fiskar andas våra p-piller. - Havet.nu

HavsUtsikt 3/2005Fiskar andas vårap-pillerMånga avloppsvatten från kommunala reningsverk innehålleröstrogen, både naturligt och syntetiskt från preventivmedel.Östrogenet påverkar fisk nära reningsverken, bland annat så atthanfiskar blir feminiserade. Mängden östrogen i en enda förbrukads.k. p-ring är tillräcklig för att påverka fisk även om detspäds ut i 24 miljoner liter vatten. Att inte spola ned överblivnaläkemedel kan tyckas vara en självklarhet, men vad kan vi göraåt alla läkemedelsrester som kommer ut med urinen?Foto: Christer Häggström/Norrlandia4Ibörjan på 90-talet kom rapporter från sportfiskarei Storbritannien om mörtar med könsdelar sombar både honliga och hanliga drag, fångade vidreningsverk. Några år senare undersöktes detta närmareav brittiska forskare, och man fann mycket riktigt feminiseradehanfiskar nedströms kommunala reningsverk.Hanfiskarna bildade ägguleprotein, som normalt bara skafinnas hos honfiskar, och testiklarna innehöll ägganlag.I avloppsvattnet fann man både naturligt och syntetisktöstrogen. Liknande effekter har sedan dess upptäcktsutanför kommunala reningsverk i en lång rad länder,däribland Sverige.Syntetiskt östrogen motstår nedbrytningMänniskor utsöndrar stora mängder naturligt östrogenvia urinen, och därför finns naturligt östrogen i avloppsvattenfrån reningsverk. Halten av naturligt östrogen är isjälva verket mycket högre än halten av syntetiskt östrogendå avloppsvattnet når reningsverket. Den stora skillnadenmellan det naturliga och syntetiska östrogenet är att detnaturliga bryts ner mycket effektivare i reningsverken.Även när ämnena nått vattendragen eller havet kan detsyntetiska östrogenet motstå nedbrytning bättre än detnaturliga, och kan på så sätt påverka djur i högre gradän det naturliga.I stort sett alla kommunala avloppsvatten innehålleröstrogen. Vid de flesta svenska reningsverken är troligenhalterna troligen låga och effekterna svaga eller måttliga,men vid några är effekterna kraftiga. Skillnaderna berortill stor del på vilken reningsteknik som används. Ävenom det syntetiska östrogenet bryts ner långsammareän det naturliga, så är nedbrytningshastigheten mycketsnabbare än för många andra miljögifter, exempelvisDDT och PCB. Det som ändå gör hormonerna så farligaför miljön är att de sprids kontinuerligt.Fisk liknar människaFiskar andas stora mängder vatten, och kan då få i sigen hel del oönskade ämnen, såsom östrogener. Människoroch andra landlevande djur andas luft, och drickerjämförelsevis små mängder vatten. En människa skullesannolikt behöva dricka flera kubikmeter koncentreratavloppsvatten per dygn för att östrogenerna i avloppsvattnetskulle få effekt. Hos fisken som andas vatten däremot,sker en flertusenfaldig ansamling, biokoncentrering, avhormonerna. Därför får östrogenerna i avloppsvattneteffekter på fiskpopulationerna, även om koncentrationernai vattnet är relativt låga.Ett stort problem med östrogener är att fiskars ochmänniskors, och alla andra ryggradsdjurs, östrogener

HavsUtsikt 3/2005liknar varandra. Våra östrogener kan påverka viktigafunktioner hos fisken, precis som de gör hos oss. Mångaav de funktioner som styrs via östrogener har med fortplantningatt göra. Detta gör problemet med utsläppav östrogen särskilt allvarligt, eftersom det snabbt kanfå konsekvenser för hela populationen och i värsta fallartens överlevnad. Den här typen av störningar i naturenkan länge förbli oupptäckta, eftersom drabbade individerofta ser helt friska ut.Sterila, feminiserade hannarI utsatta områden kan östrogener i avloppsvattnet fåstora konsekvenser för fiskpopulationerna. De artersom påverkas kan få en sned könsfördelning, eftersomgenetiska hanar kan utvecklas till honor. Dessa feminiseradeindivider har ofta nedsatt fruktbarhet. Manhar även sett en hel del beteendeförändringar efteröstrogenpåverkan, exempelvis att hanar tappar intressetför honor. Artsammansättningen i områden påverkadeav avloppsvatten skiljer sig ofta åt från helt rena vatten,men det kan vara svårt att utreda hur mycket av dettaLÄKEMEDEL I MILJÖNLäkemedel som hamnar i reningsverkens avloppsvattenorsakar flera olika typer av problem. Eftersomde är gjorda för att helst inte brytas ner så snabbti kroppen kan även andra organismer, inklusivereningsverkens aktiva bakterier, ha svårt att brytaner läkemedlet. Därför kan de passera igenom reningsverketoch bli tillgängliga för djur och växteri vattenmiljön.Foto: Tore Häggström/NorrlandiaI kroppen finns naturliga system för att göra sig avmed ämnen som inte längre behövs. Dessa processerinnebär oftast att ämnena blir inaktiva och lättareutsöndras med gallan eller via urinen. Många läkemedeltar denna väg genom kroppen, och hamnari reningsverket som ganska inaktiva molekyler.Tyvärr har vissa bakterier förmåga att ”aktivera”läkemedlen igen.Ett annat generellt problem är att läkemedelinte bara har effekt på människan, utan ofta ocksåhar effekter på olika djur. När det kommer till defysiologiska processer som läkemedel påverkar är detfaktiskt betydligt fler likheter än skillnader mellanen fisk och en människa.som beror på utsläpp av hormoner och hur mycket somhar andra orsaker.Östrogen, och då framförallt den syntetiska variantenbiokoncentreras i fisk. Det är därför möjligt att andradjur såsom större fiskar eller fåglar som i sin tur äter dehormonpåverkade fiskarna skulle kunna bli påverkade avdet syntetiska hormonet. Man skall dock komma ihågatt såväl vi som fiskar, och sannolikt många andra djur,med tiden kan göra sig av med östrogen som ansamlatsi kroppen genom att utsöndra det i urin och galla. Dettagör det mindre sannolikt att dessa ämnen skulle kunnatransporteras långt i näringskedjorna.Nya preventivmedel farliga för miljönÖver två miljoner kvinnor i Sverige använder dagligenhormonpreparat. Doserna i p-piller har under desenaste decennierna minskats, men eftersom en del avöstrogenet inte förstörs i människokroppen är det ändåpotenta mängder som utsöndras i urinen och spolasut i våra toaletter. Ett annat problem är de oanvändapreventivmedel som spolas ner i toaletterna istället föratt lämnas till apoteken för destruktion. Under senare århar nya varianter på preventivmedel lanserats i Sverigeoch övriga Europa. I dessa s.k. p-plåster och p-ringar ärdoserna extremt höga, för att lämplig mängd ska passerain i kroppen. Då plåster eller ringar byts ut, efteren respektive tre veckor, finns 80 procent av östrogenetkvar. Östrogenet i ett enda använt plåster kan förorenafyra miljoner liter vatten så att det kan påverka fiskar.Östrogenet i en förbrukad p-ring kan på samma sättförorena 24 miljoner liter vatten om den spolas ner itoaletten.Människan - ett landdjurMänniskan påverkar alla delar av naturen genom detmoderna sättet att leva. Vi är ju egentligen landdjur, menspolar ut vårt avskräde i havet via reningsverken. I havethamnar därför även våra naturliga hormoner, p-pilleröstrogenoch rester av många andra läkemedelssubstanserom passerar såväl vår kropp som reningsverken utan attbrytas ned. Behovet av ökad kunskap kring effekternaav dessa läkemedel i naturen är oerhört stort, och det äregentligen bara för östrogen som vi har ens någorlundabra kunskaper. Forskning om effekter av läkemedel imiljön pågår på flera håll i världen, även i Sverige. Attta fram sådan ny kunskap och informera förskrivareoch användare av läkemedel om potentiella miljöfarorär något som bör prioriteras.TEXT Kristina Viklund, RedaktionenLars Förlin och Joakim Larsson, Göteborgs universitetFör mer information kontakta Lars FörlinTEL 031-773 36 76E-POST lars.forlin@zool.gu.se5