Mars -08.pmd - Korpögat

KORPÖGATT o r s å k e r s S o c k e n t i d n i n gÅrgång 6 Mars 2008 Pris 10:-Ny plats för kasenSedan ett antal år tillbaka har TorsåkersBygdegårdsförening arrangeratValborgsmässofirandet i Torsåker. Ettlitet riskmoment har funnits i kasensnärhet till Tors Loge. Från och med i årelimineras den risken genom att flyttakasen en bit bort från logen. Den somvill komma med kvistar och skräp tillkasen måstes således lägga sina bidragpå ny plats.Sidan 8En av många hjälpsändningar som skickades från TorsåkerRöda Korsets verksamhet i Torsåker har upphört och några säckar med klädertill världens oroshärdar kommer inte mer att avsändas från Torsåker. Det fannsen tid då var och varannan Torsåkersbo såg det som sin plikt mot sina medmänniskoratt vara verksam inom Röda Korset. Engagemanget för nödlidandefinns kvar även om internationellt hjälparbete idag söker sig andra vägar.Sidan 14-15Sven jubilerarHan kom från övre norrland och hadealdrig tidigare varit i Torsåker. Här blevhan kvar och här fann han sin tryggheti sin hembygd, sin orgel och i sin familj.– Jag har fått så mycket här, och nuvill jag försöka återgälda något, sägerSven som nu bjuder på en konsert somtack för det han fått genom Torsåkeroch Torsåkersborna.Sidan 24-25Med kraftiga ramarKorpögat har i tidigare nummer rapporterat om vargens härjningar i Torsåkergenom tiderna. Nu byter vi djurart och går över till björnen. Som vanligt är detJohnny i Ålbron som grävt i arkiven och fångat upp några episoder där Torsåkersborstått öga mot öga med det djur som i barnvisan beskrivits som en trevligliten nallebjörn ätande blåbär ur en korg, men som i bland även kan visa uppen helt annan sida.Sidan 20-22Gräv där du stårAtt få folk att gräva i gamla skåp och lådor kan ibland ge gott resultat. Det harTorsåkers Fotohistoriska Sällskap fått erfara då man nu nominerats till Hembygdsföreningenskulturpris för sitt arbete med att dokumentera Torsåkersbygdenshistoria genom gångna tiders kameralinser.Sidan 6-7Nya 68:anVägbygget i Hästbo flyter på och alltgår enligt planerna. Sprängskotten ekari skogen.Sidan 8Miljöprojekt i tiden Sidan 4

2 KORPÖGATLedaren:Dags för 55-plushusen - kanskeDen 31 mars sammanträder kommunfullmäktige i Hofors kommun.På dagordningen står bland annat 55-plushusen i Torsåker. Sagan omhusen har varit både konfliktfylld och långdragen. Så här i elfte timmeninnan klubban slås i bordet för beslut finns inget som talar för annat än atthusen kommer att byggas även om det kommer att ske med blandadekänslor.Problemet med den här typen av projekt är att om ett hyreshus byggs fören kostnad av tio miljoner kronor ute i den svenska landsbygden är husetkanske inte värt mer än sju miljoner kronor den dagen det står färdigt.Det är i princip endast i städerna och i tillväxtregioner som i Mälardalendet idag är lönsamt att producera hyresfastigheter. Ändå måste människorpå landsbygden ha tak över huvudet och alla kan inte bo i villa.Idag finns möjlighet att producera hus med billigare teknik och varförkommunerna visar sådan motvilja mot att utnyttja den tekniken kan iblandvara svårt att förstå.I fallet med 55-plushusen i Torsåker har även talats om ett förlorat statsbidrag.Den detaljen kanske man ändå inte skall begråta alltför mycket.En något dyrare månadskostnad för hyresgästen kan i många fall kompenserasmed höjt bostadstillägg vilket gör att det tappade statsbidragetpå olika vägar kan komma att leta sig till Torsåker ändå.Med 55-plushusen hoppas man kunna frigöra större fastigheter ute i byarnatill förmån för inflyttande barnfamiljer på jakt efter livskvalitet.Konceptet som sådant är alldeles utmärkt, men för att det skall fungerafullt ut måste en del justeringar göras. De barnfamiljer som idag bor ibyarna har fått uppleva allt större svårigheter med att få sina barn till ochfrån skolan på ett vettigt sätt. Kommunernas skolor har politikernas uppdragatt samordna skolans undervisningstider med skolskjutsarna så attonödiga väntetider inte skall behöva uppstå. Ändrad tid för skoldagensbörjan eller slut skall meddelas senast föregående dag. Dessvärre har deskolor i Hofors som tar emot bybarn från Torsåker visat sig fullkomligtstrunta i den detaljen samtidigt som politiska makthavare struntar i att beivrasådana saker. Om det nu skall vara attraktivt för barnfamiljer att befolkaTorsåkers byar, måste en attitydförändring komma till stånd i justden saken, både vad gäller skolan och det politiska lägret. Livskvalitet förbarnfamiljer kräver trots allt ett visst mått av samhällsservice.Förhoppningsvis kommer 55-plushusen att ge Torsåker en ansiktslyftningsom boplats. Sedan återstår nästa etapp för att Torsåker skall bli en braboplats för alla. Den etappen handlar om ungdomsbostäder. Hofors kommunhar i längden inte råd med att tappa invånare enbart på grund av bostadsbrist.Korpögats vännerAlla såg vi med tillförsikt framemot våren när vi hörde “titti-fy”från talgoxarna. Vi såg fram emoten påskhelg med utefika och nyplanteradevårblommor i utekrukorna.Men hur blev det? Inte riktigtsom vi tänkt oss, åtminstoneinte vad beträffar vädret, men enhärlig helg i alla fall.Många gånger blir det inte riktigtsom man tänkt sig, men med Korpögatoch dess vänner är allt sig likt.Vi på redaktionen kämpar vidare ivår “ensamhet”. Vi behöver verkligennågon eller några som villhjälpa till med redaktionsarbetet.Några som denna månad bidragittill Korpögats ekonomiska överlevnadär:Inger GrundvigGerd ThögersenHans PetersenAnonymBerit LandquistVill även du skänka en slant - storsom liten - kan göra det till:bankgiro 5601-8831.Tack!RedaktionenMajblommanbörjar säljasden 15 aprilKORPÖGATTorsåkers SockentidningPolitiskt oberoendeUtges av:Torsåkers SockenföreningAnsvarig utgivareHåkan HanssonBankgiro: 5601-8831Annonser:Margareta Skogsberg 0290-40173Material skickas till:Alkrantzvägen 281395 Torsåkermargareta.skogsberg@telia.comRedaktionssekreterare:Maude Hydén,prosten246@hotmail.comPostadress:KorpögatSolbergaleden 28, 813 40 TorsåkerBesöksadress:Bygdegården TorsåkerTel. 0290-40173 Fax. 0290-40175e-mail: korpogat@hotmail.comTryck:Sandvikens Tryckeri AB, 2008

Insändare:Tjänstebil i Hofors kommunPersonalchefen får tjänstebil!Det är unikt i Hofors att någon fåren tjänstebil. Beslutet om tjänstebiltas på delegation av kommunchefen.Men har kommunchefen delegationpå att besluta om tjänstebil?Det kan kommunchefen ha, meninte första gången ett sådant besluttas på delegation om det inte stårklart och tydligt i delegationsförteckningen.Det står inte i delegationsförteckningenatt lön kan ges i form avtjänstebil. Då är beslutet av principiellbetydelse. Då ska kommunstyrelsensom givit kommunchefendelegationsrätten höras innan ettsådant beslut fattas. Det räckerinte med att samråda med kommunalrådet(vilket eventuellt ska haskett i det här fallet).Ny lönepolicy vid Hofors kommunKommunens personalchef UlfBack har utarbetat förslag till lönepolicyoch riktlinjer för lönearbeteti Hofors kommun. I ett utkast tilllönepolicy säger personalchefenatt lönesättningen i Hofors kommunskall vara ett medel för attuppnå kommunens uppsatta mål.Den skall också av kommunensmedarbetare uppfattas som rättvisoch sakligt grundad.Skillnader i lön skall enbart grundasig på skillnader i befattningensvärde, individens sätt att lösa arbetsuppgiftensamt erfarenhet ochatt svara mot de värdegrunder somstår för ett gott medarbetarskapKommunalrådet har inte delegationpå att besluta om ett nytt sätt atttolka delegationsreglerna.Avsikten med att ett principielltbeslut ska tas av kommunstyrelsenär att de inte ska bli prejudicerandeom inte kommunstyrelsen vill attdet ska bli prejudicerande.Om personalchefen har svårt att tasig mellan Falun och Hofors såmåste det ju gälla t.ex. Hagaskolansrektor också. Då skulle skolchefenkunna besluta om tjänstebilockså för rektorn.Beslutet öppnar för flera tjänstebilarsom kan bli nog så dyra för Hoforskommun.Att kommunalrådet går in och gergrönt ljus för en ny tolkning av delegationsreglernaär ett uttryck föratt Socialdemokraterna ägt maktensamt i förekommande fall marknadensinverkan på viss befattning.Lönesättningen skall också varaett medel att stimulera medarbearentill egna initiativ vad gällerkompetensutveckling.All personal skall ha en löneutveckling,och Hofors kommunsträvar efter att lönemässigt ligga inivå med jämförbara kommuner.Löneutrymmen och periodvisalönestrategier utöver centrala avtalbeslutas av den politiska nivån.Lönearbetet skall genomföras sålångt ut i organisationen som möjligt.Lönesättning är ett chefsansvar.Lönesättande chefer skallKORPÖGAT3i Hofors för länge. Demokratin harupphört att vara viktig.Men nu är socialdemokraterna iminoritet i kommunstyrelsen. Dåmåste de andra partierna tillfrågas.Vad säger t.ex. Miljöpartiet om attge tjänstebil som ska åka parallelltmed tåget?I Sverige är Miljöpartiet, Socialdemokraternaoch Vänsterpartiet förett klimatvänligt agerande. De harockså varit kritiska mot de förmånersom ges till höga chefer.Jag har svårt att tro att dessa partierspolitiker i Hofors skulle ställaupp på tjänstebil i klimatproblemensoch orättvisornas Sverige.Kent OlssonFolkhemmet i Hofors-Torsåkerutbildas i sättet att genomföra lönesamtalsamt i lönebildningsfrågor.Lönesättning och löneöversynskall alltid föregås av ett lönesamtalmed berörd medarbetare, syftetmed detta lönesamtal är att medarbetarenskall förstå koppling mellanlönen, verksamhetens mål ochkrav och den egna prestationen.Ny lön skall alltid meddelas personligenav lönesättande chef.Som underlag för individuell lönesättningskall verksamhetsvisafunktionskriterier tas fram isamverkan.

4 KORPÖGATFör vår gemensamma världKnappt har Torsåkersbornahunnit lära sig tekniken kringkompostering av hushållsavfallförrän nästa moment iåtervinningskedjan står fördörren. Den 1 april startas etthelt nytt miljöprojekt i samarbetemed Hofors kommunoch Gästrike Återvinnare ochden här gången handlar detom hundbajs.Det har länge varit uppenbart attvissa djur, bland annat kor, avsöndrarmetangas som bidrar till växthuseffekten.Problemet med kornakan man inte göra något åt.Däremot går det alldeles utmärktatt åtgärda problemet med avföringfrån hundar, vilket nu skall skemed hjälp av EU-pengar.Projektet, som tills vidare skall betraktassom ett försök, leds avGästrike Återvinnare som tecknatavtal med Hofors kommun om insamlingav hundbajs. Att kommunenhar ett finger med i spelet berorpå att man därigenom kan fåhela försöket finansierat med EUmedel.Liknande avtal kommer att finnasvid ett tjugotal kommuner i landetdär olika återvinningsföretag finnsmed i bilden. Det insamlade avfalletkommer att transporteras till ennyuppförd försöksanläggning i Fellingsbrodär materialet omvandlastill Trikkel - en norsk benämning påett helt nytt energislag som till vissadelar kan liknas vid biomassadär de farliga gaserna eliminerats.Det Trikkel som framställs avhundbajs kan förhoppningsvis blibränsle till fjärrvärmeverk, om nuförsöket slår väl ut.Bara i TorsåkerBeträffande Hofors kommun ärdet endast kommundelen TorsåkerHit ska påsarna lämnassom omfattas av avtalet.– Det är än så länge bara ettförsök och det skulle det bli föromständigt att dra in hela kommuneni det här. Dessutom finnsovanligt många hundägare iTorsåker vilket gör Torsåker till ettlämpligt område för den här typenav försök, säger Marie-LouiseDangardt med tillägget att hon serpositivt på försöket och att honhoppas att Torsåkersborna ställerupp under försöksperioden.BelöningSom belöning för sin insats kommerTorsåkersborna att få en kronaför varje hundbajspåse som levererastill försöket. För den praktiskahanteringen har GästrikeÅtervinnare tecknat avtal medTorsåkers Buss som bland annatdriver macken i Torsåker. Det ärsåledes dit som hundägarna skallgå med sina påsar. Påsarna skallvara vanliga hundbajspåsar avplast som kan köpas i handeln. Deskall vara väl tillslutna och fylldatill minst en tredjedel. Vid överlämnandetutbetalas en krona för varjepåse och “Sompa” Björtoft vidTorsåkers Buss har inget emot attpå det här sättet bli lite av miljökämpei Torsåker:– Vi ser positivt på det här.Samtidigt som Torsåkersbornalämnar sina påsar över disken kanskedom köper en ask Läkerol ellerkanske en varm korv, så självklartvill vi ställa upp på det här, säger“Sompa” Björtoft.Den krona som Torsåker Buss betalarför varje påse debiteras GästrikeÅtervinnare som i sin tur sedanersätts av Hofors kommun viade EU-medel som ställts till förfogandeför försöket.Att varje påse skall ersättas meden krona är dock inget som ärtänkt att vara för evigt.– Nej, det är bara nu i börjansom varje levererad påse ersättsmed en krona. Kronans syfte är attallmänheten skall få upp ögonenför det nya sättet att hantera hundbajsoch att man på sikt skall kommaatt överlämna sina påsar utannågon annan ersättning än förmånenatt få leva i en bättre värld settur ett miljöperspektiv, säger kommunalrådetMarie-Louise Dangardt.Nästa nummeravKorpögatkommer ut 25 aprilmanusstopp 14 april

Konflikten mellan myndigheternaoch föreningen Kråknäsjärneti Torsåker ser ut attvara över.KORPÖGATNytt samarbetsprojekt kring Kråknäsjärnen5När de världsunika 2000 år gamlaKråknäsjärnen för första gångenpå sju år togs fram ur sin monterpå Länsmuséet tisdagen den 11mars, så presenterades också ettnytt samarbetsprojekt mellan forskare,Länsmuséet och föreningenKråknäsjärnet. 1993 hittade smedenoch amatörarkeologen JonnySkogsberg järnfynden i Torsåker.– Det är med stor glädje jag serdem igen, sade Jonny.Föreningen Kråknäsjärnet iTorsåker har länge kämpat för attfå tillbaka järnen från den monterde förvarats i på Länsmuséet.Det har varit en trög process, menunder tisdagen blev det i alla falllite positiva nyheter för föreningen.Ett nytt samarbetsprojekt har skapatsdär Länsmuséets KatarinaEriksson blir ansvarig projektledare.– Vi hoppas att vi får mer kunskapom fynden, för problemet ärFöreningen KråknäsjärnetProjektet KråknäsjärnetKatarina Eriksson och JonnySkogsberg presenterar sina idéer.Utgrävningarna under 2007 införvägbygget riksväg 68. Maria Björkoch Bo Ulfheilm redovisar sinaresultat.Stenålder och skogsbruk - medMaria Björk som projektledare.Vad vill Länsmuséet få ut avsamarbetet? Anna Lindgreninformerar.Alla hälsas välkomna!Program:Amatörarkeologen Jonny Skogsberginformerar om sina projektTorsdagen den 24 april 2008 Klockan 19.00Bygdegården i Torsåker.Professor Kjel Knutsson ochMichel Guinard informerar om sinaplaner i år samt rapporterar frånförra årets grävningar.Information om föreningens nyaforsknings- och fältstation.Därefter sedvanliga årsmötesförhandlingarenligt kallelse.StyrelsenFikaFoto: Lars Holmgrenatt ingen riktigt vet vad de använtstill. Det givna målet är att sökadjupare kunskaper om desshistoria. Kunskapen om fyndenoch de människor som levde vidden tiden är väldigt liten, sägerKatarina Eriksson.För ytterligare information besökwww.kråknäsjärnet.sesom även länkar till bland annat,SVT/ Landet Runt, Arbetarbladet Web-TV.Mobil 073-639 29 09

6 KORPÖGATKulturpris till fotoentusiasterDet blev Torsåkers FotohistoriskaSällskap som inte heltoväntat nominerades till TorsåkersHembygdsföreningskulturpris 2008. Eller “Gammelgårdenskulturfond” somkällan till utmärkelsen egentligenheter. Utmärkelsen tillkännagavspå Hembygdsföreningensårsmöte och denofficiella utdelningen sker underfirandet av Sveriges nationaldagi Torsåker den 6juni.Torsåkers Fotohistoriska Sällskapär en förhållandevis ny företeelse iTorsåker, som växte fram av sigsjälv efter att Leif Skogsberg bestämdesig för att göra en historiskdokumentation över sin egenhemby Fors. Leif gick runt i gårdarna,knackade på och bad att fålåna gamla fotoalbum som hanvisste låg i lådor och skåp och somibland var i det närmaste bortglömda.Med datateknikens hjälp scannadesfotona av och brändes ner påcd-skivor. Samtidigt gjordes noteringarom namn på personer ochbyggnader, allt för att även kommandesläkten skulle kunna få följalivet i Fors genom tiderna i vardagoch fest.Fler ville bidra med bilderVerksamheten spreds som ringarpå vattnet och till slut började folkfrån andra byar höra av sig om attäven där fanns gamla foton i lådorNågra av medlemmarna med mascotoch skåp som kanske kunde varaav intresse. Flera personer engageradesig i verksamheten och inomkort hade man hela Torsåkersom upptagningsområde. I dagslägethar man samlat ihop 11.000foton som tillsammans utgör en historiskdokumentation som ingentidigare visste om att den fanns.Det äldsta fotot är taget från kyrktornetc:a 1875 och visar ett Torsåkersom inte har många likhetermed Torsåker av idag.Torsåkers Fotohistoriska Sällskapsamlas i regel en gång per veckadär man går igenom de foton somhar kommit in, för över dem till cdskivoroch gör nödvändiga anteckningarkring vad fotona föreställer.Ett kulturarvEn av fotosällskapets eldsjälar ärKatarina Sohlborg som nu funderaröver hur materialet på lämpligastesätt skall komma Torsåkersbornatill del.– Det här är ett kulturarv somvarje Torsåkersbo är delägare i.Det kommer säkert att vara envärdefull tillgång vid bland annatframtida släktforskningar, sägerKatarina med tillägget att manframför sig har ett omfattande arbeteför att på bästa sätt registreramaterialet och göra det tillgängligtför allmänheten.Arbetet har inte enbart kretsatkring foton. I det material somsamlats in har man även fått en historiskdokumentation av både föreningslivoch näringsliv i Torsåker.I samlingarna finns även gamla aktiebrev,kvitton, fakturor och skyltarfrån gamla företag i Torsåker.Bland annat har framkommit attdet funnits en träoljefabrik i Torsåkerförutom diverse rakstugor,fotoateljéer, caféer, bensinförsäljningsställen,handelsbodar, hantverkareoch mindre tillverkningsverkstädersom alla fallit i glömskanshav men som nu återuppståttgenom Torsåkers FotohistoriskaSällskap.Ett litet kuriosa är att Torsåkersförsta bilåkeri startades 1913 trotsatt begreppet biltrafik knappt varuppfunnet på den tiden.

KORPÖGAT7Arbetet med insamling av fotonfortsätter med oförminskad styrkaoch givetvis blev det lite extraskjuts över det hela, då arbetetuppmärksammades med Hembygdsföreningenskulturpris medmotiveringen:“Till Torsåkers Fotohistoriska Sällskapför ert initiativ att få folk ute ibyarna att tömma sina byrålådorpå gamla foton så att ni kunnat dokumenteradem för framtiden”.Reportage: Staffan BerglindVy över Torsåker, sedd från kyrktornet. Ett av de äldsta foton som Fotohistoriska har i sina samlingar. Kortet är taget omkring 1875Celebert sångarbesökSöndagen den 30 mars blir detsång av näst intill världsklass iTorsåkers kyrka. Det är CalleLindén som reser upp från Stockholmför att delta vid en lekmannagudstjänstanordnad av TorsåkersFörsamlingskår. Calle Lindén utbildarsig till operaångare och förutspåskunna göra en lysnade karriär.Förra året tilldelades han detprestigefyllda Joel Berglundstipendietvilket givtevis var särskilt glädjandemed tanke på att både Callesjälv och Joel Berglund har anknytningtill Torsåker, Joel Berglundtill Prästhyttan och CalleLindén till Hästbo.Calle kommer från en familj därsång och musik har varit något avhörnstenar i familjelivet.Mamma Gudrun är sångpedagogoch pappa Magnus har varit operasångareunder en lång följd av åroch nu får Torsåkersborna möjlighetatt höra Calle sjunga i Torsåkerskyrka.Text: Staffan BerglindCalle LindénFoto: IngaLill Ek

8 KORPÖGATRapport från ett vägbyggeVägbygget genom Hästbo har hittills gått enligt planerna. “Den snöfriavintern har både varit bra och dålig för bygget”, säger platschef GunnarHolmström. “Bra då ingen snöröjning behövts, samtidigt som det varmavädret gjort att det varit lerigt.”Fortsätter arbetet med vägen enligt planerna så kommer troligen sträckanMasberget - korsningen Vallbyheden till Hofors, att öppnas för trafik i augusti-september2009. Hästboborna ser fram emot att inte behöva halångtradare dundra förbi dygnets alla timmar. Den sista sträckan Masbergetfram till länsgränsen Dalarna beräknas vara klar i oktober 2009.Vårkasen flyttas till ny plats20 år i branschenVi utför service och reparationer avGräsklippare, Motorsågar,Röjsågar och Snöslungor.Öppet Må - Fr 8.00-17.00Reportage: IngaLill EkÄven i år blir det traditionsenligt Valborgsmässofirande vid TorsåkersBygdegård. Som arrangörer för kvällen står som vanligt Torsåkers Bygdegårdsförening.Av säkerhetsskäl har beslutats att kasen skall flyttas utpå den åker som gränsar till bygdegårdsområdet. Med tanke på närhetentill Tors loge har det ibland varit nästan lite av ett vågspel att tända kasenom vindriktningen varit ogynnsam med tanke på gnistregnet. Därför kommerkasen från och med i år att flyttas en bit längre bort från logen.Torsåkersborna har i många år haft förmånen att genom kasen kunna görasig av med ris och annat brännbart som man vill bli av med. Det kanman även göra i fortsättningen under förutsättning att det slängs på denplats där kasen ligger, hälsar styrelsen för Torsåkers Bygdegårdsförening.Fritidsmotor AB KUNGSGÅRDEN 0290-37950- Färg - Tapeter - Måleri- Kakel & Klinkers- Trä & Laminatgolv- Mattor- Totallösningar på entreprenad- Inredning/presenter frånCult Design, Mique, Nordal mflFärg & InteriörSkolgatan 130290-20370Beställ hos oss:Smörgåsar - Smörgåstårtor - SalladerTårtor - Bakelser - FikabrödRubinen Hofors Tel. 0290-27300BilBillackeringLackskador - PlåtskadorGaranti Ugnslackering - Plåtverkstad -på alla Plastreparationer -jobb Lackförseglingar - Försäljningav billacker och grundmaterialwww.hoforsautolack.se

Sista kriget på KlocksbergDenna berättelse vill jag återge frånmin barndoms äventyr på Klocksberg.KORPÖGAT9Vi barn hade en underbar äventyrs-och lekplats på Klocksberg.Under våra lekar blev väl ingetskrymsle eller vrå på berget lämnatoundersökt. Var det inte krigslekarmed indiankrig och liknande,var det bergsstigning. Allt helt utanvåra föräldrars vetskap. Vi hittadebland grottor och stup som i våregen byxficka. Det förvånar migän i dag att ingen allvarligare olyckainträffade.Sedan gammalt finns en sägen attbönderna i Torsåker under medeltiden,när den svenska kungenbrandskattade landets socknar påmetaller, gömde kyrkklockorna i engrotta på Klocksberg (därav namnet),och att kyrkklockorna därefteraldrig hittats. Jag kan dock försäkraatt om klockorna legat gömdadär, hade vi hittat dom.Klocksberg hade även sin betydelseför de något äldre Torsåkerspojkarna.Platsens lättillgänglighetgjorde den till en utmärkt plats närde träffat en tjej och skyllde på attåka och titta på utsikten. Väl därfanns ju plats för både det ena ochdet andra. Dessa tillfällen var högtidsstunderför oss yngre indianspanaresom fick chansen att utövavår lek på allvar.Vid ett sådant tillfälle var det någrapar som klättrade upp till toppen,med oss spanare smygande efter.Vi blev dock upptäckta, och för attpojkarna skulle få vara ifred, jagadesvi nedför bergssluttningen avde äldre förväntansfulla pojkarna.När vi en stund senare återsamladesnedanför berget, saknades enav våra kamrater. När han senareanslöt till gruppen, var han blåslagenoch med blödande näsa.Klocksbergs stupMan kunde ändå se något triumferandei hans tårögda blick när hantufft konstaterade; jag lyckades ialla fall bloda ner hans nya moccaskor.Att gå hem till föräldrarnaoch berätta om misshandeln hadevi ingen tanke på. Alla var vi överensom att detta var det pris vi fickbetala.Vi fick ju ändå se ett och annat.Har på senare tid besökt Klocksbergtillsammans med mina barnbarn,och tänk att inför dessa storögdasmåttingar få berätta om allahemskheter farfar upplevt vid dessagrottor och stup.Ännu känner jag mig som den storeidolen, men tids nog hinner välverkligheten ikapp och de kommeratt genomskåda delar av mina historier.Jag tycker dock att hela bergetmed grottor krympt några dimensionerfrån hur jag mindes det frånmin barndom.Lars Björkman GävleDalgränsensMekaniska0290-43082HULDS ÅKERI ABTororsåksåker0290-406 89Återförsäljare Castroläven däck o fälgarsamt oljeservice bilar070-672 85 45

10 KORPÖGATTonåring i husetEn far gick förbi sin sons rum ochförvånades över att se att det varså fint städat och att sängen varbäddad.Så fick han syn på ett kuvert somlåg på kudden, adresserat till “Far”.Med onda aningar och nervösahänder öppnade han kuvertet ochläste brevet från sin enda son:“Kära Far”Det är med stor sorg jag måsteskriva till dig. Jag var tvungen attsticka med min flickvän, för jag villeundgå en scen med mor och dig.Jag vet att du och mor fortfarandetar mig för ett barn, men far, jag äralltså 17 år gammal och jag vet hurjag ska ta vara på mig själv.Jag har funnit äkta kärlek tillsammansmed Susanne, och hon ärbara så söt. Men jag vet att duskulle aldrig vilja ha henne med påfamiljekort på grund av piercingarna,tatueringarna och hennes inteså fina kläder och för att hon ärmycket äldre än mig.Också för att hon har fem barn,varav hennes yngsta dotter är i minålder.Men det är inte bara förälskelse.Far, hon är gravid med tvillingar!Susanne säger att vi kommer att bliväldigt lyckliga tillsammans.Susanne bor i en campingvagn ute iskogen, och hon har tillräckligt medved för att hålla oss varma övervintern.Vi delar så många drömmar omframtiden. Far, hon säger att honska köpa en massa dataspel tillmig. Susanne älskar barn.Tel: 0290-10041WWW.TAXi107000.COMAlla hennes barn har olika pappor,men hon säger att med mig är detannorlunda.Far, jag vet att vi kommer att varatillsammans för alltid. Susannesäger att jag är mycket mera manän de äldre killarna hon har varittillsammans med.Är det inte sött?Susanne har öppnat mina ögon föratt hasch faktiskt inte är skadligt.Hon är businesskvinna eftersomhon odlar sin egen hampa och säljerdet för att försörja sin familj.Susanne är duktig med pengar; honbyter lite av sitt hasch till kokainoch ecstasy med grannarna.De andra som bor i skogen är ocksåföretagsfolk.Under tiden kommer vi att be omatt vetenskapen finner en kur motAIDS, så att Susanne kan få detbättre.Du ska inte vara bekymrad förmig, far. Jag är väldigt lycklig!En vacker dag är jag säker på attvi kommer och besöker er, så nikan få se era barnbarn och minastyvbarn.Med vänliga hälsningarEr son JonasP.S.Far, inte något av det ovanför ärsant. Jag är hos Thomas. Jag villebara berätta för dig att det finnsvärre saker i livet än betygsbokensom ligger i skrivbordslådan.Ring mig när det är säkert för migatt komma hem.Källa: InternetävenfälgriktningRönningsholmsv. 2 TorsåkerTel: 0290-42140 070-2142773Vi utför plåt, ventilationsarbeten ochteknisk isolering (brand, värme, kyla)med plåtbeklädnadHör av dig !Tommy TiensuuTel/fax 0290-40205 070-5929792PLANNJATP 20 & TEGELPROFIL ALLTID I LAGER!Beställ gärna i exakta längderHÄNGRÄNNOR - TAKBRYGGORTAKSTEGAR - SNÖRASSKYDD M.MVi utför takläggningar till fasta priserÖppet: Vardagar 7-17BR.NORLING I HOFORS AB0290-242 69www.brodernanorling.se

KORPÖGAT11Äldre män drabbas oftare av brandEnligt lagen om skydd mot olyckor skall varje kommun ha ett handlingsprogramför den förebyggande verksamheten. Hofors kommun har nuarbetat fram ett nytt handlingsprogram för kommunens åtgärder förskydd mot olyckor. Avsikten med handlingsprogrammet är att färre skalldö, färre skall skadas och mindre ska förstöras. I handlingsprogrammetavhandlas bland annat bränder och frågan om vad som kan göras för attbegränsa skador orsakade av brand. För att kunna förebygga olyckorsuppkomst och för att kunna sätta in rätta åtgärder är det viktigt att vetavilka bakomliggande faktorer som orsakar olyckor. Vad gäller bränderkonstateras att åldern har en viss betydelse vad gäller personer som omkommereller skadas av brand. Det är ovanligt att barn och ungdomaromkommer i bränder de själva orsakat. I åldersgruppen 25-45 år drabbasfrämst män, ofta orsakat av rökning i kombination med alkohol och andradroger. Den mest utsatta gruppen är män över 80 år. Här finns en starkkoppling till sjukdom, handikapp och mental förvirring.Intag av alkohol, droger och medicin medför både en förhöjd risk attdrabbas av en brand och en försämrad förmåga att sätta sig i säkerhet.Den enkätundersökning som gjorts i kommunen och dess närliggande regionervisar att 93% har brandvarnare i sin bostad. Av dessa var det 2%som inte fungerade. 63% hade någon form av släckutrustning.För att förebygga brandolyckor har Gästrike Räddningstjänstförbund etthandlingsprogram där man även påpekar att det är den enskilde som harett primärt ansvar för att skydda liv och egendom och att inte orsakaolyckor. Utöver detta har kommunen skyldighet att vidta åtgärder för attförebygga bränder, bland annat genom rådgivning, information och påannat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter.Fy tusan för NordenI början av 900-talet besöktes Sverige av en känd geograf från Bagdadmed det imponerande namnet MAS UDI ABU-1-Hasan Áli ubn el-Husein ibn Ali el Mas´udr. Han blev inte imponerad av vad han fick upplevaoch skrev vid hemkosten följande i sin reseskildring:Vad beträffar folket i Norden, de saknar den varma humorn, deraskroppar är stora, deras natur plump, deras sätt strävt, deras förståndsvagt och deras tungor tröga. Deras färg är så överdrivet vitatt de ser blåa ut, deras hud är tunn och deras kött grovt. Derasögon är också blå, passande till färgen i övrigt, deras hår är stripigtoch rödaktigt beroende på de fuktiga dimmorna. Deras religiösa trosaknar fasthet beroende på kylan i deras natur och bristen på värme.Ju längre norrut de bor desto dummare, råare, och brutalare är de.Lokaler & LägenheterUthyresTorsåkersBygg och Handel ABTel 0290-910 32070-747 41 44Diesel - Eldningsolja - Pellets - Spånbalar - Transporterwww.lindrothsakeri.seRing för pris påVillapellets!070-370 00 26070-370 01 66Torsåkers Bygdegård& VandrarhemVi erbjuder lokaler för* Kontor* Möten* Konferenser* Teater* FesterTel. 0290 - 408 87Fax. 0290 - 405 37Mob. 070 - 268 52 63www.torsakersbygdegard.seSolbergaleden 28813 40 Torsåker

12 KORPÖGATHoforsrestaurang prickas av socialnämndenHofors kommun har fått upp ögonen för att en restaurang i Hofors, som2005 beviljades permanent serveringstillstånd för starköl, vin samt starksprittill allmänheten, brutit mot de bestämmelser som gäller för detta.Kommunens handläggare Mats Rudert har föreslagit socialnämnden attåterkalla serveringstillståndet för restaurangföretaget. Efter ärendets behandlingi socialnämnden tycker nämnden att åtgärden är för kraftig ochatt restaurangföretaget bör kunna få en ny chans, dock under förutsättningatt man skärper till sig. Nämnden beslutar att ge företaget en skriftligvarning, att företaget åläggs att anställa vakt med polismans förordnandeunder vissa tider fredagar, lördagar samt helgdagar. Vidare görs vissa justeringarav tider då alkoholförsäljning får ske. Företaget uppmanas ävenatt genomgå den av Hofors kommun planerade vidareutbildningen i ansvarsfullalkoholservering. Företaget har nu tre månader på sig att uppfyllade krav som nämnden ställer.Nu finns LB-Fritid i sammalokaler som mackenÖppettider:Mån. - Fre. 08.00 - 20.00Lör. - Sön. 09.00 - 20.00Tel. 0290 - 402 15Kommunens livsmedelskontroll granskadI november 2007 besöktes Hofors kommun av Länsstyrelsen för tillsynav hur kommunens livsmedelskontroll fungerar. Nu har Länsstyrelsenavlämnat sin tillsynsrapport i vilken Hofors kommun får förhållandevis brabetyg för sin livsmedelskontroll.Några påpekanden görs dock, bland annat följande: Myndigheten harskyldighet att göra uppföljning av sin egen verksamhet, men någon skrivenrutin för denna uppföljning finns inte. Angående prioriteringar somuppges ske vid resursbrist anges inte vilka dessa prioriteringar är.Frågetecken finns också för finansiering av verksamheten där full kostnadstäckningej har erhållits. Länsstyrelsen ger också vissa instruktioneroch goda råd till kommunen om hur dessa påpekanden lämpligen kan rättastill. Miljö- och byggnadsnämnden godkänner Länsstyrelsens rapportoch uppger sig vilja värna om att arbetet med kvalitetssäkring av verksamhetenskall fortsätta.Normalt skulle kontrollen även ha omfattat djurskyddet, vilket dock inte äraktuellt eftersom djurtillsynen bedrivs i den gemensamma djurskyddsorganisationeni Gästrikland.UAFK fick inte köpa konst2006 beslutade den tidigare Utbildnings- Arbetsmarknads- Fritids- ochKulturnämnden (UAFK) om riktlinjer för Hofors kommuns inköp avkonst. I beslutet sades bland annat att inköp av konst skall berika kommunensoffentliga miljöer och arbetsplatser och ge stöd i form av inköpav konst från lokala och regionala konstnärer.Nu har det visat sig att UAFK inte har någon delegation att fatta sådanabeslut. Sådana beslut får endast fattas av kommunstyrelsen. Påpekandetgörs av kommunens revisorer som även ger förslag om hur problemetbäst kan lösas. En enkel lösning är att kommunstyrelsen fastställerriktlinjerna som sina egna.Mekaniska arbeten, svetsning,bockning och pulverlackeringTel. 0290 - 230 45

Dyrare för kommunens småbarnsföräldrarEnligt kommunens regler för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorgreduceras månadsavgiften med 20% för varje ledig vecka vid samtligaskollov för föräldrar som under loven väljer att ha sina barn hemma.Nu påtalar barnomsorgskösamordnaren att denna förmån orsakar ett såpass omfattande merarbete vid kommunen att förmånen inte bör få finnaskvar. Varje ledighetsansökan samt uträkningen av avgiftsreduceringenmåste införas manuellt i systemet av barnomsorgskösamordnaren.En beräkning av arbetstiden visar på en extra arbetsinsats av 10-12 dagarper år vilket måste anses vara orimligt, tycker barnomsorgskösamordnaren.Ärendet har behandlats i Barn- och utbildningsnämnden som nu föreslårkommunfullmäktige besluta att avgiftsreducering vid ledighet och underskollov upphör för barn inom förskoleverksamhet och skolbarnomsorg.Dagens RosKORPÖGATGammelstillavägen 67813 94 TORSÅKERRubinen Hofors 0290-20342Vardag 9.30-18.00 Lördag 9.30-14.0013Läst i Arbetarbladet:Dagens ros till Hofors kommun för centrumskylten i Torsåker,Gammelstilla-vägen 1-5.Glädjen för insändarskribenten blev dock inte långvarig, då även den senast uppsattacentrumskylten åter är borta. Detta var nämligen andra gången som centrumskyltenbesökte oss och lika snabbt försvann. Vad händer härnäst?Sign. Vilse i Torsåker

14 KORPÖGATEn epok är överTorsåkers Rödakorskretsfinns inte mer. Vid det historiskaårsmötet den 5 marskunde kretsens ordförandeKerstin Blomkvist redan vidhälsningsanförandet meddelaatt detta var kretsens sistaårsmöte.Kretsen i Torsåker har underde senaste åren sökt med ljusoch lykta efter nya styrelsemedlemmar.Något enstakatillskott har man lyckats rekryteramen långt ifrån det antalsom skulle behövas för verksamhetensfortlevnad. I övrigthar intresset för arbetet successivtklingat av under densenaste tioårspeioden.Kerstin Blomkvist inledde mötetmed en kort historik över denverksamhet som bedrivits i Torsåkersedan 1914. På plats fannsRödakorskonsulenten Eva Lingvallfrån Gävle som i egenskap av mötesordförandefick det inte alltförhedrande uppdraget att slå klubbani bordet för sista gången.Sista punkten på dagordningen varval av två likvidatorer som nu får iuppgift att fördela tillgångarna tillrätt ställe.Kretsens pengar fördelasEtt problem kring kretsens nedläggninghar varit de ekonomiskatillgångar som genom ideellt arbeteoch donationer tillförts verksamhetenoch som ännu finns kvar.Enligt beslut kommer merparten avtillgångarna att ges till hjälpprojektetNoaks Ark som på olika sättbedriver stödjande verksamhet åthiv/aids-smittade personer och derasfamiljer. Övriga tillgångar tillställsRöda Korsets centralstyrelsei Stockholm.Flitiga fingrar i mänsklighetens tjänstEfter årsmötesförhandlingarna serveradeskaffe och smörgåstårta.Stämningen runt kaffebordet vargivetvis präglad av stundens allvar,även om det tycktes finnas enklarsyn över orsakerna till nedläggningen.En medlem uttryckte sinåsikt om att nya tider skapar nyaförutsättningar för den här typenav verksamhet. Förr var humanitärtengagemang liktydigt med försäljningav hembakade bullar ochhandarbeten, enklare lotterier ochsparbösseinsamlingar på gator ochtorg. Idag är det stora direktsändaTV-galor som har förmågan attklistra folk framför TV-apparaternaoch där miljonerna i snabb taktmed hjälp av datateknik tickar inpå välgörenhetens konton, menademedlemmen. Dessutom har mångaåtgärder i barmhärtighetens namnidag övertagits av samhället ochblivit klassade som mänskliga rättighetermot att tidigare ha varitnådegåvor som endast kunnat erhållasgenom humanitära organisationersom t.ex. Röda Korset.Ett kulturarv försvinnerAtt Röda Korset inte längre finnsrepresenterat i Torsåker innebärslutet på en epok. Ett kulturarvsom nu kommer att läggas tillhandlingarna i Hembygdsföreningensarkiv.Då Torsåkers Rödakorskrets bildades1914 stod världen i brandefter första världskrigets utbrott.Första världskrigets döda och såradeutgjordes nästan uteslutandeav stridande soldater och RödaKorset kom på olika sätt att bli endel av krigssjukvården. I Torsåkertillverkades bland annat sjukrockaratt bäras av sårade soldater påkrigssjukhus. Några av dessa finnsännu kvar i Röda Korsets lokal vidGammelstillavägen. Här tillverkadesockså speciella förbandsmaterialavsedda att bäras av soldatersom fått magen uppskuren av bajonetter.Efter krigets slut upphörde Torsåkerkretseneftersom krigssjukhuseninte längre behövdes.Ingen kunde tro att det någonsinmer skulle komma att utspelas ettkrig i Europa. Inom några år vardock verksamheten igång igen eftersombehov av insatser i barmhärtighetenstjänst fanns i andrasammanhang som inte var krigsrelaterade.Utbidning i sjukvårdSå kom andra världskriget med etthelt annat scenario än förstavärldskriget. Merparten av andravärldskrigets döda och sårade ut-

gjordes av den oskyddade civilbefolkningen.Här blev Röda Korsetmånga gånger en klippa att luta sigmot då inget annat fanns att tillgå.I Torsåker satsades hårt på att utbildaTorsåkersborna i sjukvård eftersomman på goda grunder kundeanta att den officiella sjukvårdsom fanns i Sverige inte skulle fungerai ett krigsläge. Dessutom harRöda Korsets främsta uppgift alltidvarit att minska det mänskliga lidandeti alla dess former.I det syftet organiserades samaritkurserför att öka kunskaperna ipraktisk sjukvård och livräddning.Dessa samaritkurser blev mycketpopulära och tycktes även varamycket effektiva, åtminstone omman får tro följande tidningsnotissom en gång publicerades i enSmålandstidning:Vid Lammhults station blev den26 maj en häst, som var förspändett lass med virke, skrämd avtåget och kullslog körsvennen,som ville håll honom, varvidmannen blev av hästen svårttrampad i huvudet, därvid krosssåruppkommo på högra sidanav hjässan. Mannen upptogssanslös, togs omhand av en stationskarlsförmansom genomgåttsamaritkurs, och återväcktessnart till livet.utblottade befolkningarbland annati Finland och iPolen. 1963 drogUngdomens RödaKors i Torsåkerigång en stor insamlingblandTorsåkersbornatill förmån förbarnen i den jordbävningsdrabbadestaden Agadir iMarocko.Från Torsåkers bygdemarknad 1993Baby-paketDe senaste decennierna harTorsåkers Rödakorskrets genomolika insatser samlat in pengar somskänkts till humanitära ändamål.En av de sista större uppgifternaför Torsåkerskretsen var att tillverkababy-paket innehållande detallra nödvändigaste som ett litetbarn måste ha för att överleva sedanhus och hem försvunnit pågrund av krig eller naturkatastrof.Baby-paketen fraktades sedan tillRöda Korsets katastrofförråd iHalmstad för att därifrån dirigerasut i världen efter direktiv frånRöda Korset i Geneve.Röda Korsets fana har halats iTorsåker, men Torsåkerskretsenfick i alla fall ett värdigt slut.KORPÖGAT15Då lokalen släcktes ner och dörrenlåstes för sista gången fanns frånavslutningskaffet en överblivensmörgåstårta som fraktades tillSpelmannen för att överlämnas tilläldreboendets nattpersonal.Det var den sista barmhärtiga gärningensom utfördes i Torsåker, åtminstonei regi av Torsåkers Rödakorskrets.Röda Korset sista insats i Torsåkerpåminner lite om vad Folke Bernadotteen gång sa under en RödaKorskonferens:– Vi har inte kommit till världenför att bli lyckliga, utan för att göraandra lyckliga...Text: Staffan BerglindFoton: Röda KorsetTorsåkersbor utbildas i barnlivräddningI Torsåker startades även en ungdomsorganisationsom blev mycketlivaktig.Sverige klarade sig den gången undankrigets fasor och efter krigetgjorde Svenska Röda Korset storainsatser för att bistå svältande och“Praktisk sjukvård med fiffiga metoder” var Röda korsets budskap vid samaritkurserna

16 KORPÖGATDestination månenNu är det 50 år sedan rymdkapplöpningenmellan USAoch Sovjetunionen startadepå allvar. En kapplöpning somsuccesivt utvecklade sig tillkampen om att bli först påmånen. Den kampen vannsav USA sedan Sovjetunionenlämnat “walk over” i de avslutandetävlingsmomenten.Idag med facit i hand finnsmånga frågor kring vad dethär äventyret egentligen kostadeoch vad som var denegentliga nyttan. Visserligengav kampen om månenmänskligheten ny teknik iolika former, bland annatdigitaltekniken, men frågan ärom inte den tekniken hadekunnat utvinnas på ett betydligtenklare sätt.Under första delen av 1950-taletbedrevs rymdforskning både i USAoch Sovjetunionen. I USA såg mandet till en början aldrig som någontävling. Inte heller trodde man attdet skulle kunna bli någon tävlingeftersom segraren i USA:s ögonredan var korad. Den tekniska utvecklingeni USA ansågs i alla avseendenvar vida överlägsen Sovjetunionens.Därför utgick manock-så ifrån att Sovjet i rymdhänseendealdrig skulle komma längreän att få spela andra fiolen.Chocken blev nästan total i USAdå sovjetiska nyhetsbyråer den 4oktober 1957 lät meddela att sovjetiskavetenskapsmän lyckats skjutaupp en jordsatellit i rymden. Medbegreppet rymden avsågs det geografiskaområde som låg utanförjordatmosfären. I det dramatiskapressmeddelandet från Sovjet sadesatt farkosten fått namnet SputnikI och att den med en hastighetav 24.500 km/tim gick ett varv runtjorden på 95 minuter. Vikten var58 kg och i meddelandet om denmärkliga farkosten sades att denvissa tider kunde ses från jordenoch att den skulle betraktas som“ett ofantligt bidrag till världensvetenskap och kultur”.En Sputnik i luftenNyheten slog ner som en bomb iUSA. Mest oroade man sig för detnamn som farkosten fått. Sputnik Ikunde inte tolkas som annat än attflera sputnikar var på gång.Amerikanska tidningar fylldes avgissningar och spekulationer omvad som var meningen med dethela. Rykten började snart floreraom att den sovjetiska sputniken barpå hemliga vapen och att den fotograferadehela USA med infrarödastrålar. Även i Sverige blev sputnikenen stor nyhet och tidningarnabörjade förse svenskarna med informationom hur man skulle kunnafå se sputniken. Tidtabeller försputnikens passage över norra Europapublicerades och även i Torsåkerkunde noteras människor somunder mörka kvällar spanade uppmot himlavalvet i förhoppningenom att få se det sputniska underverket.Några fick även glädjen attse den under de korta sekundersom den passerade vårt synfältmot rymden. USA hade tagits påsängen rejält. De stolta amerikanernatvingades inse det faktum atti rymdtekniken låg Sovjet långtföre USA. Beräkningar gjordes attUSA möjligen hade kapacitet attskjuta upp en pjäs på 10 kg, omman nu över huvud taget skulle fåiväg den.FullmåneHund som astronautKnappt hade den enorma kapprustningenbörjat förrän nästa kallduschkom för USA. Den 3 november1957 sköt Sovjet upp SputnikII. Den vägde ett halv ton ochvar dessutom bemannad med enlevande varelse i form av hundenLaika. Den tekniska utrustningenombord sades kunna mäta solstrålningenoch de yttre lagren i atmosfären.Med Sputnik II kom ävendet första dödsfallet i rymden.Hunden Laika dog av syrebrist eftersex dagar och nu började heladet amerikanska samhället att ställaom sig till rymdåldern.Den 7 november 1957 höll presidentEisenhower ett dramatiskt taltill det amerikanska folket där hanförsäkrade att vad som nu än skullehända var USA kapabla nog attförsvara sig även mot ett sovjetisktanfall från rymden, om det nu vardet som Sovjet eftersträvade.Samtidigt meddelades att den amerikanskarymdforskningen skulleintensifieras och den vetenskapligagrundforskningen skulle stimuleras,bland annat genom omläggning avhela den amerikanska skolundervisningentill förmån för ämnenamatematik och naturvetenskap.Fiasko i rymdenRedan 29 dagar efter Eisenhowersdramatiska tal kom det första amerikanskasvaret på de sovjetiskarymdframgångarna. Den 6 december1957 avfyrade USA en Vanguard-raketbärande en satellitsom vägde 2 kg (sovjetiska SputnikII vägde ett halv ton).

Den amerikanska premiären i rymdenblev totalt fiasko. Raketenkom bara 30 meter upp i luften dåden tippade över och exploderade iett enormt fyrverkeri.Hela USA stod som förlamat ochnu blev det bråttom att så snartsom möjligt få till stånd ett nyttförsök.Redan den 16 december 1957 stoden ny raket på startrampen och nugick det bättre. Helt problemfrittlyckades man skjuta upp kontinentalraketenAtlas med en räckviddpå 9.000 km.I februari 1958 gick en amerikanskJupiter-raket i vädret bärande påen 13 kg tung satellit med namnetExplorer. Fem dagar senare försökteamerikanska flottan få ivägen liknande raket men den avskjutningenblev misslyckad.Vem vinnerKapplöpningen fortsatte och detvar ingen tvekan om att Sovjetfortfarande hade ett rejält försprångmot USA. Den 2 januari1959 lyckades Sovjet få satellitenLunik att lämna jordens gravitationsfält,något som USA misslyckatsmed fyra gånger. Den 4 oktober1959 fotograferade sovjetfarkostenLunik III för första gångenmånens baksida vilket blev det definitivastartskottet för kapplöpningentill månen. Den kapplöpningenhade USA bestämt sig föratt vinna men till en början tänkteSovjet inte ge sig utan strid. Den12 april 1961 lyfte den sovjetiskeflygmajoren Jurij Gagarin från jordenmed rymdskeppet Vostok Ioch blev därmed den första människani rymden. Den amerikanskepresidenten tvingades hålla etttrösterikt tal till amerikanska folketdär han påminde om att han redani sitt installationstal till presidentämbetetden 20 januari 1961 begärtkraftigt ökade anslag till rymdforskningenoch att ingen möda skullesparas för att så snart som möjligtfå upp en bemannad raket irymden.Det var först nu som USA börjadefå övertag över Sovjet vad gällerkampen om månen. Sovjets intresseför kapplöpningen till månen avtogplötsligt rejält. I rent sportsligatermer kan sägas att Sovjet lämnade“walk over” i kampen om denförsta människan på månen. Omdet sedan berodde på tekniska problemeller om man inte tyckte detvar värt besväret blev aldrig klarlagt.Kostsam kapplöpningNu var amerikanerna ensamma påbanan och USA hade kunnat drasig ur hela den här kostsamma historienmed hedern i behåll. Menden amerikanska erövringen avmånen hade nu tagit sådana proportioneratt det inte fanns någonsom helst möjlighet att stoppaprojektet.Den amerikanska erövringen avmånen utfördes i tre steg. Förstasteget togs under julhelgen 1968 dårymdfarkosten Apollo VIII med treastronauter ombord för förstagången förde människor i en omloppsbanarunt månen. Andra stegettogs i maj 1969 med Apollo Xdär man från farkosten frigjordeen liten landningsfarkost som sänktesig ner till 15 km ovanför månensyta varpå den åter dockadestill moderfarkosten för återfärd tilljorden.Den 21 juli 1969 kom steg tre somåtminstone med amerikanska ögonsågs som århundradets störstahändelse. Efter fyra dygns resafrån jorden med Apollo XI kundeden amerikanska astronautenEdwin “Buzz” Aldrin som förstamänniska från jorden sätta ner sinfot på månen från stegen på satellitenslandningsfarkost med orden:“Ett litet steg för människan menett stort steg för mänskligheten”.Apollo XI hade förts upp i rymdenav en Saturnus-raket med denKORPÖGAT17imponerande motorstyrkan av 115miljoner hästkrafter. Besöket påmånen varade i 22 timmar och vidavresan från månen lämnade manefter sig en amerikansk flaggaoch en skylt av ädelstål medtexten:“Här beträdde människor frånplaneten jorden för förstagången månen år 1969 e.Kr. Viönskar hela människosläktetfred. Neil A Armstrong,astronaut, Michael Collins,astronaut, Edwin A Aldrin,astronaut, Rickhard M Nixon,Förenta staternas president”.Som en kommentar kring detkostsamma slaget om månen kannämnas att den första människanpå månen Edwin “Buzz” Aldrinhade svenskt påbrå. Hans förfädervar smeder och kom från bruksortenStjärnfors i Värmland.Text: Staffan BerglindFoto: KorpulentenTel 0290-235 15, 076 241 03 18LACKFÖRSEGLING - TEXTILTVÄTTHANDTVÄTT - SERVICEFRAMVAGNS / FYRHJULSTINSTÄLLNINGDÄCK OCH FÄLGMONTERING / BALANSERING

18 KORPÖGATTorsåker i världenFör en tid sedan framförde VänföreningenIhushi en vädjan genomKorpögat att företag i Torsåkeroch i Hofors skulle skänka kepsaroch T-shirts för vidare befordrantill barn och ungdomar i byn Ihushii Tanzania. Vänföreningens sekreterareLage Bergström kan numed glädje berätta att det blev ettväldigt fint gensvar.Förutom givmilda företagare komgåvor även från Hofors kommuntill avgångseleverna i den yrkesskolai Ihushi som vänföreningenstöttar. Ett lokalt tryckeri i Torsåkerhade ordnat med ett specialtryckpå 27 T-shirts som hamnadehos de barn som i december slutadeförskolan för att i januari börjaförsta klass. “Torsåker Sweden”stod det på trycket vilket rönte storuppskattning, berättar Lage Bergströmsom var på plats i Ihushi vidden högtidliga utdelningen. LageBergström har även andra glädjandesaker att förtälja.Ihushi Development Center (IDC),som organiserar stödinsatserna tillbyn Ihushi, utsågs i december tillbästa civilsamhälleorganisation iMwansa Region, ett område somomfattar tre miljoner människor.Även SR-journalisten Åsa Vestergrenhar fått upp ögonen förIhushi-projektet och gjort ett radioprogramom IDC:s arbete medjatropha-nötter som kan tjäna somenergigröda.IDC:s ordförande EmmanuelBuguba höll (på distans) ett tal tillTorsåkersborna då förskolansavgångsklass berikades med sinaT-Shirts: ”Visst är människorna iTorsåker alldeles fantastiska!Dom hade inte möjlighet att kommahit till examensdagen i november,men dom kom i alla fall ihågavgångseleverna och har nuskickat med fina presenter.Det stärker banden mellan Ihushioch Torsåker och påminner ombetydelsen av att ha vänner”, saIDC:s ordförande EmmanuelBuguba.Allt enligt mejl till Korpögat frånVänföreningen Ihushis sekreterareLage Bergström.Text: Staffan BerglindFoto: Lage BergströmVi utför alla slagsVVS-arbeten.Vi samordnarmed snickare,plattsättare,elektriker ochmålare.Ring Hofors VVSVi lämnar gratis offerter.

I tid och otidDen 1 januari 1879 infördesen ny tid i Sverige. Tiden ändradesfrån soltid till gemensamtid vilket i princip innebaratt alla orter i Sverige ficksamma tid. Vid soltiden hadebland annat städerna Stockholmoch Göteborg olika tider.Natten mot den 1 januari1879 inföll det klockslag däralla orter i Sverige genom regeringsbeslutfick samma tidsom i Stockholm.Alla var inte glada åt omläggningenoch många tyckte att det varalldeles åt fanders att stockholmarnaskulle lägga sig i hur mycketklockan var i Göteborg. Därfördröjde det ett tag innan reformenslog igenom fullt ut.I Torsåker har den inte slagit igenomän. Här lever vi i fyra olikatidszoner, Wall-tid, Solberga-tid,Fors-tid och Särsta-tid.Det är det gamla tornuret i kyrktornetsom börjat leva sitt eget livoch signalerar olika tider åt fyraolika väderstreck. Det hedervärdatornuret kom på plats i november1792. Det tillverkades av klockmakareGryzell och signerades St.Sund Anno 1792 N:o 84.C.G.Med frakter och uppsättning blevslutnotan för uret 162 riksdaler, omman nu får tro William Erikssonsom i sin bok om Torsåkers kyrkaförsökt reda ut historien bakom dettornur som i generationer verkatför att göra Torsåkersborna tidsmedvetna.Tunga minutvisareEtt problem kring tornuret sägs varaatt några av de fyra minutvisarnaär så tunga att de går betydligtfortare ner från 12 mot 6 än vadde gör på uppvägen från 6 till 12.Staffans krönikaOm det är just där som problemetligger är det inte första gångensom en sådan klocka har funnits iTorsåker. Då Torsåker var egenkommun fanns en person i bygdensom blev ett ärende för nykterhetsnämnden.Med jämna mellanrumtog han bussen till Hofors föratt besöka därvarande orts spritförsäljningslokal.Problemet varbara att med morgonbussen tillHofors kom man dit långt innanlokalen slog upp sina portar fördagen.Det blev oftast en lång väntan därhan under kalla vinterdagar stodskakande, stelfrusen och fyllsjukframför den stängda dörren medsitt fickur i handen och tittade påhur minutvisaren sakta strävadesig uppåt mot den punkt i tidräkningendå dörren skulle öppnas.Förbipasserande tyckte givetvissynd om honom och brukade oftasti mänsklighetens tjänst bjuda pånågra värmande ord. Någon frågadei all välmening om det varjobbigt att stå där och vänta medfickuret i handen.– Joo, nog är det jobbigt. Det ärprecis som om hela nykterhetsnämndeni Torsåker hänger i minutvisaren...Enligt vad som erfars kommeräven Torsåker att få gemensam tidinom kort. Reparationer av detgamla tornuret “är på G” som ungdomarnabrukar säga nu för tiden.KORPÖGAT19TågtidtabellerAnledningen till att Sverige överhuvud taget införde gemensam tidvar att tågtrafiken börjat kommaigång på allvar. Med samma tid ihela Sverige blev det betydligtenklare att konstruera begripligatågtidtabeller.En som åkte mycket tåg var skaldenDan Andersson från Grangär-Kyrktornet med olika tiderde Finnmark. Under några år varhan anställd som ombudsman förnykterhetsrörelsen och reste landoch rike runt med tåg för att startaupp lokalavdelningar inom nykterhetsrörelsen.Att resa var någotsom skalden från Grangärde Finnmarkfått lära sig i unga år. Närhan var 14 år började hans familjfundera över att emigrera till Amerika.Dessvärre hade man inte tillräckligtmed kunskaper om det storalandet borta i väster för att kunnabedöma om det kunde vara värtatt flytta dit. Därför skickade maniväg sonen Dan ensam till Amerikaför att sondera terrängen.Efter några månader kom han hemigen för att avlägga rapport om hurdet var “over there”. Någon emigrationför familjen blev det inte,så tydligen föll inte Amerika denunge Dan i smaken.I byn Skattlösberg där DanAndersson och hans familj boddegick folk omkring och sa att nogvar det bra ansvarslöst av familjenAndersson att skicka iväg sin 14-årige son ensam till Amerika. Dåmodern fick reda på vad folk gickoch pratade om ilsknade hon tilloch förklarade för byborna att detalls inte var som folk gick och sa,att stackars Dan fått åka alldelesensam hela vägen från Skattlösbergtill Amerika. Fadern hademinsann följt med honom till järnvägsstationeni Grängesberg!Reportage: Staffan Berglind

20 KORPÖGATBjörnar i TorsåkerVi börjar åter få en fast björnstami Torsåkers socken.Flera år i rad har observationerrapporterats. De björnarsom finns idag är dock fortfarandebara ett fåtal emot vadsockenborna fick upplevaunder 1700- och 1800-talet.Trots intensiva försök med jakt,saxfångst och stora björnskall därflera hundra sockenbor deltog,märktes ingen minskning av björnstammen.Djurhållarna fick varjeår lida stora ekonomiska förluster.I ett protokoll från sockenstämmanden 17 augusti 1828 berättas att“Bergsmannen Olof Olsson ochsoldaten Snyggs enka GretaPhersdotter i Wijbyhyttan mistat,den förre 4 kor och den senare1 ko, samt därföre anmält sejönska att till någon lindring ideras lidna förlust, erhållanågot frivilligt sammanskott, såbeslöts nu, det ägde Bysexännenefter uppgjorda längder insamlasamt till pastor aflämna hwadhwar och en efter råd och lägenheterdärtill wille bidraga”.Bidragen gick till den rovdjurskassasom bildats redan på 1600-talet,och dit varje sockenbo hade attlämna sitt bidrag varje år.Kostnaderna finns uppräknade isamma protokoll från 17 augusti1828 under paragraf 3 där det står,“Med anledning däraf att enbjörn å socknens område ochnära Fagersta bys fäbodar förnågra weckor sedan blifwitfångad samt på grund af 1:sta §uti sockenstämma beslutat afden 10:e april 1825, befannsnu, det Bysexmännen ägde attenligt uppgjorda längder insamlasamt hos pastor aflämna desåsom belöning därföre beslutnaafgifter, nemligen, med undantagendast af fattighjelpstagande, ioch för deras egna personer, förhwarje person 1 skilling, förhwarje hästkreatur 6 runstycken,för hwarje nötkreatur 3runstycken, för hwarje får ochgetkreatur samt svin 1 runstyckeallt Banco”.Ersättning vid björnjaktDe insamlade medlen, 20 riksdalerBanco, erbjöds bergsmannenAnders Andersson i Fagersta, somfångat björnen. Han avböjde docknågra skottpengar, Av vilken anledningfinns inte beskrivet.Oklarheter om sockenrån kan gissningsvisvara orsaken. Han ändradesej dock och uppvisade björnskinneti kyrkans sakristia den 27september 1829, varvid öronen avlägsnadesfrån skinnet och han erhöllsina skottpengar.En kort notering i rovdjurskassansanteckningar berättar att landbondenPehr Pehrsson i Skommarhyttanfick en ko dödad och uppätenav björn. Han ersattes med 15riksdaler Banco. Detta var detgängse priset för nötkreatur.Att Torsåkers bergsmän lade vinningom att sköta sina egna angelägenheterutan inblandning utifrånger följande berättelse belägg för.I januari 1830 organiserades ettstort björnskall på skogarna mellanValbo och Hedesunda. Några deltagarefrån Torsåker fanns intemed i jakten. Efter det att björnskalletvar genomfört inkom enbegäran om att även Torsåkersbornaskulle bidraga till kostnadernaför jakten.Vid sockenstämman i Torsåker den1 augusti 1830 behandlades äskandetom finansieringshjälp.Stämman avslog begäran med motiveringenatt Torsåkersborna aldrigbegärt hjälp av någon utanförsocknen vid genomförda björnskalloch vargjakter. Några planer på attbegära hjälp framledes fanns inteheller, varför några kontanter ejvar att vänta från Torsåker.Ingen medverkan1842, när “Landshöfdinge Embetet”i Gävle begärde att Torsåkerskulle sända en representant till ettmöte på landskansliet för dryftandeav rovdjursfrågor, sände visser-

ligen sockenstämman en ledamot.Tanken med mötet var att GästriklandsSocknar skulle bilda en sammanslutningför “premiering avrovdjursjakten”. Representantenfrån Torsåker meddelade mötet atten sådan organisation redan fannsi socknen under namnet rovdjurskassan,och att några planer på attingå i något nytt “skottlag” intefanns. Torsåkersborna ville skötasej själva, och gjorde så också.Större björnstamPå grund av att björnstammen växtesej allt starkare sammankalladesTorsåkers sockenstämma till möteden 17 augusti 1834.Det enda ärendet på dagordningenvar organiserandet av ett stortbjörnskall. Som styresman och organisatörför björnskallet utsågspastorsadjunkten Blombergsson,som också fick sockenstämmansförtroende att utse “behöfligt antalaf biträdare och rotmästare”.Björnskallet planerades att hållas iskogarna mot Ovansjö socken, ochdet uppdrogs därför av sockenstämmanatt pastorsadjunkt Blombergssonskulle samordna björnskalletmed Ovansjöborna.Om det var pastorsadjunkt Blombergssonsringa erfarenhet av jaktoch björnskall, eller dålig förhandlingskonstframgår inte, men Ovansjöbornavar totalt ointresserade avnågon samordnad jakt. Med anledningav detta negativa svar avhöllsny sockenstämma samma vecka.Protokollet från stämman lydersom följer:“Protokoll från sockenstämmanden 24 augusti 1834. Efter detmed anledning af sistlidne söndagssockenstämma adjunktenBlombergsson öfwerrest tillOfwansjö för att inhämtawederbörandes därstädes, iafseende på björnfrågan widtagnaåtgärd och därwid erfaritatt Ofwansjö sockenmän i ställetför widtagandit af något skall,beslutit en påökning af skallpenningarnaända till 100riksdaler riksgäld för hwarjefälld björn, så och sedanBlombergsson, nu närvarande,så mycket hellre afsagt sig detför ett blifwande skall uppdragnastyrmanskapet som han alldelessaknade en därwid nödigkännedom och erfarenhet, beslötonu också sockenstämmanatt uppskjuta det i frågawarandebjörnskallet intill dess en erfarenstyresman därföre winnaskunde”.År och dag som förr skrefneJusterat 31 augustiL. Jäderlund PastorUppläst i kyrkan 7 september 1834Detta planerade björnskall, somskulle ha blivit det dittills största,kom därvid av sej innan det enshade börjat.Pastorsadjunkt Blombergsson måsteha odlat ett visst jaktintresse underåren och fick sin upprättelse,för den 16 augusti 1840, efter högmässan,visade han upp ett stortbjörnskinn och även skinnet frånen stor varg. Pastorsadjunkten hadeegenhändigt skjutit båda inomsockengränserna och erhöll därförvälförtjänta skottpengar.KORPÖGAT21En kamp mellan jättarTvå berättelser av de mer uddaslaget finns upptecknade efterutsago från Britta Andersdotter iBerg (1824-1910). Den första berättelsenutspelade sej i Ugglebo,som ligger i den södra delen avTorsåkers socken.Där fanns en hammarsmedja somfinns omnämnd första gången på1580-talet. Smedjan eldhärjades1728 men återuppbyggdes och varsedan i drift till 1769 då driften ladesner. En vårmorgon när smedernakommit till smedjan för attbörja dagens arbete kom en storbjörn in genom porten och uppträddemycket hotfullt.De tre smederna rymde fältet genomen bakdörr vid vattenhjuletoch hann precis ut innan björnenvar vid dörren. Som tur var öppnadesdörren in emot smedjan,varför den blev svårforcerad förbjörnen. I sin ilska och irritationslog och rev han i dörren underljudliga morranden. När dörrenvägrade att ge vika riktade björnensin ilska mot smedjans inredning.Med fasa hörde smederna hurbjörnen under ljudliga morrandenoch vrål rumsterade om blandverktyg och övrig inredning. I sinilska gick björnen också till attackmot dämbordsstången varvid luckantill vattenhjulet öppnades. Meddunder och brak gick därmed denstora stångjärnshammaren igång.Med stor rädsla för smedjans vidareexistens hörde smederna hurden stora hammaren slog emotstädet så att hela byggnaden skakade.När vrålen och morrandenaupphört inne i smedjan var smedernaövertygade om att björnen flyttpå grund av oväsendet. Försiktigtgläntade dom på dörren och kikadein. Till deras förvåning låg den storabjörnen livlös vid hammarstädet.Vid en efterhandskonstruktion avhändelseförloppet visade det sej attbjörnen anfallit hammaren. Dennaenvig blev björnens sista på grundav en allt för stark motståndare. Iden ojämna kampen hade björnenkommit i vägen för hammaren varvidskallen hade spräckts.Spelade dödEn annan berättelse från sekelskiftet1700-1800-talet utspeladesej i Åsmundshyttan i Torsåker. Enbondhustru var i skogen och plockadebär när hon blev överfallenav en björnhona som hade en ungeforts.sid. 22

22 KORPÖGATforts.fr.sid.21med sej. Björnen slog omkull henne,och med hjälp av ramarna börjadeden rulla henne på marken.Helt utlämnad till en övermäktigmotståndare tog hon till det endasätt hon hört talas om vid björnöverfall.Hon låg helt stilla ochspelade död. Björnen vände påbondhustrun ytterligare någragånger, men eftersom hon inte rördesej eller gjorde motstånd tappadeden intresset och gick därifrån.Efter en stund vågade den överfallnakvinnan försiktigt lyfta påhuvudet för att kontrollera varbjörnen tagit vägen. På ett någorlundabetryggande håll såg honbjörnen, som med baken vändemot henne var i färd med att grävaefter mat. Fortfarande liggandebörjade kvinnan ta av sej sina klädertill dess bara särken och skornaåterstod. Försiktigt lade hon uppklädbyltet på en stubbe och smögsedan därifrån. Utom synhåll förbjörnen påskyndade hon sina steg,och närmade sej hemmet halvspringande.När den överfallnabondfrun kastade en blick över axelnfick hon se björnen, som medgod fart kom i hennes spår. Meduppbjudande av sina sista krafterrusade hon mot hemmet och hannprecis in på gården och stänga liderportennär björnen var ikapphenne. Irriterat morrande slog ochrev björnen i den stängda porten såatt stickorna flög. Porten höll dockför attacken. När björnen gett uppsina försök lämnade den sitt visitkorti form av en stor hög spillningoch drog sej tillbaka till skogen.När husfadern fick höra fruns berättelseblev han mäkta arg.Spillningshögen utanför liderportenspädde på ilskan ytterligare.Beslutsamt fattade han den långskaftadefällningsyxan och gick tillgrannen för att få hans medverkantill att döda björnen. Grannen vardock lite räddhågsen inför ett såvanskligt företag, men lovade attköra hem björnen om den blevdräpt. Detta negativa besked omhjälp lindrade inte ilskan nämnvärt.Med beslutsamma steg och medfällyxan i handen gav sej bondeniväg mot skogen. Framkommen tillden plats som frun beskrivit för honomfår han se björnen när denstår och river i de kvarlämnadekläderna. Utan att tveka närmarhan sej björnen med yxan beredd.När björnen uppmärksammar denannalkande människan anfaller denutan att tveka. Kvickt tar bondenskydd bakom en stor tall, vilket fårbjörnen att stanna upp vid trädet,vilket ger bonden det rätta tillfället.Med full kraft slår han fällyxan iskallen på björnen. Någon fullträffblev det inte, för björnen fortsatteatt anfalla om än i mattare tempo.Bonden såg hela tiden till att bibehållatallen som skydd och att fällyxanvar beredd till hugg. Björnensstridsvilja avtog allt mer och till slutlade den sej ner. Efter att ha fåttandning och nerver under kontrollvågade bonden sej fram. Lättadkonstaterade han: Björnen var död.Tallen som bonden använde somskydd fick sedan heta “björntallen”och blev med åren rejält stor. Denstod på sin plats som ett monumentöver djärvhet och mod utöver detvanliga, till dess en höststorm fälldeden på 1860-talet. Som ett minneav den lyckade jakten spikadehusbonden upp en av björnramarnapå den klösmärkta liderporten.Denna annorlunda björnjakt leverfortfarande kvar i folkmun.En nära bekant till mej som bor iÅsmundshyttan minns att de äldre ibyn berättade om denna händelsenär han var i ungdomsåren.Johnny i ÅlbronKälla: William ErikssonTorsåkers Hembygdsförenings sockenarkivButikenmitt i bynPaketutlämningATG-ombudSvenska SpelApoteksutlämningÖppet:Måndag - fredag9.30 - 20.00Lördag 9.30 - 19.00Söndag 11.00 - 19.00Foto: InternetDiesel - Eldningsolja - Pellets - Spånbalar - Transporterwww.lindrothsakeri.seRing för pris påVillapellets!070-370 00 26070-370 01 66Karin OsmundÖppettider:Tis-Fre 10.00-17.30Lunch 12.00-13.00Lördag 10.00-13.00Tingsgatan 16 Storvik Tel: 0290-10218

Arbetslös same är inte arbetslösÄr det någon skillnad mellan en same och en icke same i frågan om attbedömas som arbetslös? Den frågan blev en svår nöt att knäcka för bådelänsrätten och kammarrätten då en renägare i Övre Soppero fått ut100.000 kr i ersättning från Sveriges arbetares arbetslöshetskassa.Renägaren kunde inte få någon lönsamhet med sina renar. Därför anmäldehan sig som arbetslös med motiveringen att även om arbete inte saknadesför honom hamnade han ändå i samma situation som en arbetslöseftersom han inte fick några inkomster. Fallet hamnade i länsrätten somgav renägaren rätt och uppmanade arbetslöshetskassan att betala ut detbelopp som renägaren hade rätt till i egenskap av arbetslös.Men då ärendet drogs i kammarrrätten blev domslutet ett annat.Renägaren har nu uppmanats att betala tillbakade det utbetalade beloppetmed motiveringen att eftersom renägaren har sina renar kvar har han givetvisett arbete att sköta. Att han sedan inte får någon lön för sitt arbetekan dock inte ge honom status som arbetslös, rapporterar Piteåtidningen.Okulär besiktning av damerDen 22 maj 1921 spelades en fotbollsmatch i Västervik. För att bättra påpubliksifrorna anordnades under matchen en skönhetstävling för att utsede tre skönaste damerna bland publiken. Tidningen Västerviks-Postentyckte idén var strålande och skrev följande som lite extra reklam förtillställningen:Under det denna match pågår sker skönhetstävlan, d.v.s. utväljasgenom okulär besiktning och av därtill särskilt utsedda och sakförståndigamän, förstärkta med kapten Ugarph som skönhetsråd,de tre skönaste damerna bland publiken. Nämnda välkända samhällsmedlemmarkomma sålunda under fotbollsmatchen, kanskeäven senare då uppdraget torde bli rätt angenämt, att något oscillerabland den kvinnliga publiken, spänna ögonen i densamma, begrunda,bedöma och döma. Damerna på sadelplats (pris 2 kr) hagivetvis största utsikterna att få sina ansikten exponerade med thyåtföljande chanser att erhålla pris, varför dessa platser äro att rekommendera.Citatet“En man är nästan aldrig i stånd att anpassa sig. Fastän förhållandenaändrar sig, håller han fast vid sina principer och arbetar idogt på sin egenundergång”MachiavelliKORPÖGATMJ:sTel. 0290-42144070-607 72 46Stort sortiment av bl.a.GOLVVIRKEPLANKTIMMERBREDA FURUGOLVInte dyrInte billigInte bästMen jag finns häråret runtNornholmsBlommorSolbergaleden - TorsåkerTel. 0290-40760RAMSHOPENÖvre Storviksvägen 1,STORVIKTel. 10747Inramning - Presenter - HemslöjdRolf Lidbergs tomtar och trollKornischer - LoppisGrävningsarbeten &stenspräckning utföresGrävKlingLars KlingÖvre BergTorsåker0290-377 44 070-58 58 67823SANDVIKENSSTADSBUDSKONTORALLA SLAGSFLYTTNINGAR OCHTRANSPORTERTel: 026-251090Fax: 0290-10320

24 KORPÖGATEn konsert för TorsåkerTorsåkers församling högtidlighållertvå olika jubiléer i år.Kyrkan fyller 250 år och orgelnfyller 50. Vid sidan av dessa bådajubiléer har kyrkokantor SvenHedström ett alldeles eget jubileumatt högtidlighålla. Han harvarit i Torsåker i 25 år och dettänker han fira på ett alldelesspeciellt sätt. Han tänker geTorsåkersborna en konsert ochdet gör han som tack till Torsåkersbornaoch Torsåkersbygdensom gett honom så mycketunder de 25 år som gått.1958 hade 200 år passerat sedanTorsåkers kyrka fick sitt nuvarandeutseende. Det högtidlighölls vidförsta advent. Samtidigt hade församlingenglädjen att få presenteraden nygamla orgeln som efter omfattanderenovering och ombyggnadblev klar lagom till kyrkans200-årsjubileum. Renoveringengjordes möjlig genom en donationfrån Hilda Lind i Kalvsnäs ochmedförde att Torsåkers kyrka ficken orgel som var förhållandevisexklusiv för att stå i en landsortskyrkasom Torsåker. Ombyggnadenutfördes av orgelbyggaren OlofRydén i Stockholm och kostnadenblev på 47.000 kr, en ansenlig summai en tid då en fabriksny familjebilkostade 15.000 kr.Två jubileumskonserter i årDen 19 oktober i år kommer organistenPer Thunarf från S:ta Clarakyrka till Torsåker för att ta platsvid klaviaturen under jubileumskonserten.Den 20 april blir det en annan konserti kyrkan då Sven Hedströmofficiellt högtidlighåller sina 25 årsom kyrkomusiker i Torsåker. SvenHedström är född i Västerbottenoch det var där som musiken komin i hans liv.Sven vid orgeln med ängeln och korset hängande ovanför notstället– Min pappa Herbert var konstnärligtlagd och målade tavlor ochgjorde tallriksmålningar. För pengarnahan fick köpte han en gammaltramporgel, berättar Sven och tillläggeratt pappa Herbert nog hadetankar på att bli både präst ochmusiker.– Till slut blev han elektroingenjöristället men kunde även axlakantorns mantel i det att han oftaställde upp som vikarierande kantori närbelägna kyrkor och missionshus,säger Sven och berättaratt på lördagarna brukade han sombarn få följa med sin far när hanskulle till någon kyrka för att övainför söndagens tjänstgöring. Detvar då som Sven började få uppögonen för orgelmusiken och förstagången Sven fick ta över orgelnför att ensam svara för musiken,var under en gudstjänst iGunnarsbyn.Kyrkan mitt i bynEfter avlagd kantorsexamen iUmeå samt kompletterande utbildningi Luleå och Stockholm vikarieradeSven i Råneå, Piteå ochHaparanda innan han fick möjlighetatt söka fast tjänst i Torsåker.Sven hade aldrig tidigare varit iTorsåker då han första gångenkom för att diskutera om jobbet.Redan vid infarten till Torsåkerbörjade han få upp ögonen förplatsen som sådan.– Bergen som inramade deplatta åkrarna gjorde ett starktintryck på mig och då jag sedanfick se den vita kyrkan mitt i bynkände jag att Torsåker var någotspeciellt berättar Sven.Då han sedan kom in i kyrkan ochfick sin första kontakt med orgelnblev det kärlek från första ögonkastet.– Den romantiska musikstilenhar alltid legat mig varmt om hjärtatoch här stod en orgel klippt ochskuren för just romantiken.Dessutom var den i mycket gottskick, berättar Sven.Sven en romantikerDen romantiska musikstilen harbetydligt “rundare toner” än t.ex.barocken. Romantiken har sinarötter i Frankrike och ett av de

stora tonsättarnamnen är CésarFranck. Romantiken har ocksåinspirerat Sven att skriva en delegna verk som även uppmärksammatspå det nationella planet.2001 kom boken “Hundra år” sombeskriver kyrkomusikens utvecklingi Sverige.Där omnämns Sven som en avfyra tonsättare under rubriken“Det sena 1900-talets romantiker”.Sven har även gett konserter påolika håll i Sverige och har blandannat medverkat vid lunchmusikeni S:ta Clara kyrka i Stockholm.Ett yrke med känslaAtt vara kyrkoorganist innebärdock inte att sitta vid klaviaturenenbart för att åstadkomma toner.Det är betydligt mer än så, åtminstoneför Sven som nästan får ettsmått filosofiskt ansiktsuttryck dåhan berättar för Korpögat om sittyrke. I lampan ovanför orgelnsnotställ har han hängt upp en ängeltill vänster och ett kors till höger.Ängeln och korset kan symboliserakyrkans största högtider jul ochpåsk, men de kan även stå förfödelsen där allting börjar ochdöden där allting slutar.– Däremellan står noterna somjag spelar efter i den musik sominte bara skall utgöras av tonerutan även skall vara en del av detkristna budskapet, berättar Svenoch tillägger att han alltid sett detsom ett privilegium att vara kyrkoorganist.– Förutom vid gudstjänster spelarjag vid dop, konfirmationer,vigslar och jordfästningar. Jag fårträffa andra människor under dagarsom utgör deras stora stunder ilivet. Det känns meningsfullt,säger Sven.Vid konserten den 20 april spelarSven både orgel och flygel ochframför egna kompositioner ochGARNBODSolbergaleden 22, Torsåker 0290 - 403 25Mån-fre 9.30-17 (lunch 12.30-14.00)Lördag 9.30-13.00STICK- & VIRKGARNUppritade BRODERIERDMC Moulinegarner - KEMTVÄTTMATTRASOR - MATTVARPKORPÖGAT25andras.– Det blir givetvis ingen avskedskonsertutan konserten fårses som mitt tack till Torsåker fördessa 25 fantastiska år, säger Svensom gärna citerar Victor Hugo,den störste författaren inom denfranska romantiken som en gångskrev följande ord:“Musik uttrycker det som inte kansägas i ord och det som inte kanförbli osagt”.Text: Staffan BerglindFoto: Malin HedströmHär är ett recept på ettmycket gott matbrödMonicas knäckebröd50 g jäst50 g margarin (smältes)2 dl vatten fingervarmt½ tsk salt½ tsk anis½ tsk fänkål3 dl grovt rågmjöl3 dl vetemjölBlanda och kavla ut på engång. Dela degen i 20-25bitar. Bakas ut i vetemjöl.Kavla ut dem till tunna, rundakakor. Gräddas vart efter.Gräddas i 250° i 4 minuter.Centralgatan 13 HoforsTel. 0290 - 200 47

26 KORPÖGATMartin Luther inte så helig“Fel, Fel, Fel” heter en nyutkommen bok som hamnade på bokhandelsdiskarnastrax före jul. Det är Gävleförfattaren Ulf Ivar Nilsson som änen gång tagit tag i alla påståenden och sanningar som vi människor matasmed från olika håll men som inte har minsta koppling till verkligheten.Redan i förordet varnas känsliga personer för att få leva resten av livetmed insikt om att mamma och fröken i skolan inte var något annat änkvalificerade lögnhalsar.I boken berättar författaren bland annat att Martin Luther inte alls var såhelig som man kanske tror. Han gjorde mycket som var väldigt oheligt.Bland annat smugglade han ut en nunna från ett kloster i en silltunna ochgifte sig med henne. Kung Carl XVI Gustav är inte alls den 16:e kungen iSverige som burit namnet Carl och han är långt ifrån ensam i den situationen.Nästan alla kungar vi haft i Sverige genom tiderna har varit felnumrerade.Kalle Anka är inte farbror till Knatte, Fnatte och Tjatte. Han ärderas morbror och skall rätteligen kallas för morbror Kalle. På tal om detså är Bambi inte heller något rådjur. Bambi är en vitsvanshjort. Flickan ipianostycket “Für Elise” hette inte Elise. Hon hette Therese och förväxlingentill Elise beror på en slarvig anteckning som en gång gjordes på ettnotblad. Den rätta titeln på pianostycket är således “Für Therese”.Sverige är inte något litet land som nästan alla fått lära sig i skolan. AvFN:s 192 medlemsländer har 111 färre invånare än Sverige och 138 avdem är mindre till ytan. De som tror att det råder fred i Europa tror alldelesfel. På 1400-talet rasade ett krig mellan England och Frankrike.Det blev aldrig någon fredsuppgörelse så rent formellt pågår kriget fortfarande.Ugglan ser klok ut men det är den inte. Kråkan är mycket klokare.Körsbär är inte alls något bär utan en stenfrukt. Bananen däremotär ett bär, trots att nästan alla tror att den är en frukt. Inte heller ananasär en frukt. Däremot är ärtskidan en frukt trots att nästan alla kallar denför grönsak. Ärtan som ligger inuti skidan, den enda del av ärtväxten sommänniskan äter, är dock vare sig frukt eller grönsak. Den är ett frö ochingenting annat.Allt inom Byggmaterial!Vi ger dig råd och tips!Välkommen till ossRoger & MickeMån-Fre 7 - 18StorvikGästrike-Hofors Trafikskolautbildar:Handledare, B-körkort,BE-körkort, EU-mopedRing för mer informationÄven intensivkurserWallqvistABBHofors0290-234 60, 070-646 35 93Faluvägen 73, 813 30 HoforsNya Riks 80Näsbyvägen 60 - 812 00 STORVIK - Tel: 0290-10440po.fermdatorserviceservice av PC och lokala nätverkRing 0290-10 999, 070-3468205Per-Olof FermWijbyvägen 59, 813 94 TorsåkerNär detgällerbadrumVi har våtrumsbehörighetKakelbutiken, StorvikTel/Fax 0290-10489ReflexvästarFinns att köpa på Korpögatstorlek:3-10 år10-16 årXLXXLPris: 80 krTelefon: 0290-40050 eller 40173

KORPÖGAT27THE ROCKFIRELördagen den 29 marsTacobuffé kl. 19.00-21.00Ät så mycket du orkar!Endast 110:-Inkl. 1 öl / vin alt. alkoholftitt vin

28 KORPÖGAT