à rsredovisning 2006 - Ekobrottsmyndigheten

X X X X 7 5Årsredovisning2006

F Ö R O R DF Ö R O R D 2006 – ännu ett mycket framgångsrikt årför EkobrottsmyndighetenDen ekonomiska brottsligheten är ett av vår tids allvarligaste samhällsproblem. Utan en effektivbekämpning av den ekonomiska brottsligheten hotas den ekonomiska tillväxten, samtidigt somkonkurrensen i näringslivet snedvrids. Enskilda och företag liksom samhället drabbas i olika grad.Ekobrottsmyndighetens samhällsuppdrag är att skapa trygghet och rättvisa genom att förebyggaoch bekämpa ekonomisk brottslighet. I detta ligger att skydda enskilda, näringslivet och det allmännamot brottslighetens skadeverkningar. Statsmakternas mål för Ekobrottsmyndighetens verksamhetär att brott skall förebyggas, att verksamheten skall präglas av högt ställda krav på rättssäkerhetoch kvalitet och att fler brott skall leda till lagföring.År 2006 har varit ännu ett framgångsrikt år för Ekobrottsmyndigheten och jag är mycket nöjd medden verksamhet Ekobrottsmyndigheten har utfört och som sammanfattas i denna årsredovisning.Under år 2006 har Ekobrottsmyndigheten uppnått eller överträffat alla de mål som regeringenhar satt upp för verksamheten. Resultatutvecklingen har alltså förbättrats ytterligare jämfört medde avsevärda resultatförbättringar som uppnåddes under 2005.Jag kan också konstatera att den strategiska inriktningen av Ekobrottsmyndighetens resurser motden allvarligaste brottsligheten har genomförts av de operativa enheterna. Det innebär att denlångsiktiga strategi för ekobrottsbekämpningen som myndigheten lade fast år 2005 har fullföljts.En fortsatt mycket god resultatutvecklingUnder 2005 uppnådde Ekobrottsmyndigheten synnerligen goda resultatförbättringar på alla väsentligaverksamhetsområden. En stor och viktig utmaning för alla medarbetare i Ekobrottsmyndighetenunder 2006 har varit att kunna bibehålla och om möjligt ytterligare förbättra de goda resultaten.Ekobrottsmyndighetens medarbetare har lyckats mycket väl.Jag redovisar här några exempel på resultatutvecklingen. Närmare beskrivningar och detaljerfinns längre fram i denna årsredovisning. 2005 års jämförelsesiffror anges inom parentes.Ekobrottsmyndigheten har fortsatt att ha en hög nivå på antalet avslutade ärenden underåret. Antalet avslutade ärenden uppgår till 5 052 (5 027). Myndigheten har prioriterat ärendenom allvarligare ekonomisk brottslighet, där 2 323 (2 056) ärenden avslutats. Det motsvarar enförbättring med drygt 13 procent.Även antalet lagförda ärenden har ökat till 1 411 (1 302). Ökningen avser främst ärenden omallvarligare ekonomisk brottslighet, som ökat till 677 (525), vilket motsvarar en ökning underåret med 29 procent.Antalet lagförda personer fortsätter också att öka till 1 696 (1 626) personer. Även här avserökningen främst personer som lagförts för allvarligare ekonomisk brottslighet och 922 (775)personer lagfördes för sådan brottslighet under året, vilket motsvarar en ökning med 19 procent.Ett viktigt mått på effektiviteten i verksamheten är den s.k. lagföringsprocenten, dvs. denandel ärenden där lagföring (åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse) har skett.Lagföringsandelen ökade för alla ärendetyper till 33 procent (30). Lagföringen av allvarligareekonomisk brottslighet ökade mest från 29 till 34 procent. Även lagföringsandelen av s.k.mängdärenden ökade.Den genomsnittliga genomströmningstiden från inkommen brottsanmälan till beslut i åtalsfråganminskade för sjätte året i rad, från 440 dagar till 426 dagar.Också Ekobrottsmyndighetens balanser minskade och uppgick vid årets slut till totalt 2 290ärenden (2 934). Det motsvarar en minskning under året med 22 procent.Sammantaget visar dessa siffror att Ekobrottsmyndigheten, med en fortsatt hög ärendeinströmningunder 2006, har haft ett ökat fokus på utredningsverksamhet och lagföring av den allvarligare ekonomiskabrottsligheten. Även handläggningen av mängdbrott har resultatmässigt varit en stor framgång.Balanssituationen är den bästa någonsin sedan Ekobrottsmyndigheten inrättades och myndighetenkan därmed arbeta med ”färska” brottsanmälningar och i ökad utsträckning även inriktaspaningsinsatser m.m. mot pågående ekobrottslighet.Framgångsfaktorer: Medarbetarna och den nya strateginVid Ekobrottsmyndigheten arbetar ca 400 personer. Av dessa är ca 100 åklagare, ca 195 poliser, ca40 ekorevisorer, ca 35 ekosekreterare samt ca 35 andra specialister inom olika områden. Antaletårsarbetande har varit omkring 400 alltsedan Ekobrottsmyndigheten inrättades 1998.Det finns flera framgångsfaktorer som förklarar den fortsatt goda resultatutvecklingen under2006. Den första och viktigaste faktorn är de insatser som gjorts av Ekobrottsmyndighetens kvalificerade,lojala och engagerade medarbetare. Det råder utan tvekan en stark samarbetsanda och enyrkesstolthet inom Ekobrottsmyndigheten. Den omständigheten att myndigheten under året varitföremål för en särskild granskning har hanterats på ett mycket bra sätt bland medarbetarna. Detfinns en utbredd övertygelse bland flertalet medarbetare om att Ekobrottsmyndighetens verksamhetär nödvändig också i framtiden.Den andra framgångsfaktorn är Ekobrottsmyndighetens strategi för att uthålligt och effektivt arbetamed att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Strategin innebär att den allvarliga ochsystemhotande ekonomiska brottsligheten skall angripas på ett systematiskt sätt samtidigt som denmindre allvarliga brottsligheten skall handläggas snabbt och rättssäkert. Att detta sker inom ramen fören samlad ledning och styrning är en förutsättning för det framgångsrika arbetet.Andra komponenter har i varierande grad bidragit till de goda verksamhetsresultaten 2006.Kriminalunderrättelsetjänsten har utvecklats mycket positivt. Arbetet med kompetens- och metodutvecklinghar varit högt prioriterat inom myndigheten under året. Det interna och externa samarbeteti det dagliga operativa arbetet har varit mycket gott. Ekobrottsmyndighetens medarbetaresamverkar på ett utmärkt och konstruktivt sätt med Skatteverkets skattebrottsenheter samt medandra poliser och åklagare som arbetar med ekobrottsbekämpning utanför Ekobrottsmyndigheten.En rad andra myndigheter och organisationer har i varierande grad gemensamma intressen medEkobrottsmyndigheten. Utan undantag är samarbetet också med alla dessa mycket gott. Ekobrottsmyndighetenhar på många olika sätt fått detta bekräftat.Projektärenden och mängdbrottsärendenFör att ännu mer verkningsfullt än tidigare kunna angripa den allvarliga ekonomiska brottslighetenunder kommande år har Ekobrottsmyndigheten under 2006 bedrivit ett omfattande arbete med attta fram nya och effektivare arbetsmetoder och arbetsrutiner vid handläggningen av ärenden om all-

F Ö R O R DF Ö R O R D varlig ekonomisk brottslighet (projektärenden) och för att åstadkomma en rättssäker och effektiviseradprocess för handläggningen av de större ärendena. Utgångspunkten för utvecklingsarbetet har varit degoda erfarenheterna från en effektiv och rättssäker lagföring av mängdärenden.Den handläggning av mindre avancerad brottslighet (mängdbrott) som infördes 2005 har fortsattatt redovisa mycket goda resultat. Ursprungligen sattes 90 dagar som mål för genomsnittlig genomströmningstidfrån inkommen brottsanmälan till beslut i åtalsfrågan. Redan under 2005 passeradesdetta mål med god marginal och resultatet för 2006 är imponerande, nämligen 44 dagar. Det ärockså glädjande att lagföringsandelen för mängdärenden ökade under 2006 från 30 procent till 33procent. Den rättsliga kvaliteten i arbetet ligger kvar på en mycket hög nivå. Totalt sett har mängdbrottsreformeninte bara motsvarat utan till och med överträffat mycket högt ställda förväntningar.Effekterna av mängdbrottsreformen är inte bara gynnsamma för Ekobrottsmyndighetens egenverksamhet. Reformen ger också viktiga och tydliga kriminalpolitiska signaler. Den som anmäls förekobrott får en snabb och enhetlig bedömning av sitt ärende och ett snabbt svar på frågan om det skallske en lagföring eller inte. För den som ”frias” från brottsmisstankarna kommer det efterlängtadebeskedet efter kortast möjliga tid, vilket i många fall kan ha stor betydelse för den misstänkte och hanseller hennes möjligheter till fortsatt yrkesutövning. Den som har begått ekobrott blir föremål för ensnabb och effektiv lagföring. De preventiva effekterna av en snabb lagföring skall inte underskattas.Förverkande av brottsvinster och penningtvättEkobrottsmyndigheten har under 2006 påbörjat ett långsiktigt arbete som skall öka möjligheterna attförverka brottsvinster och lagföra penningtvätt. En ny enhet – Brottsutbytesenheten – har bildats ochinitialt bemannats med en åklagare, två analytiker och en ekorevisor. Brottsutbytesenheten skall arbetapå både strategisk och operativ nivå med målsättningen att öka det kriminalpolitiska genomslagetför Ekobrottsmyndighetens åtgärder och slå mot drivkraften bakom brottsligheten – pengarna.Brottsförebyggande insatserEkobrottsmyndighetens insatser på det brottsförebyggande området har ytterligare förstärkts underåret. Resursmässigt motsvarar ökningen ca 26 procent och totalt har ca 8 953 timmar lagts ned påbrottsförebyggande arbete. De brottsförebyggande insatserna har strategiskt inriktats mot olikasamhällsfunktioner som ligger ”närmare brottsligheten” och som i sin legala verksamhet kan påverkabrottsligheten.Av insatserna bör särskilt kontakterna med revisionsbyråer, bokföringskonsulter och huvudorganisationenFAR SRS nämnas. Dessa kan direkt påverka sina klienter att inte begå ekobrott ochrevisorerna är skyldiga att anmäla brott de upptäcker. Ekobrottsmyndigheten har också tillsammansmed andra myndigheter genomfört informationsinsatser för anställda vid växlingskontor och derasarbetsgivare i syfte att förhindra penningtvätt. Svart arbete inom byggsektorn är ett välkänt problemoch Ekobrottsmyndigheten har inom detta område bl.a. tillsammans med Brottsförebyggande rådetoch företrädare för arbetsgivare och arbetstagare inom byggbranschen initierat olika brottsförebyggandeaktiviteter, bl.a. en djupstudie angående organiserad brottslighet. Samarbete med näringslivsocharbetstagarorganisationer förekommer också i flera andra branscher.Även med kommuner och andra offentliga organ har samarbetet på det brottsförebyggandeområdet vuxit i omfattning och intensitet. Aktiviteterna omfattar bl.a. en utökad samverkan medde lokala brottsförebyggande råden, åtgärder vid offentlig upphandling för att minska risken för attoseriösa aktörer anlitas samt insatser inom restaurangbranschen.Ekobrottsmyndigheten har under året avslutat en systematisk utvärdering av samtliga större brottsförebyggandeprojekt som myndigheten har bedrivit åren 1998-2006. Rapporten innehåller bl.a. ensamlad effektanalys utifrån såväl ett kort- som långsiktigt brottsförebyggande perspektiv. Rapportensätter ljuset på att samarbetet med andra myndigheter och näringsliv är en avgörande framgångsfaktori det brottsförebyggande arbetet. Ekobrottsmyndigheten har tack vare ökade satsningar pådet brottsförebyggande arbetet kunnat fullfölja sin strategi att inrikta de brottsförebyggande insatsernamot de funktioner i samhället som ligger närmast brottsligheten.Sammantaget tillmäts det brottsförebyggande arbetet stor betydelse i Ekobrottsmyndighetensstrategiska arbete mot ekonomisk brottslighet. Det brottsförebyggande perspektivet beaktas i allverksamhet och alla medarbetare är delaktiga i detta arbete.SlutordSom framgår av denna årsredovisning kan Ekobrottsmyndigheten ännu en gång visa på en mycketgod resultatutveckling. Ekobrottsmyndigheten har uppnått eller överträffat alla de mål som regeringengenom regleringsbrevet för 2006 har satt upp för verksamheten. Det är tredje året i radsom verksamheten har utvecklats starkt med goda resultatförbättringar på alla väsentliga områden.Vidare kan jag konstatera att under 2006 har allt större del av myndighetens resurser på ett framgångsriktsätt satsats på att bekämpa den allvarligaste ekonomiska brottsligheten.En annan slutsats är att Ekobrottsmyndigheten under 2006 genom utvecklingsinsatser på en radolika områden också har lagt grunden för ytterligare väsentliga resultatförbättringar under de kommandeåren. Ekobrottsmyndigheten står därmed i dag mycket väl rustad för att möta de nya ochhögre krav som kommer att ställas på ekobrottsbekämpningen i framtiden. Det gäller inte baramyndighetens primära uppgifter på det brottsförebyggande området samt i fråga om utredning ochlagföring, utan det gäller i minst samma grad Ekobrottsmyndighetens roll som ett strategiskt lednings-och samordningsorgan direkt under regeringen.Stockholm den 16 februari 2007gudrun antemar

V E R K S A M H E T O C H O R G A N I S AT I O NV E R K S A M H E T O C H O R G A N I S AT I O N anmälda brottsmisstankarÖvrigt 7% Bokföringsbrott 45%Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst spårarupp grov och allvarlig brottslighet. Skatteverket och konkursförvaltarnaanmäler flest brott. Skattebrott och bokföringsbrottär de vanligaste brottsrubriceringarna.Ett ekobrott lagförsOmvärldsanalysBrott begåsFörundersökning inledsBeslut om åtalPåföljdBedrägerier 3%Aktiebolagslagen 2%Skattebrott 37%Insider, Handelmed finans. instr. o.Näringsförbud 3%Borgenärsbrott 3%KriminalunderrättelsetjänstBrott upptäcks/anmälsBrottsutredningFörundersökning avslutasDom /överklagandeEN UNDERRÄTTELSESTYRD EKOBROTTSBEKÄMPNINGEKOBROTTSMYNDIGHETENS ORGANISATIONEn framgångsrik ekobrottsbekämpning förutsätter enhög kunskap om brottsligheten och dess drivkrafter.Samhällsutvecklingen inom olika områden och vilka incitamentför ekonomisk brottslighet som skapas genomförändringar i vår omvärld måste analyseras. Nya trenderoch nya metoder för ekonomisk brottslighet måste uppmärksammasoch följas upp på ett tidigt stadium.Ekobrottsmyndigheten tar varje år fram en omvärlds-och hotbildsanalys. Den utgör ett viktigt underlagför den strategiska inriktningen av myndighetensbrottsbekämpning.Kriminalunderrättelsetjänsten kartlägger brottslighetenoch dess strukturer och gör analyser på bådestrategisk och operativ nivå.Brott upptäcks av Ekobrottsmyndigheten, av andramyndigheter som har kontrollfunktioner, av konkursförvaltare,revisorer och enskilda. När brott upptäckssker en anmälan. Ekobrottsmyndigheten handläggerca 4 000 brottsanmälningar varje år. En anmälan kaninnehålla flera brottsmisstankar och flera brottsmisstänkta.Om det finns anledning att anta att ett brotthar begåtts leder anmälan till att en förundersökninginleds. Förundersökningen skall klarlägga om ett brotthar begåtts och vilken bevisning som finns.Ekobrottsmyndigheten utreder både mindre allvarligbrottslighet och grov och avancerad brottslighet somofta har internationella kopplingar. Vilka åtgärder somvidtas under förundersökningen beror på hur allvarligoch komplicerad den misstänkta brottsligheten är.Mindre allvarlig brottslighet utreds snabbt och rättssäkertgenom bl.a. förhör med den misstänkta ochvittnen samt granskning av handlingar. Avanceradbrottslighet utreds med hjälp av hemliga tvångsmedel,spaning, frihetsberövanden samt förhör med misstänktaoch vittnen.När förundersökningen är avslutad lagförs ärendet.Det betyder att åklagaren utfärdar ett strafföreläggandeeller väcker åtal. Ett strafföreläggande kan avse villkorligdom i förening med böter eller endast bötesstraff.Om åtal väcks prövas åtalet av en tingsrätt som beslutarvilket eller vilka brott som den åtalade skall dömas föroch en påföljd. Vissa mål överklagas av den tilltaladeeller av åklagaren till hovrätt. För att ett ärende skallprövas i Högsta domstolen (HD) krävs att riksåklagarenbegär prövningstillstånd och att detta beviljas av HD.Ekobrottsmyndigheten leds av en generaldirektör somi åklagarfrågor har ställning som överåklagare. Undergeneraldirektören finns på den strategiska ledningsnivånen ledningsgrupp som består av en överåklagare,som är generaldirektörens ställföreträdare, två viceöveråklagare, enhetschefer inom staben samt chefenför Ekobrottskansliet vid Rikskriminalpolisen.OrganisationsschemaGENERALDIREKTÖRSTABHÖGRE ÅKLAGAREPOLISCHEFSTOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖTolv åklagakammare, tre polisoperativa enheter,tre operativa serviceenheterÖveråklagaren och de vice överåklagarna ansvarar undergeneraldirektören för rättslig kontroll och tillsyn,rättsutveckling samt utveckling av metoder och kvalitetinom myndighetens verksamhetsområden. De kanäven ha en kvalificerad åklagarroll i de mest komplicerademålen. Chefen för Ekobrottskansliet leder undergeneraldirektören polisverksamheten i myndigheten.Den operativa verksamheten bedrivs vid tolv åklagarkammare,tre polisoperativa enheter och tre operativaserviceenheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.Till åklagarkamrarna är utredningsgrupper knutna somär placerade i Visby, Karlskrona, Kristianstad, Halmstad,Borås och Skövde.Vid varje åklagarkammare finns 20–25 medarbetaresom är ekoåklagare, ekopoliser, ekorevisorer eller specialisterav annat slag. Chef för en åklagarkammare ären chefsåklagare som leder verksamheten. För ledningsuppgifterfinns också vid varje åklagarkammare en vicechefsåklagare samt en kammarkommissarie som biträderkammarchefen och leder polisverksamheten inomkammaren. Åklagarna, poliserna och ekorevisorerna ärspecialutbildade för utredningar av ekonomisk brottslighetoch arbetar nära tillsammans.De polisoperativa enheternas uppgift är att biträdaåklagarkamrarna med hemliga tvångsmedel, spaningoch kriminalunderrättelsetjänst. De operativa serviceenheternasuppgift är att genom ekosekreterare ochservicepersonal svara för den operativa och administrativaservicen till åklagarkamrarna och den polisoperativaenheten på orten.

1 0 X X X XB R O T T S F Ö R E B Y G G A N D E A R B E T E 1 1ResultatredovisningVerksamhetsområdeBrottsförebyggande arbeteRegeringens mål:Brott skall förebyggas.Verksamhetsgren Brottsförebyggandearbete samt strategiskledning och samordningRegeringens mål:Risken för att brott begås skall minska.Brottsförebyggande arbeteÅterrapporteringen skall innehålla en sammanhållenbeskrivning och analys av hur verksamhetenhar utvecklats och dess resultat.InledningDen brottsförebyggande verksamheten vid Ekobrottsmyndighetenhar som övergripande mål att risken föratt brott begås skall minska. I den långsiktiga strategisom Ekobrottsmyndigheten tagit fram för det brottsförebyggandearbetet anges följande:Ekobrottsmyndigheten verkar för en ökadupptäcktsrisk.Ekobrottsmyndigheten pekar ut riskområden förekonomisk brottslighet.Ekobrottsmyndigheten informerar om ekonomiskbrottslighet för att påverka attityder hos enskildaoch näringslivet.Ekobrottsmyndigheten utvecklar och stödjerlokalt brottsförebyggande arbete.Ekobrottsmyndigheten bidrar till att det straffrättsligasystemet blir effektivt och får genomslag.Ekobrottsmyndighetens omvärlds- och hotbildsanalysidentifierar områden där den ekonomiska brottslighetendrabbar samhälle, näringsliv och enskilda. Genom denbild av brottslighetens drivkrafter, struktur och omfattningsom analysen ger kan brottsförebyggande insatsergöras på rätt områden och med rätt inriktning.När det gäller den mindre avancerade ekonomiskabrottsligheten är en snabb och rättssäker lagföring tillsammansmed information en brottsförebyggande metod.En annan metod att minska risken för brott är attanalysera på vilka områden reglerna kan förenklas såatt den enskilde inte riskerar att begå brott på grund avatt regelsystemet är komplext och svårt att följa.När det gäller den avancerade ekonomiska brottslighetenbehöver en kombination av olika åtgärdervidtas för att minska risken för att brott begås. På dettaområde krävs avancerad kriminalunderrättelsetjänstoch en djup och bred samverkan mellan rättsväsendetsmyndigheter. Brottsförebyggande rådet bidrar genomforsknings- och utredningsinsatser till metod och kunskapsutvecklingen.Samverkan med näringslivet ocharbetslivets organisationer är också nödvändig för attfå långsiktiga resultat.Genom information om den ekonomiska brottslighetenoch dess skadeverkningar till företag och enskildaökar också medvetenheten om och uppmärksamhetenpå ekonomisk brottslighet. Det kan på sikt leda tillatt fler upptäcker ekonomisk brottslighet och till enpåverkan av attityder mot ekonomisk brottslighet.Ekobrottsmyndigheten har under året gjort insatser påsamtliga dessa områden.

1 2 B R O T T S F Ö R E B Y G G A N D E A R B E T EB R O T T S F Ö R E B Y G G A N D E A R B E T E 1 3De enheter som handlägger den mindre avanceradebrottsligheten åstadkommer tillsammans med poliser,ekonomer och skatteverkets brottsutredare en snabboch rättssäker lagföring. Åklagarna på dessa enheter seren mycket stor mängd ärenden. Därför kan de dra slutsatserom vilka regler som åsidosätts och varför.Information i brottsförebyggande syfte har lämnatsdels genom spridning av ett antal broschyrer som tarupp olika aspekter av den ekonomiska brottsligheten,dels genom att Ekobrottsmyndigheten har deltagit i enrad olika sammanhang där myndigheter, näringsliv ocharbetslivets organisationer samverkar i syfte att förebyggaekonomisk brottslighet.Ekobrottsmyndigheten har under året vidtagit en radåtgärder för att utveckla metoderna för det brottsförebyggandearbetet. Det har skett i samverkan medBrottsförebyggande rådet, andra myndigheter och företrädareför arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.Metodutvecklingen har koncentrerats till områden därden ekonomiska brottsligheten redan idag orsakarstora skador och områden där riskerna för ekonomiskbrottslighet är särskilt stora.Ekobrottsmyndigheten har också drivit särskilda brottsförebyggandeprojekt som har inriktats mot växlingskontor,revisionsbyråer och bokföringsbyråer. Dessaprojekt har ingått som ett led i en serie särskilda brottsförebyggandeprojekt som myndigheten har genomförtsedan myndigheten bildades. Under året har också enutvärdering och sammanställning av Ekobrottsmyndighetensbrottsförebyggande projekt 1998-2006 publicerats(Ekobrottsmyndighetens rapport 2006:2).Sammanlagt har tretton olika projekt genomförts inomramen för denna serie. Rapporten summerar erfarenheteroch drar slutsatser som successivt kan genomförasi metodutvecklingsarbetet.METODUTVECKLING OCH ÖVRIGA ÅTGÄRDER PÅ OPERATIV NIVÅMyndigheten skall redovisa metodutveckling samtövriga åtgärder på operativ nivå som har vidtagitsför att förebygga att brott begås.Förverkande av brottsvinster och penningtvättEkobrottsmyndighetens åtgärder för att öka insatsernaför förverkande av brottsvinster och mot penningtvätthar getts en klart brottsförebyggande ansats.Financial Action Task Force (FATF) riktade i en rapport2006 kritik mot Sveriges hantering av frågor ompenningtvätt. Justitiedepartementet remitterade underåret en departementspromemoria om utvidgat förverkandem.m. (Ds 2006:17). Mot denna bakgrund harett omfattande utvecklingsarbete påbörjats för att utvecklametoder och skapa bättre förutsättningar för attspåra och förverka medel som åtkommits genom brottoch för att öka lagföringen av penningtvätt.En del av Ekobrottsmyndighetens insatser på dettaområde har skett i samverkan med Åklagarmyndigheteninom ramen för ett gemensamt projekt som beräknaspågå också 2007. Projektet innefattar bl.a. gemensammaerfarenhetsseminarier och rättslig informationtill åklagarna.Ekobrottsmyndigheten har därutöver avsatt särskildaresurser för att öka genomslaget för reglerna omförverkande och penningtvätt. En särskild enhet medansvar för strategi och metodutveckling avseende förverkandeav brottsutbyten och penningtvätt – Brottsutbytesenheten– har bildats med en åklagare, två analytikeroch en ekorevisor. Enhetens uppgift är bådestrategisk och operativ. Enhetens strategiska arbete harinletts med en analys av vilka möjligheter som finnsinom ramen för nuvarande lagstiftning. För samverkanmed Åklagarmyndigheten och andra myndigheter harenheten bildat ett myndighetsnätverk för återvinning avbrottsutbyte. Samverkan med motsvarande enheterinom de ekobrottsbekämpande myndigheterna i övriganordiska länder har inletts och gett värdefulla erfarenheterpå såväl strategisk som operativ nivå. Brottsutbytesenhetenhar också förberett ett system för operativainsatser. Det skall ske genom att enheten gör ekonomiskakartläggningar parallellt med att brottsmisstankar utredsi de ärenden som handläggs vid åklagarkamrarna.Ekobrottsmyndigheten har därutöver genomförtföljande insatser:I samverkan med Finansinspektionen och Finanspolisenhar informationsinsatser ägt rum påväxlingskontor och hos betalningsförmedlare iStockholm, Göteborg och Malmö. En särskildinformationsbroschyr har tagits fram som har fåttstor spridning.Brottsutbytesenhetens utvecklingsarbete skerparallellt och i samråd med Brottsförebygganderådet som i ett gemensamt projekt med Ekobrottsmyndighetengenomför en studie ”Spåra ochåterföra utbyte av brott – exemplet EBM och LUCi Göteborg”. Brottsförebyggande rådets studie ärinriktad på metod- och kunskapsutveckling ochkommer att pågå även under år 2007. Projektetskall redovisas genom rapporter och seminarierunder 2007.Brott på finansmarknadernaAntalet anmälda brott mot lagen (2005:377) om straffför marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrumenthar ökat kraftigt under året. Det kan i huvudsakförklaras med att definitionen av insiderbrott harändrats och omfattar fler gärningar än tidigare, med attfinansmarknaderna har vuxit och med att antalet aktörerpå finansmarknaderna har ökat. På detta områdebedömer Ekobrottsmyndigheten att brottsutredningoch åtal har en särskilt stor allmänpreventiv verkan. Ettannat viktigt område är att i samverkan med Finansinspektionenoch de finansiella instituten lämna informationom lagstiftningen.Under året har Ekobrottsmyndigheten tillsammansmed Finansinspektionen medverkat i informationsinsatsersom syftar till att de finansiella instituten skall hagod kännedom om den anmälningsskyldighet som lagenföreskriver. Den stora ökningen av antalet anmäldabrott har också ställt krav på en utveckling av Ekobrottsmyndighetensorganisation för att snabbt ocheffektivt utreda anmälda brottsmisstankar. Ekobrottsmyndighetenhar under året rekryterat två finansmarknadsanalytikerför att tillföra specialistkompetens fördet brottsförebyggande och brottsutredande arbetet.Myndigheten har också tagit fram nya rutiner för förundersökningarnavilket bl.a. har inneburit att kriminalunderrättelseroch hemliga tvångsmedel har börjatanvändas i brottsbekämpningen. Metodutvecklingenhar hittills lett till att fler ärenden har lagförts och atthandläggningstiderna har kortats.Svart arbetskraftEtt särskilt projekt har inletts för att utveckla de brottsförebyggandemetoderna mot svart arbetskraft i byggbranschen.Brottsförebyggande rådet undersöker isamverkan med Ekobrottsmyndigheten och företrädareför arbetsgivar– och arbetstagarorganisationerna ibyggsektorn den organiserade brottsligheten inom byggbranschen.Projektet syftar till att finna metoder för attsystematiskt och långsiktigt förebygga och motverkaekonomisk brottslighet.Ett exempel på hur brottsförebyggande metoder harkombinerats med brottsutredande insatser mot svartarbetskraft inom restaurangbranschen är förverkandeav manipulerade kassaapparater. Projektet började isamverkan med Skatteverket och andra myndigheteri Stockholm och arbetsmodellen tillämpas nu i ett rikstäckandekontrollprojekt som Skatteverket har initierat.Ekobrottsmyndigheten har under året spridit sina kunskaperoch sina erfarenheter till andra som arbetar motbrottslighet inom restaurangbranschen. Projektet bedömsha lett till en ökad medvetenhet om risken förupptäckt. Enligt berörda branschorganisationers bedömningarhar metoden fått synbara effekter bl.a. genomminskat intresse av att överta restaurangföretag ochlägre priser vid företagsöverlåtelser.Ytterligare två brottsförebyggande projekt med direktsyfte att utveckla system och metoder för att hindraeller försvåra brottslig verksamhet har pågått under2006 tillsammans med de tre storstadskommunernaoch arbetsmarknadens parter. Det ena projektet gällersvart arbetskraft inom lokalvård. Projektet innebär attrutiner har kartlagts och vidareutvecklats för att ta frammodeller som säkerställer att offentlig upphandling avlokalvårdstjänster kan ske på ett sådant sätt att företagsom anlitar svart arbetskraft utesluts i beslutsproceduren.Det andra projektet har haft kommunernas utskänkningshandläggaresom målgrupp. Ett utbildnings-och informationsmaterial har tagits fram somsyftar till att öka kunskapen hos kommunernas handläggareså att risken för ekonomisk brottslighet kaninverka på bedömningen av om utskänkningstillståndskall lämnas.

1 4 B R O T T S F Ö R E B Y G G A N D E A R B E T EB R O T T S F Ö R E B Y G G A N D E A R B E T E 1 5OMFATTNINGEN AV DET BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETETSAMVERKAN MED NÄRINGSLIVET OCH ARBETSLIVETS ORGANISATIONERMyndigheten skall i sin redovisning göra enbedömning av omfattningen av det brottsförebyggandearbetet och en beskrivning av erfarenheterav detta arbete.Ekobrottsmyndigheten har under året förstärkt resursernaför det brottsförebyggande arbetet. Förstärkningarnahar främst skett på lokal nivå och bl.a. inneburitatt varje polisoperativ enhet har fått en särskild resursför det brottsförebyggande arbetet. Inom ramen försärskilda brottsförebyggande aktiviteter har åklagarkamrarnaengagerats i det brottsförebyggande arbetet.De ökade resursinsatserna på det brottsförebyggandeområdet har gett bättre möjligheter att såväl initierabrottsförebyggande aktiviteter som att medverka i aktivitetersom initieras av andra myndigheter eller organisationer.Efterfrågan på Ekobrottsmyndighetens medverkani olika brottsförebyggande aktiviteter har ökat underåret. Ekobrottsmyndighetens arbetsmetod är att förmedlade kunskaper som myndigheten har vunnit påolika områden till olika funktioner i samhället somfinns ”närmast brottsligheten” och därmed har störstmöjligheter att motverka de problem som finns inomolika områden. På detta sätt kan Ekobrottsmyndighetennå ut med information till organisationer, näringslivoch allmänheten. Under 2006 har det skett bl.a. genomatt Ekobrottsmyndigheten har deltagit i seminarier,mässor, workshops och informationsmöten. Genominformation om ekonomisk brottslighet och dess konsekvenserhar Ekobrottsmyndigheten bidragit till att ökakunskapen och till att påverka attityder hos enskilda ochnäringslivet.Ekobrottsmyndigheten har under 2006 i samverkanmed andra myndigheter utarbetat ett antal informationsbroschyrersom riktar sig bl.a. till småföretagare,växlingskontor, lagerbolagsbildare, elever på yrkesinriktadeutbildningar samt företagare och anställda irestaurangbranschen. Broschyrerna behandlar ämnensom t.ex. bokföringsskyldighet, penningtvätt och svartarbete och har som syfte att öka kunskapen om vad sommotverkar ekonomisk brottslighet. Stora upplagor avinformationsfoldrarna har spridits vid olika informationsmöten,via de lokala brottsförebyggande råden ochbranschorganisationer samt vid informationsmöten avolika slag. Myndighetens erfarenhet är att det finns enmycket stor efterfrågan på information av det här slaget.Myndigheten skall redovisa hur samverkan med näringslivet och arbetslivets organisationer har utvecklats ochhur de erfarenheter kring förebyggande av ekonomisk brottslighet som dessa aktörer besitter har tagits till varai Ekobrottsmyndighetens verksamhet.Den utvärdering som Ekobrottsmyndigheten har gjortav de särskilda brottsförebyggande projekt som genomförts1998-2006 (Rapport 2006:2) sätter ljuset på attsamverkan med andra myndigheter och näringslivet ären avgörande framgångsfaktor i det brottsförebyggandearbetet. Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggandeaktiviteter och projekt genomförs därför regelmässigti samverkan med andra. Den ökade satsningenpå det brottsförebyggande området har medfört attmyndigheten under 2006 har haft större möjligheteratt delta i kampanjer och informationsarbete och därmedkunnat fullfölja sin strategi att inrikta de brottsförebyggandeinsatserna till olika funktioner i samhälletsom ”ligger närmare brottsligheten” och därmed fågenomslag för det brottsförebyggande arbetet.Efterfrågan på Ekobrottsmyndighetens medverkanvid olika informationsaktiviteter har ökat markant under2006. Både olika branschorganisationer och arbetslivetsorganisationer har visat ett ökat engagemang.Förfrågan om information kommer också allt oftarefrån skolor med yrkesinriktad utbildning.Ett projekt som bedrivits under 2006 har varit attinformera revisionsbyråer och bokföringskonsulter. Revisoreroch bokföringskonsulter är viktiga målgruppersom direkt kan påverka sina klienter att inte begå ekobrott.Revisorerna bidrar också till att brott upptäcks ochanmäls. Det särskilda informationsprojekt som genomförtsmed oorganiserade bokföringsbyråer som primärmålgrupp syftade till att öka kunskaperna hos personalenpå dessa byråer för att på så sätt direkt motverka olagligabeteenden hos deras klienter – den egentliga målgruppen.Sedan projektet inleddes 2005 har mer än 1 300oorganiserade bokföringskonsulter deltagit i sammanlagt18 informationsträffar som anordnats av Ekobrottsmyndighetenoch Skatteverket i samverkan. Informationskampanjenhar varit mycket efterfrågad och nåttstor spridning inom yrkeskretsen.Ett annat projekt har varit informationsinsatser somriktats till växlingskontor och betalningsförmedlare ochsom genomförts i samverkan med Finansinspektionenoch Finanspolisen. Av totalt 35 valutaväxlingsföretageller kombinerade valutaväxlings- och betalningsförmedlingsföretagi Stockholm, Göteborg och Malmöhar 24 företag varit representerade vid de kontaktmötensom hållits. Också detta informationsprojekt har fåttgenomslag och väckt uppmärksamhet.Ekobrottsmyndigheten får vid brottsförebyggandeinsatser på olika områden ökade kunskaper som omsättsoch tas till vara i det brottsförebyggande ochbrottsutredande arbetet. Vid deltagande i olika seminarier,konferenser m.m. tillsammans med branschorganisationeroch fackföreningar får Ekobrottsmyndighetenen ökad allmän kunskap om hur olika delar avnäringslivet och affärslivet fungerar. Genom samverkanoch möten utanför den egna myndigheten vinner Ekobrottsmyndighetenockså värdefull information omattityder och trender som råder i samhällslivet. Genomsådan information kan Ekobrottsmyndigheten fångaupp tendenser som påverkar den ekonomiska brottslighetenoch därmed få en tidig förvarning om riskområdenför ekonomisk kriminalitet.

1 6 B R O T T S F Ö R E B Y G G A N D E A R B E T EB R O T T S F Ö R E B Y G G A N D E A R B E T E 1 7LOKALT BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETEMyndigheten skall redovisa hur det lokala ekobrottsförebyggandearbetet har utvecklats.På den traditionella brottslighetens område har detlokala brottsförebyggande arbetet genomgått en kraftigutveckling under senare år. I dag finns det ca 300 lokalabrottsförebyggande råd där olika samhällsfunktioner,från polis och skola till näringsliv och föreningar,samverkar för att öka tryggheten och minska brottsligheten.Ekobrottsmyndigheten och Brottsförebygganderådet påbörjade redan under år 2005 ett gemensamtarbete för att stödja och aktivera de lokala brottsförebygganderåden i det ekobrottsförebyggande arbetet.Under 2006 har detta arbete fördjupats och utvecklatstillsammans med de lokala brottsförebyggande råden ide tre storstadsområdena. Detta har bl.a. resulterat i attMalmö kommun under året tagit ett principiellt beslutom att utveckla projekt inom ekoområdet och utsetten särskild kontaktperson för sådana frågor.Under 2006 har Ekobrottsmyndigheten tillsammansmed de tre storstadskommunerna, Folkhälsoinstitutetoch Skatteverket utvecklat rutiner och modellerKRIMINALUNDERRÄTTELSETJÄNSTEkobrottsmyndighetenskriminalunderrättelsetjänstEkobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst(KUT) har förstärkts ytterligare under 2006 med kompetensutveckling,analyskapacitet och programvaror.Kriminalunderrättelsetjänsten har tagit fram både strategiskaoch operativa analyser som har varit av storbetydelse för inriktningen av den brottsförebyggandeoch brottsutredande verksamheten i Ekobrottsmyndigheten.Den strategiska kriminalunderrättelsetjänsten harlevererat månadsrapporter till myndighetens ledningsom har bildat underlag för olika inriktningsbeslut.Den strategiska kriminalunderrättelsetjänstens analyserför kommunernas prövning av serveringstillstånd. Isamband med prövning av utskänkningstillstånd görsbland annat en bedömning av den sökandes ekonomiskaförutsättningar för att bedriva näringsverksamhet.Vilka som får utskänkningsstillstånd bedöms hastor betydelse för utvecklingen av den ekonomiskabrottsligheten inom restaurangbranschen.I Stockholm har under året drivits ett regionalt projektavseende svart arbetskraft inom byggbranschen.Projektet har drivits i samarbete med Stockholms Byggmästareförening,Byggfacket och Skatteverket. Informationsinsatserhar gjorts i förhållande till byggbranschens”beställare” som t.ex. HSB och till branschens”utförare” som t.ex. NCC och Skanska. Informationinom ramen för detta projekt har också anordnats föravgångsklasser i de yrkesrelaterade gymnasieskolornainom Stockholms län.I Göteborg har ett projekt mot fusk inom restaurangbranschenvidareutvecklats genom utökade krogkontroller.I Malmö har 2005 års projekt mot penningtvätt vidareutvecklatsunder 2006 med konst- och antikhandlaresom målgrupp.Myndigheten skall beskriva hur kriminalunderrättelseverksamheten har bedrivits och utvecklats samt göra enbedömning av den effekt verksamheten har haft för förebyggande av ekonomisk brottslighet.har tillsammans med de nationalekonomiska analysersom görs vid Ekobrottsmyndighetens sekretariat föromvärldsanalys utgjort grunden för Ekobrottsmyndighetensomvärlds- och hotbildsanalys 2006.Den operativa kriminalunderrättelsetjänstens analyserhar resulterat i 24 underrättelserapporter som haröverlämnats till åklagarkamrarna. På grundval av underrättelserapporternahar det hittills inletts förundersökningari 18 större tvångsmedelsärenden. Rapporternahar i samtliga fall gällt grov och organiseradekonomisk brottslighet med koppling till svart arbetskraft,penninghäleri, människohandel eller kriminellaMC-gäng.Den operativa kriminalunderrättelsetjänsten har letttill att Ekobrottsmyndigheten i allt högre grad kan inriktasina resurser mot pågående brottslighet som intehar avslöjats genom de olika slag av kontroller somandra myndigheter, revisorer och konkursförvaltaregör. Antalet brottsanmälningar som grundar sig på denoperativa kriminalunderrättelsetjänstens analyser ökadetill 221 stycken, vilket är en ökning med fem procentjämfört med föregående år.Samverkan med andra myndigheterSamarbetet mellan Ekobrottsmyndigheten, Polisen ochandra myndigheter som bedriver underrättelsetjänsthar under året utvecklats och strukturerats på såväl centralsom regional nivå. Inriktningen för det arbetet harvarit att ”följa pengarna” vilket har inneburit att underrättelsesamarbetethar innefattat bl.a. de delar av denorganiserade brottsligheten som gäller grov ekonomiskbrottslighet.Ekobrottsmyndigheten har tillsammans med andramyndigheter medverkat i polisens Operativa råd. Rådethar till uppgift att samordna myndigheternas kriminalunderrättelseverksamhetoch initiera myndighetsöverskridandeaktionsgrupper för att bekämpa grov ochorganiserad brottslighet. Inom ramen för det samarbetethar Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänstkartlagt yrkeskriminella personer inom områdetför ekonomisk brottslighet och överfört denna kunskaptill Polisen och andra berörda myndigheter. Inom ramenför Operativa rådets arbete har Ekobrottsmyndighetenlett och medverkat i ett antal myndighetsöverskridandeaktionsgrupper som har haft som syfte attlagföra personer som tillhör nätverk som ägnar sig åtkvalificerad s.k. blandbrottslighet.Ekobrottsmyndigheten har tillsammans med Rikspolisstyrelsen,Rikskriminalpolisen, Säkerhetspolisen ochpolisens storstadsmyndigheter medverkat i en arbetsgruppsom har tagit fram en för polisverksamheten underrättelsebaseradnationell strategi för hur grov organiseradoch systemhotande brottslighet skall bekämpas.Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänsthar lämnat underlag till den EU-gemensamma hotbildsrapportenom organiserad brottslighet (OCTA).På regional nivå har Ekobrottsmyndigheten medverkati genomförandet av regionala underrättelsecentrumi Malmö och Göteborg och tillfört resurser till den verksamheten.Handläggande poliser och analytiker frånEkobrottsmyndigheten har tillsammans med underrättelsepersonalfrån samverkande myndigheter arbetat igemensamma lokaler med uppgiften att kartlägga grovbrottslighet och ge ett underlag för operativa insatser.Ekobrottsmyndigheten har medverkat i förberedelsernaför det regionala underrättelsecentrumet i Stockholmsom påbörjar verksamhet den 1 januari 2007.Effekt för förebyggandeav ekonomisk brottslighetEkobrottsmyndigheten bedömer att kriminalunderrättelseverksamhetenhar utvecklats positivt under året.Verksamheten bidrar på olika sätt till förebyggande avekonomisk brottslighet. Genom kriminalunderrättelsetjänstensanalyser och kartläggningar upptäcks pågåendegrov ekonomisk brottslighet. Analyserna gerockså kunskaper om vilka samhällsområden som utnyttjasför ekonomisk brottslighet och på vilket sätt detsker. Det är nödvändig kunskap i den samverkan föratt förebygga ekonomisk brottslighet som myndighetenhar med näringslivet och arbetslivets organisationer. Deanalyser som Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänstgör är också en mycket viktig del i Polisensarbete mot grov kriminalitet och medför att underrättelseuppslagoch brottsmisstankar kan samordnas påett tidigt stadium inom ramen för Operativa rådet ochi samarbetet i de regionala underrättelsecentrumen.Det har ökat förutsättningarna att angripa kriminalitetdär allvarlig ekonomisk brottslighet är en del av annangrov och organiserad brottslighet. Sammantaget bedömerEkobrottsmyndigheten att kriminalunderrättelsetjänstenhar haft en god effekt för att förebygga såvälekonomisk brottslighet som annan allvarlig och organiseradbrottslighet.

2 2 S T R AT E G I S K L E D N I N G O C H S A M O R D N I N G S T R AT E G I S K L E D N I N G O C H S A M O R D N I N G 2 3SAMORDNING OCH SAMVERKANMED ÅKLAGARMYNDIGHETEN OCH RIKSPOLISSTYRELSENMyndigheten skall redovisa åtgärder som har vidtagits, tillsammans med Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen,för att utveckla formerna för samordning när det gäller bekämpning av den ekonomiska brottsligheten.ÖVRIGA ÅTGÄRDER FÖR NATIONELL SAMORDNINGMyndigheten skall redovisa övriga åtgärder som harvidtagits med anledning av uppgiften att nationelltsamordna bekämpningen av den ekonomiskabrottsligheten.ÅklagarmyndighetenEkobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten harbeslutat om gemensamma riktlinjer för ekobrottsbekämpningen.Av riktlinjerna framgår att Ekobrottsmyndighetenansvarar för utvecklingen av åklagarväsendetsinsatser på ekobrottsområdet såsom rättsligutveckling, rättslig tillsyn och kontroll, metodutvecklingsamt utbildning. Även frågor som rör operativsamverkan regleras i riktlinjerna. Överenskommelsenhar förstärkt förutsättningarna för en effektiv och konstruktivsamordning och samverkan mellan myndigheternapå ekobrottsområdet.En kontinuerlig dialog har under året skett medÅklagarmyndigheten om en gemensam utvecklingsplanoch ett gemensamt program för utveckling avbrottsbekämpningen. Dialogen har skett på olika nivåerinom myndigheterna.Generaldirektören och överåklagaren vid Ekobrottsmyndighetendeltar i Åklagarmyndighetens överåklagarmöten.Samverkan har också skett i strategiska frågoravseende bland annat internationella kontakter,kompetensutveckling samt löne- och personalfrågor.Rikspolisstyrelsenoch polismyndigheternaEkobrottsmyndigheten har under 2006 utvecklat sinsamverkan med Polisen främst i fråga om insatser motden grova organiserade brottsligheten. Samverkan bestårav att i allt större utsträckning göra gemensammakartläggningar av individer och nätverk som ett led ikriminalunderrättelsearbetet samt operativ samverkani enskilda förundersökningar.Ett viktigt led i brottsbekämpningen är att utredarnahar tillgång till ett effektivt utredningsstöd. Samarbetetmed Rikspolisstyrelsen har fortsatt för att implementeradet datoriserade utredningsstödet DurTvåinom Ekobrottsmyndigheten.Ekobrottsmyndigheten har under året utvecklatsamverkan med Säkerhetspolisen och utvecklat formernaför gemensamma operativa insatser mot finansieringav internationell terrorism. Samverkan har visatpå behovet av en särskild åklagare med ansvar för förundersökningarpå Säkerhetspolisens område och resurserhar avsatts för en sådan åklagarinsats.Ekobrottsmyndigheten har också utvecklat samarbetetmed Rikskriminalpolisen i frågor om bl.a. penningtvätt,teleavlyssning och analysverksamhet. Rikskriminalpolisensnationella insatsstyrka har anlitats isamband med tillslag som beslutats av åklagare vid Ekobrottsmyndigheten.På regional nivå har Ekobrottsmyndigheten i Göteborgoch Malmö samverkat med Polisen och andramyndigheter i regionala underrättelsecentrum. Som eneffekt av det samarbetet har Ekobrottsmyndigheteninlett förundersökning i flera ärenden. I Stockholmpågår förberedelserna för att inrätta ett underrättelsecentrummed start den 1 januari 2007.Ekobrottsmyndigheten har biträtt polismyndigheternamed kompetens inom ekobrottsbekämpning ochbeslagshantering inom IT-området. I gengäld har Ekobrottsmyndighetenfått biträde i form av kvalificeradspaning.EkorådetEkorådet har under året haft två sammanträden och därbehandlat frågor om penningtvätt. Vid det första sammanträdetbestämdes att en arbetsgrupp skulle se överinformationsflödet mellan myndigheterna och eventuelltbehov av ny lagstiftning för att informationsutbytetskall kunna ske på ett effektivt sätt. Arbetsgruppensrapport behandlades på Ekorådets andra sammanträdevarvid beslutades att lämna över rapporten till Penningtvättsutredningenoch Finanspolisen.SAMEBPå regional nivå finns de s.k. SAMEB-grupperna medarbetsuppgifter som i huvudsak motsvarar Ekorådets.Ekobrottsmyndigheten har deltagit i SAMEB-arbetetinom alla de län där myndigheten har ett primärt verksamhetsansvaroch där även svarat för kanslifunktionen.Under 2006 har SAMEB-grupperna, förutom attarbeta med olika regionala samverkansprojekt påbörjatarbetet med att ta fram underlag för den s.k. treårsrapportentill regeringen om den ekonomiska brottsligheten.Rapporten skall efter beredning i Ekorådet överlämnastill regeringen i maj 2007.SkatteverketEkobrottsmyndigheten har under 2006 haft strategiskasamordningsgrupper på såväl central som lokal nivåmed Skatteverket för att diskutera olika gemensammasamordningsfrågor. En av chefsåklagarna på varje huvudorthar utsetts till kontaktperson för Skatteverketsolika kontrollprojekt. Ett viktigt område för nationellsamordning har varit Skatteverkets insatser med förstärktaresurser för utökad kontrollverksamhet. Samordningenhar hittills lett till ett gott utnyttjande av myndigheternasresurser för brottsbekämpning. En viktigbieffekt av den utvecklade samverkan mellan myndigheternaär att ett nytt forum för diskussioner om blandannat olika rättstillämpningsfrågor har skapats.De nya samverkansformerna skall ses som ett komplementtill den samverkan som sedan lång tid sker i dencentrala samrådsgruppen för skattebrottsenheterna.I den gruppen ingår företrädare för Ekobrottsmyndigheten,Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen,med Ekobrottsmyndigheten som sammankallande.Gruppen har haft fem möten under året.Arbetsgruppen har utvidgats till att också avse Skatteverketsfiskala verksamhet. Förutom löpande samverkansfrågorhar gruppen också arbetat med att utvecklarutinerna för Skatteverkets brottsanmälningar och frågorsom rör skattebrottsenheternas utvidgade möjligheteratt använda tvångsmedel under förundersökningen.Kronofogdemyndigheten och TullverketFormerna för samverkan med Kronofogdemyndighetenhar utvecklats och blivit mer organiserade. Brottsutbytesenhetenvid Ekobrottsmyndigheten har inlettett operativt samarbete med Kronofogdemyndighetenför förverkande av brottsvinster. Kronofogdemyndigheteningår också i det myndighetsnätverk som Ekobrottsmyndighetenhar skapat för detta ändamål.Näringsförbud är ett viktigt instrument för att förhindraatt näringsidkare som misskött sig fortsätter attdriva sin verksamhet. Det är Kronofogdemyndighetensom har tillsyn över att näringsförbuden efterlevs ochsom skall anmäla överträdelser till Ekobrottsmyndigheten.I syfte att effektivisera hanteringen av misstänktaöverträdelser av näringsförbud har Ekobrottsmyndighetenoch Kronofogdemyndigheten diskuteratförbättrade rutiner för uppföljningen av meddeladenäringsförbud.Samverkan med Tullverket sker främst i operativaärenden. Vidare har samverkan skett med Tullverketinom ramen för Ekorådets projekt om penningtvätt.Flera representanter från Tullverket deltog i EBMdagarna.

2 4 S T R AT E G I S K L E D N I N G O C H S A M O R D N I N G S T R AT E G I S K L E D N I N G O C H S A M O R D N I N G 2 5Revisorernas branschorganisationerEn revisor i ett aktiebolag är skyldig att till åklagareanmäla misstanke om vissa brott som begåtts inom ramenför bolagets verksamhet. Ekobrottsmyndighetenhar sedan många år ett nära samarbete med revisorernasbranschorganisationer, FAR SRS. Den samrådgruppsom bildats överväger fortlöpande hur samverkan mellanrevisorer och åklagare kan utvecklas i anledning avanmälningsskyldigheten. Samrådsgruppen har sammanträtttvå gånger under 2006.EU-bedrägerierMyndigheten skall redovisa de åtgärder som harvidtagits för att samordna de nationella åtgärdernamot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig ochineffektiv hantering av EU-relaterade medel ilandet samt en beskrivning av erfarenheterna avmyndighetens samordningsansvar på området.Resultatet skall redovisas och utvärderas i enårsrapport som skall ges in till regeringen senastden 2 oktober 2006.Ekobrottsmyndigheten ansvarar för samordningen avde nationella åtgärderna mot bedrägerier, missbruk ochannan oegentlig och ineffektiv hantering och användningav EU-relaterade medel i Sverige. Därutöver utredermyndigheten misstänkta bedrägerier med EUmedeli hela landet.I samrådsgruppen har särskild uppmärksamhet ägnatsåt de problem som upptäcks vid revision av kontantbranscherna.I dessa branscher förekommer manipulerbarakassaregister och bristfällig inkomstredovisning. De kunskaperoch erfarenheter som Ekobrottsmyndigheten harfått genom sitt operativa arbete har spritts till revisorskåren.Ekobrottsmyndighetens erfarenheter har lett till ettförändrat arbetssätt vid revisioner av företag i kontantbranscherna.Under 2006 inkom 27 brottsanmälningar om EU-bedrägeriertill Ekobrottsmyndigheten, vilket är enminskning sedan 2005 (36). Under året inleddes förundersökningari 20 (35) ärenden. Sammanlagt beslutadesom 4 (3) åtal och 2 (1) strafförelägganden.Vid Ekobrottsmyndigheten finns också ett EUbedrägerirådmed Ekobrottsmyndighetens representantsom ordförande. Rådet skall:Främja samverkan mellan berörda myndigheterför att öka effektiviteten när det gäller att förebygga,upptäcka, utreda och vidta åtgärder vidmisstanke om felaktig användning av EUrelaterademedel.Följa utvecklingen av bedrägerier, missbruk ochannan oegentlig och ineffektiv hantering ochanvändning av EU-relaterade medel samt föreslåeller initiera åtgärder för att motverka sådanaförfaranden.Vara ett forum för informations- och erfarenhetsutbytemellan berörda myndigheter.Analysera och utvärdera insatserna på området.Ordföranden i EU-bedrägerirådet har under året fåttgeneraldirektörens uppdrag att vidta åtgärder för attutveckla EU-bedrägerirådets roll som forum för informations-och erfarenhetsutbyte samt att föreslå lämpligautbildningsinsatser riktade främst mot administrativamyndigheter med uppgift att svara för dennationella hanteringen av EU-medel.Inom ramen för EU-bedrägerirådets verksamhetskall en årsrapport om skyddet av EU-medel i Sverigeöverlämnas till regeringen. Årsrapporten avseende 2005har överlämnats till regeringen. I rapporten redogörs förde åtgärder som varje år har vidtagits för att ytterligarestärka skyddet mot bedrägerier, missbruk och annanoegentlig och ineffektiv hantering av EU-medel i landet.Vidare redovisas erfarenheterna av Ekobrottsmyndighetensoch EU-bedrägerirådets arbete med samordningm.m. inom området. Under 2006 har ett utvecklingsarbeteägt rum som avser att fördjupa och bredda årsrapportensbeskrivande och analyserande delar.Ekobrottsmyndigheten är kontaktmyndighet till EUkommissionensbedrägeribekämpningsbyrå (OLAF).Ekobrottsmyndigheten deltar i en kommitté (COCO-LAF) och i en arbetsgrupp (Artikel 280-gruppen) vidkommissionen. Utöver detta är Ekobrottsmyndighetenockså representerat i OLAF:s Anti-Fraud CommunicatorsNetwork (OAFCN), ett forum för informationsochpresschefer inom EU. Under året har tre OAFCNmötenhållits där bland annat informationens ochmediarelationernas roll i det förebyggande arbetet motEU-bedrägerier har diskuterats.Ekobrottsmyndigheten har deltagit vid NUTEK:ss.k. ERFA-möten, som är ett forum för urvalskontrollanteroch representanter från utbetalande och förvaltandemyndigheter av EU-medel. Vid mötena gestillfälle och möjlighet till diskussioner avseende gemensammatolkningar av regelverk m.m. Sedan 2005 diskuterasockså regelbundet vilka felaktigheter som påträffatsvid revisioner och kontroller.Ekobrottsmyndigheten har deltagit i ett seminariumanordnat av OLAF som riktade sig till operativa åklagaremed ansvar att utreda EU-bedrägerier i medlemsstaterna.MÅLUPPFYLLELSE STRATEGISK LEDNING OCH SAMORDNINGEkobrottsmyndighetens verksamhet för att nationelltsamordna åtgärder mot den ekonomiska brottslighetenhar utvecklats. Särskilt viktigt bedömer myndighetendet vara med en omvärlds- och hotbildsanalys som utgångspunktför brottsbekämpningen och att Ekobrottsmyndighetensverksamhet har samordnats på ett bättresätt med Åklagarmyndigheten och med Polisen.Ekobrottsmyndigheten har också förstärkt insatsernaför att sprida kunskaper om brottsligheten och brottsbekämpningen.Myndigheten bedömer att den strategiskaledningen och samordningen har utvecklats på ettpositivt sätt under året. Därmed har myndighetens arbeteväl svarat mot det av regeringen uppställda målet.

2 6 U T R E D N I N G O C H L A G F Ö R I N G U T R E D N I N G O C H L A G F Ö R I N G 2 7VerksamhetsområdeUtredning och lagföringRegeringens mål:Verksamheten skall bedrivas med högt ställdakrav på rättssäkerhet och kvalitet och fler brottskall leda till lagföring.Återrapportering Utredning och lagföring Utredning och lagföringÅterrapporteringen skall innehålla en sammanhållenbeskrivning och analys av hur verksamheten harutvecklats och dess resultat.InledningÄrendetillströmningen till Ekobrottsmyndigheten harvarit fortsatt hög under 2006. Antalet avslutade ärenden,antalet lagförda ärenden och antalet lagförda personerhar ökat med tyngdpunkt i ärenden om allvarligekonomisk brottslighet. Lagföringsandelen har ökatstarkt. Den genomsnittliga genomströmningstidenhar minskat betydligt. Det kan noteras särskilt att bådelagföringsandelen och handläggningstiderna förbättradesväsentligt trots att ett stort antal äldre ärenden haravslutats. Den goda resultatutvecklingen är till stor delett resultat av gedigna insatser från medarbetarna ochett långsiktigt och strategiskt arbete med kompetensutveckling,metodstöd och rättsligt stöd.Åtgärder som har vidtagits för ökad lagföring medhög kvalitet och korta genomströmningstider.Myndigheten skall redovisa:särskilda åtgärder som vidtagits för att fler brottskall leda till lagföringåtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteteni brottsutredningsverksamheten och processföringensamtåtgärder som vidtagits för att förkorta genomströmningstiden.Ekobrottsmyndigheten har fortsatt att utveckla sinahandläggningsrutiner för förundersökningarna. Rutinernainnebär bl.a. att åklagarnas roll som förunder-VerksamhetsgrenUtredning och lagföringRegeringens mål:Fler brott skall leda till lagföring och kvalitetenskall höjas på brottsutredningsverksamhetenoch processföringen.sökningsledare stärkts samtidigt som polisernas,ekorevisorernas och ekosekreterarnas roller i förundersökningsarbetethar utvecklats. Det innebär att alla ärendensom kommer in till Ekobrottsmyndigheten handläggsinom ramen för någon av handläggningsrutinernaför mängdärenden, projektärenden eller särskilt krävandeärenden. Genom att ha tydliga processer för arbetethar myndigheterna kunnat sätta mål för verksamhetensom innebär att fler brott leder till lagföring.MängdärendenCirka hälften av de anmälningar som inkommer tillEkobrottsmyndigheten handläggs som mängdärenden.För att en anmälan skall handläggas som ett mängdärendekrävs att brottet är av enklare beskaffenhet ochatt tiden för förhör och andra förundersökningsåtgärderinte bedöms överstiga åtta timmar. Fyra åklagare iEkobrottsmyndigheten är förundersökningsledare imängdärenden. De tar inom en vecka ställning till förundersökningsfråganoch beslutar om förundersökningsåtgärder.Eftersom mängdärendena handläggsenligt standardiserade metoder kan förundersökningenslutföras mycket snabbt av en polis, ekorevisor ellerhandläggare hos Skatteverkets skattebrottsenhet. Närutredningen är avslutad beslutar åklagaren omedelbarti åtalsfrågan. Oftast sker lagföring genom att åklagarenutfärdar ett strafföreläggande.Resultatmässigt är denna arbetsform mycket positiveftersom den bidrar till att fler brott leder till lagföring.Också genomströmningstiderna är klart positiva. Ursprungligensattes 90 dagar som mål för den genomsnittligagenomströmningstiden från inkommenbrottsanmälan till beslut i åtalsfrågan. Redan under2005 passerades detta mål med god marginal och resultatetför 2006 måste betraktas som imponerande, nämligen44 dagar. Det är vidare särskilt glädjande att lagföringsandelenför mängdärenden samtidigt ökadeunder 2006 från 30 procent till 33 procent. Handläggningenhar också lett till enhetlighet i rättstillämpningenoch en hög rättslig kvalitet.I syfte att ytterligare utveckla och förbättra handläggningenfick mängdbrottsåklagarna under hösten2006 i uppdrag att utveckla handboken för utredningav dessa brott. I uppdraget ingick bl.a. att anpassa handbokentill de erfarenheter som hittills vunnits vidmängdbrottshandläggningen. De avsnitt i handbokensom behövde utvecklas avsåg främst gemensamma administrativarutiner, utredningsmetoder och mallar.Vidare skulle mängdbrottsåklagarna bl.a. gå igenomoch dokumentera de åtgärder som vidtagits för att utvecklasamarbetet med konkursförvaltarna och de externarevisorerna. Avsikten var att på ett bättre sätt tatillvara deras kunskaper i samband med att brott anmälstill Ekobrottsmyndigheten.Uppdraget redovisades i december 2006 efter det attsamråd skett med bl.a. konkursförvaltarkollegiet ochFAR SRS. Den nya versionen av handboken beräknasbli klar i början av 2007 och skall vara tillgänglig ocksåför åklagare, poliser och skattebrottsutredare som arbetarutanför Ekobrottsmyndigheten.ProjektärendenAnmälningar som kräver fler utredningsåtgärder handläggssom projektärenden. Det kan vara ärenden sominnefattar reella och personella tvångsmedel och fleramisstänkta.Under 2006 har ett intensivt metodutvecklingsarbeteägt rum för att ta fram handläggningsrutiner förprojektärenden. Arbetet har varit inriktat på att ta tillvaraerfarenheterna från mängdbrottsenheterna ochutarbeta rationella handläggningsrutiner även för störreutredningar. Arbetsmetoderna har dokumenterats ien projekthandbok som beskriver både handläggningsrutiner,utredningsmetoder och rättsliga frågor av viktvid utredning av större ärenden. De mer rationella utredningsmetodersom har tagits fram för denna typ avärenden förväntas leda till betydligt kortare handläggningstiderredan under 2007. Åklagare, poliser ochekonomer som arbetar utanför Ekobrottsmyndighetenhar fått del av detta utvecklingsarbete.Särskilt krävande ärendenUngefär 100 av de anmälningar som varje år inkommertill Ekobrottsmyndigheten eller upptäcks genom kriminalunderrättelsenskartläggningar är så avanceradeoch komplicerade att de inte kan handläggas i enlighetmed huvudprocessen i projektärenden. Utmärkandeför dessa ärenden är att de är mycket komplexa, innefattarmånga brottsmisstankar och många misstänkta ochatt de ofta har en internationell anknytning. Ärendenakräver ofta att hemliga tvångsmedel och/eller frihetsberövandenanvänds som en utredningsmetod. Mångautredningar om insiderbrott är också av sådan kompliceradnatur. Ärenden om svart arbetskraft är allt oftareså omfattande och komplicerade att de faller in underdenna kategori.Förundersökningarna i dessa ärenden kräver särskiltanpassade förundersökningsåtgärder som skall ta siktepå en effektiv brottmålsprocess i domstol. Förundersökningeni ett särskilt krävande ärende skall följa enutredningsplan som upprättas när förundersökningeninleds. Den grundläggande tanken bakom utredningsplanenär att utredningen skall koncentreras till de brottsom skall utredas och till den bevisning som krävs föratt styrka de olika rekvisiten för respektive brott. Allautredningsåtgärder skall ske mot en tänkt bevisuppgiftoch ha som mål att bidra till en sammanhållen ochkoncentrerad huvudförhandling i domstol. Arbetssättetinnebär att när förundersökningen är avslutad så äri princip också gärningsbeskrivningen och bevisuppgiftenfärdig. I rutinerna för de särskilt krävande ärendenaligger också att fullt ut utnyttja de regler som finnsför att förbereda ett mål för huvudförhandlingen – bl.a.successiv delgivning av förundersökningen – och syftartill mer koncentrerade och sammanhållna processer idomstolarna.

2 8 U T R E D N I N G O C H L A G F Ö R I N G U T R E D N I N G O C H L A G F Ö R I N G 2 9Kvalitetshöjande åtgärderGenom dokumentation av handläggningsrutiner för allatyper av ärenden har förutsättningarna för enhetlighet irättstillämpningen ökat. Ekobrottsmyndigheten hardessutom under året byggt upp en struktur för rättsligstyrning och information som finns tillgänglig för samtligamedarbetare på myndighetens intranät. Informationenkan delas upp på följande tre nivåer. Åklagarmyndighetenmeddelar föreskrifter och allmänna råd (ÅFS),som är tillämpliga inom hela åklagarväsendet. InomEkobrottsmyndigheten finns det också behov av riktlinjersom endast avser ekobrottsbekämpningen. Sådanariktlinjer har meddelats på viktiga områden och finnssammanställda i Ekobrottsmyndighetens riktlinjer(EBMR). Rättsligt handläggningsstöd som inte ges utsom riktlinjer ges ut i form av handböcker. Projekthandböckernaför mängdärenden, projektärenden och särskiltkrävande ärenden är exempel på kvalitetshöjande åtgär-RESULTATREDOVISNINGSammanfattningDen nya organisationen för en förstärkt ledning ochstyrning av verksamheten i Ekobrottsmyndigheten hartillsammans med en ökad rättslig ledning och styrninglett till en fortsatt ökad kvalitet och effektivitet i brottsutredningsverksamhetenoch hög kvalitet i åklagarnasprocessföring. Under 2006 har Ekobrottsmyndighetenökat sin produktivitet och effektivitet i förhållande tillder som är tillgängliga för alla medarbetare i Ekobrottsmyndighetenoch för ekoåklagare och ekopoliser i helalandet. Annan rättslig information lämnas i promemoriorsom utges in i en särskild numrerad serie, Aktuellarättsfrågor (ARF). Detta innebär att det för den operativaverksamheten finns rättsliga analyser och promemoriorpå centrala områden, t.ex. om de regler som gällerför förundersökningsbegränsning, delgivning av förundersökningoch förberedelse i brottmål.Sammantaget innebär detta att den rättsliga utgångspunktenför åklagarnas arbete i hela myndigheten harlagts fast på viktiga områden. Det bidrar till att enhetligheteni åklagarnas rättstillämpning kan öka och till attden rättsliga kvaliteten i åklagarnas och utredarnas arbeteblir hög. Med en hög kvalitet på förundersökningarnaoch hög rättslig kvalitet i åklagarnas analyser harkvaliteten på åklagarnas processföring förbättrats.år 2005, trots att produktivitetsökningen under detföregående året var ovanligt stor i jämförelse med tidigareår. Detta innebär att de samlade resultaten för år2006 är bättre än någonsin tidigare.Inflödet av nya ärenden var i stort oförändrat ochuppgick till 4 186 ärenden (4 130).Även antalet avslutade ärenden ökade något, 5 052(5 027). Samtidigt minskade myndighetens balans (dvs.exklusive domstolsbalans) betydligt under året nämligenfrån 2 934 till 2 290 ärenden, en minskning med 22procent. Under 2006 lagfördes 1 696 personer, vilketvar något fler än föregående år (1 626). Andelen lagfördabrottsmisstankar ökade med så mycket som 20procent till 3 526 (2 928) brottsmisstankar. Andelenlagförda ärenden ökade från 30 till 33 procent. Dentotala genomströmningstiden minskade för sjätte åreti följd, nu från 440 dagar till 426 dagar. Ökningen avlagföringsandelen och minskningen av handläggningstidernahar hållits tillbaka något genom att Ekobrottsmyndighetensatsade särskilda resurser för att avarbetabalansen av gamla ärenden i Stockholm. Den ärendebalanssom Ekobrottsmyndigheten hade vid årsskiftet2006/2007 bestod efter avarbetningen i princip av ärendendär aktiva förundersökningsåtgärder pågår ellerärenden där åtal har väckts och väntar på domstolenshandläggning.ResultatinformationBrådis, åklagarväsendets diarieföringssystem för ärendehantering,ligger till grund för större delen av denresultatinformation som presenteras i detta avsnitt. Ien del ärenden finns det bara en person som är anmäldför ett brott, medan det i andra finns flera anmäldapersoner med en mängd brottsmisstankar emot sig. Vissresultatinformation avser ärenden, medan annan avseranmälda personer eller brottsmisstankar.I det följande redovisas en beskrivning och analys avärenderesultat med diagram över de väsentligaste uppgifterna.INKOMNA OCH AVSLUTADE ÄRENDENMyndigheten skall redovisa antalet inkomnarespektive avslutade ärendenFörändring 2005 2006 2005 2004Inkomna ärenden* +56 1% 4 186 4 130 4 145Avslutade ärenden* +25 0,5% 5 052 5 027 3 763*Diarieföringssystemet Brådis, som används inom hela åklagarväsendet, ärkonstruerat så att ärenden dubbelregistreras vid överflyttning från en statistikförandeenhet till en annan inom samma myndighet. Systemet kan inte påverkasmanuellt vilket har lett till att ett mindre antal ärenden har dubbelregistrerats.Eftersom dubbelregistrering av systemtekniska skäl skett ävenunder tidigare år har ingen korrigering gjorts av redovisade resultat. Det nyadiarieföringssystem (Cåbra), som införs under 2007, är konstruerat så att dubbelregistreringinte skall kunna ske.Anmälda brottsmisstankarÖvrigt 7% Bokföringsbrott 45%Bedrägerier 3%Aktiebolagslagen 2%Skattebrott 37%Insider, Handelmed finans. instr. o.Näringsförbud 3%Borgenärsbrott 3%Antalet inkomna ärenden uppgick till 4 186 (4 130)vilket var en ökning jämfört med föregående år. Under2006 avslutades 5 052 (5 027) ärenden vilket var enökning jämfört med 2005. I uppföljningen anses ettärende som avslutat när avgörande åklagarbeslut harfattats i ärendets samtliga brottsmisstankar.Ett typärendePersonÄRENDEPersonPersonBrottsmisstankeBrottsmisstankeBrottsmisstankeBrottsmisstankeBrottsmisstankeBrottsmisstankeAntalet anmälda brottsmisstankar per brottstyp var ungefäroförändrat jämfört med föregående år. Bokföringsbrottoch skattebrott stod fortfarande för merparten avalla brottsanmälningar, 82 %. Totalt 27 anmälningar avsågEU-bedrägerier jämfört med 36 ärenden 2005.Anmälningar som rörde brott mot Lagen om straff förmarknadsmissbruk vid handel med finansiella instrumentuppgick till 102 ärenden 2006 jämfört med 51 ärenden2005.Diagrammet nedan visar ärendeflödet sett ur ett någotlängre perspektiv. Sedan 2004 har balanserna minskat.Ärendeinflödet har varit ungefär oförändrat sedan2001. Genom att förändra arbetsmetoderna har myndighetenkunnat avsluta fler ärenden och därmed kunnatminska balanserna från 3 702 ärenden 2004 till2 290 ärenden 2006, vilket motsvarar en minskningmed 38 % sedan 2004.6000500040003000200010000Inkomna/avslutade ärendenAvslutadeInkomnaBalans2001 2002 2003 2004 2005 2006

3 0 U T R E D N I N G O C H L A G F Ö R I N G U T R E D N I N G O C H L A G F Ö R I N G 3 1Övrigt 25%Allmänheten 2%EBM 7%Brottsanmälningar per anmälareLAGFÖRINGSkatteverket 33%Revisorer 4%Finansinsp 1%Konkursförv 28%Ett ärende kan lagföras genom beslut om åtal, strafföreläggandeeller beslut om åtalsunderlåtelse. Strafföreläggandeär ett alternativ till åtal vid brott med böter istraffskalan och i fall då det är uppenbart att domstolenkommer att välja villkorlig dom eller villkorlig dom ochböter. Åklagare får besluta om åtalsunderlåtelse omnågot väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts.Åtalsunderlåtelse kan till exempel meddelas omdet kan antas att brottet inte skulle ge annan påföljd änböter.Lagföringsandel mäts på tre nivåer, för det första somandelen lagförda ärenden i förhållande till andelen avslutadeärenden, för det andra som andelen lagfördapersoner och för det tredje som andelen lagföringsbesluti förhållande till totala antalet beslut som fattatsunder året. I huvudsak fokuserar uppföljningen på lagföringsandelavseende avslutade ärenden.Lagföringen under 2006 utvecklades mycket positivtför samtliga ärendekategorier. Ökningen var störst ifråga om allvarligare ekonomisk brottslighet.Skatteverket och konkursförvaltare stod för 61 % avbrottsanmälningarna, vilket i huvudsak är oförändradeandelar jämfört med tidigare. Däremot anmäler revisorerbrott i allt större utsträckning. Under 2006 registrerades321 nya ärenden från revisorer jämfört med 229 nya ärendenunder 2005. Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelse-och spaningsverksamhet samt internationellakontakter ledde till 221 brottsanmälningar, vilketvar en ökning av Ekobrottsmyndighetens andel av inkomnaärenden från föregående år med 5 %. Övrigaanmälningar kom från bl.a. Finanspolisen, myndighetersom hanterar utbetalning av EU-bidrag samt från enskildapersoner.Myndigheten skall redovisa- antalet och andelen ärenden som lett till lagföring- antalet och andelen misstänkta personer som har lagförts- antalet och andelen beslut i åtalsfrågan uppdelat på beslut varigenom åtal har väckts, strafföreläggande harutfärdats, åtalsunderlåtelse har meddelats, åtal inte har väckts på grundav att brott inte kan styrkas respektive åtal inte har väckts på grund av andra skäl- antalet och andelen beslut att inte inleda respektive antalet och andelen beslut att lägga ned enförundersökning- antalet strafförelägganden med villkorlig dom eller sådan påföljd i förening med böter.Under 2006 ledde fler ärenden till lagföring än undernågot tidigare år. Lagföringsandelen ökade från 30 till 33procent. Fler brottsmisstankar ledde också till lagföringjämfört med 2005, liksom antalet lagförda personer.8 Lagföring avseende ärenden2006 2005 2004antal andel antal andel antal andel1411 33% 1302 30% 1003 31%Mellan 2005 och 2006 ökade antalet lagförda ärendenmed 8 %.40003500300025002000150010005000Lagföring 2004 – 2006Lagföring avsende brottsmisstankarLagföring avsende personerLagföring avsende ärenden2004 2005 20069 Lagföring avseende personer2006 2005 2004antal andel antal andel antal andel1696 26% 1626 25% 1284 26%Antalet personer som lagförts för ekonomisk brottslighetökade något under 2006 från 1 626 till 1 696 vilketmotsvarade en ökning med 4%. Den ökade lagföringenav antalet ärenden och antalet personer avspegladesockså i lagföringen av brottsmisstankar. Här uppgickökningen till 20 % jämfört med 2005 och i absoluta taltill 598 brottsmisstankar. Ökningen av antalet lagfördabrottsmisstankar var numerärt större än ökningen avantalet lagförda ärenden, vilket tyder på att ärendenahar blivit alltmer omfattande.10 Lagföring avseende brottsmisstankar2006 2005 2004antal andel antal andel antal andel3526 27% 2928 25% 2551 26%11 Fördelning av lagföringsbeslut avseendebrottsmisstankar2006 2005 2004Åtalsunderlåtelse 1% 1% 1%Strafföreläggande 17% 20% 18%Åtal 2% 79% 81%Därutöver avskrevs 294 misstankar där brott inte kunnatstyrkas respektive 217 misstankar där åtal inte väcktsav andra skäl.Utfärdande av strafföreläggande är en resurseffektivform av lagföring. Antalet strafförelägganden med villkorligdom eller villkorlig dom i förening med böterminskade marginellt från 526 till 523. Trots att Ekobrottsmyndighetenhanterar relativt få ärenden i förhållandetill det totala antalet ärenden inom åklagarväsendetstår Ekobrottsmyndigheten för en betydande del,omkring 42%, av de strafförelägganden med villkorligdom som utfärdas i hela landet.En förundersökning skall läggas ned om det intelängre finns skäl att fullfölja den. Reglerna om förundersökningsbegränsningkan också leda till att en delav en förundersökning läggs ned för att utredningsresursernaskall kunna koncentreras till mer väsentligadelar i utredningen. Under 2006 ökade antalet nedlagdabrottsmisstankar med 6 %. Samtidigt minskadeantalet beslut om att inte inleda förundersökning påbrottsmisstankenivå. Resultatet är något svåranalyserat.En faktor som torde ha påverkat antalet nedlagdabrottsmisstankar är insatserna mot balansen av gamlaärenden.

3 2 U T R E D N I N G O C H L A G F Ö R I N G U T R E D N I N G O C H L A G F Ö R I N G 3 3BALANSER OCH GENOMSTRÖMNINGSTIDERSKATTEBROTTSENHETERNAMyndigheten skall redovisa det totala antalet balanserade ärenden fördelat på intern balans respektive domstolsbalanssamt andelen balanserade ärenden äldre än 12 respektive 24 månader.Myndigheten skall redovisa genomströmningstider (medel- och medianvärden) samt andelen balanseradeärenden äldre än 12 respektive 24 månader.BalanserDen interna balansen definieras som den totala balansenminus domstolsbalansen. Det är alltså fråga om ärendensom är under handläggning inom Ekobrottsmyndigheten.Den interna ärendebalansen minskade med 22 procentfrån 2 934 ärenden till 2 290 ärenden. Det var enkraftig förbättring och den interna ärendebalansen blevlägre än något tidigare år. Den totala ärendebalansenuppgick till 3 137 varav 847 ärenden avsåg domstolsbalans.Domstolsbalansen har stigit under de senaste årenoch ökningen mellan 2005 och 2006 uppgick till 11 %.Denna ökning torde främst bero på att Ekobrottsmyndighetenökade antalet lagförda ärenden.500040003000200010000Ärendebalanser 2004 – 2006Total ärendebalans Varav egen Varav domstol2004 2005 2006Andelen pågående ärenden med anmälningsdatum desenaste tolv månaderna minskade under 2006 från1 619 till 1 394 vilket motsvarade en minskning med 14procent. Minskningen är en positiv följd av att rutinernaför handläggningen av mängdbrott ändradesunder 2005. Totalt utgjorde andelen ärenden som varyngre än tolv månader 61 % av den totala ärendemängden.Antalet ärenden som var äldre än tolv månaderminskade markant under 2006.GenomströmningstiderGenomströmningstiden avser antal dagar från brottsanmälantill beslut i åtalsfrågan eller beslut om attlägga ned förundersökningen.8006004002000Antal dagar från anmälan till beslutMedel2001 2002 2003 2004 2005 2006Ekobrottsmyndigheten lägger stor vikt vid att kortahandläggningstiderna. Som framgår av diagrammet harockså genomströmningstiderna stadigt minskat. Genomströmningstidenminskade under 2006 från 440 till426 dagar. För ärenden som är yngre än 24 månadertorde genomströmningstiden ha minskat betydligt mer.Den avarbetning som har gjorts av ännu äldre ärendenhar slagit igenom på de totala genomströmningstidernaså att den verkar längre än vad den har varit för flertaletärenden som har avslutats under 2006.Det bör i sammanhanget påpekas att de redovisadesiffrorna inte är jämförbara med Åklagarmyndighetens,där man mäter genomströmningstid från det att förundersökningenär avslutad och inte från brottsanmälan.Myndigheten skall redovisa antalet ärenden där biträde med förundersökningens verkställande har begärts avskattebrottsenheterna och antalet sådana ärenden som har redovisats av dessa enheter till Ekobrottsmyndigheten.Skattebrottsenheternas verksamhet utgör en viktig resursinsatsinom ekobrottsbekämpningen. Enheternaarbetar dels som enda utredningsresurs i ärenden däråklagare har beslutat att utredningen skall utföras avskattebrottsenheterna, dels tillsammans med ekopoliseroch ekorevisorer i större ärenden.Antalet ärenden som lämnades över från åklagare tillskattebrottsenheterna ökade något under 2006 i förhållandetill 2005. Antalet ärenden som slutredovisadesfrån skattebrottsenheterna till åklagare ökades från 805till 1 027.VÄSENTLIGA SKILLNADER MELLAN STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖÅterrapporteringen skall innehålla en sammanhållenbeskrivning och analys av hur verksamheten harutvecklats och dess resultat.Resultatet i Stockholm har utvecklats positivt men uppnårännu inte samma nivå som för övriga verksamhetsorternär det gäller genomströmningstid och lagföringsandel.Det bör noteras att verksamheten i Stockholmhar den klart högsta produktionen per anställd. Arbetsbelastningenär således större där än på övriga orter,Måluppfyllelse Utredning och lagföring7 Ärenden där SBE biträtt2006 2005 2004antal andel antal andel antal andel959 1027 910 805 915 684vilket medfört att balansen sedan länge har varit störsti Stockholm. Under 2006 skedde en betydande avarbetningav balanserna i Stockholm, vilket skapar förutsättningarför en jämnare arbetsbelastning mellanverksamheterna på de tre huvudorterna. Genom enförstärkt ledning och styrning med gemensamma utgångspunkteroch en utjämning av resurstilldelningenmellan huvudorterna föreligger det idag inga väsentligaskillnader mellan verksamheterna.De lokala förutsättningarna för ekobrottsbekämpningenkan dock medföra att verksamheten skiljer sig åt.Ekobrottsmyndigheten har uppnått samtliga de mål somregeringen har satt upp för verksamhetsmålet Utredningoch lagföring för år 2006. Både kvaliteten och produktiviteteni verksamheten har ökat för tredje året i rad. Degoda resultaten har uppnåtts samtidigt som myndighetenutvecklat sin verksamhet för att lägga grunden förytterligare resultatförbättringar kommande år.

3 4 Ö V R I G A M Å L O C H ÅT E R R A P P O R T E R I N G S K R AV Ö V R I G A M Å L O C H ÅT E R R A P P O R T E R I N G S K R AV 3 5Övriga mål och återrapporteringskravINTERNATIONELLT ARBETEEkobrottsmyndigheten skall redovisa de totalautgifterna uppdelade på den operativa verksamhetenoch den centrala ledningen.Ekobrottsmyndigheten har två verksamhetsgrenar:Brottsförebyggande arbete samt strategisk ledningoch samordning.Utredning och lagföring.Utredning och lagföring är den mest resurskrävandeverksamhetsgrenen. Ca 73 procent av den totala resursenhar avsatts för utredningsverksamhet och processföring.Under 2006 uppskattas att ca 9 procent av den totalaresursen har avsatts för brottsförebyggande arbetesamt strategisk ledning och samordning. Antalet timmarsom lagts ned på brottsförebyggande arbete harökat från 7 081 år 2005 till 8 953 år 2006. Brottsförebyggandearbete omfattar projekt av brottsförebyggandekaraktär, informationsinsatser, kriminalunderrättelseverksamhetsamt bevakning av de brottsförebyggandeaspekterna i lagstiftningsfrågor och i det internationellaarbetet. Till det kommer de brottsförebyggandeinsatser som görs i utredningsverksamheten inom ramenför exempelvis projekt mot svart arbetskraft ochsom faller under verksamhetsgrenen utredning ochlagföring. Strategisk ledning och samordning omfattardet strategiska utvecklingsarbete som bedrivits underåret, nationell samordning av ekobrottsbekämpningen,samverkan med andra ekobrottsbekämpande aktörersamt utveckling av Ekobrottsmyndigheten som ettkunskaps- och kompetenscentrum.Cirka 18 procent av resurserna har använts för ledningoch styrning av myndighetens verksamhet, kom-petensutveckling av samtliga medarbetare och administration.En fördelning av dessa övriga resurser mellande två verksamhetsgrenarna motsvarande deras inbördesrelation ger fördelningen brottsförebyggande arbetesamt strategisk ledning och samordning 22 procent,respektive utredning och lagföring 78 procent.17aBelopp i tkr 2006 2005 2004Brottsförebyggandearbete, strategiskledning/samordning 79 395 91 886 76 017Utredning ochlagföring 278 102 248 434 269 511Totalt 357 497 340 320 345 52817bKostnad per verksamhetsgrenIntäkt per verksamhetsgrenBelopp i tkr 2006 2005 2004Brottsförebyggandearbete, strategiskledning/samordning 2 365 692 967Utredning ochlagföring 2 697 1 870 3 427Totalt 5 062 2 562 4 39418 Kostnad per avdelningBelopp i tkr jan-sept 2005 2004Östra 108 534 145 807Västra 60 313 290Södra 49 221 67 393Staben 29 003 44 038Totalt 247 071 345 52819 Kostnad Staben och den Operativa verksamhetenBelopp i tkr 2006 okt-dec 2005Operativ verksamhet 301 209 8 1 313Staben 51 223 11 936Totalt 352 432 93 249Ekobrottsmyndigheten skall göra en bedömning av omfattningen och utvecklingen av det internationellasamarbetet (använda resurser) samt en beskrivning av erfarenheter av samarbetet. Av redovisningen skalläven framgå hur myndigheten tar till vara den erfarenhet och kompetens som verksamheten ger.Omfattningen av det internationella samarbetet bedömsha ökat under året. Internationella kontakter blirallt vanligare inslag i Ekobrottsmyndighetens ärendenoch kontakterna sker allt oftare direkt med åklagare iandra länder. Det europeiska rättsliga nätverket EJNoch det europeiska åklagarsamarbetet EUROJUST ärbetydelsefulla institutioner för Ekobrottsmyndighetensåklagare i de fall det visar sig vara svårt att etablera direktakontakter med åklagare i andra EU-länder. Samarbetetmed den svenska representanten i EUROJUSTär utomordentligt gott. En åklagare har under vårengenomgått en fyra veckor lång utbildningstjänstgöringvid Eurojust i Haag.Erfarenheterna från det internationella samarbetetär genomgående positiva. En närmare beskrivning lämnasi det följande, där det också redovisas hur Ekobrottsmyndighetentar till vara den erfarenhet ochkompetens som verksamheten ger.Satsning på brottsutredningar medinternationella kopplingarBrottsutredningar med internationella förgreningar ärtill sin natur komplexa och svårutredda och möjligheternaatt komma åt huvudmännen och deras ekonomiskavinster är i hög grad beroende av att det internationellasamarbetet fungerar väl. Därför har arbetetmed att utveckla Ekobrottsmyndighetens internationellasamarbete under året haft fortsatt hög prioritet.Ekobrottsmyndigheten har som ett led i den särskildasatsningen på att bekämpa grov organiseradgränsöverskridande ekonomisk brottslighet utsett 15åklagare och 15 ekorevisorer att arbeta med särskild inriktningmot den grövsta brottsligheten. Dessa medarbetarehar fått ett specialistansvar för ärenden med internationellainslag. Vidare har myndigheten – för attutveckla de berörda medarbetarnas internationellakompetens – inlett en satsning på specialistutbildningom internationellt samarbete. Utbildningen kommeratt genomföras vid minst tre tillfällen. En särskild utbildningsinsatsför dessa åklagare och ekorevisorer ärockså planerad och börjar genomföras våren 2007.Ytterligare ett led i myndighetens satsning mot deninternationella brottsligheten är genomförandet av enkartläggning av myndighetens operativa internationellaverksamhet. Kartläggningen har påbörjats ochkommer att slutföras under första kvartalet 2007. Syftetär att undersöka vilka internationella kopplingarsom finns i Ekobrottsmyndighetens ärenden, omfattningenav dessa samt vilka erfarenheter som finns avdet internationella samarbetet. Det övergripande måletär att ta fram ett bra underlag för den fortsatta planeringenoch bedömningen av behovet av utbildning,rådgivning och annat stöd, t.ex. information på Ekobrottsmyndighetensintranät.Operativ samverkanUnder året har det förekommit operativ internationellsamverkan i ett flertal ärenden, såväl i Sverige som utomlands.Bl.a. har Ekobrottsmyndigheten i Stockholmstått värd för ett operativt samverkansmöte med deltagarefrån flera andra länder. Antalet ansökningar omrättslig hjälp i andra länder har ökat under året. Antaletinkomna ansökningar om rättslig hjälp från andraländer har minskat jämfört med föregående år. Underår 2006 inkom 31 ansökningar. Motsvarande antal år2005 var 41 ärenden.Internationella kontakterDet internationella intresset för Ekobrottsmyndighetensorganisation och arbetsmetoder vid ekobrottsbekämpningär stort. Varje år tar Ekobrottsmyndighetenemot besök från flera länder i informations- och/ellerutbildningssyfte. Under år 2006 har t.ex. Islands riksåklagaresamt flera kinesiska delegationer och en turkiskdelegation besökt myndigheten.

3 6 Ö V R I G A M Å L O C H ÅT E R R A P P O R T E R I N G S K R AV Ö V R I G A M Å L O C H ÅT E R R A P P O R T E R I N G S K R AV 3 7Ekobrottsmyndigheten har under 2006 stått värd för denårliga Nordiska ekobrottskonferensen. Huvudteman förkonferensen var spårande och återförande av utbyte avbrott samt penningtvättsbekämpning. Konferensen avslutadesmed att en gemensam nordisk handlingsplanupprättades för samarbete kring frågor om spårande ochåterförande av utbyte av brott. En särskild arbetsgruppbildades med uppdrag att under det kommande åretintensifiera samarbetet mellan de nordiska ”ekobrottsmyndigheterna”i förverkandefrågor.Ett flertal företrädare för Ekobrottsmyndigheten harbesökt utländska myndigheter eller deltagit i internationellakonferenser utomlands. Bl.a. har en studieresa genomförtstill Belgien, England och Irland för att studeradessa länders system för spårande och förverkande avutbyte av brott. Åklagarmyndigheten i Milano har besöktsi syfte att studera deras metoder för att bekämpagrov ekonomisk brottslighet. Den kunskap och de erfarenhetersom har inhämtats ligger till grund för Brottsutbytesenhetensmetodutvecklingsarbete.På finansmarknadsområdet har Ekobrottsmyndighetendeltagit med en åklagare och en finansanalytiker i enkonferens som amerikanska finansinspektionen (SEC)anordnade. Där inhämtades bl.a. kunskap om nya teknikerför utredning av insiderbrottslighet, som kommeratt omsättas i Ekobrottsmyndighetens brottsutredningarpå finansmarknadsområdet. Tre åklagare har deltagiti International Association of Prosecutors (AIP) årligakonferens i Paris och en åklagare och en polis har deltagiti en konferens om förverkande i Rom. Vidare har enåklagare och en polis i egenskap av experter på ekonomiskbrottslighet inom EU deltagit som föredragshållare påen konferens i Montenegro. Temat för konferensen var”Interagency and cross border cooperation in the fightagainst economic crime”. Ekobrottsmyndigheten harockså deltagit i Cambridge International Symposium onEconomic Crime, vars huvudtema i år var ”The Price ofthe Crime”, d.v.s. penningtvätt och organiserad brottslighet.En av Ekobrottsmyndighetens representanter hölldär ett föredrag om Sveriges erfarenheter av momsfuskur ett EU-perspektiv, och genomförde även en välbesöktworkshop på samma tema.Ekobrottsmyndigheten är representerad i flera internationellanätverk, bl.a. i det europeiska nätverketCARIN (Camden Asset Recovery Inter-Agency Network)som har till syfte att identifiera, spåra och säkrautbyte av brott.Ökad internationell kompetensDeltagandet i det internationella samarbetet ger erfarenhetoch kompetens som tas till vara i det dagligaarbetet på myndigheten på olika sätt. De personer somutbildats eller på annat sätt fått kunskaper förmedlardessa till sina kollegor. På samma sätt används den operativaerfarenheten hos myndighetens medarbetare idet internationella samarbetet genom att de deltar iinternationella konferenser, seminarier, m.m.Under 2006 har en årsarbetskraft arbetat centralt påheltid med övergripande internationellt samarbete. Deinsatser som görs på EU-bedrägeriområdet motsvarardrygt en årsarbetskraft. Därutöver har andra företrädareför Ekobrottsmyndigheten haft internationellakontakter, t.ex. vid uppbyggnaden av brottsutbytesenheten.Totalt bedöms resurser motsvarande ca tre årsarbetskrafterha använts för utvecklingen av det internationellasamarbetet.Effekter av omorganisationenEkobrottsmyndigheten skall beskriva och analysera hur den nya inre organisation som myndigheten har haftsedan den 1 oktober 2005 har fungerat. Av redovisningen skall särskilt framgå- hur styrnings- och ledningsfunktionerna har förändrats och vidareutvecklats- hur det administrativa arbetet inom myndigheten har förändrats och vidareutvecklats, samt- hur myndigheten övergripande har hanterat de personalfrågor som uppkommit till följd av organisationsförändringen.Förändring och vidareutveckling avstyrnings- och ledningsfunktionernaEkobrottsmyndighetens organisation för ledning ochstyrning inrättades från och med den 1 oktober 2005.Det innebär att arbetet sker i två olika organisationsnivåerdär enheterna på den operativa nivån är resultatansvarigaunder generaldirektören.Att arbeta med två organisatoriska nivåer i stället förtre har inneburit kortare kommunikationsvägar och enmer direkt och nära dialog mellan myndighetens ledningoch resultatenheterna. Genom den nya organisationenhar samtliga resultatansvariga chefer nu en direkt ochkontinuerlig dialog med Ekobrottsmyndighetens ledning.Generaldirektören och polischefen har månatligauppföljningar med de resultatansvariga cheferna. Ekobrottsmyndighetensmål för varje resultatenhet kan därmedföljas upp fortlöpande och eventuella korrigeringarbeslutas. En centraliserad ledning av ekonomi- och personaladministrationhar lett till att en gemensam personalbudgettillämpas samt att driftskostnaderna på deolika enheterna beräknas på ett enhetligt sätt.Det nya sättet att leda och styra verksamheten harnu satt sig i organisationen och det har skapat en väsentligtökad delaktighet för de lokala cheferna i myndighetensprocesser för verksamhetsplanering och uppföljning.Även de enskilda medarbetarnas synpunkteroch förslag kan fångas upp på ett bättre sätt. De storaresultatförbättringar som Ekobrottsmyndigheten uppnåddeunder 2005 och den fortsatt mycket positivaresultatutvecklingen under 2006 får till stor del tillskrivasde nya formerna för ledning och styrning.Sammantaget har effekterna av omorganisationenvarit positiva. Det finns emellertid möjlighet att ytterligareutveckla organisationen. Ekobrottsmyndighetenhar därför under hösten 2006 inlett ett interntöversynsarbete i syfte att ytterligare effektivisera ledningenoch styrningen av myndighetens verksamhetoch åstadkomma en bättre struktur för handläggningav de största och mest komplicerade målen.Förändring och vidareutveckling avdet administrativa arbetet inom myndighetenEn mer rationell administration med förbättrade rutinerför ekonomi- och personaladministration infördesunder 2005. Arbetet har fortsatt under 2006. Det hargjort det möjligt att omfördela resurser från administrativtill operativ verksamhet. Verksamhetsplanering,verksamhetsuppföljning och ekonomi- och personaladministrationsköts inom myndighetens ledningsorganisation.Enhetliga rutiner har inrättats för det ekonomi-och personalansvar som delegerats till chefernapå den operativa nivån.Under 2006 har vidareutvecklingen av det ekonomiadministrativaarbetet fokuserat på att skapa brarutiner för ekonomistyrning och uppföljning. Budgeteringoch uppföljning sker enligt en enhetlig modellvilket innebär att en jämförelse mellan olika resultatenheterkan göras. Kammar- och enhetschefer har budgetansvarför de löpande driftskostnaderna. Den 1 januari2006 infördes nya rutiner för löpande uppföljningvilket innebär att varje chef på den operativa nivånvarje månad får ett ”rapportpaket” som innehåller budgetuppföljning,ärendeuppföljning, personalutfall ochkommentarer till utfallet. Under året har en ny verksamhetsanpassadmodell för tidredovisning införts.På det personaladministrativa området har riktlinjerfastställts för arbetsmiljöarbetet och delegation av arbetsmiljöansvarethar genomförts till chefer på åklagarkamraroch enheter. En plan för jämställdhet ochmångfald har tagits fram. Löneadministrationen för depoliser som arbetar i Ekobrottsmyndigheten har tagitsöver från Polisen. Det har kunnat ske inom ramen förbefintliga resurser och medför en effektivare hanteringoch större möjligheter till uppföljning.0 km 1000 2000 3000 kms c a l e a t t h e E q u a t o r

3 8 Ö V R I G A M Å L O C H ÅT E R R A P P O R T E R I N G S K R AV Ö V R I G A M Å L O C H ÅT E R R A P P O R T E R I N G S K R AV 3 9Myndighetens övergripande hantering av depersonalfrågor som uppkommit till följd avorganisationsförändringen.Den omorganisation som genomfördes den 1 oktober2005 medförde att vissa medarbetare fick omplaceras iorganisationen och att ett antal medarbetare fick sägasupp på grund av arbetsbrist. Avdelningscheferna utsågsav regeringen till överåklagare resp. vice överåklagare iEkobrottsmyndigheten. De två s.k. kansliåklagare somtidigare biträdde avdelningscheferna övergick till att arbetasom operativa åklagare. Avskaffandet av avdelningarnainnebar också att de tjänstemän som tidigare arbetadepå de tre avdelningskanslierna omplacerades tillandra kvalificerade uppgifter inom ekonomiadministrationen,t.ex. inom myndighetens arbete med underlagoch bearbetning av myndighetens samlade resultatredovisning.En tjänsteman återgick till sitt tidigare operativaarbete som ekorevisor.Omorganisationen innebar att sammanlagt 15 personermed administrativa arbetsuppgifter sades upp från sinaanställningar. Uppsägningarna gällde från och med den1 oktober 2006. Tio av de uppsagda har under uppsägningstidenfått andra anställningar medan fem per den31 december var aktiverade i olika slag av arbetsmarknadsåtgärder,främst utbildningsinsatser, med stöd avTrygghetsstiftelsen.Sammanfattande bedömningav den nya organisationenSammantaget bedömer Ekobrottsmyndigheten attmålsättningarna med reformen och förväntningar påeffekterna av denna till fullo har uppfyllts. De omställningsproblemsom uppkommit har kunnat hanteraspå ett tillfredsställande sätt. Omorganisationen har letttill en mer effektiv ledning och styrning och bidragittill att Ekobrottsmyndighetens resultat har förbättratsavsevärt.Åtgärder mot den allvarliga ekonomiska brottslighetenEkobrottsmyndigheten skall redovisa de åtgärder som myndigheten vidtagit i syfte att vidareutveckla ocheffektivisera arbetet med att bekämpa den allvarliga ekonomiska brottsligheten.Myndighetens omvärlds- och hotbildsanalys har blivitett viktigt instrument i myndighetens strategi mot denallvarliga och ekonomiska brottsligheten. Den har pekatut områden där insatser är särskilt viktiga och sommåste prioriteras. Ett viktigt led i myndighetens insatserhar varit att inom ramen för befintliga resurser användaså mycket som möjligt till åtgärder mot denallvarliga ekonomiska brottsligheten. Genom denmängdbrottsreform som har genomförts har det blivitmöjligt att omdisponera de operativa resurserna ochföra över huvuddelen av dem till bekämpning av allvarligbrottslighet. Därutöver har särskilda åtgärdervidtagits på en rad områden i syfte att vidareutvecklaoch effektivisera åtgärderna mot den allvarliga ekonomiskabrottsligheten.Kriminalunderrättelsetjänsten har utvecklats ochgetts ökade resurser för att inriktats mot att bekämpa denallvarliga ekonomiska brottsligheten.Under 2006 har 25 åklagare och 15 ekorevisorer utsettsför att arbeta med särskilt kvalificerade arbetsuppgifteroch inom särskilt prioriterade områden. Några av dessaåklagare har fått ansvaret för hanteringen av mängdbrotten,medan övriga åklagare och ekorevisorer har avdelatsför att vara förundersökningsledare och ekorevisorer i detyngsta och mest komplicerade ärendena om grov ekonomiskbrottslighet.Genom att använda de nya metoderna och rutinernaoch dokumentera metodutvecklingsarbetet kan de samladeoperativa resurserna utnyttjas på ett väsentligt bättresätt än tidigare. En ökad kraft har därför kunnat läggaspå bekämpning av den mest komplicerade och allvarligabrottsligheten.Brottsutbytesenhetens operativa arbete kommer i höggrad att användas till att göra analyser som syftar till attkunna förverka brottsvinster som har genererats genomallvarlig ekonomisk brottslighet.Bekämpningen av brott på finansmarknaderna harförstärkts genom kompetensutveckling, analyskompetensoch programvaror.Sammantaget bedömer Ekobrottsmyndigheten attmyndigheten under 2006 både strategiskt och operativthar ökat förmågan att på ett effektivt sätt angripa denallvarligaste ekobrottsligheten. Samtidigt har en godgrund lagts för att ytterligare förbättra resultaten, både ien nära framtid och i ett mer långsiktigt perspektiv.DomstolarnaEkobrottsmyndigheten skall redovisa de åtgärder som har vidtagits för att öka samverkan med domstolarnamed inriktning på att korta den totala tiden från brottsanmälan till dom.De största ekomålen har hittills ofta krävt mycket långaförhandlingstider i domstol. Detta har medfört problemför domstolarna vid planeringen av arbetet. Ivissa fall har detta också lett till tidsutdräkt innan huvudförhandlingenkunnat hållas och dom meddelas.Under förundersökningen förbereds ett mål för huvudförhandlingen.Ekobrottsmyndigheten har vidtagiten rad åtgärder för att göra förundersökningarna merkoncentrerade och mindre tidskrävande. I rutinerna förhanteringen av de särskilt krävande ärendena ingår attaktivt tillämpa de möjligheter som lagstiftningen erbjuderför att begränsa en förundersökning till vissa brott.Vidare skall de regler som finns för att förbereda ett målför huvudförhandlingen utnyttjas bättre i syfte att åstadkommaen mer koncentrerad och sammanhållen förhandlingi domstolen. Det innebär att åklagarna i störreutsträckning utnyttjar möjligheten enligt 23 kap 18 § RBatt hålla ett särskilt sammanträde med den misstänkteoch hans försvarare innan åtal väcks. När dessa rutinerfår ett bredare genomslag kommer de särskilt krävandeekomålen inte bara vara bättre förberedda för huvudförhandlingenutan också mindre i omfång. De kommerdärför att kräva mindre förhandlingstid, vilket generelltsett bidrar till att tiden från brottsanmälan till domkortas ned.De mindre allvarliga ekonomiska brotten hanterasenligt mer standardiserade utredningsmetoder som göratt förundersökningarna kan slutföras mycket snabbt.I de fall utredningen leder till lagföring kan denna oftaske genom att åklagaren utfärdar ett strafföreläggande.Därigenom minskas belastningen på domstolarna. Närlagföringen sker genom att åtal väcks bidrar den kortareutredningstiden bl.a. till att målet är ”färskt”, vilketexempelvis gör att utsagorna under huvudförhandlingenblir mer tillförlitliga. Det blir också enklare fördomstolen att kalla berörda personer till huvudförhandlingen,eftersom adressuppgifter m.m. inte hunnitbli inaktuella. Det förenklar för domstolarna att planeraförhandlingarna och kortar därmed den totalatiden från brottsanmälan till dom.Samverkan med Domstolsverket har skett på flera områden.På central nivå har Ekobrottsmyndigheten,Domstolsverket och Advokatsamfundet diskuterat åtgärderför att effektivisera handläggningen av störreekomål och för att öka förståelsen för de olika yrkesrollerna(domare, åklagare och advokat). Diskussionernahar hittills lett till att en åklagare från Ekobrottsmyndighetenmedverkat som föreläsare vid Domstolsverketsutbildning på ekobrottsområdet.På lokal nivå förekommer regelbundna samverkansochlagmansmöten. Där diskuteras frågor som är gemensammaför Ekobrottsmyndigheten och domstolarnassom t.ex. hur domstolsbalansen bör hanteras ochhur samverkan och planeringen av verksamheterna kanutvecklas.

4 0 Ö V R I G A M Å L O C H ÅT E R R A P P O R T E R I N G S K R AV Ö V R I G A M Å L O C H ÅT E R R A P P O R T E R I N G S K R AV 4 1Förändringar i ansvarsfördelningen gentemot FinansinspektionenSystemet för verksamhetsuppföljningEkobrottsmyndigheten skall beskriva och analysera erfarenheterna av de genomförda förändringarna iansvarsfördelningen gentemot Finansinspektionen som riksdagen beslutat om i enlighet med proposition2004/05:142 om marknadsmissbruk.Ekobrottsmyndigheten skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att fortsätta och vidareutvecklasystemet med verksamhetsuppföljning samt göra en bedömning av vilken betydelse detta har haft för kunskapsuppbyggnadeninom ekobrottsområdetDen 1 juli 2005 trädde Lagen om straff för marknadsmissbrukvid handel med finansiella instrument i kraft.Den nya lagen har inneburit ett förtydligande av Ekobrottsmyndighetensansvar för brottsutredningar påområdet. Den innebär även att anmälningar om misstänktainsiderbrott och otillbörlig marknadspåverkanlämnas till Ekobrottsmyndigheten på ett tidigare stadiumän förut.Ekobrottsmyndigheten har fortsatt att utveckla samverkanmed Finansinspektionen. Rutiner har införtssom innebär att Finansinspektionen och Ekobrottsmyndighetenhar inledande diskussioner i sambandmed att en brottsanmälan ges in. Samråd sker även istor utsträckning under förundersökningens gång. Atttvå finansanalytiker nu arbetar på Ekobrottsmyndighetenhar inneburit att kunskaperna om handeln på definansiella marknaderna ökat hos myndigheten och attkontakterna med de finansiella experterna vid Finansinspektionenförbättrats ytterligare.Ekobrottsmyndigheten och Finansinspektionen hartillsammans tagit initiativet till att utveckla samarbetetmed de finansiella marknadsplatserna. Under året harmyndigheterna tillsammans anordnat en konferensmed aktörerna på marknadsplatserna där bl.a. rutineroch informationsutbyte vid misstänkt brottslighet diskuterats.Vid konferensen diskuterades även riktlinjerför hur brottsanmälningar skall vara utformade. Enutvärdering av riktlinjerna kommer att ske vid en gemensamkonferens i februari 2007.Ekobrottsmyndigheten har också besökt och informeratföreträdare för värdepappersbolag om den skyldighetsom följer av marknadsmissbrukslagen att rapporteraom misstänkt brottslighet.Ekobrottsmyndighetens bedömning är att förändringarnaav ansvarsfördelningen mellan Ekobrottsmyndighetenoch Finansinspektionen har lett till en mereffektiv brottsbekämpning. Misstänkta brott rapporterasi betydligt fler fall än tidigare och direktrapporteringentill Ekobrottmyndigheten innebär ett tidigareställningstagande till frågan om brottsutredning skallinledas. Det har medfört att fler förundersökningar harinletts och att förundersökningsåtgärder kan vidtas tidigare.Det nya systemet för verksamhetsuppföljning som infördesden 1 oktober 2005 har nu till stora delar tilllämpatsunder drygt ett år. En fortsatt uppbyggnad meduppföljning av olika nyckeltal pågår, liksom arbetetmed att implementera ett förbättrat datasystem, ett s.k.IVS-system (integrerad verksamhetsstyrning). Ett sådantsystem innebär att samtliga chefer på ett lättillgängligtsätt kan få information av olika slag om sinverksamhet. Det innebär också att myndighetens ledningpå en mer övergripande nivå kan få fram informationom läget på myndigheten. De nyckeltal som kantas fram genom systemet mäter t ex arbetsläge, arbetsbelastning,resursåtgång, produktivitet, kostnad perärende och liknande. Nyckeltalen innebär att informationfrån systemen för tidredovisning, ekonomi, personaloch ärende kombineras för att få fram intressantinformation ur olika synvinklar.Det system som nu alltså varit i bruk i drygt ett århar inneburit en utökad kunskap om hur myndighetenoch dess enheter arbetar mot målen i regleringsbrevet.Det går att följa såväl utfall som trender vad avser balanser,genomströmningstider och lagföring samt flödetför både inkommande och avslutade ärenden. Systemethar också inneburit att såväl kamrar som ledning harkunnat följa hur ärendehanteringen förändras över tiden.För uppföljning mot övriga mål i regleringsbrevettillämpas en skriftlig återrapportering två gånger per år,vilket gör det möjligt att fortlöpande följa upp hur arbetetmot målen framskrider. Det nya systemet hartillfört värdefull kunskap om hur arbetet med ärendehanteringenfungerar på olika håll i organisationen. Dethar gett information om hur t.ex. mängdärende- respektiveprojektärendeprocesserna fungerar. Arbetet mednyckeltal ger en värdefull information om hur t.ex.arbetsbelastningen och resursförbrukningen ser ut. I denfortsatta uppbyggnaden av verksamhetsuppföljningssystemetkommer att ingå information om brottslighetensstruktur och anknytning till olika samhällsområden.

4 4 O R G A N I S AT I O N S S T Y R N I N GO R G A N I S AT I O N S S T Y R N I N G 4 5KompetensförsörjningEkobrottsmyndigheten skall redovisa mål och måluppfyllelse för kompetensförsörjningen i förhållande tillverksamhetens mål och resultat. Av redovisningen skall framgå- i vilken omfattning myndighetens mål för kompetensförsörjningen under 2006 har uppnåtts,- vilka åtgärder som har vidtagits, och- vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning 2007 och 2008-2009.Vid rekrytering av åklagare och poliser samverkar Ekobrottsmyndighetenmed Åklagarmyndigheten respektiveRikskriminalpolisens Ekobrottskansli.Under året har Ekobrottsmyndigheten bedrivit enomfattande rekryteringsverksamhet i syfte att öka kompetenseninom olika områden och för att ersätta medarbetaresom har slutat. Liksom tidigare år har vissa problemkunnat iakttas vid rekrytering av specialiståklagarei Stockholmsområdet. Det har lett till att myndighetenunder hösten 2006 anställt ett antal extra åklagare, dvs.personer med annan kvalificerad juridisk bakgrund änåklagarverksamhet. Även om Ekobrottsmyndigheten iförsta hand strävar efter att rekrytera färdigutbildade ochrutinerade åklagare så har rekryteringar av extra åklagareförekommit tidigare med goda resultat.Genomsnittsåldern för medarbetarna är 50 år. Denhögsta medelåldern, 53 år, finns i polisgruppen medanmedelåldern bland åklagarna är 46 år. Kvinnorna är igenomsnitt yngre än männen i myndigheten.Under året har 44 personer lämnat sina anställningarinom Ekobrottsmyndigheten och 46 personer rekryteratstill myndigheten. Flertalet nyrekryteringar hargällt den operativa verksamheten.Förändringarna i medellöner i de olika personalgruppernaär i allt väsentligt ett resultat av genomfördaRALS-förhandlingar. För åklagare och ekorevisorer harmedellönerna påverkats av den lönesättning som gjortsi samband med att vissa av medarbetarna utsetts attarbeta med särskilt kvalificerade och/eller särskilt prioriteradearbetsuppgifter.Som framgår av tabellen nedan har de kvinnliga chefernanumera något högre medellön än sina manligakollegor. Bland åklagarna är förhållandet det motsatta,vilket främst kan förklaras av att de manliga åklagarnahar en högre medelålder. Medellönen för kvinnor ochmän inom polisgruppen är likvärdig. Bland ekorevisorernahar männen alltjämt en högre medellön. Skillnadernai medellön mellan män och kvinnor bland ekosekreterarem.fl. samt inom staben förklaras av attarbetsuppgifterna är av så specifikt slag att jämförelserinte kan göras.22 MedellönPersonalgrupp Kvinnor Män TotaltChefer 49 469 48 868 49 127Åklagare 41 796 45 290 44 096Poliser 31 311 31 503 31 455Ekorevisorer 38 167 41 784 40 270Ekosekreterare m.fl. 24 625 22 040 24 294Staben (utom chefer) 32 937 40 183 35 742Måluppfyllelse förkompetensförsörjningen 2006Enligt myndighetens bedömning har de mål som sattsupp på personalområdet för 2006 i allt väsentligt uppnåtts.Huvudmålen för 2006 och för 2007-2008är följande:Utveckling av kompetensplanering.Utveckling av personalförsörjning.Utveckling av ett system för personalstatistik.Utveckling av chefsutvecklingsprogrammet.Utveckling av rekryteringsstrategier.Klimatundersökning (medarbetarundersökning).Hälsoundersökning.Grunden till måluppfyllelsen är Ekobrottsmyndighetenspersonalförsörjningsplan som till stora delar beskriverhur organisationen skall försörjas vad avser rekryteringav medarbetare med rätt kompetens. I takt med förändringarnapå arbetsmarknaden måste arbetet med personalförsörjningsplanenkontinuerligt hållas levande ochanpassas i syfte att hitta rätta verktyg för att stimulerakompetensutveckling, nyrekryteringar m.m.Det har under 2006 ställts stora krav på myndighetensförmåga att ständigt anpassa sig och vara förändringsbenägenvad gäller konkurrens om spetskompetens ochbristyrken. Tack vare attraktionskraften i Ekobrottsmyndighetenhar personal- och kompetensförsörjningenkunnat förbättras i ett långsiktigt perspektiv.Kompetensförsörjningsåtgärdersom vidtagits under 2006Kompetensförsörjningen har under året inriktats motatt uppfylla målen för 2006 som gäller b.la. personalförsörjning,utbildningsplaner och chefs- och yrkesutbildning.Personalförsörjningsplanen har utvecklats och settsöver mot bakgrund av den omorganisation som genomförtsoch för att täcka det kompetensbortfall detta inledningsvisinnebar. Nyrekryteringen av olika yrkeskategorierhar i allt väsentligt varit mycket positiv.Ekobrottsmyndigheten har en egen utbildningsorganisationsom tillhandahåller utbildning för ekoåklagare,ekopoliser, ekorevisorer, ekosekreterare samt föranställda vid andra myndigheter i hela landet som arbetarmed bekämpning av ekonomisk brottslighet.Myndigheten tar varje år fram en kurskatalog medkurser på olika nivåer (grund-, fortsättnings- och fördjupningskurs)som riktar sig mot olika yrkesgrupper.Kurskatalogen för år 2006 har omfattat ett 20-tal kurser.Utifrån kurskatalogen kan medarbetaren tillsammansmed sin chef planera för den framtida individuellakompetensutvecklingen. Utbildningarna i kurskatalogenutvecklas fortlöpande utifrån nya verksamhetsförutsättningaroch medarbetarnas behov.Som exempel kan nämnas att en ny utbildning förekosekreterare genomförts för första gången år 2006för att höja kompetensen för denna yrkeskategori. Syftetär bl.a. att förbättra förutsättningarna för ekosekreterarnaatt i ökad omfattning delta i det operativa arbetet.Under år 2006 har en satsning påbörjats för atthöja kompetensen avseende presentationer av ekomål(kurs i presentationsteknik). Ett samarbete har inlettsmed Åklagarmyndigheten för att ta fram en gemensamfördjupningskurs för åklagare i främst pedagogik föratt öka åklagarnas förmåga att presentera svåra ochkomplexa mål.Ekobrottsmyndigheten har under 2006 avsatt 24 768timmar till kompetensutveckling av medarbetarna vilketmotsvarar 7,7 dagar per medarbetare.

4 6 O R G A N I S AT I O N S S T Y R N I N GO R G A N I S AT I O N S S T Y R N I N G 4 7ChefsutvecklingUnder 2006 har en fortsatt utveckling av cheferna vidEkobrottsmyndigheten genomförts. Efter den omorganisationsom genomfördes under 2005 har de operativacheferna ett tydligare ansvar på kammar- och enhetsnivå.Även rollfördelningen mellan myndighetensledning, stab och de operativa cheferna har förtydligatsoch utvecklats. Detta har lett till en bättre ledning ochstyrning av verksamheten samt en större delaktighet förde operativa cheferna.Myndigheten genomför flera chefsmöten varje år.Vid dessa möten diskuteras inte bara verksamhetsfrågorutan även hur chefsrollen kan utvecklas.Vid ett tvådagarsseminarium i september 2006 fickalla kammarchefer och enhetschefer en möjlighet atttillsammans diskutera verksamheten från ett operativtoch strategiskt perspektiv. Därutöver togs arbetsgivarochchefsrollen upp. Cheferna fick också viss mediaträning.Säkerhetsutbildning och säkerhetsplan,krishanteringsplan och debriefingUnder 2006 har Ekobrottsmyndigheten tagit fram engemensam säkerhetsplan för hela myndigheten. Vid etttvådagarsseminarium i september 2006 fick alla kammarcheferoch enhetschefer samt ett antal anställdamed uppgifter inom säkerhets- eller krishanteringsorganisationen,sammanlagt ca 35 personer, en mycketkvalificerad information och utbildning om säkerhetsarbeteoch krishantering. Seminariet genomfördes isamarbete med Åklagarmyndigheten och ingick somett viktig led i arbetet med att ta fram säkerhetsplanenoch en krishanteringsplan.Ekobrottsmyndighetens debriefinggrupp består avtolv personer fördelade i Stockholm, Göteborg ochMalmö. Hela gruppen har under 2006 erbjudits fortbildningvid ett tvådagarsseminarium. Två personer harutbildats till debriefingledare.Utbildning för poliserSamtliga poliser som är tilldelade tjänstevapen har underledning av skjutinstruktörer vid minst ett tillfälleunder 2006 fått utbildning i handhavande av tjänstevapen.De har dessutom under året avlagt föreskrivetkompetensprov för tilldelat vapen.Samtliga poliser har även erbjudits möjlighet attdelta i självskyddsutbildningen ”Fortbildning i livräddningoch i konflikthantering med kommunikation ochsjälvskydd”. Utbildningen syftar bl.a. till att genomföraomhändertaganden på ett säkert sätt och att skapaökad insikt om vikten av självskydd.De tre cheferna för de polisoperativa enheterna hardeltagit i Polishögskolans utbildning benämnd ”Beställarutbildningför chefer/beslutsfattare”. Syftet medutbildningen är att ge deltagarna kunskap om underrättelseprocessenoch dess delmoment, d.v.s. hur informationomvandlas till att bli underrättelser och vilkenbetydelse beställningen har för slutresultatet.Fem poliser har uttagits att delta i ett program benämnt”Nationell ledarskapsutveckling för kvinnorinom Polisen”. Utbildningen omfattar fyra steg varavtvå steg har genomförts under 2006.Samtliga poliser som arbetar med spaning har deltagiti en utbildning i fysisk spaning under en tvådagarskurs.En tvådagarsutbildning i databashanteringhar genomförts med deltagare från polisoperativa enheteni Göteborg.MedarbetarsamtalUnder 2006 har samtliga medarbetare vid Ekobrottsmyndighetenerbjudits medarbetarsamtal med sin närmastechef. Syftet med samtalet är att uppmärksammaindividens behov och önskemål inom ramen för kompetensutveckling,löneutveckling m.m.IntroduktionsutbildningUnder 2006 har huvuddelen av de nya medarbetarnavid Ekobrottsmyndigheten fått möjlighet att delta iintroduktionsutbildning under en dag. Denna utbildningses över för att utvecklas till en tvådagarsutbildningsom kommer att genomföras första gången underförsta kvartalet 2007.Kompetensförsörjning för 2007-2009En god kompetens- och personalförsörjning utgörgrunden för Ekobrottsmyndighetens verksamhet.Myndighetens unika sammansättning och arbetssättgör att personalförsörjningsfrågorna kräver en hög gradav uppmärksamhet och aktivitet.De åklagare som Ekobrottsmyndigheten behöver isin verksamhet rekryteras huvudsakligen från Åklagarmyndigheten.Här krävs ett fördjupat samarbete medÅklagarmyndigheten för att på sikt säkerställa ett personalförsörjningssystemsom tillgodoser både Åklagarmyndighetensoch Ekobrottsmyndighetens behov.Ett likartat förhållande gäller vid rekrytering av polisertill Ekobrottsmyndigheten. Ett nära samarbete medRikspolisstyrelsen och polismyndigheterna utgör en förutsättningför arbetet med att förbereda och genomförarekrytering av ekopoliser till Ekobrottsmyndigheten. Förövriga personalkategorier har myndigheten själv detfulla ansvaret för personalförsörjningen. Här krävs enförutseende planering och andra åtgärder för att myndighetenskall kunna rekrytera och behålla skickligaekorevisorer, ekosekreterare och andra specialister.Under 2006 har en arbetsgrupp inom Ekobrottsmyndighetentagit fram ett underlag för myndighetenspersonalförsörjning under de närmaste fyra till femåren. Detta underlag kommer att läggas till grund fören personalförsörjningsstrategi, som kommer att bliklar under 2007. Förutom olika beräkningar av personalbehovetkommer strategin också att beskriva hursamverkan och samarbetet med Åklagarmyndighetenoch Polisen bör vara utformat för att tillgodose de kravsom måste ställas.Inom ramen för ett systematiskt arbetsmiljöarbetehar en arbetsgrupp under senare delen av 2006 tagitfram ett underlag som skall ligga till grund för en medarbetarundersökningsom är planerad att genomförasunder 2007. Resultatet av denna undersökning analyserasoch följs upp under 2007-2008.Under 2006 har en hälsoundersökning genomförts.Resultatet av undersökningen kommer att redovisasunder första kvartalet 2007. Uppföljande åtgärder under2007-2008 kommer att genomföras när det samladeresultatet för myndigheten är sammanställt.Jämställdhets- och mångfaldsplaner är under revideringoch kommer att vara klara första kvartalet 2007.Inom ramen för jämställdhetsarbetet kommer en partssammansattgrupp att genomföra en lönekartläggningsom planeras vara klar till halvårsskiftet 2007. I lönekartläggningenkommer en handlingsplan som sträckersig till 2009 att tas fram.Ekobrottsmyndigheten kommer att ta fram en antidiskrimineringsstrategisom skall redovisas till regeringensenast den 1 september 2007.PersonalpolitikMyndigheten fortsätter att utveckla och ständigt strävaefter att vara en attraktiv arbetsplats och arbetsgivareför samtliga yrkeskategorier. Att i en föränderlig organisationattrahera och stimulera åklagare, poliser, ekorevisorer,ekosekreterare och administratörer att vilja sökatjänst, stanna kvar och utvecklas inom myndigheten,kräver att Ekobrottsmyndigheten tydligt profilerar sigsom en modern och tilltalande arbetsplats. Personalpolitikenmåste finnas i fokus, ständigt hållas levande ochutvecklas.Huvudmålen för Ekobrottsmyndighetens kompetensförsörjning2007 och för 2008-2009 är följande:Fastställande av en personalförsörjningsstrategi.Fortsatt utveckling av chefsutvecklingsprogrammet.Fortsatt utveckling av personalstatistiksystem.Kompetensinventering och kompetensutveckling.Rekryteringsstrategier inom ramen för personalförsörjning.Medarbetarundersökning.Analys och uppföljning av hälsoundersökning.Översyn av jämställdhetsplan.Genomförande av lönekartläggning.Översyn av mångfaldsplan.Utarbetande av en antidiskrimineringsstrategi.

4 8 O R G A N I S AT I O N S S T Y R N I N GO R G A N I S AT I O N S S T Y R N I N G 4 9JÄMSTÄLLDHETINTEGRATION OCH MÅNGFALDEkobrottsmyndigheten skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att främja jämställdheten mellan könen.Av redovisningen skall särskilt framgå vilka åtgärder som vidtagits för att främja en jämnare könsfördelningpå chefsnivå.Ekobrottsmyndigheten skall redovisa hur arbetet med att främja integration och mångfald samt för attmotverka diskriminering har utvecklats. Av redovisningen skall framgå vilka åtgärder som vidtagits för attpersoner med annan etnisk eller kulturell bakgrund än svensk i större utsträckning skall kunna anställas vidmyndigheten.Det jämställdhetsarbete som startade i och med 2005års jämställdhetsplan har fortsatt under 2006. En kartläggninghar skett för att säkerställa att Ekobrottsmyndighetenär en arbetsplats där män och kvinnor harsamma förutsättningar att trivas och kunna utföra ettgott arbete. Ekobrottsmyndigheten ser det som särskiltviktigt att man skall kunna förena förvärvsarbete ochföräldraskap, att lika lön skall ges för lika arbete, attkönsfördelningen inom de olika yrkesgrupperna ärjämn samt att det råder nolltolerans för alla former avsexuella trakasserier.21 KönsfördelningPersonalgrupp, % kvinnor mänChefer 43 57Åklagare 34 66Poliser 25 75Ekorevisorer 42 58Ekosekreterare m.fl. 7 13Staben (utom chefer) 63 37Totalt 39 61Andelen kvinnliga chefer har ökat något under 2006.Bland åklagarna har andelen kvinnor minskat något.Däremot har andelen kvinnor bland poliserna ökatväsentligt under året, från 20 till 25 procent. Inom gruppenekosekreterare m.fl. har andelen män ökat från 9till 13 procent. Flertalet förändringar är positiva frånjämställdhetssynpunkt och väntas fortsätta. Beträffandeövriga yrkeskategorier har det skett mer marginellaförändringar.Under 2006 har en översyn av Ekobrottsmyndighetensjämställdhetsplan påbörjats, vilket inneburit att nedanståendeområden särskilt har setts över:1 Arbetsförhållanden2 Förvärvsarbete och föräldraskap3 Sexuella trakasserier4 Utbildning och kompetensutveckling5 Rekrytering6 LönefrågorJämställdhetsaspekten har, liksom tidigare år, haft storbetydelse i rekryteringsarbetet. Bland chefer, åklagareoch ekorevisorer är könsfördelningen numera relativtjämn, medan mycket arbete återstår när det gäller attöka andelen kvinnor bland poliserna och andelen mäni administratörsgruppen.Under senare delen av 2006 har ett förberedelsearbeteskett inför den medarbetarundersökning som planerasunder 2007 och som riktar sig till all personal.Undersökningen kommer även att innehålla frågor omjämställdheten.Sedan tio år tillbaka finns ett nationellt nätverk förkvinnliga poliser i vilket Ekobrottsmyndigheten sedanflera år är representerad. Under 2006 har nätverketinom myndigheten träffats nationellt en gång och regionaltflertalet gånger.Ekobrottsmyndigheten skall vara en arbetsplats fri frånalla former av diskriminering och samtliga medarbetareskall ha kunskap om mångfalds- och diskrimineringsarbetet.Det mångfaldsarbete som på allvar startade 2005har fortsatt under 2006. Samtliga medarbetare har under2006 utbildats i mångfaldsplanen och handlingsplanenmot kränkande särbehandling.Ekobrottsmyndigheten deltar i ett riksomfattandeprojekt för mångfald och antidiskriminering. Ett av syftenai projektet är att öka antalet personer med annanetnisk och kulturell bakgrund än svensk i svenska myndigheter.Inom ramen för projektet har attitydseminarierplanerats samt praktikplatser förberetts för praktikantermed utländsk bakgrund. Ekobrottsmyndigheten samverkarmed andra myndigheter för att öka antalet personermed utländsk bakgrund som har den kompetens somEkobrottsmyndigheten behöver. Vid rekrytering harsärskilt fokus lagts vid mångfaldsaspekten.Under 2006 har en översyn av Ekobrottsmyndighetensmångfaldsplan påbörjats, vilket inneburit att följandeområden särskilt har setts över:1 Ansvarsförhållanden2 Handlingsplan mot kränkande särbehandling3 Arbetsförhållanden4 Förebyggande arbete5 RekryteringDen medarbetarundersökning som planeras under2007 kommer även att innehålla frågor av mångfaldskaraktär.

5 0 O R G A N I S AT I O N S S T Y R N I N GO R G A N I S AT I O N S S T Y R N I N G 5 1ARBETSMILJÖEkobrottsmyndigheten skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att minska sjukfrånvaron och för attvidareutveckla rehabiliteringsinsatserna avseende långtidssjukskrivna. Redovisningen skall också avse antaletdelpensioneringar och omfattningen av dessa.Den totala sjukfrånvaron beräknas i förhållande till dentotala arbetstiden. Sjukfrånvaron redovisas också fördeladpå ålder och kön i förhållande till respektivegrupps sammanlagda arbetstid.24 Sjukfrånvaro %Personalgrupp 2006 2005 2004Alla medarbetare 3,17 2,82 3,25Kvinnor 4,30 3,97 4,16Män 2,44 2,00 2,62Alla under 30 år 0 1,98 0,38Alla 30 - 49 år 2,22 2,64 3,01Alla över 49 år 3,88 2,98 3,46Kvinnor under 30 år 0 0,99 0,00Kvinnor 30 - 49 år 2,47 3,57 4,53Kvinnor över 49 år 6,08 4,52 3,80Män under 30 år 0 2,47 0,66Män 30 - 49 år 1,99 1,65 1,43Män över 49 år 2,71 2,20 3,28Andel mer än 60 dagar 53,00 55,00 59,0014 personer har varit frånvarande på grund av sjukdomunder två månader eller längre tid under året, vilketmotsvarar 53 procent av den totala sjukfrånvaron. Antaletsjukdagar per anställd är under året 6, d.v.s. likamånga som föregående år. 35 procent av medarbetarnahar inte haft någon sjukfrånvaro under året.Ekobrottsmyndigheten bedriver en aktiv friskvårdsverksamheti olika former. Medarbetarna uppmanas attutnyttja sina friskvårdstimmar och alla har tillgång tillsubventionerade träningslokaler och kontinuerligafriskvårdsdagar. Friskvårdskostnaderna har under året,exklusive tidsåtgång, uppgått till cirka 518 kronor permedarbetare.Arbetsmiljöfrågorna i ett brett perspektiv är viktigainom Ekobrottsmyndigheten. Det reviderade arbetsmiljöavtalethar följts upp – bl.a. med utbildning förmyndighetens chefer – i syfte att tydliggöra arbetsmiljöansvaret.Under året har en hälsoundersökning genomförts ivilken cirka 70 procent av medarbetarna deltagit. Undersökningenhar dokumenterats i en personlig ”friskprofil”som följts upp på individnivå med bl.a. ergonomiskaåtgärder på arbetsplatserna och uppföljanderådgivning, provtagningar m.m. Strategiska åtgärderkommer att genomföras när det samlade resultatet förmyndigheten kan överblickas. Den centrala och de lokalaarbetsmiljökommittéerna har viktiga roller i dettaarbete.Under året har 13 medarbetare avgått med ålderspensionoch 6 medarbetare har beviljats delpension till ensammanlagd omfattning av 1,2 årsarbetskrafter. Totalthar nu 20 medarbetare delpension vilket tillsammansmotsvarar 6,1 årsarbetskrafter.LEDNINGENGudrun Antemar, generaldirektörJohan Grenfors, polisöverintendentEva Nilsson, vice överåklagareMåluppfyllelse OrganisationsstyrningJesper Frithzell, personaldirektörMonica Rodrigo, chefsjuristEkobrottsmyndigheten bedömer att regeringens målför en långsiktig och god personalförsörjning med kompetensfrågor,jämställdhetsfrågor och goda hälsotal icentrum har uppfyllts. Ekobrottsmyndigheten har underåret fört en aktiv personalpolitik. Det dyna-miskaförändringsarbetet i myndigheten har ställt stora kravpå personalpolitiska satsningar som tar tillvara denkompetens som finns inom myndigheten, ökar jämställdheteninom samtliga personalgrupper och siktarpå att sjuktalen skall minska. Det långsiktiga arbete somhar gjorts under året har lagt en god grund för fortsattainsatser på detta område.Roland Andersson, vice överåklagareLena Darås, ekonomidirektörGösta Ivarsson, vice överåklagareMats Åhlund, överåklagareUlf Arvidsson, planeringsdirektör

TA B E L L R E D O V I S N I N G 5 3Tabellredovisning1 Inkomna ärendenFörändring från 2005 2006 2005 2004Stockholm 3% 2349 2276 2218Göteborg -7% 942 1013 1129Malmö 6% 895 841 798Totalt 1% 4186 4130 41456 Ålder på ärenden i balans2006 2005 2004antal andel antal andel antal andel0-12 månader 1394 61% 1619 55% 2242 61%13-24 månader 508 22% 778 27% 835 23%>24 månader 388 17% 537 18% 625 17%Totalt 2290 100% 2934 100% 3702 100%2 Avslutade ärendenFörändring från 2005 2006 2005 2004Stockholm 5% 2914 2778 1905Göteborg -5% 1173 1229 1095Malmö -5% 965 1020 763Totalt 0,5% 5052 5027 37637 Ärenden där SBE biträtt2006 2005 2004till Från Till Från Till FrånStockholm 324 352 421 275 405 280Göteborg 425 477 326 347 311 247Malmö 210 198 163 183 199 157Totalt 959 1027 910 805 915 6843 Total ärendebalansFörändring från 2005 2006 2005 2004Stockholm -15% 1851 2177 2527Göteborg -22% 748 964 1116Malmö -4% 538 559 732Totalt -15% 3137 3700 43758 Lagföring avseende ärenden2006 2005 2004antal andel antal andel antal andelStockholm 725 30% 645 27% 429 27%Göteborg 387 38% 341 32% 328 33%Malmö 299 36% 316 34% 246 37%Totalt 1411 33% 1302 30% 1003 31%4 Ärendebalans exkl domstolsbalansFörändring från 2005 2006 2005 2004Stockholm -22% 1410 1799 2192Göteborg -30% 482 689 888Malmö -11% 398 446 622Totalt -22% 2290 2934 37029 Lagföring avseende personer2006 2005 2004antal andel antal andel antal andelStockholm 898 22% 852 22% 578 22%Göteborg 476 33% 417 26% 425 29%Malmö 322 30% 357 31% 281 33%Totalt 1696 26% 1626 25% 1284 26%5 DomstolsbalansFörändring från 2005 2006 2005 2004Stockholm 17% 441 378 335Göteborg -3% 266 275 228Malmö 24% 140 113 110Totalt 11% 847 766 67310 Lagföring avseende brottsmisstankar2006 2005 2004antal andel antal andel antal andelStockholm 1750 23% 1580 24% 1294 24%Göteborg 1264 36% 769 24% 811 28%Malmö 512 25% 579 28% 446 28%Totalt 3526 27% 2928 25% 2551 26%

5 4 TA B E L L R E D O V I S N I N G TA B E L L R E D O V I S N I N G 5 511 Fördelning av lagföringsbeslut14aAntalet beslut avseende brottsmisstankar, hela EBM14cAntalet beslut avseende brottsmisstankar, Göteborg15 Antal dagar från brottsanmälan till beslut, medelvärde2006 2005 2004Åtalsunderlåtelse 1% 1% 1%Strafföreläggande 17% 20% 18%Åtal 2% 79% 81%Totalt 100% 100% 100%Förändring från 2005 2006 2005 2004FU* inleds ej -12% 3 278 3 744 3 190FU* nedlagd 21% 5 788 4 778 3 619S:a 6% 9 066 8 522 6 809Förändring från 2005 2006 2005 2004FU* inleds ej -24% 578 756 618FU* nedlagd -5% 1 482 1 552 1 325S:a -11% 2 060 2 308 1 943Förändring från 2005 2006 2005 2004Stockholm 6% 497 470 580Göteborg -14% 361 420 416Malmö -28% 265 368 326Totalt -3% 426 440 49112 Lagföring där fu-protokoll* upprättats2006 2005 2004Stockholm 62% 78% 89%Göteborg 70% 77% 81%Malmö 66% 7% 89%Totalt 64% 79% 87%Åtal väcks ej,brott kan ej styrkas -3% 294 304 403Åtal väcks ej,preskription/övrigt 16% 217 187 111S:a 4% 511 491 514Strafföreläggande -1% 591 596 453Åtalsunderlåtelse -15% 35 41 22Åtal 27% 2 900 2 291 2 076S:a 20% 3 526 2 928 2 551Åtal väcks ej,brott kan ej styrkas -8% 92 100 143Åtal väcks ej,preskription/övrigt 31% 59 45 35S:a 4% 151 145 178Strafföreläggande 9% 138 127 131Åtalsunderlåtelse -70% 6 20 9Åtal 0% 1 120 622 671S:a 64% 1 264 769 81116 Antal dagar från brottsanmälan till beslut, medianvärdeFörändring från 2005 2006 2005 2004Stockholm 12% 298 267 318Göteborg -15% 228 268 277Malmö -38% 95 152 175Totalt -2% 240 245 273* Fu = FörundersökningÖvriga beslut -8% 2 224 2 420 1 573Övriga beslut -24% 457 603 38913 Strafförelägganden med villkorlig dom ellervillkorlig dom med böterTotalt EBM 7% 15 327 14 361 11 447* Fu = FörundersökningTotalt Göteborg 3% 3 932 3 825 3 321* Fu = Förundersökning2006 2005 2004Stockholm 268 260 147Göteborg 125 108 10214bAntalet beslut avseende brottsmisstankar, Stockholm14dAntalet beslut avseende brottsmisstankar, MalmöMalmö 130 158 105Totalt 523 526 354Förändring från 2005 2006 2005 2004FU* inleds ej -11% 2 109 2 380 2 027FU* nedlagd 45% 3 428 2 362 1 735S:a 17% 5 537 4 742 3 762Förändring från 2005 2006 2005 2004FU* inleds ej -3% 591 608 545FU* nedlagd 2% 878 864 559S:a 0% 1 469 1 472 1 104Åtal väcks ej,brott kan ej styrkas -16% 149 178 240Åtal väcks ej,preskription/övrigt 15% 147 128 71S:a -3% 296 306 311Åtal väcks ej,brott kan ej styrkas 104% 53 26 20Åtal väcks ej,preskription/övrigt -21% 11 14 5S:a 60% 64 40 25Strafföreläggande 7% 318 296 179Åtalsunderlåtelse 65% 28 17 12Åtal 11% 1 404 1 267 1 103S:a 11% 1 750 1 580 1 294Strafföreläggande -22% 135 173 143Åtalsunderlåtelse -75% 1 4 1Åtal -6% 376 402 302S:a -12% 512 579 446Övriga beslut -6% 1 405 1 496 877Övriga beslut 13% 362 321 307Totalt Stockholm 11% 8 988 8 124 6 244Totalt Malmö 0% 2 407 2 412 1 882* Fu = Förundersökning* Fu = Förundersökning

5 6 TA B E L L R E D O V I S N I N G TA B E L L R E D O V I S N I N G 5 717aKostnad per verksamhetsgren20 Antal anställda och årsarbetande den 31 december24 Sjukfrånvaro %25 Antal anställda och årsarbetandeBelopp i tkr 2006 2005 2004Personalgrupp Antal anställda Faktiskt årsarbetandePersonalgrupp 2006 2005 2004EBM Stockholm anställda ÅrsarbetandeBrottsförebyggandearbete, strategiskledning/samordning 79 395 91 886 76 017Utredning ochlagföring 278 102 248 434 269 511Totalt 357 497 340 320 345 5282006 2005 2004 2006 2005 2004Chefer 37 39 30 37 39 29Åklagare 79 78 83 75 71 79Poliser 176 165 183 166 158 178Ekorevisorer m.fl. 42 36 40 40 35 39Ekosekretearare m.fl. 39 46 57 36 36 54Alla medarbetare 3,17 2,82 3,25Kvinnor 4,30 3,97 4,16Män 2,44 2,00 2,62Alla under 30 år 0 1,98 0,38Alla 30 - 49 år 2,22 2,64 3,01Alla över 49 år 3,88 2,98 3,46Chefer 13 13Åklagare 41 39Poliser 76 72Ekorevisorer 25 24Ekosekreterare m.fl. 19 18Totalt EBM Stockholm 174 16617bIntäkt per verksamhetsgrenBelopp i tkr 2006 2005 2004Brottsförebyggandearbete, strategiskledning/samordning 2 365 692 967Utredning ochlagföring 2 697 1 870 3 427Totalt 5 062 2 562 4 39418 Kostnad per avdelningStaben (utom chefer) 31 38 32 26 30 29Totalt 404 402 425 380 369 40821 KönsfördelningPersonalgrupp, % kvinnor mänChefer 43 57Åklagare 34 66Poliser 25 75Ekorevisorer 42 58Ekosekreterare m.fl. 7 13Staben (utom chefer) 63 37Totalt 39 61Kvinnor under 30 år 0 0,99 0,00Kvinnor 30 - 49 år 2,47 3,57 4,53Kvinnor över 49 år 6,08 4,52 3,80Män under 30 år 0 2,47 0,66Män 30 - 49 år 1,99 1,65 1,43Män över 49 år 2,71 2,20 3,28Andel mer än 60 dagar 53,00 55,00 59,00EBM Göteborg anställda ÅrsarbetandeChefer 6 6Åklagare 19 18Poliser 58 54Ekorevisorer 10 10Ekosekreterare m.fl. 11 10Totalt EBM Göteborg 104 98EBM Malmö anställda ÅrsarbetandeChefer Åklagare 19 18Poliser 42 40Ekorevisorer 7 6Belopp i tkr jan-sept 2005 2004Östra 108 534 145 807Västra 60 313 290Södra 49 221 67 393Staben 29 003 44 038Totalt 247 071 345 52822 MedellönPersonalgrupp Kvinnor Män TotaltChefer 49 469 48 868 49 127Åklagare 41 796 45 290 44 096Poliser 31 311 31 503 31 455Ekorevisorer 38 167 41 784 40 270Ekosekreterare m.fl. 9 Totalt EBM Malmö 85 80Staben anställda ÅrsarbetandeChefer 10 10Övriga 31 26Totalt Staben 41 36Ekosekreterare m.fl. 24 625 22 040 24 294TOTALT 404 38019 Kostnad Staben och den Operativa verksamhetenStaben (utom chefer) 32 937 40 183 35 742Belopp i tkr 2006 okt-dec 2005Operativ verksamhet 301 209 8 1 313Staben 51 223 11 936Totalt 352 432 93 24923 MedelålderPersonalgrupp Kvinnor Män TotaltChefer 51 52 52Åklagare 47 46 46Poliser 48 54 53Ekorevisorer 51 47 48Ekosekreterare m.fl. 53 43 51Staben (utom chefer) 47 53 49Totalt EBM 48 52 50

52 86 X X X X F I N A N S I E L L R E D O V I S N I N G 5 9Finansiell redovisningREDOVISNINGSPRINCIPERAllmäntEkobrottsmyndigheten använder i allt väsentligt denredovisningsmodell som framgår av de rekommendationersom finns i förordningen (2000:606) om myndighetersbokföring samt förordningen (2000:605) omårsredovisning och budgetunderlag.Som periodavgränsningsposter räknas händelsermed belopp över 10 tkr.Värderingsprinciper för anläggningstillgångarAvskrivningarna enligt plan grundas på anläggningarnasursprungliga anskaffningsvärde och fördelas överden beräknade livslängden. Följande avskrivningsperiodertillämpasFörändrade redovisningsprinciperUnder året har löneadministrationen för de poliser somtjänstgör vid Ekobrottsmyndigheten övertagits frånRikspolisstyrelsen. Detta innebär att lönerna betalas utdirekt från Ekobrottsmyndigheten och därmed betraktassom lönekostnad i resultaträkningen. Tidigare år harlönerna fakturerats från Rikspolisstyrelsen och därmedbetraktats som driftkostnader. Detta innebär att underperioden januari – april 2006 liksom 2005 redovisasdessa polisers lönekostnader som driftkostnad, och förperioden maj-december som personalkostnad.Vidare redovisas fr o m år 2006 semesterlöneskuldavseende poliserna.Elektriska apparater, datorer (ej leasing)Immateriella anläggningstillgångarKontorsmaskiner, bilar, nyttjanderätterFörbättringar på annans fastighetInredningsinventarier3 år5 år5 åråterstående kontraktstid, 5-10 år10 årANALYS AV UTFALLResultaträkningINTÄKTEREkobrottsmyndigheten har under år 2006 haft högreintäkter av såväl anslag som bidrag, avgifter och andraersättningar. Intäkterna från avgifter hänför sig huvudsakligentill fakturerade kursavgifter, och variation iavgiftsbeloppens storlek beror på hur många externadeltagare som deltagit i kurserna. Intäkter av bidragavser erhållna medel från Kammarkollegiet avseendetidigarelagda rekryteringar för att möjliggöra kompetensöverföringvid pensioneringar.KOSTNADERPersonalkostnaderna har ökat under året beroende påden årliga kostnadsökningen för lönerevision. Driftkostnadernai övrigt har ökat jämfört med föregåendeår, vilket inte beror på att någon speciell kostnadspostblivit högre, utan den ökade kostnaden fördelar sig påolika typer av kostnader.RESULTATFör analys av kapitalförändringen hänvisas till not 5.I resultatet ingår år 2006 avsättning för semesterlöneskuldavseende de poliser som tjänstgör vid Ekobrottsmyndigheten.BALANSRÄKNINGBalansräkningens omslutning har minskat under året,beroende på att amorteringar skett på lån på anläggningstillgångari större omfattning än nya investeringarhar gjort. Avräkning med statsverket har minskatberoende på att ett anslagssparande föreligger, vilketäven gäller för behållningen på räntekontot i Riksgäldskontoret.

6 0 F I N A N S I E L L R E D O V I S N I N G F I N A N S I E L L R E D O V I S N I N G 6 1ResultaträkningBalansräkningBelopp i tkr Not 2006 2005Verksamhetens intäkterIntäkter av anslag 349 428 336 755Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 3 238 2 276Intäkter av bidrag 1 397 66Finansiella intäkter 2 428 219Summa verksamhetens intäkter 354 491 339 317Verksamhetens kostnaderKostnader för personal 3 - 235 294 - 154 858Kostnader för lokaler - 34 485 - 35 849Övriga driftkostnader 3 - 80 470 - 142 198Finansiella kostnader 4 - 745 - 563Avskrivningar och nedskrivningar - 6 503 - 6 852Summa verksamhetens kostnader - 357 497 - 340 320TransfereringarMedel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag - 50Lämnade bidrag 50Saldo 0Verksamhetsutfall - 3 006 - 1 003Årets kapitalförändring 5 - 3 006 - 1 003Belopp i tkr Not 2006 2005TILLGÅNGARImmateriella anläggningstillgångarBalanserade utgifter för utveckling 2 020Rättigheter och andra immateriella tillgångar 2 312 3 007Summa immateriella anläggningstillgångar 6 2 312 5 027Materiella anläggningstillgångarFörbättringsutgifter på annans fastighet 5 201 6 425Maskiner, inventarier, installationer m.m. 11 599 13 318Summa materiella anläggningstillgångar 6 16 800 19 743FordringarKundfordringarFordringar hos andra myndigheter 1 580 1 396Övriga fordringar 1 40Summa fordringar 7 1 581 1 436PeriodavgränsningsposterFörutbetalda kostnader 11 923 11 967Upplupna bidragsintäkter 33Övriga upplupna intäkter 160Summa periodavgränsningsposter 8 11 923 12 159Avräkning med statsverketAvräkning med statsverket 9 - 5 389 - 4 439Summa avräkning med statsverket - 5 389 - 4 439Kassa och bankBehållning räntekonto i Riksgäldskontoret 10 15 386 28 006Summa kassa och bank 15 386 28 006SUMMA TILLGÅNGAR 42 613 61 933

6 2 F I N A N S I E L L R E D O V I S N I N G F I N A N S I E L L R E D O V I S N I N G 6 3Balansräkning FinansieringsanalysBelopp i tkr Not 2006 2005KAPITAL OCH SKULDERMyndighetskapitalBalanserad kapitalförändring - 13 699 - 12 696Kapitalförändring enligt resultaträkningen - 3 006 - 1 003Summa myndighetskapital 11 - 16 705 - 13 699AvsättningarAvsättningar för pensioner och liknande förpliktelse 12 1 618 2 019Skulder m.m.Lån i Riksgäldskontoret 13 18 593 26 420Skulder till andra myndigheter 14 8 515 18 041Leverantörsskulder 10 961 14 514Övriga skulder 5 673 3 324Summa skulder m.m. 43 742 62 299PeriodavgränsningsposterUpplupna kostnader 15 13 958 11 204Oförbrukade bidrag 16 109Summa periodavgränsningsposter 13 958 11 313SUMMA SKULDER OCH KAPITAL 42 613 61 933Ansvarsförbindelser inga ingaBelopp i tkr Not 2006 2005DriftKostnader 17 -349 859 -332 439Finansiering av driftIntäkter av anslag 349 429 336 755Intäkter av avgifter och ersättningar 18 3 009 2 100Intäkter av bidrag 1 397 66Övriga intäkter 428 354 262 219 339 140Summa medel som tillförts för finansiering av drift 4 404 6 701Minskning (+) av kortfristiga fordringar 92 52Minskning (-) av kortfristiga skulder -8 466 -8 374 31 883Kassaflöde från drift -3 970 7 584InvesteringsverksamhetInvesteringar i materiella tillgångar -2 039 -1 194Investeringar i immateriella tillgångar -344 -205Summa investeringsutgifter -2 383 -1 398Finansiering av investeringarLån från Riksgäldskontoret 772 3 168Amorteringar -8 599 -7 827 -6 599 - 3 431Försäljning av anläggningstillgångar 229 1 023Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar -7 599 -2 408Förändringar av kortfristiga fordringar och skulder 381 -218Kassaflöde till investeringsverksamhet - 9 600 - 4 025Förändring av likvida medel -13 570 3 559Specifikation av förändringar av likvida medelLikvida medel vid årets början 23 567 20 010Anslagsredovisning 2006Belopp i tkr ingående Årets tilldelning Totalt disponibelt Utgifter utgåendeAnslag överföringsbelopp enligt regleringsbrev belopp överföringsbeloppRamanslag 4:4 4 439 350 429 354 868 -349 479 5 389EkobrottsmyndighetenMinskning (-) av tillgodohavande hos RGK -12 620 447Minskning (-) av avräkning till statsverket -950 -4 890Summa förändring av likvida medel -13 570 3 557Likvida medel vid periodens slut 9 997 23 567Summa 4 439 350 429 354 868 -349 479 5 389Finansiella villkorAnslagskredit = 10 513

6 4 F I N A N S I E L L R E D O V I S N I N G F I N A N S I E L L R E D O V I S N I N G 6 5TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTERTilläggsupplysningar och noterTillämpade redovisningsprinciperÅrsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningenom årsredovisning och budgetunderlag(2000:605). Som periodavgränsningspost bokförs händelsermed belopp överstigande 10 tkr.AnläggningstillgångarAnläggningstillgångar definieras som tillgångar med ettanskaffningsvärde på minst 10 tkr och en ekonomisklivslängd som uppgår till minst tre år. Som anläggningstillgångklassificeras dessutom objekt som utgör enfungerande enhet och vars sammanlagda anskaffningsvärdeuppgår till minst 10 tkr.Not 1Not 2Tilläggsupplysningar och noterAnläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdemed avdrag för ackumulerade avskrivningar enligtplan. Avskrivningar görs på beräknad ekonomisk livslängdfr.o.m den månad tillgången tas i drift.Tillämpade avskrivningstider:Elektriska apparater, datorer (ej leasing)Immateriella anläggningstillgångarKontorsmaskiner, bilar, nyttjanderätterInredningsinventarier, förbättringsåtgärderpå annans fastighetbelopp i tkr 2006 2005Intäkter av avgifter och andra ersättningarIntäkter av utbildning och konferenser 1 433 1 484Intäkter av konsultuppdrag 798 2Intäkter av övrigt 776 607Försäljning av material 2 7Realisationsvinst maskiner och inventarier 229 177summa 3 238 2 276varav avgifter som tagits ut med stöd av 4§ Avgiftsförordningen 2 970Finansiella intäkterRänteintäkter från räntekonto i Riksgäldskontoret 380 195Övrigt 48 24summa 428 2193 år5 år5 år10 årNot 5Not 6belopp i tkr 2006 2005Årets kapitalförändringKapitalförändringen utgörs av skillnaden mellan poster somanslagsavräknats men inte redovisats som kostnad och postersom redovisats som kostnad men inte anslagsavräknats.Amorteringar 8 599 6 599Förändring sem.löneskuld inkl soc. avg. - 2 253 156Periodiserade övriga driftkostnader - 1 083 - 906Avskrivningar - 8 269 - 6 852summa - 3 006 - 1 003Immateriella anläggningstillgångardataprogram immateriella egen regiIngående balans anskaffningsvärde 2 634 6 067Årets anskaffning/aktiveringBalanserade utgifter för utveckling -540Årets försäljningar/utrangeringar -2 634Justering klassificering 1 -2 893UB anskaffningsvärde 0 2 634IB ackumulerade avskrivningar -615 -232Årets avskrivningar -483 -382Årets försäljning/utrangeringar 1 098UB ackumulerade avskrivningar 0 -615summa bokfört värde 0 2 020rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångarIB anskaffningsvärde 6 663 3 565Årets anskaffningar 344 205Justering klassificering 1 2 893UB anskaffningsvärde 7 007 6 663IB ackumulerade avskrivningar -3 656 -2 205Årets avskrivni ngar -1 038 -1 451UB ackumulerade avskrivningar -4 695 -3 656Not 3Not 4PersonalKostnader för personal* - 272 810 - 259 543Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgift och sociala avgifter - 144 478 - 95 059*Från och med den 1 maj 2006 redovisas inkommenderad polispersonalfrån Rikspolisstyrelsen som kostnader för personal. Se även sid 59.I dessa kostnader ingår för år 2006 37 516 tkr och för år 2005 104 685 tkrvilka har redovisats som driftskostnader i resultaträkningen.Ersättning till ledande befattningshavareAntemar Gudrun, generaldirektör 984 892Andersson Roland, vice överåklagare 816 804Stetler Gunnar, överåklagare t o m 2006-05-14 320 840Willquist Lars, avdelningschef tom 2005-02-28 131Ivarsson Gösta, vice överåklagare 816 804Nilsson Eva, överåklagare 740Åhlund Mats, överåklagare fr o m 2006-09-01 284Finansiella kostnaderRäntekostnader på lån i Riksgäldskontoret - 513 - 506Övrigt - 232 - 56summa - 745 - 562summa bokfört värde 2 312 3 007Summa immateriella anläggningstillgångar 2 312 5 027Materiella anläggningstillgångarFörbättringsåtgärder på annans fastighetIB anskaffningsvärde 15 357 15 018Årets anskaffningar 339Årets försäljningar/utrangeringarUB anskaffningsvärde 15 357 15 357IB ackumulerade avskrivningar - 8 931 - 7 658Årets försäljningar/utrangeringarÅrets avskrivningar - 1 224 - 1 273UB ackumulerade avskrivningar - 10 155 - 8 931summa bokfört värde 5 201 6 4251) Anläggningar har omklassificerats som licens 2005.

6 6 F I N A N S I E L L R E D O V I S N I N G F I N A N S I E L L R E D O V I S N I N G 6 7Tilläggsupplysningar och noterBelopp i tkr 2006 2005Tilläggsupplysningar och noterBelopp i tkr 2006 2005Not 6Maskiner, inventarier, installationer m.m.IB anskaffningsvärde 31 460 31 504Årets anskaffningar 2 039 56Årets försäljningar/utrangeringar -745 -899UB anskaffningsvärde 32 754 31 460IB ackumulerade avskrivningar -18 146 -14 990Årets försäljningar/utrangeringar -745 593Årets avskrivningar -3 757 -3 749UB ackumulerade avskrivningar -21 155 -18 146Summa bokfört värde 11 599 13 315summa materiella anläggningstillgångar 16 800 19 740Not 12Not 13Avsättningar för pensionerIngående avsättning 2 019 990Årets pensionskostnad 1 515 2 028Årets pensionsutbetalning -1 916 -1 000utgående avsättning 1 618 2 019Lån i RiksgäldskontoretIngående balans 26 420 29 852Under året upptagna lån 772 3 168Årets amorteringar -8 599 -6 599utgående balans 18 593 26 420Av regeringen beviljad låneram till 33 000Not 7Fordringar hos andra myndigheterNot 14Skulder till andra myndigheterNot 8Not 9Fordran mervärdesskatt 1 483 1 076Övrigt 98 320summa 1 581 1 396Periodavgränsningsposter fordringarFörutbetalda hyror 9 916 10 087Förutbetalda leasing kostnader 963 1 382Övriga upplupna intäkter, utomstatligt 160Övrigt 1 043 498summa 11 923 12 126Avräkning med statsverketIngående balans -4 439 451Avräknat mot statsbudgeten:- anslag 349 479 336 755Avräknat mot statsverkets checkräkning:- anslagsmedel som tillförts räntekonto -350 429 -341 645summa -5 389 -4 439Not 15Not 16Arbetsgivaravgifter 4 545 2 504Premieavgifter 14 9Brottsförebyggande rådet 700Riksåklagaren 164Rikspolisstyrelsen 529 12 948Statens Pensionsverk 1 993 1 983Övrigt 600 354summa 8 515 18 041Periodavgränsningsposter skulderUpplupna semesterlöner 7 963 6 841Upplupna sociala avgifter 4 406 3 782Övriga upplupna kostnader 1 589 581summa 13 958 11 204Oförbrukade bidragOförbrukade bidrag statliga myndigheter 109summa 109noter till finansieringsanalysenNot 10Behållning räntekonto i RiksgäldskontoretAnslagsmedel 15 386 28 006summa 15 386 28 006Kortsiktigt likviditetsbehov 4 357Av regeringen beviljad kredit 37 100Den viktigaste faktorn som påverkar saldots utvecklingär förbrukningen av anslagsmedel.Not 17Not 18Verksamhetens kostnaderKostnader för drift 357 497 340 320Avskrivningar - 6 503 -6 852Realisationsförlust - 1 537Årets förändring avsättningar 402 -1 029summa 349 859 332 439Intäkter av avgifter och andra ersättningarNot 11MyndighetskapitalIngående balans -13 699 -12 696Överfört från årets kapitalförändring -3 006 -1 003Intäkter av avgifter och andra ersättningar 3 238 2 276Realisationsvinst -229 -177summa 3 009 2 100summa -16 705 -13 699

6 8 F I N A N S I E L L R E D O V I S N I N GX X X X 62 97Sammanställning över väsentliga uppgifterBelopp i tkr 2006 2005 2004 2003 2002Låneram i RiksgäldskontoretBeviljad i regleringsbrevet 33 000 33 000 33 000 33 000 33 000Utnyttjad låneram 18 593 26 420 29 852 24 739 24 276Kredit hos RiksgäldskontoretBeviljad 37 100 34 619 33 362 32 164 31 238Maximalt utnyttjadRäntekontoRänteintäkter 379 195 306 754 741Räntekostnader - -3AvgiftsintäkterBudget i regleringsbrev Utfall 3 238 2 276 3 669 3 823 4 625AnslagskreditBeviljad i regleringsbrev 10 513 - 10 008 4 824 9 371Utnyttjad - - 451AnslagUtgående anslagssparande 5 389 4 439 -451 7 477 14 345-därav intecknat 5 305BemyndigandenTilldeladeÅtagandenAnställdaSumman inkluderar inkommenderad polispersonalfrån Rikspolisstyrelsen.Årsarbetskrafter 380 379 373 368 358Medelantalet anställda 400 407 403 393 390DriftkostnadPer årsarbetskraft 922 79 909 46 70KapitalförändringÅrets kapitalförändring -3 006 -1 003 416 5 471 -7 650Balanserad kapitalförändring -13 699 -12 696 -13 112 -18 582 -10 932EkobrottsmyndighetenBox 820 . 101 36 StockholmTel vx 08-762 00 00www.ekobrottsmyndigheten.seGRAFISK FORMGIVNINGSynk Reklambyrå, StockholmPAPPER240 g Munken Lynx (omslag)130 g Munken Lynx (inlaga)TRYCKElanders