Råd och stöd vid vårdskada och anmälan till ... - Vårdförbundet

VÅRDFÖRBUNDETRåd och stöd vidvårdskada och anmälantill Inspektionen för vårdoch omsorg och HSAN

Råd och stöd vid vårdskada och vid anmälan till Inspektionen för vård ochomsorg och HSANInnehållsförteckning:Råd och stöd vid vårdskada och vid anmälan till Inspektionen för vård och omsorg och HSAN.............................................................................................................................................. 2Inledning ............................................................................................................................ 2Säker vård och Vårdförbundets politik ............................................................................... 3Yrkesansvar ....................................................................................................................... 3Prövning av yrkesansvar .................................................................................................... 4Offentligrättsligt ansvar ................................................................................................... 4Civilrättsligt ansvar ......................................................................................................... 4Straffrättsligt ansvar ....................................................................................................... 4Andra instanser som hanterar vårdskador eller klagomål på vården............................... 5Vad händer vid en vårdskada? .......................................................................................... 5Stöd till medarbetare .......................................................................................................... 6Inspektionen för vård och omsorg ...................................................................................... 6Enskildas klagomål mot vården.......................................................................................... 7Handläggningen och yttrandet till Inspektionen för vård och omsorg .................................. 8Tips om yttrandet ............................................................................................................ 9HSAN ................................................................................................................................ 9Mer om prövotid, återkallelse av legitimationen och ny legitimation ................................ 9Handläggningen och yttrandet till HSAN ........................................................................10Överklagande ................................................................................................................11Vad kan Vårdförbundet hjälpa till med?.............................................................................11Adresser, telefonnummer och länkar: ...............................................................................12Råd och stöd vid vårdskada och vid anmälan till Inspektionen förvård och omsorg och HSANInledningVården ska vara säker och inga vårdtagare ska behöva drabbas av vårdskador. Ändåinträffar ett stort antal vårdskador1 och risker för vårdskador varje år. De innebär ett stortlidande för vårdtagare, närstående och också för vårdpersonal. Att vara inblandad i envårdskada eller risk för vårdskada upplevs ofta som mycket obehagligt och traumatiserandesåväl av de som varit direkt inblandade som deras kollegor och chefer. Detsamma gäller vidanmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Hälso- och sjukvårdensansvarsnämnd (HSAN). Behovet av information, stöd och hjälp kan vara stort. Vårdförbundet2

Råd och stöd vid vårdskada och vid anmälan till Inspektionen för vård ochomsorg och HSANhar därför tagit fram denna vägledning för medlemmar som varit med om vårdskador och fördem som blivit anmälda. Även om fokus i denna skrift är att vara ett stöd när vårdskadan harinträffat eller att man har blivit anmäld, får vi inte glömma att den främsta utgångspunkten försäker vård är det förebyggandet arbetet, att vi tänker efter före…Säker vård och Vårdförbundets politikAlla som arbetar inom vården har ett eget ansvar för säker vård, det vill säga en vård sominte ger vårdskador. Vårdens säkerhet är dock inte bara en fråga för individen och denenskilde yrkesutövaren. Säker vård handlar också om vårdens system och organisation.Som medarbetare i vården har man rätt att arbeta i en vårdmiljö där man i så litenutsträckning som möjligt ska behöva riskera att utsätta en vårdtagare för risker och förvårdskador. Vården ska vara utformad på ett sådant sätt att rutiner, metoder, teknik,information, kommunikation, kompetens, organisation, bemanning m.m. förebyggervårdskador.Om medlemmarnas kunskap används fullt ut kan vi minska risken för vårdskador. En viktiguppgift för Vårdförbundet är att bidra till att skapa en säkerhetskultur där säkerhetstänkandetska vara en naturlig del av vården. För att skapa en säkerhetskultur krävs ett proaktivtarbetssätt med utbildning och praktisk träning, reflektion över dagens händelser ochriskanalyser. Alla avvikelser, risker och skador som inträffar inom vården ska rapporteras,utredas, analyseras och åtgärdas. En bra säkerhetskultur kännetecknas av att medarbetarnakänner att de kan rapportera avvikelser och risker utan rädsla för att bli tillrättavisade ellerstraffade. Det ska finnas ett utvecklat samarbete mellan olika vårdnivåer, yrkeskategorier ochenheter för att hitta lösningar på säkerhetsproblem. Med en kultur som uppmuntrar tillsäkerhetstänkande kan antalet vårdskador reduceras.Genom att arbeta förebyggande och systematisk med patientsäkerhet kan vi minska lidandetför vårdtagare, närstående och vårdpersonal. Eftersom vårdskadorna också kostar mycketpengar, kan förebyggande patientsäkerhetsarbete också leda till minskadesamhällskostnader.YrkesansvarMedlemmarna i Vårdförbundet är legitimerade och har ett eget professionellt yrkesansvar.De arbetar självständigt och fattar beslut utifrån sina bedömningar inom det egnakunskapsområdet. En viktig del av yrkesansvaret är att uppmärksamma vårdgivarna påpatientsäkerhetsrisker genom att rapportera vårdskador och risker för vårdskador tillvårdgivaren.I patientsäkerhetslagen finns en uppräkning av ytterligare skyldigheter för yrkesutövarna.Exempel på allmänna skyldigheter är att man ska arbeta i enlighet med vetenskap ochbeprövad erfarenhet och ge en sakkunnig och omsorgsfull vård. Det finns flera skyldigheter iannan lagstiftning och i föreskrifter från myndigheter som Socialstyrelsen,Strålsäkerhetsmyndigheten och Läkemedelsverket. Sådana skyldigheter kan till exempelhandla om dokumentation, kvalitetssäkring, läkemedelshantering och tystnadsplikt.Yrkesansvaret motiveras av att vården är en högriskverksamhet. Fel och misstag kan leda tillatt vårdtagare utsätts för skador, lidande och, i värsta fall, vårdtagarens död. Det personliga3

Råd och stöd vid vårdskada och vid anmälan till Inspektionen för vård ochomsorg och HSANyrkesansvaret är en avgörande förutsättning för tilltron till vården. När vårdskador och riskerför vårdskador inträffat, ska man inte bara utreda på systemnivå utan också på individnivåoch personalens yrkesansvar. Om det visar sig att ansvaret ligger på individnivå ska dettaansvar kunna prövas. Man måste dock ha klart för sig att fel och misstag i vården förebyggsbäst genom ett långsiktigt, medvetet utvecklingsarbete och systemtänkande, inte genom ettansvarskrävande av individen. Det är inte möjligt att göra vården säkrare genom att fokuserapå enskilda yrkesutövares fel och misstag. Det är endast genom förbättringar av vårdmiljönsom vården kan bli säkrare.Prövning av yrkesansvarDet personliga yrkesansvaret kan prövas på olika sätt av myndigheter som Inspektionen förvård och omsorg, HSAN och förvaltningsdomstolar. Det kan också prövas allmännadomstolar i civila och straffrättsliga processer.Offentligrättsligt ansvarDen typ av ansvar som prövas av myndigheter som Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd(HSAN) kallas för offentligrättsligt ansvar. HSAN är en statlig, domstolsliknande myndighetsom prövar behörighetsfrågor avseende legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (frågorsom återkallelse av legitimation, prövotid, indragen eller begränsad förskrivningsrätt avnarkotika, andra särskilda läkemedel, alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk sprit samt nylegitimation om den tidigare återkallats av HSAN). Kammarkollegiet sköter handläggning ochadministration åt ansvarsnämnden.Vid överklagande av HSAN:s beslut prövas ärendena av förvaltningsdomstolar(förvaltningsrätten i Stockholm, kammarrätten i Stockholm och Högstaförvaltningsdomstolen).Civilrättsligt ansvarDet finns också ett civilrättsligt ansvar som prövas av allmänna domstolar (tingsrätt, hovrättoch Högsta domstolen). Till civilrätten hör bl.a. frågor om skadestånd. Skadeståndsmål ärinte vanliga i Sverige, eftersom vi har en obligatorisk patientförsäkring. Arbetsgivare harockså ett s.k. principalansvar som innebär att de ska ersätta skador som arbetstagare vållar itjänsten. Arbetstagare kan endast i undantagsfall bli personligen ersättningsskyldiga. Detkrävs då att det ska föreligga synnerliga skäl med hänsyn till handlingens beskaffenhet,arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter.Till civilrätten hör också frågor om arbetsrättsligt ansvar enligt kollektivavtal och enskildaanställningsavtal. Arbetsgivare kan utdela disciplinpåföljden varning enligt kollektivavtal omden anställde gjort sig skyldig till fel eller försummelse i arbetet. I allvarliga fall kan det blifråga om avsked eller uppsägning. Arbetsrättsliga ärenden avgörs av tingsrätt och/ellerArbetsdomstolen.Straffrättsligt ansvarVid misstanke om brott utreds händelsen av polis och åklagare. Polisanmälningar kan görasav vårdtagare, närstående, arbetsgivare och av allmänheten. Inspektionen för vård ochomsorg och HSAN har enligt lag en skyldighet att göra anmälan om åtal när myndighetenbedömer att vårdpersonal är skäligen misstänkt för att ha begått ett brott där fängelse ingår istraffskalan. Åklagare kan också på eget initiativ inleda förundersökningar, utan att det finns4

Råd och stöd vid vårdskada och vid anmälan till Inspektionen för vård ochomsorg och HSANen bakomliggande polisanmälan från någon utomstående. Endast ett fåtal händelser i vårdenleder dock till åtal och rättegång vid domstol. Detta ansvar kallas för ett straffrättsligt ansvar.Andra instanser som hanterar vårdskador eller klagomål på vårdenPatientnämnderna ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienteroch bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården genom att:1. hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta till vara sinaintressen i hälso- och sjukvården,2. främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal,3. hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet, samt4. rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare ochvårdenheter. Patientnämnderna verkar nära vården och kan ofta på ett smidigt sättlösa de olika problem som kan uppstå vid enskildas kontakter med vården. De haringa disciplinära befogenheter, utan löser sina uppgifter genom samtal, möten,skriftväxling och eventuella uttalanden som ställs till vårdgivaren. Patientnämndernainformerar Inspektionen för vård och omsorg om sin verksamhet där de bl.a. tar uppvilka typer av ärenden de handlagt och om man identifierat områden där utvecklingenär oroväckande ut patientsäkerhetssynpunkt.JO (riksdagens ombudsmän) och JK (justitiekanslern) har tillsyn över den vårdpersonal somär offentligt anställd. JO och JK kan göra anmälningar till HSAN, men det är mycket ovanligt.De kan också väcka åtal om offentligt anställd personal begått brott genom att åsidosättaåligganden i tjänsten eller i uppdraget.Vad händer vid en vårdskada?När en vårdskada eller risk för vårdskada inträffar ska händelsen rapporteras tillarbetsgivaren. Syftet med rapporteringen är att öka säkerheten. Det handlar inte om attrapportera att individer har begått felhandlingar utan om att anmäla sådant som vårdgivarenbehöver känna till för att kunna vidta patientsäkerhetshöjande åtgärder.I regel ska den berörda vårdpersonalen yttra sig i samband med rapporteringen. Denredogörelse som man lämnar i detta skede är mycket viktig för den fortsatta utredningen ochdet är därför väldigt viktigt att utforma ett sådant yttrande med omsorg. Yttrandet ska vara enobjektiv och saklig redogörelse av händelsen.Vårdgivaren ska sedan utreda händelsen för att så långt möjligt klarlägga händelseförloppetoch vilka faktorer som påverkat det. Utredningen ska ge underlag för beslut omförebyggande åtgärder. Det centrala är inte att ta reda på om det är någon viss individ somhar gjort fel, utan att om möjligt, ta reda på vad som kan göras för att det inträffade inte skahända på nytt. Vid en utredning/händelseanalys samlar man in så mycket fakta som möjligtför att man ska kunna dra rätt slutsatser och vidta de rätta förebyggande åtgärderna. Oftaingår intervjuer med berörda personer. Intervjun ska dokumenteras och den intervjuade skaha möjlighet att bemöta det som står i dokumentationen.Om en vårdskada har inträffat har vårdtagaren rätt till information om det inträffade och vilkaåtgärder som vårdgivaren avser att vidta med anledning av vårdskadan. Vårdgivaren skalyssna på vårdtagarens synpunkter och - i förekommande fall - be om ursäkt för det5

Råd och stöd vid vårdskada och vid anmälan till Inspektionen för vård ochomsorg och HSANinträffade. Ett respektfullt bemötande, ett bra omhändertagande och adekvat information avvårdtagare och närstående som drabbats är oerhört viktigt för hur de kan bearbeta detinträffade.I de fall det varit fråga om händelser där vårdtagare drabbats av, eller utsatts för risk attdrabbas av, allvarlig vårdskada ska vårdgivaren göra en s.k. lex Maria-anmälan tillInspektionen för vård och omsorg. Syftet med lex Maria-anmälan är att förebygga skador ocheliminera risker. Anmälan ska göras snarast efter att händelsen inträffat. Vårdgivaren skasamtidigt med anmälan, eller snarast därefter, också ge in den utredning som vårdgivarengjort om händelsen. I den ingår ofta den involverade personalens yttranden. Inspektionen förvård och omsorg ska därefter granska att vårdgivaren utrett händelsen i nödvändigomfattning och vidtagit de åtgärder som krävs för att uppnå hög säkerhet. Inspektionen förvård och omsorg kan begära in kompletterande yttranden från berörd personal. Det är inteprimärt den enskilde yrkesutövaren skuld eller ansvar som utreds av Inspektionen för vårdoch omsorg, utan den anmälda händelsen som sådan. En lex Maria-anmälan kan dock ledatill att Inspektionen för vård och omsorg inleder en utredning om en legitimeradyrkesutövares lämplighet. Om Inspektionen för vård och omsorg anser att det finns skäl förföreskrift om prövotid, återkallelse eller liknande ska inspektionen göra en anmälan till HSAN.Det är sedan HSAN som beslutar om ev. åtgärder ska vidtas.Stöd till medarbetareVarje verksamhet bör ha en beredskap för hur man ska agera i en vårdskadesituation. Dethandlar inte bara om hur vårdtagaren och närstående bemöts vid en vårdskada, utan ocksåhur den enskilda medarbetaren tas om hand. Att vara inblandad i en vårdskada kan varatraumatiserande och psykiskt påfrestande. Det kan ibland leda till att man ifrågasätteryrkesidentiteten och om man kan fortsätta arbeta i vården. Det är ett arbetsgivaransvar att geden/de medarbetare som varit delaktig i en händelse som resulterat i en vårdskadanödvändigt stöd. Detsamma gäller även om man har blivit anmäld till Inspektionen för vårdoch omsorg eller HSAN. För att underlätta situationen krävs att man kan samtala om detinträffade öppet och förutsättningslöst. De inblandade kan behöva avlastande samtal ocherbjudas professionell hjälp exempelvis av företagshälsovården. Debriefing är en metod föratt bearbeta och reducera den stress som vårdpersonal kan uppleva efter en vårdskada. Detär viktigt att man inte skuldbelägger den eller de som varit inblandade. Man kan ocksåbehöva göra en bedömning av om de inblandade kan och orkar fortsätta med sina ordinariearbetsuppgifter eller om de tillfälligt ska göra något annat. Detta beror helt på hur deinblandade mår. Om det är fråga om en vårdskada eller risk för en vårdskada ska det görasen utredning av det inträffade, en händelseanalys, som kan ge svar på vad som hände,varför det hände och vad man kan göra för att förebygga att det inte händer igen. Enhändelseanalys visar inte sällan att orsakerna inte ligger på individnivån utan på den s.k.systemnivån, dvs. samspelet mellan människa, teknik och organisation. En analys är viktig,inte enbart för att förebygga nya händelser, utan också för att det kan lätta skuldbördan förde inblandade.Inspektionen för vård och omsorgInspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över hälso- och sjukvården och desspersonal. Tillsynen ska dock främst inriktas på granskning av att vårdgivarna fullgör sina6

Råd och stöd vid vårdskada och vid anmälan till Inspektionen för vård ochomsorg och HSANskyldigheter att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete enligt kraven ipatientsäkerhetslagen . Tillsynen syftar till att förebygga skador och eliminera risker i vården.Tillsynen har under senare år arbetat mer och mer med ett systemfokus. Detta innebär bl.a.att fokusera på att identifiera brister i verksamheter – inte på att leta efter syndabockar ochstraffa personal som har begått misstag. Det är mänskligt att göra fel och vården därförmåste ha utvecklade system och rutiner som förhindrar att människor utsätts för risker ochmissförhållanden till följd av personalens felhandlingar.Inspektionen för vård och omsorg kan inleda tillsynsutredningar mot enskilda yrkesutövareefter enskildas klagomål, se mer nedan, efter s.k. lex Maria-anmälningar och efteranmälningar enligt de särskilda regelverk som finns för att inspektionen ska få informationom legitimerade s.k. riskindivider. De särskilda reglerna för dessa anmälningar är följande:• Vårdgivare ska anmäla till Inspektionen för vård och omsorg om det finns skälig anledningatt befara att legitimerad vårdpersonal som är eller har varit verksam hos vårdgivaren, kanutgöra en fara för patientsäkerheten (3 kap. 7 § patientsäkerhetslagen).• Vårdgivare ska enligt Socialstyrelsens föreskrifter om anmälan av legitimerad hälso- ochsjukvårdspersonal som inte kan utöva sitt yrke tillfredsställande p.g.a. sjukdom m.m. (SOSFS2004:12) anmäla till Socialstyrelsen om de har eller har haft legitimerad hälso- ochsjukvårdspersonal verksam hos sig som inte bedöms kunna utöva sitt yrke tillfredsställandepå grund av sjukdom eller missbruk av alkohol, narkotika eller andra droger. I föreskriften attanmälan ska göras till Socialstyrelsen, men efter det att Inspektionen för vård och omsorgtagit över tillsynen bör anmälan göras till inspektionen i stället.• Offentliga arbetsgivare ska informera Inspektionen för vård och omsorg om de avskedat enlegitimerad yrkesutövare pga. brott eller förseelse i yrkesutövningen Se Förordning(2013:196) om underrättelse till Inspektionen för vård och omsorg om beslut att avskedalegitimerad yrkesutövare.• Domstolar ska underrätta Inspektionen för vård och omsorg och Socialstyrelsen omlegitimerade yrkesutövare dömts för vissa brott (Förordning (1982:117) om underrättelse tillInspektionen för vård och omsorg och Socialstyrelsen om domar i vissa brottmål).Inspektionen för vård och omsorg kan även inleda en utredning efter eget initiativ.Enskildas klagomål mot vårdenInspektionen för vård och omsorg ska efter anmälan pröva klagomål mot hälso- ochsjukvården och dess personal. Det finns inte några begränsningar för vem som får anmälaklagomål.Klagomål bör anmälas skriftligen, men det är inte något krav. Anmälaren behöver inte hellernamnge vem eller vilka som anmäls. Inspektionen får utreda och pröva även omständighetersom inte har åberopats i anmälan. Inspektionen för vård och omsorg måste inte utreda allaklagomål, utan får avstå från det om det är uppenbart att klagomålet är obefogat eller om detsaknar direkt betydelse för patientsäkerheten. Inspektionen för vård och omsorg ska inteutreda händelser som ligger mer än två år tillbaka i tiden, om det inte finns särskilda skäl fördet.7

Råd och stöd vid vårdskada och vid anmälan till Inspektionen för vård ochomsorg och HSANKlagomålet ska snarast överlämnas till den vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonalsom klagomålet riktas mot eller kan anses vara riktat mot. Den som anmälts har rätt att ta delav det som har tillförts ärendet och ska, innan ärendet avgörs, ges möjlighet att ta del av ochlämna synpunkter på det som har tillförts ärendet. Inspektionen för vård och omsorgshandläggning är skriftlig, men om det framstår som lämpligt ur utredningssynpunkt, fårmyndigheten inhämta uppgifter muntligen. Inspektionen för vård och omsorg ska göra denutredning som behövs för att kunna pröva klagomålet. Fokus är hitta orsakerna till att detblev fel och vad som behöver göras för att det inte ska hända igen.Klagomålen avgörs genom beslut. Ett beslut kan innebära att vården eller en enskildyrkesutövare får kritik av Inspektionen för vård och omsorg. Inspektionen får i beslut uttalasig om en åtgärd eller underlåtenhet av vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonal stridermot lag eller annan föreskrift eller är olämplig med hänsyn till patientsäkerheten. Ett sådantbeslut får inte fattas utan att anmälaren och den som klagomålet avser har beretts tillfälle attyttra sig över ett förslag till beslut i ärendet. Beslut ska vara skriftligt och innehålla de skälsom ligger till grund för beslutet. Beslutet är alltid offentligt. Man kan inte överklaga ett beslutmed kritik, däremot kan man begära att Inspektionen för vård och omsorg omprövar sittbeslut.Handläggningen och yttrandet till Inspektionen för vård och omsorgEnskildas klagomål hanteras normalt skriftligt. Ärenden som handlar om lex Maria ochbehörighet hanteras också huvudsakligen skriftligt, men det kan också förekommapersonliga möten.Om Inspektionen för vård och omsorg vill att någon ska yttra sig i ett ärende som utreds avmyndigheten skickar myndigheten ett brev till den det gäller. Brevet skickas normalt tillarbetsplatsen. Vårdgivaren (arbetsgivaren) ska se till att brevet förmedlas till berörd person. Ibrevet anges inom vilken tid man ska svara. Man ska normalt svara inom några veckor. Omman är på en längre ledighet eller har slutat på den arbetsplats utredningen handlar om,riskerar man att inte få någon information om Inspektionen för vård och omsorgs begäran omyttrande. Eftersom brevet inte skickas direkt till den som ska svara, kan det gå flera dagarinnan man informeras om brevet från Inspektionen för vård och omsorg. Om man hamnar itidsnöd bör man begära anstånd med att komma in med sitt yttrande. En begäran omanstånd kan ställas till den person som skickat brevet. En begäran om anstånd kan görasskriftligen eller muntligen. Om man skickar en begäran om anstånd per e-postrekommenderar Vårdförbundet att man begär så kallade leverans- och läskvitton. Enbegäran om anstånd beviljas inte om man inte motiverat varför man vill ha anstånd. Dettagäller även så korta anstånd som en vecka.Förutom journalanteckningarna har det första yttrandet stor betydelse för bedömningen avärendet. Man bör därför tänka igenom den anmälda händelsen noga innan man skriver. Densom ska yttra sig bör kontakta den förtroendevalde på arbetsplatsen för råd och stöd. Densom yttrar sig är den ende som vet exakt vad som inträffat och den ende som kan lämnafullständiga upplysningar. Läs mer om tips om yttrandet nedan. Yttrandet ska skickas in pervanlig post och det bör vara egenhändigt undertecknat. Vårdförbundet rekommenderar attman också, utöver vanlig post, skickar yttrandet per e-post med så kallade leverans- ochläskvitton.8

Råd och stöd vid vårdskada och vid anmälan till Inspektionen för vård ochomsorg och HSANTips om yttrandetMan bör skriva på dator eller skrivmaskin. Man bör inte skicka inte in handskrivna yttranden.Man ska inte skriva något förhastat eller ogenomtänkt och inte låt sig inte pressas till några”erkännanden”. Man bör inte heller låta andra som har intresse av hur ärendet kommer attbedömas påverka svaret.Man ska skriva så enkelt att både anmälaren och Inspektionen för vård och omsorg förstårvad man menar och undvika förkortningar och fackuttryck om det är möjligt.Man ska också undvika att skriva ”pat.”, patienten eller anmälaren. Detta kan ge ettopersonligt och oengagerat intryck. Att nämna anmälaren vid namn ger ett mer empatisktoch engagerat intryck. Av samma skäl bör man inte heller referera till sig själv som”undertecknad” - skriv hellre ”jag”.Man kan inleda yttrandet med en kort beskrivning av sig själv, vilken ställning man har iorganisationen, vilka arbetsuppgifter, utbildning och erfarenhet man har. Allt i den omfattningsom är relevant i förhållande till anmälan.Man ska bemöta de anmärkningar som finns i anmälan på ett sakligt och objektivt sätt. Mankan också hänvisa till dokumentationen i patientjournalen. Inspektionen för vård och omsorghar i regel tillgång till journalen, man behöver inte upprepa den informationen i yttrandet. Manska bara ta med det som är relevant i förhållande till anmälan. Man bör undvika utsvävanderedogörelser och inte ta med vad man tyckt, tänkt eller borde ha gjort. Man ska inte helleranklaga/kritisera anmälaren och undvika aggressiva toner i svaret även om man känner sigorättvist utpekad i anmälan.Man bör också beskriva hur arbetssituationen var vid det anmälda tillfället. Om bemanning,kompetens och personalstruktur var av betydelse för händelseförloppet bör detta tas med.Detta gäller också uppgifter om arbetsbelastning, ev. överbeläggningar och annat ivårdmiljön som kan ha påverkat händelseförloppet. Uppgifter om ev. andra aktiviteter påarbetsplatsen vid tidpunkten, till exempel ombyggnad, städning eller service på utrustningkan också vara värdefullt att ha med.Det är också bra att redovisa om det finns, eller saknas, skriftliga och muntliga direktiv,riktlinjer och rutiner som kan ha haft betydelse för händelseförloppet.HSANHSAN prövar behörighetsfrågor efter anmälan av Inspektionen för vård och omsorg eller påansökan av den yrkesutövare som saken gäller. Även Riksdagens ombudsmän (JO) ochJustitiekanslern har rätt att göra anmälan. HSAN prövar inte frågor på eget initiativ.Mer om prövotid, återkallelse av legitimationen och ny legitimationPrövotidHSAN kan besluta om treårig prövotid om en legitimerad yrkesutövare• har varit oskicklig vid utövningen av sitt yrke och oskickligheten kan befaras fåbetydelse för patientsäkerheten,9

Råd och stöd vid vårdskada och vid anmälan till Inspektionen för vård ochomsorg och HSAN• i eller i samband med yrkesutövningen har gjort sig skyldig till brott som är ägnat attpåverka förtroendet för honom eller henne,• uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot någon föreskrift som är av väsentligbetydelse för patientsäkerheten, eller• på grund av andra omständigheter kan befaras vara olämplig att utöva yrket,• om det kan befaras att en legitimerad yrkesutövare på grund av sjukdom eller någonliknande omständighet inte kommer att kunna utöva sitt yrke tillfredsställande.Vid beslut om prövotid kan det fastställas en plan som den legitimerade ska följa. Förslag tillprövotidsplan upprättas av Inspektionen för vård och omsorg, om möjligt i samråd med denlegitimerade.Under prövotiden får man behålla sin legitimation, men man står under särskild tillsyn avInspektionen för vård och omsorg. Om man missköter sig under prövotiden kan det leda tillatt legitimationen återkallas. Legitimationen kan också återkallas om man inte följt enprövotidsplan.Återkallelse av legitimationHSAN kan besluta om återkallelse av legitimation om den legitimerade:• har varit grovt oskicklig vid utövningen av sitt yrke,• i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som är ägnatatt påverka förtroendet för honom eller henne,• på annat sätt har visat sig uppenbart olämplig att utöva yrket.• på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan utöva yrkettillfredsställande,• har meddelats prövotid och under prövotiden på nytt visat sig olämplig att utöva sittyrke,• har meddelats prövotid med en prövotidsplan och underlåtit att följa planen, eller• själv begär att legitimationen ska återkallas och det inte finns hinder mot återkallelsefrån allmän synpunkt.Ny legitimationOm HSAN har återkallat legitimationen gäller beslutet tills vidare. Yrkesutövaren kan docksenare ansöka om ny legitimation hos HSAN. Ansökan om ny legitimation ska vara skriftligoch egenhändigt undertecknad. I allmänhet krävs en tidsperiod på minst tre år innan det kanbli aktuellt för HSAN att bifalla en ansökan om ny legitimation. Om orsaken till återkallelsenvarit sjukdom eller missbruk bör den sökande kunna visa upp negativa drogtester,läkarutlåtanden och liknande som visar att sjukdomen eller missbruket inte längre utgörnågot hinder i yrkesutövningen.Handläggningen och yttrandet till HSANDen som blir anmäld till HSAN får ett skriftligt föreläggande om att yttra sig inom en viss tid.Normalt ska man yttra sig till HSAN inom en tre veckor från det att man tagit emotföreläggandet. Om man hamnar i tidsnöd kan man be om anstånd hos HSAN. Detta kan mangöra skriftligen eller muntligen hos den handläggare som finns angiven på föreläggandet.Normalt beviljas endast kortare anstånd.10

Råd och stöd vid vårdskada och vid anmälan till Inspektionen för vård ochomsorg och HSANNär man yttrar sig ska man bemöta alla anmärkningar och klagomål. Se även tips om hurman bör yttra sig under rubriken ”Handläggningen och yttrandet till Inspektionen för vård ochomsorg”.Om anmälan handlar om sjukdom eller missbruk bör man redovisa vilka vårdkontakter manhar och hur planeringen för behandling och rehabilitering ser ut. Man bör i sådana fall ocksåskicka in drogtester, läkarintyg m.m. som kan styrka det man skriver om. Sådana handlingarmåste man försöka få fram så snart som möjligt.När man har yttrat sig skickas en kopia av yttrandet till anmälaren som normalt ärInspektionen för vård och omsorg. Om Inspektionen för vård och omsorg yttrar sig igen fårman normalt en kopia av det yttrandet, antingen för kännedom eller för att man ska yttra sigigen.När skriftväxlingen är avslutad bedöms ärendet av en sakkunnig. Därefter fattar HSANbeslut. Den anmälde får en kopia av beslutet när det är klart. Inspektionen för vård ochomsorg får också en kopia. Beslutet är alltid offentligt.ÖverklagandeDen som är missnöjd med HSAN:s beslut kan överklaga det till Förvaltningsrätten iStockholm. Om man vill överklaga måste man göra det inom tre veckor från det att man togdel av beslutet. Man kan inte få anstånd med ett överklagande. Däremot kan man, när manhar överklagat, begära att få ytterligare tid med att utveckla varför man överklagat.Förvaltningsrättens dom kan i sin tur överklagas till Kammarrätten i Stockholm. För attkammarrätten ska pröva ärendet krävs prövningstillstånd. Kammarrättens dom kan i sin turöverklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Då krävs också prövningstillstånd.Vad kan Vårdförbundet hjälpa till med?Medlemmar i Vårdförbundet kan få juridisk hjälp och stöd vid ansvarsfrågor ochbehörighetsfrågor hos Inspektionen för vård och omsorg och HSAN. Vårdförbundet kanhjälpa till med att granska skriftliga yttranden samt ge råd.Medlemmar bör i första hand kontakta den förtroendevalde på arbetsplatsen för stöd och råd.Om den förtroendevalde är inblandad i händelsen kan medlemmen kontakta sin lokalaavdelning.Vid behov tar lokalavdelningen kontakt med det nationella kansliet där någon av juristernakan bedöma och eventuellt komplettera materialet.Vid misstanke om att en inträffad händelse kan leda till prövotid eller återkallelse avlegitimationen, bör medlemmen alltid kontakta juristerna på nationella kansliet i Stockholm.Detta bör göras så tidigt som möjligt, för att medlemmen ska få så bra stöd som möjligt, såfort som möjligt.Det finns inget som hindrar att man agerar på egen hand eller engagerar en advokat ellerannat privat ombud. Om man gör det får man stå för kostnaderna själv.11

Råd och stöd vid vårdskada och vid anmälan till Inspektionen för vård ochomsorg och HSANKollega till Kollega - Vårdförbundet erbjuder tjänsten Kollega till Kollega där medlemmar somhamnat i en påfrestande situation i arbetslivet kan få samtalsstöd av en kollega. Detta gälleräven vid vårdskador och anmälningssituationer. Det kollegiala stödet är ett personligt,medmänskligt stöd som inte ersätter förbundets praktiska och juridiska stöd. Den somkontaktar det kollegiala stödet får vara anonym och samtalen förs under tystnadsplikt.Adresser, telefonnummer och länkar:Vårdförbundet,Box 3260, 103 65 StockholmTel. 08 – 14 77 00, 020 – 35 35 00Fax 08 – 411 42 29Adresser till lokalavdelningar finns i Vårdfokus och på www.vardforbundet.seInspektionen för vård och omsorg (IVO)Box 45184, 104 30 StockholmVäxeln: 010-788 50 00e-post: registrator@ivo.seRegionala avdelningar:IVO, Avdelning nord, Box 34, 901 02 UmeåIVO, Avdelning mitt, Box 423, 701 48 ÖrebroIVO, Avdelning öst, Box 6202, 102 43 StockholmIVO, Avdelning sydväst, Box 53148, 400 15 GöteborgIVO, Avdelning sydöst, Box 2163, 550 02 JönköpingIVO, Avdelning syd, Box 4106, 203 12 MalmöHSANBirger Jarlsgatan 16, Box 2218, 103 15 Stockholm Tel. 08-700 08 00 (växel) Fax 08-20 4969e-post: fornamn.efternamn@kammarkollegiet.seDomstolarFörvaltningsrätten i Stockholm, 115 76 StockholmTel: 08-561 680 00e-post: forvaltningsrattenistockholm@dom.seKammarrätten i Stockholm, Box 2302, 103 17 StockholmTel: 08-561 690 00e-post: kammarrattenistockholm@dom.seHögsta förvaltningsdomstolen, Box 2293, 103 17 StockholmTel: 08-561 676 00e-post: hogstaforvaltningsdomstolen@dom.se12