Läs ett smakprov om inkludering - Skolporten

Inkludering handlar om social gemenskap ocholikhet berikar en grupp. Det menar professor ClaesNilholm. På Nossebroskolan har professor BengtPersson dessutom kunnat se att det gynnar elevernasmåluppfyllelse.Text: Eva-Lotta HulténILLUSTRATION: malin rosenqvistInkluderingÄRgemenskapVi söker oss ofta till demsom är lika men lär oss avatt träffa dem som är olikaoss själva, säger ClaesNilholm.Han är professor i pedagogik vidMalmö högskola och menar att detfinns olika sätt att tolka begreppetinkludering; som att olikhet är någotsom ska accepteras eller tolereras elleratt det är en tillgång. Det sista är denmest radikala hållningen, menar han.Idag är skolan så inriktad på individenatt den lärande gemenskapen och desociala aspekterna av skolan trängsundan.Inkludering handlar inte om placering,betonar Claes Nilholm.– Det är en missuppfattning av be -greppet. Inkludering handlar om attkänna gemenskap och vara en del avgruppen. Man måste skilja på inkluderingoch integrering. Inkludering äratt helheten anpassas till delarna, ochintegrering innebär det rakt motsatta.Claes Nilholm skulle gärna se intebara individuella mål i skolan utanockså gruppmål. Han jämför med ettidrottslag där det är självklart att allabehövs och måste arbeta tillsammansför att det ska bli bra. För att inkluderingenska bli verklighet och inte baravackra ord måste eleverna involverasmed varandra genom samtal i helklasseller arbete i mindre grupper där detgemensamma resultatet är beroendeav alla gruppmedlemmars bidrag. Mendet innebär inte att alla elever ska varai klassrummet hela tiden.– En del kan behöva en lugnaremiljö ibland. Inkludering får inte blien princip som leder till att enskildaoffras för idealen.I den bok som Skolverket ger ut ifebruari, Inkluderande undervisning,pekar Claes Nilholm och medförfattarenKerstin Göransson på fem viktigaaspekter av inkludering: att det barafinns ett system (det vill säga att allafinns inom skolans ordinarie verksamhet),gemenskap på olika nivåer (samarbete,respekt och tillit är några ledord),en demokratisk gemenskap, att42 NR 1 2013

NR 1 2013 43

olikhet ses som en tillgång och attelever är delaktiga.– Det är viktigt att fundera över vadman vill komma till rätta med genomatt inkludera alla elever i undervisningen,säger Claes Nilholm.En förutsättning för att lyckas är attlärarna ser alla elever som viktiga, ochClaes Nilholm konstaterar att det ärbetydelsefullt att de får stöd och gesrätt möjligheter för att inkluderingenska lyckas.»För att lyckas måste lärarnase alla elever som viktiga.«– En inkluderande skola ger allaelever beredskap att leva i gemenskapmed andra som vuxna, säger BengtPersson.Han är professor i specialpedagogikoch hans forskning har länge varitinriktad på inkludering. Våren 2010ombads han att komma till Essungakommun för att hålla en föreläsning.Då fick han klart för sig att man påkommunens F-9-skola, Nossebroskolan,använt sig av bland annat hanslitteratur i sin strävan att förbättraskolans måluppfyllelse. Det innebaratt man lagt ner alla specialgrupperoch att alla elever utom särskolans gicktillsammans (numera är även särskolanselever inkluderade). Bengt Perssonsforskargrupp vid Högskolan i Boråsfick anslag för att göra en studie omNossebroskolan och har besökt lektioneroch intervjuat skolledare, rektorer,lärare, elever och föräldrar. I novemberkom boken Inkludering och måluppfyllelseav Bengt Persson och ElisabethPersson.Initiativet till förändring på Nossebroskolankom från lärarna i en avspecialgrupperna. De såg att deraselever inte nådde målen och inte komin på gymnasiets nationella program.Det fick dem att vilja pröva nya vägar.– Det som förenar eleverna i denlilla gruppen är deras bedömda svårigheter,och det är ingen positiv gemenskap,säger Bengt Persson.Rent praktiskt innebar det nyasättet att arbeta att många lektionerblev dubbelbemannade då speciallärareoch specialpedagoger följde medin i klassrummen. Det har gynnat allabarn och sedan 2008 har mellan 90och 100 procent av eleverna varitbehöriga till gymnasiet.I Essunga har förändringsarbetetinte inneburit några extra kostnadermen krävt tid och engagemang. BengtPersson konstaterar att en del av dekommuner och skolor som kontaktarhonom och vill ha hjälp att förändrasitt arbetssätt verkar drivas av ekonomiskaincitament. Smågrupper är dyrt.– Men detta är inget sätt att sparapengar. Att inleda ett förändringsarbeteav det skälet leder bara till förtroendekris.Man måste veta vad manmenar med inkludering och göra detav rätt skäl, säger han.Bengt Persson tycker att inkluderingstankarnaär på frammarsch menkonstaterar att Sverige ligger efterövriga världen. I många länder harman kommit betydligt längre i utvecklingenmot en inkluderande skola.– I Danmark ska 50 000 barn i specialklasserin i de vanliga klasserna, ochde är nyfikna på vårt arbete med Nossebroskolan,säger Bengt Persson.Hans forskargrupp har nu börjat påen uppföljande studie där man tittarpå hur det gått för 2010 års avgångseleverpå gymnasiet. Mycket få eleverhar hoppat av och till våren tar deövriga studenten. Nu ska deras resultatföljas upp och många elever intervjuas.– Det är fantastiskt att få avslutamin karriär med detta, efter alla negativarapporter jag skrivit, där slutsatsenofta är att skolan inte förmår levaupp till förväntningarna, säger BengtPersson. ◆44 NR 1 2013