Ladda ner pdf

Utsläppsrätternaaktuella igenFortum 4 | 2007Det händer mycketpå den ryska marknadenKulturgärningaroch varumärken

261624Energi av kulturupplevelsePremiär – utställningen i Konsthallen iHelsingfors – är en av Fortums störstakultursatsningar någonsin. Tack vareFortums Konststiftelse, som målmedvetetarbetat för att utställningenskulle bli verklighet, fick Fortum ettkulturellt ansikte. Ett ansikte som varjeFortumanställd kan vara stolt över.Detta steg, tillsammans med blandannat vårt samarbete med Folkoperan,gör oss väl etablerade på den kulturella arenan.Fortums konststiftelsen grundades 2005 och dess främstasyfte var att kartlägga vilka konstskatter företaget har i sinägo och se till att denna digra samling räddas för eftervärldeni Finland. Bara en tredjedel av stiftelsens konstskatter ställdesut, men de valdes med omsorg. De representerar väl den konststiftelsen förvaltar.Fortum är och förblir ett bolag som producerar, säljer ochdistribuerar el och värme. På ett framgångsrikt sätt, vilketden senaste delårsrapporten visade. För många representerardetta enbart affärsmässiga värden. Inte minst därför har konstutställningenstor betydelse för oss – vi värnar våra konstskatteroch vill dela med oss av denna kulturupplevelse. Det är utställningenett bevis på.Kultur blir aldrig vår affärsidé, men konstutställningen iHelsingfors, liksom samarbetet med Folkoperan i Stockholm, kantillföra en ny dimension som säkert också påverkar inställningentill företaget. Våra värderingar och vårt varumärke ska styra företagetoch vår kommunikation – det skapar en konsekvent bild av16företaget, sägs det i en artikel i detta nummer. Det är säkert sant.Konsekvens och långsiktighet i all verksamhet bär frukt på långsikt. Så även i dagens och framtidens Fortum. Vi värnar miljön,tar klimathotet på allvar och förespråkar en hållbar utveckling.Detta hindrar oss inte från att på allvar ha etablerat oss som enaktör på den kulturella arenan. Fortum har kunnat bidra medkulturupplevelser som varit viktiga för många kunder.En del anser kultur vara en flykt från verkligheten. Andra ser detsom ett andningshål eller en självklarhet. En tavla, en konsert,teater, film, opera eller en bok – kultur i alla former är värdatt stödjas. Vad det ger den enskilda kulturkonsumenten ärnaturligtvis subjektivt och vars och ens ensak. Det är dock sällanen kulturupplevelse lämnar någon oberörd.Och det bästa av allt är att en bra kulturupplevelse alltid ger energi!Maria Romantschukkommunikationsdirektör FORTE 4/2007

I DETTA NUMMER12Aktuellt...................................................................................... 4För varumärkets skull............................................................ 8Tolka företaget genom konstverken.................................11I serien Fortums ansikten: Ilona Salokangas.................12Nordiska museet är en riktig megasamlare...................14Vatten har kraft.....................................................................16Historiens brus – även vattenkraftkan bli ett museum...............................................................18Har Saimenvikaren en kylig framtid?.............................19Utsläppsrätterna aktuella igen..........................................20Det går åt el – men i mindre grad.....................................21Kunden frågar, Fortum svarar...........................................22El från den ryska marknaden............................................23Tjänster för ryska kraftverk...............................................24Operan åt folket.....................................................................26148Fortum är ett ledande energiföretag i Norden ochÖstersjöregionen. Vi producerar, säljer och distribuerarel och värme, erbjuder drift och underhåll av kraftverksamt andra energirelaterade tjänster. Våra huvudprodukterär el, värme och processånga.Vi strävar efter att i all vår verksamhet skapa resultat avtoppkvalitet. Vårt mål är att bli kundernas naturliga valav energileverantör i Norden och Östersjöområdet.Fortum Abp:s aktie är noterad på Helsingforsbörsen.4/2007Forte är Fortums kundtidning.Chefredaktör: Maria RomantschukRedaktionschef: Eija JohanssonRedaktion: Compositor OyLayout: Neutron DesignUtgivare: Fortum Abp, tel. +358 10 4511, fax +358 10 452 4447PB 1, 00048 FORTUM, www.fortum.seTryck: Libris OyOmslagsbild: Tomi ParkkonenAdresskälla: Tidningens prenumerantregisterAdressändringar: fortum@micromedia.fiTel. +358 9 7598 22215, fax +358 9 7598 2321ISSN 1459-5346Produkt- eller företagsnamn som nämns i artiklar är varumärken ellerregistrerade varumärken för respektive företag.Lämna gärna feedback på adressen www.fortum.fi/feedback.aspFORTE 4/2007

AKTUELLTEnergiundervisning för barnPå lördagarna i oktober månad arrangerade Fortum för första gången kursenEnergisnackis Junior för barn mellan 8-12 år i GlahusEtt i Hammarby Sjöstad. Denkostnadsfria kursen genomfördes i samarbete med KTH och baserades på skolanspopulära teknikkurser för barn. Energisnackis Junior initierades för att öka barnskunskaper om energi och andra naturresurser. Det var en samling entusiastiska ochnyfikna barn som bland annat byggde strömkretsar, sköt upp vattenraketer ochtestade ytspänning med olika tillsatser.GlashusEtt är ett showroom för morgondagens energiteknik. Där finns ocksåen utställning där Fortum informerar om verksamheten och hur man kan användaenergi på ett smart sätt som är bra både för plånboken och miljön. GlashusEtterbjuder dessutom möjligheter till möten och seminarier kring energi, teknik ochmiljö.För ytterligare information om seminarier med mera på GlashusEtt:www.hammarbysjostad.seBättre förutsättningarför GullspångslaxenI slutet av september invigdes ett nytt naturreservat i Gullspångsälven. För Fortummarkerar det en milstolpe i företagets arbete med att värna om Gullspångslaxen. Sedan2003 har Fortum tillsammans med bland andra Länsstyrelsen och Gullspångs kommunarbetat med att återskapa livsmiljöer för älvens unika lax- och öringsstam.Projektet har bland annat omfattat fysiska arbeten med forsarna, ändrade tappningsvillkor,återställande av den gamla strömfåran Gullspångsforsen samt att bilda ettnytt naturreservat längs älvfåran.– Vi vill kunna fortsätta att producera vattenkraft i Gullspångs- och Klarälvarna.Därför har vi ett intresse av att säkra den biologiska mångfalden, och därför är vårtengagemang för fisket i dessa älvar djupt och långsiktigt, säger Göran Hult, ansvarig förvattenkraften inom Fortum.Insats förflodpärlmusslanFortum har engagerat sig i ett projekt föratt rädda den viktiga och utrotningshotadeflodpärlmusslan. Musslan, som kan bli över 200år gammal, är hotad inom hela sitt utbredningsområde.Genom att studera årsringarna i skaletkan man få en uppfattning om miljöförhållandenai vattendraget. I samarbete med Karlstadsuniversitet genomför Fortum ett forskningsprojektkring hur flodpärlmusslans livscykelstadierfungerar i syfte att ge svar på när den är sommest känslig.Projektet bekostas av Fortums NordiskaMiljöfond.FinnkampenDen 8–9 september arrangerades Finnkampen i Göteborg. Solen stod högt på himlenoch stämningen var fantastisk, speciellt då Sverige skulle plocka poäng. Fortum ärsponsor till Svensk Friidrott och fanns naturligtvis på plats utanför Ullevi för att träffamånga av de tusentals besökarna. Fortums Energihjälpare bjöd på energispartips ochinformerade om Energiboxen. Dessutom arrangerades trekamp för barn med grenardär Team Fortum är aktiva. Team Fortum består av Kajsa Bergkvist, Stefan Holm,Jenny och Susanna Kallur, Carolina Klüft, och Yannick Tregaro. FORTE 4/2007

LED-ljusets uppfinnare taladeProfessor Shuji Nakamura var i höstas på besök på Fortums huvudkontor i Kägeludden i Esbo,Finland. Nakamura är uppfinnaren bakom det klarblå, gröna och vita LED-ljuset samt det blålaserljuset. Han tilldelades förra årets finländska pris från Millennium-stifelsen, en utmärkelsesom vartannat år tillfaller en uppfinning som förbättrat människornas livskvalitet och välfärd.LED-ljuset har lång livslängd och använder mindre energi än vanliga glödlampor, men en avuppfinningens mest betydelsefulla framtida tillämpningar är steriliseringen av dricksvatten. Medhjälp av det ultravioletta LED-ljuset kan vattenreningen ske betydligt effektivare och billigare äni dag.Nakamura höll ett tal i Fortums huvudkontor i Kägeludden till de församlade, bland annat etttiotal unga teknikstuderande från Otnäs Tekniska högskola.Adjö till koldioxidi NorgeFortum har lanserat miljöprodukten CO 2FRIi Norge. Den privat- eller företagskund somköper CO 2FRI el kan vara säker på att denproducerats helt utan koldioxidutsläpp.Samtidigt kan elkonsumenterna sporraelproducenterna att använda förnybaraenergikällor och stödja utvecklingen av nyamiljövänliga tekniker.Fortum säkradeåterigen en plats i DJSI-indexFortum har för femte gången säkrat en platspå Dow Jones Sustainability Index. DJSI Worl indexomfattar över 300 företag. Fortum är det endanordiska kraft- och värmebolaget på indexet.– Fortum verkar för en hållbar utveckling inomalla företagets verksamhetsområden. Därför harvi inkluderat hållbar utveckling även i Fortumsvision som styr vår verksamhet, säger CarolaTeir-Lehtinen, direktör för hållbarutveckling på Fortum.TOMI PARKKONENGod energimed hjälp avRöda KorsetFortum skänker traditionelltmotsvarande belopp till välgörenhetsom utskicket av julhälsningarhade kostat. Förra julen doneradespengarna till finländska rödaKorset för stöd till anhörigvårdarei Sverige och Finland. Det varFortums medarbetare som fickvälja ändamålet för stödet.– Anhörigvårdare gör ett tungtarbete, ofta dygnet runt, och detär svårt att hitta avbrytare somkan avlasta de anhöriga, sägerSisko Aalto på Rödas Korset iFinland.– Efter önskemålet frånFortums medarbetare har vibeslutat att använda de doneradepengarna främst till att anställaavbrytare. På det sättet kan vistödja livskvaliteten för anhörigvårdareoch underlätta deras livpå ett konkret sätt.Sex finländska familjer i Posiofick hjälp av avbytare, liksom femfamiljer i Joensuu och tre familjeri Esbo.– I Posio anställdes en arbetslössom avbrytare. Projektet fickmycket positiv publicitet på ortenoch kanske delvis tack vare dettafick den här personen efteråt enfast anställning på kommunen. Ettgott exempel på god energi!Röda Korset har dessutomerbjudit hjälp till anhörigvårdarepå annat sätt: 65 anhörigvårdarehar deltagit på olika evenemangsom exempelvis ”Den psykiskahälsans dag” och ”Anhörigvårdarnasstimuleringsdag”.FORTE 4/2007

AKTUELLTBiblioteklånar utenergimätareI samarbete med Fortum har30 kommunala bibliotek i Finland börjat lånaut energimätare för att mäta elanvändningen. Denlättanvända mätaren kan mot uppvisande av lånekortetlånas ut för en vecka i taget. Cirka hälften av hushållensenergianvändning går till uppvärmning av bostaden,cirka en femtedel till uppvärmning av varmvatten ochresten förbrukar hushållsapparaterna. Med hjälp avmätaren kan man enkelt kontrollera vilka apparater somförbrukar mest el.Heidi Först, specialbibliotekarie på biblioteket iEsbo, Finland säger att deras två mätare ständigt ärutlånade. En veckas utlåningstid verkar vara tillräckligtlångt för bibliotekets låntagare. Under en vecka hinnerman gott och väl kontrollera samtliga hushållsapparater.Låntagarna är nöjda med verksamheten: till exempel harmånga hushåll upptäckt att en dator som är på underhela natten använder mycket el.Samtliga finska bibliotek som deltar i projektetåterfinns på adressen www.fortum.fiDelägare i vågkraftsbolagFortum har köpt en andel på 8,4 procent i det finskaAW-Energy Ab som utvecklar vågkraftsenergi. Den avAW-Energy utvecklade och patenterade WaveRollernkan producera el av vågorna i havet. De flestavågkraftslösningarna utnyttjar rörelserna på havsytan,men AW-Energys lösning är den första som använderstrandnära bottenvågor för energiproduktion. Jämfört medandra typer av vågkrafttekniker tål bottenkraftteknikenstormar mycket bättre. Tekniken är också tyst och skaparinga synbara olägenheter för omgivningen.– Det har gjorts beräkningar på att vågkraften kan täckaupp till tio procent av världens energibehov – helt utankoldioxidutsläpp. Strandnära bottenvågor som WaveRollerkan utnyttja är en outtömlig energiform som kan utnyttjasöverallt i världen, säger AW-Energys vd Tuomo Hyysalo.Fortum vinner webbrankningbland företagswebbplatserEuropeiska analytiker, investerare och ekonomijournalister har rankatFortums företagswebbplatser som nummer ett i Norden. Rankningen,en jämförelse mellan 197 nordiska och 50 finska börsnoterade företag,gjordes för elfte året i rad av Hallvarsson & Halvarsson.– Fortums vision, att vara förebilden för kraft- och värmebolagoch en föregångare i hållbar utveckling, tydliggörs i det sätt vikommunicerar på webben. Denna utmärkelse är ett erkännande förvår målsättning att ständigt utveckla hemsidan. Att hamna bland toppfem under den senaste treårsperioden gör oss stolta, säger VivekaLeksell, vice president new media och Mika Paloranta, vice presidentinvesterarrelationer, håller med och kommenterar att rankningeninte var någon överraskning eftersom Fortum regelbundet träffarinvesterare och kontinuerligt utvecklar sina hemsidor för investerareoch andra intressenter.Marknadsaktörer intresserade avöverföringskapaciteten i RysslandStamnätbolaget Fingrids erbjudande till aktörerna på elmarknaden om attta del av den ryska överföringskapaciteten har väckt stort intresse. Tillslutet av september lämnades reservationsförfrågningar motsvarande enkapacitet på 4 000–5 500 megawatt (MW). Den tillgängliga överföringskapacitetenligger på 1 300 MW.Fingrid erbjuder rysk överföringskapacitet för import av el till elhandelnsparter. Fortum Power and Heat AB lämnade in en reservation omöverföringskapacitet på 400 MW, E.ON Energihandel Nordic AB om enkapacitet på 800 MW, Vattenfall AB om en kapacitet på 300 MW och NorskHydro om en kapacitet på 300 MW.Fingrid bekräftar reservationerna om överföringskapacitet efter detatt man har mottagit en utredning från det ryska stamnätbolaget ommotsvarande reservationer i Ryssland.Best in ClassI en rapport från Carbon Disclosure Project (CDP) rankas Fortumsom ”Bäst i klassen” för sin rapportering om klimatpåverkan. CDPkartlägger växthusgasutsläppens risker och deras påverkan påbland annat företagens konkurrenskraft, ekonomi och varumärke.I rapporten togs Fortum med för första gången i det världsomspännandeClimate Disclosure Leadership Index (CDLI). Företag somär med i indexet ligger i framkant i sin rapportering om utsläpp avväxthusgaser samt har uttalade strategier i klimatfrågan. Fortumfick 95 poäng av 100 möjliga och i kategorin elenergiföretagrankades Fortum på andra plats.VD Mikael Lilius säger att Fortums placering på CDLI är etterkännande av bolagets ansträngningar i klimatfrågan. Fortumsmål för elproduktionen är att fram till 2020 ha minskat de specifikakoldioxidutsläppen till mindre än 80 gram per kilowattimme,räknat som en genomsnittsnivå under en femårsperiod. Förvärmeproduktionen är Fortums mål att minska utsläppen inomvarje fjärrvärmeområde med minst 10 procent fram till 2020. FORTE 4/2007

STEFAN SJÖDINMed energin attförändra världenFortum arrangerade under september ochoktober klimatseminarier både i Sverige och iFinland. Över hundra företagsledare bjöds in tillseminarierna för att diskutera den ekonomiskatillväxten, framtiden och klimatförändringen.– Majoriteten av världens utsläpp avväxthusgaser orsakas av energin. Vi på Fortum villmed hela vårt hjärta vara delaktiga i strävandenaatt bromsa klimatförändringarna. Detta sker tillexempel genom att investera I hållbar energiproduktionoch nya innovationer. För att garanterakonkurrenskraften för den nordiska industrinmåste vi säkerställa att tillgången till miljövänligenergi idag och i framtiden är tillräcklig, sadeMikael Lilius, vd för Fortum.Huvudtalaren på svenska seminariet, Medenergin att förändra världen, var Michael MWood, USAs ambassadör i Sverige. I tre olikapaneler (Trender, Jordens klimat och Hur ärklimatfrågans debattklimat?) deltog nyckelpersonerfrån bland annat universitetet i Reading,Dagens Nyheter, Scania, SAS Group, Outokumpu,Naturskyddsföreningen och Veckans Affärer.Målet med seminariet var att skapa ett forumdär representanter från olika branscher ochmarknader kan mötas och skapa synergilösningarpå klimatfrågan.Elmarknadsinformationtill allaSveriges, Finlands, Norges, Danmarks och Polensenergimyndigheter har kommit överens om attharmonisera och förbättra tillgängligheten avenergimarknadsinformationen. Rapporten om dettapublicerades i slutet av september. Den europeiskasamarbetsorganisationen för energimyndigheterna(ERGEG) startade under 2006 sju regionala projekt isyfte att utveckla de regionala elmarknaderna somen del av den inre europeiska elmarknaden. Detpraktiska arbetet om att förbättra och samordnainformationen om elmarknaderna har pågått under2006 och 2007.TryggareStockholm medbättre belysningSedan årsskiftet samarbetar Fortum ochStockholms stad i ett Belysningsprojekt. Syftetär att göra Stockholm till en trevligare och tryggarestad eftersom många av stadens parker,gång- och cykelstråk idag upplevs som mörkaoch otrygga. Projektet kommer varje år att väljaut ett antal platser att lysa upp med förstärktoch bättre riktad belysning. En referensgruppbestående av representanter från Alla KvinnorsHus, Farsor och Morsor på stan samt Polisen,har knutits till projektet.Lappkärrsberget, som fick ny belysning imitten av oktober, är senast i raden. Områdethar 2000 studentbostäder och under mångaår har belysningen varit eftersatt. I områdethar nu 81 stolpar och armaturer bytts ut vidgångstråk och tunnlar. All armatur har gjortsextra tålig mot vandalism. Dessutom harbelysningen utökats med en ny stolpe och sjunya strålkastare.Förutom att satsningen ger en ljusare ochtryggare stad blir också den nya belysningenmer miljövänlig i och med att den är energisnåloch innehåller färre miljöpåverkande ämnen.Mer information om belysningssamarbetet mellanFortum och Stockholms stad: www.fortum.se/belysningsprojektetFORTE 4/2007

FORTE 4/2007Ordet varumärke finns numerapå allas läppar. Att vårdasitt varumärke har bliviten prioriterad aktivitet förmånga företag. Det pratas omvarumärket i styrelserum ochpå ledningsnivå. Mycket pratblir det, men vad görs konkretoch gör vi rätt saker?

Coca-Cola är världens mestvärdefulla varumärke.Fotbollsspelaren DavidBeckham och hans hustruVictoria Beckham har skapatvarumärken av sig själva, menvad innebär det egentligen?– Ett varumärke kan uppfattaspå så många olika sätt Det är intealls ovanligt att ett företag arrangerarett möte för att klargöra vadvarumärket står för men efter mötetär det ändå svårt för deltagarnaatt enas om vad varumärket stårför, säger projektledaren NandoMalmelin på finska Framtidsforskningscentrum.Begreppet varumärke är alltsåinte helt enkelt att förstå. I dagligttal kan varumärket ofta innefattabåde logotypen eller märket (dengrafiska symbolen) och de värdensom varumärket står för.– Varumärket ska vara envision som ska genomsyra allaaktiviteter i en organisation, sägerMalmelin som vill radikaliseramed varumärket i fokus. Enligtmodellen ska varumärket styrahela företaget och dess kommunikationeftersom det på såvis skapas en konsekvent bild avföretaget. Kunder och intressenterskapar sin bild av varumärket ochdess framtid genom sina mötenmed det, vilket gör att man intekan se kommunikationen somen bisyssla. All verksamhet somett företag eller organisationbedriver består i grunden av kommunikation.Alla anställda skavara medvetna om hur viktigt detär att vårda företagets varumärke.Om det finns en konflikt mellanföretagets verksamhet och hurman kommunicerar den skadardet företaget. Dessutom deltaräven konsumenterna i företagetsvarumärkesskapande.– Om det för några år sedanhände att någon vd gjorde bort sigi ett tv-program så pratade manom det vid kaffebordet efteråt ochglömde sedan saken. Med dagensförvånansvärt enkelt.– Radikalt ledarskap medvarumärket i fokus innebär att allamöjliga aspekter som ett beslutkan orsaka bör uppmärksammassom en del av beslutsfattandet.Företagets ledning måste vågata initiativet. Ledningen måstekunna förutse potentiella hot motvarumärket, även om det inte finnsnågra tydliga indikationer, sägerHakala.– Att bygga upp ett varumärkekan aldrig inskränkas till ettenstaka projekt eller kampanj. Dethandlar om en pågående processdär man hela tiden funderar överframtiden och ständigt liggersteget före. Att enbart reagerapå förändringar som redan skettfungerar inte. Tidigare pratademan om grindvakter som skyddadevarumärken, vilket är befängt.Varumärket kan inte skyddas.Varumärket måste söka dialog medsamhället, vilket gör att publicitethandlar om dynamiken mellanTEXT: TIIA TERONEN, COMPOSITOR OY BILDER: TOMI PARKKONEN”Varumärket måste söka dialog med samhälletoch kan inte skyddas.”synsättet på varumärket. Han hartillsammans med Jukka Hakala,planeringschef på relationsbyrånTaivas i Helsingfors, skrivit boken”Radikaali brändi” (Radikalt varumärke)där man väcker nya tankarkring varumärket.– I flera böcker som handlarom marknadsföring definierasbegreppet varumärke fortfarandepå samma sätt som en amerikanskreklamorganisation definieradedet en gång för länge sedan. Detskulle vara märkligt om sammadefinition fortfarande skulle varaaktuell, säger både Malmelin ochHakala.I ”Radikaali brändi” presenterasen radikal modell för ledarskap– Ska jag ha boken med i bilden,eller blir det för påklistrat?skrattar Nando Malmelin (höger).teknik, med bland annat YouTubepå Internet, sprids detta snabbt,säger Hakala och Malmelin.Hur kan man då kontrollerasådant som man inte kan förutse?Landskampen där Sverigestyr FinlandMalmelin, som är doktor i statsvetenskap,anser att litteraturen omvarumärken släpat efter verkligheten.En del forskare som skrivitom varumärken har inte hängtmed i den snabba utvecklingen ochdärmed missat att konsumenternahar ändrat sina beteenden och atttekniken ändrat förutsättningarna.Teorierna om ledarskap hardäremot legat steget före vilket göratt ledarskapet och varumärke nugår hand i hand. Svaret på fråganom hur man kan kontrollerasådant som sker okontrollerat ärrisker och möjligheter, fortsätterMalmelin.Finländare har ofta en skeptiskinställning till marknadsföringmedan svenskarna har en merneutral inställning. När det gällerSverige så har både Hakala ochMalmelin flera goda exempel påledarskap med varumärket i fokus.– Ikea och H&M är varumärkensom grundar sig på löften som styrföretagens verksamhet. När dukommer in i ett Ikea-varuhus serdu en skylt där man berättar varfördu själv måste skruva ihop möblerna:priset går före allt annat.Av de finska varumärkena ärNokia det mest kända ute i världen.Det näst kända varumärket– åtminstone bland de yngre åldersgrupperna– är Habbo. Habboär ett virtuellt samhälle där ungdomarnakan skapa sina egnaFORTE 4/2007

figurer som sedan kan pratamed andra och förflytta sig mellanolika ställen. Det som krävs är endator och tillgång till internet föratt komma igång.Nokia och Habbo är två heltolika exempel på hur lång tid dettar att skapa ett starkt varumärke.– Det har tagit tid att bygga uppvarumärket Nokia. Först skapadesgrunden och uppmärksamhetenkring produkterna. Därefter skapadesflera attribut och först därefternya undervarumärken. Men medhjälp av internet går det att byggaupp ett varumärke mycket fort,som exemplet med Habbo visar,säger Hakala.– Strategierna för olika företagsvarumärken måste se olika ut.Därför finns ingen universellmanual för hur man bygger upp ettvarumärke. Om varumärken skullelikna varandra så skulle man intekunna skilja dem åt!Ett par (varningens) ord om sponsring– I fotbolls-VM fanns Nike-länder,Adidas-länder och Jamaicas gladaoch skickliga Puma-lag, konstaterarMalmelin.– Det visade sig att Puma-lagetspelade på en annan nivå och därmedskilde sig från de andra lagen.Det gynnade varumärket Puma.Inom sponsring har det sketten stor förändring, säger Malmelinoch Hakala. Det blir allt mersällsynt att sponsringspengarnages till en enda person. Iställetsatsas resurser i projekt somfrämjar samarbete och sponsringssamarbetenmåste ligga i linje medföretagets värderingar. Vanligt ärockså att sponsringssamarbetet alltoftare uppmärksammas i interninformation.Också här gäller det att intehamna i efterkälken. Det gäller attblicka långt in i framtiden vid valav sponsringssamarbeten.– Alla informationsåtgärder är”Skulle man bygga upp varumärket efter enmanual så skulle de inte gå att skilja utfrån varandra!”både en risk och en möjlighet. Attha en reklamkampanj som ”slåröver” väcker uppmärksamhet, ochän så länge ser man detta som viktigareän den massiva negativa reaktionensom reklamen kan väcka.Det dröjer dock inte länge innanden dåliga reklamkampanjen– Oetiskt ellerpåklistrat budskapär en verkligrisk, säger NandoMalmelin.orsakar mer skada än nytta. Konsumenternaföljer utvecklingen alltmer kritiskt och fel typ av budskapsom upplevs som oetiska eller påklistradekan bli en stor risk, analyserarMalmelin.”Any publicity” är alltså intelängre lika med ”good publicity”.Gamla slogans och åsikter har radikaliserats.Hur ska vi då gå vidare?– Att tänka och agera kommunikativtär viktigt för alla i företaget.Experterna som arbetar medkommunikation och marknadsföringdagligdags är en förutsättningför en enhetlig linje i företagetsvarumärkesfrågor. Medarbetarehar en viktig uppgift i att bidraaktivt med att förmedla företagetsvärderingar utåt. Slutligen påverkarhögsta ledning varumärketgenom sina beslut i olika frågor,säger Hakala och Malmelin.DET VIKTIGASTE ÄR ATT HÅLLA DET MAN LOVAR– Det går att satsa hur mångamiljoner som helst på marknadskommunikationoch på det sättetförsöka få fram budskapet.Avkastningen på investeringenkan dock utebli över en natt ombudskapet inte får gehör, sägerFortums varumärkesdirektörSusanna Serlachius-Pressler.Fortums varumärkeslöfteär att sätta kunden i fokus ochvara föregångare inom kundupplevelseoch hållbar utveckling.Men hur infriar man löftet?Energibranschen är en branschdär det finns stora utmaningar.– Vi har lärt mycket, tillstårSerlachius-Pressler. Hon harsamma åsikt som Jukka Hakalaoch Nando Malmelin: varumärketmåste uppmärksammasoch genomsyra alla delar avverksamheten, i alla processeroch alla beslut.– Mycket viktigt är att alla8 000 medarbetare förstår hurviktigt det är att vi har ett starktvarumärke, fortsätter hon ochsäger att hon delar åsikten att detär viktigt att alla anställda bidrar iutvecklingen av varumärket.I vardagen vill vi att kundenska uppfatta att vi aktivt villhjälpa till - genom att ge råd omhur energin kan användas på ettsmart sätt som samtidigt gör eninsats för klimatet. Med andraord – att göra saker som alla kandra nytta av.– Vi har medarbetare somparallellt med sitt ordinarie arbetehar utbildat sig till energirådgivare.De ger våra kunderråd i hur man kan effektiviserasin energianvändning, sägerSerlachius-Pressler.En viktig del i varumärkesarbetetär valet av sponsring.– Våra sponsringssamarbetenomfattar bland annat alpinaskidåkare och friidrottare De ärfolkfavoriter och personer somdelar våra värderingar. Dessutomhar vi ett samhällsansvar därvi vill förbättra miljön ochklimatet. Vi samarbetar medStockholm och Esbo kringutomhusbelysning med syfteär att lysa upp allmänna platsersom upplevs som mörka ochotrygga. Tillsammans med WWFinformerar och diskuterar vimed skolungdomar om klimatfrågorna.De alpina skidåkarna ärockså våra klimatambassadörer– den globala uppvärmningenoch snöfattiga vintrar är mycketkonkreta problem för dem.10 FORTE 4/2007

Ett företagsresa till nutidenkan tolkasmed hjälp avkonstverken.Kulturgärningsom sträcker sig långt in i framtidenTEXT: SAMI LAAKSO, COMPOSITOR OY BILD: TOMI PARKKONENFortums Konststiftelsegrundades år 2005 för attta hand om Fortums ochdess föregångares konstverk.Stiftelsen fick ansvaret för attförvalta 300 av bolagets cirka1 600 konstverk. Bolagsstämman2005 beslutade också attdonera ett grundkapital på500 000 euro (4,6 miljonerkronor) till konststiftelsen.Urvalskriterierna förstiftelsens samling är attkonstverken måste uppfyllakvalitetskraven för konst somkan ställas ut på museum. Harman då uppfyllt kraven, TuijaTervo, konsthistoriker?– Definitivt! Tuija Tervosvarar så övertygande sombara en expert kan göra. Ochhon vet vad hon talar om efteratt skrivit en bok om Fortumskonstverk. Den finska titelnblir, översatt till svenska,Konstens ljus – rötterna i traditionen,blicken riktad motframtiden.Traditioner och vidsynthetStiftelsens lista över samlingenskonstnärer imponeraräven på den som inte ärkonstkännare: Edelfeldt, Gallen-Kallela,Järnefeldt… TuijaTervo påpekar dock att man istället för att bländas av allakända namn ska koncentrerasig på deras verk.– Syftet med samlingen ärinte att ha så många verk sommöjligt, eller verk från någonsärskild känd konstnär. Iställethar fokus legat på att väljaut ett enskilt verk från en visskonstnär.Vad berättar då FortumsKonststiftelses samling omföretaget och personerna somhar valt konstverken?– Konstverken speglartraditionella värden och visaratt företagets konstsmak ärklassiskt orienterad. Kärlekentill naturen är ständigt närvarande,ända från de äldsta tillde allra nyaste verken. Valetav verk visar att man hedrarfamiljevärden och individuellavärden. I konstverken ges ävenutrymme för konstnärernasegna åsikter och kommentarer,säger Tervo.– De som har valt ut verkenhar varit vidsynta: blandverken finns abstrakt konst,vilket visar att man har följtmed i tiden. I samlingen finnsockså textilkonst och keramik.Bokens titel stämmer alltsåmed verkligheten, konstaterarTervo.Konst som historiaI stället för enstaka konstverkvill Tervo lyfta upp helheteni samlingen. Enligt henne tarkonstverken betraktaren på enintressant resa till den världdär rötterna till Fortums nutidaverksamhet och existensfinns.Hon ser också en lång ochrak linje i det hur enskildamänniskor och företag spelaten viktig roll som konstmecenater.Utan den här typen avstöd hade många mästerverkaldrig blivit gjorda.Arbetet som FortumsKonststiftelse bedriver ser honsom en värdefull kulturgärning.Tack vare att man harvalt stiftelseform förblir samlingenen helhet. Stiftelsentar väl hand om sina verk ochallmänheten kommer även iframtiden att kunna beskådaverken.Konst- ochbörsbolag?– Bland verken finns abstrakt konst, vilket visar att man harföljt med i tiden, säger Tuija Tervo.Att koncentrera sig på kärnverksamhetenhar nästan blivit somen religion för många börsbolagoch stora ansträngningar hargjorts för att bli av med verksamhetersom inte ligger i linje medhuvudverksamheten. Hur passardå Fortums Konststiftelse in i denhär bilden? Fortums VD MikaelLilius svarar.– Mycket bra. Det här är ettbevis på att vi tar vårt samhällsansvarpå allvar. Företagetsverksamhet, och ofta ocksåföretagsformen, ändras medtiden. Genom att flytta överbetydande konstverk till FortumsKonststiftelse, som förvaltar demi fortsättningen, kan vi försäkraoss om att konstverken, oavsettvad som händer i det långa perspektivet,förblir i finsk ägo ochkan beskådas av allmänheten.FORTE 4/2007 11

FORTUMS ANSIKTENKonstupplevelserpå arbetsplatsenTEXT: SAMI LAAKSO, COMPOSITOR OY BILD: TOMI PARKKONENIlona Salokangas ser sig själv som privilegierad eftersomhon får arbeta med mästerverk inom konsten. Och honär glad och lycklig för att Fortums Konststiftelse har lånatut hundra konstverk till Helsingfors Konsthall.–Heltunderbart att vihar möjlighet att ställaut konstverken så härfint. Nu kan allmänheten kommahit och se på den stora konstsamlingen,säger en glad Salokangas.Det är mycket tack vare IlonaSalokangas konstutställningen kanarrangeras. Som sekreterare förFortums Konststiftelse har honhaft fullt upp under den senastetiden. Det har även publicerats enbok av de verk som ingår i samlingensom Salokangas varit medoch hjälpt till att ta fram.Salokangas har jobbet somsekreterare i Fortums Konststiftelsevid sidan av sitt ordinariearbete som sekreterare förFortums kommunikationsdirektörMaria Romantschuk.Rikt arbetslivIlona Salokangas berättar att honfick uppdraget som sekreterare iKonststiftelsen som en bonus.– När jag för tjugo år sedanbörjade som Jaakko Ihamuotilasassistent på Neste fick jag ärvakonstfrågorna av min företrädare.Salokangas tycker också omatt ta hand om konstfrågornaeftersom hon alltid har varitintresserad av konst.– Att få arbeta med konst görmitt arbete mycket mer givande.I affärsvärlden koncentrerar mansig på ren fakta, men när jag arbetarmed konst så möter jag en mjukareoch mer mångfasetterad värld.Utöver sitt arbete gillarSalokangas att gå på konstutställningaräven på fritiden och hon ärockså intresserad av konsthistoria.Hemma har hon både gamla ärvdakonstverk och modern grafik.Finns det något inom konst somhon inte gillar.– Jag måste erkänna att jag interiktigt har kommit in på performance-konst,säger hon.I hennes uppdrag som Konststiftelsensekreterare ingår blandannat att se till hur konstverkenställs ut, att hålla konstregistretuppdaterat och att ha ansvaretöver konserveringen av konstverken.Salokangas säger att honhar utbildat sig på handelshögskolanoch därför anlitar honexperthjälp i konstfrågor.När det gäller anskaffningen avkonstverk till samlingarna så kanhon berätta att Uolevi Raade, vdför Neste, med hjälp av konst ville förmedla lite av Finlandshistoria och kulturtraditioner till sina utländskabesökare och på det sättet ge dem rätt bild av Finland.Salokangas tycker att det är svårt att ange någotkonstverk från Konststiftelsens samlingar som hontycker mest om, favoriterna varierar ständigt.– Just nu tycker jag om den finska konstnärinnanElin Danielson-Gambogs målning som heter Fiskebåtar.Konstnärinnan har lyckats få in Medelhavets ljuspå sin tavla. När jag tittar på den och sluter ögonenkan jag riktigt kännavärmen som målningenförmedlar.”Konstenkan inteexisterautankommunikation.”För bred publikNär man frågar Salokangasom hon upplevernågot negativt i sittarbete är hennes förstareaktion att det hon intekan komma på något,men sedan tänker honefter.– Det som känns litetråkigt är att bristen på utställningsutrymme gör attdet inte går att ställa ut samtliga verk för allmänhetensbeskådande. Därför måste en del av konstverkenförvaras på ett lager.Salokangas blir filosofisk när hon funderar över omkonsten över huvud taget kan existera om inte alla harmöjlighet att titta på den. Är det inte så att det är mottagarenssyn på konsten som skapar konstupplevelsen?– Det finns ingen konst utan kommunikation.Konsten borde vara framme för allas beskådan för attkunna väcka en positiv reaktion, svarar hon.Salokangas är glad över att Fortums Konststiftelsei höstas blev medlem i föreningen för finska konststiftelser.Genom medlemskapet hoppas man kunnaställa ut Konststiftelsens konstverk oftare.TEKSTI: AULI PACKALÉN KUVAT: TOMI PARKKONEN12 FORTE 4/2007

FortumsKonststiftelseFortums Konststiftelse har somuppgift att förvalta och ställa ut sinacirka trehundra konstverk samt attrestaurera de verk som är i behovav det.Konstsamlingarnas äldsta verk ärfrån 1840-talet och det senasteköptes in år 2000. De flesta avverken köptes in av tidigare bolag.I samlingarna finns bland annat verkav Albert Edelfeldt, Akseli Gallen-Kallela, Eero Järnefeldt, ReidarSärestöniemi, Sam Vanni och UllaRantanen.Konstverk finns placerade i Fortumslokaler och många verk har ocksålånats ut till olika konstutställningar,till exempel har HelsingforsKonsthall lånat ett stort antal verktill sin utställning som pågår underhela hösten.FORTE 4/2007 13

KUNDEN TYCKER TILLEn av Sveriges störstasamlare”Lärkänna dig själv”, varmottot för Artur Hazelius,grundaren av Nordiskamuseet i Stockholm.Känner man till sinhistoria och var man harsina rötter så förstår mansin samtid bättre.TEXT: WESA LEHTO BILDER: BOSSE KINNÅSNordiska museets ståtliga byggnad, som firade 100år den 8 juni 2007, imponerar med sin storlekoch sina tinnar och torn. Den stora hallen är126,5 meter lång, 24 meter hög och är fortfarandeSveriges största icke-kyrkliga rum, efter Globens ishall.Det tog 19 år att bygga museet – bristen på pengarbromsade byggandet.Allt började med att Artur Hazelius började samlagamla föremål. Samlingarna växte snabbt och behovetav ett museum blev aktuellt.– När Hazelius var på resa i Dalarna 1872 upptäcktehan att de gamla föremålen håller på att försvinnaoch att det är viktigt att bevara dem för kommandegenerationer. Han såg det stora kulturhistoriska värdetoch att man genom gamla föremål kan förstå vad somhänder i dag samt hur allt hänger ihop, säger Åsa Zäll,Nordiska museets kommunikationschef.– Det finns ett otroligt intresse att samla även idag. Just nu pågår i museet tre tillfälliga utställningar:Storsamlaren, Lillsamlaren och Megasamlaren.Storsamlaren visar samlingar som vuxna har lämnatin, Lillsamlaren visar barnens samlingar och Megasamlarenhandlar om museernas samlande.Samlandet fortsätterNordiska museet är själv en megasamlare. I samlingarnafinns cirka 1,5 miljoner föremål, från 1520-taletoch framåt, allt från knappnålar till en brandbil. I bas­14 FORTE 4/2007

Fjärrvärme till Södra DjurgårdenUtbyggnaden av fjärrvärme till SödraDjurgården ser ut att bli en succé. Denförsta kunden är Nordiska Museet. Andramuseer och statliga institutioner är på vägatt koppla upp sig till den nya fjärrvärmeledningen.Även andra potentiella kunderslöt upp mangrant på ett informationsmötenyligen.Kjell Simonsson, Nordiska Museetsfastighetschef, är mycket nöjd med att fåfjärrvärme till museet, som invigdes för 100år sedan på Kungl. Djurgården i Stockholm.– Den här idén har vi diskuterat i fleraår, säger Kjell Simonsson, men vi har dåfått informationen att det var omöjligt attfå fjärrvärme över till Södra Djurgården.Förutsättningarna ändrades när FortumVärme meddelade att företaget visst villebygga ut fjärrvärme till Djurgården.Museet lät göra en utredning, sompekade ut fjärrvärmen som ekonomisktfördelaktig. Långsiktig trygghet ochfrihet från oro för fluktuationer i priset föroljebaserad uppvärmning fällde avgörandet.– Till det kommer att Nordiska Museetingår i gruppen av miljöledare blandmuseer. Vårt miljöledningssystem innehållermålsättningen att byta uppvärmningssystem,påpekar Kjell Simonsson.utställningarna finns bland annat folkkonst, möbler,kläder och porslin. Och samlandet fortsätter.– Vi samlar in föremål kontinuerligt för att kommandegenerationer ska kunna se hur vi levde. Vi harbland annat samlat in papperstallrikar, IKEA-möbleroch skumgummimadrasser. Det har blivit en hel delföremål som finns i magasin runt om i Sverige. Detviktiga för oss är inte bara själva föremålet utan ocksåhistorien runt det: varifrån kommer det, vem har ägtdet, vad man har gjort med föremålet, berättar ÅsaZäll.Museet har dessutom ett fotoarkiv med åtta miljonerbilder och ett stort bibliotek med 250 000 böcker– en riktig guldgruva för historieintresserade!– I arkivet finns unika samlingar och bland annatförfattaren August Strindbergs manus till FrökenJulie. Biblioteket är öppet för alla och används främstav studerande och forskare. Vi arrangerar även mångaföredrag och kurser.Bra klimat viktigtGamla föremål ställer stora krav på ljus och temperaturoch byggnaden kopplades nyligen till Fortumsfjärrvärmenät.– Det här är ju ett gammalt och dragigt hus. Föremålenkräver jämn temperatur. Det är också viktigt förbesökarna att det är ett behagligt klimat i byggnaden.Vi är väldigt glada över att vi nu har fjärrvärme!Utöver bättreklimat har vi ocksåfått betydlig lägreDet tog 19 år att bygga Nordiskamuseet – bristen på pengarbromsade takten. Enligt deursprungliga planerna skullebyggnaden ha blivit fyra gångerstörre.uppvärmningskostnader.Tidigareanvändes olja ochdessförinnan koksi uppvärmning,säger Åsa Zäll.– I samlingarna finns 1,5 miljoner föremåloch samlandet fortsätter kontinuerligt, sägerkommunikationschef Åsa Zäll.FORTE 4/2007 15

Turbinen är dagens skovelhjulVattenkraften grundar sig på nivåskillnaden mellantvå vattenbassänger och utnyttjar att vattnetsom strömmar har stor energipotential.I ett vattenkraftverk leds vattnet in i en turbinsom förvandlar lägesenergin till rörelseenergi.Turbinen driver generatorn som förvandlar rörelseenergintill el.Eftersom produktionen inte omfattar en långbränslekedja blir det få fel i systemet som därmedär mycket driftsäkert. Stora vattenkraftverk hardessutom flera turbiner och generatorer vilketinnebär att produktionen inte behöver stoppashelt om man upptäcker ett fel på en turbin ellergenerator.För närvarande, innan den så kallade Tre dalgångarsdamm vid vattendraget Jangtse i Kina blirklart, är det största vattenkraftverket Itaipú vidgränsen mellan Paraguay och Brasilien. DammhöjvattenharkraVattenkraft är en urgammaluppfinning, men som förnybarenergikälla blir den alltmeraktuell.TEXT: TIIA TERONEN, COMPOSITOR OY BILDER: TOPI SAARI OCH STEFAN SJÖDINVatten är den äldsta energiformen somanvänds industriellt. Redan i historieböckerfrån 1300-talet skrivs om strider som handladeom rätten till forsarna, eftersom man tidigtförstod hur viktigt det är att äga en fors.På medeltiden producerade ett skovelhjulmonterat vid forsen den vattenkraft som krävdesför att driva en kvarn eller ett sågverk. Modernavattenkraftverk producerar el, men produktionsmetodenär i grunden densamma.den är 196 meter och kraftverkets effekt är 14 000megawatt (MW) – med andra ord strax underhela Finlands elförbrukningstopp som under denkommande vintern beräknas uppgå till 15 000MW de riktigt kalla dagarna. Finlands samtligavattenkraftverk har en total effekt på cirka 3 000MW, vilket motsvarar en effekt på tretton terawattimmar(TWh) el på årsbasis. Motsvarande siffrorför Sverige är mångdubbelt större: i genomsnittproduceras per år sextiofem TWh el och vattenkraftverkenstotala effekt är 16 200 MW.Beroende på tillgången på vatten är vattenkraftensandel av elproduktionen i Norden cirkafemtio procent. I Norge sker nästan 100 procentav elproduktionen med vattenkraft medan ande-16 FORTE 4/2007

ftDet bubblar iAvestaforsenlen i Sverige är cirka 45 procent och i Finland tiotill tjugo procent.Kraften kan regleras enkeltVattenkraft är inte helt oproblematisk. Om detfinns för lite vatten och snö blir det brist på”bränsle” på vattenkraftverken. Om klimatet blirvarmare och det regnar mycket kan det iställetbli för mycket vatten i magasinen som då kansvämma över men att bygga nya översvämningsmagasinoch vattenkraftverk väcker ofta motståndeftersom man vill bevara naturen och miljönorörd. Det går dock att öka produktionen av vattenkraft.I Sverige är den totala potentialen tjugofyraTWh - men i praktiken är den outbyggdaAvesta kommun är känd för sittstålverk som producerar rostfrittstål samt världens största Dalahäst– 13 meter hög.Avesta har nu också ett ännumer effektivt vattenkraftverk:Fortums Avestaforsen är resultatetav tre års byggande. Avestaforsenhar en effekt på 25 megawattoch producerar 170 GWh el, vilketuppfyller elbehovet för 50 000lägenheter.Det nya vattenkraftverketersatte Månsbos vattenkraftverk.Eftersom Avestaforsens kraftverkkan utnyttja vattnet bättre harproduktionen ökat med 20 procent.Enbart produktionsökningenmotsvarar på världsbasis enminskning av koldioxidutsläppenmed 35 000 ton om året.Vattenkraftens andel i Fortumselproduktion varierar årligen,beroende på tillgången på vatten.År 2006, som var ett torrår enligtstatistiken, producerade Fortum37 procent av sin nordiska el medvattenkraft.FORTE 4/2007 17

potentialen cirka fem TWh, då de fyra nationalälvarnaoch ytterligare några skyddade vatten undantas. I Finlandkan vattenkraften öka med cirka femton procent, och denfinska regeringen stödjer detta i sitt regeringsprogram.Utöver nybyggnad vill man i bägge länderna öka effektenpå redan existerande vattenkraftverk, vilket ger minstamöjliga miljöpåverkan.Även som reglerkraft är vatten överlägset. Till detnordiska elnätet matas in nästan exakt den mängden elsom produceras och genom att reglera vattendragen kanman flytta elproduktionen till tider som motsvarar konsumtionenoch upprätthålla balansen i näten. Det går inteatt lagra el men däremot går det att lagra vatten. Dessutomgår det att starta, stoppa och reglera vattenkraftverksnabbare än någon annan typ av kraftverk, även då mångavattenkraftverk inte har någon bemanning alls!Automatiken har ytterligare ökat nyttoeffekten påvattenkraftverken. Redan från början är de ekonomiskaatt driva eftersom vatten är ett kostnadsfritt bränsle. Detkrävs dock stora investeringar att bygga ett nytt vattenkraftverkpå samma sätt när det gäller att bygga annan typav kraftverk.Att bygga ett nytt vattenkraftverk påverkar miljön ävenom själva energiproduktionen sker rent med förnybarproduktion som inte förorenar luften, vatten eller marken.Vattnet som strömmar genom kraftverket blir heller inteförorenad.Från vattenmagasinen kan det komma små mängderav metan upp i luften, men annars begränsas vattenkraftensmiljöpåverkan till närbelägna sjöar. Dammarnabegränsar fiskebeståndets livsvillkor och ransoneringen avvattnet ibland får höjd eller sänkt vattennivå samt ändrarströmmarna, vilket påverkar vattendragens ekologiskabalans. Den här typen av lokal påverkan kan dock effektivtminskas genom att restaurera vattendrag: bland annatgenom att bygga nya vägar för fiskarna och genom att odlafiskar i vattendragen.Källor: Energiindustrin i Finland och Svensk EnergiHistoriens brusÄven vattenkraftkan bli ett museum.På 1930-talet byggdes Sverigesstörsta vattenkraftverk i bynKrångede i mellersta Sverige. Sedandess har det byggts ett tiotal störrevattenkraftverk, men själva områdetKrångede är unikt: kraftverkschefens gamla bostad har blivit museum med ettstort antal föremål som berättar vattenkraftens historia.Museet har flera tusen besökare varje år. De kan bland annat lyssna påinspelningar med människor som bodde och arbetade i området när deberättar om sina minnen. Besökarna kan också titta på filmer som visar hurkraftverket byggdes samt en fotoutställning med bilderna fästade på timmerrännorplacerade vid älvkanten.– I dag byggs ett nytt kraftverk på ett ställe där det går att använda enredan existerande infrastruktur. Tidigare var det vanligt att kraftverk byggdeslångt ut i skogen medan samhället successivt växte fram kring kraftverket medbland annat skola, polisstation och tandläkarmottagning, berättar regionchefJouko Maaranta med ansvar över Fortums vattenkraftproduktion i Finland.Där finns historiskt material om vattenkraftens historia samlat. I vattenkraftverki Pyhäkoski i Finland finns en lokal på några hundra kvadratmeter meddokumentation från tiden då kraftverket byggdes under fyrtio- och sextiotalet.Eftersom museet i Pyhäkoski ligger inne i kraftverksbyggnaden är det avsäkerhetsskäl endast öppet för grupper som bokat tid i förväg. Museet besöksmest av skolungdomar.– Tyvärr kan vi inte ta emot alla som är intresserade av att besöka museetsamtidigt som vår ambition är att försöka utveckla museet så att så mångasom möjligt kan besöka det, säger Maaranta. Men på nuvarande plats går detinte att utveckla verksamheten - frågan är vilken instans som skulle vara bästlämpad för att ta över verksamheten och var museet då borde ligga? AvslutarMaaranta.Vattenkraftsmuseet i Krångede är öppet för allmänheten under sommartid,under övrig tid gäller överenskommelse. Torgny Backlund, som arbetar påFortum Generation och representerar Fortum i en förening som har ansvaretför museets drift. De aktiva har med framgång skaffat erfarenheter om hurman sköter och driver ett museum:– Nyligen utnämnde Sveriges Radio Krångedes vattenkraftmuseum till ettav Sveriges mest intressanta museum, säger Backlund.Varje sommar arrangerar Krångede vattenkraftverk en så kallad tappningsdagdå dammluckorna öppnas för att visa vilken kraft vattnet har.Krångedes vattenkraftverk producerar 1 650 gigawattimmar el om året ochkraftverket i Pyhäkoski cirka 600 GWh.18 FORTE 4/2007

Juha ger värdefull forskningsinformation om hur enung saimenvikare lever och rör sig under sommarenoch på vintern.TEXT: KIRSI PALOHEIMO, COMPOSITOR OY BILDER: JOY/SUOMEN SAIMAANNORPPATUTKIMUS OCH LUONNONKUVA-ARKISTOFortum stödjer forskningenom saimenvikaren som universiteteti Joensuu bedriver.Med hjälp av en radiosändare medgps- och gsm-teknik får man exaktinformation om hur saimenvikarenlever och var den rör sig. Fortumssaimenvikare har döpts till ”Kesto-Juha” ochhans liv har följts sedan våren 2007. Namnetsyftar till Fortums elavtal i Finland som heter”Kesto”. Elabonnenter som väljer detta avtal får miljövänligtproducerat el som Finlands naturskyddsförening harcertifierat.Tarja Niemi arbetar som forskare på biologiska institutetvid Joensuu universitet och hon har sedan flera år forskat påhur saimenvikaren lever på vintertid och vilka faktorer sompåverkar deras liv. Forskningens fokus är nu inriktad på hurde klarar sig på vintern, men även kunskaper om deras livpå sommaren är värdefull.– Det är viktigt att utreda vilka faktorer som är viktiga föratt på bästa sätt kunna skydda saimenvikaren, säger Niemi.– Fiske är fortfarande den största anledningen till attmånga saimenvikare dör. Även byggandet vid strändernastör saimenvikarens möjligheter att bygga bo. Eftersomvintrarna blir mildare kan också små rovdjur som räv ochmårdhund bli ett hot mot ungarna. Det är också allvarligtmed snöfattiga vintrar eftersom det innebär att saimenvikareninte kan bygga bo, vilket medför att ungarna födspå öppen is.Att följa saimenvikarens liv är en del av forskningen.Därför fästs en radiosändare på saimenvikaren Juha i maj.Med hjälp av den kan man följa hans rörelser dygnet runt.Radiosändaren som representerar den senaste teknikenskickar informationen somtextmeddelanden i realtidtill forskarens dator. Sändarenklarar sig även under isen ochförsvinner på naturligt sätt närsaimenvikaren får ny päls senastnästa vår. Enligt sändaren befinnersig saimenvikaren på fem till trettio olikaställen under en dag.– Juha har som mest rört sig fyra mil om dagenoch han är det första exemplaret i forskningsprojektet somhar rört sig mellan olika sjöar inom området Saimen.För övrigt skickar sändaren information om dykningaroch vilotider som saimenvikaren har nästan dagligen. Dåligger den på någon klippa när det är mörkt. Det maximaladykningsdjupet hittills är 46 meter och dykningen varadecirka sju minuter.– Tack vare den nya sändaren kan vi nu få bättreinformation om vattentrycket och temperaturen. Vi harstora förväntningarom att få ytterligareintressant forskningsinformationunderden kommandevintern, säger Niemioch berättar att denmest intressantainformationen handlarom hur saimenvikarenuppför sig i boet, hurden lever på vinternoch hur ungarna rörsig.Fortum stödjer WWF:smiljöutbildningsarbeteWWF och Fortum besökte ioktober skolorna i Joensuu föratt berätta hur man kan sparaenergi och hur alla kan hjälpatill att förbättra livsvillkorenför saimenvikaren. Syftet medbesöken var att stödja skolorna iarbetet med att utbilda eleverna imiljöfrågor, att öka kunskapernaom klimatförändringen och desspåverkningar samt att få elevernaatt leva mer energieffektivt.Framtiden för Saimenvikarenhotad?Framtiden för den sällsynta sälarten saimenvikaren väcker oro. Uppvärmningen av klimatethotar artens fortplantning. Milda och fuktiga vintrar med lite snö gör att det inte går att byggaett bo som ger skydd mot kyla och rovdjur. Dessutom kan de svaga isarna spricka och förstöraboet innan ungarna är tillräckligt stora för att klara sig själva.FORTE 4/2007 19

Elpriset kommer att öka. Huvudskälet är inte brist på vatten, energiskattereller de olika stödsystemen för produktionen av förnybara energiformer,utan ett i grunden politiskt beslut som syftar till att rädda klimatet.aktuellaTEXT: TIIA TERONEN, COMPOSITOR OYElpriset på nordiska elbörsen påverkas av en rad faktorer som hurvälfyllda vattenmagasinen är, vilken produktion som behövs och hurpriset på utsläppsrätter och bränslen utvecklas. El från vattenkraft ärgenerellt sett billigare än el som produceras med fossila bränslen.Eftersom det har regnat mycket i år har vattenkraftverken kunnatproducera mer el än i genomsnitt vilket medfört att behovet av el somproduceras med fossila bränslen har minskat. Eftersom tillgången påutsläppsrätter samtidigt har varit större än efterfrågan, har priset påutsläppsrätter för den första perioden, fas 1, sjunkit till under 50 öre perton som lägst.I praktiken har utsläppsrätterna varit värdelösa under en tid, menunder den kommande Kyoto-perioden, fas 2, som startar i början av 2008,kommer detta att ändras. EU-kommissionen har delat ut betydligt färreutsläppsrätter: Medlemsländernas förslag var lägre än under den tidigareperioden, men kommissionen har skurit ner antalet utsläppsrätter medytterligare 5-10 procent.Dubbelt börspris?Utsläppsrätterna för fas 2 ligger på över 20 EUR/ton och kommer därför ihögre grad att påverka elpriset jämfört med påverkan just nu, som tillhör fas 1.– Förändringen blir tuff. När det gäller priserna på utsläppsrätter förfas 2, 2008-2012, pratar man nu om ett pris på över 200 kronor per tonkoldioxid och enligt de vildaste spekulationerna kan priset komma attstiga upp till 1 600 kronor per ton. På en fungerande marknad leder bristpå utsläppsrätter oundvikligen till höjda elpriser på elbörsen, säger JuhaNaukkarinen, vd för Finsk Energiindustri.Produktionsmetoden avgör hur priset på utsläppsrätter påverkar gros­PRISUTVECKLINGEN PÅ UTSLÄPPSRÄTTER 2005–2010€/t CO 2353025201510502005 2006 2007 2008 2009 2010sistpriset på el. Om det regnar lite och man därmedmåste använda mer utsläppsrätter än vanligt kanbörspriset på el öka kraftigt. Samtidigt så har prisernapå gas relativt kol påverkan på utsläppsrätterna.Gasproduktion förbrukar cirka 0,4 utsläppsrätter perproducerad MWh el och kolproduktionen motsvarande0,9 utsläppsrätter. I framför allt Storbritannien kanman växla mellan gas och kolproduktion och producerarman med gas går det åt färre utsläppsrätter vilketgör att priset på utsläppsrätterna sjunker eftersomefterfrågan minskar.– Man kan dock inte skylla på utsläppsrätter somstyrmedel när elpriset stiger. I grund och botten handlardet om ett politiskt beslut om lägre CO 2-utsläpp.Det innebär också att utsläppsrätterna därmed somstyrmedel driver på mot nya produktionsmetoder – somdock i dagsläget är dyrare än dagens, säger Naukkarinen.”Energiskatterna påverkar inte utsläppen”Handeln med utsläppsrätter har under den förstaKyoto-perioden fått både ros och ris. Speciellt den trögarapporteringen har gjort det svårt att få en tydlig bild avsystemet: Aktörerna på marknaden har inte fått veta deverkliga utsläppen förrän i efterhand - en gång om året.Det har också hävdats att det är snedvridande attdet för närvarande endast är EU-länderna som bedriverhandel med utsläppsrätter samt att handeln baraomfattar utsläpp från kraftverk med en effekt på över20 megawatt, samt utsläpp från vissa stål-, mineralochskogsindustrier.Samtidigt har det pågått en kritisk diskussion omenergiskatterna. Höjningar är planerade i både Sverigeoch Finland. I såväl Sverige som Finland beskattas elennär den konsumeras, men i Sverige beskattas ävenen stor del av elproduktionen. Gemensamt för bådaländerna är att skattehöjningar motiveras av miljöskäl.Enligt Juha Naukkarinen har dock dessa skatter ingenreell betydelse för den totala mängden utsläpp iEuropa, eftersom utsläppshandeln har ett utsläppstak.– Om någon sektor, som till exempel elproduktion,har fler utsläppsrätter än vad som behövs säljs dessatill andra sektorer. Om det däremot uppstår brist påutsläppsrätter måste de köpas från andra som kan och20 FORTE 4/2007

igenvill sälja sina utsläppsrätter. Skatterna kan naturligtvisha en viss betydelse på nationell nivå, men de påverkarinte de totala utsläppen i Europa, hävdar Naukkarinenoch fortsätter:– Även om skattehöjningarna enbart ökarkonsumenternas elpris marginellt visar de ändåhur politikerna tänker: Eftersom det kostar att lösaklimatfrågan kan man lika gärna höja priset på elen.Men samtidigt som den inte får kosta så mycket att detpåverkar köpkraften och därmed dämpar utvecklingenoch konkurrenskraften i näringslivet.I framtiden kan också ny, förnybar energiproduktionleda till ökade elpriser.– Det är möjligt att det inte går att uppfylla EU:smål om att 20 procent av elproduktionen måstekomma från förnybara energiformer utan extra stödåtgärder.Det borde ändå vara möjligt att öka produktionenav el med vindkraft och biobränslen, trorNaukkarinen.KYOTO-PERIODENS EFFEKT PÅFORTUMS PRISERNär priset på ett ton koldioxid stiger så ökar också börspriset på el. Hur detpåverkar konsumentpriset beror dock på vilket elavtal som kunden har valt.Fortum Stor är en avtalsform för villaboende eller för dem som har högelförbrukning. Med Fortum Stor tecknar man avtal om fast elpris i ett, två ellertre år. Kunden vet sin elkostnad under hela avtalsperioden och slipper oroa sigför prishöjningar på elmarknaden. Genom att välja Fortum Bytesgaranti kanman bryta sitt avtal en gång under avtalsperioden. Man kan då teckna ett nyttavtal till det lägre priset om priset skulle sjunka efter tecknandet av avtal.Fortum Liten är ett avtal för dem som förbrukar lite el men som vill ha fast pris.Fortum Liten kan tecknas för ett, två eller tre år och man betalar samma summaunder hela avtalsperioden oavsett vad som händer på elmarknaden. FortumBytesgaranti kan tecknas också till det här avtalet.Fortum Kort är ett val för dem som inte vill binda sitt elpris för en längre periodoch som vill ha både trygghet och frihet. Avtalsperioden är sex månader.Fortum Rörligt passar dem som inte är så känsliga för prisvariationer. Elprisetföljer svängningarna på den nordiska elbörsen Nordpool. Under en kall vinterstiger elpriset, eftersom förbrukningen och därmed inköpspriserna ökar. Påsamma sätt sjunker elpriset under mildare vintrar eller mycket regniga perioder.Andra faktorer som påverkar elpriset är världsmarknadspriset på olja ochpolitiska beslut om energiskatter.Fortum Enkel är ett rörligt elavtal som gäller en månad i taket. Man kan när somhelst byta till fast avtal. Bra miljöval ingår i Fortum Enkel.För företagskunder finns både fasta och rörliga elavtal. Olika avtalsformer finnsför företag som har låg, medelstor eller stor elförbrukning.ELANVÄNDNINGENÖKAR – men imindre gradAtt vi köper mindre el framgår av statistikenöver hur mycket energi vi använder. I Sverigepekar trenden nedåt, delvis tack vare denökade användningen av värmepumpar.Statistiska Centralbyrån publicerar varje månadstatistik över hushållens energianvändning. Medhänsyn taget till temperaturens påverkan ärtrenden klar: sedan år 2000 har användningen gått neren aning.I Norge har hushållens elanvändning hållit sigstabil sedan mitten av 1990-talet, och i Finland haranvändningen ökat i lägre takt, med cirka en procentom året.Den sammantagna utvecklingen väcker tanken omdet är åtgärder på gräsrotsnivån som har lett till denminskade användningen.Eller ärDet går att minskaelanvändningenmed hjälp aven apparat somanvänder el.det kanske en förenkel förklaring?– Bättre energieffektivitet,särskiltden ökandeanvändningenav värmepumpari Sverige, är ettav de viktigasteskälen till attelanvändningen hos hushållen i Sverige minskar, sägeranalytiker Björn Klasman på Fortum.Värmepumpen drivs med el och transporterarvärme från ett ställe till annat. Men är det inte ologiskt– att minska elanvändning med en apparat som går påel?– Förklaringen är att en värmepump producerarmer värme per förbrukad kWh el än ett direktverkandeelvärmesystem, säger Erik Gullberg som arbetarTEXT: TIIA TERONEN, COMPOSITOR OY BILD: STOCKXPERTFORTE 4/2007 21

med sitt examensarbete omelmarknadsdesign.Det här förhållandet brukarbeskrivas med hjälp av ett värmetalsom typiskt har ett ett-till-tre- förhållande:Alltså att en viss mängdelenergi ger tregånger så mycketvärmeenergi.Elanvändningenföljersamhällsrytmen.Värdet blirhögre ju lägretemperaturskillnadenär mellanvärmekällan ochdet utrymme somvärms upp. Devanligaste värmepumparnatar antingen tillvara energifrån utomhusluft och värmerupp inneluften eller, om huset harett luftcirkulationssystem, så kanpumpen använda den värme somfinns i frånluften och cirkulera denvidare inomhus.– Det finns också berg-, sjö- ochjordvärmepumpar. Berggrundenär till exempel en bra och säkervärmekälla eftersom den harnästan samma temperatur året om,säger Gullberg.I Sverige är det mycket vanligtatt montera en värmepump i huset.Under den senaste treårsperiodenhar över 300 000värmepumpar sålts.Värmepumparanvänds också i industriellaprocesser.Fortum använder tillexempel värmepumparbåde i produktionenav fjärrvärmeoch av fjärrkyla. Detär i princip enbartstorleken på pumparna som skiljerhushållspumpar från industripumpar– en vanlig villapump haren effekt på 3-12 kilowatt, medanindustripumpar kan ha en effektpå flera megawatt.Statistiken avslöjar om energianvändningen ökareller minskar, men vilka underlag används närman försöker hitta modeller för den framtidaanvändningen? Analytiker Antti Laukkanen frånFortum svarar.– I Norden spelar temperaturen en avgörande roll. Och vilkeneffekt en grads temperaturskillnad har beror på i sin turårstiden. På vintern är effekten som störst medan den är somminst på sommaren. Vid sidan av temperaturen har ävenväderförhållanden som vind och moln effekt på elanvändningen.På grund av den temperaturhöjning som förväntas avklimatförändringen kommer förbrukningen troligen att minskaen aning i Norden, medan det i Centraleuropa inte blir någonbesparing eftersom den energi som inte går åt till uppvärmningistället kommer att används till mer luftkonditionering.Kommande förbrukning kan i dess enklaste form spåsmed hjälp av en kalender och en klocka: Industrin användermest el på vardagar och betydligt mindre på helger och undersemestertider.Elanvändningen följer dessutom samhällsrytmen: Tidigt påmorgonen är behovet som minst. Mellan klockan 08.00-10.00ökar den kraftigt för att sedan minska något under dagen. Påkvällen ökar elanvändningen igen till följd av exempelvis tvtittandeoch matlagning. Förbrukningen under morgontimmarnaär högre på vintern än på sommaren, på grundav alla lampor som tänds. Industrin kan däremot anpassaanvändningen efter priset: När priset på elbörsen ligger högtkan processerna skjutas till tider då priset är lägre.När det gäller den långsiktiga trenden för elförbrukning ärbruttonationalprodukten (BNP) en bra indikator. När ekonominär stark brukar även elanvändningen öka. Den långsiktigatrenden är dock att sambandet mellan BNP och elanvändningminskat, vilket i sin tur skulle kunna tolkas som att tillväxtenhar blivit mindre elintensiv.LJUS IMÖRKRETKunden frågar:Jag vill belysa mina buskarmed en ljusslinga för att fådet lite ljusare under åretsmörka månader. Vad börjag tänka på vid val ochanvändning av ljusslinga?FORTUM SVARAR:Det är viktigt att kontrollera att bådeljusslingan och transformatorn ärgodkända för utomhusbruk. IP 44 ochIP 64 märkningar på transformatorninnebär att den kan används utomhus,i fuktiga förhållanden eller under tak.Transformatorer med märkning IP 20 ochIP 22 är säkra endast inomhus där det ärvarmt.På förpackningen bör det också ståFI eller S vilket betyder att ljusslinganhar testats och godkänts för utom- ellerinomhusbruk i Finland och i Sverige.Det finns många olika typer av lamportill ljusslingorna. När man köper enljusslinga är det klokt att kontrollera omdet finns reservlampor eller led-lamportill ljusslingan. Om det i instruktionernastår att en slocknad lampa måste bytasut direkt, innebär det att den måstebytas ut innan ljusslingan kopplas påigen, annars finns det risk för att även deövriga lamporna går sönder. Kom ocksåihåg att dra ut kontakten när du byterlampor!Det är också värt att kolla hur mycketel ljusslingan drar, speciellt om manhar flera påslagna dygnet runt i fleramånader. En led-ljusslinga förbrukartill exempel cirka 0,0024 kilowattimmar(kWh) under tre månader, vilketmotsvarar en kostnad på ungefär 4,50kronor. Använder man under samma tiden vanlig cirka nio meter lång ljusslinga,blir elförbrukningen cirka 0,04 kWh ochmotsvarande elkostnad cirka 80 kronor.22 FORTE 4/2007

TEXT: SAMI LAAKSO, COMPOSITOR OY ILLUSTRATION: TOPI SAARIEL FRÅNDEN RYSKAMARKNADENLiberaliseringen av den ryskaelmarknaden är en mångfasetteradprocess som ger utländska företagstora möjligheter att öka sinaaffärer. Vägen dit är dock inte rak.Vi ställde frågor om möjligheternaoch hoten på den ryska marknadentill två analytiker.1. Vilka förändringar väntas på den ryska elmarknaden under de kommande åren?2. Vilka möjligheter erbjuds utländska företag på den ryska elmarknaden?3. Vilka faktorer skapar mest osäkerhet?4. Vad krävs av utländska företag för att de ska bli framgångsrika på den ryska elmarknaden?5. Vilka är de största riskerna för utländska företag?Karen KostanianRussian Utilities Analyst, Merrill Lynch1.Ryssland är på väg från mycket strikta tariffregler till en liberaliseradmarknad. När OGK5 noterades på börsen ledde det på kort tid tillfler investeringar än totalt under de senaste 10 åren i Ryssland. Ryskaelproduktionsbolag kommer, en efter en, ut på den fria marknaden och ökardet redan höga investeringskapitalet ytterligare, vilket i praktiken skulleinnebära 25 gigawatt ny kapacitet fram till 2010-2011. Vi tror att priserna påden ryska elmarknaden kommer att stiga i samma takt som bränsleprisernagör. Den mest betydande utvecklingstrenden på marknaden är att elprisernasätts fria i all högre grad. Redan idag sker 10-15 procent av elhandeln påden fria ”day-ahead” marknaden som tar hänsyn till ekonomiska realiteter,väderförhållanden och andra faktorer som påverkar elanvändningen.2.Rysslands elmarknad är den fjärde största i världen. Efterfrågan påel ökade 4,2 procent 2006 och priserna stiger ständigt. Så här stortillväxttakt ger utländska elbolag en utmärkt möjlighet att öka sin verksamhetpå den ryska marknaden.3.Den största osäkerhetsfaktorn är fortfarande prisbildningen. Förnärvarande har endast en liten del av marknaden liberaliserats.Långsiktiga elavtal mellan elleverantörer och konsumenter existerar inte,vilket skapar osäkerhet. Det går att minska osäkerheten på elmarknadengenom att öka kapaciteten och futurmarknaderna. Regleringen av den ryskaelmarknaden fungerar ganska dåligt och regler som hindrar monopol ärviktiga för att garantera att den fria konkurrensen fungerar.4.Investeringar som görs i den ryska elmarknaden kan inte realiserasöver en natt. Utländska investerare måste vara beredda att bindastora summor under en väldigt lång tid och att möta regleringar samtberedda på osäkerhet på priser och politiska förhållanden.5.De största riskerna är osäkerheten kring prisregleringen samtpraxisen som favoriserar ryska strategiska investerare.Sergey BeydenVP, Russian Utility Research, Dresdner Kleinwort1.Vi tror att marknaden liberaliseras enligt tidtabellen somregeringen har antagit. Det innebär att handeln med el ochproduktionskapacitet kommer att ske på helt konkurrensutsattamarknader 2011. Vi förväntar oss att kapacitetsmarknaden kommer igång i början av nästa år. Marknaden för tilläggstjänster (ancillary servicemarkets), elderivat (electricity derivatives) och möjliga FTR (financialtransmission rights) kan komma i gång 2008 eller i början av 2009.2.Elmarknaden liberaliseras enligt en mycket strikt tidtabell.Dessutom ska man komma ihåg att efterfrågan på el ökar snabbti Ryssland. Som följd av detta förväntas en betydlig förbättring avföretagens ekonomiska möjligheter och ökade möjligheter att finansieraomfattande investeringsprogram. Tack vare den pågående liberaliseringenhar utländska företag nu en stor chans att komma in på denväxande elmarknaden i Ryssland.3.De största hoten har att göra med takten på liberaliseringen avmarknaden och företagens investeringsprogram. Höjningen avgaspriset har anpassats till tidtabellen på liberaliseringen av marknadenoch priset på gasen på den inre marknaden förväntas stiga till sammanivå som priset på exportgasen fram till 2011.4.Utländska bolag är väl förberedda för att klara sig i Ryssland– speciellt därför att de har erfarenhet av att verka på öppnamarknader. Dessutom kan de utnyttja ny teknik och effektiva ledningsprocesser.5.Riskerna för utländska företag är samma som för ryska företag.Riskerna sammanhänger främst med takten på liberaliseringenoch med investeringsåtaganden baserade på kapacitetsavtal. Tidtabellenför ny kapacitet kan vara mycket strikta och om tidtabellen inte hålls såkan det orsaka betydande kostnader för investerare. Dessutom är detbrist på turbiner och andra elapparater både i och utanför Ryssland,vilket ökar riskerna för investerare. En risk är hur bränsleleveranserna tillnuvarande och kommande kraftverk kan garanteras på lång sikt.FORTE 4/2007 23

FORSKNING OCH UTVECKLINGFortum har i St. Petersburg öppnatett center som med hjälp avprocessinformation analyserar driftenpå ryska kraftverk runt om i landet.Tjänsterför ryskaKRAFTVERKTEXT: SAMI LAAKSO, COMPOSITOR OY ILLUSTRATION: TOPI SAARIMed hjälp av tjänstenPerformance Centre kanryska kraftverk dra nytta avFortums erfarenhet och kompetensnär det gäller drift av kraftverk.Enhetens chef Kari Lahti frånFortum berättar hur man medhjälp av fjärrkontrollfunktioner viadatanät kan erbjuda sina tjänsterockså till kraftverk som liggerlångt borta.– I den värmetekniska effektkontrolleningår optimeringen avnyttoeffekten. Det är också möjligtatt övervaka maskinernas status.Man kan bland annat, med hjälp avturbinernas vibrationsinformation,förutse när det är dags för service.Fjärrövervakning gör det ocksåmöjligt att kontrollera vattenkemin,vilket är en central funktion förkondenskraftverk, säger Kari Lahti.Fortum är en föregångarenär det gäller fjärrövervakning.Tjänsten Performance Centre harvarit i gång i tio år och flera av Fortumskraftverk runt om i världenhar anslutits till det kontrollcentersom finns på Fortums huvudkontori Kägeludden i Esbo, Finland.I år öppnades i St. PetersburgRysslands första Performance Centre.Centret erbjuder sina tjänsterbåde till bolag där Fortum är delägareoch till andra kraftbolag sombehöver den här typen av tjänster.– Utöver att vår enhet fjärrbevakarkraftverk är den även ettcenter som kunden kan kontaktavid behov av hjälp från Fortumsdrift- och serviceexperter. Enhetenutbildar också personal på kraftverken,säger Lahti.Han ser många fördelarmed verksamheten. EftersomPerformance Centre kan erbjudakostnadseffektiva tjänster till ettstort antal kraftverk får man in alltmer information om olika problemi kraftverken, vilket i sin tur höjerkompetensen ytterligare.– Vi har stor nytta av att all informationfinns samlad på sammaställe. Vid problemlösning kan våraexperter dra nytta av erfarenheterfrån andra håll där det har uppståttliknande problem.Mitt i kunskapsflödetDet världsomfattande nätverketkonkretiseras i Performance Centrei Kägeludden dit det strömmarinformation från kraftverk i Tyskland,Malaysia, Dubai och övrigavärlden. Från ett kontrollrum kanpersonalen följa hur kraftverkenfungerar.Varför är det då så viktigt attstarta ett Performance Centre i St.24 FORTE 4/2007

Nya tider kräver nya rutiner.Det ryska sättet att driva kraftverkskiljer sig åt från det vi är vana vidi Sverige och i Finland.– I Ryssland har man storaorganisationer som analyserar ochkontrollerar på plats i kraftverken.I väst har vi mindre driftorganisationeroch köper experthjälpfrån expertcentra. Med hjälp avPerformance Centre vill vi i praktikenexportera vår välfungerandemodell till Ryssland.Peterburg om det är möjligt attbevaka också de ryska kraftverken iKägeludden?– Vi insåg att på den ryskamarknaden måste kunderna fåservice på sitt eget språk, sägerLahti men berättar samtidigt attPerformance Centren i Kägeluddenoch i St. Petersburg har kopplatsihop, vilket innebär att kundernakan dra nytta av hela Fortumskompetens.Att starta Performance Centrei St. Petersburg är ett bevis på tillväxtförväntningarnapå den ryskamarknaden. Satsningen ger nyamöjligheter att öka verksamhetenmed servicetjänster i landet.– Men vårt Performance Centrepåverkar inte enbart Servicesektorn,utan stödjer också vår affärsverksamhetinom produktionen.Tack vare fjärrövervakning blir detlättare att koppla på nya enheter iFortums system.KraftverksdjungelLahti säger att det på grund avkulturskillnaderna är viktigt attvara fysiskt närvarande i Ryssland.Han fick förstahandsinformationom hur det fungerar i öst när hanmed ett Fortum-team genomfördeen revision på el- och värmeproduktionsanläggningarsom ägs avett regionalt produktionsbolag.Teamet undersökte cirka 20 gasochkoldrivna kraftverk och togfram en utvecklings- och investeringsplanför kraftverken. Det varen intressant erfarenhet och Lahtisäger att utöver ny kapacitet finnsdet ett stort behov av reparationoch uppgradering i ett Rysslanddär energiförbrukningen ökarkraftigt.– Investeringarna ökar ochefterfrågan på moderniseringarsom effektiviserar kraftverkensproduktion ökar. Det finns en storpotential för åtgärder som tillexempel ökar verkningsgraden ochHögre miljömedvetenhetökar efterfråganpå tjänster.miljöprestandan samt åtgärdersom förbättrar verksamheten rentallmänt. Även de snabba förändringarnapå marknaden med alltfler privata aktörer ökar trycketpå att utveckla verksamheten närkonkurrensen ökar.Bättre energieffektivitet minskarutsläppFör att lyckas med ett PerformanceCentre krävs det att marknadenlitar på tjänsternas kvalitet ochpersonalens kompetens. EnligtLahti har Fortum ett bra rykte iRyssland.– I Ryssland litar man på Fortumoch värderar vår kompetenshögt. Bolaget har ett gott rykte somen pålitlig driftledare av kraftverk.Hur ser då vi i väst på ryssarnaskompetens?– Ryssarna har en hög naturvetenskapligkompetens. De somjobbar på kraftverken är mycketerfarna experter inom sina respektiveområden. Trots kulturskillnaderoch olika bakgrunder hittarkraftverksexperterna snabbt ettgemensamt språk och kan arbetapå samma våglängd utan problem.Kari Lahti påpekar att denökande medvetenheten om miljöochklimataspekterna också bidrartill att öka efterfrågan på Fortumskraftverkskompetens i Ryssland.– Högre miljömedvetenhetär det som vid sidan av kostnadsbesparingarökarefterfrågan på våratjänster mest. Rysslandsmiljölagstiftning är förståsfortfarande betydligtmer outvecklad jämförtmed lagstiftningen inomEU och utsläppen ärmycket större. Landethar dock ratificerat Kyoto-avtaletoch strävar efter att minska sinautsläpp. Och när kraftverkens verkningsgraderökar minskar ocksåutsläppen. Det finns med andraord ett stort behov av förbättradenergieffektivitet i Ryssland.FORTE 4/2007 25

Operanåt folket!Folkoperan i Stockholm arbetar på många sättannorlunda än traditionella operahus. Folkoperan villavdramatisera operabesöket och nå nya besökaresom aldrig har varit på opera, bland annat med hjälpav sponsorsamarbetet med Fortum.TEXT: WESA LEHTO BILD: MATS BÄCKEROpera ses allmänt som enkonstart som riktar sig tillen mycket smal målgrupp,vilket var ett av skälen till attFolkoperan startades 1976. Syftetvar att göra annorlunda operasom lockar bredare publik. Idag, efter 31 års verksamhet ochmånga succéuppsättningar, är EricSjöström, vd för Folkoperan, rättså nöjd med utvecklingen. Riktignöjd vill han dock aldrig bli eftersomdet skulle hota den så viktigakreativa utvecklingen.Det är en avslappnad och nöjdoperadirektör som vi träffar högstupp i Folkoperans hus på söder iStockholm. Urpremiären på Zarah,operans senaste storsatsning ärprecis över och recensionerna ärstrålande. Även publiken gillarverket, med utsålda föreställningarsom följd.Zarah och alla andra Folkoperanssuccéuppsättningar visaratt Folkoperan har nått sina syften:att utveckla och förnya konstarten,att nå nya publikgrupper samt attskapa sysselsättning för unga sångareoch musiker.– Vi har lyckats nå nya publikgrupper,men det finns mycketkvar att göra. Jag tycker inte attman ska döma dem som inte vill gåpå opera. Jag ser det som vår uppgiftatt bli så intressant att folk villkomma hit. Jag är dock övertygadom att Folkoperan har lyckats avdramatiserasvårigheten att ta sigtill opera, säger Eric Sjöström.Fakta om FolkoperanGrundades 1976 av den nuvarandekonstnärlige chefen Claes Fellbomoch musikchefen Kerstin Nerbe.Sveriges största arbetsplats förfrilansande sångare och musiker menendast 22 fast anställda.Omsätter cirka 40 miljoner om året– bidrag från Stockholms kommun,Stockholms läns landsting, staten ochsponsorer uppgår till cirka hälften avomsättningen.50 000–75 000 besökare per år.Mira Bartov (31) blir ny konstnärligledare den 1 januari 2008.26 FORTE 4/2007

Folkoperan representerar Fortums värdenFortum har i över tio år varit Folkoperans huvudsponsor och Eric Sjöström ser samarbetetsom något mycket lyckat.– Med hjälp av sponsorsamarbetet har vi nått nya publikgrupper som kanske inteannars hade kommit hit. Och det ligger ju helt i linje med vårt mål att nå nya besökare,avslutar Eric Sjöström.– Folkoperan passar väl in i vårt förhållningssätt till kultur. Folkoperan är innovativ ochnyskapande på ett traditionellt område och det är precis vad vi på Fortum ska vara, sägerHans Lindahl, Vice President, Fortum Markets, Business Customers.– Vi vill ha långsiktiga relationer med våra samarbetspartners för att växa ochutvecklas tillsammans. Vårt samarbete med Folkoperan är ett bra exempel på detta, sägerHans Lindahl.Fortum har många aktiviteter tillsammans med Folkoperan.– Varje år följer drygt ettusen av våra kunder med oss till Folkoperan. Kvällen inledsmed en guidad tur genom Folkoperans historia och avslutas i det tidigare oljepannrummetnumera Fortums visningsrum med fjärrvärmecentral. Arrangemanget är mycket uppskattatatt döma av kundernas betyg, säger Peter Mörke, Vice President Marketing and SalesFortum Värme.– Vi samarbetar inte enbart med Folkoperan på plats med olika aktiviteter utansamarbetat är betydligt bredare än så. Folkoperan har varit en uppskattad del av mångaarrangemang vi genomfört på andra platser. Bland annat var de ett värdefullt inslagnär vi genomförde vårt årliga kundseminarium i oktober i år "Med energin att förändravärlden". Delar av Folkoperans sångare och musiker samt Folkoperans musikchef KerstinNerbe fanns på plats. Kopplingarna till vår verksamhet och våra värderingar är viktiga ivåra samarbeten - energin finns där samt en vilja att förnya och tänka nytt, säger HannaJohnsson, sponsringsansvarig på Fortum i Sverige.Fortumskundservice iSverigePrivatkunderEl, elnät, fjärrvärme,fjärrkyla och gasTelefon: 020–46 00 00Telefontid el och elnät:vardagar 08.00–19.00Telefontid fjärrvärme, fjärrkylaoch gas: mån-tor 8–16, fre 8–15FöretagskunderAllt på svenskaPå Folkoperan sjungs endast påsvenska, oavsett verkets originalspråk.– I början fick vi mycket kritik,det var något oerhört att sjunga enitaliensk opera på svenska. I dagär det tvärtom. Det skulle bli etthimla liv om vi inte skulle sjungapå svenska. Vi gör det inte baraför publikens skull, utan även försångarnas skull. De får in mycketmer känslor när de får sjunga påsitt eget språk och då blir rollpresentationenbetydligt starkare.Eric Sjöström ser inte Folkoperanoch Kungliga Operan somkonkurrenter, utan de kompletterarvarandra. Folkoperan är dockmer nyskapande och vill ständigtdriva operakonsten vidare.– Vi vill inte att opera baraär skönsång, utan för oss är detviktigt att dramat står i centrum.Stora operor, som till exempel Car­Ulrika Tenstam i rollensom Zarah.men och la Traviata, har något viktigtatt berätta för oss även i dag.Därför anpassas operans budskaptill dagens förhållanden. Därförhade till exempel Rigoletto, som vigjorde hösten 2006, kopplingar tilldagens trafficking-problem.Zarah väcker starka känslorUnder hösten är det Zarah somspelas på Folkoperan, en opera omden populära sångerskan ZarahLeanders liv i nazitysklandsinnersta cirkel.– Det är alltid nervöst med enny storsatsning. Man ska kommaihåg att opera är den absolutdyraste konstarten. Zarah har tillexempel kostat närmare 14 miljoneratt sätta upp. Därför är det såroligt att Zarah har tagits väl emot.– Zarah väcker starka reaktioner,både hos dem som inte gillarhenne samt hos dem som ser hennesom en stor sångerska och inte villprata om hennes tid i Tyskland. Jagmåste erkänna att jag inte riktigtförstod att det fanns så starkakänslor förknippade med ZarahLeander.El och elnätTelefon: 020–818 818Telefontid: vardagar08.00–18.00Fjärrvärme, fjärrkyla och gasTelefon: 020–46 00 00Telefontid fjärrvärme, fjärrkylaoch gas: mån-tor 8–16, fre 8–15Fortum felanmälanprivat och företagFelanmälan strömavbrott,fjärrvärme, fjärrkyla och gasdygnet runtTelefon: 020-44 11 00FORTE 4/2007 27

HÅLLBARENERGIUTVECKLINGFÖR FRAMTIDENFortum Service arbetar för en framtida hållbar klimatutveckling. Våra omfattande drift- och underhållstjänsterstödjer dig i din ambition att öka din energieffektivitet, förbättra dina kraftverksbränsleekonomi, minska dina utsläpp av växtgaser samt förstärka kvalitén i dina verksamhetsprocesser.Många betydelsefulla aktörer i världen, med energiintensiva verksamheter, litar påvår erfarenhet och expertis. Låt den goda energin fl öda in till förmån för din verksamhet och vårgemensamma miljö.FORTUM SERVICE, Box 42010, SE-12612 STOCKHOLMTel. (08) 671 70 00, www.fortum.se/service