à rsredovisning 2006 - Ekobrottsmyndigheten

3 8 Ö V R I G A M Å L O C H ÅT E R R A P P O R T E R I N G S K R AV Ö V R I G A M Å L O C H ÅT E R R A P P O R T E R I N G S K R AV 3 9Myndighetens övergripande hantering av depersonalfrågor som uppkommit till följd avorganisationsförändringen.Den omorganisation som genomfördes den 1 oktober2005 medförde att vissa medarbetare fick omplaceras iorganisationen och att ett antal medarbetare fick sägasupp på grund av arbetsbrist. Avdelningscheferna utsågsav regeringen till överåklagare resp. vice överåklagare iEkobrottsmyndigheten. De två s.k. kansliåklagare somtidigare biträdde avdelningscheferna övergick till att arbetasom operativa åklagare. Avskaffandet av avdelningarnainnebar också att de tjänstemän som tidigare arbetadepå de tre avdelningskanslierna omplacerades tillandra kvalificerade uppgifter inom ekonomiadministrationen,t.ex. inom myndighetens arbete med underlagoch bearbetning av myndighetens samlade resultatredovisning.En tjänsteman återgick till sitt tidigare operativaarbete som ekorevisor.Omorganisationen innebar att sammanlagt 15 personermed administrativa arbetsuppgifter sades upp från sinaanställningar. Uppsägningarna gällde från och med den1 oktober 2006. Tio av de uppsagda har under uppsägningstidenfått andra anställningar medan fem per den31 december var aktiverade i olika slag av arbetsmarknadsåtgärder,främst utbildningsinsatser, med stöd avTrygghetsstiftelsen.Sammanfattande bedömningav den nya organisationenSammantaget bedömer Ekobrottsmyndigheten attmålsättningarna med reformen och förväntningar påeffekterna av denna till fullo har uppfyllts. De omställningsproblemsom uppkommit har kunnat hanteraspå ett tillfredsställande sätt. Omorganisationen har letttill en mer effektiv ledning och styrning och bidragittill att Ekobrottsmyndighetens resultat har förbättratsavsevärt.Åtgärder mot den allvarliga ekonomiska brottslighetenEkobrottsmyndigheten skall redovisa de åtgärder som myndigheten vidtagit i syfte att vidareutveckla ocheffektivisera arbetet med att bekämpa den allvarliga ekonomiska brottsligheten.Myndighetens omvärlds- och hotbildsanalys har blivitett viktigt instrument i myndighetens strategi mot denallvarliga och ekonomiska brottsligheten. Den har pekatut områden där insatser är särskilt viktiga och sommåste prioriteras. Ett viktigt led i myndighetens insatserhar varit att inom ramen för befintliga resurser användaså mycket som möjligt till åtgärder mot denallvarliga ekonomiska brottsligheten. Genom denmängdbrottsreform som har genomförts har det blivitmöjligt att omdisponera de operativa resurserna ochföra över huvuddelen av dem till bekämpning av allvarligbrottslighet. Därutöver har särskilda åtgärdervidtagits på en rad områden i syfte att vidareutvecklaoch effektivisera åtgärderna mot den allvarliga ekonomiskabrottsligheten.Kriminalunderrättelsetjänsten har utvecklats ochgetts ökade resurser för att inriktats mot att bekämpa denallvarliga ekonomiska brottsligheten.Under 2006 har 25 åklagare och 15 ekorevisorer utsettsför att arbeta med särskilt kvalificerade arbetsuppgifteroch inom särskilt prioriterade områden. Några av dessaåklagare har fått ansvaret för hanteringen av mängdbrotten,medan övriga åklagare och ekorevisorer har avdelatsför att vara förundersökningsledare och ekorevisorer i detyngsta och mest komplicerade ärendena om grov ekonomiskbrottslighet.Genom att använda de nya metoderna och rutinernaoch dokumentera metodutvecklingsarbetet kan de samladeoperativa resurserna utnyttjas på ett väsentligt bättresätt än tidigare. En ökad kraft har därför kunnat läggaspå bekämpning av den mest komplicerade och allvarligabrottsligheten.Brottsutbytesenhetens operativa arbete kommer i höggrad att användas till att göra analyser som syftar till attkunna förverka brottsvinster som har genererats genomallvarlig ekonomisk brottslighet.Bekämpningen av brott på finansmarknaderna harförstärkts genom kompetensutveckling, analyskompetensoch programvaror.Sammantaget bedömer Ekobrottsmyndigheten attmyndigheten under 2006 både strategiskt och operativthar ökat förmågan att på ett effektivt sätt angripa denallvarligaste ekobrottsligheten. Samtidigt har en godgrund lagts för att ytterligare förbättra resultaten, både ien nära framtid och i ett mer långsiktigt perspektiv.DomstolarnaEkobrottsmyndigheten skall redovisa de åtgärder som har vidtagits för att öka samverkan med domstolarnamed inriktning på att korta den totala tiden från brottsanmälan till dom.De största ekomålen har hittills ofta krävt mycket långaförhandlingstider i domstol. Detta har medfört problemför domstolarna vid planeringen av arbetet. Ivissa fall har detta också lett till tidsutdräkt innan huvudförhandlingenkunnat hållas och dom meddelas.Under förundersökningen förbereds ett mål för huvudförhandlingen.Ekobrottsmyndigheten har vidtagiten rad åtgärder för att göra förundersökningarna merkoncentrerade och mindre tidskrävande. I rutinerna förhanteringen av de särskilt krävande ärendena ingår attaktivt tillämpa de möjligheter som lagstiftningen erbjuderför att begränsa en förundersökning till vissa brott.Vidare skall de regler som finns för att förbereda ett målför huvudförhandlingen utnyttjas bättre i syfte att åstadkommaen mer koncentrerad och sammanhållen förhandlingi domstolen. Det innebär att åklagarna i störreutsträckning utnyttjar möjligheten enligt 23 kap 18 § RBatt hålla ett särskilt sammanträde med den misstänkteoch hans försvarare innan åtal väcks. När dessa rutinerfår ett bredare genomslag kommer de särskilt krävandeekomålen inte bara vara bättre förberedda för huvudförhandlingenutan också mindre i omfång. De kommerdärför att kräva mindre förhandlingstid, vilket generelltsett bidrar till att tiden från brottsanmälan till domkortas ned.De mindre allvarliga ekonomiska brotten hanterasenligt mer standardiserade utredningsmetoder som göratt förundersökningarna kan slutföras mycket snabbt.I de fall utredningen leder till lagföring kan denna oftaske genom att åklagaren utfärdar ett strafföreläggande.Därigenom minskas belastningen på domstolarna. Närlagföringen sker genom att åtal väcks bidrar den kortareutredningstiden bl.a. till att målet är ”färskt”, vilketexempelvis gör att utsagorna under huvudförhandlingenblir mer tillförlitliga. Det blir också enklare fördomstolen att kalla berörda personer till huvudförhandlingen,eftersom adressuppgifter m.m. inte hunnitbli inaktuella. Det förenklar för domstolarna att planeraförhandlingarna och kortar därmed den totalatiden från brottsanmälan till dom.Samverkan med Domstolsverket har skett på flera områden.På central nivå har Ekobrottsmyndigheten,Domstolsverket och Advokatsamfundet diskuterat åtgärderför att effektivisera handläggningen av störreekomål och för att öka förståelsen för de olika yrkesrollerna(domare, åklagare och advokat). Diskussionernahar hittills lett till att en åklagare från Ekobrottsmyndighetenmedverkat som föreläsare vid Domstolsverketsutbildning på ekobrottsområdet.På lokal nivå förekommer regelbundna samverkansochlagmansmöten. Där diskuteras frågor som är gemensammaför Ekobrottsmyndigheten och domstolarnassom t.ex. hur domstolsbalansen bör hanteras ochhur samverkan och planeringen av verksamheterna kanutvecklas.