december 2007 - Till Liv

LÖSNUMMERPRIS: 40 KRevangelisk-luthersk missionstidning nummer 12 2007

I fokusUndergång, flykt och hoppDET HAR VARIT ETT ÅR AV DOMEDAGSPROFETIOR. I media harframtidsbilderna duggat tätt av en värld med svåra oväder,missväxt, flyktingströmmar och krig som följd av omfattandeklimatförändringar. Den värld vi lever i kommer inte att bestå.Undergångstemat har analyserats från olika vinklar, och i enserie kallad ”Apokalyps nu” i Dagens Nyheter skriver AaseBerg (15/7): ”Apokalypsen är det bortträngdas återkomst. Detfinns bara en utväg, och det är att dra fram fasan i ljuset innanden anfaller på eget bevåg. Som Houellebecq skriver: ’Sök digända ner till botten av bristen på kärlek’, det vill säga till denensamhet som varken ger kickar, bekräftelse eller vinning. Därfinns utvägen ur vårt överhängande inferno.”Sanningen framhålls som strategi: vi måste se med öppnaögon hur världen och vi själva är beskaffade. Aase Berg lyfterfram denna utväg i kontrast till allt det som vi så ofta använderför att döva oss och för att fly bort – hysterisk konsumtion,ständigt behov av action, dyra prylar och exotiska resor. Det ärbara symptom, skriver hon: ”Själva sjukdomen är ett djuparehelvete: skräcken för tomhet och tristess, det vill säga skräckenför den existentiella ensamheten.”I jultider är det lätt att ge Aase Berg rätt. Konsumtionshysterinslår ständigt nya rekord. Vad är det som vi så krampaktigtförsöker dölja? Ensamheten, ledan, tristessen. Men vem kan åandra sidan orka leva med det som hon ger som alternativ? Attse misären med öppna ögon, att orka inse tomheten och övergivenheten,att vi var och en står oss själva närmast, att kärlekoch omtanke är undantag. Nog har hon rätt i många stycken,och inget av det blir mindre sant för att vi försöker förneka det.Men kan vi något annat?Till denna förtvivlade värld låter Gud sig födas som ett barn.Han visar oss en annan utväg. Vi är inte ensamma, inte övergivna.Vi är så högt älskade att den helige Guden tar gestalt somett svagt, utsatt, sårbart litet människobarn för att kunna räddaoss. Förföljd och med Herodes dödsdom hängande över sig redankort efter födseln. Han ger oss hopp, en möjlighet som låteross se sanningen om världen och oss själva, men som intestannar där i det fasansfulla, utan visar på en utväg av nåd, kärlek,förlåtelse – och en evighet tillsammans med honom.Han visar oss också på en väg för att sprida hoppet vidare,att våga vittna genom kärlek. Att våga vara sårbar, våga överbryggaklyftor, våga svälja förtret, trakasserier och svek. Attvåga älska ändå, trots allt, därför att han har älskat oss först.Och därför att det finns förlåtelse. Han har gått före och visatvägen, och i den trygghet som Guds kärlek ger får vi ocksåvåga. Det hoppet behövs i världen. Gå ut och sprid det!REBECKA ENGSTRÖMRedaktionsledamot, StockholmDock, natt skall inte förbli där nu ångest råder. Ty ett barn blir oss fött, en son bliross given, och på hans skuldror skall herradömet vila, och hans namn skall vara:Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste. JES. 9:1, 64 TILL LIV 12#2007

Ord till liv • Andra söndagen i AdventGuds rike är nära!När Johannes Döparen hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnadeGuds budskap och sade: ”Tiden är inne, Guds rike är nära.” mark. 1:14–15FRAM TILL NU HAR JESUS haft en lågmäld profil sida vid sida med Johannes. Egentligenborde han väl ha gått under jorden och legat lågt när myndigheterna fängslade Johannesför regimkritik. Men Jesus gör tvärtom: han inleder en ännu mer offentlig verksamhet.Han besöker varenda stad och by i Galileen, och för att snabbare hinna ännu merkallar han till sig lärjungar, som han utbildar, utrustar och utsänder somapostlar – för att göra som han: förkunna, hela och befria. Från Galileensprids ryktet både till Jerusalem och utomlands. Folk strömmartill och snart talas det inte om något annat. Det är som om Jesusinte kan skynda sig fort nog att överallt förkunna:– TIDEN ÄR INNE!När det ser som mörkast ut – när Israel lider under en övermäktigockupationsmakt, när den förste profet Gud sänt på 400 årblir fängslad – då är tiden inne för Guds ingripande. För demsom var mitt inne i lidandet kunde det se ut som om Gud övergivitdem. Men efteråt blev det tydligt att när det var som mörkast varGud som mest aktiv; när Gud kändes som mest avlägsen var han somnärmast. Detta är snarare en regel än ett undantag: vi är ofta blinda förGud (som om inte bara mörkret gör oss blinda, utan att även ljuset av hansnärvaro bländar) och vi ser hans handlande som tydligast i backspegeln. Och liksomgryningen är som närmast när det är som mörkast, förkunnar Jesus:illustration: renéegöth– GUDS RIKE ÄR NÄRA!Guds rike är där Guds vilja sker. Så är det inte i dag. Det pågår ett universellt (hela skapelsenär inblandad) uppror mot Gud. Människans syndafall har dragit med sig död, lidandeoch nöd, och hela tiden sker saker mot Guds vilja. Men en dag ska hela universumbli Guds rike. Allt som inte är enligt Guds vilja ska då utrotas. Jesu förkunnelse attGuds rike är nära är ett fantastiskt budskap, som är bara en kort (men hur kort vet viinte) tid från sin uppfyllelse.Samtidigt är Han själv Guds rike. I honom sker Guds vilja helt och fullt. Men återigen:de flesta missade att den fattige snickaren från Nasaret var Gud själv. När Jesus undervisarom hur nära Guds rike är, säger han det sensationella: Guds rike är inom er.I en kristen, som egentligen är delaktig i upproret mot Gud, flyttar Jesus in. Guds rikefinns nu sida vid sida med den bortvända viljan. Steg för steg i en daglig kamp tar förlåtelsenmakten över synden, kärleken över själviskheten, ödmjukheten över högmodet …Många slag förloras, men den som håller sig nära Jesus får hela tiden ny påfyllning avhimmelrikets krafter. Och på den yttersta dagen, när också i henne allt som inte är Gudsvilja slutligen förintas, blir hon, liksom resten av skapelsen, i fullständig harmoni medGud, med universum och med hur hon var tänkt att vara: då är allt Guds rike.BÖN: Kom nära med Guds rike nu, Jesus!DAN SARKARKomminister, BrobyTILL LIV 12#2007 5

På nyttMaria gick längs gatan på väg mot musikskolan. Det var dags förpianolektion igen. Uppför trappan och sen vänta i fåtöljen medaneleven innan spelade klart sina sista minuter av lektionen.”Hej, Maria, välkommen in”, sa Lars när han öppnade dörrenoch släppte ut Anders, som var klar för dagen.Maria tog av sig jackan och satte sig vid pianot. Det kändesganska bra i dag, hon hade övat lite mer än vanligt och tyckteatt stycket som hon hade i läxa satt ganska bra. Hon börjadespela upp stycket för Lars, kom av sig lite grand på andra reprisen,men hon var ändå ganska nöjd.”Bra”, tyckte Lars, ”men kan du ta det igen, också försökerdu få det lite svängigare. Prova att göra såhär i basen istället.”Lars spelade en bit för att visa hur han menade.Maria försökte igen, men det ville sig inte riktigt. Det lät inteså som det gjorde när Lars spelade. Hon fick öva ett tag, förstbara basen för sig själv, och efter ett tag satt det ganska bra.Men så fort hon lade till högerhanden så gick det isär, det gickinte att få ihop. ”Du kan väl ta och öva på det här stycket tillnästa vecka igen så får du säkert ihop det. Nu tycker jag att viprovar på ett annat stycke istället.”Hon släpade benen efter sig när hon kom ut på gatan igen.Dubbla läxor till nästa vecka! Och hon som brukade tycka attdet vad tillräckligt jobbigt att hinna öva på ett stycke. Hon kändesig först ganska missmodig, men efter en stund började hontänka att hon minsann skulle ta sig an utmaningen! Hon hadeju faktiskt känt, när hon satt där och övade på basgången, attdet var nästan inom räckhåll. Det skulle ju vara så roligt att fådet att låta så där som det lät när Lars spelade. Maria gick direktin i finrummet och satte sig vid pianot när hon kom hem.EN VECKA SENARE VAR HON PÅ VÄG till pianolektion igen. Honhade övat och övat tills basgången satt i ryggmärgen, och tillslut hade det gått att sätta ihop med högerhanden. Visserligenhade hon inte hunnit träna på den andra läxan så mycket, mendet skulle nog lösa sig.”Vad bra, Maria, det märks verkligen att du har övat! Nusvänger det!” Lars var entusiastisk. Han visade nya knep somman kunde lägga till, och sen gick de vidare med ett nytt styckei samma stil. De sista minuterna kom han plötsligt på:”Men du hade ju ett stycke till i läxa. Ska du spela det nu kanske,så får jag höra.” Nu var Maria ganska trött efter en halvtimmesintensivt spelande, så att plötsligt byta genre och spelaett annat stycke gick inte så bra. Hon kom av sig flera gångeroch kände sig stressad eftersom hon hörde att nästa elev stodoch väntade utanför dörren.”Jag förstår att det är svårt att ställa om till en annan stil, ochvi har ju spelat på rätt bra i dag. Jag tror att vi bryter här, så kanvi börja med det här stycket nästa gång istället.”Nu hade Maria i praktiken tre läxor att öva på: det förstastycket, som hon skulle öva på med nya tillägg, det andra somhon inte hade lyckats så bra med i dag och så ett helt nytt stycke.Men nu hade hon kommit igång bra med spelningen, tycktehon, så nu skulle hon hem och kämpa.Men när hon kom till musikskolan nästa vecka var Lars sjuk.I stället fick hon spela för en av de andra pianolärarna somryckte in som vikarie. Hon spelade upp ett av styckena som honhade haft i läxa, och sen fick hon krångla sig igenom ännu ettnytt stycke. Hon avskydde att spela direkt från noterna, det flötliksom bara ihop för henne. Hon kunde inte förstå hur mankunde förvänta sig att någon skulle kunna läsa fyra stämmor6 TILL LIV 12#2007

Tänk inte påvad som förr harvarit, bry er inteom vad fordomhar skett.Se, jag vill göranågot nytt …foton: isak engströmjes. 43:18–19samtidigt och sen få fingrarna på rätt toner. Det gick bara inte!När hon kom hem var hon på dåligt humör. Hon var inte allssugen på att spela. Veckan gick, och hon kände flera gånger atthon borde sätta sig vid pianot och öva. Men hon orkade barainte ta itu med det. Tisdagens pianolektion närmade sig. Påmåndagskvällen satte hon sig vid pianot för första gången sedanförra veckans lektion. Hon tänkte att hon i alla fall kundeta och repetera de styckena som hon hade kunnat tidigare. Honklinkade lite håglöst på pianot. Det ville sig inte alls, och efteren stund gav hon upp.På natten sov hon dåligt. Hon ville inte alls gå till pianolektionennästa dag. Efter skolan dröjde hon sig kvar – övervägdemöjligheten att ringa musikskolan och säga att hon var sjuk.Men nej, det kunde hon ju inte. Så hon gick dit, några minuterförsenad.Dörren in till övningsrummet stod redan öppen, och Larsväntade på henne.”Hej, Maria, kul att se dig igen. Jag är ledsen att jag inte kundekomma förra veckan, men jag låg hemma i influensa i fleradagar. Hoppas att det gick bra att spela för Kristina istället. Nusätter vi igång, tycker jag, så att vi hinner spela mycket i dag.Välj själv vad du vill börja med!”Maria satte sig och började på ett av styckena. Hon komsnart av sig. Provade med ett av de andra istället, men det gickinte mycket bättre.”Men hur är det, Maria, det verkar inte gå så bra i dag?”Nu fick hon ju erkänna att hon inte hade övat alls i veckan.Kraven kändes så stora! Det hade ju varit roligt att öva och förbättrasin spelning så länge det kändes som att målet var inomräckhåll. Men sen hade den ena läxan lagts på den andra tillsdet kändes som ett berg som hon inte kunde komma över.”Jag klarar inte det här”, sa hon till Lars.Lars satt tyst och tittade på henne en stund. Sen sa han:”Vet du vad, Maria? Jag tycker att vi stryker ett streck överalla de gamla läxorna och börjar på nytt istället.”Stryka ett streck över det gamla? Det var som en sten som föllfrån Marias rygg. Plötsligt var det roligt att spela igen, befriadfrån det som hade tyngt henne. Tänk vilken skillnad det blev!Hon och Lars började spela på något nytt, och det var längesedanhon hade haft så kul.IBLAND TRASSLAR LIVET TILL SIG, och vi beter oss inte som viskulle önska. Vi vet att vi borde ta tag i trasslet och ordna uppdet, för ofta drabbar vårt beteende även andra än oss själva.Men många gånger räcker krafterna inte till, och våra halvhjärtadeförsök leder bara till ännu värre trassel.Att inte kunna sin spelläxa är ingen synd, men vi kan få användaberättelsen om Maria och pianospelningen som en bildför den förlåtelse Gud ger oss för det som går snett i våra liv. Detär Guds stora gåva till oss att han, för Jesus skull, kan stryka ettstreck över det som varit och befria oss från vår synd och skuld.Så får vi gå vidare i kampen för Guds rike utan att behöva släpamed oss det gamla.Tänk inte på vad som förr har varit, bry er inte om vad fordomhar skett. Se, jag vill göra något nytt … Jag utplånar dina överträdelsersåsom ett moln och dina synder såsom en sky.jes. 43:18–19, 44:22.REBECKA ENGSTRÖMAmatörmusiker, StockholmTILL LIV 12#2007 7

Förtryckochförväntanfoto: eva sernaVad hade hänt i Palestina vid tiden för Jesu födelse ochvilka förväntningar levde judarna i? Vad kännetecknarden tid och den historia som Jesus själv är en del av?ALEXANDER DEN STORES RIKE, som omfattat länderna från Makedonien bort tillIndien samt Palestina och Egypten, splittrades efter hans död år 323 f. Kr. iflera riken. Av dessa gör både Egypten och Syrien anspråk på Palestina.Landet hotas ständigt av furstar som inte tolererar ett folk som anser attdyrkan av alla andra gudar är ett avfall från den ende Guden.När Syrien år 198 tar makten över landet görs försök att införa grekiskkultur. Kulmen nås år 167 när Antiochus IV Epifanes angriper judisk religionoch kultur genom att förbjuda judarna att leva efter Mose lag. Hanplundrar templet och vanhelgar det genom att sätta upp avgudabilder och påbrännoffersaltaret resa en staty av den grekiske guden Zevs.DÅ STARTAR DEN JUDISKE LEDAREN MATTATIAS och hans söner mackabéernas blodigafrihetskamp som leder till att tempelplatsen renas och ett nytt altare byggsår 164. Till minne av detta firas framöver chanukka, tempelinvigningenshögtid (Joh. 10:22).Nu börjar en tid av självständighet som samtidigt präglas av inre motsättningar.Man väntar på ”profeten” som ska vara en andlig ledare för folket,men samtidigt på den som ska föra judafolket till seger mot alla dess fienderoch så upprätta Guds rike på jorden.ÅR 63 F. KR. TAR ROMARNA GENOM GENERALEN POMPEJUS makten i landet. De skapargoda kommunikationer, välfungerande rättsväsen och fred inom världsväldetsgränser. Palestina är dock ett oroligt område där man gång på gångmisslyckas med att hantera situationen. Följden blir våldsamma övergrepp.Judarna lider svårt under förnedring och förtryck, och längtan efter ettgudomligt ingripande genom Messias växer sig allt starkare. Samtidigt finnsdet en ständig misstänksamhet hos både den politiska och den religiösa ledningenmot personer som träder fram och gör anspråk på att vara Guds utsände.Vem är han?Vem är han, som förbarmar sig,som läker de slagnas sår,som böjer sig ner, som har tid med mignär ingen annan förstår?Vem är han, som går vägen framnär alla andra har gått förbi,som lyfter mig upp ur synd och skam,förlåter och gör mig fri?Vem är han, barmhärtig och god,som har mig så hjärtligt kär?Jag ser kring hans panna törnen och blod.Då förstår jag vem han är.Ur Någon frågar efter dig, av Hans Hallebo.NÄR JOHANNES DÖPAREN SATT I FÄNGELSET SKICKADE HAN TVÅ AV SINA LÄRJUNGAR ATT FRÅGA JESUS:Är du den som skulle komma, eller skall vi vänta på någon annan? Jesus svarade: Gåoch berätta för Johannes vad ni har sett och hört: Blinda ser, lama går, spetälska blirrena, döva hör, döda uppstår och för fattiga predikas glädjens budskap. Och salig ärden som inte tar anstöt av mig. LUK. 7:18–238 TILL LIV 12#2007

Ord till liv • Tredje söndagen i AdventDen kärve Johannes DöparenNär folk kom ut i stora skaror för att döpas av Johannes Döparen sade han till dem:Huggormsyngel! ur luk. 3:1–15.VEM TAR EGENTLIGEN den folkilskne gräshoppsätande Johannes Döparen till sitt hjärta?Förvånande nog många:DE LÄNGTANDE. Israel var ockuperat av romarna sen 90 år tillbaka, och Döparens blottanärvaro blåste liv i hoppet för dem som längtade efter Guds ingripande. Nu kom Johannes,vars namn betyder ”Herren är nådig”, den förste profeten Gud sänt på 400 år, för attbereda väg för Herren. Och de som längtade drog i stora skaror ut till honom för att döpas,lyssna och ändra livsstil. Längtar du efter mer av Gud i ditt liv? Besök Johannes Döparen!DE SOM FÖRLORAT. Johannes Döparens förkunnelse väckte ett hopp hos änkorna, de föräldralösa,invandrarna och de fattiga, alltså de som förlorat livskamrat, föräldrar,land eller ekonomisk trygghet. Han som heter ”Herren är nådig” gav dem hoppom upprättelse, förbarmande, rättvisa och trygghet. Hans namn är fortfarandeen borgen för Guds omsorg om dig som har förlorat något älskat i ditt liv,eftersom Gud vet hur du har det: han har ju själv förlorat sin ende Son.DE CHANSLÖSA. Johannes gav dem som levde bortvända från Gud en nychans: om de vände sitt liv mot Gud och sina medmänniskor, var Herren nådigmot dem. Det skulle synas i deras liv att de levde i Guds förlåtelse – annarsförblev de ”huggormsyngel”. Soldater och landsförrädare fickanvisningar för ett rättfärdigt liv. Och vanliga normalinkomsttagarefick uppmaningen att dela med sig av mat och kläder, ändaupp till femtio procent av vad de ägde.Kanske starkare än någon annan profet drev Johannes Gudsovillkorliga krav att älska medmänniskan. Är det därför vi harså svårt att ta honom till våra hjärtan: när det drivs fullt ut blirkravet att älska så hårt, så svårt, så omöjligt. Vem har en chans om kravet ärså stort? Var tar nåden vägen när kärleken blir ett krav?JESUS KRISTUS. Han lyfte fram Johannes som den störste av kvinna född. Överallt där Jesussåg människor som tagit Johannes till sitt hjärta, såg han människor som han kändeigen något av sin egen livsinriktning hos: vända mot Gud och sina medmänniskor. Och iHonom såg de den Gud som uppfyller det ovillkorliga kravet och tillgodoräknar oss det.Kristendom är nämligen inte att älska Gud över allting och sin nästa som sig själv. Kristendomär att Gud har älskat oss ovillkorligt och fullt ut. Herren är så nådig att Han ilängtan efter dig förlorade allt, till och med sitt liv när Han valde att bli chanslös mot soldaternapå långfredagen för att dö för att frälsa dig. Hela Jesu kärleksfulla väsen ochidentitet är det Johannes vittnade om: ”Herren är nådig.”BÖN: Tack, Jesus, för att Du har tagit mig till ditt hjärta!DAN SARKARKomminister, Brobyillustration: renéegöthTILL LIV 12#2007 9

Månadens förklaringMaria, Jesu morMaria, en jungfruRedan efter människornas syndafall lovade Gud frälsninggenom kvinnans avkomma (1 Mos. 3:15). Sjuhundra år föreKristi födelse profeterar Jesaja om ett tecken: Se, jungfrun skallbli havande och föda en son (Jes. 7:14).Att Jesus föddes av en jungfru har helt avgörande betydelseför synen på Jesus. Guds Son existerade nämligen före Mariasgraviditet, av evighet. När han blev människa krävdes en unikfödelse. Skriften säger dessutom att alla människor föds medsynd, men att barnet i henne har blivit till genom den heligeAnde (Matt. 1:20).Maria, prisad saligLiksom i Gamla testamentet väljer Gud det som ser litet ut. Mariaprisar Gud för att han trots sin tjänarinnas ringhet gjort storating med henne. Hon trodde på löftet om världens Frälsareoch tog ödmjukt emot uppgiften. Kristna världen över har prisathenne salig, 1 när man läst om hur denna unga, oansenligakvinna från hedningarnas Galileen får den välsignade, hisnandeuppgiften att bli Herrens mor! ”Se, hur Gud på ett så överväldigandesätt ärar dem som föraktas av människor” (Luther). 2Maria fick se ett barn växa upp som alltid varlydigt mot föräldrarna.Maria beskrivs som saligför att hon tror Gud påhans ord, trots att detGud säger mänskligtsett är omöjligt – precissom i Abrahamsoch Saras situation(Rom. 4:18–20).Denna tilltro till Jesusuttrycker Mariaockså när vinet är slutvid bröllopet i Kana.Men vi skymtar ocksåmotsatsen, när man sägeratt Jesus förloratförståndet och Mariaoch Jesu bröder går för attta hand om honom(Mark. 3:20–35). Sedanser vi henne vidJesu kors och efteruppståndelsen iuthållig böntillsammansmed lärjungarna.foto: magnus lindBruk och missbrukDe tidiga kyrkofäderna nämner Maria bara på enstaka ställen;Justinus Martyren (d. 165) och Irenaeus (d. ca 208) kontrasteradeMarias lydnad mot Evas olydnad.På 300- och 400-talet kom en svängning. Kristendomen blevstatsreligion i romarriket, men gamla religioner levde kvarunder ytan. Anhängarna till gudinnan Isis, som kallades ”denstora jungfrun” och ”Guds moder”, tenderade att vända blickenmot Maria när hednareligionerna förbjöds och deras tempelförstördes vid 300-talets slut. Efesos, som före kristnandet tillhördegudinnan Artemis, blev tidigt associerat med Maria. 3Detta påverkade sannolikt synen på henne.Inom romersk-katolska kyrkan lär man att Maria föddessyndfri och efter livet blev upphöjd till ”drottning över allting”.4 Reformatorerna varnade för att tillskriva Maria krafteroch funktioner som saknar bibelstöd. Det står t.ex. ingenstansatt Maria var syndfri, utan tvärtom att alla har syndat – ochsjälv prisar hon Gud som sin Frälsare (Luk. 1:47).Maria, en förebildHur kan Maria vara en förebild för oss, utan att bli föremål för’kult’? Abraham, Sara, Rut, David, Johannes Döparen och ”enhel sky av vittnen” (Hebr. 12:1) är också förebilder. Men Bibelnuppmanar oss inte att upphöja dem, utan att följa deras tro(Hebr. 13:7, Rom. 4:12). De är vittnen om att Guds Son har älskatmig och utgivit sig för mig.På samma sätt är Maria en förebild: hon trodde Guds ord ochställde sig i lydnad till Guds förfogande. Även när hon inte förstodallt, så ”bevarade och begrundade” hon i sitt hjärta dethon hörde. Detta är ett skönt exempel som kan sporra oss. Välsignelsenligger i att vi liksom Maria begrundar och tar vara påGuds ord.En kvinna i folkhopen ropade en gång till Jesus: Saligt är detmoderliv som har burit dig och saliga de bröst som du har diat.Men Jesus svarade att de hellre skulle säga: Saliga är de somlyssnar till Guds ord och bevarar det (Luk. 11:27–28).DANIEL BRANDTLärare och teol. stud, Göteborg1. ”Salig” betyder överlycklig, privilegierad, välsignad. Den som tagit emotvärldens Frälsare är rättfärdig och därmed också salig.2. Genom tron allena. Predikoantologi redigerad av doc. Kjell Ove Nilsson.Stockholm 1967, s. 71.3. Introduction to the History of Christianity. Editor Tim Dowley. Minneapolis2002, s. 141.4. Katolska kyrkans katekes. Vejbystrand 2000. Underartikel 966.10 TILL LIV 12#2007

Vilken mäktigGud vi har…foto: sxcfoto: eva anderssonI utkanten av Tokyo borZenji och Sakij Nojima.I somras besöktede Sverigeoch lämnade dåett vittnesbördsom är enuppmuntrantill oss att tropå Guds möjligheter.ZENJI OCH SAKI NOJIMA FÖDDES ÅR 1929, och de är båda frånhuvudön Honshu – Zenji från utkanten av Tokyo och Saki fråntrakten kring Niigata, som ligger på nordsidan av ön. Båda blevkristna i tjugoårsåldern genom kontakt med missionärer i landet.De gifte sig 1956 och har två döttrar. En av dem är KiyomiHenrysson, som bor med sin familj i Lund.När Zenji, Kiyomis pappa, blev kristen var det inte genomnågon särskild upplevelse – efterhand lärde han sig mer omkristen tro, i församlingen bildades bibelstudiegrupper och påså sätt växte han in i tron. Han fick arbete som fastighetsskötarepå ett nybyggt missionscenter i Yokohama (Send International).Där bodde han sedan med sin familj i ca 30 år.När missionsstationen skulle stängas 1990 fick han erbjudandeom att arbeta på en engelskspråkig skola för missionärsbarn,Christian Academy, i utkanten av Tokyo. Han fortsattedär som vaktmästare, trots att han då fyllt 62 år (officiell pensionsålder),och han har just nu slutat arbeta, 78 år gammal.Saki, Kiyomis mamma, har arbetat hemma i hushållet eller iköket på missionsstationen när det behövdes. När de flyttadetill Yokohama arbetade hon där i en kristen bokhandel.Ensam kristen i familjenZenji har åtta syskon, är själv nummer fyra. Fem syskon lever idag, men ingen av de andra är kristen.– Vi har en särskild omsorg om storbror ’nr tre’ som bor närmast,säger Zenji. Han var i flottan under kriget och var medom dramatiska händelser. Detta är lite av hans identitet och hanhar svårt för att lyssna till Gud. Vi ber för honom och är angelägnaom att ha en god relation till honom – det är då ocksåmycket lättare att berätta om evangeliet.– Jag hälsade på ’farmor’ mycket, berättar Saki. Hon var enenkel människa, diskuterade inte så mycket – hon blev kristeninnan hon dog. Senare kom ’farfar’ ganska ofta till oss och dåberättade jag för honom om Jesus. Han hade varit med i kriget –och där gjort något han i sitt samvete tyngdes av. Vi fick intryckav att han menade att hans synd var alltför stor – han kundeinte tro förlåtelsen. Och om det fanns en Gud ville han inte lastaöver sin skuld på Jesus, utan själv bära straffet. Han dog på 60-talet.SAKI NOJIMA HAR TRE SYSKON som alla är kristna. Hennes far varhantverkare och tillverkade penslar som användes för kalligrafi(skönskrift). Detta var tidigare ett obligatoriskt ämne i skolanoch därför var efterfrågan på penslar stor. Men i samband medden amerikanska ockupationen vid krigsslutet 1945 försvann’tvånget’, efterfrågan minskade. Den ekonomiska situationenblev då svår för familjen.Saki döptes tre månader efter det hon blivit kristen. När honnu tänker efter, ser hon att hon inte förstod så mycket då, menhon ser hur Gud har handlat i hennes liv.TILL LIV 12#200711

foto: familjens fotoalbumfoto: eva anderssonfoto: familjens fotoalbumfoto: steph stiefelSaki och Zenji med sina döttrar i början på 60-talet. En av döttrarna,Kiyomi Henrysson, bor nu med sin familj i Lund.Saki framför församlingens grav där hennes far ligger. På gravstenen finns ettkors, vilket är ovanligt, och det står ”Vårt medborgarskap finns i himlen”.Saki Nojimas livsfrågor – och Guds ledning– Det började i skolan när jag var i tioårsåldern, berättar Saki.När läraren undervisade i biologi började jag fundera mycket påvar allt kom ifrån. Ett frö måste ju sås innan något kan växa –men var kom fröet ifrån? Och varifrån kom växterna och djuren?Hur hade världen kommit till? Jag ville veta, men jag fickinga svar. Jag hade hört om utvecklingsläran och lyssnat medstörsta intresse. Men man tog inte upp det i skolan.Jag gick till kyrkan och lyssnade på predikan, men jag förstodinte så mycket. Och jag tappade lusten att gå till kyrkan.Samtidigt introducerade några icke-kristna vänner en man förmig – jag tänkte att det kunde vara en förevändning att lämnaförsamlingen och tron.Den här ’äktenskapsplaneringen’ fortsatte och jag skulle träffahonom och hans familj. Men en vecka tidigare hade jag drömtnågot underligt. Jag fick se människor i en park. De berättadeatt Kristus just farit upp till himlen – och jag ville då gärna se honom,men kunde inte. Men jag hörde någon som kallade på mig.En röst sa att om du lever i tron vill jag ge dig en god man. Samtidigtsåg jag ett vackert, blått tyg komma ner från himlen . Ja,detta har jag tidigare i stort sett hållit för mig själv …SAKI NOJIMA FICK SENARE HÖRA att om det är Gud som talar i endröm får man förr eller senare en förklaring till drömmen. Någonannan berättade att färger kan ha olika betydelse: blå färgbetyder att man närmar sig Gud. Två år därefter läste hon i Bibeln:Närma er Gud, så skall han närma sig er (Jak. 4:8).– En vecka efter drömmen, fortsätter Saki, åkte jag till mannensom de föreslagit att jag kunde gifta mig med. Men jag blevså besviken; när han mötte mig var han irriterad för att jag komolämpligt. Jag fick märka hurdan han var – och jag sa nej tillhonom och åkte hem. Gud gav mig sen en god man i Zenji …Det finns en Skapare!– Men under vistelsen där hos mannen skedde det en förändringhos mig: jag ville nu inte längre lämna församlingen och dekristna. När jag nu sagt ja till att närma mig Gud kunde jag lättareförstå predikningarna. Jag ville också veta mer! Jag sökte ikyrkans bokhyllor och läste många böcker. En dag såg jag entjock bok på hyllan: det var en Bibel. Innan hade jag bara haftett Nya testamente. Jag öppnade den och läste första versen:I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Jag blev yr – världenvändes upp och ner för mig. Det blev ett kraftigt möte medGud, och mina många frågor började genom den versen få ettsvar. Det måste finnas en början – ja, Gud har skapat världen!Detta var Guds budskap till mig.Saki säger att eftersom hon under en lång tid i sitt liv inte kändeGud har hon nu en brinnande längtan efter att få berätta omhonom. Så därför har hon skrivit ner berättelsen om sin väg tilltro. Hon kopierar och delar ut den, hon berättar om Bibelns förstavers för människor hon samtalar med – för att de också skakomma till tro på Gud. Hon gör det på eget initiativ och på egenbekostnad.Hon har även tryckt upp en annan berättelse – om hur hennesfar kom till tro. Den delar hon ut till kristna för att uppmuntradem i deras omsorg om sin familj.Religioner i JapanDE DOMINERANDE RELIGIONERNA ärshintoism och buddism; ofta praktiserasbåda men vid olika tillfällen i livet.Få japaner är djupt troende,många är helt sekulariserade.Shintoismen är den japanska nationalreligionen.Man ber för att blivälsignad, få lycka i livet och om beskydd,t.ex. mot onda andar. Högtiderfiras: en motsvarighet till påsk,en sommarfest samt under höstenen skördefest.Buddismen är främst en begravningsreligion,dvs. man vänder sig tillden främst när någon dör och ävenfoto: ivar van busselflera år efteråt då man minns dendöde. Redan på 1600-talet fick buddisttemplenansvar för folkräkningen,de fungerar lite som pastorsexpeditioner.Den äldste sonen ska ta över fadernshusaltare och familjens grav.Om han t.ex. blir kristen kan han intefullfölja traditionen och anses dåvisa en bristande respekt mot sin familjoch sina föräldrar.Många familjer/hushåll har bådeett shintoistiskt och ett buddistisktaltare. De är som en stor möbel,kostar ca 20 000 kr och kan köpas ivaruhus eller särskilda affärer.I Japan finns knappt 1% kristna,dvs. ca 1 miljon (i den statistiken ingårt.ex. även mormoner), samt ävennya, uppblandade religioner, t.ex.New Age.•••12TILL LIV 12#2007

foto: ben shaferfoto: familjens fotoalbumGud har välsignat Sakis och Zenjis äktenskap, och de kundeförra året fira sin 50-åriga bröllopsdag.En kalligrafi gjord av Saki, som visartecknet för kärlek, och intill stårJoh. 3:16.Hur Gud kan gripa in– Min far kunde inte tjäna Gud här på jorden, fortsätter Saki,för han blev kristen precis innan han dog 1963. Men genom attjag och mina syskon vittnar om vad Gud gjorde med honom,kan min far ändå få förhärliga Gud.Strax efter andra världskriget blev jag och mina tre syskonkristna och därefter min mor. Men min far sa: ”Vad som änhänder kommer jag inte att tro på Gud.”När min far blev sjuk och sängliggande var jag gift och hadetvå döttrar. Jag ville så gärna berätta om Gud för honom, så jagåkte hem till mina föräldrar – det tog åtta timmar med tåg. Menvad jag än sa, så var min fars hjärta hårt som sten. Till slut blevjag förtvivlad och ropade till Gud. Han svarade mig: ”Tro påJesus så skall du bli frälst, du och din familj!” Från den dagenbörjade vi i familjen be konkret om min fars frälsning.En gång väckte min treåriga dotter Kiyomi mig mitt i natten.Hon sa: ”Vi måste be nu så att morfar kan komma till himlen!”När vi hade bett tillsammans somnade min dotter. Men jag blevså orolig och undrade om min far nu skulle dö. Men Gud svarademig igen: ”Jag har hört din bön. Din far ska inte dö förränhan blir frälst. Han är i min hand.”En månad senare fick jag veta att han låg för döden. Underhela den långa tågresan kände jag frid och glädje, för jag litadepå Guds löfte om min far. När jag kom fram berättade min broratt far, som stått emot Gud så starkt och så länge, nu visat atthan ville tro på Gud. Morgonen därpå kallades han hem tillhimlen.Tacksamhet till GudPå kvällen samma dag kom några från församlingen för atthjälpa till. En kvinna berättade då att hon, två dagar tidigare,fått en uppmaning av Gud att gå och hälsa på Sakis far. Dennakvinna var dotter till ett par som fungerat som vittnen och’stödpersoner’ till Sakis föräldrar när de gifte sig. Nu kände hanen ’moralisk skyldighet’ att lyssna på henne. Hon blev ledd avGud att berätta om himlen. När hon sen skulle säga adjö, märktehon att hans ansikte var förändrat – det lyste av glädje. Hanförsökte röra sig, trots att han inte kunde, och tacka. Han nickadeoch log åt henne. Och Sakis bror fick höra att fadern nutrodde på Jesus som dött på korset för hans synder.Saki fick senare av sin bror, som då bodde hemma, veta attGud varje kväll i sömnen uppmanat fadern att lämna sina avgudar.Hans familj och tidigare generationer hade nämligen varitbuddister.Fadern hade bott mitt emot ett buddistiskt tempel, och straxefter det att han hade dött kom en släkting och sa, att han skrivitner hur begravning m.m. nu skulle gå till, enligt buddistisksed. Men familjen tackade nej. Detta väckte mycket motståndbland de äldre släktingarna och de kom inte till begravningen –den första kristna begravningen i den staden.”Tro på Jesus, så skall du bli frälst, du och din familj” – jag ärdjupt tacksam för att Guds löfte till mig blev förverkligat, avslutarSaki Nojima.EVA ANDERSSON, LundHur kristendomen kom till JapanPORTUGISERNA KOM PÅ 1500-TALET tillJapan, främst för att driva handel.Samtidigt fördes kristendomen in ilandet, genom bl.a. jesuiterna. Mennär kolonialismen bredde ut sig ochpåven genom kristendomen fickstort inflytande, upprättades i Japanen auktoritär centralmakt. De kristnaförföljdes, många avrättades, och defick hålla sig gömda. Landet varäven stängt för utlänningar från börjanav 1600-talet och till 1868.Industrialiseringen tog då fart iJapan och man lyckades väl – ochstolt invaderade man grannländerna.Detta gav även ett uppsvingför den japanska nationalreligionenshintoismen, och andra religionerförtrycktes; kejsaren sågs på 30-talet och under kriget närmast somgudomlig.1945 kapitulerade Japan för USAoch det blev fritt fram för kristendomeni landet. USA mer eller mindretvingade Japan att öppna sina gränser,och missionärer kom in i landet.I Kina och Korea hade missionärernadet nu svårt (p.g.a. kommunisternasmaktövertagande och Koreakriget)och många kom därför över tillJapan och fortsatte att arbeta där.Den första evangeliska kyrkan byggdesi Yokohama. Många japaner somutvandrat till USA (eller förvisats dit)återvände – en del av dem somkristna.•••foto: danny stoeckerTILL LIV 12#200713

Ord till liv • Fjärde söndagen i AdventVälsignad är du, Maria!Välsignad är du mer än andra kvinnor, och välsignat det barn du bär inom dig.ur luk. 1:39–45.UTTALANDET KOMMER FRÅN ELISABET som är uppfylld av den helige Ande. Hon har fåttbesök av sin släkting Maria som liksom hon själv är gravid. Båda kvinnorna förstår attde är med om något alldeles fantastiskt. Elisabet är gammal och hade kanske gett upptankarna på att kunna få barn. Men nu förbereder hon och hennes man Sakarias sig påatt ta emot det barn som Gud genom ett under ger dem.Framför sig har hon den unga kvinnan Maria som också hon får vara med om ett Gudsunder. Hon är ännu ogift, men ändå har Gud låtit ett barn börja växa i henne. Elisabetanar vad Maria får vara med om under denna märkliga tid i sitt liv. Säkert har Maria fåttta emot många förebrående och misstänksamma blickar från människor som inte troddepå hennes berättelse. Kanske har hon blivit utestängd från gemenskapen med sina vänneroch släktingar. Men när Elisabet tar emot Maria är det med glädje och kärlek.illustration: renée göthATT FÅ BÄRA ETT BARN inom sig är stort i sig. Det känner Elisabet och detkan alla mödrar berätta om. Det är ett under varje gång en kvinna blirgravid och får ta emot gåvan ifrån Gud i form av ett barn. Säkert ärdet också därför Maria blivit så viktig för så många kristna kvinnorvärlden över.Vi människor behöver förebilder. Barn lär sig genom att titta påandra barn och personer som blir viktiga för dem. Vuxna inspirerasav andra vuxna som man kan identifiera sig med och inspirerasav. Maria är på många sätt en förebild för alla kristna.I kyrkan där jag tjänstgör får vi dagligen besök av kristna som harsina rötter i den katolska eller de ortodoxa kyrkorna. Vid kyrkans ingånghänger det en ikon som föreställer jungfru Maria som bär sin sonJesus. För ett par år sedan blev vi tvungna att skaffa ett eldfast bord som viställde framför ikonen eftersom så många ville tända ett ljus där. Nu brinner detdagligen ljus framför bilden där Maria håller fram Jesus.PÅ VILKET SÄTT SKA MAN BÄST stämma in i Elisabets ord om att Maria är välsignad mer änandra kvinnor? Som lutherskt kristen ställer man sig många frågor om detta. Är det kanskegenom att tända ett ljus? Vi får i varje fall ta intryck av Maria som förebild. Hur honi tro, utan att veta vad det skulle innebära, svarade ja på kallelsen att bli Jesu mor. Hurhon med Guds hjälp gick igenom svåra stunder i sitt liv – som när hon under tre dygn intekunde finna sin tolvårige son när han stannade kvar i templet, eller då hon fick se sin sontorteras och dödas.Maria älskade och höll sig till sin son Jesus, även om hon inte alltid förstod vad honfick vara med om tillsammans med honom. I det är hon också en förebild.Säkert är det i alla fall att det blivit så som Maria själv säger i sin lovsång i Luk.1:46–55: Från denna stund skall alla släkten prisa mig salig.BÖN: Gud, gör mig villig att precis som Maria ställa mig till ditt förfogande och frimodigtbära fram Jesus i världen.OLA JOHANSSONPräst, Helsingborg14 TILL LIV 12#2007

oMarias lovsangMin själ prisar Herren,och min ande gläder sig i Gud, min Frälsare.Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet.Och se, härefter skall alla släkten prisa mig salig.Stora ting har den Mäktige gjort med migoch heligt är hans namn.Hans barmhärtighet varar från släkte till släkteöver dem som fruktar honom.Han har utfört väldiga gärningar med sin arm.Han har skingrat demsom har stolta hjärtan och sinnen.Härskare har han störtat från deras troner,och ringa män har han upphöjt.Hungriga har han mättat med sitt goda,och rika har han skickat tomhänta bort.Han har tagit sig an sin tjänare Israeloch tänkt på att visa sin barmhärtighetmot Abraham och hans barn, till evig tid,efter sitt löfte till våra fäder.luk. 1:46–55TILL LIV 12#2007bilden är bearbetad av hans bergström.15

Messias– den utlovade KonungenIsrael, Guds utvalda folk, är ett hoppets folk.Gud har lovat dem Messias, den Smorde, Konungen.När ska han komma? Folket väntar och längtar ...Också vi får se fram emot hans ankomst– han kommer som ett barn, han kommer till vårt hjärtaoch han kommer en dag på den sista, stora dagen.ISRAEL ÄR, OCH HAR ALLTID varit, ett hoppets folk. De fromma där har levt iväntan efter Herren; de har bett: ”Herre förnya i dessa år dina gärningar, låtditt verk få liv igen i våra dagar” (Hab. 3:2).Stora ting hade Gud gjort med det folket, och stora löften hade hanskänkt det. Löften som i varje tid delvis hade infriats, delvis ännu icke. Tidendå Jesus kom till vår värld och vandrade på Israels mark var starktpräglad av förväntan. Guds folk var betryckt, och man hoppades påhans snara och kraftiga ingripande.När kommer Messias?I Nya testamentet är det tydligt att folket såg fram emot Guds ingripande.Det tar sig ofta det uttrycket att man väntar på Messias. NärJohannes Döparen uppträdde ”tänkte alla i sina hjärtan, om hanmöjligen kunde vara Messias” (Luk. 3:15).Inför Jesu tal och handlingar, t.ex. när han botade obotligtsjuka, frågade sig folket i Judeen: När Messias kommer, skallväl han göra fler tecken än den här mannen har gjort? Eller:Har rådsherrarna verkligen blivit övertygade om att han ärMessias? Somliga sade: Han är Messias, och andra: Intekommer väl Messias från Galileen?Döparens lärjunge Andreas har tillsammans med enkamrat under några timmar bekantat sig med Jesus.Han söker upp sin bror Simon och säger till honom:Vi har funnit Messias (Joh. 1:41).Kvinnan vid Sykars brunn i Samarien räknadesinte till de ”riktiga” israeliterna. Honvisste likafullt, ”att Messias skall komma,och när han kommer skall han förkunnaoss allt”.foto: gita goTILL LIV 12#2007

Men du, Betlehem Efrata,som är så liten blandJuda släkter,från dig skall detåt mig komma ensom skall härska i Israel.Hans ursprung är före tiden,från evighetens dagar.profeten mika, 700-taletFröjda dig storligen,du Sions dotter!Höj jubelrop,du Jerusalems dotter!Se, din konung kommertill dig, rättfärdigoch segerrik är han.Han kommer ödmjuk,ridande på en åsna,på en åsninnas föl.profeten sakarja, 500-taletNågon glad förväntan på Guds ingripande hyste säkert inteden grymme kung Herodes. Men de vise männens besök hargjort saken aktuell för honom. Förskräckt frågar han de skriftlärdaoch de höga prästerna var Messias ska födas (Matt. 2:4).Är Jesus Messias?Det första evangeliet börjar med orden: Detta är berättelsen omJesus Messias (Kristus), Davids son, Abrahams son, det vill sägaden i Skrifterna och åt fäderna utlovade Messias. Mot slutet avdet fjärde evangeliet läser vi: Dessa (tecken) har blivit nerskrivnaför att ni skall tro att Jesus är Messias.Utanför Betlehem talar ängeln till herdarna: I dag har en Frälsarefötts åt er i Davids stad. Han är Messias, Herren. Vid CaesareaFilippi bekänner Simon Petrus, på alla lärjungars vägnar:Du är Guds Messias.Ständigt är det tal om denne Messias. Vem är han? Var kommerdet ordet ifrån?Skrifterna – Israels skattkammareOrdet Messias kommer förstås från Skriften, från de heligaskrifter som var Israels anförtrodda skatt. Det som vi brukarkalla Gamla testamentet. Man studerade Skrifterna, man lyssnadetill dem i synagogan. Man kunde långa stycken utantill;man tänkte med hjälp av deras tankar.Och ordet Messias förekommer verkligen ofta i Skrifterna.(Mashiach, så brukar man ibland med våra bokstäver återge dethebreiska ordet – grekerna sade Christos, Kristus.) Det betyder”den smorde”. I allmänhet har det någon bestämning, t.ex.Guds smorde, Herrens smorde. I ett par fall står det ensamt, iPs. 2:2 och Dan. 9:25–26. (Svenska Folkbibeln markerar dettagenom att här skriva ”Smorde”, med stort S.)”De smorda” i Gamla testamentetBruket att smörja med olivolja omtalas ofta i Gamla testamentet.Det gäller i första hand smörjelse på Guds uppdrag och enligthans anvisning. I 2 Mos. 28–30, 40 ser vi att tabernaklet iöknen, med altaret och övriga tillbehör, smordes. Likaså Aronoch hans söner, som var Guds präster, och deras kläder. På så sättinvigdes allt detta till Guds tjänst, markerades som utvalt av honom.Det blev så helgat, det blev ”heligt” eller ”högheligt”.När Gud längre fram i tiden lät Israel få en kung, så fick dennesitt ämbete genom att smörjas; han blev ”Herrens smorde”.Profeten Samuel smorde Saul och David (1 Sam. 9, 16). Så skeddeäven i fortsättningen, så att ”Herrens smorde” och ”kungen”kom att betyda ungefär detsamma.Kungar och präster var ”smorda”. Också profeter nämns här,fast deras smörjelse nog var mindre reglerad och konkret. Eliafick i uppdrag att smörja Elisa till sin efterträdare. Jesaja säger:”Herren har smort mig till att predika glädjens budskap.”TILL LIV 12#2007 17

Messias och DavidMessias ska födas i Betlehem i Juda. Det beskedet fick Herodesav de skriftlärda. De hänvisar till profeten Mika (5:2–6). Profetentalar om en kommande härskare över Israel, en herde medHerrens kraft. Hans ursprung är från evighetens dagar, och hanska vara stor intill jordens ändar.Han ska födas i Davids stad, för han är en Davids ättling.Många skriftord talar om detta. Först 2 Sam. 7, där Herren sägertill David: När din tid är ute skall jag upphöja din avkomling.Jag ska befästa hans tron för evigt. Jag ska vara hans fader,och han min son. David förstår att orden inte bara gäller detnärmaste släktledet, utan att Herren har talat om sin ”tjänareshus långt fram i tiden”.Psalmer och profetord påminde folket om detta:• Hela Ps. 89, särskilt verserna 4–5, 25–29, 37; Ps. 18:51; Ps.20:7; Ps. 45:2–8; Ps. 61:7–8; Ps. 132:11–18.• Jesaja talar om barnet som blir oss fött, sonen som blir oss givenoch på vars axlar herradömet vilar. Med rätt och rättfärdighetska därigenom Davids tron befästas, till evig tid (Jes. 9:6–7).• Jeremia talar om kungen, Davids rättfärdige ”telning”, somska heta ”HERREN vår rättfärdighet”. I hans dagar ska Judabli frälst (Jer. 23).• Hesekiel skriver om en ”David” som ska bli den rätte herdenför Israel (kap. 34).• Sakarja: Fröjda dig du Sions dotter! Se din konung kommertill dig, ridande på en åsna. Rättfärdig och segerrik är han. Hanska tala frid till folken. Hans välde når från hav till hav (9:9).Han som kommerNär Jesus red in i Jerusalem, på en lånad åsna, uppfyllde han Sakarjasprofetia. Folkskaran hyllade honom – Davids son! Israelskung! Man sjöng Ps 118: Hosianna! Välsignad han somkommer, i Herrens namn!”Han som kommer” är ett namn som är nära förbundet medMessiashoppet. ”Se jag kommer; i boken är skrivet om mig” (Ps.40); ”Förbundets ängel som ni längtar efter, se han kommer, sägerHERREN Sebaot” (Mal 3) och: till Sion kommer Återlösaren(Jes. 59:20). (Detta var ett ord som ständigt återkom i synagogansgudstjänst).Sådana Skriftens ord ger eko, när Döparen säger: den somkommer efter mig är starkare än jag, och när han från fängelsetlåter fråga Jesus: Är du den som kommer, eller … ? (Matt. 3:11;11:3).Paradoxen – den upphöjde och förnedradeBilden av Messias i Gamla testamentet är inte enkel. Den rymmerparadoxala aspekter, som Israels skrifttolkare hade svårtatt få grepp om. Enligt Ps. 110 är Messias både kung och präst,en i Israel annars okänd kombination, och enligt Ps. 2 bådekung och Guds Son. Han är mild och förlåtande, ömsint ochödmjuk – ändå nära förbunden med Guds dom. Han är stor,mäktig och upphöjd, men samtidigt föraktad och motarbetad,en Herrens lidande tjänare, som till och med blir dödad (Jes. 49,52–53; Dan. 9:24–26). Särskilt detta sista var svårsmält förJesu samtida, både för motståndare och vänner. Därför sade Jesustill dem: ”Ni är tröga att tro på profeterna. Måste inte Messiaslida detta för att gå in i sin härlighet?” (Luk. 24:25–26.)Här måste man ha Andens hjälp för att förstå. Här måsteman be: Öppna mina ögon, så att jag ser undren i din undervisning.Då ser jag, att det finns en, en enda, som allt stämmer inpå. Han som föddes i Betlehem och dog på Golgata, som stodupp ur graven och lever i evighet, hela världens Frälsare.foto: sxcDärför skall Herren själv ge er etttecken: Se, jungfrun skall bli havandeoch föda en son och hon skall gehonom namnet Immanuel. jes. 7:14TILL LIV 12#200718

VI SATT OMKRING LÄGERELDEN.Allt andades stillhet och frid.Vi talade med varandraom Guds löften från fädernas tid.Vi frågade: ”När skall han komma,Messias, Israels hopp?När skall det skinnande ljusetöver dödskuggans land gå opp?”Då – plötsligt – såg vi hur nattenvek för ett bländande skenoch framför oss stod en ängel,skinande vit och ren.Han kom med ett budskap från himlenpå ett språk vi kunde förstå:”I dag är en Frälsare född åt er.Han sover på krubbans strå.”Ur Den första julottan av Hans HalleboHur uppfattade man löftena om Messias?Militanta patrioter tänkte sig Messias som en lyckosam politikeroch tapper krigare, som med Gud på sin sida skulle befriafolket – på Jesu tid genom att kasta ut romarna – och göra Israeltill det rikaste och mäktigaste folket, hedningarnas ledstjärnaoch rättesnöre.De flesta fariséer hade också en nationellt färgad bild av Messias,fast inte våldsinriktad. Deras Messias borde vara som desjälva, en lagtrogen farisé, bara ännu bättre.Vad det högre prästerskapet, ofta sadducéer, egentligen trodde,det vet vi inte. Jag gissar, att man ansåg att Messiashoppetmåste hållas vid liv i Israel, men att det för allt i världen inte fickuppfyllas. Det borde förbli en dröm.Det fanns ju också människor, och inte så få, särskilt bland”de stilla i landet”, som lyssnade till Jesu ord och såg hans godagärningar och blev glada och prisade Gud. De trodde, de togemot honom som Messias. De kände igen honom från Skrifterna.Krist och AntikristIsrael som helhet – folkets flertal och framför allt de ledandeoch tongivande – sade nej till Jesus Messias. Men tid efter annanfäste större eller mindre grupper sitt hopp vid andra Messiaspretendenter.I Apostlagärningarna nämner Gamaliel två,Teudas och Judas, som gett sig ut för att ”vara någon”. De hadesamlat folk omkring sig, folk som fått se sitt hopp grusas, närledarna besegrats och dött.Hundra år efter Jesus uppträdde Simon Bar Kochba, ”Stjärnansson”, hälsad av många som Messias. Han föll, också han,och försvann ur historien. Sabbathai Zevi åstadkom på 1600-talet en stor ”messiansk” rörelse bland judar vida omkring.Han togs till fånga och fick övergå till islam. En Messiasdrömhade åter krossats.”Alla som har kommit före mig är tjuvar och rövare”, sägerJesus (Joh. 10:8). Och när han ser framåt: ”Många skall säga:Jag är Messias ... Om någon säger till er: Se här är Messias, eller:Där är han, … tro det inte.”Johannes skriver i sitt första brev om en slutlig Antikrist, alltsåAnti-Messias. Han ska framträda med stor kraft och medlögnens tecken och under till människors förförelse. En sataniskvrångbild av Guds Utvalde. Med hans undergång är det föralltid slut på den falska messianismen.Då skall ”alla tungor bekänna, Gud, Fadern, till ära att JesusKristus är HERREN” (Fil. 2:11).BÖRJE SVENSSONPredikant, EketTILL LIV 12#2007 19

I mötet med …Till Liv har under året tecknat porträtt av några personer som på olika sätt haft betydelse för kristenheten. Personerna har valts från olika tider och ur olikasammanhang. Följande personer har presenterats: Martin Luther, Athanasios, Augustinus, Axel B. Svensson, Lewi Pethrus, Francis Schaeffer, Gunnar Rosendal.Lina Sandell och Lars Levi Laestadius.IrenaeusKYRKOFADERN IRENAEUS VAR VERKSAM som biskop och författarei Lyon i Frankrike. Han levde ca 139–208, och i sin ungdomfick han avgörande intryck från biskop Polykarpus i Smyrna,som varit lärjunge till aposteln Johannes. Under denna tidutgjorde de gnostiska rörelserna ett stort hot mot kyrkan. Dessamenade att den materiella skapelsen var ettverk av en ond skapargud och såg därför nedpå materien och kroppen. Människans själ varenligt dem fången i kroppen. Genom gnosis,insikt eller kunskap, kunde själen befrias frånkroppen och återvända till sitt gudomliga ursprung.Gnosis kunde man få genom hemligainvigningsriter och läror som andliga vägledareförmedlade. Bakom alltsammans låg yvigaspekulationer och en önskan att skapa enuniversell religion genom att smälta sammandrag från olika religioner och filosofier.Kamp mot gnosticismenI kampen mot gnostikerna blir Irenaeus insatsavgörande. I sin bok ”Mot villolärorna” kartläggerhan de viktigaste gnostiska tankesystemen.Han visar hur osammanhängande de äroch bemöter dem. Mot gnostikernas idéerställer han den kristna tron med sin fasta historiskaförankring, och visar att den förmedlatstill oss på ett säkert sätt genom apostlarnaoch nedlagts i heliga skrifter. Han lägger enviktig grund för arbetet mot en fastställd kanonför Nya testamentet.Skapelsen – och människans återupprättelseIrenaeus visar också på att kyrkan i trosregeln (en tidig förlagatill den apostoliska trosbekännelsen) har en nyckel som öppnarBibeln och ger oss hjälp att förstå den rätt.Han är en god skriftteolog och ger, som en av de första, en enhetligoch sammanfattande bild av den kristna tron. Hansframställning är enkel och övertygande.För honom är återupprättelse huvudordet och inkarnationenOm inte Jesusföddes av enjungfru, kan haninte ha varitGuds Son.Om han inte varGuds Son, kanhan inte ha dött ivårt ställe.Om han intedog i vårt ställe,kan han inte räddaoss från döden.Om han inte uppstodkan vi inte bliåterupprättade.IRENAEUScentrum och nav i en plan som Gud fastställt och styr, i syfte attfrälsa människan och återställa hela skapelsen till sin ursprungligaskönhet och livskraft.Med Sonen och Anden som redskap skapade Gud världen.Han skapade människan till sin avbild. Hon var, likt ett barn,skapad med alla anlag nedlagda, skapad attväxa och mogna mot gudslikhet. I paradisetfanns resurserna för hennes utveckling, mengenom sin olydnad föll hon och drevs ut urparadiset. Hon kom i onda makters fångenskapoch blev dödlig på grund av synden. Därmedavbröts tillväxten mot gudslikhet.Då steg Gud i Kristus ned på jorden och blevmänniska. Han gick samma väg som Adamutan att falla i olydnad, och visade därmed framden sanna människan – Guds avbild. Genomsin lydnad, som också innefattade hans död ochuppståndelse, handlade han så att historienvände och den fallna människan kan upprättasur sitt fall och nå sin bestämmelse.Inkarnationen, Guds kraftfulla ja till skapelsenoch människan, är avgörande för Irenaeus.Hos honom finns inte den flykt bort ifrånskapelsen och det mänskliga som stod så högt ikurs i samtidens andlighet. Kristen tro handlarom att bli mer människa, inte mindre. Denhandlar om att ha Gud hos sig och i sig för attnå sin skapelsegivna bestämmelse.Kyrkan för Kristi verk vidareKyrkan är för Irenaeus den nya mänsklighetensom lever i kamp mot fientliga krafter och samtidigtvilar i den seger Kristus vunnit och med längtan ser frammot fulländningen, som innebär inte bara hela människansåterupprättelse till kropp, själ och ande, utan också skapelsens.I kyrkan är Guds Ande utgjuten och verksam. Han gör Kristifrälsningsverk konkret och verkligt i människors liv och ut överhela jorden.LARS-ÅKE NILSSONBibelskollärare, Åsljunga20 TILL LIV 12#2007

foto: bill davenport..oSa alskade Gudjoh. 3:16Han stod i dörren till sitt hotellsent en kväll.I skenet från lyktan, som ännu brann,såg han en kvinna och hennes man.Då stängde han dörren och reglade för.– Gå! Jag tål ej att någon stör!Josef var blek och Maria grät.Fanns det då ingen barmhärtighet?I lä för vinden, som svepte kall,fann man till sist en vrå i ett stall.Där födde Maria på bädd av strånGuds enfödde Son.O heliga barn ibland halm och boss!Gud i förnedring en av oss.Som kom till oss ringa i ringhets skrud.Så älskade Gud.Ur Någon frågar efter dig av Hans Hallebo.TILL LIV 12#2007 21

Vid den tidenOch det hände vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världenskulle skattskrivas. Detta var den första skattskrivningen, och den hölls när Kviriniusvar landshövding över Syrien. Alla gav sig då i väg för att skattskriva sig, varoch en till sin stad. Så for också Josef från staden Nasaret i Galileen upp till Judeen,till Davids stad som heter Betlehem … LUK. 2:1–4När skedde skattskrivningen – och när föddes Jesus?Vi känner till tre stora väldokumenterade folkräkningar under kejsarAugustus tid, men de gällde endast romerska medborgare. Detfinns däremot uppgifter om regionala folkräkningar vid tiden förJesu födelse. Order om en stor folkräkning som gällde alla, och somäven innebar en lojalitetsförklaring gentemot kejsaren, finns belagdfrån tiden strax före Herodes den stores död (4 e.Kr.).Från historiska källor vet vi att Kvirinius först var militärguvernöri Syrien och sen blev landshövding där år 6 e. Kr. Den judiske historikeskrivarenJosefus nämner en skattskrivning som ägde rum dettaår, och det är den som Apg. 5:37 syftar på.En del menar att Luk. 2:2 kan översättas med ”den hölls innanKvirinius blev landshövding”. Det skulle innebära en större samstämmighetav tidsuppgifterna – i varje fall finns ännu olösta frågorom skattskrivningen som nämns i NT.Munken Dionysos Exiguus fick i början på 500-talet i uppgift avpåven Johannes att räkna ut året för Jesu födelse. Trots stor omsorgräknade han fel. Dagens historiker anser sig med stor säkerhet vetaatt Herodes den store dog det år vi räknar som år 4 f. Kr. Detta blir dådet senaste tänkbara året för Jesu födelse, det tidigaste är år 8 f. Kr.SläkttavlorI NT finns två släkttavlor som båda gäller Jesus och hans släkttillhörighet.Båda vill visa att Jesus är ättling till kung David och därmedär knuten till den släkt som fått Messiaslöftet.Släkttavlan i Lukasevangeliet finns mellan Jesu dop och frestelseoch går ända tillbaka till Adam. Den betonar att Jesus är den nyeAdam som är trogen mot Gud.Släkttavlan i Matteusevangeliet börjar med Abraham, det utvaldafolkets fader, och är delad i tre lika stora delar med fjorton led i varje.Kanske har Matteus på detta vis ytterligare velat stryka under att Jesustillhör Davidssläkten. Bokstäverna i namnet David har på hebreiskatalvärdet fjorton.I denna släkttavla nämns även fyra kvinnor: Tamar, Rahab, Rutoch Urias hustru. De verkar alla vara av hednisk härkomst, dessutomförknippas tre av dem med skandalartade omständigheter.Ändå fick de vara med och bära det utvalda folket vidare – även hednafolkenär med när Gud förverkligar sin plan.Genom att Josef gifter sig med sin trolovade Maria blir han lagligfar till Jesus och Jesus därmed legitim Davidsättling. En del skillnaderi släkttavlorna kan förklaras av att Matteus följer Davidsätten viakungalinjen, medan Lukas följer den via Josefs faktiska släktlinje. Ettannat försök till förklaring är att Lukas följer Marias släktlinje.Romerska kejsareAugustus 31 f.Kr.–14 e.Kr.Tiberius 14–37 e.Kr.Caligula 37–41 e.Kr.Claudius 41–54 e.Kr.Nero 54–68 e.Kr.LydkungarHerodes den store 41–4 f.Kr. Vid hans död delas det starktutvidgade riket mellan tre av hans söner:Herodes Arkelaos 4 f.Kr.–6 e.Kr. över Judeen och Samarien.Herodes Antipas 4 f.Kr.–39 e.Kr över Galileen och Pereen.Filippos 4 f.Kr.–34 e.Kr över områdena nordost om Gennesaretssjö.Landshövdingar/prokuratorerProvinsen Judeen var från år 6 e.Kr. underdirekt romerskt styre genom (nämnda i NT):Pontius Pilatus 26–36Herodes Agrippa I 41–44Felix 52–60Festus 60–6222 TILL LIV 12#2007

DETTA ÄR BERÄTTELSEN OM JESUS KRISTUS, DA-VIDS SON, ABRAHAMS SON. ABRAHAM FÖDDE ISAK,ISAK FÖDDE JAKOB, JAKOB FÖDDE JUDA OCH HANSBRÖDER. JUDA FÖDDE PERES OCH SARA, OCH TA-MAR VAR DERAS MOR. PERES FÖDDE HESRON, HES-RON FÖDDE RAM, RAM FÖDDE AMMINADAB, AMMI-NADAB FÖDDE NAHESON, NAHESON FÖDDE SAL-MON, SALMON FÖDDE BOAS, OCH RAHAB VAR HANSMOR. BOAS FÖDDE OBED, VARS MOR VAR RUT, OBEDFÖDDE ISAI, OCH ISAI FÖDDE DAVID, KUNGEN. DAVIDFÖDDE SALOMO, VARS MOR VAR URIAS HUSTRU, SA-LOMO FÖDDE REHABEAM, REHABEAM FÖDDE ABIA,ABIA FÖDDE ASA, ASA FÖDDE JOSAFAT, JOSAFATFÖDDE JORAM, JORAM FÖDDE USSIA, USSIA FÖDDEJOTAM, JOTAM FÖDDE AHAS, AHAS FÖDDE HISKIA,HISKIA FÖDDE MANASSE, MANASSE FÖDDE AMON,AMON FÖDDE JOSIA, OCH JOSIA FÖDDE JEKONJAOCH HANS BRÖDER, VID DEN TID DÅ FOLKET FÖRDESBORT I FÅNGENSKAP TILL BABEL. SEDAN FOLKETHADE BLIVIT BORTFÖRT TILL BABEL, FÖDDE JEKON-JA SEALTIEL, SEALTIEL FÖDDE SERUBBABEL, SERUB-BABEL FÖDDE ABIHUD, ABIHUD FÖDDE ELJAKIM, EL-JAKIM FÖDDE ASSUR, ASSUR FÖDDE SADOK, SADOKFÖDDE JAKIM, JAKIM FÖDDE ELIUD, ELIUD FÖDDEELEASAR, ELEASAR FÖDDE MATTAN, MATTAN FÖDDEJAKOB, OCH JAKOB FÖDDE JOSEF, MARIAS MAN. AVHENNE FÖDDES JESUS, SOM KALLAS KRISTUS.MATT. 1:1–16TILL LIV 12#2007 23

Ord till liv • JuldagenDet stora ljusetDet folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus, över dem som bor i dödsskuggans landskall ljuset stråla fram. ur jes. 9:2–7.NÄR ÄNGLARNA KOM MED BUDSKAPET, julevangeliet, från himmelen – då skingrades i ett nu dettjocka mörker som omslöt herdarna: Herrens härlighet lyste omkring dem, och de blev mycketförskräckta.I den stunden uppfylldes det löfte som Gud en gång gav till Adam och Eva i Edens lustgård.Profeten Jesaja vittnar om samma löfte i sitt ”julbrev” – sjuhundra år innan herdarna fick sittänglabesök: Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus, överdem som bor i dödsskuggans land skall ljuset stråla fram.illustration: renéegöthSYNDEN HAR FÖRSATT OSS ALLA I MÖRKER, fångade i dödensoch djävulens våld. Det gäller inte bara Adam, Israels folkpå Jesajas tid och herdarna. Det gäller mig och alla människor,i alla tider. Jag som erfar detta mörker i mitt liv, harofta anledning att fråga: Kan jag få fira en god jul? Ja,Bibeln – julevangeliet – vittnar om det!Framför mig ser jag adventsljusstaken. Alla fyra ljusenär nu tända, också som en liten påminnelse om Israelsväntan. Herren förkunnar än en gång för mig, för vårtsvenska folk, för alla, att julens glada budskap är verkligt.Mitt i mörkret får vi höra: Var inte förskräckta! Se, jag bärbud till er om en stor glädje för hela folket. Ty i dag har en Frälsareblivit född åt er i Davids stad, och han är Messias, Herren!Jag blir återigen påmind om det stora att Gud inte lämnat mig åtmörkret, utan själv trätt in i världen, blivit människa, tagit min synd på sig och därmed övervunnitmörkret, frälst och återlöst mig. Ty i dag har en Frälsare blivit född åt er – orden omJesus skingrar mörkret för mig och skänker mig himmelskt ljus och hopp.EVANGELIUM OM FRID MED GUD sjungs i dag ut till hela världen, och vi får stämma in i den sången:Ära vare Gud i höjden och frid på jorden, till människor hans välbehag. Frid på jorden, fridfrån Gud, till alla människor! Tack, Jesus, att även jag får fira en god jul!Jag får därför glad stämma in i en julpsalm av Paul Gerhardt: ”Jag var i dödens mörker sänkt,du sol har nu upprunnit. Du ljus och glädje åt mig skänkt, jag liv och sällhet vunnit. O, sol, somframbragt i mitt bröst trons rika ljus och himmelsk tröst, hur ljuvt, hur milt du strålar!” (LH103:3.)Men varför vandrar så många människor fortfarande i mörker? Bibeln säger att ”människornaälskade mörkret mer än ljuset”. Vi behöver verkligen be att inte julevangeliet går ossförbi som en gullig händelse, utan att det driver oss till ett möte med Jesus, världens Frälsare.Låt oss tillsammans med herdarna skynda iväg till krubban och se det som har hänt – och somjungfru Maria bevara och begrunda det i våra hjärtan.BÖN: Jesus, också jag vill komma till din krubba i jul. Låt ditt ljus lysa in i mitt liv, bränna bortmin synd och lysa upp mitt mörker. Tack för att du vill vara också min Frälsare!JAN-ULRIK SMETANAMissionsgårdspastor, Vännäs24 TILL LIV 12#2007

foto: george crux..En som vantatI Jerusalem fanns en man som hette Simeon, han var rättfärdig och väntade på Israelströst. Av den helige Ande hade han fått veta att han inte skulle se döden, förrän han hadesett Herrens Smorde. När Josef och Maria bar in barnet Jesus, tog Simeon honom i sinaarmar, prisade Gud och sade:Herre, nu låter du din tjänare sluta sina dagar i frid, så som du har lovat. Ty mina ögonhar sett din frälsning, som du har berett att skådas av alla folk, ett ljus som skall uppenbarasför hedningarna och en härlighet för ditt folk Israel. luk. 2:25–32.

Fudge1 1/2 dl kakao6 dl strösocker1/4 msk salt2 msk sirap2 dl grädde2 msk smör1 msk vaniljsockerKoka allt utom smör och vaniljsocker i en tjockbottnadkastrull ca 35 min. Gör kulprovet.Ta av kastrullen från plattan, blanda i smör ochvaniljsocker. Vispa ca 5 min med elvisp, häll uppi en panna med oljat papper innan massan blivitför fast.Fyrdubbel sats blir lagom i en långpanna.Skär upp i småbitar när fudgen har kallnat.Elsas pepparkakor (150 st)250 g smörknappt 1 dl sirap1/2 msk kanel1/2 msk ingefära1/2 msk stött pomeransskal (om man vill)1/2 msk nejlikor4 1/2 dl socker1 1/2 dl vatten14 dl (850 g) vetemjöl1/2 msk bikarbonatBlanda smör, sirap, kryddor, socker och vatten ien stor kastrull och låt koka upp. Ta kastrullenfrån värmen och rör tills blandningen blir ljum.Blanda vetemjöl och bikarbonat. Rör ner det.Klä två avlånga 1 1/2 liters formar med plastfilm.Packa degen i dem. Låt formarna stå några timmari rumstemperatur. Ställ dem sedan kallt övernatten.Stjälp upp degen och skär tunna skivor.Lägg dem på plåt och grädda i 175 graders ugnsvärme8–10 min.Vill man baka små kakor, klyver man degplattanpå längden innan den skivas.JulgottKaneltryffel (22 st)2 1/2 dl florsocker1 1/2 dl kakao1 äggula5 msk vispgrädde1 tsk malen kanel1/2 krm saltDekoration: kanel och kakaoRör samman florsocker, kakao och äggula.Blanda i grädde, kryddor och salt. Kyl en halvtimme.Forma snabbt små bollar och rulla dem i kaneloch kakao. Förvara dem i kylen.Saffranskaka i adventstid8 dl vetemjöl5 dl socker5 tsk bakpulver1 dl russin blandas i en bunke.Smula i 150 g margarin. Tillsätt 3 ägg, lätt uppvispade,samt 4 dl mjölk och 1 påse saffran.Blanda allt. Häll smeten i en smord och bröadlångpanna. Strö över pärlsocker och mandel.Grädda i 175 o i 25 min.JulkryssJullekfoton: karin sjödahlJulklappstärningDen här leken passar bäst i juletid. Alla som deltar i spelet har köpten julklapp och slagit in den. Det behöver inte vara någonting speciellt, då du inte kommer attha någon aning om vem som får den – köp något kul. En krydda i spelet kan vara att var ochen skriver kluriga rim på paketen för att göra det hela roligare. Man sätter sig runt ett bord,och bör inte vara alltför många deltagare. Alla julklappar läggs i en hög och spelet kan börja.1. Först sätter man en timer på en viss tid, en timme brukar vara bra. För att spelet ska bli mer spännande, kollainte på timern under spelets gång. Ta sedan fram en tärning och turas om att slå. Blir det en sexa får man taett paket ur högen, om inte går turen över till nästa deltagare.2. När högen med paket har delats ut är det dags för nästa moment. Slå tärningen på nytt och om den hamnarpå sex eller tre får man ta ett paket från någon annan. Detta fortsätter så länge man känner för det, och när allaär med på att gå vidare till nästa steg gör man det.3. I nästa omgång slår man tärningen igen. Om man får sex eller tre tar man ett av sina egna paket och ger tillnågon annan – har man inga paket så tar man ett från någon av de andra deltagarna.Spelet är slut när tiden gått ut. De paket du nu har på handen är dina – har du otur får du inget alls, men fårglädjas med dem som fått desto fler.26 TILL LIV 12#2007

ARSENIK BLEV KÖTT EFTER SAKBARN-BARNTILLSTAM-FADERJORDARTKORSARLATINVERB IKÄND VERSI NIKO-DEMUSBLANDNINGMITT IALLTETACKSLÖSAD IBETANIAUNDER-VISNINGÄRTUNGANFÖRST INTKORSARSVENSKAENGELSK EVANGELISTSPANSK ARTIKELVÄCKSSÅNG-ARESALOMOSSVÄRFARKAN MAN AVHERRENRÄKNADEFELSIST IFÖRSTTVÅ TREDJEDELARFÖRSTSISTPLATS SOMESTER TOG MINNS 164 I ADVENT FÖRE FNKAN MANORDTOLVUNDERHAVETHARKRYSSSTOPPASASKSALIGAREÄN TARDE GODAÄR GODAENL JERFÖRE HALV-MÅNEN M .URFÖREKUNGKANHÅLLASVÅRPLATTAÄRJULBORDBLIR RÄTTI SKIVAETTKORTSTYCKEKUNDESIMEONHAR LIKASIDORJULFISKINGET IVARJUDEENUNDERVID DENHÄNDE DETHARBARABBASFLERAFORUMOFTAMEDLUGNI KOL 3:13©DAEFTERDAGBLIR DETBARA INTEIBLANDOFFRADESAMUELMINDRE ÄNHONSHUEJ IDEN-TIFIERATKORT FÖRSTAD I ESRA 2SKILJS UTFICKLURADSÅNA SKATTERHADE ISRAELKOMMEREFTERInstruktionerJulkrysset och bokstavssudokut kan lösas var försig, men eftersom de har nio gemensamma rutorger lösningen av det ena ledtrådar till det andra.I lösandet av julkrysset kan en del hjälp fåsgenom att bläddra i Bibeln eller denna tidning.Bokstavssudokut löses så att varje rad, kolumnoch låda (nio rutor i samma färg) innehåller alla denio bokstäverna. Den nionde bokstaven är inte givenpå förhand utan fås genom lösningav julkrysset. Svårighetsgraden är väldigthög utan ledtrådar, så om störstamöjliga utmaning önskas ska bokstavssudokutlösas före krysset.Skicka in julkrysset till: Till Liv,Sandgatan 14B, 223 50 Lund föreden 15 januari 2008. Märk kuvertet”Julkryss”. Lösningen publicerasi februarinumrets bilaga.Tre vinnare dras bland svarenoch de får var sitt presentkort påBV-Förlag.GIMGLKKLVANGIAVGNLMVANAIMKTILL LIV 12#200727

Ord till liv • Annandag JulMartyrernas mod och lydnadVi kan inte tiga med vad vi har sett och hört. ur apg. 4:18–31.TEMAT FÖR ANNANDAG JUL är ”martyrerna” – ett ord som i dag leder tankarna åtett annat håll än bara för tio år sedan. Anledningen är att nyhetssändningarnanästan dagligen berättar om människor som offrat sina egna liv i religionensnamn. Nästan uteslutande rapporteras det då om hur främst fundamentalistiskamuslimer spränger sig själva i luften och dödar oskyldiga människor. Dessamänniskor blir av vissa kallade martyrer.När bibeltexterna som valts för Annandag Jul beskriver martyrskap, så är detviktigt att slå fast att det absolut inte handlar om det martyrskap som tyvärrmånga i dag tänker på när oskyldiga människor dödas. Nej, snarare är det dentotala motsatsen.illustration: renée göthANNANDAG JUL HAR OCKSÅ NAMNET ”den helige Stefanosdag”. Alla med namnet Stefan har namnsdag dennadag. Stefanos var den förste kristne martyren. Hanblev falskt anklagad för att ha hädat Gud. Stefanosfick chansen att förklara sig samt ta tillbaka det hansagt. I stället för att i rädsla träda tillbaka förklaradeStefanos lugnt och tydligt Guds frälsningsplanför världen (Apg. 7). Han berättade också om vilkenplats Jesus spelat och spelar i Guds plan. Hanvisste säkert att detta skulle skapa irritation och ilskai det sammanhang han talade, men han teg inte.De religiösa makthavarna, inklusive Saulus som senarefick namnet Paulus, kunde inte ta detta budskap till sig, utanhetsade upp folket mot Stefanos. Det ledde till att han blev stenad.TRADITIONEN SÄGER OCKSÅ att nästan alla de tolv apostlarna dog martyrdöden.Varför gjorde de det? För att de skulle få någon slags berömmelse? Eller vinnanågot på det – att detta hjältedåd kunde öppna vägen för dem till himmelen? Nej!Att så inte är fallet blir man övertygad om då man läser bibelordet. Dessa lärjungaroch andra martyrer vi minns denna dag litade på Guds frälsande nåd.Himmelen var öppen för dem på grund av vad Jesus gjort – inte genom derasmartyrskap – och det var honom de ville följa och lyda.Petrus och Johannes blev vid ett tillfälle förhörda på ungefär samma sätt somStefanus. I sitt svar till dem som hade makt att fängsla och döda säger de lika enkeltsom tydligt: Tänk efter själva om det är rätt inför Gud att lyda er mer än honom.Vi kan inte tiga med vad vi har sett och hört (Apg. 4:19–20). Uppfyllda avden helige Ande fortsätter de sedan att leva ett frimodigt liv i Guds tjänst.VI FÅR LÅTA BIBELNS FRIMODIGA MARTYRER bli inspirerande förebilder framför allti att leva nära Gud, men också i att berätta om vad vi har sett och hört i våra livtillsammans med Gud.BÖN: Gud, du som med din Ande styrker martyrerna, ge oss kraft att bekänna vårtro på dig.OLA JOHANSSONPräst, Helsingborg28 TILL LIV 12#2007

Tillväxt under förföljelseNär evangliet om Jesus Kristus sprids växer Guds rike på jorden.Samtidigt ökar förföljelsen av enskilda kristna och hela församlingar.VARJE DAG KAN VI SE OCH HÖRA NYHETER från hela världen. Detgäller nersmutsning av naturen, terroristattacker, översvämningaroch andra dåliga nyheter. Vi tror lätt att detta är allt somhänder i världen, men det finns en viktig historia som västmediainte berättar om: förföljelsen av den kristna kyrkan, liksomdess tillväxt.Skälen till att vi inte hör om detta är att i väst förstår man intereligionens betydelse utanför Europa, och därför ses religionsfrihetinte som något viktigt. Men enligt förre statsministern iNorge, Kjell Magne Bondevik, är den ”all frihets moder”. Ettannat viktigt skäl för media att inte rapportera, är att kyrkanväxer under denna förföljelse mer än någonsin förr i historien.Det är något som det sekulariserade Västeuropa inte vill att folkska få veta.Kyrkan växer men friheten är begränsadVad är det då som händer och som vi inte hör något om?Det finns i dag ca 2 300 miljoner kristna i världen (33% avvärldens befolkning). Katolska kyrkan har ca 1 000 miljonermedlemmar. Den kraftigaste tillväxten i dag är emellertid i protestantiskakyrkor i Asien, Afrika och Latinamerika. För 30 årsedan fanns 66 % av alla evangeliska kristna i norr. I dag finns66% av dem i Afrika, Latinamerika och Asien (nästan 100 miljonerenbart i Kina).Jag uppskattar att det finns ca 450 miljoner evangelisk-protestantiskakristna i världen i dag. Av dessa har fler än 200 miljonerinte full religionsfrihet, enligt definitionen i FNs deklarationför mänskliga rättigheter. Evangeliska Världsalliansenskommission för religionsfrihet följer utvecklingen i länder därfriheten är begränsad, och arbetar med FN och olika regeringar.Be för brödernaMen den viktigaste insatsen är att be, inte bara för dem som lider,utan också för de bröder och systrar som förföljs för Jesunamns skull. De ber också för Sverige! Det är därför den internationellaböndagen för den förföljda kyrkan är så viktig. Dendagen (11 nov. alt. 18 nov.) bildar kristna från fler än 100 ländervärldens största bönegrupp någonsin. Kristna från Island inorr till Chile i söder och Australien i öster till Kalifornien i västerber under den dagen (www.idop.org).Förföljelse och församlingsväxtFörföljelse börjar vanligvis med passiv, vilseledande informationsom sedan blir aktiv. Passiv och aktiv diskriminering övergårsedan i passiv och aktiv förföljelse. I dag sitter mer än 2 000kristna i fängelse i Eritrea. Kristna flickor blir våldtagna i Pakistan,pastorer sitter i fängelse i Kina, hemliga bönegrupper träffasi Saudiarabien, 200 mötesplatser har blivit förstörda i SriLanka, kristna sitter i arbetsläger i Nordkorea osv., osv.Men, under all denna press, kan inget stoppa evangeliet. Kyrkanväxer med ca 70 000 nya troende varje dag. Mer än 1 000nya kyrkor bildas varje vecka i områden där andligt mörker råder.Kyrkan växer som aldrig förr! Planerna för de närmaste tioåren är att bilda mer än en miljon nya kyrkor.Ett exempel: fru Lalani Jayasingshes man Lionel blev dödad iSri Lanka för 13 år sedan. Vid den tiden fanns det fyra medlemmari kyrkan i Tissamahara. Hon började läsa ur Bibeln för folketi byn, och några år senare kom väckelsen – och i dag har kyrkanfler än 1 200 medlemmar och utbildar ca 400 missionärer.Be och geMen den förföljda kyrkan behöver vårt stöd. Den är del av sammaJesu kropp som de kristna i Sverige. Om en lem lider, så liderhela kroppen, säger Bibeln.Så låt oss be för dem regelbundet, stödja dem ekonomisktoch visa dem Jesu kärlek. Då blir vi aktivt delaktiga i vår tidsstora, ännu inte uppmärksammade historia. Om du vill ha böneämnenför varje vecka på svenska, skriv då till: info@martyrkyrkansvänner.net.Tack för att ni stödjer era lidande bröderoch systrar.JOHAN CANDELINProst, FinlandOrdförande för Martyrkyrkans vänner och GoodwillAmbassador för Evangeliska Världsalliansen (World Evangelical Alliance)och därmed talesman i bl.a. FN för över 160 miljoner kristna.www.martyrkyrkansvanner.netfoton: lennart johansson, noreaTILL LIV 12#2007 29

Var det bara en drom?Var det bara en dröm, när Guds ljus det klarakringstrålade änglarnas heliga skara?Hörde herdarna rätt? Förstod de väl orden,när änglarna sjöng om Guds frid här på jorden?Än lär man sig strida, än vässar man svärden.och hatet och våldet tycks erövra världen.Än lever Herodes, som dödar och krossar.Var är den makten, som från våldet oss förlossar?..Än gråter Rakel. Hennes hjärta vill bristaför deras skull, som hon så grymt har fått mista.Än brinner hatet. Och oskyldiga mördas.Kristna bekännare torteras och dödas.Var det bara en dröm? Nej, oroliga hjärta,Guds frid är en verklighet. Mitt i min smärtaoch oro, när fienden larmar,vilar jag trygg i Guds armar.Ur Någon frågar efter dig av Hans Hallebo.30 TILL LIV 12#2007

…vilkenmäktigGud vi har!foton: isak engströmFrån krigets Irak har många människor kommit till Sverige.Här berättar en familj om hur Gud väldigt konkret öppnatstängda vägar, och också visat dem till en kristen gemenskapi deras nya hemland.VI SITTER RUNT KÖKSBORDET hos en invandrarfamilj från Irak.Det är mamma Lea, pappa Milos, Isak 16 år, Sara 14 år ochAnna 12 år (namnen är fingerade). De bor sedan två år tillbakai en trerumslägenhet i ett mindre samhälle i norra Skåne. Påbordet har de dukat fram fat av grillade kycklingben, kebabsnurror,stort fat med ris, russin och mandel och arabiskt bröd.Allt ser så smakligt ut.Det blir trångt i det lilla köket när vi är tio personer samlade,men det gör inget hos dessa gästvänliga människor. Vi får naturligtvissitta bra och ha glas och bestick, medan de själva kan ståoch äta med en sked, eftersom de inte har så många bestick. Vibjuds på en juice som är färggrann, och vi undrar var de köper insin mat. ”Mest i Arabiska affären i Helsingborg”, säger de.Vi ber vår bordsbön och låter oss väl smaka av den goda maten!Under tiden samspråkar vi om de senaste dagarnas händelseroch om våra olika kulturer.I gruppen har vi också Raul från El Salvador och hans fruOlga från Ryssland. Vi försöker samlas varannan vecka, hemmahos varandra. Språket är ju naturligtvis mest svenska, och viinser att det inte är så lätt för dem att lära sig det. Tänk om viskulle börja lära oss t.ex. arabiska! Vi försöker – men det flygerbort direkt! Barnen är alltid med oss, och de kan bra svenskaoch går i vanliga skolan här. De får ofta tolka för föräldrarna.Efter mat och kaffe eller arabiskt te, sätter vi oss ner med vårabiblar till bibelstudium. Detta är fantastiskt! Då har vi biblar påarabiska, spanska, ryska och svenska. Arne, som leder oss, talarmycket enkelt, och vi slår upp mycket ur biblarna och samtalar.Många frågor dyker upp. Frågor som vi kanske inte tänkt på,eller som vi tänkt oss på ett annat sätt. Ibland får vi ta frågornamed oss hem att fundera över. Har vi rätt i allt vi tänkt? Det är iBibeln vi får söka svaren. Detta är väldigt berikande. Alltid gårvi hem tacksamma till Gud, som har gett oss dessa vänner, somockså vi får lära mycket av, och som vi får ha en så god gemenskapmed.Vi låter mamma Lea berätta om deras flykt till Sverige, omhur Gud har lett dem hela vägen – dag för dag. Och vi ställerfrågan:Varför har ni kommit till Sverige?– Som kristen blev det mer och mer svårt att leva i Irak. Isak,som började skolan, blev mobbad varje dag och tillsagd att gåöver till den muslimska läran. Han blev retad och slagen avTILL LIV 12#2007 31

större barn. Han sa: ”Mamma, vi måste bli muslimer!”Även när vi gick till kyrkan var vi rädda. Vi fick inte titta pånågon annan, fick inte klä oss som vi ville. Vårt hus utsattes förstenkastning. Vi höll oss mest hemma.Tanken kom hela tiden: Vi måste tänka på våra barn. De kaninte leva här. Vi måste fly!Var i Irak bodde ni då?– Vi bodde i Bagdad, i eget hus. Milos hade ett bra jobb, menlämnade det. Vi sålde allt vi hade och flyttade i hemlighet närmaregränsen till grannlandet. Vi skulle vara beredda när någonkom för att hjälpa oss att fly.Hur flydde ni och hur vågade ni?– Har man mycket pengar kanske man kan fly i bil med någon.Vi hade inte det, så vi fick promenera. En man följde med oss,och vi fick betala vad vi hade.Vi visste ingenting, men bad till Gud om hjälp. Isak var åttaår, flickorna sex respektive fyra år.Vi promenerade på natten när det var mörkt och kallt överbergen till grannlandet, tillsammans med andra familjer. Desom inte orkade gå, fick ibland åka på en åsna. Vid gränsen slogpolisen till och sköt varningsskott. De som gick hann inteundan, men eftersom Isak och jag just då satt på åsnan, sprangden iväg och vi kom undan, tillsammans med en annan kvinna.Men jag visste inte vad som hände med Milos och flickorna –polisen tog alla de andra med sig.Hur gick det för er då?– Det var mörkt och kallt, snö och berg. Vi hörde vargen tjuta.Vi visste inte alls var vi var. Isak var trött, ledsen och hungrig.Han sa: ”Har du korten på pappa och Sara och Anna med dig?”Jag visste att jag hade det. Han kröp in i min famn och somnade.Jag bad och grät: ”Gode Gud, hjälp oss!”Och Gud hjälpte er?– På morgonen när det ljusnade såg vi bara berg och snö. Isakvar hungrig. Jag tog snö, som smälte i handen, så han fickdricka. Vi fick syn på en man långt borta som kom emot oss.Han sa ingenting, men gav oss lite pengar och pekade åt etthåll. Vi försökte följa honom – men helt plötsligt var han försvunnen.Det var en halv meter snö, men det fanns inga spår efterhonom. Det var en ängel! När vi tittade uppåt såg vi en vägoch bilar. Kunde vi komma dit?När vi kom fram till vägen träffade vi en chaufför som sa:”Jag kan hjälpa er.”SÅ FORTSÄTTER LEA SIN BERÄTTELSE om hur de sökte på polisstationenefter Milos och flickorna. De mötte många människor,och kunde inte språket. Hon bad hela dagarna till Gud, Jesusoch jungfru Maria: ”Om jag får träffa min Milos, Anna ochSara, ska jag tacka på mina knän varje lördag så länge jag lever.”På den tredje polisstationen fanns de, och då kom de ifängelse, alla tillsammans. Där var de i 2–3 veckor. Kallt, dåligtmed mat, löss i håret på flickorna. Till slut blev de transporterademed lastbil över gränsen till Irak igen. ”Saddam skall straffaer”, fick de höra. Men de blev avsläppta, och vakterna sa:”Ni är fria.”Efter detta fick de kontakt med en man som ordnade lagligapass, och de åkte så över gränsen igen. Där träffade de fler irakiskavänner, och Milos jobbade lite sporadiskt för att få ihoppengar. Många gånger fick de pengar av folk som Gud skickadei deras väg. En gång när de var väldigt hungriga hittade deplötsligt pengar på gatan.32 TILL LIV 12#2007

Många tipsade dem om att fly till ett annat sydeuropeisktland, vilket de också gjorde. Över floden!Där var de ganska länge och försökte klara sig på olika sätt.Bodde ibland på gatan, ibland på billiga hotell. Tiggde. Fick litemat i någon kyrka. Till slut fick de hjälp av en man, som betaladeflygbiljett för Lea och barnen till Tyskland. Därifrån åktede tåg till Sverige och Malmö. Där fanns Leas bror, som flytt hittidigare och tog emot dem. Milos flydde på annat sätt, och komhit efter åtta månader.Hur var det då att komma till Sverige?– O, alla människor var så snälla och hjälpte oss på alla vis. Efteratt vi hade varit på flykt i ett och ett halvt år, stannade vi iMalmö i tre år, och där gick vi till Mariakyrkan och barnverksamheteni den. Därefter kom vi hit, och här trivs vi verkligen.I mars 2006 fick vi vårt uppehållstillstånd, och då var det fest!Tack till Sverige, och alla vänliga människor! Tack till Gud!Hur hittade ni till missionshuset?– Vi kom hit en lördag och ville gå i kyrkan på söndagen – hadesett den stora kyrkan i byn och gick dit. Vi blev förvånade överatt där inte fanns några barn och ungdomar. Prästen där tipsadeom barnverksamheten i missionshuset, och våra barn kom tillHobbyn där. Det kändes bra. Tack, Gud, för att vi fick träffa er!Det är så bra med den här hemgruppen – här kan jag ställa frågoroch få svar, så att jag kan svara andra. Jag har så mycketinom mig som jag vill ha svar på.Vad betyder Jesus för dig?– Jesus är som en bro till Gud, och det är viktigt hur man har deti hjärtat.Om man ser en sten i vattnet, så ligger den djupare än mantror. Det är inte så lätt att få tag på den. Så är det när man studerarBibeln. Man får fördjupa sig, läsa mer och mer för att förstå.TILL SLUT BER VI FÖR LEAS SYSTER OCH SLÄKTINGAR som är påflykt, och för alla kristna i Irak som har det ännu svårare i dag.Vi tackar Gud för våra invandrarvänner!Och Herren är den som går framför dig, han skall vara meddig, han skall inte lämna dig eller överge dig. Du må inte fruktaoch inte vara förfärad. 5 mos. 31:8.LISBETH ENGSTRÖM OCH ANNA-KARIN PERSSONTILL LIV 12#2007 33

illustration:renée göthOrd till liv • Söndagen efter JulGuds barn jag är!Men när tiden var fullbordad sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd underlagen, för att han skulle friköpa dem som stod under lagen, så att vi skulle få sönersrätt. Och eftersom ni är söner, har Gud sänt i våra hjärtan sin Sons Ande som ropar:”Abba! Fader!” Så är du inte längre slav utan son, och är du son är du också arvinge,insatt av Gud. gal. 4:4–7.NÄR JAG BÖRJADE GÅ I KYRKAN 1972 fick jag ofta hjälpa till med att hålla dopljusetoch tända ljuset när prästen göt vattnet över barnets huvud. Prästen hade inte såstor variation på sina doptal. Ett kort stycke från ett av talenkommer jag ihåg. Han sa ungefär så här: ”Ert barn har blivitfött in i en familj. Men i dag vid dopet föds det in i ännuen familj: Guds familj.”Senare i livet har jag hört att Guds barn blir vigenom något som kan liknas vid adoption. Enligtdem som kan grekiska finns det ett bibelställe därdet svenska ordet barnaskap är en översättning avett grekiskt ord som betyder adoption. Jag tänkerpå Rom. 8:15, där Paulus skriver att vi inte har fåttslaveriets ande utan barnaskapets Ande.I Galaterbrevet skriver Paulus att vi har fått ”sönersrätt” (4:5). Här står samma grekiska ord, som betyderadoption. Vi har söners rätt att komma till Gud somtill vår far. Just därför står det att vi får säga: ”Abba! Fader!”Att Gud vill adoptera oss som sina barn har sin orsak i att han älskaross. Guds kärlek är inte självisk eller egoistisk. Det var med denna kärlek som Jesusmötte en rik man. Mannen frågade Jesus vad han skulle göra för att få evigt liv. Detstår att Jesus fick kärlek till mannen (Mark. 10:21). Den kärleken har Jesus till allamänniskor. Han vill att alla skall bli frälsta och komma till kunskap om sanningen.ATT VARA ETT GUDS BARN innebär frihet. Frihet i Bibeln är inte vad den naturligamänniskan tänker sig. Frihet är inte att vara fri att göra precis vad man vill. Frihet äratt vara bunden vid Jesus på ett sådant sätt att man inte är beroende av något annatän honom. Genom Jesu död kan vi lösas från det som binder oss och hindrar oss attleva i gemenskap med Jesus.Livet som Guds barn innebär för oss också ett annat förhållande till vår nästa. Jesustalar om att vi ska älska våra ovänner och be för dem som förföljer oss (Matt.5:44). Det handlar om en följd av tron och inte om något krav. Breven i Nya testamentetbörjar med att tala om Jesu seger – längre fram följer förmaningar. De äregentligen uppmuntran. Eftersom du har tagit emot Jesu seger, som han vanngenom sin uppståndelse, så låt den forma och prägla ditt liv!VI HAR ALLTSÅ MYCKET ATT TACKA FÖR, mycket att be om förlåtelse för och mycket attbe om hjälp med i våra dagliga liv. Men främst behöver vi be om förnyelse av vårtförhållande till Gud som Hans barn.BÖN: Herre, vi tackar dig för att vi i dopet blev dina barn. Hjälp oss att leva som dinabarn. Ge oss lust att lyssna till ditt ord i Bibeln och hjälp oss att förstå det. Amen.JAN ERIKSSONFil.kand., Kristianstad34 TILL LIV 12#2007

Nu vill vi ljuset spridaDe gick tillbaka från stallet,upprymda till sinne och håg.De tänkte på ängelns hälsningoch det barn som i krubban låg.De mötte mänskor på vägen,som undrade vad de sett,som frågade dessa herdarom något vidunderligt skett.Visst har det hänt något märkligt.Vi såg natten flöda av ljus,och hörde hur änglaskarorsjöng en lovsång med himmelskt brus.Vi gick som ängeln förkunnat,fann barnet från himmelen sänt.Gud själv har kommit till jorden,det största som någonsin hänt.Maria är kvar med barnetdär i stallets mörkaste knut.Hon gömmer allt i sitt hjärta,men vi måste ropa det ut.Vi sett Guds kärlek från höjdentill vår mörka jord komma ner.Nu vill vi det ljuset spridaså alla Guds frälsning ser.Ni, som i senare seklerser tidsåldern lida mot natt,till er, om frälsning och segervi ännu ropar det glatt:Ta mot den himmelska gåvan,den givits till världen all.Gud själv har kommit till jordeni Betlehems fattiga stall.Herdarna av Matts-Edvin Klemetsillustration: renée göthTILL LIV 12#2007 35

ELMs mission och samarbetskyrkorELM, EVANGELISK LUTHERSK MISSION, har som en av sina viktigaste uppgifter att bedriva mission – redan i början av 1900-talet sändes de förstamissionärerna ut. Det är samma budskap i dag: evangeliet om Jesus Kristus skall predikas för alla folk, till omvändelse och syndernas förlåtelse.Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv (Joh. 3:16). Med åren har antaletmissionärer minskat, men vi tackar Gud för att de evangelisk-lutherska kyrkorna i respektive land efterhand tagit allt mer ansvar i detta uppdrag. Låt oss be förvåra syskon i tron – i de drygt 800 församlingar som är en frukt av ELM BVs mission genom åren.Uppdrag pågårELMs missionsländer i dag är Kenya,Peru, Eritrea och Etiopien. Här följernågra korta berättelser från treav länderna, och till slut fårvi också ta del av en betraktelsesom generalsekreterarenikyrkani Etiopienskrivit.foto: katrina imbergEVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I KENYA (ELCK) har 80 000 medlemmari 600 församlingar och ELM har tre missionärer där. Lina Jämstorpoch Sofia Nilsson arbetar bland gatubarnen i Nakuru, och KerstinNilsson i deltar i församlingsarbete. En fjärde missionär är RakelSmetana som för tillfället befinner sig i Sverige.På 1990-talet var Rune och Katrina Imberg missionärer i Kenya. Tidigarei år gjorde de ett återbesök, bland annat för Runes fortsatta forskningi ELMs och ELCKs historia.På hembesök i KenyaMED GLÄDJE TÄNKER VI PÅ de många hembesök som vi fick görahos våra kenyanska medkristna och vänner under de fyra månadervi tillbringade i Afrika (december 2006–mars 2007).En lördag, det var trettondagsafton, besökte vi evangelistenJames Moindi med familj i Magwagwa, 6–7 km från Matongo.Vi skulle egentligen åkt bil dit, men chauffören dök aldrig upp,så i stället började vi gå. Ganska snart fick vi lift på flaket av enlastbil – ett vanligt transportsätt i Kenya! Det var en varm ochsolig dag, och de tog emot oss med stor värme och generositet.Deras hem består av några hyddor nära varandra – en för köket,där också tonårsdöttrarna sover, en för föräldrarna och enför sönerna. Hyddorna är byggda i enkel stil med lerväggar ochförsedda med plåttak. De ligger vackert, högt uppe på en kullemed utsikt över en dal och andra kullar. En bit bort börjar ett avKenyas stora tedistrikt.Vi var tillsammans några timmar med familjen och fick delabåde glädje och sorg med dem. Med tårar i ögonen berättadepappan att äldsta dottern hade dött året innan i malaria. Honvar bara sjuk i ett par dagar innan hon dog. Sorgen var tung attbära, inte minst för mamma Alice. Samtidigt visade de en förtröstanöver att Gud bär i alla svårigheter.Också ekonomiskt har familjen det svårt. Deras åkrar är ganskasmå, och de flesta barnen går i skolan, vilket medför drygaskolavgifter.Mitt i dessa problem kämpar de vidare och förtröstar på Gudoch hans trofasthet. James arbetar troget och hängivet vidaresom evangelist i Matongo-området. Nära deras hem ligger engammal och nersliten lerkyrka som byggdes redan på 1950-talet.Församlingens största förhoppning är att kunna bygga enny permanent kyrka i tegel.KATRINA OCH RUNE IMBERGF.d. missionärer i Kenya36 TILL LIV 12#2007

Ett samtal i PeruEFTER GUDSTJÄNSTEN I LAS LOMAS kallar en av församlingsmedlemmarna,en av dem som ibland predikar, på mig.– Hermano Erik, tengo una pregunta. (Broder Erik, jag har enfråga.) Han slår upp ett av de första uppslagen i Bibeln och frågar:– Vad är egentligen ”livets träd”? Jag har funderat, menförstår inte riktigt. Inte är det samma träd som de (Adam ochEva) åt av?Vi läser tillsammans de sista verserna i Första Mosebokstredje kapitel om hur Gud tvingas sätta en gräns; av livets trädsfrukt får människan inte längre äta, för då skulle hon leva förevigt. Det onda – synden, smärtan och lidandet – hade kommitin i skapelsen och präglade nu människan.– Hur vore ett evigt liv under de villkor vi lever med här, frågarjag, knappast gott?– Nej, snarast en förbannelse, svarar brodern, en förbannelse.– Men, tillägger jag, det finns de som gör en koppling från livetsträd i Edens trädgård till Golgata. Korset blev det nya ”livetsträd”. Där får vi del av det eviga livet, samtidigt som vårsynd tas bort. Ett evigt liv där inget av det onda ska finnas med.– Det blir gott, nickade han, och jag kunde bara instämma:Det blir gott.Jag går hem från kyrkan, glad över ett gott samtal som fickspringa fram ur en fråga som väckts vid den personliga bibelläsningen.Jag går tacksam över allt Gud gör i människors liv iChiclayo, och jag gläds över att få vara med.ERIK J ANDERSSONMissionär, PeruIGLESIA EVANGÈLICA LUTERANA DE CHICLAYO (IELCH) i Peru har knappt100 medlemmar i fyra församlingar. ELM har tre missionärer: Eva Norström,Maggan och Erik Andersson. ELM Danmark har tre missionärer:Tina Bak, Steffen Baagø Madsen och Helene Sejergaard.Arbetet består i att etablera nya församlingar. I det deltar Magganoch Erik Andersson, som kom till Peru första gången 2003.foton: e & m anderssonTILL LIV 12#2007 37

ETIOPIENS EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKA (EELC) har 20 000 medlemmari 138 församlingar. ELM har för närvarande inga missionärer där,men våra tidigare missionärer Workneh och Hanna-Karin Hechamo,har som nyblivna pensionärer bosatt sig i landet och bistår gärnamed punktinsatser.foton: roland gustafssonfoto: roland gustafssonEVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I ERITREA (ELCE) har 12 000 medlemmari 70 församlingar. ELM har för närvarande ingen missionär där, sedanvår missionär Barnabas Mebrahtu i september avslutat sin tjänstpå kyrkans musikskola. Våren 2006 arbetade Kristina Engström somvolontär på den skolan, och hon gjorde under sommaren ett återbesök.Öppen famn i EritreaJag återvände till Asmara för att se människorna och staden.Det är ont om bröd, ont om bensin och ont om jobb. Men detfinns gott om hängivenhet och generositet. Jag vill berätta omRuth.Ruth går till gudstjänst och är engagerad i flera av kyrkansverksamheter. Hon ger av sin tid till Gud och hon ger mer. Enkväll bjöd hon hem mig till sin familj. Jag känner henne inte såbra men tackade ja och vi tog oss med buss över knaggliga gatortill hennes hem. Vi åt middag och pratade och var mitt uppe i någotnär vi insåg att det blivit sent. Ruths mamma frågade då omjag ville stanna över natten. Jag fick låna sovkläder och Ruth erbjödmig ena halvan av sin säng, vilken inte var så mjuk menfylld med välkomnande. Jag sov gott och vaknade av tuppen påmorgonen. Ruth lagade lyxfrukost: g’eat med smör och berbere.Vilket välkomnande! För mig är detta ett tecken på Guds bevarandeav ett helt folk. I den situation som råder fortsättermänniskor att vara givmilda mot sina medmänniskor och gemycket av det lilla de har. Och de fortsätter att visa tacksamhet.Varje dag när regnet föll prisades Gud. Jag längtar till den dagdå Sverige tackar Gud för vad Han gör och för hur Han bevaratvårt folk och vårt land. Jag längtar till den dag då jag visar mintacksamhet genom att ta hand om människor jag möter, bjudahem dem, ge dem mat, erbjuda dem min säng och ge dem detlyxigaste jag har för att få dem att känna sig välkomna.KRISTINA ENGSTRÖMF.d. volontär i EritreaJag var hungrig … Jag var törstig … Jag var främling … Jag varnaken … Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse ochni kom till mig.… när såg vi dig sjuk eller i fängelse och kom till dig?Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, dethar ni gjort mot mig. ur matt. 25:35–40Adresser, telefon, e-post etc. kan fåsgenom ELM-BVs expedition,08-559 23 104, eller på www.elmbv.se.Stöd ELMs missionPg 5 58 43-7 Bg 476-1144eller via hemsidan.38 TILL LIV 12#2007

Jag jagar mot måletfoto: christophe libertAposteln Paulus fick möta Jesus Kristus och det förändrade honom helt.Han fick ett nytt liv, och ett mål att se fram emot. Så kan det vara även för oss.PAULUS SKREV TROLIGEN BREVET till filipperna efter att i 30 år hatjänat Herren och under den tiden gått igenom många prövningar,svårigheter och försakelser. Därför är det förvånande attfinna att han fortfarande talar om en hunger och törst efter attnå målet för det kristna livet. Paulus var en man med ett endafokus – han hade ett mål och en ambition: han jagade framåt föratt fullborda det uppdrag Herren hade frälst honom till. Hanberättar för oss hur han levde. Så här var det:Jag glömmer det som ligger bakomVi kan på många sätt komma ihåg Guds nåderika handlingarmot oss i det förgångna. Gång på gång bör vi påminna oss självaom dem (Ps. 103:2). Men vi kan inte leva i det förgångna ochvi måste lära oss konsten att glömma det som inte är värt attkomma ihåg.Misslyckanden och synder i det förgångna är förlåtna. Detvar Guds initiativ att lösa vårt största problem, synden, genomsin Sons försoningsdöd på korset. Sörj därför inte över missademöjligheter och stanna inte kvar i dina bekymmer, för detta lederbara till depression och missmod. Men även den mest utåtriktadekänner vissa stunder av sin skuld – men vi ska aldrig låtadet som varit hålla oss fångna. Jag har läst om en gravsten påvilken det var skrivet ett enda ord. Inget namn på personen. Ingetfödelsedatum. Inget dödsdatum, utan bara ett ord: förlåten.Det är vad jag är i Kristus. Lämna inte den trygga plats Gudgenom sin nåd har berett för dig. Vi förnekar inte att vi har syndat,men vi är förlåtna – håll fast vid denna Guds Ords sanning(1 Joh. 1:7–9).Vi måste också på något sätt glömma våra ’andliga förtjänster’,gamla prestationer, segrar eller framgångar. Problemet förnågra av oss är inte självömkan eller skuld utan högmod, menvi kallar det inte så. Men det är vad det är frågan om, om än fördolt.Visst bör vi vara tacksamma mot Gud för hans nåd i våraliv. Men vi kan inte leva våra liv på gamla tillgångar och inteheller kan vi glädja oss rätt i dag om vi stannar kvar i det förgångna.Någon har sagt: ”mättnad tar död på framstegen”. Detfinns utrymme, ja, gott om utrymme för växt och förbättring,även där vi är som bäst. Sanningen är att synden finns med ocksåi det bästa vi gör, och det finns inte något i vårt förflutna attskryta över.Jag sträcker mig mot det som ligger framförDet kristna livet liknas ibland vid ett långdistanslopp (1 Kor.9:24–27) och den kristne är som en löpare som inte nått framtill målet. Loppet är inte över ännu. Därför skulle vi jaga framåti förväntan om att nå fram och passera mållinjen. Låt oss fullbordaloppet som ligger framför oss (Hebr. 12:1).Detta är inte ”frälsning genom gärningar” – det är Guds inbjudantill oss att få erfara djupet och rikedomen i hans nåd.Det är hans kallelse till att vandra framåt, och han går framföross. Liksom för Abraham, trons fader, blir varje dag ett äventyrmed Gud då vi får bestiga nya höjder, ta i anspråk vårt arv, erövranytt land. Vi får lita på att Herren bär oss framåt och atthans nåd är ny varje morgon (Klag. 3:23). Framtiden är lika ljussom Guds löften. Detta skulle göra oss ivriga att välkomna varjedag, fyllda av förväntan om att få upptäcka Guds nåd ochvälgärningar hela dagen.Gud har också sett ut något bättre åt oss: Vi är arvingar tillsammansmed Kristus och det himmelska hemmet väntar oss.Vi är ett folk med ett levande hopp och en framtid (Jer. 29:11).Därför ser vi framåt med förtröstan: det är faktiskt Gud självsom kallar oss att våga gå mot framtiden genom att ödmjuktförtrösta på honom. Det är en kallelse att lita på hans nåd varjedag i våra liv (Hebr. 4:16). Låt oss därför jaga framåt och sättavårt hopp endast till den nåd som ska komma oss till del när JesusKristus uppenbaras (1 Petr. 1:13). Nåden väntar dig i framtiden.Nåden finns där innan du når dit.ATO ENDALE AWGICHEWGeneralsekreterare i EELCAddis Abeba, EtiopienTILL LIV 12#2007 39

Ord till liv • NyårsdagenNamnet JesusNär åtta dagar hade gått och barnet skulle omskäras, fick han namnet Jesus, detnamn som ängeln hade gett honom innan han blev avlad i sin mors liv. luk. 2:21.Och han befallde oss att predika för folket och vittna om att han är den som Gudhar bestämt till domare över levande och döda. Om honom vittnar alla profeterna,att var och en som tror på honom får syndernas förlåtelse genom hans namn. apg.10:42–43.VARFÖR FICK DU OCH JAG DE NAMN som vi har? Troligen för att våra föräldrar valdedem. Hur väljer föräldrar namn till sina barn? Det finns en rad olika sätt. En del läserigenom dagarnas namn i almanackan. Andra väljer ett namn som någon av föräldrarnahar som andra eller tredje namn eller ett namn som en äldre släkting bär.Det jag vill komma fram till är skillnaden mellan våra namnoch de namn som de bibliska personerna har. I Bibelnhänger namn och person ihop på ett annat sätt än hososs. Namnet på en person i Bibeln säger något omden personen. Detta gäller också namnet Jesus.Det är en grekisk form av namnet Josua, som betyder”Herren är frälsning”.illustration:renée göthVAD BETYDER JESU NAMN för oss? Vi slutar oftavåra böner med ”i Jesu namn, amen”. Genomtron och dopet är vi i honom. Att vara i Jesus betyderatt kunna ta till sig de löften som Gud ger oss.I dag påminns vi särskilt om att var och en som trorpå honom får syndernas förlåtelse genom hans namn(Apg. 10:43).HAR DU TÄNKT PÅ att när prästen i dopet gjuter vattnet över barnets huvud, så finnsprepositionen ”i” med samt den treenige Gudens namn? ”Jag döper dig i Fadernsoch Sonens och den Helige Andes namn.”Så finns det också i Bibeln för alla som är döpta, vare sig de lever i sitt dop ellerinte, ett löftesord: Ty sina gåvor och sin kallelse kan Gud inte ångra (Rom. 11:29).Vårt dop är därför som ett bankkonto. I dopet har den döpte fått gåvor. Läs gärnaom dessa gåvor i Lilla katekesen, stycke 223. De gåvorna är syndernas förlåtelse,frälsning ifrån döden och djävulen och en evig salighet. De finns som på ett bankkonto.De finns där för den som dagligen omvänder sig och för den som för förstagången upptäcker vad som gavs i dopet.Så stort och så rikt är Jesu namn, och så stor skillnad är det mellan Jesu namn ochvåra namn.NÄR VI NU BÖRJAR ett nytt kalenderår så är det en påminnelse om allt vi äger i Jesunamn och att vi bör be om en förnyelse av tron på Hans namn.BÖN: Låt mig börja med dig, o min Frälsare kär, varje år som du giver mig än. Låtmig börja med dig varje dag du beskär, och förnya mitt uppsåt igen, att vara och blivadin egen. Amen.JAN ERIKSSONFil.kand., Kristianstad40 TILL LIV 12#2007

Bok- och CD-tipsNy skiva– ny kör!A Gospel ChristmasOne NationKrista JonesCDJuloratorietJ.S. BachErik ErikssonKören One Nation och gospelsångerskanKrista Jones från Atlanta bjuder genom”A Gospel Christmas” på en varierandeoch medryckande julskiva, med allt i från”Joyful, joyful”, ”Go tell it on the mountain”och Kirk Franklins ”Joy” till Carolas”Himlen i min famn”.Gospelkören One Nation startade 2006och består av 24 erfarna sångare frånnordvästra Skåne under ledning av JonasEngström. Väl förankrad i den afroamerikanskagospeltraditionen där gudstjänstenär central, jobbar de med gospelmässor påengelska och svenska men söker också rötternai spirituals och tittar framåt mot moderngospel och nya uttrycksformer.www.onenation.seSkivan finns att köpa via BV-Förlag.Världens medelpunktSven ReichmannStaten Israels födelse tecknas,och orsakerna till de till synesolösliga konflikter som råderblir tydliga.En viktig bok för att förstå dagenssituation.Gör som Gud – bli människaStefan GustavssonBoken vill ge en helhetsbild avvad det är att vara kristen. Denkristna tron gäller hela detmänskliga livet på jorden. Världenär Guds värld och frälsningenär en upprättelse av den.Ord för dagenGunnar Eriksson (red.)Bok med citat/texter och ett bibelordför varje dag under ett år.Går att vika ut så att den stårfritt på köksbordet. En utmärktjulklapp som räcker året om.Fallet JesusLee StrobelKan vi lita på texterna om Jesus?Finns det trovärdiga bevis utanförevangelierna? Som prisbelöntreporter och bekännandeateist började Strobel undersökahistoriens största nyhet: JesuKristi evangelium.Kan man vara kristen?C S LewisHur ska man veta vad som ärrätt och fel? Vad tror de kristna?Kan man vara kristen utan att tafarväl av sitt intellekt?Under ytan IITorgny WirénEn andaktsbok för ungdomaroch andra vuxna som innehåller52 berättelser tillsammans medbibeltext, bön, funderingsfrågoroch ett citat med anknytning tilldagens tema.AccentEn bibelläsningsplan för ungdomar– eller för den som gått enAlphakurs. En hjälp i den dagligaandakten, för att växa i relationentill Gud och i förståelsenav hans ord.www.accent.nuHan är vår fridH.E. NissenJesus står nära dig i både godaoch svåra tider. Han vill ge digsin frid och ge dig en ny plattformi ditt liv som inte kan rubbas.I bokens 25 små avsnitt finnströst och uppmuntran till ett livtillsammans med Jesus som villvara vår frid. En fin presentbok.Guds SonWalter WangerinLäs den fascinerande berättelsenom Jesus i romanform.Ett år med Jesus, I och IIBo Brander, Göran SkytteEn bok med predikningar ochsamtal för varje vecka underåret. Efter varje predikan samtalarBrander och Skytte om singemensamme vän Jesus. Klassiskkristen tro blir begriplig –förlåtelse, förnyelse och vandringenmed Jesus lyser fram.TillsammansmatAnna Braw (red.)Är måltidsgemenskap en bristvara?Du kan göra något åt det.Tillsammansmat innehåller alltdu behöver för att våga bjuda:billigt, snabbt, färgglatt, självklart,enkelt, mycket, kreativt.Recept – och tankar för stundenmedan det puttrar, och ett ochannat att prata om runt bordet.HANDLA PÅ BV-FÖRLAGwww.bv-forlag.se0435-521 77, 042-14 57 22TILL LIV 12#2007 41

Ord till liv • Trettondedag JulHylla Konungen!Och se, här är mer än Salomo. ur luk. 11:29–33NÄR JESUS ANVÄNDER ORDET SE har han något mycket viktigt att säga oss! Kung Salomovar en mycket välsignad kung, både materiellt och som härskare (han utvidgade landet Israel).Och han var dessutom mycket vis. Ingen kung skall vara din like, hade Herren lovathonom. Man kom från alla folk, för att höra om Salomos vishet … (1 Kung. 4:34).Drottningen av Saba hade hört rykten om den framgångsrikekung Salomo. Därför reste hon ända från Arabien, kanske150 mil, inte med flygplan eller bil, utan med den tidensfärdsätt, troligen kamel. Det var säkert en svår resa,men inga faror eller kostnader kunde stoppa henne.Hon ville med egna ögon se vad hon hört talas om.Och hon blev inte besviken, tvärtom. Inte ens hälftenhade berättats för mig. Du har långt mer vishetoch rikedom än jag hört genom ryktet (1 Kung. 10).illustration: renéegöthOCH SE, HÄR ÄR MER ÄN SALOMO! Liksom drottningenav Saba reste till Salomo, kom de vise männen frånÖstern för att tillbe och frambära skatter och dyrbaragåvor till Jesus: guld, rökelse och myrra. Den gammaltestamentligaprofetian uppfylldes: Skaror av kameler skallövertäcka dig, unga kameler från Midjan och Efa. Från Saba skallde komma, guld och rökelse skall de bära. De skall förkunna Herrens lov (Jes. 60:6). I dagpå Trettondedag Jul vill Herren föra oss till en Konung som har större rikedom än Salomo.PROFETIAN FRÅN JESAJA UPPFYLLS nämligen även varje gång en syndare finner stjärnansom för till Jesus och slipper att gå förlorad. Alla samlas och kommer till dig. Dina sönerkommer fjärran ifrån, dina döttrar bärs fram på armen. Då skall du se det och stråla avfröjd, ditt hjärta skall bäva och vidga sig. Ty havets rikedomar skall föras till dig, folkensskatter tillfalla dig (Jes. 60:4,5). Och det blir glädje hos Jesus när han får ge en syndare avsin rikedom.Du får komma till Jesus och med egna ögon i Ordet se vad han har gjort för dig. SångförfattarenAnders Nilsson sjunger: ”Kom nu, ty allt är redo, så blir i himlen fröjd! Du skall fåse du blir nog med barnaskapet nöjd.” Trettondedag Jul är en missionsdag. Herren erbjudersitt julevangelium till alla folk, judar som hedningar. Han sände sin stjärna och kalladeÖsterns vise och förde dem till Frälsaren!HERREN STÄLLER OSS I DAG inför en allvarlig fråga: Hur hanterar vi julevangeliet? Tar viemot Frälsaren, faller vi ner inför honom? Eller tillhör vi dem som inte vill tro, som fortfarandelever i fiendskap mot Gud?Trettondedag Jul är inte bara glädje – texterna visar också att julevangeliet möter hatoch motstånd i världen. Vi ser det i Herodes fiendskap, då han genom en djävulsk list försöktedöda Jesusbarnet. Men inget motstånd i världen kan göra julevangeliet om intet!BÖN: Käre Himmelske Fader, du som genom ditt heliga Ord har låtit den stjärna gå upp,som leder oss till världens Frälsare, Jesus Kristus.Vi ber dig: led våra hjärtan med din heligeAnde, att vi liksom de vise männen finner Jesus som vår personlige Frälsare. Amen.JAN-ULRIK SMETANAMissionsgårdspastor, Vännäs42 TILL LIV 12#2007

De följde stjärnanDe vise männenDen grekiska grundtextens ord är magoi. Det betyder att de var visa män ochrådgivare vid något kungligt hov eller möjligen tempel. Sannolikast är att dekom från Babylonien, där astrologin sedan gammalt spelade stor roll och mandessutom hade erfarenhet av judiska Messiasförväntningar, eller att de kom frånPersien eller rentav det arabiska ökenområdet öster om Israel.De hade med sig guld (vars värde är välkänt), rökelse (en torkad kåda från balsamträdetsom sprider väldoft när de bränns) och myrra (en torkad kåda frånmyrrabusken som avger en doft av citron och terpentin). Kanske fick dessa dyrbaragåvor senare finansiera resan till Egypten för Jesu fattiga föräldrar.DEN GÅTFULLE GUDSMANNEN BILEAM SADE:Jag ser honom, men inte nu,jag skådar honom, men intenära. En stjärna träder framur Jakob, en spira höjer sigur Israel. 4 MOS. 24:17Vad var det för en stjärna?En supernova eller exploderandestjärna som under en tid ger ett väldigtstarkt ljus. Enligt kinesiska källorska en sådan ha ägt rum ungefärfem år före Jesu födelse.En komet framträdde enligt vissakällor ungefär vid samma tid.En konjunktion. Planeterna Jupiteroch Saturnus kom så nära varandra från jordens synpunkt att de tillsammansbildade ett starkt lysande himlafenomen. Detta anses ha skett vid fleratillfällen 7 år före Kristus. Jupiter ansågs bland astrologerna vara världshärskarensstjärna och Saturnus vara det judiska folkets.Det vi med visshet kan veta är att Gud på underliga vägar ledde dessa mänfrån Österns länder och att de var lyhörda för Guds ledning och gav sig ut pådenna tidskrävande och påkostade resa. De kom till Betlehem och fick mötaJesus.

illustration: renée göthTre vise mänDE LEVER I DAG.DEN FÖRSTE är en ung man, som arbetar på en verkstad. Hanblev väckt av Gud. Samtidigt som han såg Guds nåd såg hanockså sina synder. Han förstod att nåden var till för att överskylasynden. Som i en vision såg han också något av Guds meningmed mänskligheten. I den hade han en plats. Utan att tveka intoghan den. Sin begåvning, sina krafter, allt han av Skaparenägde vigde han till Guds tjänst för att Gud skulle kunna användahonom. Han blev en uthållig och uppfinningsrik arbetare ivingården. Han fikade inte efter beröm. Han förstod att hansuppgift var att offra åt Gud allt han ägde, att bära fram sitt guldtill Kristus.Däri består hans vishet.DEN ANDRE har visat en total oförmåga att, som så många andramänniskor, fastna i klagan och kritik, och i stället visat en underbarkänslighet för allt vackert, rent och sant som mött honom.Där andra ser avigsidor ser han rätsidor. Där andra misstolkar,tyder han till det bästa. Där andra knyter näven räckerhan fram den öppna handen. På den vägen har han upptäcktmycket, som andra inte sett. Därför har hans väsen mer ochmer präglats av tacksamhet. Han har upptäckt livets outtömligarikedom.Hans tacksamhet stiger som en stilla lovsång, en rökelse, tillKristus.Däri består den mannens vishet.DEN TREDJE har blivit hårt slagen av livet. Många tunga bedrövelserhar träffat honom. När andra ser honom, tänker de: ”Atthan orkar.” De förvånar sig över att en människa kan bära såtunga bördor. De förstår inte hur han förmår.I själva verket består hans vishet inte i att han bär så tungabördor utan hur och vart han bär dem. Han tar nämligen emotdem utan irritation. Han vet att livet är fullt av lidande och förståratt han inte kan göra anspråk på att gå fri. Därför bär handem ödmjukt. Och han bär dem till Kristus. Ty Kristus har lovatatt bära våra bördor, att ge de trötta nytt mod och kraft, atthela de sargade, att trösta de bedrövade och åter göra dem glada.Detta vet denne man. Det är hans hemlighet, hans vishet.Han bär fram till Kristus sin myrra, sitt lidande.GULD, RÖKELSE, MYRRA bar de. Kaspar, Baltasar, Melkior varkanske deras namn.Guldet är det dyrbaraste vi äger. Rökelsen är tacksägelsen,lovets offer. Myrran är en bitter växt som symboliserar lidandet.I alla tider har människor burit dessa ting fram till Kristus.VEM AV DEM ÄR DU?Du firar julen väl, om Du lär Dig meningen med glädjen, tacksamheten,lidandet. De är gåvor, som vi får ge Kristus.Att veta det och handla därefter är att vara vis.Ur Och det hände sig vid den tiden …En julmeditation av Per-Olof Sjögren44 TILL LIV 12#2007

BönHIMMELSKE FADER, du är Skapare av himmel och jord, universums Herre, alltingsursprung och mål.• Tack för att du lät din Son födas till jorden som ett litet barn, mitt in i vårvärld, och med ett rike som inte är av denna världen.• Tack för din stora räddningsplan för oss människor – för frälsningen i JesusKristus och möjligheten till ett liv tillsammans med honom.• Tack för ännu ett nytt kyrkoår. Kom till hela din Kyrka här på jorden, varhennes och vår Herre. Låt ditt rike växa.• Tack för ditt Ord till oss, för alla förebilder du där ger oss: Abraham, David,Maria, Josef, Johannes Döparen, Simeon, Stefanus och jesus kristus.JESUS KRISTUS, du är Messias, den levande Gudens Son och enda vägen tillGud. Du blev människa som vi, och därför kan du helt och fullt frälsa oss frånsynden, döden och all ondska och ge oss frid.• Tack för att du kom som den stora julgåvan till alla människor.• Tack för att du levde mitt liv, dog min död och genom din uppståndelse germig ett nytt liv. Tack för att jag får ta emot din förlåtelse och upprättelse.• Var nära alla som i jul saknar medmänsklighet, mat, värme och trygghet.• Ge oss en välsignad jul tillsammans med dig. Tack för att du har gett oss enHjälpare, den helige ande.HELIGE ANDE, du visar oss vägen till krubban, korset och den tomma graven.• Led oss till Jesus och hjälp oss att tro på och ta emot honom.• Kom till oss med Guds frid i våra hjärtan, i våra liv och till hela världen. Låtallt fler människor se att budskapet om Jesus Kristus är en god nyhet somkan förvandla liv.• Kom till alla som lider förföljelse för att de tror på Jesus. Trösta dem, ge demkraft, mod och uthållighet, och hjälp dem att hålla fast vid Jesus.• Hjälp oss att likt Maria tro ditt Ord, likt herdarna skynda till Jesus, likt Simeonmed tacksamhet ta emot honom och likt de vise männen ge honom vårtillbedjan.Vår Herre, Jesus Kristus,blev i sin gränslösa kärlek vad vi är,för att göra oss till vad han är. IRENAEUSfoto: karin sjödahlBibelläsningsplanEvangelisten JohannesDe johanneiska skrifterna i Nya testamentetbestår av Johannes evangelium,tre brev av Johannes samt Uppenbarelseboken.Evangeliet och brevenliknar varandra i stilen.Det som berättas i evangeliet ärsett och upplevt utifrån en lärjunges perspektiv.Ofta är detaljerna skarpa och konkreta.Men på samma gång framträder intelärjungen med sitt namn utan omnämns meraindirekt som den lärjunge som Jesus särskilt älskadeeller helt enkelt som ”den andre lärjungen” inågra av berättelserna. I evangeliets avslutandeord (Joh. 21:24) hänvisas till denne lärjunge somupphov till berättelsen, ”och vi vet att hans vittnesbördär sant”, tilläggs det. Kan dessa ”vi” ha ställtsamman berättelsen på grundval av det de fåtthöra?Johannesevangeliet är ofta disponerat så att detberättas en episod, som i sin tur leder till ett samtal,där grundläggande teologiska tankar utvecklas.Starkt betonas att Gud har blivit människa i JesusKristus och vad detta verkligen betyder. I Jesusmöter vi Gud själv och hans kärlek till världen.DECEMBER7 Matt 4:18–22Lärjungen Johannes hörde tillsammans med Petrusoch Jakob till de tre som vid vissa tillfällen fickfölja med Jesus ett stycke längre, medan de andrafick vänta. Men det är inte evangelisten själv somberättar om detta.8 Mark 9:2–13Efter samtalet med Nikodemos sammanfattas kärnani evangeliet.9 Joh 3:13–21I de samtal som följer på Jesu gärningar skärps oftamotsättningen mellan den eller dem som tror ochdem som avvisar honom.10 Joh 8:12–30 11 Joh 9:1–17 12 Joh 9:18–41Johannes visar också hur Jesus anknyter till ochuppfyller gammaltestamentliga profetior. Ett exempelär Jesus som den gode herden.13 Jer 23:1–6 14 Joh 10:1–42När Jesus går mot lidandet och döden ser den somstår honom nära att detta inte sker utan vånda förhonom själv. Jesus är sann människa. Men samtidigtser Johannes hur Jesu gudomliga härlighetframträder just här.15 Joh 12:20–36; 44–50 16 Joh 13:18–35I kapitel 14–17 återger evangelisten Jesu avskedstaltill lärjungarna. Det blir ett program för hur denkristna församlingen skall fungera i innerlig gemenskapmed sin Herre och i kärlek till varandra.Anden från Fadern och Sonen är det sammanhållandebandet.17 Joh 14:15–31 18 Joh 15:1–1719 Joh 16:1–15; 25–33 20 Joh 17:1–26Liksom de andra evangelisterna berättar också Johannesom hur Jesus fängslas och döms till döden.De tre från förklaringsberget får följa med längst inTILL LIV 12#2007 45

Bibelläsningsplani Getsemane. Vid förhöret inför Pilatus ställs Gudsrike mot denna världen.21 Matt 26:36–46 22 Joh 18:28–40Den lärjunge som Jesus älskade fick vid korset uppdragetatt ta hand om Jesu moder (19:26–27). Samtidigtser evangelisten det stora och djupa sambandetmellan Jesu offerdöd och det gammaltestamentligapåskalammet.23 Joh 19:31–37Liksom Johannesevangeliet börjar Johannes förstabrev med det som var från begynnelsen.24 1 Joh 1:1–10Brevskrivaren betonar Guds kärlek till oss och vårkärlek till varandra.25 1 Joh 2:1–11Det råder ett djupt samband mellan kärleken, bekännelsentill Jesus Kristus och lydnaden för hans bud.26 1 Joh 2:12–29 27 1 Joh 3:1–24Därför är det så viktigt att kunna skilja Guds Ande,som bekänner att Jesus är Kristus, från villfarelsenseller Antikrists ande. Först då fungerar vår kärlek tillvarandra och vår lydnad för Guds bud.28 1 Joh 4:1–21 29 1 Joh 5:13–21I Johannes andra och tredje brev upprepas förmaningarna.30 2 Joh 1–13 31 3 Joh 1–15De nytestamentliga gestalterna är med sina upplevelseralla på något sätt knutna till Jesu Kristi dödoch uppståndelse. De möter Jesus på olika sätt. Deblir kallade av honom eller dras, till synes genom tillfälligheter,in i den berättelse som sedan leder framtill påskens händelser. Därefter får de uppdraget attvittna om vad de har sett och hört.Bakgrunden till berättelsen är den långa historiasom återges i Gamla testamentet. Påskdagen gersvar på de många frågor som har ställts. Frågorna ärolika men utgår ofta från människans situation justsom människa. De rör hennes förhållande till Gudoch till medmänniskorna, varför vi lever här och hurvårt liv skall kunna bli det som vi är skapade till. Vi behöverockså hjälp att få dessa allmänmänskliga frågorformulerade för att kunna förstå de svar somges i de gammal- och nytestamentliga texterna.Men Nya testamentet pekar också framåt, mot våregen tid och mot hela den samlade världshistorien.De människor som möter oss i dessa skrifter har någotsom de vill dela med sig av. Många gånger får debli exempel, där vi inte så sällan kan känna igen osssjälva. Men framför allt har de blivit bärare och förmedlareav ett budskap till oss alla och envar.BO JOHNSON, LundTill Liv har nu med hjälp av bibelläsningsplanen”Med människor i NT” i ett år fått följa några personeri Nya testamentet. Vi har fått se hur de tagitemot evangeliet om Jesus Kristus och även hur dettaskapat ett nytt liv i dem. Vår bön är att detta får skeäven med varje bibelläsare.Varmt tack till Bo Johnson och Verbums Förlag, samttill Jonas Ahlner för illustrationerna.EN VÄLSIGNAD ADVENTSTID OCH EN RIKTIGTGod Jul och etGotNytar 2008TILLÖNSKAS ALLA LÄSARE AV TILL LIVS REDAKTION!VARMT TACK till alla er som på olika sätt har medverkat i detta nummer avTill Liv: alla skribenter, Renée Göth (teckningar), Isak Engström (foton),David Andersson (korsord/sudoku) samt till er som deltagit i intervjuerna.Tack alla ni skribenter som det gångna året ställt er till förfogande och lagttid och arbete på artiklar och reportage!Tack särskilt till Gustav Börjesson som även i år medverkat i Själavårdmed artiklar om Saligprisningarna och genom att besvara läsarfrågor, tillErik J. Andersson som undervisat utifrån Apostlagärningarna, samt tillTorbjörn Johansson och Daniel Brandt som skrivit Månadens förklaring!Tack till Jesus Kristus som är Immanuel, det är ”Gud med oss” – och somockså lovat att vara med oss alla dagar intill tidens slut. Han har varit medoss även under 2007. Soli deo Gloria.EVA ANDERSSON, redaktörTILL LIV vill genom artiklar, bibelstudier, intervjuer och reportage ge fördjupadkunskap om Bibeln och den kristna tron, hjälpa människor till tro påJesus Kristus och väcka en längtan efter att lära känna honom allt mer.LÄS MER OM TIDNINGEN PÅ WWW.TILLLIV.SETill Liv och fördjupningsbilagan Begrunda ges ut avmissionsorganisationen ELM, Evangelisk LutherskMission.ELM vill lyfta fram Bibelns sanning och tillförlitlighetoch bekänna Jesus som den ende Frälsaren ochHerren. ELMs vision är att Bibelns budskap ska förmedlas till och göras levande förmänniskor i både Sverige och andra länder.Ungdomsrörelsen ELU och den regionala organisationen ELM Syd samverkar medELM och de står också bakom utgivningen av tidningen.LÄS MER PÅ WWW.ELMBV.SE, WWW.ELMBV.SE/SYDoNÄSTA ÅR: Ny bibelläsningsplan att se fram emot!46TILL LIV 12#2007

BreanäsMissionsgårdSibbhult i nordöstra SkånePer Modigtel. 044-22 60 15info@breanas.orgwww.breanas.orgVälkommen till våra missionsgårdar!PÅ MISSIONSGÅRDARNA är det verksamhet i stort sett året runt. Där anordnas läger för alla åldrar – för äldre,ungdomar och barn – samt för ensamstående och för familjer. Det är temadagar, konfirmandläger, semesterveckor,tonårsläger, bibelkurser, lägerskola och korta möten.Kontakta gården för mer info – det finns även möjlighet att hyra rum på de flesta av gårdarna. Besök dem,de ligger naturskönt, flera av dem vid sjö eller hav!MissionsgårdenStrandhemÖrkelljunga i norra SkåneKerstin Bengtssontel. 0435-500 77, 514 77info@strandhem.nuwww.strandhem.nuÅhusMissionsgårdKristianstad i östra SkånePer-Anders Einarssontel. 044-24 75 55info@ahusmissionsgard.sewww.ahusmissionsgard.seMissions- och ungdomshemmetFridhemVännäs i södra VästerbottenJan-Ulrik Smetanatel. 0935-103 01info@fridhem.infowww.fridhem.infoFalketorpMissionsgårdVikbolandet i ÖstergötlandAnders Anderssontel. 0125-320 72, 0125-320 51anders.i.falketorp@telia.comwww.falketorp.seGUDS NÄRVARO I VARDAGENAlmanacka2008TILL LIV GER UT EN ALMANACKA för 2008 med fina fotografieroch gott om plats att skriva på. Kyrkoårets texter ochteman finns med för varje söndag.BESTÄLL FÖR ENDAST 85 KR + PORTO PÅ BV-FÖRLAG, Smålandsv.48, 286 35 Örkelljunga, tel. 0435-521 77, info@bvforlag.seSmala Gränd 5, 111 39 StockholmTel 08-559 23 104, fax 08-22 59 22www.elmbv.se pg 5 58 43-7, bg 476-1144Ordförande Per Henriksson08-750 53 60E-post ordf@elmbv.seMissionsföreståndare Roland GustafssonTel 08-559 23 142, 070-657 55 32Fax 0435-522 05E-post roland.gustafsson@elmbv.seAdministrativ chef Jakob BirgerssonTel 08-559 23 164, 0735-33 95 88E-post jakob.birgersson@elmbv.seKassör Ingegerd JohanssonTel 08-559 23 109E-post ingegerd.johansson@elmbv.seMissionssekreterareCarlåke Söderlind (Etiopien)Tel 08-559 23 156, 070-658 30 33E-post carlake.soderlind@elmbv.seKarin G. Ekström (Kenya)Tel 08-559 23 157, 070-241 82 30E-post karing.ekstrom@elmbv.seHenrik Birgersson (Peru)Tel 0241-79 40 79E-post henrik.birgersson@elmbv.seEvangelisk Luthersk Mission-Syd ELM Sydwww.elmsyd.se pg 38 16 87-3, bg 917-4418Ordförande Anders Månsson Tel 0431-290 56E-post bodil.mansson@mbox301.swipnet.seExpedition: ELM Syd c/o Erling Hansson,Gärdsgatan 12, 29159 KristianstadTel 044-21 37 57E-post erling.hansson@lm.lrf.seEvangelisk Luthersk Mission-Ungdom ELUwww.elmbv.se/elu pg 3 16 86-9, bg 305-0960Ordförande Simon Nilsson. Tel 042-12 90 22E-post simonnilsson@hotmail.comKassör Jakob Birgersson, ELM-BV (se ovan)BV-Förlagwww.bv-forlag.se pg 87 81 74-2, bg 503-3147Smålandsvägen 48, 286 35 ÖrkelljungaTel 0435-521 77, fax 0435-522 05E-post info@bv-forlag.seKristen bokhandel i HelsingborgTel 042-14 57 22. Bollbrogatan 8DroppenEn kristen barntidning!36 nr/årwww.elmbv.se/droppenHelår: 240 kr,termin: 130 krGratis provex.Pg 194079-0a.i.einarsson@hem.utfors.seTill Livs fridsbudskapPRIS 40 KR + PORTOLäs våra tidningar!InsidanEn tidning för ungdomar!8 nr/årwww.insidan.netHelår, stud: 195 krHelår, övriga: 295 krPg 494268-6FÖR BARNPRIS 25 KR + PORTOMÄNGDRABATTJulens gåvaBeställ fler ex från BV-förlag, 0435-521 77, 042-14 57 22, info@bv-forlag.seTill LivFör dig som vill veta merom kristen tro!11 nr/årwww.tillliv.seProva på 4 nr för 100 krHelår: 430 kr, stud 230 krPg 607 98 94-9BegrundaFör dig som önskarfördjupning!2 nr/årwww.tillliv.seSom bilaga till Till Liv-prenumerant:70 kr/årEndast Begrunda: 90 krPg 607 98 94-9TILL LIVwww.tillliv.se pg 607 98 93-1, bg 5316-4000Ägare och utgivare ELM-BVAnsvarig utgivare Nils-Göran NilssonRedaktör för Till LivEva Andersson, tel 046-39 93 65Till Liv, Sandgatan 14B, 223 50 LundE-post till.liv.red@telia.comRedaktionsråd för Till LivLars Göran Brandt, Rebecka Engström,Roland Gustafsson, Lars-Åke NilssonRedaktör för BegrundaPeter Henrysson, tel. 046-211 84 61E-post begrunda.red@telia.comGrafisk form Cia BjörkExpedition & annonserTill Liv, Sandgatan 14B, 223 50 LundTel 046-39 93 60, fax 046-39 93 61E-post till.liv.design@telia.comAnnonser insändes senast: 10:e jan, mars, maj,aug, okt, nov.Kostnad för privata/kommersiella annonser:10:50 kronor/spaltmillimeter, min pris 125 kr(ELM/ELU-föreningar: 5:50 kr/mm)Till Liv, 11 nr/årOrdinarie 430 kr; stud. m. eget boende 230 krBegrunda, 2 nr/årBilaga i Till Liv 80 kr/år för Till Liv-prenumeranterEndast Begrunda 90 kr, lösnummer 45 krPrenumeration pg 607 98 94-9Ingrid Holmqvist, tel 0910-960 31Storkågeträsk 11, 934 94 KågeE-post prenumeration.tillliv@hotmail.comTaltidning Ingrid Holmqvist, tel 0910-960 31Tryck Norra Skåne Offset Hässleholm11:e årgången ISSN 1402-1838WWW.DESIGNFORLIVET.SETILL LIV 12#2007 47

POSTTIDNINGBVid obeställbarhet återsänds tidningen till:Ingrid Holmqvist, Storkågeträsk 11, 934 94 Kåge..Tiden ar inneTack för att tiden inte är ute,inte än.Min omvändelses tidkan vara nu.Bara jag vågar.En ny färdriktning,ett nytt livsinnehåll,ett nytt livsmål.Mitt i all bråte av girlander,jute och granris finns du.Jag vet det.Nu vill jag komma dig nära.Tiden är inte ute, inte än.UR BÖNBOKENTRADITION OCH LIVfoto: davy kestensBILAGA MEDFÖLJERNÄSTA NUMMER AV TILL LIV UTKOMMER CA 10 JANUARI