Ericsson i Borås - Intelligent Logistik

asr.seVi distribuerar 23 miljoner paket om året. Självklart påverkardessa transporter miljön. Lika självklart känner vi ett ansvaratt göra det vi kan för att minska vår påverkan på miljön. Detfinns inga tecken på att transportbehoven kommer att minskai framtiden – snarare tvärtom. En fungerande godstrafik äravgörande för att Sverige inte ska stanna.Men istället för att bara vara en del av problemet är vi en delav lösningen.Samlastning är nyckelnSchenker är störst i Sverige när det gäller landtransporteroch det innebär att vi har mycket mer gods i vårt systemän våra konkurrenter. För att utnyttja bilarna maximalt kanvi samlasta alla sändningar – gods från olika kunder medsamma slutdestination åker tillsammans. Det innebär att vifyller våra bilar helt. Våra samlastningsterminaler kan liknasmed stora flygplatser eller centralstationer. Genom att transporternasker effektivt kör vi inte en enda mil i onödan.Det här kallar vi kollektivtrafik för gods.Vi tänker längreSchenker arbetar på många plan för att agera så miljösmartsom möjligt. Våra chaufförer utbildas i sparsam körning, vikör med moderna fordon, använder kombitransporter, stödjerforskning, utveckling och mycket annat.Schenker AB erbjuder allt från landtransporter och internationella sjö- och flygfrakter, till konsulttjänster och lager- och logistiklösningar.Vi har 4 000 medarbetare på 50 egna kontor i Sverige. Schenker AB ingår i DB Logistics, Deutsche Bahn AG:s transport- och logistikdivision.För mer information gå in på www.schenker.se

Innehåll nr 8. 200724Tema: KompetensSuget är stort efter logistikutbildade.Ericsson i Borås växer med världsmarknaden_______________________________ 6–7”Logistikkompetens behövs överallt”_ _____________________________________ 8–9Mats Abrahamsson om operativ excellens___________________________________10Nyheter__________________________________________________________________ 11Scandinavian Purchasing Group_____________________________________________ 12Strategisk inköpare har lätt att få jobb_ ______________________________________13Breddat kursutbud hos Plan_ _______________________________________________14Silf ”Utbildning inte så konjunkturkänslig”____________________________________ 15Nätverkande är deras affärmodell___________________________________________16Årets julklapp_____________________________________________________________18Sweden Logistics__________________________________________________________19Modelogistik_________________________________________________________ 20–22Nyheter__________________________________________________________________23Informationslogistik_ __________________________________________________24–25Arlanda Logistic Network__________________________________________________ 26Rapport från Eurolog i Berlin_______________________________________________ 28Galileo ger intelligent logistik_ _____________________________________________ 30Consafe Logistics flyktinglogistik____________________________________________31Peter Fredholm: E-faktura räcker inte_ ___________________________________32–33Itella bygger i Moskva och St Petersburg_ ___________________________________ 34Matthew May om ständiga förbättringar____________________________________ 36Plan-Nytt____________________________________________________________ 37–42Ett logistiskt dubbeljubileum______________________________________________ 43Konjunkturen_ ___________________________________________________________ 44Korruption på svenska_ ___________________________________________________ 45Debatt: Hamnutredningen bortser från klimatfrågan__________________________ 46Citylogistik i Göteborg_ ____________________________________________________47FoU Erik Sandberg LiU: Ny doktorsavhandling om supply chain i praktiken______ 48foto: Lena sonne10–Försök inte kopiera operativ excellens,säger professor Mats Abrahamsson17– Nätverksmänniskor blir de bästa logistikerna,säger Kjell Rundqvist.20– Vi försöker hitta miljöskonande transporter,men det är inte lätt, säger IngridHessedahl, logistikchef på Gudrun Sjödén.foto: lena sonne foto: lena sonnefoto: lena sonneIntelligent Logistik 8/07 3

posten.se/logistikåkestam.holstVi är Indiskas högra hand.I alla fall en av dem.I Indien gör man affärer med ett slappt handslag, ettfast grepp anses aggressivt. Logistik bör man däre motalltid ha ett fast grepp om. Det har butiks kedjanIndiska. Till sin hjälp har de oss: Posten Logistik ochvåra tjäns ter för pall och paket.Varje vecka lossas tio containrar med varor i Värtahamneni Stockholm. Där samsas kläder och accessoarermed färgstark heminredning. En del av Indiskasgods är färdigpallade varor. De går med direktleveranstill vår egen terminal i Tomteboda för sortering ochvidare trans port. Men det mesta körs till Indiskas lageri Västberga där det sorteras och läggs på pall. Utanförstår Posten Logistiks trailer troget parkerad, varje dag.Inom två dagar har alla orientaliska skatter nått ut tillIndiskas 59 butiker, spridda över hela landet. För Indiskaär det precis så enkelt som det låter, saker och tinghamnar på rätt plats i rätt tid. Med många hundra årserfarenhet kan vi det på högra handens fem fingrar.Vill du också effektivisera din logistik?Ring Posten Logistik på 020-33 33 10.

Minskad klimatpåverkankräver mer intelligent logistikEricsson i Borås är världens största radiolänkfabrik. Över 40 %av världsmarknadens behov av mikrovågslänkar för radiobasstationertillverkas här.Från början var Ericsson i Borås en avknoppning från företagetsmilitärt inriktade verksamhet i Mölndal. Mikrovågslänkarutvecklades på den tiden främst för att kunna kommuniceramellan svenska militära förband i oländig svensk terräng. Det varpå den tiden Sverige hade ett försvar som skulle försvara Sverige;vad det nu gör är oklart.Vi som gjorde militärtjänst på 1960-talet minns kabeldragarnassvettiga ansikten när de drog nya kablar genom skog och över bergtill vår mobila stab, varje gång vi omgrupperade.Jag avslöjar nog inga militära hemligheter om jag säger att viinte avundades de här killarna, men jag vill inte säga vad vi kalladedem.Men den digitala mikrovågstekniken gjorde kabeldragningarnaonödiga.Ericssons digitala minilänkar ger på motsvarande sätt snabboch säker trådlös kommunikation för mobiltelefoni i hela världen.Men att just Boråsfabriken vuxit är ingen tillfällighet. Jag harbevakat svensk industri i snart 20 år. Många fabriker har lagts ned,både Ericssons och andra. De som överlevt och vuxit har oftakvaliteter i anställda, företagskultur, arbetssätt och ledning, somgjort dem till överlevare. Åtminstone beträffande fabriker tror jagDarwins utvecklingslära och tesen om ”survival of the fittest”gäller.Ericsson i Borås är en mönsterfabrik inom koncernen. Att seden enorma volymen högkvalitativ precisionstillverkning på platsär imponerande. Borås har t ex både fått supplyansvaret för helasitt produktområde och utbildningsansvar för kvalitetsprogrammetSix Sigma i hela Ericssonkoncernen.Ericsson har fått mycket kritik i höst för informationsmissar,oväntade vinstvarningar och annat. Om den varit rättvis kan jaginte bedöma.Utgivare: Intelligent Logistik HBwww.intelligentlogistik.seGrundare:Gustaf Berencreutz & Gösta HulténledareMen just därför känns det bra att få se och rapportera om endel av den verksamhet som bär upp Ericssons världsrykte och somgjort företaget världsledande.*Inom modelogistik har vi tidigare rapporterat om H&M ochZara.I det här numret ha vi ett större reportage om modekedjanGudrun Sjödén. De säljer alltmer via nätet och har ambitionen attminska sin miljöpåverkan. Tyvärr har resultatet ännu inte blivit såpåtagligt. Alla landtransporter går fortfarande med lastbil. Att fåtill godstransporter med tåg genom Europa har visat sig svårt fören mindre aktör.Av rapporten från Eurolog i Berlin framgår att EU efter alla årinte lyckats integrera godstågen så att de kan rulla över nationsgränsernautan att byta personal och system.På Arlanda Logistics Networks senaste höstseminarium stodockså miljön och klimatet i fokus. Godstransporter är den endanäring som fortsätter öka sina utsläpp. Störst är ökningen för flygetsom dock står för en rätt liten del.Särskilt intresse tilldrar sig Arlanda flygplats, som nu satt uppambitiösa mål för minskade koldioxidutsläpp. Samtidigt harflygplatsledningen överklagat beslutet att flygplatsen inte får ökasina koldioxidutsläpp. Luftfartsverket och Arlandas nya ambitiösamiljöchef står sannerligen inför en tuff uppgift.Det här numret har annars fokus på utbildning inom inköp ochlogistik. Vi noterar att båda de stora utbildningsanordnarna undernästa år tar upp klimatfrågan och logistikens klimatpåverkan i sittkursutbud. Minskad klimatpåverkan kräver mer intelligentlogistik.Vi behöver ändra livsstil, de stora miljöbovarna med USA ochKina i spetsen, måste tvingas minska sina utsläpp.Hoppas ni hinner läsa både den här tidningen och annat läsvärtunder långa sköna helger.Gösta Hultén, ChefredaktörIntelligent Logistik är det oberoende magasinet om inköp, logistik, produktion och affärer.Layout: Karin Sundin,Cypress reklamstudio,cypressreklam@telia.comAnnonser & MarknadIntelligent Logistik HBVämlinge 4115, 761 73 Norrtäljewww.intelligentlogistik.seChefredaktöroch ansvarig utgivare:Gösta Hultén (GH)Tel: 08-641 54 08073-766 11 45gh@intelligentlogistik.seRedaktion:Bastugatan 6, 118 20 StockholmTel: 08-641 54 08. Fax: 08-641 54 08Redaktionsråd:Pär BranderDag EricssonPeter FredholmPatrik FärdowNils G. StorhagenReporter:Lena Sonne (LS)Bastugatan 6,118 20 Stockholm070-25 42 064ls@intelligentlogistik.seSkribenter:Markku Björkman, Daniel EkwallNils-Erik Lindell, Staffan RingskogErik SandbergErik ZetterlundOmslagsbild:Göran Assner, Göteborg StadMarknadsansvarig:Gustaf BerencreutzTel: 0176-22 83 50Fax: 0176-22 83 49Mobil: 070-73 03 521gb@intelligentlogistik.seEkonomi & fakturor:Intelligent Logistik HBVämlinge 4115, 761 73 NorrtäljePrenumeration: Boka din prenumeration påwww.intelligentlogistik.seTryckt i 11 500 ex.Tryck: Ljungbergs Tryckeri ABIntelligent Logistik 8/07 5

eportageSite Borås – växande nod iEricsson i Borås är världens störstaradiolänkfabrik. Den förser över 40%av världsmarknaden med digitalamikrovågslänkar för radiobasstationer.Av Gösta HulténIdag är mobiltelefoner lika självklara iarbetslivet som för vårt sociala kontaktbehovoch förströelse. Men utan den avanceradetekniken för snabb och säker trådlöskommunikation, skulle de inte fungera.Ericsson har i höst mest uppmärksammatsför ovälkomna vinstvarningar ochbesvikelser på börsen. Då glömmer vi lättatt Ericsson är världsledande inom trådlöstelekommunikation.Ericssons radiolänkar är den teknologisom knyter ihop vårt globala kommunikationsbehov.Överföringen mellan radiolänkarna skermed radiovågor på mikrovågsfrekvens. Detinnebär luftburen information, i stället förnedgrävda kablar.Varje radiolänk kan hantera ett stortantal samtal samtidigt. Eftersom olikamobiloperatörer vill ha egna system, finnsdet ofta flera radiolänkar i varje mast. Itakt med att äldre tekniker kompletterasmed nya, som 3G- och 4G-telefoni, krävsflera olika tekniker i masterna.Demand som styrAlla Ericssons radiolänkar för basstationerproduceras i Borås.– Det gör att suget efter Ericssonsradiolänkar är stort i hela världen, sägerLeif Elmquist, platschef vid Ericssonsfabrik i Borås, med ansvar för transmissionoch supply.De vackra och funktionella byggnaderna– ritade av stjärnarkitekten GertWingårdh- med effektfullt svarta fasader,växer därför ut hela tiden.Ericsson i Borås är logistisk nod för helakedjan, från FoU och design av produkteroch produktionsprocesser via operativtinköp och produktion till kundorder ochleveranser.Att ansvaret vuxit är ingen tillfällighet.Förmågan att alltid producera medstadig kvalitet och att snabbt och flexibeltställa om till drastiskt ändrade volymer hargjort Borås till något av en mönsteranläggninginom Ericsson.Många kommer för att ”benchmarka”och Borås har också fått utbildningsansvaretför kvalitetsprogrammet Six Sigma ihela Ericssonkoncernen.– Vi har jagat effektiv logistik i våraegna produktionsflöden och i in-boundlogistik länge, säger Leif Elmquist.Out-bound logistik blir en tyngre ochtyngre kostnadspost genom höjda bränslepriser.– Nu trimmas logistiken för att minskakostnaden ut till sajten. Demand chain föross betyder att tillgodose det sannakundbehovet, att ge kunderna rätt grejermed allt kortare ledtider, säger AndersErnstson, ansvarig för CDC, CustomerDistribution Center i Borås.En del av kostnadsjakten är att gå frånluft- till yttransporter.– När de beställer radiolänkar tillLatinamerika går de mer och mer med båt.Men fortfarande måste vi ta mycket medByggnaderna är ritade av Gert Wingårdhflyg till vårt sub-CDC i Brasilien, sägerAnders Ernstson.Ericsson har också påverkats avmiljödebatten.– Kan vi gå ifrån flygtransporter så görvi det, men då både av miljö- och kostnadsskäl.Vi har också alltmer börjat snegla påtanken att hitta leverantörer närmare vårastora marknader.Högautomatiserad precisionstillverkningAtt tillverka multichipsmodulerna tillradiolänkarna kan ytligt sett likna vilkenprocessindustri som helst. I den starktautomatiserade fabriken kan hela 150 000komponenter monteras – per timme. Ca900 av fabrikens 1200 anställda arbetarockså här. Produktionen går dygnet runt,sex dagar i veckan i fyr- och femskift.Ericsson i Borås var först i världen meden helt automatiserad produktionslina förmultichipmoduler.6 Intelligent Logistik 8/07

eportageEricssons värld– Suget efter Ericssonsradiolänkar ärstort i hela världen,säger Leif Elmquist,Men när vi ser på tillverkningen inne irenrummen innehåller de för mångaprecisionsmoment för att jämföras medannan processindustri.De miniatyrsmå komponenternaförbinds med varandra med guldtråd somär tunnare än ett hårstrå.Övergången till nya material möjliggören successiv miniatyrisering, som görkraven på precision större och större.Från Borås arbetar ett 30-tal operativainköpare som köper in artiklar från helavärlden.– Genom att vi har det fulla supplyansvaretfår vi kontroll över hela kedjanoch kan lättare undvika leveransproblem,vilket är mycket viktigt ur konkurrenssynpunkt,säger Leif Elmquist.Det sker en ständig priserosion på denhär typen av produkter.Man tillämpar dual sourcing d v s manförsöker se till att samtliga leverantörerfinns i någon form av konkurrerandeflöden, som kan jämföras och matchas motvarandra.– Den som sköter sig bäst kan redannästa månad få en ökning av sina order.Styr global produktionMed kombinationen avancerade produkteroch avancerad produktion, brukar leveranstidernatraditionellt bli långa.Boråsfabriken har tvingats ändra på det.–På fem år har vi mer än halverat våraledtider. Förr handlade det om månaderoch veckor. Nu handlar det om dagar.– I och med att funktionen mer och merstyrs av en mjukvara som kan varieramycket, måste vi göra våra produkterkundunika så sent som möjligt, säger LeifElmquist.Nu är man normalt nere i nio dagar,med ordererkännande inom 24 timmar, endag för huvudplanering, 4–5 dygn förproduktionen och 2 dagar för konfigurering,plock och pack.Att styra och dimensionera de regionalaflödena är den stora utmaningen förEricsson i Borås.-Att styra flöden mellan nära enheter ärrelativt enkelt. Att styra kontraktsleverantörerlångt borta är svårare. Men viförsöker lära oss att styra global produktionbättre och bättre.Marconiköpet gav jobb till BoråsMed 17-miljardersförvärvet av Marconi2006 tog Ericsson över både verksamhetoch personal från Marconi.– Marconi hade ingen egen tillverkning,utan hade outsourcat all produktion. Derasleverantörer har nu kompletterats med nyaleverantörer, som Ericsson tidigare haft,berättar Leif Elmquist.– Men Marconi hade även accessproduktersom delvis flyttades hit i och medköpet.Marconis slutmontering- och testverksamhethar också flyttats till Ericssonsenhet i Borås. Redan under 2006 anställdes50 nya medarbetare vid enheten, för attklara den ökade produktionen.– Det har gått enligt planerna. Vi hadeintegrationen med Marconi i hamn vidårsskiftet 2006/2007. Marconi har landat ivår linjeorganisation och hanteras nu som– Demand chain för oss betyder att tillgodose detsanna kundbehovet, att ge kunderna rätt grejermed allt kortare ledtider, säger Anders ErnstsonTillverkningen i Borås är sådan att outsourcing inteblir aktuell.vilken Ericssonverksamhet som helst.Det innebär alltså en viss insourcing avproduktion till Sverige.Förädlingsbit som inte kan flyttasTillverkningen i Borås är sådan att outsourcinginte blir aktuell.– Det är skillnad mellan slutmonteringoch test å ena sidan och ren kretskortsproduktionå den andra sidan. Vi har speciellatyper av komponenter som kräver enspeciell typ av tester. Det finns också enförädlingsbit i test och slutmontering somgör att den inte alls är lika uppenbar attflytta till lågkostnadsländer, säger LeifElmquist som förklaring till varför Ericssonvill ha egen kontroll över den här produktionen.– Tillverkningen av själva antennernastyr vi däremot till lokala tillverkare.– Att lägga den sista handen vidprodukten är ju det som ligger närmastkunden och det vill vi inte heller outsourca,tillägger Anders Ernstson.Varför har Boråsfabriken vuxit såsnabbt under samma period som mångaandra av Ericssons svenska fabriker lagtsner.– Delvis beror det ju på att de produktersom tillverkas här är en del av Ericssonskärnverksamhet. Men det beror också påatt det är lätt att hitta bra kompetens här,menar Leif Elmquist.– Vi ligger bara 6,5 mil från Göteborgmed dess hamn och nära Landvetter.Borås har också blivit en logistikhub somhuvudort för Sveriges postorder. Dessutomär marken betydligt billligare här än iGöteborg.Lite symboliskt är det ju också attEricssons växande distributionscenterflyttat in i med 200 anställda i den klassiskafabriksbyggnad i Ryda som tidigare rymdeBorås Väveri, en gång ett flaggskepp förden gamla textilstaden Borås.Intelligent Logistik 8/07 7

KY-utbildningBehovet av utbildningar i logistik ökar.Helt nya utbildningsinriktningar startasoch traditionella utbildningsföretagbreddar sina kursutbud. Under senasteåret har särskilt kurser i lean, informationslogistikoch inköp ökat.text & foto: Lena SonneCarla Heinold, Norbert Bialy, Camilla Egerstrand är nöjda med sitt val. Affärslogistik är så brett, säger de.”Logistikkompetens behövsSuget är stort efter logistikutbildade.Supply chain management, produktionslogistik,lagerhantering, spedition, returlogistik,citylogistik, e-logistik, sjöfarts- ochjärnvägslogistik är exempel på områdendär det finns ett stort behov av folk medrätt utbildning och specialkompetens.– För att konkurrera måste företag haeffektiva flöden och korta ledtider. Därförbehövs välvälutbildade inköpare ochlogistiker, menar Stefan Nyström, utbildningananordnareav KY-utbildning i Kista.Vi träffar honom när han hållerintroduktionskurs till logistikprogrammet,i KTHs lokaler i Kista.Växande antal utbildningarAtt både logistik och inköp är framtidsbranschersyns på det växande antaletutbildningar.Inom alltfler högskolor och utbildningsföretagdyker logistik upp.– Logistikbranschen växer och behov avlogistikkompetens finns därmed ocksåinom många nya områden. Logistik handlarju om att bygga effektiva flöden ochlogistikkunskap är tillämpbar nästanöverallt, menar Stefan Nyström, logistikeroch lärare på KY-utbildning i Kista och iNorrköping.Sjukvårdslogistik och bygglogistik ärnågra exempel på nya områden därlogistiken har en potential.Landstingen visar intresse– Landstingen, en av Sveriges störstaarbetsgivare, har börjat intressera sig förlogistik, påpekar Stefan Nyström.Här diskuterar studenterna hur logistikenkan tillämpas i sjukvården ochkommer fram till en mängd tillämpningarsom ambulansflöden, finansiella flöden,vårdköer, planering av besök, operationeretc.– Alla flöden går att effektivisera,konstaterar man.Det här är en grundkurs i logistik, med36 elever med arbetslivserfarenhet. Redanförsta året gör de praktik i 10 veckor och16 veckor andra året.– Det gör att vi kan hålla oss uppdaterade.Vi gör aldrig likadana kurser, utananpassar oss till industrins behov och nyakrav.Logistikkursen går under namnetAffärslogistik.– Logistik syftar ju till att göra bättreaffärer.Vilka nya trender ser han?– Informationslogistik kommer vara ettstort behov i framtiden, spår StefanNyström.Ansökan till HässleholmMen det kan ta tid att introducera nyaämnesområden som genererar kurser.Det måste först skickas en ansökan till dencentrala KY-myndigheten i Hässleholm.Den 12 december ger de besked omvilka utbildningar som får stöd och somstartas 2008.– Inom logistiken är fortfarande mycketav pedagogiken ogjord. T ex att simuleravaruflöden, bygga varuflödeskedjor ochflödesscheman virtuellt, skulle underlättaenormt.Stefan Nyström var med och startade– Landstinget, en av Sverigesstörsta arbetsgivare,har börjat intressera sigför logistik, säger lärarenStefan Nyström på introduktionslektionen.8 Intelligent Logistik8/07

KY-utbildningden första KY-utbildningen i Norrköping1996. Det är hans företag TeknoramaUtbildning som sedan 2004 driver KY-utbildningi Kista, i KTHs lokaler. StefanNyström är själv utbildad logistiker ibotten, men han har även erfarenhet frånområdet.Intresset att söka är stort. Elevernakommer från olika håll, har olika bakgrund.– Vår utbildning blir en fördjupning,som direkt är anpassad till att passapraktikföretagen.– 100 % har fått jobb efter vår utbildningi affärslogistik, säger han. Även ilågkonjunktur är det lätt att få jobb.Könsfördelningen är ungefär 50/50. Mensedan väljer många flickor inköpsinriktningoch kursen Kvalificerat Inköp, medankillarna väljer logistik.– Det är modeinköp som lockar en deltjejer, tor Stefan Nyström.KY-utbildade ”krigar” ofta om sammajobb som högskolestudenterna.– Många kan mer än akademiker,eftersom vi går mer på djupet inom ettspeciellt område – utbildningen är smalare,överallt”men djupare. Några KY-elever har ocksåkapacitet att så småningom arbeta medmer strategiska uppgifter och t o m taledningsansvar.Även storföretag har uppmärksammatKY utbildningarna som ju ger ”pay-back”från första dagen.– Ericsson, som enligt sin officiellapolicy har anställningsstopp, anställde åttaav våra elever.KY-utbildningar blirYrkeshögskolaKY-utbildningar har funnits sedan 1996, Det åretstartade de första i Norrköping. Idag finns de ihela landet och huvudkontoret ligger i Hässleholm.KY-utbildningar finns i många ämnen.Staten är huvudman.KY, som står för kvalificerad yrkesutbildning är enmellannivå mellan gymnasium och högskola..Direkt efter gymnasiet hade många en för dåliggrund för att få jobb.En KY-utbildning är inriktad på näringslivetsbehov.Kvalificerad Yrkesutbildning är en reguljäreftergymnasial utbildningsform som är utarbetadi samarbete med näringslivet. Den står understatlig tillsyn och ger rätt till studiemedel.Ungefär en tredjedel av utbildningstidengenomförs ute i arbetslivet, på ett praktikföretag.Fullgjord utbildning utmynnar i en kvalificeradyrkesexamen.Från 2009 kommer KY-utbildningarna att ändranamn till Yrkeshögskola.Bred utbildning med ITEC:s utbildningscentra driver KY-utbildning ilogistik i bl a Stockholm, Malmö, Helsingborg ochSvängsta. Totalt 27 veckor är arbetsplatsförlagdoch utbildningen fördelad på fem perioder.Här finns transportinformatik, d v s IT inomtransport och logistik. Efter utbildningen ska mankunna arbeta på speditionsföretag eller påtransportintensiva företag. Man ska behärskasamtliga steg i planering och hantering avtransporter och förstå sambandet medföretagets övriga verksamhet, t ex ekonomistyrning.I kursen ingår också hur man arbetar medinternet och EDI.– Behovet av den här kompetensen är stort,menar P-G Persson, Karlshamns Expressbyrå,som samarbetar med EC:s utbildningscentra.–Som företag i logistikbranschen ser vi ett alltstörre behov av personal som kan informationsteknologioch kan koppla detta till vår verksamhet.Det är ett måste om vi ska möta de allt högrekraven på effektivt informationsflöde.– Inköp ökar mest, säger Lisbeth Hallbäck ochMikael Sollenberg från SIFU.Inköp ökar mestSifu är ett av de privata utbildningsanordnaresom bl a har logistik och logistikrelaterade kurser.De drivs helt kommersiellt, finns till 98 % iGöteborg och Stockholm och ägs av danskaTeknologisk Institut,– Vi märker ett enormt behov. Kurser i logistikökar, säger Mikael Sollenberg på Sifu.– Vi har fördjupat logistikkurserna så att vi nu harsteg 1, 2 och 3.- Vi upplever ett stort intresse för lean, meninköpskurser ökar mest, säger Mikael Sollenberg.Vi har startat nya kurser i juridik, lagar och avtalkring transporter och leveranser.– Internlogistik har vi haft ett bra tag, men kursenom leveransvillkor är ny.LSR11295 Swisslog 2838 8/3/07 11:45 am Page 1Levererar Ni alltid i rätt tid?_Konsulter_Logistiklösningar_WMS_AutomationSwisslog ABBrodalsvägen 13SE-433 38 PartilleKompletta lager & distributionslösningarSwisslog gör det möjligt för Er att leverera i rätt tid, alltid.Swisslog är en global leverantör av integrerade logistiklösningar för hela värdeprocessen:från varumottagning och lagring till orderexpediering och leverans. Vår portföljinnehåller konsultation, design, leverans och drift av kompletta logistikanläggningar.Swisslogs lösningar kombinerar WMS lagersystem med mekaniska interna transport-,lagrings-, plock- och sorteringssystem. Detta ger Er förbättringar i anläggningensflexibilitet, produktivitet och kvalitet, samtidigt som logistikkostnaderna minimeras.Tel: 031-336 60 00marketing.se@swisslog.comwww.swisslog.comIntelligent Logistik 8/07 9

kompetens”Operativ excellens går inte att kopiera”– Lär av de bästa men försök intekopiera, är professor MatsAbrahamssons råd för att utvecklalogistikkompetensen i ett företag.foto: lena sonneAv Lena Sonne– Logistiken är den främsta källan förtillväxt, säger Mats Abrahamsson, professori Logistik, Linköping vid Sonatsnätverksdag apropå varför H&M och Zaragår så bra.– Det beror på deras överlägsna logistik,säger han.Tre principer styr deras verksamhet:Tillverkning och inköp. Distribution ochlogistik, Butiksförsäljning och design.– De kan byta kollektion på 15 dagar,normalt i branschen är 3–4 kollektioner perår. De har egna fabriker, inklusive väverieroch färgerier, medan branschen i allmänhethar outsourcing.Centralisering och flexibilitet utmärkerderas logistik.– De har precision i styrningen och enstrikt schemabunden påfyllnad i butik tvågånger per vecka. Ett centralt DC i Spanienlevererar globalt till alla butiker. De görkompletta butiksleveranser över natten ochskickar 2,5 miljoner enheter per vecka. Degör prismärkning, larmning och strykning.De planerar för överkapacitet för attundvika väntetider.H & M är ett annat gott exempel medgod tillväxt och flödeskontroll.De har lägre kostnader genom helaförsörjningskedjan, färre brister i butik, rättvaror på hyllan och tillväxt under kostnadskontroll.– Effektiv logistik är nödvändig för attkunna växa. Se på Wal Mart – världensstörsta detaljhandelskedja. IKEA är braoch billigt och tillgängligt för alla. Lidl ärett snabbväxande, logistikbaserat företag.Men de flesta företag har stora brister.– Många har lång väg att vandra. Detfinns stora brister i deras Supply ChainManagement.– Många ser supply chain bara i det egnaföretaget. Samplanering mellan företaglyser med sin frånvaro. Varuförsörjning,produktion, distribution och försäljning ärdåligt koordinerade.Det beror på att den bakomliggandedrivkraften är vinstmaximering. Relationenmellan företag är transaktionsorienteradistället för win- win – orienterad. Makt i– Logistikens strategiska roller är effektivitet – d v s en källa till lönsamhet, skalbarhet, att stödja tillväxtoch koordination, d v s skapa balans och dynamik, säger Mats Abrahamsson.kedjan är viktigare än samarbete.Tendensen är att man drar åt olika håll– men sitter i samma båt.– För att nå en funktionsoptimeringmåste man analysera svagheterna. De kanvara att logistiken är lokal i sin uppbyggnad.Att man ser produktionen somviktigare än flöden och logistiken.– Man kan nå skalfördelar med centraliseradelogistikplattformar, resursfördelargenom flexibilitet och dynamik, integrationsfördelarmed en väl balanseradförsörjningskedja.Han rekommenderar mega-retailerssom ICA att kombinera grossist- ochdetaljhandelsfunktion, att ha centralstyrdalogistikplattformar och standardiseradlogistik i hela kedjan, men separeratlogistikansvar och försäljning. Dessutom attha flera marknadskanaler i samma logistikupplägg,kopplade IT-system, med POSdataoch automatisk påfyllnad.Potentialen med bra logistik är enorm.– Dagligvarubranschen omsätter ca 170miljarder SEK. Effekten av bra logistikjämfört med genomsnittlig logistik är ca5% av omsättningen i lägre kostnader.Skillnaden mellan ”Best Practice” och ”Worst Case” är ca 10–12 %.Går inte att kopieraNågra råd från Mats Abrahamsson:– Anpassa varuförsörjningen efterkundefterfrågan. Jaga gränssnittskostnadert ex integration av grossist- och detaljistverksamhet.Lägre pris och högre värde förkund är viktigare för lönsamheten än högvinstmarginal.Vad mer kan vi lära av de bästa?– Det finns fundamentala principer somär styrande för logistiken och resten avverksamheten. Det är kommunikation.– Skaffa kontroll över Supply Chain ochgränssnittDet är takt.– Se över processer och standardisering.– Det är centralisering av lager och avstyrning, som ger skalfördelar och högtresursutnyttjande.Det är flexibilitet.– Investera resurser för att skapaflexibilitet i flödet.– Den som har kontroll på sina flödenkan lättare anpassa sig till hårdare miljökrav,enklare anamma ny teknik, har störremöjlighet att ha en stabil ekonomi ihögkonjunktur såväl som i lågkonjunktur.Men operativ excellens går inte attkopiera, menar han och hänvisar till Ikea.– Vem klarar av att kopiera någon somredan dragit ur alla kostnader ur försörjningskedjan.Vem klarar att bygga uppsamma marknads- och försörjningskanaler?– Innan man försökt har Ikea tagit nästasteg. Logistiken kan därigenom vara likamycket ett sätt att hindra andra som enkälla till egna framsteg, konstaterar MatsAbrahamsson.– Logistikens strategiska roller äreffektivitet – d v s en källa till lönsamhet,skalbarhet t ex stödja tillväxt och koordinationd v s skapa balans och dynamik.10 Intelligent Logistik 8/07

nyheterNew Wave till UlricehamnEtt nytt centrallager för sportsortimentetoch ett nytt bolag med huvudkontor iBorås presenterar New Wave-gruppen i ettpressmeddelande. Lagret blir koncernensstörsta. Samtidigt bildas ett nytt bolag, NewWave Sports AB, med huvudkontor i Boråsoch lagerdel i Ulricehamn för koncernenssportanknutna produkter. Med en radkända varumärken är man stor leverantörertill svensk sportfackhandel.– Avsikten är att skapa ett bolag medresurser att ge en ännu effektivare servicetill våra kunder. Kunderna kommer bl.a. attmärka förändringen i form av förenkladlogistik och ökad säljsupport, säger JensPetersson, Retail Manager i New Wavekoncernen.Gondrand köper i SverigeGondrand-koncernen har köpt StellaTransport AB i Malmö. Företaget integrerasi Gondrand-koncernen men fortsättermed nuvarande ledning De 50 anställda påtre platser, tas också över. Gondrand-koncernen,med huvudkontoret i Basel iSchweiz, har 70 kontor i 10 länder.Mahé blir Scan GlobalScanam Forwarding och Mahé Freight, somgick samman 1/1 2007, får nu det nyanamnet Scan Global Logistics på allt frånlastbilar till skyltar och visitkort. Företagetfår 600 anställda på 36 platser i världen.De sammanslagna bolagen kommer inteatt minska sin personal.– Namnet visar att vi är stolta över våranordiska rötter. Vårt mål är att bli enledande aktörer i Norden, säger Ole MøllerHansen, VD Scan Global Logistics, medhuvudkontor i Danmark i ett pressmeddelande.Jan Liljero, tidigare Mahé, fortsätter somSverigeschef i Scan Global Logistics.Lindex vill ha grön modelogistikGreen Cargo har skrivit ett 3-årsavtal omall hantering av AB Lindex hängandekonfektionsvolymer. Dess LogistikcenterVäst i Göteborg ska ansvara för hantering,bearbetning och distribution till samtligaLindexbutiker i Norden, Baltikum ochTjeckien.Mats Olsson, logistikansvarig påLindex, påpekar att det idag inte räcker attha en partner som kan erbjuda helhetslösningar.– Det krävs även rätt approach gällandemiljövänliga transporter. Att Lindexhängande volymer kan distribueras i GreenCargos intermodala nätverk speglar Lindexengagemang och krav i miljöfrågor.På Logistikcenter Väst hanteras ochdistribueras redan stora volymer för andrakonfektionsföretag i Norden, bl a H&M,KappAhl, och Åhléns.Lindex vill ha grön logistikIntelligent Logistik 8/07 11

kompetensNätverksföretag har hittatsin utbildningsnischScandinavian Purchasing Group ärett nätverk av erfarna inköpscheferoch konsulter som erbjuder utbildning,coachning och handfast hjälp ikonkreta projekt. På kundlistan finnsbl a IKEA.Av Gösta HulténScandinavian Purchasing Group är endelvis ny sorts inköpsutbildare, ett kunskapsföretagsom är ett nätverk av 15-20konsulter. Hälften är konsulter på heltid,som i sin tur arbetar i egna bolag.Bristen på inköpare och logistiker mederfarenhet och relevant utbildning är stor.Många företag har ingen utbildad personalinom området och de som arbetar meddetta är ofta rätt ensamma i sin roll.– Därför fyller de stora utbildningsföretagen,som SILF, PLAN och SIFU en viktigfunktion. Men vi har upptäckt en nisch, därdet finns ett stort behov av utbildningarsom är mera ”hands-on”, säger SigfridRytten, VD och grundare av ScandinavianPurchasing Group.Man har dels företagsanpassadeutbildningar, dels konsulting och inköpschefatt hyra på kortare eller längre tid.Ska vara användbar– Det handlar ofta om kvalificeradeuppdrag, under 3-12 månader eller attersätta en inköpschef under sjukdom ellerbarnledighet.– Vi kan coacha en inköpsavdelning iform av allmän coaching eller inom ett visstområde. En konsult kan hoppa in ett pardagar i månaden eller någon gång i veckan.– Vi kan även arbeta i väldefinieradeprojekt som neutral part att diskutera med.Men viktigt är att utbildningen äranvändbar:– När de gått en utbildning hos oss skadeltagarna veta vad de ska göra när dekommer hem till sin arbetsplats.Alla företagsinterna program ärskräddarsydda och exemplen hämtas frånkundens egen verksamhet.Ett särdrag är också att man strävarefter att arbeta med båda sidorna i enaffärsrelation.– Att vinna nya affärer är alltid kul. Men man måsteockså lära sig hur man avslutar en affär på ettprofessionellt sätt, säger Sigfrid Rytten.– Vi vill arbeta för att skapa beståendeaffärer, för både köpare och säljare. Vi görju affärer tillsammans. It takes two totango.Det handlar om inköpsteknik på bådeoperativ/taktisk och strategisk nivå, attvikta krav, produktkalkylering ochriskbedömning, men också om förhandlingsteknikoch försäljningsteknik.S.k ”category management” hjälper t. exden som är ansvarig för ett produkt- ellerinköpsområde, att utveckla de möjlighetersom modern inköpsteori ger.– Med praktiska exempel visar vi hurman systematiskt gör spend analyser,organiserar leverantörerna och väljersourcing- och relationsstrategi utifrån detegna företagets behov.Bland Sigfrid Ryttens egna uppdragfinns bl. a IKEA, där han har stått för ettförhandlingsprogram som används avIKEA Trading i hela världen. Det betyderatt han växelvis jobbar i t ex Moskva, Prag,Bukarest, Milano eller Shanghai.Tjänsten ”Inköp i Kina” vänder sig intebara till inköpare, utan också till återförsäljare,grossister, agenter och tillverkare.–Vi erbjuder anpassade tjänster somleverantörssökning i Kina, att startaproduktion där, transportupplägg, produktionsbevakningoch kvalitetskontroll.– Det fungerar inte att efter 1-2 besökhos sin kinesiske leverantör tro att alltfungerar som med västerländska leverantörer.Företagen måste ha personal på platshela tiden för att få det att flyta.Vägs ändeScandinavian Purchasing Group är på platsi Peking med en kinesisktalande, svenskkonsult som har det övergripande ansvaretför de övriga kinesiska medarbetarna.Men liksom flera företag lärt sig, måstede som arbetar med inköp i Kina på plats,främst ha kinesisk personal.En del företag har betat av flera leverantöreri Kina och sedan gått vidare till nyaleverantörer i Indien eller Vietnam.– Det går inte längre att shoppa runt ilågkostnadsland efter lågkostnadsland. Denmetoden har delvis nått vägs ände. I ochmed den snabba volymtillväxten inom vissabranscher har försörjningssituationen blivitkritisk i många företag. Därmed hartillgång till kapacitet blivit det viktiga.Till slut kommer man till produkter somman bara måste ha fram. Då går det intelängre att bara lita på konkurrens.– Konkurrens mellan leverantörer kanvara rätt för vissa varor. Men man måstehelt enkelt samarbeta inom vissa, vitalaproduktområden. Alternativet är att köpaupp leverantören.En annan lärdom är att det kan kommaett läge då man måste gå tillbaka till enleverantör som man lämnat.– Att vinna nya affärer är alltid kul. Menman måste också lära sig avsluta affärer påett professionellt sätt.” 12 Intelligent Logistik 8/07Det går inte längre att shoppa runt i lågkostnadslandefter lågkostnadsland”

kompetensStort tryck på inköpsutbildningar-Det är större tryck än någonsintidigare på KY-utbildningarna istrategiskt inköp säger Doris Gyllsén,som är projektledare för KY-utbildningarnai ämnet inom FEI, FöretagsekonomiskaInstitutet i Stockholm.- Det är större tryck än någonsinpå våra KY-utbildningar istrategiskt inköp, säger DorisGyllsén.Av Gösta HulténMånga vill bli startegiska inköpare men fårblir utvalda. Till den senaste intagningen tillFEIs KY-utbildningar till Startegiskinköpare kom det ett 100-tal sökande tillde 20 platserna.– Det finns så pass många jobb nu ochbegreppet har blivit mer aktuellt, det serman också i platsannonserna. Det är denförklaring som Doris Gyllsén, ser till detstarkt ökade intresset.Jobb direktDet gynnsamma arbetsmarknadsläget görockså att flertalet av de utexaminerade frånFEIs direkt får jobb inom yrket.– Av de 20 studenter som utexamineratsi år, har 12 redan fått jobb inom inköp.De som fått inköpsjobb har fått deminom både privat och offentlig sektor.KY-utbildningen i strategiskt inköpinnehåller också en grundkurs i logistik.FEI, som står för FöretagsekonomiskaInstitutet, är en ideell förening och en avSveriges äldsta utbildare inom handel ochekonomi. Det startades redan 1888 medspecialinriktning på ekonomi och redovisning.– KY-utbildningen i Strategiskt Inköpstartade våren 2006 och i vår börjar vi enandra kurs, berättar Doris Gyllsén.Nordic Business Institut, NBI, är ettutbildningsföretag med bas i Växjö som harmer än 20 års erfarenhet av kompetensutveckling.Det är ursprungligen en avknoppningfrån universitetets logistikutbildning,som började tidigt i Växjö.Påallt fler platser– Vi erbjuder ett brett utbud inom vårnätverksorganisation, där vi kombinerarbred och djup kompetens. Vår kärnverksamhetbestår idag av att utveckla, anpassaoch genomföra KY-utbildningar, företagsutbildningaroch arbetsmarknadsutbildningar.Det säger Lars Foberg somtillsammans med Fredrik Karlsson, ägeroch leder NBI.Lars Foberg har också en bakgrund somlärare på Växjö universitets logistikprogram.– Vi erbjuder idag ett tiotal KY- utbildningaroch ett 20-tal olika företagsutbildningarinom logistik, ekonomi/ledning ochmarknadsföring.På senare år har logistikutbildningarnavuxit och startats på allt fler platser.– Förr var det mycket ovanligt medakademiskt utbildade logistiker ute påföretagen. Nu blir de alltfler för varje åroch det påverkar också vårt kursutbud,som måste anpassa sig till den här nyasituationen, säger lars Foberg.NBI finns i Växjö, Malmö, Hässleholm,Karlskrona, Stockholm och Sundsvall.– Vi bedriver även verksamhet i Norge,genom samarbetsföretaget NBI Norge AS.Intelligent Logistik 8/07 13

kompetensDetaljhandel och lean i breddat utbud– Vi går igenom en förändring, där vibreddar oss till hela logistikområdetoch till helt nya branscher, berättarRikard Sjöström, administrativ chefför Plan. Exempel är vårdlogistik,bygglogistik, logistik för säljare ochtransportlogistik i spåren av klimathotet.Av Lena SonnePlan Utbildning är sedan flera år ledandeutbildare inom logistik i Sverige. Menkursutbudet breddas och förändras helatiden.Transporter och klimathot är ett nyttområde.– Där tar vi upp också upp frågan omdet går att lyckas med miljöarbete ochsamtidigt öka vinsten.Men man satsar också gärna på säkrakort:– I januari kör vi ett seminarium iGöteborg på temat är reservdelsdistribution,som var fullsatt förra gången.– Vi har kört seminarier i lagerstyrningförut, men nu kommer professor Stig-ArneMattsson att leda en kurs där man får lärasig att klara både leveransförmågan ochkapitalbindningen, säger Rikard Sjöström.– Vi har också märkt en efterfrågan påutbildning som tar upp det specifika meddet logistiska ledarskapet. Det täcker ju ettvidare fält och får effekter i hela flödet. Vi– 2008 har vi bl a ett webbseminarium med EliGoldratt, berättar Anna Prosell på Plan, som administreraralla kurser.foto: lena sonnegenomförde en kurs i höstas och fickväldigt positiva utvärderingar.– I vår följer vi upp den med en kurs ilogistiskt förändringsarbete. Det finnsmånga verktyg och användbara teorier sominte tillämpas, trots att förändringstrycketär starkt.Lean bara växer– Vi ser faktiskt ökad efterfrågan inom allavåra utbildningsområden just nu, sägerRickard Sjöström.– Till exempel inom lean, där vi både serett ökat behov av fördjupning inom leanproduktion och en breddning, där man villföra leanprinciperna till fler delar avorganisationen. I januari har vi kursenLean för tjänsteverksamhet, med SydsvenskaDagbladet som värdföretag.– Det är också roligt att intresset hålleri sig för utbildning i produktionslogistik,där vi har våra rötter. Vi har fler företagsinternakurser än på många år.Ekonomistyrning för Supply ChainManagement handlar om ekonomistyrningensmöjligheter att följa upp och styrafaktiska företagsekonomiska effekter.Inköpslogistik - grundkurs tar upp ettinköpsperspektiv på logistiken och hur ettmedvetet inköpsagerande kan utvecklalogistiken.Inköpslogistik – fördjupningskurs tar sinutgångspunkt i Value Chain Development.Marknadsorienterad distributionslogistikger en översikt av det kompliceradesambandet mellan ett producerandeföretags planeringsprocess och logistikföretagenstjänster.Värdefull cerifieringCertifiering är ett annat prioriterat område.Det finns minst två att välja på.– Vad är skillnaden mellan certifieringarnaCPIM och CSCP?– Certified Supply Chain Professional,CSCP, är ett utbildnings- och certifieringsprogrampå hög nivå, framtaget av APICS.– CSCP har ett bredare perspektiv, medfokus på flöden i hela kedjan. CSCP är ny,men har verkligen tagits emot väl, medöver 3000 certifierade på två år. Fler ochfler inser att det är hela försörjningskedjorsom konkurrerar, inte enskilda företag.Certifieringsprogrammet CPIM - Certifiedin Production and Inventory Management,går på djupet inom produktionslogistikAPICS certifieringsprogram är aktivt i– En välkänd certifiering kan betyda väl så mycketsom en högskoleutbildning i internationella sammanhang,säger Rikard Sjöström, chef för PlanUtbildning.27 länder med 80 000 certifierade varav10 000 utanför USA och 300 i Sverige.Certifieringen CPIM ger en djup kunskapinom produktionslogistik, en översikt avnyheter på området, i kombination mederfarenhetsutbyte och nätverksbyggande.Men gör inte allt fler logistikutbildningarpå högskolorna att behovet av logistikkurserminskar?– Jag tror egentligen att de är merkompletterande än konkurrerande. Engedigen logistikutbildning på högskolenivåär en grund för livet. Men kunskaperbehöver ändå fräschas upp. Inte minsttillsammans med kollegorna.– Jag är också övertygad om att envälkänd certifiering kan betyda väl såmycket som en högskoleutbildning iinternationella sammanhang. Vi för tillexempel samtal med flera globala koncernerom att genomföra certifieringsprogrammetCSCP hos dem, både i Sverige ochutomlands, säger Rikard Sjöström.– Nytt för 2008 är kurser i Detaljhandelnsvaruflöden, Ekonomistyrning försupply chain management, Transportlogistik,globalisering och klimathot, Logistikför säljare och Småskalig logistik, berättarAnna Prosell på Plan´s kansli, somadministrerar alla kurser.På kurserna är antalet platser begränsat.– Men vi har förstås den stora årligaPLAN-konferensen i april och ett nyttwebbseminarium med Eli Goldratt, där ettobegränsat antal deltagare är välkomna.14 Intelligent Logistik 8/07

kompetensUtbildning har blivit mer konjunkturokänslig-Jag tror att utbildning inom supply är ganska konjunkturokänslig.Oktober var vår bästa månad någonsin,säger Carina Hjelm Dahllöf, VD i Silf Competence.Av Gösta HulténFörr ansågs företagsutbildningarfölja konjunkturen – fasttvärt om.Under lågkonjunktur hadefolk tid att gå på utbildning,men inga pengar.Under högkonjunktur hademan pengar till utbildning, meninte tid att gå.Men det där stämmer intelängre:– Jag tror att kompetensutvecklinginom supply blivit ganskakonjunkturokänslig. Visstmärker vi att det är högkonjunktur– oktober var faktisktvår bästa månad någonsin.Företagen tycks ha upptäckt attkompetensen numera måsteutvecklas hela tiden, annars fårman svårt att hänga med idagens snabba förändringar,säger Carina Hjelm Dahllöf,VD i Silf Competence, som ärledande utbildare inom supply.Orsaken är den utvecklingsom både inköp och logistik gårmot.– Företagen oustourcar meroch mer och både inköps- ochlogistikansvariga måste hanteraalltmer komplicerade projekt.Lika storaAtt alltfler numera har enakademisk grundexamen, harinte minskat intresset för Silfsutbildningar, enligt CarinaHjelm Dahllöf.– På högskolorna lär manfrämst ut teori, men våra kurserär tillämpad teori.Silf var från början starktinriktade på inköpsutbildning.Men på senare år har logistikenvuxit snabbare.– Av hela Silf utbildningsverksamhetstår inköp och logistikför ungefär lika stora delar. Förtio år sedan var relationensnarare 90 % inköp mot 10 %logistik.– Grundkurserna i Certifieringsprogrammeninom inköp och logistikhar ökat starkt, men även kurserna iaffärsförhandling säger Carina HjelmDahlöf.Grundkurserna i inköp och ilogistik har ökat starkt, menäven våra InternationellaCertifieringsprogram.– Vi har tex. märkt att säljarebörjat visa intresse för att gåvåra förhandlingsutbildningar,för att lära sig hur inköpschefernatänker och agerar. Vi harfunderat på att göra särskildakurser för säljare, men valt attlåta dem gå på samma kursersom inköpare.”Global sourcing”Kursen ”Negotiations from aweak position” är mycketpopulär speciellt för inköpare.– Om några från ett företag tex gått en öppen kurs och de ärnöjda, kanske de vill ha enintern utbildning för flera påföretaget som arbetar medsupply. Vi tror att vi växermycket inom internutbildningargenom vår fakultet, somutvecklar utbildningar specifiktför kunden.När det gäller nyheter iutbildningsutbudet finns bl akursen i ”Global Sourcing”.– Våra Kinaseminarier harhaft flera tusen deltagare underett och ett halvt år. Många somgått på Kinaseminarierna villnu fördjupa sina kunskaper ochlära sig mer om olika affärskultureroch inköpsmarknader.– Inför nästa år utbildar vivåra egna lärare i bl a klimat,CSR och lean. Det är aspektersom ska vara med i allautbildningar, inte i separatakurser.Viktigt mäta effektenAv Silfs kursedeltagarekommer alltfler från handeln.– Vi utbildat tex allaApoteketchefer och vi fåralltfler kursdeltagare fråndetaljhandelskedjorna.En rapport från Nutekvisade att de företag som satsarstora resurser på kompetensutvecklingär över 50 procent merlönsamma och har en högreproduktivitet än de företag somavsätter små resurser påkompetensutveckling.Men hur mäts egentligenutbildningsbehov och resultat ?– Jag tror det är väldigtviktigt att kunna mäta effektenav en utbildning. Därför har visedan tidigare vårt SCATverktyg ( kompetenskartläggning)samt att vi börjat utvecklaen kompletterande mätmetodkallad ROI ( Return oninvestment) för att hjälpa vårakunder att få fram rätt kompetenseroch därigenom minskagapet mellan dagens kompetensbildoch framtidens behov.Intelligent Logistik 8/07 15

sonatMed nätverkande som affärsmodell– En del människor fungerar bäst ihierarkiska linjeorganisationer. Mendet är nätverksmänniskor som blir debästa logistikerna. Det säger KjellRundqvist, VD och grundare avSonat, ett nytt slags logistikföretagsom bygger på nätverkstänkande.Av Gösta HulténSonat startade 1999 som en ny sortslogistikspecialister. Affärsidén är atterbjuda företag inom industri och handelen bättre och mer effektiv logistikavdelningän de själva kan skapa.De har kallats logistikavdelning att hyraeller fjärdepartslogistiker, men Sonats medgrundareoch VD Kjell Rundqvist villbeskriva rollen annorlunda:– Den bästa beskrivningen är att vi är en”insourcad” logistikavdelning. Vi ärvisserligen en tredje part, men vi står inteutanför våra kunders organisation, utan ärderas logistikavdelning och uppträderunder kundens varumärke.Men Sonats medarbetare sitter inte utehos kundföretagen, utan på egna kontor,som idag finns i Örebro, där man startadeoch har flest medarbetare, Norrköping ochStockholm, där huvudkontoret finns.– Det ger fördelen att alltid ha tillgångtill uppbackning och kompetens omkringsig, på ett helt annat sätt än om man sitterensam ute i kundföretaget, menar KjellRundqvist.Sonat har heller inga egna, fysiskalogistikresurser, inga egna lager, fordoneller logistikcentra, som måste fyllas meduppdrag.– Det oberoendet gör att vi alltid kanagerar med kundens bästa för ögonen ochkan skapa de lösningar som är meständamålsenliga och ger mest kundnytta.Nätverkstänkande ett självändamålAv Sonats 65 logistikexperter har närmare50 akademisk examen där logistik ingår.Ett 10-tal är seniora logistikchefer. Därmedhar Sonat en samlad logistikkompetenssom knappast några logistikavdelningar istorföretagen kan matcha. De hanterartillsammans ett totalt varuflöde på ca 70miljarder SEK per år och köper in ochdesignar logistikflöden för ca 1 miljardSEK per år.– Hemlighetsmakeri bygger på att man inte ärtrygg i att man gör rätt. Men inom logistiken är detbättre med en öppen agenda, säger Kjell Rundqvist.Sonats affärsmodell bygger på nätverkstänkandeoch det är en modell som passarlogistiker, enligt Kjell Rundqvist:– En del människor fungerar bäst ihierarkiska linjeorganisationer. Men det ärnätverksmänniskor som bli de bästalogistikerna.– I ett hierarkiskt system krävs order,styrning och initiativ från ledning för attnågot ska hända. Men en logistiker måsteutgå från att alla vill göra sitt bästa.– Nätverket är faktiskt ett självändamål,ett sätt att lösa problem direkt, genom attkontakta den som kan och äger problemeteller med hjälp av nya infallsvinklar, sominte skulle komma upp till ytan i enhierarkisk linjeorganisation.– När man flyttar ut logistiken från denhierarkiska organisationen, kan man oftastskapa ett bättre fokus på logistikeffektiviteti vilket företag som helst. Nätverkskapar helt enkelt en ökad förmåga att”foto: lena sonnegenomföra förändringar.I nätverkande måste man fokusera pådet man själv har, inte på det man saknar.I samarbetet i nätverket suddas organisatoriskagränser ut och det gemensammaarbetet baseras på öppenhet, professionalismoch maximal prestation.– Hemlighetsmakeri bygger på att maninte är trygg i att man gör rätt. Men inomlogistiken är det bättre med en öppenagenda.– Varför t ex inte ringa och frågalogistikleverantören – vad tror du om attgöra så här istället?Att verka i nära, dagligt samarbete medkunder och ta ansvar för att leda, driva ochutveckla deras logistikprocesser är en idésom visat sig bärkraftig, eftersom den bådeger kunderna bättre kontroll över sinalogistikprocesser och ett tillskott avspetskompetensen.– Som logistikpartner fungerar vi somom vi vore kundens egen, interna logistikfunktion.Och vi arbetar i mycket närasamarbete med företagets egen personaloch med övriga aktörer i logistikprocessen.Att hantera samarbetsrelationerDe traditionella logistikföretagen har sinarötter i fysisk hantering och de är duktigapå det.– Det perspektivet behöver inte alltidvara negativt. De kan t ex konsolideraflödena på ett effektivt sätt.Deras problem är att de inte tillräckligtförstår sina kunders affärsmål.– Men om kunderna har mer specifikabehov, har de kanske inte riktigt förmåganatt förstå dessa särskilda behov.Supply Chain-och nätverkstänkandethar ännu inte slagit igenom i alla branscher.Det är en del av förklaringen till att mångastora företag har en förvånansvärt misslyckadlogistik.– De är bra på att hitta säljare ellerproduktutvecklare, men inte logistiker. Närde ska anställa en logistikchef vet de iblandNätverket är faktiskt ett självändamål,ett sätt att lösa problem direkt, mellandem som kan och äger problemet.”16 Intelligent Logistik 8/07

sonatinte ens hur de ska formulera platsannonsen.– Men det allra största logistikarbetet ärju det som sker inom företagen. Det gällerproduktionslogistik och produktionsflöde,men också styrning och planering av såvälorder, anskaffning som distribution.Räknar man så är den logistikrelateradeomsättningen flera gånger större än inomdet som vi normalt kallar för logistikbranschenoch de som arbetar med logistikockså betydligt fler.– Förmågan att hantera samarbetsrelationernainom företaget, med dess leverantörer,partners och kunder är självagrunden för vår förmåga att leda, driva ochutveckla effektiva logistikprocesser ochförsörjningsnätverk.Sonats angreppssätt är särskilt aktuelltför att nå snabba och stora förbättringarnär företag integreras eller av olika skälmåste arbeta mer globalt. Det kan gälla viden strukturomvandling när en ändradverksamhet snabbt behöver en ny logistikfunktioneller när en verksamhet behöveren kraftigt förbättrad leveransservice.Det kan också gälla ett läge när enpartner behövs för att hantera styrning ochkoordination av allt mer komplexa globalaförsörjningsnätverk, t ex för att koordineralogistiken från många länder och regionervid outsourcing och för global sourcing.”Kompetens gör skillnad”Sonat är förmodligen Sveriges enda företagsom har tio logistikchefer.– Till skillnad mot den traditionella,interna logistikavdelningen tillhandahållervi en flexibel resurs med en mycket högsamlad kompetens. Bland våra kompetentaoch hängivna medarbetare har vi exempelvisett tiotal högt kvalificerade personersom har mångårig erfarenhet som logistikcheferi ledande företag, i ett flertal olikabranscher och sektorer. Som kund får dumed andra ord alltid exakt den kompetenssom du behöver, när du behöver den.Sonats arbetsmodell baseras på tydligaåtaganden där man tar ett kommersielltansvar för verksamheten.– Vi säljer ett resultat, inte timmar ellerprojekt. Att vi ersätts i förhållande till vårprestation är också en garanti för att viarbetar målinriktat och alltid ansträngeross till det yttersta.Bland Sonats kunder finns Apoteket ochSvenska Retursystem, där man designatreturlogistiken av lastbärare för svenskdagligvaruhandel. Sandvik är en annan storindustrikund.Uppdrag för LantmännenDet senaste uppdraget gäller Lantmännenstotala logistik.Lantmännen, som ägs kooperativt av ca49 000 bönder, tillhandahåller utsäde,gödning, växtskydd och foder och lagrar,förädlar och säljer det som böndernaproducerar. Godsflödena tillhör de största iSverige. Med hjälp av Sonat tar Lantmännennu själva kontrollen över logistiken.Lantmännen köper transporttjänster förca 2 miljarder SEK per år. Av detta är ca5% eller 100 miljoner administrationskostnader.Lantmännen har sagt upp allatransportavtal och vill ta bort alla administrativanivåer.– Att hjälpa Lantmännen att kapa dekostnaderna och samtidigt ge delägare ochkunder bättre leveransservice är utmaningenför oss, säger Kjell Rundqvist.Skapa mervärde medvårt världsledande WMSVi gör ditt företag mer lönsamt och konkurrenskraftigtgenom logistik. Det har vi redan gjort för några avvärldens ledande industri- och grossistleverantörer somhanterar miljontals artiklar varje dag. Vare sig du skainföra nya former av EDI, vill förbättra den orderdrivnalagerpåfyllningen eller behöver ett integrerat stöd förgodshantering, har vi säkert redan hjälpt ett annat företagmed samma behov.Vi fokuserar på att hjälpa dig skapa mervärde varje dag.Läs mer på www.consafelogistics.com om hur vårtengagemang kan hjälpa dig.Warehouse Management SystemsSupply Chain ConsultingMobile EquipmentWarehouse Automation

julhandelnAlltfler svenskar julhandlar hemifrånVar fjärde person, fler än 1,5 miljon svenskar, räknar med att handla julklapparvia Internet eller postorder för i genomsnitt 1 400 kronor. Sammanlagt kansvenskarna i år komma att köpa julklappar för 2,2 miljarder kronor via nätetHögst upp på listan över vad vi vill handlapå nätet ligger hemelektronik, sominnefattar allt från bärbara datorer tillplatt-TV-apparater och MP3-spelare. Detvisar en färsk undersökning som gjorts påuppdrag av Posten.Förra året handlade 19 procent avsvenskarna julklappar på distans, det villsäga via Internet, traditionell postorder,telefon mm. I år räknar 24 procent med attdistanshandla, främst via nätet. Det betyderatt ca 25 procent fler vill julhandla via näteti år jämfört med förra året enligt Postensundersökning om juldistanshandeln.Hemelektronik och böcker dominerarHandelns utredningsinstitut spår somvanligt att julhandeln i år kommer att slårekord.Men mycket pekar på att distanshandelnkommer att ta en större del av julhandelnän någonsin förut och att trängseln ibutikerna därmed kommer att minska.Ytterligare resultat från Postensundersökning:– Den populäraste julklappen att handlapå distans är hemelektronik. Drygt fyra avtio, 41 procent, uppger att de kommer atthandla sådana produkter.Därnäst kommer böcker som nästan likamånga, eller 36 procent, planerar att köpavia nätet.– I snitt planerar varje tillfrågad svenskatt köpa julklappar för 1 408 kronor pådistans. Drygt en av tio, eller 14 procent,räknar med att köpa för mer än 3 000kronor. Sammanlagt kommer svenskarnaatt handla julklappar för cirka 2,2 miljarderSEK på distans.– Viktigaste skälen att julhandlahemifrån är att det är enkelt, billigt ochbekvämt.– Svenskarna handlar helst juldistansklapparfrån svenska företag. Bara tvåprocent planerar att handla från utlandetinför julen. Det betyder också att svenskae- och distanshandelsföretag står för nästanhela den stora ökningen av internethandelinför julen.Årets stora konsumtionshögtid och degoda tiderna gör att detaljhandeln ser frammot ytterligare ett rekordår. Årets decemberförsäljningkan komma att spränga 60miljarder och landa på 62 miljarder omman får tro handelns Utredningsinstitut.Det är i så fall en ökning med drygt 4miljarder från ifjol.Det är inte bara i Sverige som decemberförsäljningenväxer. Julhandeln väntasäven slå rekord i de övriga nordiskaländerna. Totalt väntas detaljhandeln iNorden sälja varor till ett värde över 180miljarder svenska kronor under december,vilket utan tvekan gör december tillhandlarnas favoritmånad.Årets Julklapp?Sedan 1988 har HUI utsett en produkt tillÅrets Julklapp. Produkterna har genomåren varit stora som små, dyra eller billiga.Årets Julklapp har alltid gett upphov tilldiskussioner. För att en produkt ska bliutvald till Årets Julklapp skall något ellerflera av följande kriterier uppfyllas:Produkten skall vara en nyhet eller hafått ett nyväckt intresse för året.Produkten skall svara för ett högtförsäljningsvärde eller säljas i ett stort antalenheter.Produkten skall representera den tid vilever i.1988 års julklapp, bakmaskinen, tillhörväl de mest oanvända satsningar somjulklappshysterien någon gång gett upphovtill.Annars har HUI och Deloitte, som utserprodukten, ofta satsat på säkra kort.Boken, som var årets julklapp 1999 är jualdrig fel. 2003 års Årets julklapp – enmössa – representerar det lägsta inköpsprisetunder de 25 åren. Mot Årets Julklapp2007, en GPS-mottagare, har invänts attden bygger på amerikansk militärteknologioch att julens budskap är fred på jorden.

modelogistikGudrun Sjödén tror påModekedjan Gudrun Sjödén tror på slow fashion och strävar efter en logistiksom minskar distributionens miljöbelastning.text & foto: Lena Sonne– Vi gör en testkatalog som går ut föresäsong, där vi får synpunkter från vårakunder, säger Ingrid Hessedahl, här vidvårkollektionen för 2008.Gudrun Sjödén har gjort sig känd för attifrågasätta dagens anorektiska mode, medstringtrosor och trådsmala modeller påcatwalks. Hon vill starta en motrörelse.– Tiden är mogen för ett mode som serhela människan– en ”slow fashion” sägerGudrun Sjödén.– Klädindustrin och alla duktiga svenskadesigners är självklart viktiga. Men jag villinte se ett mode till priset av miljonerolyckliga och deprimerade kvinnosjälar.– Kläder ska ju vara något som gerglädje och i bästa fall sätter guldkant på envanlig tisdag. De ska förstärka en människaspersonlighet. Inte något som stänger inoss och förminskar vår personlighet, sägerGudrun Sjödén.Gudrun Sjödén är ägare och grundareav modeföretaget och varumärket GudrunSjödén. Själv deltar hon aktivt i allt arbete– från design, inköp, marknadsföring tilllogistiken.Redan 1976 startade hon företaget medde personligt och fantasifullt designadekläderna. Varumärket Gudrun Sjödénomsätter idag 320 miljoner SEK och finnspå 36 marknader.– Det är strategiska beslut som gjort attvi vuxit, men även en mer medvetenmarknadsföring.Men vi har träffat Gudrun Sjödén ochhennes logistikchef Ingrid Hessedahlfrämst för att tala om företagets logistik.Företagets centrallager och huvudkontorligger i Årstaberg i södra Stockholm.– Härifrån distribueras kläder ochhemtextil till våra butiker och postorderpaketdirekt till kunderna, säger IngridHessedahl, logistikchef och tidigareinköpare i företaget. Hon sitter också härpå huvudkontoret i Årstaberg, tillsammansmed designavdelningen och med närhet tillcentrallagret.Testkatalog ger synpunkter– Vi jobbar också med demand – vi gör entestkatalog som går ut före säsong och därvi får synpunkter från våra kunder.Ibland kan det ändå gå fel.Hon minns en omslagsbild med enmodell i en cerisefärgad tröja som inte allsvar populärt när testkatalogen kom, mendet svängde hastigt på våren och snartfanns ceriseplagg i varje modebutik.– Då hade vi alldeles för få tröjor – de20 Intelligent Logistik 8/07

slow fashiontog slut direkt, berättar Ingrid Hessedahl.Gudrun Sjödén har kunder i helavärlden, mest i Norden, men även i USA,Frankrike, England, Irland och Japan.England ökar mest.På 70-talet startade också Mahjong sompåminde om Gudrun Sjödéns stil. Varförhar ni men inte de överlevt och vuxit?– Det beror nog på att vi var meraffärsmässiga. Men en från Mahjonggängetfortsätter från Gotland.Gudrun Sjödén har nu sju butiker. Femfinns i Sverige, varav tre i centrala Stockholm.En finns i Malmö, en i Göteborg ochen i Oslo. I Köpenhamn finns en heltnyöppnad butik.- Butikerna och internet har ungefärhälften var av vår marknad. Men internethandelnökar mest, säger Ingrid Hessedahl.I Europa är den redan den större delen,eller 70 %. Omsättningen totalt är ca 300miljoner SEK och det är en stadig tillväxtvarje år. Ungefär 110 är anställda.Svårt hitta miljölogistikSom alla företag i branschen idag importerarman från Indien, Kina och Hongkong.– Vi försökte hålla oss kvar så länge vikunde med produktion i Sverige. Men tillslut gick vår leverantör i Borås i konkurs.Leverantören flyttade till Baltikum och vihängde med ett tag, men det gick inteheller, berättar Gudrun Sjödén.Från Asien går mycket sjövägen tillhamnar som Hamburg, Rotterdam, Lübeck.Kühne + Nagel står för sjötransporternamen från Hamburg går varorna mest medlastbil.– Det är svårt att få till miljövänligatransporter, men vi försöker.Den säsongskollektion av kläder sompresenteras i de fyra varukatalogernakommer fyra gånger om året i storacontainers. Lösgods går till Göteborg, menhela containrar går till Stockholm. Efterbeställningargår i allmänhet med flyg.– Vi vill gärna ta mer varor med järnväg,men vi har inte lyckats hitta bra alternativ.Man tycker att det inte skulle vara så svårtsom det nu är att ta gods på järnväg inomEuropa, säger Ingrid Hessedahl.I Grekland har Gudrun Sjödén sedanmånga år producerat en egen ekotrikå avhandplockad bomull. Infärgningen görs ihelt slutna system och utan kemikalier.– Vi har t ex försökt hitta järnvägstransporterfrån Grekland, men det blev förkrångligt.– Det verkar som om vi själva måstefylla hela containrar, för att det ska gå. Detverkar vara lättare om man är en störreaktör. Men om speditörerna samordnadeflödena mer, tror Ingrid Hessedahl att detkunde gynna mer miljövänliga järnvägsalternativ.– Vår vision är att kunna skicka med tåg,landvägen genom Ryssland.– Vi försöker främst se till att det inte ärnågra flaskhalsar. Vårt nya affärssystem göratt vi effektivare kan hantera bl a postorderflödetmed alla dess transaktioner.– Affärssystemet gör att vi slipperskriva ut mängder av olika datalistor ochannat varje dag – vi sparar kilovis medpapper varje vecka och det är ju bra förmiljön. Vi arbetar också mycket medinternlogistiken, säger Ingrid Hessedahl.PNL sköter distribution för dene-handel som går på export. Posten står förpostorderpaketen. I Danmark och iEngland får kunderna fortfarande hem sinapaket till dörren.– Men jag tror att det kommer attändras snart i Danmark, som ska övergå tillvårt system där man får hämta ut sinapaket på ett utlämningsställe.Tar steg för stegGudrun Sjödén vill överhuvudtaget levaupp till en bra etik och en miljöprofil.– Vi valde t ex Speedfrakt som distributörav våra varor till butikerna i Stockholmscity för att de bara kör med miljöbilar.Prismässigt blev det faktiskt detsamma,säger Ingrid Hessedahl.– Vi har också ökat antal kollin i bilarna.Vi köper mer idag, men har inte ökattransportarbetet.– Till butikerna i Stockholm går leveransvarje dag, i Köpenhamn och Oslo tvågånger i veckan.Baklagren är mycket små i de butikernasom har höga butikshyror.– Vi försöker ta steg för steg i miljöarbetet– ett begrepp som Gudrun Sjödén oftatalar om.– Men det är svårt att ha 100 % kontroll.I våras gick vi med i den europeiskaorganisationen BSCJ – ett EU-organ förkontroll av inköp som har certifierade– Det är strategiska beslut som gjort att vi vuxit,säger Gudrun Sjödén.kontrollanter, som ska se till att leverantörernainte har barnarbetare, att arbetsmiljönär korrekt och har säkerhetsanordningar,och att uppförandekoden efterlevs etc.– Vi har inga egna kontor ute, men våraca tio inköpare åker runt främst i Asien.Ett nytt steg i miljöarbetet är förpackningarna.Kunderna får tygpåsar och manförsöker ha så lite plast som möjligt.”Återigenanvändning”Ett annat ovanligt miljösteg är returköpeller som Gudrun Sjödén uttrycker det”återigenanvändning” av kläder. Viahemsidan kan man även köpa begagnadeGudrun Sjödén-kläder och kombinera ihopmed nya, i passande färgskalor.– Vi arbetar med design med långlivslängd, säger Ingrid Hessedahl.– Första steget mot mindre negativmiljöpåverkan är, enligt Gudrun Sjödén, attinte förbruka så mycket, att använda plaggmed god slitstryka och tidlös design.På centrallagret arbetar numera dennyanskaffade ”Herr Beck”:– Så kallar vi vår nya, tyska paketeringsochsorteringsmaskin, som verkligenunderlättar hanteringen, säger IngridHessedahl.– ”Herr Beck” sorterar och paketerarbåde det som Posten ska ta, det somPrivpak Schenker hämtar och det som PNLhämtar upp.Intelligent Logistik 8/07 21

modelogistikDe hittar Gudrun Sjödéns klädkunderPan Nordic Logistic, PNL, sköterGudrun Sjödéns exportdistribution avinternetbeställda kläder. Volymen harvuxit till ca 100 000 paket om året.foto: pnlAv Lena Sonne- Till distributionsterminalen i Västberga iStockholm tar vi in packade pallar medvaror från Gudrun Sjödén och märker desom ska distribueras till deras olikakunder.– Internetbeställda kläder distribuerasdirekt till kunderna. Mest går till Norgeoch Storbritannien, men även till Danmarkoch Finland, säger Stefan Johansson, KeyAccount Manager och ansvarig för GudrunSjödéns logistik inom PNL.Varorna distribueras med lastbil tillPNLs distributionscenter.Den finns i Haga industriområde iJönköping och där samordnas paketen förvidare transport till de olika nordiskagrannländerna och även till Frankrike,Holland, Belgien, Irland m fl länder.Därifrån går bilar iväg till respektive land –det mesta via Danmark.En del går sjövägen till Storbritannien.– Vi vill ju inte röra paketen så mycket iVästberga, utan det mesta av sorteringensker i Jönköping, för att flödena ska blismidiga.Mode en färskvaraGudrun Sjödén säljer mycket på postorder.Det går direkt till kunden. Men nyligenöppnades en butik i Köpenhamn.– Dit kommer leveranser oftare. Modeär ju en färskvara, säger Stefan Johansson.För de kunder som beställer frånkatalog, per telefon till kundservice, tar det2–5 dagar att leverera. För det mesta gårdet på 3–4 dagar i hela Europa. Till detlogistiskt besvärliga Norge tar det 2–5dagar, men gäller det Oslo räcker det oftamed 2 dagar, till England 3 dagar och tillDanmark 2–3 dagar.– Kunderna idag förväntar sig alltid attfå varan inom en vecka. Förr kunde det taupp till ett par veckor. Om godset skalevereras till nästa dag skulle fraktenfördyras och det är inte säkert att kundenvill betala det, säger Stefan Johansson.– Vi levererar paketen hela vägen, ändafram till kundens dörr i bland annatStorbritannien och Danmark. Det gör vi föratt öka Gudrun Sjödéns konkurrenskraftoch för att hålla en hög service till deraskunder.I vissa länder levereras paketen till ettutlämningsställe. Mottagaren kan då hämtapaketet när det passar bäst.Nytt distributionscenter i TorsvikPNL distribuerar 10 miljoner paket om årettill kunder över hela Norden.– Behovet av våra tjänster ökar helatiden, så vi bygger just nu ett nytt distributionscenteri Torsvik i Jönköping.Inget gods går på järnväg.– Men vi försöker vara miljövänligagenom att packa väl, transportera så liteluft som möjligt och med så hög fyllnadsgradsom möjligt.– Vi försöker också att anpassa oss tillstopptider på terminaler och komma såsent som möjligt innan leverans, så att vikan få med så mycket som möjligt på såkort tid som möjligt. Men vi väntar inte inmer varor för att fylla bilar, säger StefanJohansson.PNL sköter logistikentill e-handelskunderutomlands.Lovar hitta bäst i NordenPNL når via nätverk och internationellasamarbeten företag och privatpersoner i191 länder. PNL ägs av Post Danmark ochPosten Norge och har ett nära samarbetemed postföretagen i Estland, Finland,Färöarna, Grönland, Island, Polen ochSverige. Företaget grundades 1997 och har idag cirka 170 medarbetare i Danmark,Finland, Norge och Sverige. Huvudkontoretligger i Stockholm.– Men vi växer så det knakar, sägerStefan Johansson.Omsättningen är redan uppe i imponerande1,3 miljarder och lönsamheten ärgod.I sin marknadsföring hävdar PNL att deär det logistikföretag som hittar bäst iNorden. I en humoristisk radioreklam somstartade 2004 har busuppringda globalakonkurrenter ofta snubblat även påvälkända nordiska ort namn. Det visade sigatt de stora, globala aktörerna som ringdesupp inte kände till städer som Borås, Åbooch Oslo.Rabblar ortnamnAtt hitta bäst har också blivit en hit förPNL.För när en bil från PNL i höstas åkt påsäljturné körde man en nyskriven versionav australiensaren Geoff Mecks hitlåt ”I’veBeen Everywhere”, en listetta från 1959,där sångaren John Power nu rabblar kändaoch okända nordiska ortnamn rasandesnabbt:”I’ve been to Helsingfors, Munkfors,Högfors, Sola, Tammerfors, Degerfors,Trofors, Forssa, Gamleby, Mosby, Heby,Malå, Fagernes, Bollnäs, Höganäs, Laxå,Tomelilla, Enköping, Lidköping, Jönköping,Vetlanda, Kivik, Kebnekaise, Hultsfred…”Låten har gjorts i olika versioner världenöver bl a för England och Österrike.Att paketen verkligen hittar fram tillkunderna på både små och stora orter iNorden är ju t o m viktigare för de flesta änatt de kommer snabbt.– Vi valde att bygga hela vår kampanjkring den här låten för att fortsätta byggakännedom om att vi hittar bäst i Norden,säger Therese Kaiser, marknadschef påPNL.22 Intelligent Logistik 8/07

nyheterArlandastad får nytt logistikcenterProLogis har köpt mark i Västra Arlandastadav Sigtuna kommun för en 25 000kvm stor logistikbyggnad. SchenkerLogistics kommer att hyra den för attetablera ett nytt tredjepartslogistikcenterdär.I början av november skrevs kontraktetmellan ProLogis och Sigtuna kommun förden nya logistiksatsningen.Redan i slutet av 2008 beräknasverksamheten vara igång.– Vi tog kontakt i somras, berättarAsgeir Torfason, regionchef för ProLogis.– Byggstart beräknas till januari 2008och vid slutet av 2008 ska byggnaden alltsåstå klar.– Nu när vår anläggning i Jordbro söderom Stockholm snart är fullt uthyrd, är viglada över att även kunna etableraverksamhet norr om Stockholm, i ett såstrategiskt viktigt område, säger Asgeir BTorfason.Vilka produkter kan komma atthanteras här ?–Främst teknologi, teknikdetaljer ochutrustning för läkemedelsbranschen, mendet kommer vara ett brett spektrum, sägerMats Olsson, VD Schenker Logistics AB,Första spadtaget har tagits för Scanslogistikcentrum i Linköping – ett samarbetsprojektmellan Scan, Skanska ochDaifuku. Fastigheten får en yta på ca9 600 kvm.Lagret får bl a ett 20 meters höglager ochkommer att vara klart för inflyttning i mars2009 och i full drift andra kvartalet 2010.Mellan 30–50 nya arbetstillfällen skapas.Investeringen är på 200–250 miljoner SEK– Projektet startade 2005, men vi harvarit noga med valet av samarbetspartnersoch det har varit viktigt att ha med dessaredan när vi började planera. Logistikcentratska tillgodose våra kunders krav påökad servicegrad, snävare leveranstider ochökad EDI-kommunikation, säger MagnusLindholm, planerings- och logistikdirektör,Scan.Scan, Skanska och Daifuku utvecklarRegion Nord.I området planeras också den nyakombiterminalen för norra Stockholm.Rosersberg, som anses stå först på listan påtänkbara lägen, ligger bara 7-8 minuter fråndet nya logistikcentret.– Vi tog kontakt i somras och redan nästa höst räknarvi med att logistikcentrat kan tas i drift, sägerAsgeir Torfason från Prologis.Scan bygger framtidenslogistikcentrum i Linköpingoch planerar projektet tillsammans.Skanska ansvarar för byggnationen ochDaifuku levererar automationsutrustningen.– Scans logistikcentrum är ett av de mestkomplexa logistikprojekt vi varit involveradei och vi är mycket glada att ha fåttförtroendet att utveckla och byggaanläggningen, säger Niklas Grimslätt,affärsområdeschef Skanska Fastigheter.– I det här projektet, som vi arbetat medi två år, har vi verkligen vänt på alla stenarför att hitta de mest flexibla lösningarna fören väl designad anläggning. Daifukusfrämsta ledord är noggrannhet och kvalitet.Vi levererar i rätt tid och därför känns detroligt att arbeta med Scan, ett stort, käntföretag i Sverige, som också har leverans irätt tid som måttstock, säger Henrik vonBahr, Daifuku.foto: lena sonneNytt logistikcenteri NorrköpingEtt nytt logistikcenter på 10 000 kvm byggspå Herstadberg i Norrköping. MattssonsFastighetsutveckling AB ansvarar förbygget, som står färdigt våren 2008.Ytterligare 20 000 kvm kan byggas i enandra etapp.– Mattssons satsning vittnar omoptimism och framtidstro och visar attNorrköping är ett hett område att etablerasig på. Den visar också att vår kommun äridealisk för logistikaktörer, tack vare detgeografiska läget och väl utbyggd infrastrukturmed direkt anslutning till E4:an,stambanan och hamnen, säger MattiasOttosson, kommunstyrelsens ordförande.Bygget är ett resultat av kommunensstrategi att utveckla Norrköping somtransportcentrum.Fredrik Mattsson, VD på MattssonsFastighetsutveckling:– Tack vare logistikcentret kan vierbjuda färdiga lokaler som vi vet att detfinns stor efterfrågan på. För oss handlarlogistiklokaler om funktion och miljöhänsyn,men även om design och estetiskavärden. Vi samarbetar därför med ledandearkitekter.Mattssons Fastighetsutveckling harockså fått markanvisningsavtal medkommunen om ytterligare 100 000 kvmmark vid E4:an, för fortsatta satsningar.Orkla köperNorska Orkla Finans Kapitalförvaltninghar genom NLI Eiendomsinvest ASförvärvat två fastigheter av Sundh Fastigheter,i Skara respektive Tibro.De innehåller en totalt uthyrningsbaryta om 52 000 kvm industri/logistiklokaler.Affären är på 226 miljoner SEK. ColliersInternational har varit rådgivare åtköparen.Utbyggd hamn i UmeåI slutet av november invigdes 150 meter nykaj och ett nytt hamnområde i UmeåHamn. VD Curt Kristoffersson hoppas attföretag ska vilja etablera sig där. Tanken äratt Umeå Hamn ska bli ett nav för transporterbåde till sjöss, väg och järnväg.Investeringen är på 75 miljoner SEK.Umeå Hamn har tre år i rad slagitrekord vad gäller godstransport.Intelligent Logistik 8/07 23

informationslogistikInformationslogistikenEtt 20-tal företag har idag informationslogistiksom affärsområde.Strålfors var först med begreppet.Av Lena Sonne & Gösta HulténFortfarande är informationslogistik ett rättokänt begrepp för de flesta.Kanske är en omsvängning på gång.Informationslogistik är ett relativt nyttbegrepp som kan sammanfattas som”effektiv informationshantering” inom ochmellan ett företag eller organisation ochdess kunder. Det saknas enhetlig definition,men en del hävdar att det handlar omLogistic Information Management, alltsåett fokus på den informationsmässiga delenav logistiken. Andra hävdar att informationslogistikhandlar mer om helhetstänkande.Med informationslogistik skaparman effektiva informationsflöden, påsamma sätt som logistiken skapar effektivamaterialflöden.Ett 20-tal företag har idag informationslogistiksom affärsområde. Strålfors, ägt avPosten AB, är ett av dem.Strålfors var först med begreppet. PerSamuelson, VD Strålfors AB:– Vi var några som 1999 diskuterade hurvi skulle kategorisera vår verksamhet.Någon sa ”informationslogistik” och vinappade på det.– För oss står informationslogistik föralla delar av informationsflödet, ända ut tillvåra kunders kunder.– Våra kunder som bl a är elbolag,banker, telekombolag m fl vill på olika sättnå många kunder. Vi får in filer från vårakunder som vi förädlar och skickar tillkundens kunder. Det kan vara riktadreklam eller ett generellt budskap som manvill ha ut, fakturor, SMS eller annaninformation.En trend är att informationen blir merintresseväckande, personlig, pedagogiskoch tydligare, med mer färg och grafik.Många olika media-En stor del av vår kärnverksamhet ärinformationslogistik. Den består i att stödjaföretag i deras informationsöverföring tillkunderna genom olika lösningskoncept föraffärs- och marknadskommunikation,främst via affärsområde Informationslogistik.De kan kommunicera med sina kundervia olika media, både med pappersbaserad,kortbaserad eller elektronisk information iform av e-post, internetpublicering ellerSMS, ofta i kombination.Strålfors har 400 – 500 större företagsom kunder av tryck, print, kuvertering, ochetikettering av affärs- och marknadskommunikationpå papper, plastkort ellerdigitalt..Kort för betalning är en viktig del.Ljungby har enda utbildningen i informationslogistikVi står inför en gigantisk uppgift atthantera all den information somredan idag växer över alla bräddar. ILjungby har man specialiserat sig påjust den del av logistiken som kallasinformationslogistik.Av Lena SonneUtbildningen i informationslogistik på CILär ett samarbete mellan Växjö universitet,Högskolan i Halmstad, InternationellaHandelshögskolan i Jönköping, näringslivoch offentlig sektor. Den sker delvis ute påpartnerföretag.Vad är då informationslogistik ?Magnus Hellgren, chef för Centrum förinformationslogistik, ansvarig för utbildningen:- Det finns flera olika definitioner. Mengemensamt är att det handlar om transportav information. Det kan vara elektroniskt.Men det behöver inte ske via elektroniskainformationssystem.Men han är övertygad om att denohejdade informationsproduktionen kräverspecialister som kan sovra, analysera ochvidarebefordra rätt information till rättmottagare.- Det kommer att finnas växande behovav människor som kan hantera informationi affärsflöden, vårdflöden, produktionsflöden,etc.- Informationsflödet växer. Vi ser t ex entrend att informationslogistik växer inomvård och omsorg. Trycket att effektiviseraöverallt där informationshantering blivit enav flaskhalsarna kommer bara att öka.På CIL kan man läsa flera utbildningar iinformationslogistik. Kandidatexamen med120 poäng tar man efter 3 år och magisterexamenmed 180 poäng tar i allmänhet 3,5år.- Vi har olika inriktning i vår utbildning– mot näringslivet, vård och omsorg, kurserför redan yrkesverksamma och friståendekurser.- Vi har också magisterprogram pådistans på halvfart, med inriktning vård &omsorg.Göra information hanterligMen forskning i ämnet finns ännu inte.Informationslogistik finns inte heller someget akademiskt ämne i Sverige, däremot iTyskland. Det ingår däremot ibland ibredare utbildning inom IT och management,organisation och ledarskap.Han tror dock att det kommer attetableras som eget ämne inom fem år.- När informationsmängden växerhandlar det om att filtrera informationen,organisera flödet, göra informationhanterlig. Det handlar om att hålla ordningpå produkter och flöden, säger MatsHellgren.Från tillverkning till service, underhålloch returflöden krävs spårbarhet.- Det finns stort behov av informationslogistiki t ex flygindustrin, där kravet påinformation är extremt viktigt. Där krävsabsolut spårbarhet av säkerhetsskäl.I informationslogistik ligger också vemsom ska få veta vad.Att få arbete inom sitt område efter examenhar inte varit något problem. Allautexaminerade har fått jobb direkt.Alla studnter från CIL i LJungby brukar få jobbdirekt, många genom partnerföretag som Ikea.24 Intelligent Logistik 8/07

informationslogistikväxer– För Ikanobanken levererar vi kort,kortterminaler och förmedlar betaltransaktionfrån butiken till banken.Strålfors hanterar även utskick avpinkoder, saldobesked, låneavier ochnyhetsbrev åt Ikanobankens kunder.De 520 000 medlemmarna i Stadiumslojalitetsprogram i Norden får sitt kort medkortinformation från Strålfors, som ocksåhanterar kampanjutskick.I Sverige tar Strålfors även hand ombetaltransaktionerna i samband med attkortet används.Verksamheten växerSEB har outsourcat sitt trycksaksbehov tillStrålfors. Man kopplar upp sig via sinportal till Strålfors e-handelsplats, Trade-itoch varje bankkontor kan beställa sittbehov av trycksaker direkt i Trade-it.Bensinkort till EuroShells 6,5 miljonerkunder i 35 länder kommer från Strålforsoch används inte bara till bensin.– 1999 omsatte vi 350 miljoner SEK. I år blir det 1,7miljarder, säger Per Samuelson, VD i Strålfors.EuroShells kortprogram är ett av demer komplexa på marknaden, med cirka150 varianter av kortet.Man står också för Lindex Club-programmed riktade erbjudanden till kunder.Strålfors står för produktion och utskick avmedlemskort, fakturor och marknadskommunikationi form av förmåner och nyhetertill medlemmar i Sverige, Norge, Finland.Man tar även helhetsansvar för Lindex allabetaltransaktioner, från kassa till banken.Itella ny aktörSigma, Intellecta och Itella är andra företaginom informationslogistik.– Vi ser en kraftig ökning och når enomsättning på ca 400 miljoner SEK i årmot 240 året innan, säger Anders Falk,marknadschef i Itella, som ägs av finskaPosten.– Marknaden växer när alltfler ävenmindre och medelstora företag villoutsourca printning, kuvertering, frankeringoch postinlämning, säger han.Från 1/7 2008 kommer e-fakturahanteringenatt växa ytterligare, när alla myndigheterkommer att kräva e-faktura av sinaleverantörer, påpekar Anders Falk.Fullpackade långtradare dånar utanförfönstret. Tågen går i skytteltrafik. Nära tillhamnen och precis under inflygningsruttentill flygplatsen.Snacka om A-läge.Lilla Logistikguiden2005/2006Beställ Lilla Logistikguiden påskanska.se/logistik eller tel 020-33 90 00.Vi är specialister på logistikanläggningar. Och var de ska ligga. Hör gärna av dig så berättar vi mer.Intelligent 048-0206_IntellLogisNr8.indd Logistik 8/07 1 07-11-28 09.01.23 25

nyheter”Arlanda ska bli det godaArlanda Logistic Networks novemberseminariumhandlade helt om vadlogistiken kan göra för miljön.text & bild: Lena SonneProfessor Erland Källén, från FN:smiljö panel, inledde med en saklig framställningom det globala klimathotet, dessorsaker och möjliga effekter i framtiden.FNs milöpanel fick nyligen Nobels fredspris,tillsammans med Al Gore.– Kurvorna pekar åt fel håll. Det ärnödvändigt att vidta åtgärder och attsamverka, klargjorde han.– Det har skett en kraftig minskning i årav arktiskt istäcke. Det har gått mycketsnabbare än vi har trott.Transporter stod för 21% av växthusgasutsläppeni EU år 2002. Globalt ärkolkraftverken i Kina och USA det storaproblemet.– Fler samhällssektorer har minskat sinautsläpp. Bara transporternas ökar. Men detgår att göra något, menade han och pekadepå teknikutveckling och kärnkraft.Miljökonsekvens vid ITT FlygtChristofer Kohn, doktorand vid LinköpingsUniversitet, redogjorde för sin studie avmiljökonsekvenser vid ITT Flygt i Emmaboda.– De har centraliserat sin distributionoch minskat antalet regionala lager medmycket bundet kapital, till ett endacentrallager för Europa.– Ekonomiskt har det varit en fördel.Logistikkostnaderna har minskat med 25%,”brandkårsutryckningar” med 70%, men ipraktiken har det blivit fler tonkilometer,med ökad transportsträcka. Trots eco-drivingoch ökad fyllnadsgrad har koldioxidutsläppenökat med 40%, sa Christofer Kohn.Han efterfrågade bl a större interaktionmellan varuägare och TPL-aktörer.Mari Björklund, logistik- och miljöforskarevid Linköpings Universitet, talade omhållbara försörjningskedjor och menade attdet måste till ett nytt tänkande kringonödiga transporter.– Företagets hållbarhetsarbete kan gestora fördelar. Påtryckningen från olikaintressenter blir allt större.– Logistikens uppbyggnad spelar enmycket viktig roll och det blir allt svårareProfessor Erland Källén från FN:s miljöpanel gav en saklig framställning om det globala klimathotet.att arbeta med dessa frågor, sade MariaBjörklund.Hur påverkar företagets hållbarhetsstrategierlogistikerns situation? Hur långt ut iförsörjningskedjorna sträcker sig företagetshållbarhetsansvar?Ellinor Eke, VD Ununger&Wrenfelttalade om miljödriven affärsutveckling.– Se på Saltå Kvarn, som vill drivamarknaden framåt och har ökat sinförsäljning enormt. Det finns affärsmöjligheteri miljöintresse, menade hon.Trots eco-driving ochökad fyllnadsgrad harlagercentraliseringenökat koldioxidutsläppenmed 40%. sa ChristoferKohn.Gröna inflygningarJonas Strömberg, Arlandas nya miljöchef,talade om åtgärder som vidtagits för miljön.– Vi vill att Arlanda ska bli det godaexemplet, sade han och bli en ”grön”flygplats.Arlanda får inte öka sina koldioxidutsläpp,ett föreläggande som man överklagat.– Men Arlanda transporthub har ennollvision för koldioxidutsläpp, sa JonasStrömberg och visade på en rad möjligaåtgärder.– Vi satsar på gröna inflygningar, enbesparing på 70 000 ton koldioxid. Närplanet glidflyger sista delen, minskar buller,bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp.– Rabatten för miljötaxi har på 3 årresulterat i 800 miljötaxi. Vi har ett100%-igt mål, sa han.– Vi satsar också på energieffektiviseringmed grön el från vindkraftverk ochbiobränsle. Arlanda ska få varmvatten påvintern och kylvatten på sommaren genomett nytt energisnålt system, en akvifär, medBrunkebergsåsen som ”termos”.– Idag står vägtrafik och flygtrafik för97% av Arlandas koldioxidutsläpp. Bättrekollektivtrafik är ett prioriterat område.SL:s Arlandabussar ska till 80% varaetanolbussar 2011.– Både pendeltåg, regionaltåg ochsnabbtåg finns. Transport av flygbränslemed tåg från Gävle innebär färre tankbilar.– Startavgifter ska var miljöstyrda medlägre avgifter för tystare plan och renaremotorer.– Vårt miljöfokus påverkar i hög gradvåra framtida affärsmöjligheter, menarJonas Strömberg. Redan idag är vi den26 Intelligent Logistik 8/07

nyhetermiljöexemplet”enda flygplatsen med ett CO2-tak.Flyget ger liten men växande andel avtransportsektorns totala koldioxidutsläpp.I framtiden blir det högre skatter ochavgifter. Handeln med utsläppsrätterinkluderar transporter och först ut är flyget.Det kommer att bli fler trafikregleringar tex förbud mot natttrafik och transporter irusningstid och fler miljözoner. Kravenkommer att öka på kvantifiering ochrapportering av CO 2 -emissioner.Jan Kilström, vice president LogisticsScania AB, talade om vilka affärsmöjlighetersom finns för logistikföretag i ettmiljöperspektiv.Bara miljöbilar– Säkerhet och miljö är prioriteradeområden för Scania. Vi arbetar medständiga förbättringar, med Toyotas modellsom ledstjärna.– Transporterna kommer att öka, sadehan. Därför är det nödvändigt att lastbilarnaminimerar utsläppen.– Scania är bäst i världen på att levererabränslesnåla lastbilar Det har redan sketten dramatisk minskning av bränsleförbrukningen.Från 2000 har den minskat med50%. Till år 2020 är målet att minskaytterligare 50%. Jan Kilström talar omhybridlösningar som inte ännu har visat sigvara affärsmässiga. Han tror mest påetanol, eftersom de rullar idag.Tobias Åbonde, VD Box Sverige AB, berättadeom Box miljösatsningar.– Vi har bl a tagit bort alla tjänstebilar.För miljön måste vi vara beredda på attockså ta obekväma beslut.Men han vill hellre använda morot änpiska. I förhandlingarna med Ikea visadeBox hur det kunde bli billigare för kundenoch bättre för miljön att anlita Boxhemtransporter.– Vi har miljöbilar. Det kan ju inte Ikeakräva av sina kunder.Johan Lood, manager DHL GlobalForwarding redogjorde för DHls val avmiljösatsning med gröna produkter,optimerad logistikkedja och klimatneutralatransporter.– För att något ska hända är detnödvändigt att vi samarbetar med vårakonkurrenter, menade han. Vi vill skapa ettnätverk för forskning om miljön och villinstifta ett miljöpris.På frågan om miljötransporter måstevara dyrare var svaret svävande.Ett transportföretag som ser ökadefterfrågan på miljötransporter kannaturligtvis ta ut en högre avgift av kunden,och låta kunden betala hela miljösatsningenoch därtill tjäna mer. Men frågan är omdet är en bra, långsiktig strategi.Nätverk i samverkanFör att lösa miljöproblemen behövssamverkan. Några aktörer och nätverk somsamverkar idag är ALN, Arlanda LogisticNetwork, BLICC , Business LeadersInitiative on Climate Change, NTM,Nätverket för transporer och miljön ochNMC, Näringslivets miljöchefer. Luftvårdsförbundet,ACI (Airport Council International)och Travel Plan, ett EU-projekt.Arlanda Logistic Network bildades 2000och har idag cirka 30 anslutna företag, där– Vi har bl a tagit bort alla tjänstebilar. För miljönmåste vi vara beredda på att också ta obekvämabeslut, sa Tobias Åbonde, VD, Box,merparten är logistikföretag.– Syftet med nätverket är dels attArlanda-området ska ta tätpositionen somledande logistikcentrum i nordöstraEuropa och dels att utveckla kompetenseninom ALN, främst via olika utbildningssatsningar.Miljö och logistik blir allt viktigare iframtiden, sa Pär Schött, projektledare förArlanda Logistic Network.– Vi tar också fasta på förslaget attskapa ett miljöpris.– Vi vill att Arlanda ska bli det goda exemplet, sa Jonas Strömberg, Arlandasnya miljöchef.Maria Björklund, logistik- och miljöforskare vid Linköpings Universitet, talade omhållbara försörjningskedjorIntelligent Logistik 8/07 27

eurolog100 miljarder kanslerns julk(Berlin) Trängseln i Hotell Intercontinentalslobby var enorm när den 24:etyska logistikkongressen öppnades iBerlin i höstas. Intelligent Logistikskorrespondent Markku Björkman varmed när 3500 deltagare från 50länder diskuterade logistik.Av Markku BjörkmanFör första gången arrangerades den tyskalogistikkongressen i år tillsammans medmässan Eurolog.Både kongressen och Eurolog öppnadesav Tysklands förbundskansler AngelaMerkel, som betonade logistikbranschensviktiga övergripande funktion i samhället.I sitt tal betecknade hon rent avlogistikbranschen som den del av landetsnäringsliv som på ett avgörande sätt formarbilden av Tyskland ute i världen.Det besannas ju inte minst i Sverige, därde båda största aktörerna, DHL ochSchenker, båda är tyskägda.Tidig julklappSedan gav Merkel en tidig julklapp till allade som använder Tyskland för sinatransporter eller andra logistiska operationer.– Under de närmaste åren kommertyska regeringen att investera 11 miljardereuro (ca 100 miljarder kronor) i nya vägar,hamnar och flygplatser, sade AngelaMerkelLogistikfolket tackade med stormandeapplåder.Bakom Eurolog står European LogisticsAssociation, ELA, en samarbetsorganisationmellan 30 central- och västeuropeiskanationella logistikorganisationer. Svenskamedlemmar i ELA är Plan och Silf.ELA:s mål är att samordna och underlättadet logistiska samarbetet i Europa.Organisationen ansvarar bl a för deinternationella standarder och certifieringarsom används i logistikbranschen.Den boxande logistikdoktorn, Vitali Klitsjko, gjorde reklam för logistiketableringar i Ukraina.Stor brist på personal– Den tyska logistikbranschen har stor bristpå utbildad personal. Det rör sig om ca5000 personer per år. Därför måstetyngdpunkten ligga på ökning av kapaciteteninom logistikutbildningen, sade dettyska Logistikförbundets nyvalde ordförande,Raimund Klinkner.Därför var det ingen överraskning att tex European Business School visade uppsig med en stor monter på Eurologsutställningsavdelning. Skolan ligger i närhetenav Frankfurt am Main, i ett vackertslott bland gröna kullar. Lärosätet utbildarbland annat i supply chain-management,inköp och logistik.– Det går också att ta Bachelor ofScience inom flight management hos oss.Undervisningsspråket är engelska, men densom vill förbättra sin affärsengelska förestudiestarten kan ta extra engelsklektionerhos oss, berättade Christine Schüffler,forskningsassistent vid European BusinessSchool.Diskussion inför privatiseringDeutsche Posts och därmed DHLs högstechef Klaus Zumwinkel, deltog i en diskussionom den kommande privatiseringen avpostverksamheterna i Tyskland och övrigaEuropa. Klaus Zumwinkel försäkradedeltagarna om att koncernens helägdabolag DHL Express, som är ledande på deneuropeiska marknaden för expressförsändelser,kommer att klara den växandeefterfrågan på förmiddagsleveranserutmärkt.Enligt Klaus Zumwinkel täcker DHLExpress redan nu 80 procent av Europasviktigaste regioner före kl 12:00. Det är enförbättring med 6 procent sedan året innan.– Denna utveckling stärker vår ledandegeografiska täckning ytterligare. Vierbjuder därmed en europeisk täckningsom saknar motstycke och vi kan levereradenna service i stora såväl som mindre ochmedelstora städer. Hela Tyskland och merän 90 procent av företagen i Storbritannien,Belgien och Holland kan nu nås innan kl12:00.Dessutom har betydande förbättringargjorts under 2007 inom de nordiskaländerna och Östeuropa, berättade KlausZumwinkel.Boxare med doktorsgradAngela Merkel och Klaus Zumwinkel i allära, men störst massmedialt intresse fickdock Vitali Klitsjko, bättre känd somboxare med doktorsgrad i logistik.Den nya bron till Rügen (bilden) ska följas uppav infrastruktursatsningar på 100 miljarder SEKde närmaste åren lovar Tysklands kansler AngelaMerkel28 Intelligent Logistik 8/07

eurologlapp till logistikbranschenEfter en framgångsrikkarriär i ringen, gör dennegentlemannaboxare nu reklamför sitt hemland Ukraina ochdess logistikbransch. Under Eurologuppmanade han denärvarande logistikerna ochspeditörerna att satsa på hanshemland.– Ta del av vår ekonomiskaboom. Vägnätet förbättraskontinuerligt och den nybyggdamotorvägen mellan Kiev ochOdessa, som tar ca 5 timmar, ärutmärkt.Under 2006 ökade UkrainasBNP med 7,1 procent. Tillväxtenförväntas stiga ytterligare.Ukraina är generellt sett etttryggt land att resa och skickavaror i, sa Vitali Klitsjko tillIntelligent Logistik.Enligt Vitali Klitsjko ökadehushållens genomsnittsinkomst2006 med hela 16,5 procent.Logistikmarknaden befinnersig i en intensiv uppbyggnadsfas.– För tillfället har Ukrainaen lagerkapacitet på 1 miljonkvadratmeter. Behovet är docktolv gånger högre och logistikytornaväxer med 30 procentvarje år.– Byggare är därför mera änvälkomna till oss, sade VitaliKlitsjko.Tyska LogistikprisetÅrets tyska logistikpris gick tillföretaget Claas, som tillverkarjordbruksmaskiner. Claas, somhar huvudkontoret i tyskaHarsewinkel, belönadesframförallt för sin effektivaleveransoptimering. Företagetskontakter med underleverantörervärderades av juryn somföredömliga.Claas´ automatiseradeordersystem fick också jurynserkännade.Dessutom hade företagetlyckats minska antalet strategiskaservicepartner till två.Claas har utvecklat en nyreservdelslogistik, somanpassas allt efter affärsintensitetenunder en arbetsdag.Dessa förbättringar hade letttill en produktivitetsökning på6 procent och en sänkning avtransportkostnadernas andel avomsättning från 7,5 till 4procent.– Många logistiker tror att jufler servicepartners de har,desto mer hjälp får de och attdärmed deras risk minimerats.Enligt vår uppfattning förhållerdet sig precis tvärtom, påpekadeClaas´ inköpschef, JosipTomasevic.Enligt honom främjarkoncentrationen till tvåstrategiska servicepartners ettintensivare samarbete, utvecklarbättre lösningar ochgaranterar stabil kapacitet äveni framtiden.Känga åt europeiska kollegorMellan chefen för DeutscheBahn, Hans Mehdorn och hanskollegor från Schweiz ochItalien, Andreas Meyerrespektive Mauro Moretti,fördes en mycket intressantpaneldebatt om framtiden förspårbundna, gränsöverskridandetransporterna.Enligt Hans Mehdornorsakar olika signalsystemfortfarande stort huvudbry förjärnvägsbolagen och enligthonom händer det alldeles förlite.Trots den senaste liberaliseringen,initierad av EU, är detsvårt att förändra i strukturersom har etablerats under ettoch ett halvt sekel. Att t ex bytaut bromsklossar av gjutjärn tillklossar av komposit, har visatsig krångligare än väntat.Frankrike fick berömFrankrike har tidigare fåttkritik inom EU för att inteavreglera järnvägssidan.Men den tyske järnvägschefengav nu en liten känga åtsina schweiziska och italienskakolleger, medan Frankrike fickberöm:– Det tycks vara väldigtsvårt att övertyga alla parterom att det vi arbetat fram ärvärt att anpassa sig till. Tempotmåste höjas. Det gällerstandardisering av signalsystem.Att behöva byta lokförarevarje gång tåget passeraritalienska gränsen, är fögaekonomiskt. Det vore skönt omalla vore så samarbetsvilligasom våra franska kollegor, sadeHans Mehdorn.Stor optimismFör övrigt präglades diskussionernavid Eurolog av storoptimism. En del företrädareför nordtyska logistikföretaguttryckte dock viss osäkerhetinför den växande kinesiskaEngagemangSäkerhetnärvaron i regionen.Det privatägda kinesiskabolaget, Linkglobal Logistics,har fått rätten att permanentdriva flygplatsen i Parchim, enknappt timme från den fornasvenskstaden Stralsund och dennybyggda Rügenbron.Avtalet skrevs nyligen underoch i köpet ingår flygplats,mark, byggnader och allutrustning.Linkglobal Logistics, somhar sin bas i Zhengzhou icentrala Kina, ska användaParchim främst för godsflyg,men även till passagerarcharter.Den kinesiska marknadenflyttas därmed också närmaresödra Sverige och Parchim kankomma att spela en viktig roll igodstrafiken mellan Tyskland,de nordiska länderna och Kina.LägeTrygghetFlexibilitetVi avslöjar aldrig detaljerEn logistikanläggning kräver väsentligt större hänsyn tillsäkerhet än andra fastigheter. Därför redovisar vi aldrigdetaljer för främlingar. Det finns ytterligare fyra kravsom en anläggning måste uppfylla. Du ser dem ovan.I vad vi kallar logistikens pentagon.Brinova skapar attraktiva logistik-, bostads- och kommersiellafastigheter i landets strategiskt belägna orter.Brinova äger även större aktieposter i andra fastighetsbolagsamt strukturerar fastighetstillgångar.Brinova är noterat på OMX Nordiska Börs i Stockholm.Läs mer om Brinova på www.brinova.se.Intelligent Logistik 8/07 29

telematikGalileo öppnar för intelligenta transporterEUs Galileo kan revolutionera helatransportvärlden. Snart kan nyateknologier och tillämpningar baseradepå det s k GNSS, Global NavigationSatellite System, förändra vårtliv.Av Nils-Erik LindellXiaolin Meng, som talade vid ett seminariumi Göteborg anordnat av TelematicValley på Lindholmen, är ledande expertinom telematik och satellitnavigering. Hanär doktor och forskare vid Nottinghamsuniversitet, där flera stora satellitnavigeringsprojektinom Galileo utvecklas.I Nottingham startade 2006 EU-projektetSister, Satcoms in Support of Transporton European Roads. Målet är att integrerasatellit- och markbaserad kommunikationmed det europeiska satellitsystemetGalileo. Det kan möjliggöra en massivinsats för att förbättra landsvägstrafiken.Med i projektkonsortiet är bl a Volvo ochAutoliv. Det svenska bidraget kallasSweden eCall och är ett integrerat system ibilen, som automatiskt larmar 112, om entrafikolycka inträffat.Men Galileo skall inte bara bidra tillökad säkerhet och effektivitet inomtransportvärlden. Systemet skall också gearbete och affärsmöjligheter. Tillämpningenberäknas skapa minst 140 000 arbetsplatseri Europa. Marknaden anses bli värd100 miljarder SEK per år.Men det finns många hinder på vägen.Det pågår en global tävlan om uppbyggnadenav GNSS.Enda civila systemet– Flera länder lanserar egna satelliter, sägerXiaolin Meng.-Fyra länder har globala ambitioner.Galileo är det europiska systemet, GPS detamerikanska, Glonass det ryska ochBeidou/Compass det kinesiska. Australien,Japan och Indien bygger regionala system,beroende av de globala.– GPS har redan 31 satelliter i drift,Glonass har elva och skall ha sammanlagt24 uppe om ett par år. Kina sände upp sinförsta för sju år sedan och har som mål attha 35 satelliter 2012.Systemen skall i princip vara öppna ochkunna användas parallellt.– Global positionering via GPS harinneburit en revolution, säger XiaolinMeng. Men den stora omvälvningenkommer när samtliga globala satellitsystemär fullt utbyggda.Galileos ledning har lovat att signalernaskall få användas fritt. Men hittills finnsbara en Galileo-satellit i drift som skötsupp 2005. Löftena har därför inte kunnattestas.–Vad som oroar mig är att satelliternafrån USA, Ryssland och Kina är militära.Det är bara Galileo som har civil ledning.Militära syften kan tränga undan den civilatillämpningen och allvarligt inkräkta påöppenheten. Det är troligt att en amerikansksatellit över Irak prioriteras förmilitär spaning.TransportrevolutionMen när Galileo är utbyggt väntar entransportrevolution. Med satellitsystemenshjälp hittas bästa resrutter på vägar, på sjönoch i luften. Farligt gods på väg kan spårasmed satelliters hjälp. Automatiska varningssystemoch omdirigering av trafik kanreducera trafikstockningar och minskaolyckor. En smidig och välplanerad trafikger sänkta kostnader och mindre utsläpp.Ett framtidscenario är t o m förarlösabilar, civila flygplan utan piloter och fartygmed minibesättning.GNSS kan också lösa andra problem.Satellitsignaler kan ge personer mednedsatt syn navigeringshjälp. Försvunnapersoner kan spåras, liksom brottslingar påflykt. Jordbrukare kan göra en väderoptimalplanering av sådd och skörd. Andragrupper, som kan ha nytta av GNSS, ärfiskare, meteorologer, kartritare ochmiljövårdare.EU gav OK till slutEUs transportministrar har nu godkänt ennystart av Galileo, som innebär att 30satelliter skall sändas upp. Över 20miljarder SEK, överblivna pengar urjordbruksstödet, har anslagits. Det var docknära att Spanien hade stoppat beslutet,sedan landet krävt att få ett eget kontrollcenter.Efter ett halvt löfte drog Spanientillbaka sin blockering.Men behövs det flera kontrollcentra?– Nej, svarar Xiaolin Meng. Nu finns etti Tyskland och ett i Frankrike. Det täckerväl Europas behov. I USA finns bara ettcenter.– Det är beklagligt om politiker bromsarXiaolin Meng oroas av att USAs, Rysslands ochKinas satelliter är kontrollerade av militären.– Det kan hindra öppenheten. Endast Galileo harcivil ledning.utvecklingen, trots att tekniken är välutvecklad, tycker Xiaolin Meng.– EUs avsikt var att Galileos satelliterskulle vara i drift 2008. Ekonomin harförsenat projektet. Kan pengarna nu säkrashoppas jag, att de skall finnas på plats år2013.Hur effektivt är då systemet? Kan intemobiler ersätta satelliter ?– Det sägs att GSM täcker 98 procent avEuropa, svarar Xiaolin Meng.– Det är en kraftig överdrift. Geografiskaoch andra hinder gör att satelliternabehövs.Det främsta skälet till att EU utvecklarGalileo är dock att minska beroendet avdet amerikanska GPS, som i grunden är ettmilitärt system. Dess avsiktliga störningssignalär för närvarande avstängd, men kannär som helst slås på igen efter beslut avUSAs försvarsdepartement.Även Rysslands och Kinas system ärmilitära.30 Intelligent Logistik 8/07

flyktinglogistikSnabbare och säkrare flyktinghjälpMobila, effektiva lösningar kan intebara nyttjas av företag och kommersiellaaktiviteter. Consafe LogisticsSolution i Norge har utarbetat ettsystem som underlättar för tusentalsflyktingar och de hjälparbetare somofta står inför stora logistiska utmaningar.av lena sonneMed hjälp av handdatorer blir registreringensäkrare, snabbare och mer kostnadseffektiv.Den består av fyra funktioner, registrering,matdistribution, distribution av tält,kläder, kökskit etc samt spårning, d v s attfölja familjers rörelser från hembygdeneller till ett annat flyktingläger ellersökning efter försvunna familjemedlemmar.Målet är att FN och andra humanitäraorganisationer ASV_S_190125 gradvis 25-10-2007 kan ersätta 15:33 papper Pagina digitalt. 1Mobila, lösningarkan inte baranyttjas av förkommersiella aktiviteter.ConsafeLogisticsSolution i Norgehar utarbetatett system somunderlättar arbetetatt hjälpaflyktingar.och penna med sådana lösningar. Denbestår i att alla flyktingar får ett plastkortmed en unik kod, som gör det möjligt attskilja ut och använda information på ettsnabbt och lätt sätt.Consafe Logistics har utvecklat en specielllösning med handatorer för norskaNorwegian Refugee Council som underlättarderas arbete att registrera flyktingarAtt med papper och penna registreraflyktingar och föra in data manuellt i endatabas tar tid. Lösningen introducerades2006 i Kalmalägret i Darfur, där det dåfanns ca 100 000 flyktingar, en av världendå största flyktingkatastrofer.En viktig del av arbetet består i att tareda på vilken akut hjälp och vilket skyddsom behövs.Registreringen är nödvändig för att t exkunna planera hur många toaletter sombehövs, hur många vattenkällor som måstegrävas, hur mycket mat som måste fraktasin och distribueras. Behoven är oräkneliga,men Consafe Logistics digitala systemförbättrar möjligheterna att planera ochförmedla hjälpen och kan också bidra tillatt förbättra skyddet för flyktingarna.Den mobila lösningen kommunicerartrådlöst med en lokal server, vilken i sin turkommunicerar med en central server i Oslovia satellit.Alla data är krypterade så att informationeninte kan missbrukas.Kontakta våra lokala partners:UPPLEVFRIHETENMEDVOICE"TALA MED DITT LAGER"OCH FÅ OPTIMALA RESULTATVocollect Voice ® ger större frihet och säkerhetmed båda händer och ögonen fria.Voice-Directed Distribution ® skapar direktkommunikation mellan medarbetare ochinformationssystemen och ersätter besvärliga listoroch traditionella datafångstmetoder.Vocollect Voice ® Med röststyrd plockning i dinverksamhet kan du uppnå:• Produktiviteten förbättras med 15-35%• Felplock reduceras betydligt – en exakthet påupp till 99.9 %• En återbetalningstid på ett år eller mindreVocollect Voice ® har sedan 1987 hjälpt företagatt förbättra sina resultat med röststyrd plockning.Hur kan din verksamhet öka produktiviteten?Skicka ett e-mail till oss på:IntLog@vocollect.comIntelligent Logistik 8/07 31

finansiell logistik”Bara e-faktura räcker inte”E-fakturering ökar snabbt. Men först när e-fakturan kopplas till en helt automatiseradorderprocess blir det en verklig integration, som sparar tid ochhöjer kvalitén i företagens processer, menar Peter Fredholm, utbildare ochförfattare med e-logistik som specialitet.Av Gösta HulténE-faktura är en elektronisk informationsochbetalningstjänst som gör det möjligt förfakturautställaren att skicka fakturorelektroniskt.Idag stöder de flesta fakturerings- ochaffärssystem skapandet av en elektroniskfaktura, direkt ur systemet. Den skickassedan ofta vidare till en tjänst ellerprogramvara för att omvandlas till enstandard – d v s ett gemensamt språk – såatt företagets kunder med automatik kantolka och hantera fakturan.Under vissa förutsättningar, t ex näräven order och leveransmottagande finns isystemet, kan fakturahanteringen därmedhelt automatiseras. Det anses kunna sparanågonstans mellan 50–300 kronor för varjefaktura.Högre kvalitet, mindre miljöbelastningMånga större företag har idag också enwebbtjänst, ofta kallad webb-EDI, för sinamindre leverantörer, där de kan hämtaorder och generera fakturor.Det här innebär att fakturamottagarenbara behöver godkänna betalningen, då allinformation redan är ifylld.– Det ger högre kvalitet vid betalningaroch därmed bättre möjlighet till arbetsbesparandeautomatisering i form av automatiskavprickning. Mindre papper och brevsparar också miljön, påpekar PeterFredholm, utbildare och författare mede-handel och e-logistik som specialitet.E-faktura sparar resurser, tid ochdämpar stigande arbetskostnader förfakturering. Inom EU har regelverket blivitonödigt krångligt, men svensk lagstiftninghar stött en ökad e-fakturering genomenkla, praktiska regler.Den ökade användningen av e-fakturaär med andra ord i sig en utmärkt sak.– Men först om e-fakturering kankopplas till hela orderhanteringsprocessen,blir det full utväxling, menar Peter Fredholm,Hur långt myndigheter, branscher ochföretag har kommit när det gäller användningenav e-faktura finns det inga färska– Först när e-fakturan kopplas till en helt automatiseradorderprocess kommer de stora vinsterna,menar Peter Fredholmundersökningar om.En enkät förra året visade att logistikbranschenfaktiskt har kommit längst närdet gäller elektronisk informationshanteringi allmänhet. Sist av de då undersöktabranscherna kom byggindustrin.– Logistik och transportsektor harkommit långt när det gäller att digitaliserakommunikationen med slutkunderna, mendäremot inte när det gäller egna underleverantörerbland transportföretag ochspeditörer, säger Peter Fredholm.Att det är så beror bl a på branschenssamarbete inom Pharos, ett EDI-projektsom effektiviserar informationen mellantransportföretagen och deras kunder, så attäven små- och medelstora företag enkeltoch billigt kan ha e-kommunikation.– I Pharos finns en gemensam standardsom hela branschen stödjer, ända ned påkodnivå. Den täcker både nationella ochfoto: lena sonneinternationella transporter, per bil, järnväg,sjö eller flyg. Den bygger på ett närasamarbete mellan transportbranschen ochden svenska programvaruindustrin ochfinns paketerad i standardsystemen. Mankan också ofta få det uppgraderat av sinleverantör av affärssystem, påpekar PeterFredholm.Byggindustrin kommerFör fordonsindustrin har ett långvarigt,internationellt samarbete kring branschstandardenOdette gjort att nästan allkommunikation med branschens underleverantörersedan många år har digitaliserats.I svenska bilindustri började man t exmed EDI-överföring av leveransplaner försnart 20 år sedan.– I bilindustrin är det däremot tvärtemot logistiksektorn. Där fungerarkommunikationen med leverantörernasedan länge elektroniskt, medan slutkundsledet,bilköparna, är den svagaste länken,påpekar Peter Fredholm.Inom byggindustrin finns nätverketBEAst, där Peter Fredholm är ansvarig.Det ska gynna e-affärer mellan bygg- ochfastighetssektorns olika aktörer, genom attutveckla standarder för deras informationsutbyte.– Kärnverksamhet är att sätta gemensammastandarder, i samarbete mednordiska och internationella organisationer.Framför allt fokuseras arbetet påvaruförsörjningen och e-handeln mellan deolika aktörerna. En kraftfull satsning här ärnödvändig för att effektivisera den svenskabygg- och fastighetssektorn och för attfortsatt kunna hävda bygg- och fastighetssektorskonkurrenskraft internationellt.Förra året kom Odette Sweden, BEAstoch Transportindustriförbundet med engemensam standard för elektroniskfakturering inom fordonsindustri, byggochfastighetssektor och transportindustri.Den nya standarden, SMSI som står förSwedish Multi Sector Invoice, har gemensammaregler för bl a inköp för produktion,förnödenheter, kontors- och förbrukningsmaterial,transporttjänster och konsultuppdrag.”Frankrike har kommit längre”– Ett 40-tal företag, främst större företag ärmed i nätverket, men mindre företag får32 Intelligent Logistik 8/07

xxanvända framtagna standarder utan attbetala medlemsavgift, säger Peter Fredholm.Det stora arbetet måste självklart görasute hos byggföretagen och programvaruleverantörernasjälva.Att ta fram fler branschstandarder ochhålla dem aktuella, kräver mycket samarbete.– Men förutom att se behoven avstandarder för e-affärer inom bådebyggindustrin och andra branscher, gällerdet att verka för att företag och programutvecklareverkligen använder de standardersom tagits fram, påpekar Peter Fredholm.En del av hela orderprocessenBland föregångare när det gäller attanvända e-faktura och att digitaliseraviktiga affärsprocesser, nämner PeterFredholm särskilt Volvo.Även många andra storföretag harkommit långt i användningen. Däremot harinförandet gått trögt inom statliga myndigheter.Men effektiviseringen och vinsterna ärinte bara knutna till själva e-faktureringen,påpekar Peter Fredholm:– Fakturering är ju ingen process i sig,den ingår ju i orderprocessen. Och det ärförst när e-faktura kan kombineras medandra elektroniska flöden, som de storavinsterna kommer, i form av kortadeledtider och bättre kvalitet och därmedockså bättre lönsamhet.Vi ligger inte främstHur långt har då användningen av e-fakturaoch e-handel B2B kommit i Sverige idag,jämfört med andra europeiska länder?– Mitt intryck är att Sverige och Nordenligger ganska bra till, men vi ligger intefrämst.– Jag tror att t ex Frankrike, men ävenStorbritannien, har kommit längre än oss.E-faktura obligatorisk1 juli 2008Från 1/7 2008 ska alla myndigheter ha införtelektronisk fakturahantering. För att få önskadeeffektiviseringsvinster är det viktigt attinförandet sker samordnat och utifrån de olikamyndigheternas behov. Ramavtal finns redanupphandlade för en att ge en bra tekniskinfrastruktur.Statens standard för e-faktura kallasSvefaktura.Regeringen har gett ESV, Ekonomistyrningsverket,i uppdrag att leda och samordna införandetav elektronisk fakturering inom statsförvaltningen.I uppdraget ingår att leda och samordnainförandet av standardformat för elektroniskfakturahantering i staten och att bedömabehovet av reglering inom området. ESV skaockså ge myndigheterna stöd i införandet avelektronisk fakturahantering.En annan uppgift är att analysera incitament föratt få leverantörer att skicka och ta emotfakturor elektroniskt. ESV håller nu som bäst påatt ta fram ett stödpaket för de statligamyndigheterna inför införandet.Med rätt fokusVåra konsulter har fokus på en endabransch. De du möter kan därför alltom Supply Chain för just din verksamhet.Därför är de också de vassastesom finns i branschen.www.ibs.seYou can’t beatpassionateSupply Chainspecialists!Intelligent Logistik 8/07 33IBS-Int Logistik nr 8.indd 1 07-11-29 14.07.10

ysslandFinska Itella bygger storlagerFinska Itella vill bli ledande i Ryssland inom lagerhantering, Deras nya lagerlokaleri Moskva och S:t Petersburg blir bland de största på den ryska marknaden.Av Staffan RingskogDen ryska logistikmarknaden är i ständigtväxande. I år beräknas den vara värd drygt500 miljarder SEK. Om Rysslands tillväxtfortsätter som hittills, kan värdet på den hafördubblats inom tio år.– Marknaden för lagerhantering spås enlika dynamisk utveckling, säger JyriMännikö, en av cheferna inom Itella, somägs av finska Posten och är först på plats avnordiska logistikaktörer med en storsatsning i Moskva och S:t Petersburg.Idag omsätter rysk tredjepartslogistikenligt honom motsvarande ca 5,5 miljarderkronor. Det är ungefär lika mycket som iSverige. Men marknaden i Ryssland lär”kunna fördubblas inom tio år.– Vi hyser stora förhoppningar, sägerJyri Männikö. Vi tror att Ryssland kommeratt bli en mycket lönsam investering förItella.Växer så det knakarRyssland genomgår just nu en otroligekonomisk utveckling. För åttonde året irad växer ekonomin kraftigt, i år med nära7 procent.– Landet verkar växa så det knakar,säger Jyri Männikö. Lagerhantering förföretag från väst, som vill in på den ryskamarknaden, växer hela tiden. Inom ItellaBehoven i Ryssland är enorma.Landet är på sett och viss fortfarandejungfrulig mark.Jyri Männikö, Dimitri Cheltsov, Irina Petrovna och Grigory Ivanovits jobbar vid Itellas nystartade kontoreti Moskva.hoppas vi kunna motsvara dessa behov.Det finska postverket investerar kraftigti Ryssland. I inledningsfasen har Itellainvesterat nära 400 miljoner SEK på denryska marknaden.– Investeringen innebär att vi bådesatsar på att bygga egna lokaler, men ocksåatt hyra, berättar Dimitri Cheltsov, som ärchef för Itella Ryssland.I Moskva hyr Itella nu 40 000 kvmlageryta och i S:t Petersburg 10 000.– Men vi ska bli ännu större än så,fortsätter Dimitri Cheltsov. Inom två årkommer vi att ha lagerytor på sammanlagt80 000 kvm i Moskva och på 50 000 kvm iS:t Petersburg. Totalt kommer Itella dåalltså att förfoga över närmare 130 000kvadratmeter lageryta.– Behoven i Ryssland är enorma, landetär på sätt och vis fortfarande en jungfruligmarknad, det är så mycket som är eftersatti landet. Västländer vill in här för att byggadet nya Ryssland.Kom våren 2007Itellas satsning är mer än välkommen.Många västföretag har idag stora problemmed sin lagerhållning.Itella kommer därför vid rätt ögonblick.Itella etablerade sig i Ryssland så sentsom våren 2007. Första medarbetaren somanställdes var Dimitri Cheltsov, tidigarechef för TNT i Ryssland.Itella har idag 30 medarbetare iRyssland men inom loppet av ett årkommer Itella Ryssland att ha drygt 100anställda.– Att rekrytera rätt medarbetare äralltid en utmaning, säger Dimitri Cheltsov.Förutom goda språkkunskaper ska de vararesultatinriktade och energiska.Måste klara rysk byråkratiEn viktig del i Itellas satsning på Rysslandblir att erbjuda kunderna en heltäckandeservice för att klara den ryska byråkratin.– För många västerländska företag ärrysk byråkrati som en kvarnsten runthalsen, säger Dimitri Cheltsov. Det ryskapappersarbetet är omvittnat tröttande ochkrångligt – här ska ryska Itella göravardagen enkel för det utländska företaget.– Några av våra medarbetare kommeratt vara specialister på tullfrågor och olikatillstånd för att få föra in varor i landet.Det finns många exempel där ryska34 Intelligent Logistik 8/07

ysslandi Moskva och St Petersburgmyndigheter varit stenhårt oförståendemot utländska exportörer. I vissa fall harlaster med varor tvingats tillbaka tillursprungslandet, om papperen inte varit iordning.Itella kommer också att erbjuda enomfattande service vad gäller att packa uppoch packa om varor som kommer tillRyssland.– Vi kommer att kunna erbjuda dennaservice, liksom att kunna skicka tillbakavaror till ursprungslandet.Itella hoppas bli ledande inom lagerhållningi Ryssland. Konkurrenterna är främstfranska FM Logistics och tyska DHL.Itellas ledning i Ryssland vill inte yppavad företaget hoppas på i omsättning påden ryska marknaden. Att man kan stå förtio procent av tredjepartsmarknaden iRyssland inom tre år är dock en gissning.Detta skulle i så fall betyda en årsomsättningpå drygt en halv miljard kronor.– Vi hyser stora förhoppningar på ryskamarknaden, säger Jyri Männikö. Vi ser ettbehov och vi tror att vi kan fylla det. Justnu pekar all tillgänglig statistik på att vikommer mycket lägligt till Ryssland.– Ryssland är ju i ständig utveckling ochförändring, säger Jyri Männikö. Landetöverraskar ständigt och inte minst oss inomItella. Vem kunde ana att gamla FinlandsPostverk en dag skulle ägna sig åt lagerhållningi Ryssland?Itella satsar på storlager i Moskva och S:t Petersburg.Grigory Siderov är en av medarbetarna.Rekord för svenska lastbilar till RysslandNär USA-marknaden deppar, slåScania och Volvo försäljningsrekord iRyssland. Försäljningen i Ryssland avnya västerländska lastbilar har ökatmed nära 100 procent per år desenaste två åren.Av Gösta HulténMed en affär på 144 lastbilar till butikskedjanX5 Retail Group befäste Scania tidigarei år positionen som största västeuropeiskanybilsmärke på den kraftigt växande ryskamarknaden.– X5 Retail Group öppnar butiker i deflesta stora städer i landet och väljer Scaniadärför att vi både har bilar med lågadriftskostnader och väl utbyggt servicenätverk,säger Scania Russias VD RaimoLehtiö.X5 Retail Group NV har drygt 600 egnabutiker och stormarknader i de stora ryskastäderna Moskva, Jekatrinburg och StPetersburg samt ytterligare 600 butiker somdrivs på franchisebasis i Ryssland, Ukrainaoch Kazkakstan.Tidigare rysk dominansScania har redan tidigare levererat etthundratal bilar till X5, som är det ledandeföretaget inom rysk matvaruhandel.Beställningen av ytterligare bilar innebäratt X5 fortsätter att öka andelen Scania isin flotta, som tidigare dominerats av ryskalastbilar.De flesta av de 144 fordonen, sombörjade levereras i våras, är tvåaxligaskåpbilar, försedda med Scanias 9-litersmotor.– Affären innebär att vi stärker Scaniasposition i det ryska distributionssegmentet.Den bekräftar också att vår strategi attbygga ut servicenätet är en framgångsfaktor,säger Raimo Lehtiö.Den kraftiga tillväxten på den ryskamarknaden för tunga lastbilar fortsätter.Importen av västeuropeiska märken nästanfördubblades under 2006 och väntasfortsätta i samma takt 2007.Scania blev 2006 för sjätte året i radstörsta västeuropeiska märke i Ryssland.Marknadsandelen ökade från 28,9 till 31,1procent.Volvo bygger monteringsfabrikVolvokoncernen har i år beslutat investerasammanlagt nära 1 miljard SEK i en nyanläggning för sammansättning av lastbilari Ryssland. Investeringen görs för att kunnamöta ökad efterfrågan. Anläggningen får enkapacitet på 10 000 Volvolastbilar och 5 000Renaultlastbilar per år.Den nya anläggningen kommer att liggai staden Kaluga, cirka 20 mil sydväst omMoskva. Anläggningen beräknas stå klar2009.Försäljningen i Ryssland av nya västerländskalastbilar har ökat med nära 100procent per år de senaste två åren ochVolvokoncernens försäljning på den ryskamarknaden har haft en liknande utveckling.Sedan 2003 har försäljningen av nyaVolvolastbilar vuxit från knappt 500 fordontill 2 500 år 2006.De närmaste åren väntas en fortsattökad efterfrågan på nya västerländskalastbilar.Volvo Lastvagnar har sedan 2003 enmindre anläggning för sammansättning avlastbilar i Zelenograd, utanför Moskva.Fabriken har en kapacitet på ca 500 fordonper år och går idag med full kapacitet.Volvo Lastvagnar var 1973 förstavästerländska lastbilstillverkare att levererafordon till det dåvarande Sovjetunionen.Idag rullar ca 31 000 Volvolastbilar på deryska vägarna, motsvarande 23 % av dentotala utländska vagnparken, vilket görVolvo till det ledande varumärket påmarknaden efter Scania.Volvo Lastvagnar har nyligen satsat 100miljoner SEK i en egen serviceanläggning,strategiskt belägen strax söder om StPetersburg, vid motorvägen till Moskva.Scania och Volvo har nu vardera ett30-tal auktoriserade serviceställen iRyssland.Intelligent Logistik 8/07 35

ständiga förbättringarVägen som är mödan värdMatthew E. May, lärare vid Universityof Toyota föreläst nyligen i Sverige förförsta gången. Intelligent Logistiklyssnade och träffade honom.Av Lena SonneMatthew E. May har arbetat som internutbildareför Toyotas innovations- ochidésystem i åtta år. I boken ”The ElegantSolution”, har han samlat erfarenheter omvägen till perfektion och om att genereranya idéer. Han menar att det är jakten motden eleganta lösningen ”The ElegantSolution”, den extrema enkelheten, somgör skillnad. Han förespråkar en lärandeoch experimenterande organisation, därman hela tiden frågar sig ”Hur kan jag/vibli bättre?Toyota sägs vara bäst i världen att hållakvalitet och arbeta med ständiga förbättringar.Men även de har stött på problemoch t ex fått återkalla bilar med fel?– Ja, det har varit en hel del i media. MenToyota är ändå framgångsrika. De är intebara ett av världens mest lönsammabilföretag, utan har också formulerat enfilosofi om lagbaserat förbättringsarbete.De implementerar en miljon nya idéervarje år – en rik källa att ösa ur som hjälperdem till ständiga förbättringar.– Lexus och Prius är exempel på Toyotasinnovativa lösningar.Hur arbetar vi andra med förbättringar?Bara omkring 25 % av allt arbeteadderar värde för kunden. Det finns alltidett sätt att göra saker bättre och skapa eninnovativ organisation. Kaizen handlar omatt skapa en standard, följa den och sedanhitta ett ännu bättre sätt.Hur blir man bäst?– Genom att fokusera på målet. Detgäller inte att uppnå perfektion, utan attjaga den. Applicerat som en process kan detdriva fram genombrott. Applicerat som målkan det å andra sidan blockera innovation/utveckling. Perfektion är ouppnåelig…detkommer inte att hända!– Man måste förutse kundens synsättoch problem och se in i framtiden, se nyalivsstilar, fånga det ogripbara. Det gör mangenom att se kunden i sitt sammanhang.T ex uppfattades Toyota som föräldrarnasbil – som aldrig unga skulle köpa. Insiktenledde till förändringsarbete och ny design– Son of Toyota – med en personligare stil.Matthew E. May jämför med TigerWoods, världens bäste golfspelare.– När han förändrade sitt slag inspireradeshan av Toyota.– När jag träffade Tiger Woods tittadejag på honom. Tiger sa ”Du vet tydligenvem jag är, men vem är du?”Jag svarade attjag bara var en vanlig golfare, men att jaghade läst i Time Magazine att han hadestuderat Kaizen och Toyota när hanutvecklade sin sving.Till slut frågade jag ”Vad är det egentligensom driver dig?”. Han sa ”18”. Jag sadirekt ”Aha, det är antalet majors som JackNicklaus vunnit?”. Tiger svarade ”Ja, det ärvad folk tror och jag låter dem göra det.Men 18 är det perfekta golfscoret. ”Du betonar att alla ska engageras iförbättringsarbetet och komma med idéer.Men inga idéer ska premieras med pengar.Hur får man då engagemang?– Belöningar tar bort fokus från målet –man kommer inte vidare – pengarnadistraherar. Min dotters fröken, som villeinspirera eleverna att läsa böcker, gjordemisstaget att göra en lista där man skapricka av vilka böcker man läst. Fokus blevpå listan, istället för läsningen.Om arbetet med lean och förbättringsförslagleder till rationaliseringar så attanställda får gå – hur kan det ge engagemang?– I Japan stannar man i allmänhet kvarinom företaget, även om det har ändratsidag.I Sverige har det varit vanligt med enplatt arbetsorganisation. Här är inte respektenför chefen så stor. Bara 40 % tror attchefen alltid har rätt, visar en undersökning.Det är lägst i världen.– Då finns här bra förutsättningar förförbättringsarbete.Hur arbetar du själv?– Jag arbetar som konsult numera ochskriver böcker. Jag går upp klockan halvsex och gör gymnastik – dricker en koppkaffe och sedan sätter jag mig och skriver i4 timmar.Ungefär som August Strindberg, tänker– Man måste förutse kundens synsätt och problemoch se in i framtiden, se nya livsstilar, fånga detogripbara, säger Matthew May.jag, gick upp tidigt, tog en promenad och enkopp starkt kaffe, skrev sedan på förmiddagen– fler böcker än de flesta orkar läsa.Jämför Gunde SvanI pausen träffar vi Jan Olov Orvegård, VD ,C2 Management AB och arrangörer avRiksforum för förslag och förbättringar, därMatthew E. Mays framträder.Han jämför resonemanget om TigerWoods med vår landslagschef Gunde Svan.– Hans otroliga målfokus och att hanständigt arbetar med förbättringar för atttjäna en bråkdel av en sekund eller ettgram här och där fascinerar.– Dagarna före VM i Seefeld 1985,utmanade han alla med den långa GustavVasa-staven, som gjorde att han formligenflög förbi konkurrenterna, tills InternationellaSkidförbundet förbjöd den.– Gunde bytte ut sina stavspetsar motlättare och tjänade något gram. Mycket varpsykologi, men totalvikten att lyfta i ettlopp blev ett par kilo mindree.– Gundes målfokusering och strävanmot perfektion – hans Kaizen-tänk – kännsigen hos framgångsrika bolag, där Toyota ärförebilden.foto: lena sonne36 Intelligent Logistik 8/07

Nr 8 December 2007nyttGod Jul ochGott Nytt Logistik-årI detta nummer av PLAN-nytt bjuder vipå en artikel inom området SupplyChain Risk Management, vilket är enkombination av Supply Chain Managementoch Risk Management. Tidigare ihöstas introducerade teknologielicentiat Daniel Ekwall begreppet förPLAN-nytt. Ni kanske till exempelkommer ihåg den tekniska definitionenav risk som den kvantitativa produktenmellan sannolikheten för en incidentoch konsekvensen av densamma.Denna gång ger Daniel Ekwall enfördjupad beskrivning av termen.2007 börjar lida mot sitt slut och närni framöver byter almanacka och skaplanera för 2008 vill vi påminna er omatt besöka PLANs hemsida (www.plan.se) för aktuella händelser under våren.Den stora begivenheten är förståsPLAN-konferensen, som denna gånginträffar den 8–9 april. Den logistikintresseradefår absolut inte missakonferensen, så notera dessa datum ialmanackan.I övrigt arrangerar vi som vanligtseminarier, företagsträffar och utbildningaräven under våren.Avslutningsvis vill vi tacka för i åroch önska alla våra läsare en God Juloch ett riktigt Gott Nytt Logistik-år!Pär Brander,Redaktör PLAN-nyttPLAN-NYTTRedaktör: Pär BranderBlekholmsterrassen 3,Box 553,101 31 StockholmTel: 08-451 30 44redaktion@plan.seNätverket för logistikerLOGISTIKFÖRENINGEN PLANStiftelsen PLAN UtbildningBlekholmsterrassen 3, Box 553, 101 31 StockholmTel: 08-24 12 90Fax: 08-24 12 05kansli@plan.sewww.plan.setty nIntelligent Logistik 6/07 37

Termen risk – grunderna i SupÄmnesområdet Supply Chain Risk Management är en kombination av supply chain management och riskmanagement. Syftet med kombinationen är att genom att använda metoder och synsätt från risk management,minska och förhoppningsvis kontrollera olika risker i en försörjningskedja.Affärsrisker är inget nytt. En mycket användbar tumregel i alla affärer är att, riskeras inget vinns heller inget.Det intressanta är relationen mellan risk och potentiell vinst. Supply Chain Risk Management syftar till attbalansera riskerna i en försörjningskedja mot en eventuell vinst av att vara med i den, skriver Daniel Ekwall.Av Daniel EkwallRiskbenägenhet och riskvärderingAlla talar om risker och möjligheter.Skillnaden mellan dessa anses vanligenvara den förväntade utgången, där en riskmedför en eventuell negativ konsekvensför risktagaren. Detta tankesätt ger osstvå delar i en risk, nämligen objektet ochsubjektet. Subjektet är risktagaren ellerriskägaren.Inom psykologi och sociologi forskasdet en del inom området riskbenägenhet.Grundtanken här är att olika människorvärderar samma situation eller riskekvationolika och handlar därefter. Perspektivoch position avgör hur risken skallvärderas. Vidare leder detta till attberoende på vem eller vilka som görriskbedömningen, kan handlingsplanenför att hantera risken se olika ut.Dessa skillnader kan härledas tillbakatill de olika definitionerna av termen risksom finns och vilka flertalet är vanligenanvända. Lennart Sjöberg (2000) är ensvensk forskare som i sin artikel ”Factorsin risk perception” påvisar komplexiteteni upplevelsen av risk, samt även att dettaområde i mångt och mycket fortfarandeär okänd mark för forskningen somhelhet.För enskilda individer finns detkognitiv beteendeterapi (KBT) för attförändra individuella tankemönster närdet gäller risk och rädsla.Det finns i dagsläget ingen metod förförsörjningskedjan som liknar KBT. Mengenom att förstå och använda sig av olikadefinitioner av risk i det struktureradearbetet med att hantera riskerna i sinförsörjningskedja, kan olika typer avrisker och rädslor hanteras, åtminstondehjälpligt, i någon grad.Denna artikel använder sig av tre olikatypdefinitioner. De är valda därför att depå ett illustrativt sätt demonstrerar bådelikheter och skillnader mellan de olikasynsätten, vilka alla faller tillbaka på deneller de som vill analysera en ”risk” för attkunna hantera den.Den tekniska definitionenEnligt den tekniska definitionen brukarrisken anses vara en kombination avsannolikhet och konsekvens för en visshändelse. Detta är ett försök att avsubjektifierarisken och göra den mer neutral.Om det är samma person/organisationsom kan påverka sannolikheten ochdirekt drabbas av konsekvensen, stämmerdetta. Det uppstår dock problem när detär olika personer som ”äger” de olikadelarna. Problemet som kan uppstå närolika aktörer äger olika delar av dentekniska risken påvisas av AndreasNorrman och Ulf Jansson i artikeln”Ericsson’s proactive supply chain riskmanagement approach after a serioussub-supplier accident” från 2004. Skillnadeni problemägandet kan förenklatförklaras med att underleverantören ägersannolikheten, medan Ericsson endastindirekt äger sannolikheten, men en stordel av konsekvensen vid problem.Eftersom underleverantör ochEricsson har olika uppfattningar av båderiskens sannolikhet och dess konsekvens,har de två olika uppfattningar om hurrisken skall hanteras. I praktiken delasrisken mellan dem genom ett kontrakt, ivilket det skall tas hänsyn till risker. Omriskdelningen utförs fel eller om någon avparterna chansar, så kan obalansen iriskdelningen bli mycket påtaglig.I detta fall blev affärskonsekvensen förEricsson otroligt stor, vilket indikerar attEricsson antingen gjorde ett misstag i sinsyn på försörjningsrisken eller så gickderas chansning inte hem. De olikapositionerna medför olika synsätt ochhanteringsbehov av en risk.AON:s riskdefinitionEfter terroristattackerna på World TradeCentre och Pentagon har ämnesområdetSupply Chain Security sökt efter endefinition och beskrivning på sårbarhetenhos det globala flödet av varor. En alltvanligare beskrivning på detta är hotet(threat) i kombination med sårbarheten(AON, 2006). Hotet består i dennadefinition av fyra delar; vilken organisation,terroristens mål (objectives),önskvärda måltavlor (targets) ochtillvägagångssätt. Detta medan sårbarhetendelas upp i två olika komponenter;fysisk säkerhet (security) samt planer ochrutiner. Tillsammans används dessa sexkomponenter till att skapa olika scenarier.Denna riskbedömningsstrategi38 Intelligent Logistik 8/07

ply Chain Risk ManagementBeroende på vem som gör riskbedömningen kan handlingsplanen för att hantera risken se olika ut.framstår vid första ögonkastet sommindre teknisk och mindre objektiv änden naturvetenskapliga definitionen.Fördelen med denna definition är att dentill skillnad från den naturvetenskapligadefinitionen, inte medger en lika kategoriskuppdelning mellan vem som tarrisken och vem som drabbas av eneventuell negativ konsekvens.Jämförs de två definitionerna kan man,inte korrekt, säga att sannolikheten i dennaturvetenskapliga definitionen ärdensamma som hotet i den senastedefinitionen. På samma sätt kan därförsårbarheten ses som konsekvensen. Denrent tekniska risken (sannolikheten medtillhörande ekonomisk konsekvens) kanräknas ut eller tas fram med hjälp av enmängd olika metoder. Viktigt i alla dessaär att använda sig av både kvantitativa(historiska data) och kvalitativa (expertintervjuer)källor för att fastställa hur troligtdet är att risken realiseras.Normalt sett anses historiska data mertillförlitliga än expertinterjuver. Detta ärbåde rätt och fel. Tillförlitligheten hosstatistik anses helt avhängig antalet ochkvaliteten på mätdatan. I praktikenbetyder detta att ju vanligare och julättare en händelse är att mäta, destotillförlitligare statistik finns det att tillgå.De fyra olika komponenterna (vilkenorganisation, terroristens mål, önskvärdamåltavlor, tillvägagångssätt) i elementethot i terrorismdefinitionen av risk, visartydligt att det i många fall kan saknastillförlitlig statistik över hotet, vilken kananvändas för att förutsäga en kommandehändelse. Det är därför som den kvalitativadelen av hotbedömningen har fått såtydliga inslag, när det gäller risken förterrorattacker och dess konsekvenser.Mänsklig rädsla riskDen amerikanske forskaren och konsultenPeter Sandman har skapat en egendefinition av termen risk. Sandman kallarelementen för Hazard och Outrage, vilkaskall kombineras med varandra. MedHazard menas den faktiska risken ellerden rent tekniska risken, medan medOutrage menas människors upplevelse(mer eller mindre belagd) av den faktiskarisken. Denna definition öppnar förmöjligheten att förändra en risk genomatt angripa upplevelsen av risken iställetför den faktiska risken. Ett vanligt använtexempel på hur denna definition fungerarär följande:Ett fartyg lastat med miljöfarligt avfallkommer till en hamn. En miljöorganisationsom vill försvåra detta påverkarrisken genom att öka människors oroinför fartygets ankomst.På liknande sätt kan de inblandadeföretagen och myndigheterna försöka attminska människornas oro inför lasten.Den svenska kärnkraftsdebatten är ett braexempel på hur det kan bli när bådasidorna arbetar med outrageelementet idiskussionen om risker.Peter Sandmans definition öppnarockså upp kopplingen mellan de tvåpsykologiska begreppen risk och rädsla(fear). Normalt anses risk vara något somIntelligent Logistik 8/07 39

HögFörebyggandeförsiktighetsåtgärderKriskommunikationHazardLågOutragehanteringLåg Outrage HögFigur 1: Peter Sandmans syn på riskeroch olika förebyggande strategier(www.psandman.com)kan kontrolleras eller hanteras, medan enrädsla inte är hanterbar eller behövernågon direkt förklaring.På samma sätt kan det sägas att enorganisation kan ta risker, medan enmänniska både kan ta risker och kännarädsla.För att inge eller skapa rädsla hos enmänniska kan man använda en mångfaldav metoder, en del mer direkta än andra.Enligt den brittiske forskaren RichardClutterbuck (1994) är människors rädsladen primära måltavlan för terrorister. Förgenom att injaga rädsla i människor kanbeteende eller åsikt förändras, i en vissfråga till terroristerna fördel. Ett exempelpå denna tankegång kan terrorattacken iMadrid den 11 mars 2004 vara. Syftet varförmodligen att få människorna i Spanienatt byta från en regering som var förkriget i Irak till en som var emot detsamma.Detta syfte uppfylldes genom attinjaga skräck (rädsla) i tillräckligt mångaröstberättigade medborgare, genom en tillsynes slumpmässig, genomträngande ochså dödlig attack som möjligt. Om dettaverkligen var avsikten eller hur attackentolkades är en öppen fråga, vilken vikanske aldrig får svar på. Faktum kvarstårdock att vid valet helgen efter attacken,valde spanjorerna en ny regering, vilkendirekt kallade hem de spanska trupperna iIrak.I enlighet med definitionen på supplychain risk management hos Norrman ochLindroth (2002) är syftet att i samverkanmed partners i en försörjningskedjaapplicera processverktyg för att hanterarisker och osäkerheter orsakade av, ellerverkan från, logistiskt relaterade aktivitetereller resurser. Denna definitionanvänder sig främst av den tekniskadefinitionen av termen risk, men detinnebär inte att andra definitioner avtermen risk inte går att hantera i enlighetmed Norrman och Lindroths supply chainrisk-definition.Termen risk i en försörjningskedjaGemensamt för det tre olika defintionernaav termen risk som finns presenteradehär är att de alla i grund och botten har enföreställning om storleken av den faktiskarisken och vem som drabbas av deneventuellt negativa konsekvensen.Skillnaden finns i hur de hanterar denmänskliga upplevelsen av risken, denmänskliga rädslan, det som Peter Sandmankallar för Outrage.Enligt den amerikanske psykologenoch forskaren Gavin De Becker (2002)finns det två olika grundprinciper för atthantera risker.1. Att verkligen minska på risken för atten händelse skall inträffa samt ävenminska på eventuella konsekvenserfrån en viss händelse.2. Att minska på människors oro införrisken.De Beckers grundprinciper passardirekt ihop med Sandmans definition avrisk. Den första av De Beckers grundprinciperangriper Hazard-faktorn i termenrisk, medan den andra används för atthantera outragefaktorn. Peter Sandmananser själv att beroende på hur de tvåolika komponenterna, harzard ochoutrage, samspelar, så finns det någraolika strategier för att hantera risken.Dessa illustreras i figur 1.Avspeglar människors oroDen vanliga föreställningen är, ur ettsupply chain risk management perspektiv,att risken endast eller till övervägande delär en hazardfaktor. Detta beror till stordel på att den tekniska definitionen avtermen risk används här.Som både Peter Sandman och GavinDe Becker påpekar innehåller termen risken faktor som avspeglar människors oroinför en viss händelse och denna oromåste också hanteras för att risken somhelhet skall kunna hanteras. I en försörjningskedjakan det förekomma mångahändelser, både planerade och oavsiktliga,vilka både kan höja och minska den renttekniska risken inom kedjan. På sammasätt finns det händelser som påverkarmänniskors upplevda risk inför händelseri försörjningskedjan. I enlighet med dentekniska definitionen av risk och med denförsta av De Beckers grundprinciper förriskhantering, är det viktigt att försthantera risken som en kombination av40 Intelligent Logistik 8/07

Nya medlemmar 2007-11-30MittKristoffer Andersson, BT Products ABRickard Berzelius, Linköping Tekniska HögskolaFredrik Björklund, Rimaster Rimforsa ABEva Ericson, Linköpings UniversitetKatrin Gejdebäck, Linköpings UniversitetJohan Hagström, Rimaster Rimforsa ABEmma Johnson, Linköpings universitetDavid Kinnerberg, Scan ABEdward Godfrey Sevumé, KTHnorrPeter Hedström, Alimak ABBo Kvick, CC Systems ABCristina Lindgren, Alimak ABsannolikhet för och konsekvensen aven speciell, negativ händelse.Därefter är det också viktigt attförstå att människorna, vilka finns bådeinom och i anslutning till försörjningskedjan,genom olika upplevelser ochmotiv kan påverka och påverkas avrisker i försörjningskedjan, vilket i sintur kan förändra den totala risken(Hazard + Outrage) inom försörjningskedjan.Terrorismdefinitionen visar påvikten av förståelse av förövaren/förövarna, vid en avsiktligt skapad risk,för att bättre kunna förebygga ochförhindra eventuella konsekvenser avrisken. Tillsammans med Peter Sandmansdefinition ger det att termen riskskall ses på flera olika sätt för att denfaktiska risken, dess orsaker ochverkan, skall kunna fastställas menäven människors uppfattning om dendito. Det svåra med risker i en försörjningskedjaär att fastställa den tekniskarisken, men även den eventuellaoutragefaktor som finns för varje unikrisk. Det är först när detta har gjortssom den rätta balansen mellan risk ochmöjlighet kan uppnås.Källa:Daniel EkwallTekn. Lic., Högskolan i BoråsAssistant Risk Manager, Schenker AGReferenser:Norrman, A. and Lindroth, R. (2002), “Supplychain risk management: purchasers’ vs planners’views on sharing capacity investment risks in thetelecom industry”, Proceedings of the 11thInternational Annual IPSERA Conference, TwenteUniversity, 25-27 March,pp. 577-95.Norrman, A. and Jansson, U. (2004), “Ericsson’sproactive supply chain risk managementapproach after a serious sub-supplier accident”.International journal of physical distribution andlogistics management, Vol. 34 No. 5, pp. 434-456.De Becker, G. (2002), Fear less: real truth aboutrisk, safety, and security in a time of terrorism.Brown Little, BostonSjöberg, L. (2000),”Factors in risk perception”.Risk Analysis, Vol 20, No 1Clutterbuck, R. (1994), Terrorism in an unstableworld. Routledge, LondonWeb:Peter Sandman: http://www.psandman.com/AON, Terrorism threat map 2006, www.aon.co.uksydJim Andersson, Lawson Software Sweden ABMartin Andersson, Sandvik SRP ABChristine Andersson, Lawson Software Sweden ABKristina Blomberg, Splendor Plant ABThomas Friman-Olsson, Coop Sverige ABHenrik Hansson, Industrial Hose Trelleborg ABÅsa Hoff, Lawson Software Sweden ABEmelie Håkanson, Lawson Software Sweden ABHans JakobssonSven-Erik Jansson, Allbo LärcenterPeter Johnson, PipeChain ABAnnika Karlsson, Assa Abloy ES Production ABLinus Larsson, Bergendahlsgruppen ABAnton Lindskog, Skånemejerier ek förJohan Lundin, Lunds Tekniska HögskolaMarkus Meijer, TePe MunhygienprodukterLars-Olof Månsson, Tetra Pak Packaging Solut. ABErik Narfeldt, Haldex Traction ABMikael Sjöberg, Moving ABPernilla Skog, Lawson Software Sweden ABThomas Wallgren, Skånemejerier ek förVästJoakim Björkqvist, Skanska Sverige ABLinuz Blomqvist, Lawson Software Sweden ABJoakim Brenden, Volvo Powertrain CorporationStaffan Edström, Volvo Information TechnologyKarin Ekberg, Swisslog ABHenrik Erkfeldt, Volvo Logistics ABPerOla Hammar, SA Möbler ABLinn Hedlund, Chalmers Tekniska HögskolaLena Holmberg, CEJN ABGunnar Johansson, Marbodal ABLennart Karlsson, SCA Hygiene Products ABMaria Melkerson, Högskolan i SkövdeCamilla Nyquisst, Volvo Technology ABJens Kristian Holm, Petersen, Högskolan i BoråsFortsättning nästa sida...Intelligent Logistik 8/07 41

Miso Strbac, Volvo Powertrain CorporationAnnika Stömdahl, Volvo Technology CorporationBert Svensson, Autoflator ABJoakim Sölsnes, Autoflator ABHenrik Westling, Epsilon High Tech ABHenrik ZanderÖstSiyar Basdas, Södertörns högskolaViranpach Björkén, NKC/KY NynäshamnTaha Dil, NKC/KY NynäshamnMaria Einarsson, SAS ComponentUlf Eriksson, Ericsson ABMikael Everstig, Volvo Information TechnologyJonas Fång, Baxter Medical ABTony Gustavsson, Volvo Information Technology ABSonja Holmstedt, ABB ABNina Huzum, Mantec ABJonas Israelsson, Emhart Glass Sweden ABDavinder Kaur, NKC/KY NynäshamnUrszula Kellner, NKC/KY NynäshamnLis Lundqvist, Argentum Netcrew ABSergio Rincon, NKC/KY NynäshamnMichael Ringh, NKC/KY NynäshamnAndreas Selldén, Örebro universitetMarie Sjösten, ABB AB Cewe-ControlAnna Slars, NKC/KY NynäshamnConstantia Timus, NKC/KY NynäshamnRosio Trujillo, NKC/KY NynäshamnDaniel Velasquez, Kungliga Tekniska HögskolanLinda Wennberg, ABB AB Cewe-ControlConny Wåhlander, Ericsson ABÖvrigJan-Åke Ganterud, ACW, A Clean World ASGert Tönnesen, VocollectRapport från medlemsregistreTTabellen nedan visar aktuellt antal medlemmar2007-11-30ÖST VÄST SYD NORR MITT UTLAND RIKETMedl. Antal 814 582 545 213 459 17 2630På ingående 16 15 6 0 9 0 46Ett komplett utbildningsprogramför en flödande värdekedja.PLAN kursprogram 2008LOGISTISKT LEDARSKAP • SUPPLY CHAIN MANAGEMENT • PRODUKTIONSLOGISTIK • LEAN- Logistiskt ledarskap- Supply Chain Management- Produktionslogistik- Lean för hela företagetLäs mer om alla utbildningar i kursprogrammetsom följer med denna tidning.Anmälan på www.planutbildning.seVärldsledandelogistikcertifieringCertifiering höjer värdet på din kompetens!42 Intelligent Logistik 8/07

jubileumEtt logistiskt dubbeljubileumI år inträffar två jubiléer i Logistik-Sverige. Utbildning och forskninginom MA/logistik fyller 40 år ochSchenkers Logistikpris firar 25 år.Lite historisk bakgrund till begreppenmaterialadministration och logistikkan därför vara på sin plats.foto: lena sonneAv Dag EricssonHösten 1966 satt Harald Lindahl, HansSarv och undertecknad på Chalmers ochdiskuterade det vi såg som födelsen av ettnytt undervisnings- och forskningsområdemed tillhörande yrkestillämpning.Syftet var att etablera en ny disciplinvilket enligt Wilenski kräver:• Etablering av ett yrke, ett heltidsarbeteinom ett visst område• Etablering av en speciell utbildning föryrket ifråga• Skapandet av en professionell medlemsorganisation, som ordnar konferenseroch sprider information.Den vision vi såg skulle kunna definieraspå följande sätt: ”Ett jämnt, stadigt,oavbrutet, minimerat och kvalitetssäkratflöde, från råmaterialleverantör till slutligförbrukare”.Visionen manifesterades i definitionenav materialadministration som ”Synsättoch metoder för att planera, utveckla,samordna, organisera, styra och kontrolleramaterialflödet från råvarutillverkare tillslutlig förbrukare”. Betoningen låg påvikten av att planera för flexibilitet, attbedriva kontinuerlig utveckling, attsamordna över företagsgränserna (dvs medleverantörer och kunder), att processorienteraorganisationen samt att effektiviseraoperativ styrning och kontroll.Det svenska begreppet Materialadministrationskilde sig därmed klart från desamtidiga amerikanska begreppen som varmer funktionsorienterade. På NortheasternUniversity använde professor DeanAmmer begreppet ”Materials Management”som fokuserade inflödet till företaget,d v s materialförsörjningen. Smykay,Bowersox och LaLonde på Ohio StateUniversity använde begreppet ”PhysicalDistribution Management” med fokus påutflödet från fabriker. På Stanford Universityanvändes begreppet ”Logistics” medfokus på transport, materialhantering ochAndreas Ohlson VD Metro, Monica Svenner VD Stena Recycling och Leo Bronkhorst, Logistikansvarig Scaniadelade på 25-års jubilerande Schenkers Logistikpris 2007.lagerstyrning.Det svenska begreppet var alltsåbetydligt bredare med utgångspunkt i enhelhetssyn på materialflödet. Detta varockså orsaken till att termen materialadministrationanvändes vid introduktionen avsynsättet. Internationellt är logistik enmera gångbar term och det stod redan frånbörjan klart att när de amerikanskabegreppen skulle vidgas och sammanfattasi ”Business Logistics” så skulle termenlogistik också slå igenom i Sverige.Våren 1967 började utbildningen imaterialadministration/logistik på Göteborgsuniversitet.Den ena kursen – ”Materialadministration”– fokuserade den strategiska nivån,medan den andra kursen – ”Materialstyrning”– var inriktad på taktiska ochoperativa frågeställningar.Materialstyrning definierades som”strävan efter att inom ramen för givnaresurser förbättra effektiviteten i ettmaterialsystem”, vilket klart visar på dentaktiskt/operativa inriktningen.På hösten 1967 introducerades ocksåkurserna i logistik vid Institutionen förtransportteknik på Chalmers TekniskaHögskola. Samarbetet mellan högskolornaoch med näringslivet var redan från börjanmycket stort och platsannonser där mansökte materialadministratörer/logistikerfoto: lena sonnekom snabbt.Det tredje kravet på en disciplin – enmedlemsorganisation – uppfylldes ocksåganska snart. Ett nätverk växte också framoch blev senare en medlemsorganisationenSveriges Materialadministrativa Förening(SMAF).SMAF, i samarbete med SkandiaFallenius,började 1982 dela ut EMMA-priset”för förtjänstfullt och innovationsriktnytänkande inom området materialadministration”.Priset döptes senare om till ”SchenkersLogistikpris” som därmed kunde fira25-årsjubileum vid en högtidlighet på IVAden 31 oktober.Priset delades i år mellan Stena Recycling,Scania och Metro.Dag Ericsson geren bakgrund tillett logistiskt dubbeljubileum.Intelligent Logistik 8/07 43

konjunkturenIndustrikonjunkturen planar utPMI sjönk till 55,1 i november 2007 mot59,4 i oktober. Det är en betydande avmattningsom främst beror på vikande export.Men trots nedgången ligger PMI kvar på ennivå som fortfarande indikerar tillväxt.PMI-totalt, som är det inköpschefsindexsom månatligenpubliceras i samarbete mellanSilf och Swedbank, sjönk från59,4 i oktober till 55,1 inovember. Det är den lägstanivån sedan halvårsskiftet 2005.Det är också den störstanedgången för en enskildmånad sedan april 2005.Det betyder att dentrendmässiga konjunkturavmattningenfortsätter.Men den svenska industrikonjunkturenligger alltjämtkvar i tillväxtzonen över 50.Hur väl den svenskaindustrinklarar av denförsvagadeglobalakonjunkturen,kommer attsättas påverkligt provde närmastemånaderna.Stort exporttappDet är särskilt delindexarna förorderingång och produktion,som tillsammans utgör 55 % avPMI-totalt, som svarar för destora nedgångarna – eller 6,3Intelligent LogistikINKÖP LOGISTIK PRODUKTION AFFÄRERMissa inte att synas ikommande nummer!Nr 1 temabilagan i Dagens Industriutkommer 11/2. Materialdag 1/2.Om: Sveriges bästa logistiklägen 2008Hamnar & sjöfart • Miljölogistik • MiljöfordonNr 2 av magasinet utkommer vecka 13.Materialdag 13/3.Om: Svenska logistiklägen • Näthandel &Logistik • Mässupplaga (PLAN-konferensen)Nr 3 temabilagan i Dagens Industriutkommer 5/4. Materialdag 20/3.Om: Mässextra Logistik & Transport• Västsvensk Logistik• Mässupplaga (Svenska Mässan)För annonspriser och info, ring 0176-22 83 50www.intelligentlogistik.sePMIs totalindex sjönk till 55,1 i november 2007 mot 59,4 i oktober.indexenheter vardera – undernovember månad.Indexet för den totalaorderingången sjönk med 6,3indexenheter till 54,7 från 61,0 ioktober. Det mindre gynnsammaorderläget avspeglas bådepå hemma- och exportmarknaden.Den största trendmässigaförändringen i orderingångenfrån november i fjol kommerdock från exportsidan. Dethandlade om en nedgång medhela 11,4 indexenheter jämförtmed ett fall på 6,4 indexenheterför hemmamarknaden.Att delindexet för leverantörernasleveranstider minskademed 2,7 indexenheter inovember och att det ocksåskett en trendmässig nedgångsedan början av året, visartydligt att efterfrågetrycket isvensk industri nu har dämpats.Kortade leveranstiderMen även industriföretagensorderstockar växte i enbetydligt lugnare takt äntidigare.Att leveranstidernasökningstakt nu dämpas är enytterligare indikation på attefterfrågetrycket i industrin är iavtagande. Indexet för leverantörernasleveranstider sjönk inovember till 57,5, den lägstanivån sedan början av 2006.Antalet nyanställningarinom industrin fortsattevisserligen att öka i november,men i en lägre takt jämfört medi oktober. Att indexet försysselsättningen sjunker mindreän motsvarande index förproduktionen, kan tolkas somatt produktivitetstillväxten isvensk tillverkningsindustri justnu är svag.Indexet för industriföretagensproduktionsplaner infördet närmaste halvåret harskruvats ned till 69,2 i novemberfrån 72,5 i oktober. Dettyder på att industriföretagenalltjämt hyser optimistism omkonjunkturutvecklingen, trotsett försämrat orderläge inovember.Sjunkande varupriserDelindexet för leverantörernasrå- och insatsvarupriser sjönkfrån 62,3 i oktober till 60,4 inovember.Sedan i våras har prisökningstaktenfrån leverantörsledetgradvis dämpats, vilket ärvälkommet då det minskarinflationstrycket i den svenskaekonomin.Även i ett tolvmånadersperspektiv ligger prisindexet nulägre. Det handlar om ennedgång med 8,9 indexenheter.Fallande metallpriser påvärldsmarknaden och en alltstarkare krona torde varafrämsta bidragande orsaker tillatt prisökningstakten på rå- ochinsatsvarupriser dämpas.GH44 Intelligent Logistik 8/07

korruptionInköp riskområde för korruption på svenskaSveriges problem med korruption ärav subtilare slag än attachéväskorfyllda med sedlar, som byter ägare ien fullsatt tunnelbanevagn. Korruption”på svenska” handlar mer omvänskapskorruption.61 procent av de misstänkta ellerutpekade personerna i 147 granskadeärenden var misstänkta eller utpekadeför korruption i anslutning till försäljningeller inköp.Av Gösta HulténI Sverige har korruption aldrig uppfattatssom något stort problem. Tvärtom har vilyfts fram som ett föregångsland, på fjärdeplats i toppligan i världen. Detförklaras ofta med vår öppenhet,relativt effektiv byråkrati, offentlighetsprincipenoch låg tolerans mot korruptionhos medborgarna.Men när Sveriges affärer med andraländer blir fler och mer djupgående påbåde det politiska och ekonomiska planet,påverkas vi mer av korruption.Uppfattningen att vi är ett undantag harbörjat ifrågasättas också i en ny studie..Det kan kopplas till en ökad rapporteringi media av korruptionsskandaler t exkring Ericsson, Saab, byggbolagensasfaltkartell och Systembolagshärvan.Kanske är Sveriges problem medkorruption av subtilare slag än attachéväskormed sedlar som byter ägare i tunnelbanan.Korruption ”på svenska” handlar merom vänskapskorruption: tjänster somunderförstått leder till gentjänster ochsjälvcensur i förvissningen om att denkommer att löna sig, skriver rapportförfattarna.Eftersom även forskningen på områdethar varit eftersatt i Sverige, har Brottsförebygganderådet, Brå, tagit initiativ till eninledande studie, Den korrupte upphandlaren.Brå 2007.Rapporten är skriven av utredaren ochdoktoranden Monika Karlsson och jur. drLars Korsell, båda vid Brå. Bl a Christervan der Kwast, överåklagare och chef förRiksenheten mot korruption, TorbjörnLindhe, chef vid Institutet mot mutor ochHans De Geer, tidigare professor iföretagsetik vid Handelshögskolan iStockholm, har svarat för granskningen.All makt går att missbrukaEftersom all makt går att missbruka finnskorruption i de mest skiftande former. Detframgår av den genomgång som redovisas irapporten.Det gäller hela 147 ärenden under åren2003–2005 och som klarats upp senast den31/8 2006, med 202 utpekade personer, avvilka 74 varit skäligen misstänkta för brottoch som lett till 21 domar.Vanligast är att mutor ges i utbyte motett visst beslut. Det kan gälla en inköparesom mutas för att se till att ett visst företagsprodukter köps in. I sådana affärssammanhangär spännvidden stor, från lite för dyraluncher till internationella kontrakt påmiljardbelopp, där mellanhänder ser till attdörrar öppnas med välsmorda gångjärn. Enmindre vanlig situation i materialet är attmutgivaren vill att en myndighet ska fattaett visst beslut kring tillstånd eller tillsyn.Men korruption tar inte enbart sikte påatt förmå muttagaren att agera på ett visstsätt.Mutor kan också användas som enbelöning för något som redan har skett, ochföljaktligen påverka muttagaren förframtiden. En vanlig situation är attupphandlaren får en present när välleverantören fått sin order.I närheten ligger mutor som syftar tillatt stärka en långsiktig relation genomgåvor och resor av säljaren på det levererandeföretaget. Det kan ske trots att detvar länge sedan kontraktet skrevs. Medtiden uppstår en vänskap som upphandlarendrar nytta av genom att ta emot gåvoroch bjudresor, samtidigt som försäljarensäkrar framtida kontrakt.Den vanligaste brottsmisstankarnagäller tagande av muta (32 procent),givande av muta (25 procent) samt enkombination av tagande och givande avmuta (8 procent). Trolöshet mot huvudman,bedrägeri, tjänstefel och urkundsförfalskningförekommer också.Om vi lägger samman de misstänktasoch de utpekade muttagarnas vanligastegärningar agerar de för ett visst beslut,underlåter att agera på ett visst sätt ellerlämnar ut information (45 procent). Vanligtär också att de får belöningar i efterhandeller för att långsiktigt stärka relationerna(38 procent).Stillsam korruption”Det är en form av stillsam korruption somfungerar väl i det svenska samhället ochdärför ”utgör ett särskilt riskområde när vitalar om förebyggande åtgärder motkorruption” heter det i rapporten.För mutgivarna är den absolut vanligastesituationen att erbjuda en muta i utbytemot en handling, en underlåtenhet atthandla eller mot att få ta del av hemliginformation (63 procent).Föga förvånande begås de flesta brotteni samband med affärsverksamhet: 61procent av de misstänkta eller utpekadepersonerna i ärendena är misstänkta ellerutpekade för korruption i anslutning tillförsäljning eller inköp.Intelligent Logistik 8/07 45

debatt”Oxelösunds och Norrköpings hamnarbör gemensamt förklaras strategiska”Hamnstrategiutredningen bortser från den globalaklimatfrågan. Det borde ingå som en naturlig del i enframtidsutredning att reflektera över ett av våra störstaglobala problem skriver Erik Zetterlund, VD Oxelösundshamn och kritiserar den negativa särbehandlingen avOxelösunds hamn.Av Erik ZetterlundOxelösunds Hamn AB ägs tillhälften av SSAB OxelösundAB och till hälften av Oxelösundskommun. Den är specialiseradpå bulk och stål, tungagodsflöden till och frånMälardalen och transittrafik påÖstersjön.Hamnen har varit en stortillskyndare till de tidigare tvågodstransportdelegationernaoch har stött synen på ettstråktänkande för infrastruktureni rikets godsflöden. Därförhar det varit naturligt att stödjahamnstrategiutredningen i attidentifiera vilka hamnar somligger i strategiska godsstråk.Men hamnstrategiutredningenhar bortsett från den globalaklimatfrågan. Det berorför mod ligen på att den inteingick i uppdraget. Det bordedock ingå som en naturlig del ien framtidsutredning kringtransporter att reflektera överett av våra största globalaproblem. Regeringen bör tainitiativ till att kartlägga deinterregionala godsflödena ochstödja kvantifierande forskningom vad förändringar i trafikflödenainnebär i ekonomiska ochmiljötermer.Varför inte Oxelösund?Sveriges största hamn ärGöteborg, därefter kommerTrelleborg, CMP/ Malmö,Helsingborgs-, Karlshamn-,Oxelösund och Luleå hamn.Samtliga är utsedda bland detio strategiska hamnarna, utomOxelösund.Näringslivets transportrådanser att de strategiskahamnarna skall vara dygnetrunt-öppna.Man måste ha enmycket stor verksamhet för attklara det. Det har OxelösundsHamn AB. Vår verksamhet gårdygnet runt, året runt, vardagsom helg. Det är inte många avde strategiskt utpekadehamnarna som klarar det, trotsatt kravet ställtsUtredningen redovisar att”Norrköping är nationelltstrategisk för industri- ochenergiprodukter. Hamnen haren stor hantering av enhetsgods,men det mesta av dessavolymer går aldrig över kaj,Därmed är det nationellaintresset för hamnverksamhetenkoncentrerat på hanteringenav industriprodukter”.För bra?Senare säger utredningen att”Oxelösunds Hamn har ettidealiskt läge med möjlighet attta in fartyg med djupgående påÖstersjömax, utmärkt järnvägsinfrastrukturtill hamnen, enbra väg med kort anslutning tillE4”.Det är olyckligt att, en hamnsom den i Oxelösund ställs åtsidan p g a en positiv värderingav den befintliga infrastrukturen.Oxelösunds Hamn AB harmycket små förväntningar påstatligt stöd, men kräver att fåbli behandlad med konkurrensneutralavillkor.Staten skall vara en möjliggörare,står det i utredningensom föreslår ett landpaket ochett sjöpaket bekostat av staten.Sjöpaketet innebär att Sjöfartsverkettar ansvar för muddringända in till kaj och de strategiskahamnarna erbjuds kortad– Oxelösunds Hamn AB har mycket små förväntningar på statligt stöd, men kräveratt få bli behandlad med konkurrensneutrala villkor. skriver Erik Zetterlund.väntetid på lots från dagens femtill tre timmar.Oxelösunds Hamn AB avseratt bredda och fördjupahamnbassängen. Fartygsstorlekarnakommer att öka fråndagens 75-80 000 dwt till 150000 dwt. Det sker i närasamverkan med den lokalalotsorganisationen och Sjöfartsinspektionen,med stöd avkompetens från SSPA. Affärsverksamheteni OxelösundsHamn AB bär denna kostnad.Det är orimligt att grannhamnenNorrköping får sinhamnanläggning bekostad avstaten och företagen därigenomfår olika förutsättningar ochkonkurrensvillkor.Rimlig systemsynUnder 2006 ankom 45 fartyg avpanmax-storlek, 75 000 dwt,eller större till Oxelösund. Deär naturligtvis lotspliktiga ochkräver två lotsar är ombord.Charterhyran för ett fartyg avpanmaxstorlek ligger idag på65 000 USD/dygn eller mer. Detär omöjligt att tänka sig att enrysk Volgobaltpråm med ved påväg till Norrköping, som ocksåär lotspliktig, skulle få orsakaförseningar för det störrefartyget pga statliga serviceåtagandenmot de sk strategiskahamnarna.Vi stödjer tanken på ettutökat samarbete mellanhamnar för minskat resursslöseri.Oxelösunds- och Norrköpingskommuner har somdelägare i respektive hamn tillhamnstrategiutredningenredovisat en avsikt att samverkai den fortsatta utvecklingenav hamnverksamheterna. Detär logiskt att hamnarna runtBråviken samverkar kring denstatligt finansierade infrastrukturen.Det är också logiskt attstaten etablerar en systemsynför infrastrukturen runtBråviken och inte låterlänsgränsen hindra.Bägge är strategiskaNorrköping och Oxelösundshamnar verkar i två helt olikanischer, varför potentialen förmarknadsuppdelningar i ettgemensamt bolag eller i ettgemensamt öppet marknadsföringsavtalär liten.Oxelösunds och Norrköpingshamn skall ses somsamverkande i samma infrastruktursystemoch bägge bördärför gemensamt förklarassom strategiska. Infrastruktursatsningarrunt Bråviken skallses som ett gemensamt systemför hamnarna där och förregionen. Konkurrensneutralitetskall råda för hamnarna vidBråviken, liksom i övriga riket.46 Intelligent Logistik 8/07

citylogistikNya vinklar på citylogistik i GöteborgDen ökade godstrafikmängden i de centrala delarna av storstäderna är ettalltmer akut problem. Göteborg var först med att hitta en citylogistiklösningför Svenska Mässan och att införa miljözon. Ett examensarbete i civilingenjörsprogrammetpå Chalmers i Göteborg är en studie av nya möjligheter ochproblem i centrala Göteborg.Av Lena SonneVi har tidigare skrivit om Citylogistik iStockholm och försöken med en gemensamtransportör som samkör i slingor tillStockholms kommuns alla institutioner.Men än har det inte blivit i större omfattningoch det tycks ha gått i stå efterregimskiftet. En oberoende utvärderingpågår.I Göteborg finns en rad projekt förförbättrad citylogistik. Schenkers förstacitylogistikprojekt gällde Svenska Mässan.Där var situationen kaotisk när nya mässorskulle byggas. Det löstes genom att alltgods under en viss vikt placerades i entrailer vid Schenkers terminal i Bäckebo,för samtransport in till mässan. Ett lyckatprojekt.Nytt ramavtalTrafikkontoret i Göteborg försöker hittanya helhetslösningar. Göteborg var ocksåförst i Sverige med miljözoner, där kravställs på vilka fordon som är tillåts.– Vi är på gång att formulera ramavtalmed krav vid upphandlingar på högfyllnadsgrad i bilarna. Det kan innebära attman inte får leverans direkt nästa dag utanfår vänta. Göteborgs skulle inte bara göraen miljövinst, utan också spara 17 miljoner,berättar Joe Koppel, ansvarig för upphandlingenpå Trafikkontoret.Ett samarbetsprojekt i Västra Götalandsregionenkring klimatneutralatransporter har en fokusgrupp på grönlogistik och en på alternativa bränslen.– Långsiktigt miljösamarbete i regionenfinns också mellan bl a Schenker, Preem,Vägverket, Volvo lastvagnar och Chalmers,säger Monika Jadsen Holm, miljöchef påSchenker, som initierat projektet.Butiker och fastighetsägare inte medSofia Svenssons färska studie visar dock attmycket återstår.Studien baseras på intervjuer ochobservationer av godstrafiken i dagsläget.Fastighetsägarna i Göteborgs centrumär t ex inte med och påverkar upphandlingeni transportkedjan.Intervjuerna visade bl a att handelninte kan påverka logistiksituationen.All upp handling sker på affärsidkarnashuvudkontor. Butikerna känner inte tillavtalen mellan speditionsfirma och företag.– Det är viktigt att involvera helalogistikkedjan, menar Sofia Svensson, frånhuvudkontoret via speditören, butiken tillfastighetsägaren.Hon har studerat logistiksituationenkring AP Fastigheters affärskomplexArkaden och Kompassen i centralaGöteborg. Här är gatorna trånga, lastzonernafå med ett stort antal gående. Detskapar problem för transportörerna, demåste vara försiktiga och får problem att tasig fram. De smala gatorna påverkar ävenstorleken på lastbilarna, vilket gör att detkrävs flera lastbilar. Väntetider påverkardetaljhandelsföretagen, som vill ha godsetsnabbt. Varuflödet är stort och ökar både inoch ut.Växande problem– Det kommer att skapa växande problem iden framtida citylogistiken, menar SofiaSvensson. Den största orsaken till detökande varuflödet är att detaljhandelnexpanderar. En stor del av butikerna ingår istora affärskedjor. Det innebär att de intestyr över sina varuflöden.Antingen krävs att lastzonerna ökar iantal eller att godsmottagningarna byggsom.Trafiksäkerheten är ett annat problem.I de lokala trafikföreskrifterna står att ingatransporter får ske på gågatorna efterklockan 11.00. Ett stort antal transporterbåde kör, parkerar och backar på gågatorna.Resultaten av studien visar att detbehövs samordnade transporter, menarSofia Svensson.Under studiens gång har ett godsnätverkstartats på Trafikkontoret, där SofiaSvensson också varit med och diskuteratslutsatser och rekommendationer. Honfoto: göran asner, göteborgs stadVarken handel eller fastighetsägare kan idagpåverka citylogistiken till det bättre.föreslår bl a att AP Fastigheter bemannarsina godsmottagningar i Arkaden ochKompassen. Denna bemanning kommer attinnebära att det blir snabbare och mer”flow” på lastbilarna vid avlastning.I samråd med godsnätverket föreslårstudien att en upphandling skall ske därtransportfirmor kan komma med anbudoch sedan kan en specifik transportfirmasköta leveranserna till och ifrån affärskomplexen.Detaljhandeln saknasAndra förslag är att informationen blirbättre i logistikkedjan, för att förbättramiljön i centrala Göteborg.– Framförallt detaljhandeln saknas iinformationskedjan. Fastighetsägarna kanmedverka i att förbättra informationsflödetvia deras kontakt med detaljhandelsföretagen.Kan AP Fastigheter förklara vikten aven förbättrad citylogistik och ställa krav påsina hyresgäster, kan det ge en storförändring, menar hon.En upphandling bör göras så att entransportfirma kan hantera allt gods frånoch till affärskomplexet. Det ökar samlastningsgradenoch minskar antalet transporter.Intelligent Logistik 8/07 47

FoUAtt tänka och attFöretagsledningens roll i SCMDet finns en diskrepans mellan dikt och verklighet, en skillnad mellan att ”tänka SCM” och attverkligen ”göra SCM”. Det senare är ovanligt och har visat sig vara långt svårare än vad man kan tro,skriver Erik Sandberg, nybliven teknologie doktor vid avdelningen Logistik, Linköpings Universitet.Artikeln bygger på hans just framlagda avhandling.Av Erik SandbergHar ni supply chain management (SCM) ier försörjningskedja? Om man idag ställerdenna fråga till en logistikchef, supplychain manager, eller någon annan person iföretagsledningen, svarar de allra flestamed ett övertygande ”javisst har vi det!”Enligt skolboken målar sedan den tillfrågadeupp en bild av förtroligt samarbetemed både kunder och leverantörer, därinformation och beslut tas tillsammans,med en underliggande vinna-vinna filosofisom bas. Att döma av muntliga svar påfrågan framstår många försörjningskedjorsom en enda stor familj.Dock finns det gott om mer ingåendestudier som visar att verkligheten inte alltidöverensstämmer med dikten; informationensom delas mellan företag är oftastknapphändig och inte av strategisk art, detfinns en närmast kronisk misstänksamhetbeträffande partnerns intentioner med dets.k. samarbetet, man har dålig överblicköver försörjningskedjan och många företagvet inte vem som egentligen är kundenskund, etc.Diskrepansen mellan dikt och verklighetvisar på skillnaden mellan att ”tänka SCM”och att verkligen ”göra SCM”. Det senareär ovanligt och har visat sig vara långtsvårare än vad man kan tro. Det faktum attSCM har funnits och diskuterats flitigt iöver tjugo år både i akademin och inäringslivet är bevis nog för detta.Vad bör göras?Vad är det då som behövs för att skapaSCM i en försörjningskedja? Genom årenhar en lång rad olika faktorer diskuterats.Exempelvis nämns ofta behovet av att styraoch mäta processer istället för funktioner iförsörjningskedjan, avancerade IT-systemsom möjliggör effektiv informationsdelning,samt tillit mellan parterna somsamarbetar.Min avhandling har inriktat sig på en annansådan faktor, nämligen involvering ochstöd av företagsledningen. För att lyckasmed SCM är en uppenbart viktig förutsättningatt få stöd uppifrån i organisationen.SCM är av naturen gränsöverskridandeoch en enskild funktion i ett företag, t ex enlogistikavdelning, har svårt att få mandatför några större förändringar, utan brasupport uppifrån. Det är därför lätt att inseatt SCM måste vara på företagsledningensagenda och ses som en naturlig del avföretagets strategi.Företagsledningens rollMen vad är det egentligen som företagsledningenska göra? När forskare ochpraktiker påpekar betydelsen av ”topmanagement support”, vad menar manmed det egentligen? Ska företagsledningenlikt en Ingvar Kamprad komma påspontana besök till butiken och inspekteraförsäljningen och i detalj diskuterafyllnadsgraden i lastbilarna? Eller handlardet mer om ekonomisk och finansiellsupport i form av investeringar i centrallager,adekvat IT-stöd mm? Eller ska kanskepersoner i företagsledningen, snarare änlogistiker, inköpare eller säljare, vara desom förhandlar fram och träffar viktigaavtal med kunder och leverantörer, för attpå så sätt skapa större tyngd i besluten?Självklart finns inga klara, entydiga svarpå dessa frågor. Företagsledningens”optimala” roll beror förstås på denaktuella situationen. Men genom attstudera företagsledningar som är dokumenteratduktiga på logistik och SCM-frågorär det möjligt att åtminstone ge vissariktlinjer kring hur företagsledningen böragera. I min avhandling, som är baserad påintervjuer med företagsledningarna på tres.k. best-practice-företag på området (ClasOhlson, Bama och Dustin, se tabell),presenterar jag sådana riktlinjer i form avsex arketyper för ledningens roll i ettföretags SCM-verksamhet.KedjestrategenMed utgångspunkt i SCM-filosfin gårkedjestrategen utanför sitt eget företagsgränser och tar utgångspunkt i helaförsörjningskedjan när företagets strategierskapas. En viktig förutsättning är att pådjupet förstå och utveckla den position ikedjan som företaget har. En fördelaktigposition kan skapas på många sätt, t exgenom välutvecklade, djupa relationer medleverantörer, eller ett välgenomtänktIT-system, kombinerat med en välslimmadlogistikplattform, som effektivt bindersamman relativt små kunder på en litenmarknad (som t ex den svenska) med storainternationella leverantörer.En annan bas för en fördelaktig positionkan vara att ha fackkunskap om kedjansprodukter som inte någon annan aktör har.48 Intelligent Logistik 8/07

FoUgörafoto: clas ohlsonGemensamt för ovanstående exempel äratt positionen på något sätt bör vara unikoch gynna slutkunderna till försörjningskedjan.Det är detta som motiverarföretagets existens i kedjan. Att uppfylladeras önskemål är det övergripande måletför hela försörjningskedjan och kedjestrategenbör därför ta detta i beaktande dåföretagets position och strategi bestäms.MålsättarenMålsättaren jobbar med att definieralämpliga mål för olika delar av företaget, tex i form av tillväxt- eller lönsamhetsnyckeltal.Genom att kommunicera mål förolika delar av företaget skapas ordning ochtydlighet i organisationen. Att definiera ochbestämma dessa målsättningar är etttypiskt uppdrag för företagsledningen; förstpå denna nivå finns den nödvändigaöverblicken så att målsättningarna kansynkroniseras och det övergripande måletom att tillfredsställa försörjningskedjansslutkunder kan säkerställas.Det är också när målen sätts på dennanivå som ger de olika delarna av företaget,t ex olika avdelningar, mandatet attsjälvständigt kunna genomdriva deförändringar som behövs för att uppnåmålen. Att jobba som målsättaren innebärdärför att ha stor tillit till personalen ochföretagsledningen blandar sig sällan i denmer operativa verksamheten.Clas Ohlson är ett av de tre handelsföretag som valts som best-practic-företag och som lyckats växa snabbtunder god lönsamhet. Foto: Lena SonneProcessdesignernI samband med att målen bestäms ochkommuniceras är det också viktigt att getydliga ansvarsområden till olika delar avföretaget, så att processerna kan förbättras.Detta görs av processdesignern för att t exundvika dubbelarbete, osäkerhet om vem iföretaget som bär ansvaret för olikamoment osv. Att jobba med gränsöverskridandeprocesser betyder också fokus påbättre koordination mellan olika delar avföretaget. Ett intressant resultat från destuderade företagen är att dessa skaparkoordination genom att inte ha en endaperson, t ex en logistikchef, som bär detövergripande ansvaret för flödet avprodukter genom företaget. Istället finns enrad personer i företagsledningen somjobbar med logistik- och SCM-frågor, texinköpschefer, lagerchefer, marknadscheferosv. Denna organisation gör att logistik ochSCM-relaterade frågor blir av intresse förflera personer i företagsledningen ochtvingar fram en effektiv kommunikationmellan olika funktioner. Koordineringsfrågorhamnar därför på ett naturligt sätt påagendan för företagsledningen.RelationsmanagernSom beskrivits ovan skapar processdesignernen organisation internt som leder tillintensiva relationer mellan olika avdelningaroch funktioner i företaget. Externt, d v sgentemot kunder och leverantörer, måsterelationsmanagern, med grund i envälgenomtänkt kedjestrategi, avgöra vilkentyp av relation som är mest optimal.Att alltid ha nära samarbete med allaparter, såsom det ofta målas upp i SCMlitteratur,är i praktiken ofta omöjligt ochär inte självklart att föredra. En effektivförsörjningskedja kan i vissa fall iställetskapas med mer transaktionsbaseraderelationer där t ex prismekanismentydligare styr valet av leverantör. Attavgöra vilken typ av relation som är mestlämplig med en viss leverantör eller kundär utan tvekan ett viktigt strategiskt beslutsom bör ligga centralt i företaget, d v savgöras av företagsledningen. Precis somför målsättaren och processdesignern ärdet först på denna nivå som en helhet ochöverblick över försörjningskedjan kan fås.ControllernEn nödvändig uppgift för företagsledningenär rollen som controller. Genom attkontinuerligt följa upp utvecklingen för ettantal utvalda nyckeltal skapar controllernen grundförståelse för verksamheten. Attkunna mäta och följa upp verksamheten påett bra sätt är en förutsättning för att kunnaförbättra den. Det ligger därför i controllernsintresse att ständigt utveckla ochanpassa IT-systemen till den egna verksamhetenför att de ska kunna vara det viktigaverktyg som krävs för en bra styrning.FramtidsorganisatörenBara för att företaget idag fungerar bra ochstår sig väl i konkurrensen, behöver detinte betyda att det kommer att göra det iframtiden. Framtidsorganisatören inserIntelligent Logistik 8/07 49

FoUdetta och jobbar på kontinuerlig basis medförändringsarbete i företaget för att rustadet för framtiden. Förändring och utvecklingär något som bör ske överallt iföretaget; på olika avdelningar och på olikanivåer. Eftersom en företagsledningomöjligen kan vara med överallt – ochkanske inte alltid är mest lämpad för attdriva själva förändringen – blir framtidsorganisatörensroll att skapa förutsättningarför utvecklingen. Exempel på sådanauppgifter är att skapa dialog mellan olikaavdelningar i form av möten och välfungerandeIT-system, skapa mindre hierarkiskaledningsnivåer vilket förenklarkommunikation inom företaget, stödjainvesteringar i t ex lagerverksamhet så attden kan vidareutvecklas, jobba med frågorsom rör företagskultur och värderingar, etc.Till sistDet bör påpekas att en företagsledning inteska ha enbart en av ovanstående roller;framgångsrika företagsledningar kommeralltid att arbeta med en kombination avalla sex arketyper. En viktig tankeställareför företagsledningen kan vara att funderapå vilka roller man tar, respektive inte tar,idag. Genom aktivt jobba med sin roll kanföretagsledningen säkerställa att man intebara tillhör de företag som tänker SCM,utan även gör SCM. Detta har visat sig varalönsamt för de studerade case-företagenoch med all säkerhet finns fler företag därett förverkligande av SCM-filosofin kan gegoda resultat, både på företagets kostnadsochintäktsida.””Ett intressant resultat är att dessaföretag inte skapar koordination genomt ex en logistikchef med övergripande ansvar.Istället jobbar en rad personer med logistik- ochSCM-frågor, t ex inköpschef, lagerchef, marknadschefosv. Det gör att SCM blir av intresse förflera i företagsledningen och det tvingar fram eneffektiv kommunikation.”Om företagen i studienFöretagen i studien har valts ut pga. deras förmåga att växa kraftigt, samtidigt som lönsamheten harbehållits. Eftersom alla tre är handelsföretag och således inte själva tillverkar några unika produkter,har speciella patent eller dylikt, är de dessutom starkt beroende av en effektiv logistik som konkurrensmedel.Clas Ohlson är ett handelsföretag som säljer produkter inom hus och hem, teknik och hobby. Underräkenskapsåret 2006/2007 omsattes 4,1 miljarder SEK . Rörelsemarginalen var 12,9 %. Försäljningsker framförallt via butiker, men också via Internet och postorder. Butiker finns i Sverige, Norge ochFinland. En etablering i Storbritannien planeras under 2008/2009. (Källa: Årsredovisning 2006/2007)Bama är en norsk distributör av frukt- och grönt som opererar på den norska marknaden. Störstakunder är butikskedjorna inom Norgesgruppen och REMA 1000. Dessa är, tillsammans med den gamlaägarfamiljen, också de största ägarna. Under 2006 omsattes 6,4 miljarder NOK och rörelsemarginalenvar 5,86 %. (Källa: Årsredovisning 2006)Dustin är en svenskägd distributör som säljer IT-relaterade produkter via Internet och postorder.Försäljningen riktar sig till företag (Dustin och Dustin Partner) såväl som privatpersoner (DustinHome). Under 2006 omsattes 2,4 miljarder SEK. (Källa: Dustin AB:s hemsida)Prenumerera på Intelligent Logistik!Logistik av idag är konsten att ständigt förbättraoch förenkla flöden och processer oavsett omdet gäller material, information, dagligvaror,människor eller pengar.Och oavsett om du är VD, logistik- eller inköpsansvarig,produktions- eller verksamhetschef villdu ha full insikt i och överblick över verksamhetensvillkor. Denna insikt och överblick får duNappar du på erbjudandet just nu bjuder vi dig på nästa nummer.Välkommen som prenumerant och trevlig läsning!genom att läsa tidningen Intelligent Logistik.Håll dig ständigt uppdaterad och ligg steget föregenom att prenumerera på branschens bästatidning!Fyll i och sänd in talongen. Vi bjuder på portot.Du får 8 nummer (sex magasin och två temabilagor)till priset 375:- inkl. moms. Du kan ävenfaxa in talongen på 0176-22 83 49.Företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Beställare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Org.nr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Postadress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Postnr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Intelligent Logistik HBSVARSPOST20492681761 10 NorrtäljeFrankeras ejmottagarenbetalar portot

EN SÄKER AFFÄREn ny generation motviktstruckar är här. Med Toyota Tonero sätter vi en ny standard för säkerhetstänkandeoch arbetsmiljö. Marknadens bästa sikt, aktivt skydd för dig som arbetar med truckensamt en patenterad lösning för stabilitet är bara några av nyheterna.Helhetstänkande och kvalitet är andra välkända Toyota-egenskaper som gör investeringen lätt atträkna hem. Läs mer på www.toyota-forklifts.se eller ring 08-704 40 00 idag.BT Svenska AB heter sedan april 2007 Toyota Material Handling Sweden.

POSTTIDNING BReturer: Intelligent Logistik, Vemlinge 4115, 76173 Norrtälje