Besöksnäringen i Sverige - Älvdalens kommun

Sabre Hotels-SearchTechniques to Find theRight Property FastSTUDENT GUIDE

InledningTurismen och besöksnäringen påverkar stora delar avekonomin och många olika branscher i det svenskanäringslivet. De ekonomiska effekterna av turistiskaflöden berör områden som transporter, boende- ochrestaurangverksamhet, båtliv, kultur, attraktioner,evenemang och varuhandel som exempelvis livsmedelsochbensinförsäljning. Statistiken som visar dessaekonomiska flöden är spridd över en stor mängd olikakällor och indikatorer.Den här rapporten utgör ett alternativt sätt att studerabesöksnäringens utveckling, ett sätt som kompletterarden traditionella besöksstatistiken. Genom att kombineraflera olika turismindikatorer och göra dem jämförbaramellan kommuner och län skapas en möjlighet tillbenchmarking som kan starta en dialog om turismensutveckling i just din kommun. Ibland bekräftar resultatenmönster vi känner till, och ibland framträder mönstersom tidigare inte har synliggjorts, som är oväntade ochöverraskar. Sammanställningen utgör ett gott underlagför kommuner, företag och institutioner som bättrevill kunna urskilja och/eller kunna utnyttja kunskapenom besöksnäringens utveckling i sina strategier ochutvecklingsplaner.andra ord en överskådlighet av turismekonomiska flödensom är talande för läsaren.Statistik i olika former skapar en bas för en breddadkunskapsbildning kring turism och besöksnäring. Denger underlag för prioriteringar av utvecklingsbehovoch för analyser av utvecklings- och affärsmöjligheteri turistnäringen. Den bidrar till att ge en så korrekt bildsom möjligt av näringens struktur och dess utveckling.Information som denna är viktig för politiker,myndigheter och näringsliv samt för utrednings- ochforskningsverksamhet.Observera att det i årets rapport har genomförtsförändringar i det underliggande statistiska materialetsom medför att tidigare års rankinglistor revideras.Dessa förändringar förklaras längre fram i rapporten.Rapporten är sammanställd och författad av FredrikKolterjahn och Niklas Gustafsson, analytiker påHandelns Utredningsinstitut (HUI). Rapporten ärframtagen på uppdrag av SHR och Svensk Handel, isamarbete med American Express.I Besöksnäringen i Sverige aggregeras nio viktigastatistiska variabler, som alla på ett eller annat sätt utgörindikatorer på de ekonomiska flöden som blir effektenav turism och resande. Ur den befintliga statistiken fråndessa nio variabler har vi räknat om utvecklingen såatt ett resultat kan utläsas kommun för kommun i helaSverige. Via en indexering och en ranking tar vi därefterfram de 100 största turismkommunerna i Sverige –rankat efter den effekt olika ekonomiska och personellaflöden har på den lokala ekonomin.Genom indexeringen går det enkelt att jämföraolika kommuner med varandra och därigenom få enuppfattning om den turismekonomiska utvecklingeni en kommun jämfört med en annan. Indexeringengör det alltså möjligt att jämföra Sälen-Malungsturismekonomiska utveckling med Åres eller att jämföraMalmö med Göteborg. Sammanställningen ger med4

Trendrapport svensk besöksnäringÄven om det ser relativt ljust ut för den svenskabesöksnäringen för tillfället och nya rekord rapporteratsför sommaren 2010, beräknas den globalaturismekonomin i stort sett ha en nolltillväxt under 2010och återhämta sig något under 2011 2 . Förutsättningenför detta är dock att den internationella konjunkturentar fart och trots att många ekonomier och branscherser en ljusning är osäkerheten fortfarande stor på finansoch kreditmarknader runt om i världen. Situationenär fortfarande minst sagt instabil. USA har visat sig hasvårt att få riktig fart på ekonomin och arbetsmarknadentrots omfattande stimulanspaket. Tillväxttakten i Kinaväntas minska (den är dock fortfarande stark), och fleraeuropeiska länder är mycket skuldtyngda.”Finanskrisen är inte över, situationen är skakigareän många inser…och vi måste dessutom följa vadsom händer säkerhetsmässigt i världen.”[Mats Åström, Manager, Charter Developmentand Regional Cooperation, Swedavia]Larm om terrorhot, risk för vulkanutbrott, ekonomiskakriser och förändrade resmönster kan alla snabbt förändraverkligheten för turismens aktörer. Dessutom finns ettständigt omvandlingstryck och en ökad konkurrens frånresten av världen att ta hänsyn till. Oavsett vad somhänder framöver kan vi konstatera att de kommandeåren inte bara kommer att bjuda på ”business as usual”.Det vi har att se fram emot är sannolikt ”business asunusual”.”Vi känner definitivt av den ökande konkurrensenfrån resten av världen...kartan håller på att ritasom när det gäller stora evenemang.”[Marie Lingqvist, marknadschef,Stockholm Globe Arenas]2 World Travel & Tourism Council, Travel & TourismEconomic Impact 20106

- Business as (un)usual -2. Investera mera”Vår största utmaning framöver är att behållaredan existerande attraktionskraft samt attfortsätta skapa ny attraktionskraft. Konkurrensenom människors intresse, tid och pengar är hård. Attbåde ha attraktiv hårdvara, det vill säga olika typerav infrastruktur med mera samt att ha attraktivmjukvara i form av bra medarbetare, kunskap,expertis etcetera kommer att vara helt nödvändigtframöver. För att detta ska vara möjligt behöver viinvestera mer både i hård- och mjukvara.”[Magnus Nilsson, vd, KolmårdensDjurpark & Vildmarkshotellet AB]Enligt Konjunkturinstitutets beräkningar 3 sjönk världenstotala bruttonationalprodukt under 2009 med -0,8 procent.Denna siffra drogs endast upp av utvecklingen i Kina(+8,7) och Indien (+6,8) och hade utan dessa ekonomiervarit betydligt dystrare. Sverige backade exempelvis medhela -4,9 procent, EU-området som helhet gick bakåt med-4,1 procent, OECD-området med -3,4 procent och USAbackade med -2,4 procent. På grund av bristen på krediteroch en allmän osäkerhet förde krisen med sig minskadeinvesteringar. 2009 minskade investeringarna inomturismbranschen i världen med över 12 procent enligtWorld Travel & Tourism Council (WTTC) 4 . Ett stort antaltänkta satsningar och planer på ny turistisk infrastrukturrunt om i världen har följaktligen fått ställas in eller skjutaspå framtiden. Investeringstappet har skett även på mycketdynamiska destinationer och marknader.I stort sett alla vi talat med uttrycker på ett eller annatsätt behovet av investeringar på en större skala äntidigare för att turismen ska växa. Sammanfattningenfrån rapporter, tidningar och intervjuer visar på en tydligtrend de närmaste åren - det är tid att investera mera!3. Nätverk, nätverk, nätverk!Kollaboration, samarbeten, allianser, nätverk, gemensammasatsningar, och samordnade strategier är begrepppå allas läppar just nu.”En jätteutmaning är hur vi ska kunna utveckla heladestinationen, inte bara ICEHOTELS verksamhet…vi är helt beroende av partnerföretag här uppe.Dessutom jobbar vi tight med flygbolagen för attkunna påverka avgångar, anslutningar, direktflyg,tider etcetera. Det ligger i allas gemensammaintresse att det fungerar så optimalt som möjligt.”[Dan Björk, Director of Marketing & Sales, ICEHOTEL]Turistisk aktivitet och erbjudanden är i stort sett alltid ettresultat av komplexa uppsättningar av aktiviteter där olikaaktörer samarbetar, på olika tider och på olika platser,för att producera erbjudanden för och tillsammans medkunder. Samtliga aktörer utför de uppgifter som är de”Vår största utmaning ligger i att bli en evenemangsochmötesplats av världsklass. Tack vare nyastora infrastruktursatsningar, bland annat nyakongressanläggningen i city (Stockholm Waterfront)och de nya evenemangsarenorna (Stockholmsarenanoch Swedbank arena i Solna), har vi godaförutsättningar att växa som destination.”[Peter Lindqvist, vd, Stockholm Visitors Board]”Min uppfattning är att en satsning på infrastrukturär nödvändig för att i längden kunna hålla uppe ettbra utbud och låga priser.”[Jonas Nilsson, Chef Public Affairs, SJ]3 Konjunkturinstitutets - Konjunkturläget mars 20104 World Travel & Tourism Council, Travel & TourismEconomic Impact 2010bästa för dem, vilket leder till värdeskapande för alla.Värde skapas således genom olika aktörers samladeaktiviteter samt hur dessa gemensamt uppfattas, mottagsoch interageras av kunderna i deras egna värdeskapandeprocesser. Tillvägagångssättet vid produktion är alltsåinte alls sekventiellt. Produktionssättet inom turismenär ickelinjärt och icke sekventiellt. De enskilda företagetmåste därför förstå, sätta sig in i och samarbeta med7

Källa: Sveriges Camping- och StugföretagaresRiksorganisation (SCR)GästhamnsstatistikSiffrorna representerar antalet båtnätter år 2009 i varjekommun. En del gästhamnar är belägna i kanaler. Kanalerkan sträcka sig igenom hela eller flera län. Det gör attsamma kanal kan finnas med i flera kommuner och län.Antalet personer är i genomsnitt 3 personer per båt.Källa: Tillväxtverket/Riksföreningen GästhamnarSverigeFritidshusFastighetstaxering för småhus (typkod 213, 221).Taxeringsvärden och genomsnittliga taxeringsvärdenefter kommun och typkod år 2009.Källa: SCBDetaljhandelnOmsättning inklusive moms för daglig- ochsällanköpsvaror år 2009 redovisas i miljoner kronorinklusive moms. Försäljningsindex, försäljning perinvånare i förhållande till rikets genomsnittsförsäljningper invånare, redovisas som en total för kommunen.Ett index över 100 indikerar ett nettoinflöde av handeli kommunen och ett index under 100 indikerar ettnettoutflöde av handel.Källa: Handelns Utredningsinstitut (HUI)i fel bransch. Index redovisar omsättning per invånarei förhållande till rikets genomsnittsomsättning perinvånare. Ett index över 100 indikerar ett nettoinflöde avhotellomsättning i kommunen. Antal anställda grundaspå den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken(RAMS) från SCB.Källa: SCB, MomsstatistikenDrivmedelOmsättning inklusive moms 2009 enligt SCB:smomsregister. Statistiken är obearbetad från HUI:s sida.Detta gör att viss omsättning kan ha tillkommit ochviss har försvunnit, vilket beror på att företag iblandklassificeras i fel bransch. Index redovisar omsättning perinvånare i förhållande till rikets genomsnittsomsättningper invånare. Ett index över 100 indikerar ettnettoinflöde av drivmedelsomsättning i kommunen.Antal anställda baseras på den registerbaseradearbetsmarknadsstatistiken (RAMS) från SCB.Källa: SCB, MomsstatistikenKommunernas hemsidorKommunfakta med mera är hämtat från kommunernasolika hemsidor och från publikationen Handeln i Sverigesom ges ut av Handelns Utredningsinstitut (HUI).RestaurangbranschenOmsättning inklusive moms 2009 enligt SCB:smomsregister. Statistiken används i obearbetad formfrån HUI:s sida. Index redovisar omsättning perinvånare i förhållande till rikets genomsnittsomsättningper invånare. Ett index över 100 indikerar således ettnettoinflöde av restaurangomsättning i kommunen.Antal anställda är grundat på den registerbaseradearbetsmarknadsstatistiken (RAMS) från SCB. Ettproblem med statistiken är att hotell ibland har enstor restaurang vilket inte kommer med i dennaomsättningsstatistik.Källa: SCB, MomsstatistikenHotell och campingOmsättning inklusive moms 2009 enligt SCB:smomsregister. Statistiken är obearbetad från HUI:s sida.Detta gör att viss omsättning kan ha tillkommit och viss harförsvunnit, vilket beror på att företag ibland klassificeras13

Den svenska besöksnäringen”Turism omfattar människors aktiviteter när de reser tilloch vistas på platser utanför sin vanliga omgivning förkortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften”.UNWTO (World Tourism Organizations)Turistnäringen är komplex och består av ett antal olikaverksamhetsområden och delar av branscher. Eftersomturistisk aktivitet inte utgör en bransch i traditionellmening är det svårt att få fram statistik för turistnäringensinverkan på ekonomi och sysselsättning på sammasätt som för andra näringar. Turistnäringen kan enbartdefinieras utifrån användarsidan, det vill säga genom denkonsumtion av varor och tjänster som görs av turister.Detta sätt att mäta utgör en kontrast till traditionella sättatt beräkna storleken på olika sektorer, näringar ellerbranscher. Den traditionella definitionen av en branschutgår från vad aktörerna inom branschen producerar.Så mäts exempelvis den totala utvecklingen i bådeflygbranschen och restaurangbranschen, men dessabranschers omsättning är inte direkt översättningsbaratill turismomsättning eftersom bara delar av branschensomsättning räknas in.Som exempel uppkommer en övervägande del avluftfartens aktiviteter (cirka 81 procent) som ett resultatav turism. Resterande 19 procent är ett resultat avfrakthantering, teknisk service med mera. Därför kan intehela flygbranschen räknas till turismen. Om vi istället tarrestaurangverksamhet som exempel visar det sig att detbara är drygt hälften av hotell- och restaurangbranschensaktiviteter som utgörs av turism. Resterande konsumtion,framför allt på restauranger, görs av lokalbefolkningenoch är därmed per definition inte turism.Satellitkontoberäkningar är alltså en metod som användsför att mäta turismens effekter på regional ekonomi ochsysselsättning. Metoden är framtagen av FN-organetWorld Tourism Organization (UNWTO) i nära samarbetemed OECD och turistnäringens organisationer. Metodenär godkänd av FN och är en etablerad standard i helavärlden för att mäta turismens effekter. Sverige är ett avde länder i Europa (och i världen) som ligger långt frami utveckling och användning av TSA.Uppgifterna i kommande avsnitt om turistnäringensekonomiska utveckling är alla hämtade frånTillväxtverket/SCB, Fakta om svensk turism 2009,om inte annat anges. Dessa siffror utgör delar av denofficiella offentliga statistiken för turismen i SverigeTurismen effekter på ekonomin 2009Under 2009 ökade turismens totala omsättning i Sverigemed drygt sex procent till 251,7 miljarder kronor enligtden officiella statistiken från Tillväxtverket/SCB. Avdenna summa stod de svenska fritidsresenärerna förcirka 45 procent, svenska affärsresenärer för cirka 17procent och utländska besökare för cirka 37 procent.Samtidigt som sysselsättningen inom många traditionellabasnäringar i Sverige minskar har turismen bidragit mednästan 36 000 nya heltidsarbeten under de senaste tioåren. Under 2009 bidrog turismen med nästan 160 000helårsverken, vilket är mer än inom till exempel jordbruk,skogbruk och yrkesfiske.Turismkonsumtionens utvecklingStuderas utvecklingen över tid visar det sig att den totalaturistkonsumtionen i Sverige har ökat med nästan 68procent i löpande priser under de senaste tio åren (2009ökade den med drygt sex procent).14För att få fram turistnäringens storlek och förädlingsvärdemåste man summera alla de andelar som utgör denturistiska konsumtionen i olika branscher till ett separatkonto utanför de normala beräkningarna i de svenskaNationalräkenskaperna. Ett sådant konto kallas förTSA (Tourism Satellite Account) eller satellitkonto.TSA-beräkningarna görs sedan 2006 av StatistiskaCentralbyrån (SCB) på uppdrag av Tillväxtverket.

Figur 1 Utveckling av turismens totala omsättning i Sverige (miljoner kronor)Källa: Tillväxtverketoch SCBSamtidigt har den inhemska turistkonsumtionen iSverige ökat med 44,5 procent i löpande priser. Undersamma period har turismens exportvärde, det vill sägautländska besökares konsumtion i Sverige, ökat nästantre gånger så mycket, det vill säga med drygt 130 procenti löpande priser.Figur 2 Turismkonsumtion i Sverige (löpande priser, miljoner kronor)300 000 Total turistkonsum8on Källa: Tillväxtverketoch SCB250 000 200 000 Svenskars turistkonsum8on Utländska besökares turistkonsum8on 150 000 100 000 50 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Enligt den officiella statistiken har exportvärdets andelav den totala konsumtionen sedan år 2000 i runda tal gåttfrån 27 till 37 procent. Även förädlingsvärdet (företagensbidrag till BNP; värdet av ett företags produktion minusvärdet av insatsvarorna som har använts) och antaletsysselsatta inom turism har ökat kraftigt under de senastetio åren.Under 2009 spenderade utländska besökare 93,6 miljarderkronor och svenska fritids- och affärsresenärer 158miljarder kronor i Sverige. Av den totala konsumtionensvarade svenska resenärer för drygt 60 procent, varavfritidsresenärerna spenderade merparten. Exportvärdet,de utländska besökarnas konsumtion, utgjorde därmednästan 40 procent av den totala konsumtionen.15

Figur 3 Fördelning av turismens totala konsumtion 2009 (miljarder kronor)Källa: Tillväxtverketoch SCBMest pengar spenderade resenärerna på varuhandelsom till exempel shopping, livsmedel och drivmedel.Totalt summeras denna post till 41,5 procent eller 104,5miljarder kronor. Det är i sammanhanget intressant attlyfta fram att utländska besökare köper varor i störreutsträckning än svenska resenärer. Varuinköp stårfaktiskt för mer än hälften av de utländska besökarnaskonsumtion. Det bör dock noteras att gränshandelnsandel är betydande.För svenska fritids- och affärsresenärer är andelen drygt40 procent, även om svenska fritidsresenärer i kronorhar störst utgifter för varuinköp. Därefter kommerboende och restaurang, som kunde tillgodoräkna sigintäkter på 73,5 miljarder kronor eller nästan 30 procent.Boende inklusive camping står för drygt 15 procentoch utemåltider för drygt 14 procent av den totalakonsumtionen. Transportsektorn, med intäkter frånexempelvis tågbiljetter, flygstolar och hyrbilar, står fördrygt 50,6 miljarder kronor eller drygt 20 procent.Konsumtionen av kultur och rekreation är med enomsättning på drygt 15 miljarder kronor en av de minstasektorerna. Samtidigt är det en av de sektorer som växersnabbast. Som vi tidigare nämnt är det också dennasektor som i huvudsak bidrar med den attraktionskraftsom driver resandet. Således driver kultur, rekreation,nöjen, attraktioner med mera andra sektorer inomturismen framåt.16

Den svenska detaljhandelnoch shoppingturismenDen svenska detaljhandeln visade även under 2009att det är en bransch att räkna med. Trots den globalafinanskrisen och en, i svenska mått mätt, mycketdjup lågkonjunktur lyckades handeln överträffaförväntningarna och växte under fjolåret med 3,6procent i löpande priser. Totalt omsatte detaljhandelnunder året cirka 600 miljarder kronor.En av de bidragande orsakerna till handelns tillväxtär den allt viktigare shoppingturismen, det vill sägaden del av detaljhandelns försäljning som genererasav turister. Shoppingturismen stod under 2009 förcirka 13 procent av detaljhandelns totala omsättningoch 31 procent av turistkonsumtionen. Detta gör attshoppingturismen är en nationell angelägenhet fördetaljhandeln, även om den naturligtvis är starkare ivissa regioner. Totalt omsatte shoppingturismen nära80 miljarder kronor under året, en omsättning som harvuxit stadigt under de senaste femton åren.I landets olika regioner är shoppingturismen ävenfortsatt mest frekvent i gränskommunerna, främstmot Norge och Finland, men även i viss mån motDanmark. Starkast tillväxt i detaljhandeln underfjolåret uppvisar Burlövs kommun i Skåne genom enexpansiv utbyggnad av volym- och dagligvaruhandeli området Stora Bernstorp. Totalt hade kommunen enomsättningstillväxt om hela 26 procent.Detaljhandelns omsättningsutveckling1995-2009, miljoner kronorShoppingturismens utvecklingIndex, 1995 = 100700 000 600 000 Total detaljhandel Dagligvaruhandel Sällanköpsvaruhandel350 300 Shoppingturism Turism Detaljhandel500 000 250 400 000 200 300 000 150 200 000 100 100 000 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 50 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Shoppingturismens andel av turistkonsumtionen35% 30% 25% 20% 23% 22% 23% 22% 21% 21% 23% 25% 26% 25% 27% 28% 28% 29% 31% 15% 10% 5% 0% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 17

Den svenska hotell- ochrestaurangnäringenDen djupa lågkonjunktur som drabbade Sverige ochvärlden under 2009 påverkade den svenska hotellnäringennegativt. Antalet belagda hotellrum på den svenskahotellmarknaden minskade med 3 procent, motsvarandedrygt en halv miljon belagda hotellrum. Kombinationenminskad efterfrågan och ett ökat antal disponiblahotellrum pressade beläggningsgraden ned till 48 procent.Det var en nedgång i efterfrågan från näringslivet somstod för hela tappet på hotellmarknaden. Antalet belagdahotellrum av affärsgäster sjönk med 4 procent och frånkonferensgäster med hela 13 procent under 2009. Detsom gjorde att nedgången inte blev större var en ökandeefterfrågan från privatgäster, plus 4 procent. Antaletutländska gäster på de svenska hotellen ökade kraftigtunder sommarmånaderna, vilket delvis kan förklaras avdet förbättrade svenska kostnadsläget till följd av att densvenska kronan hade tappat ordentligt i värde mot viktigabesökarländers valutor.Restaurangkonsumtionen kopplad till turismen hadetill skillnad från hotellnäringen en stark utvecklingunder 2009. Enligt turistsatteliträkenskaperna ökaderestaurangomsättningen kopplad till turism med 14procent. Det stora antalet utländska turister underframförallt sommaren innebar en mycket kraftig ökningav den utländska restaurangkonsumtionen i landet, plus20 procent. Restaurangkonsumtionen från inhemskaturister ökade med 10 procent. Restaurangkonsumtionenkopplade till turism ökade snabbare än den totalaturistkonsumtionen i landet under 2009, 14 procentjämfört med 6 procent. Restaurangkonsumtionen utgörenligt turistsatteliträkenskaperna 13 procent av dentotala turistkonsumtionen i Sverige. När det gäller denutländska turistkonsumtionen är andelen 16 procent(i turistsatteliträkenskaperna för 2009 har nivån påden utländska restaurangkonsumtionen reviderats nedrelativt kraftigt).Hotell & restaurang som andel av turistkonsumtionenUtveckling av turistkonsumtion på hotell/restaurang25% 20% 20% 20% 19% 20% 20% 22% 22% 22% 22% 21% 21% 22% 23% 23% 23% 400 350 300 Turistkonsumtion Hotell Total turism Turistkonsumtion Restaurang15% 250 200 10% 150 100 5% 50 0% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Omsättningsutveckling hotell och restaurang100 000 Restaurang Hotell Hotell och Restaurang90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 18

Sveriges 10 högst rankadekommunerI detta avsnitt presenteras de tio högst rankadekommunerna i Sverige 2009 baserat på derassammanvägda framgång inom besöksnäringen allagrenar. Det är alltså i dessa kommuner besöksnäringensannolikt har störst inverkan på den lokala ekonomin.sommarhalvåret. Tanum, på tredjeplats, är ännu ensärpräglad sommarkommun med starka dragare i formav Grebbestad och den omskrivna orten Fjällbacka.Malung-Sälen, på fjärdeplats, är också en starkvinterkommun med Sälen och dess skidanläggningar.Som omnämndes i inledningen har det inför åretskartläggning skett förändringar i den officiella statistikensom gör att årets ranking skiljer sig från den i tidigarerapporter. HUI:s metod är identisk med tidigare år, mendå den officiella statistiken har förändrats medför dettaförändringar även i utfallet.Det går, precis som i tidigare kartläggningar, attkonstatera att det är en stor geografisk spridning blandkommunerna som tar sig in på topplistan. Kommunernasträcker sig från Strömstad i söder till Arjeplog i norroch det är en relativt jämn fördelning mellan klassiskasommar- och vinterorter.Den kommun i landet där besöksnäringen ävenfortsättningsvis har störst ekonomisk inverkan ärStrömstad där gränshandeln med Norge driver upp bådeomsättning och antalet gästnätter i besöksnäringensalla delar. Därefter följer på andraplats Åre som främstförknippas med stark vinterturism. Åre har dock underde senare åren lyckats förlänga sin säsong avsevärtgenom att locka stora mängder besökare även underPå femteplats hittar vi Härjedalen med orter somVemdalen, Lofsdalen och Funäsdalen och därefter följerÄlvdalen med orter som Idre och Evertsberg som ärbekanta för alla Vasaloppsåkare. Nya i årets rankningär Stockholm och Eda. Stockholm lyckas, trots ett stortbefolkningsunderlag, placera sig på en sjundeplats i åretskartläggning och detta beror på att kommunen är relativtstark inom alla olika delar inom besöksnäringen, menfrämst när det gäller restaurangomsättning och andelenutländska gästnätter.Eda lever, precis som Strömstad, i hög utsträckning påden omfattande gränshandeln som innebär att en mycketstor andel norrmän åker till, handlar i och övernattari Charlottenberg vid den norska gränsen. Att Edaklättrar så mycket i rankingen beror också på att antaletgästnätter, i olika boendeformer, har ökat kraftigt underåret. Sotenäs, som är en utpräglad sommarkommunmed orter som Smögen och Kungshamn, delar slutligenniondeplatsen med Arjeplog som kanske främstförknippas med utländska testförare.Kommun Ranking 2008 Ranking 2009 Förändring i placeringStrömstad 1 1 0Åre 2 2 0Tanum 4 3 1Malung-Sälen 2 4 -2Härjedalen 5 5 0Älvdalen 6 6 0Stockholm 7 7 0Eda 16 8 8Sotenäs 9 9 0Arjeplog 10 9 119

1234520

6879921

1. StrömstadFolkmängd: 11 690Län: Västra GötalandTuristinfo: Strömstad Touristwww.stromstadtourist.se0526 - 623 30info@stromstadtourist.seKommentarer om StrömstadInte helt oväntat har Strömstad, med sitt västligaläge intill havet och närheten till den norska gränsenerövrat toppositionen i rankingen även under 2009. Ikommunen bor nära 11 700 personer på en yta av 472kvadratkilometer.När de enskilda kategorierna i denna studie granskasframgår att Strömstad placerar sig högt i nära nogsamtliga studerade områden. Den mycket omfattandegränshandeln vid den norska gränsen säkrar enförstaplats inom detaljhandeln och detta får givetvisäven överspillningseffekter i de övriga kategorierna.Även rankat efter antalet båtnätter hamnar Strömstad itoppen på plats nummer ett. Mätt i antalet övernattningarpå campingplatser och i andelen utländska gästnätterplacerar sig Strömstad också i det absoluta toppskiktetmed andraplaceringar i båda kategorierna. Hotellensoch restaurangernas omsättning hamnar på en tredjeplats i riket. Strömstad hamnar på sjätteplats i kategorindrivmedel och på niondeplats vad gäller det totalt antalgästnätter per invånare. Vad gäller andelen fritidshus pertusen invånare hamnar Strömstad på en 24:e plats.22Gästnätter (antal)Gästnätter (perinvånare)Anläggningar(antal)Omsättning(mkr)Omsättningsindex(riket=100)Anställda (antal)Hotell 176 952 15,1 10Camping 468 468 40,1 12347 758 315Fritidshus 237* 2 769Båtnätter 47 393 4 054*Restaurang 279 315 318Detaljhandel 5 894 855Drivmedel 273 310 21* Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare

2. ÅreFolkmängd: 10 278Län: JämtlandTuristinfo: Åre Turistbyråwww.are360.com0647 - 177 20info@areturistbyra.comKommentarer om ÅreI Åre kommun bor 10 300 invånare, spridda över 7 263kvadratkilometer. Större delen av befolkningen borlängs E14. Centralort i kommunen är Järpen med cirka1 500 invånare, men Åredalen och Åre by är fortsatt denmest expansiva delen av kommunen.Turismen är den dominerande näringsgrenenoch har utvecklats starkt ända sedan slutet av1800-talet. Även det övriga näringslivet är mycketaktivt och företagandet i kommunen är omfattande.Stora investeringar i infrastruktur, hotell, liftar,fritidsboende med mera har under de senaste årenförvandlat silhuetten av Åredalen.Den totala omsättningen inom hotell och camping ärhögst i landet och restaurangnäringens omsättning dennäst högsta. Mätt i antal gästnätter per invånare kommerÅre på en tredjeplats, och mäts antal fritidshus per 1000invånare hamnar Åre på en sjundeplats. Den växandedetaljhandeln ger en tiondeplats och något förvånadeplacerar sig Åre, trots sitt nordliga läge, på 11:e platsvad gäller antalet campingnätter.Gästnätter (antal)Gästnätter (perinvånare)Anläggningar(antal)Omsättning(mkr)Omsättningsindex(riket=100)Anställda (antal)Hotell 531 336 51,7 65Camping 142 980 13,9 15984 2 445 810Fritidshus 460* 4 729BåtnätterRestaurang 275 353 303Detaljhandel 979 161Drivmedel 162 209 27* Avser antalet fritidshus per 1 000 invånare23

3. TanumFolkmängd: 12 253Län: Västra GötalandTuristinfo: Tanums Turistkontorwww.tanumturist.se0525 - 100 80info@tanumturist.seKommentarer om TanumTanums kommun ligger i norra Bohuslän och breder utsig över 945 kvadratkilometer och är därmed till ytan denstörsta kommunen i Bohuslän. Kuststräckan är drygt 530kilometer lång och här finns 350 öar varav cirka 10 ärbebodda. Tanum är en landsbygdskommun och rymmeren mångfald av olika naturmiljöer såsom kustland ochskärgård, inland med jordbruksmark, skogsområden ochinsjöar. I kommunen bor drygt 12 200 åretruntboendeinvånare. Kommunens centralort är Tanumshede och andrastörre orter är Grebbestad, Fjällbacka, Hamburgsund,Rabbalshede och Östad.Tanums tredjeplats i årets ranking av Sverigeskommuner förtjänas genom goda placeringar i samtligastuderade kategorier. Tanum placerar sig utifrån antaletbåtnätter på tredje plats och utifrån campingnätter påen fjärdeplats i Sverige. Dessutom på en sjätteplats vadgäller omsättningen inom restaurangnäringen.Utfallet av antalet utländska gästnätter ger en tiondeplats,andelen fritidshus per invånare en tiondeplats samt en17:e plats mätt i hotel och campingnäringens omsättning.24Gästnätter (antal)Gästnätter (perinvånare)Anläggningar(antal)Omsättning(mkr)Omsättningsindex(riket=100)Anställda (antal)Hotell 117 001 9,6 22Camping 354 183 28,9 11143 297 133Fritidshus 386* 4 730Båtnätter 25 007 2 041*Restaurang 188 203 188Detaljhandel 739 102Drivmedel 187 202 27* Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare

4. Malung-SälenFolkmängd: 10 408Län: DalarnaTuristinfo: Malungs Turistbyråwww.malung-salen.se0280 - 186 00turist@malung.se, info@salen.seKommentarer om Malung-SälenMalung-Sälens kommun omfattar Transtrandsfjällenväster om Västerdalälven fram mot norska gränsen, enyta av ca 410 kvadratkilometer. I kommunen bor drygt10 400 personer och även om huvudorten är Malungär det Sälen och Sälenfjällen som står för det storaturismtillflödet. Välkända skidområden som Kläppen,Lindvallen, Sälenstugan, Högfjället, Tandådalen,Hundfjället och Stöten återfinns här.En topplacering i restaurangomsättning, en andraplats vadgäller antalet gästnätter per invånare samt en andraplatsi andelen fritidshus per invånare gör att Sälen hamnarmycket högt i denna ranking. Kommunen kniper dessutomfemteplatsen vad gäller hotell- och campingnäringensomsättning samt drivmedelsförsäljning.Andelen campinggäster ger Malung-Sälen en åttondeplatsi riket. Detaljhandelsförsäljningen ger en 24:a plats ochmätt i andelen utländska gästnätter så ligger kommunenpå en 135:e plats. Båtnattsstatistik saknas.Gästnätter (antal)Gästnätter (perinvånare)Anläggningar(antal)Omsättning(mkr)Omsättningsindex(riket=100)Anställda (antal)Hotell 858 204 82,5 27Camping 95 807 9,5 13273 670 217Fritidshus 627* 6 522BåtnätterRestaurang 380 482 280Detaljhandel 756 123Drivmedel 266 339 50* Avser antalet fritidshus per 1 000 invånare25

5. HärjedalenFolkmängd: 10 585Län: JämtlandTuristinfo: Härliga Härjedalenwww.herjedalen.se/turism0680 - 161 00kommun@herjedalen.seKommentarer om HärjedalenNummer fem på listan är Härjedalens kommun, tillytan en av Sveriges största kommuner med sina 11 934kvadratkilometer. Därmed har de drygt 10 600 invånarnalite mer än en kvadratkilometer var till sitt förfogande.Sveg är huvudorten men de flesta känner Härjedalengenom dess vintersportorter: Vemdalen, Lofsdalen ochFunäsdalsfjällen, med Ramundberget, Bruksvallarna,Tänndalen och Hamra.Räknat i fritidshus per invånare är Härjedalenplacerad som nummer ett i Sverige. Summeras antaletgästnätter per invånare hamnar Härjedalen på femteplats och en fjärdeplats får man när omsättningstalinom hotell- och campingnäringen summeras. Mätti antalet campingnätter ges en sjundeplacering,drivmedelsförsäljning en 17:e och i omsättningen inomrestaurangsektorn en 22:a plats.Omsättningen i detaljhandeln ger plats 29 och andelenutländska gästnätter 129:e plats. Båtnattsstatistik saknas.26Gästnätter (antal)Gästnätter (perinvånare)Anläggningar(antal)Omsättning(mkr)Omsättningsindex(riket=100)Anställda (antal)Hotell 205 221 19,4 37Camping 218 071 20,6 19279 673 251Fritidshus 703* 7 438BåtnätterRestaurang 97 121 111Detaljhandel 749 120Drivmedel 195 245 43* Avser antalet fritidshus per 1 000 invånare

6. ÄlvdalenFolkmängd: 7 287Län: DalarnaTuristinfo: Destination Älvdalenwww.alvdalenturist.se0251 - 410 10kontakt@alvdalenturism.seKommentarer om ÄlvdalenI Älvdalens kommun bor cirka 7 300 personer i orter somÄlvdalen, Särna och kanske mer bekanta Idre. I Älvdalenfinns 18 kvadratmil nationalparker och naturreservat ochi den norra delen av Älvdalens kommun finns Sverigessydligaste fjällvärld. Delar av Vasaloppet går genomorter i Älvdalens kommun med legendariska namn somEvertsberg och Mångsbodarna.Älvdalens kommun placerar sig på en total sjätteplatsi årets kartläggning. Denna placering bygger på enhedrande och mycket stark prestation i form av attkommunen är nummer ett när totalt antal gästnätterper invånare mäts. Vidare bidrar en fjärdeplats räknati antalet fritidshus per invånare, en 15:e plats i antaletcampingnätter samt en 16:e plats i fråga om omsättningeninom hotell och camping. Restaurangernas omsättningger Älvdalens kommun en 21:e plats i den kategorin ochdrivmedelsförsäljningen är den 18:e största av Sveriges290 kommuner. Beräknas andelen utländska gästnätterges en 46:e plats och detaljhandeln i kommunen liggerpå 145:e plats i Sverige. Båtnattsstatistik saknas.Gästnätter (antal)Gästnätter (perinvånare)Anläggningar(antal)Omsättning(mkr)Omsättningsindex(riket=100)Anställda (antal)Hotell 711 894 97,7 19Camping 73 187 10,0 885 298 56Fritidshus 575* 4 194BåtnätterRestaurang 71 129 92Detaljhandel 320 74Drivmedel 132 241 25* Avser antalet fritidshus per 1 000 invånare27

7. StockholmFolkmängd: 829 417Län: Stockholms länTuristinfo: Stockholm Tourist Centerwww.stockholm.se08 - 508 28 508touristinfo@stockholm.seKommentarer om StockholmStockholm är med sina nära 830 000 invånare landetsbefolkningsmässigt största kommun. Detta görplaceringen på årets topplista extra imponerande dårankingen bygger på styrkan inom besöksnäringensolika delar per capita.Det som gör att Stockholm kvalar in på topplistanär relativt höga placeringar inom i stort sett samtligakategorier. Att Stockholm har en fördel av att varalandets huvudstad är dock självklart. Kommunensstarkaste placering är inom restaurangomsättningen, härintar Stockholm en fjärdeplats. Ett annat starkt kort ärandelen utländska gästnätter som ger en åttondeplats.I övrigt placerar sig kommunen relativt jämt, exempelvisdetaljhandel på plats 34, omsättning i hotell och campingplats 25, gästnätter på campinganläggningar plats 75,drivmedelsförsäljning plats 21 och slutligen båtnätterplats 81.28Gästnätter (antal)Gästnätter (perinvånare)Anläggningar(antal)Omsättning(mkr)Omsättningsindex(riket=100)Anställda (antal)Hotell 6 283 058 76 156Camping 179 138 0,2 87 332 226 5 075Fritidshus 0,2* 199Båtnätter 13 157 15,9*Restaurang 16 859 269 18 835Detaljhandel 56 108 115Drivmedel 14 092 225 722* Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare

8. EdaFolkmängd: 8 577Län: Värmlands länTuristinfo: Morokulien Infocenter0571 - 283 70moro@eda.seKommentarer om EdaEda ligger längs den norska gränsen och har under desenaste åren gynnats främst av en stark shoppingturismi form av norska gränshandlare. Detta har också bidragittill starka placeringar inom många av de här studeradekategorierna. I kommunen bor nära 8 600 personer.Norgeturismen bidrar till att Eda har den högstaandelen utländska gästnätter i riket under 2009 ochinnebär också att kommunen tar en andra placeringinom detaljhandeln. Det är även tydligt att kommunensrestauranger gynnas av de utländska besökarna dåkommunen här tar en femteplats. Vidare tar kommunenen 13:e plats när det gäller campingnätter, en 11:e platsinom drivmedel och en 51:a plats i det totala antaletgästnätter per invånare.De sämsta placeringarna gäller andelen fritidshus, plats100, och omsättningen inom hotell och camping 104:eplats.Gästnätter (antal)Gästnätter (perinvånare)Anläggningar(antal)Omsättning(mkr)Omsättningsindex(riket=100)Anställda (antal)Hotell 36 099 4,2 7Camping 100 012 11,7 527 81 19Fritidshus 102* 873BåtnätterRestaurang 137 211 89Detaljhandel 1 975 390Drivmedel 177 274 41* Avser antalet fritidshus per 1 000 invånare29

9. SotenäsFolkmängd: 9 112Län: Västra GötalandTuristinfo: Sotenäs Turismwww.vastsverige.se0523 - 66 55 30info@sotenasturism.seKommentarer om SotenäsSotenäs, som kallar sig havets kommun, liggermitt i Bohuslän mellan Göteborg och Oslo. Ikommunen bor cirka 9 100 personer men undersommaren mångdubblas folkmängden. Orter somSmögen, Kungshamn, Hunnebostrand, Bovallstrandoch Bohus-Malmön förknippas starkt medsol, bad, nöjen och rekreation.Sotenäs hamnar på en delad niondeplats 2009. Närantalet båtnätter summeras hamnar Sotenäs på enandraplats och på en femteplats för antalet campingnätter.Restaurangnäringen går också mycket bramed en 14:e placering omsättningsmässigt jämförtmed Sveriges samtliga kommuner. 18:e plats gesSotenäs för andelen fritidshus per invånare och en27:e plats för det totala antalet gästnätter per invånare.I detaljhandeln syns ett litet inflöde vilketger en 52:a placering i den kategorin och mäts dentotala omsättningen inom hotell och camping hamnarkommunen på en 12:e plats. Riktigt lika bragår det inte mätt i andelen utländska gästnätter ochdrivmedelsförsäljning där en 95:e respektive en104:e placering ges.30Gästnätter (antal)Gästnätter (perinvånare)Anläggningar(antal)Omsättning(mkr)Omsättningsindex(riket=100)Anställda (antal)Hotell 63 237 7,0 11Camping 237 712 26,1 8136 381 130Fritidshus 272* 2 478Båtnätter 26 710 2 931*Restaurang 100 145 140Detaljhandel 568 106Drivmedel 69 101 12* Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare

9. ArjeplogFolkmängd: 3 143Län: NorrbottenTuristinfo: Arjeplogs Turistbyråwww.arjeplog.seTel: 0961-145 20turist@arjeplog.seKommentarer om ArjeplogArjeplog i Norrbotten är till ytan en av landets störstakommuner med sina nära 13 000 kvadratkilometer.Samtidigt är Arjeplog med sina drygt 3 100 invånareen av de kommuner med lägst invånarantal i helaSverige. Arjeplog äntrar även i år topp-10-listan tillstor del beroende på ett mycket högt antal gästnätterinom både hotell och camping.Arjeplog har den nästa högsta omsättningen percapita i riket inom hotell och camping och kan tilldetta lägga en fjärdeplats inom antalet gästnätterper invånare samt en tredjeplats i andelen utländskagästnätter. En stor del av detta kan sannolikt förklarasav den stora mängd utländska bilförare somunder vinterhalvåret testar nya bilmodeller på kommunensvägar.En tredjeplats inom campingnätter och en 14:eplacering när det gäller andelen fritidshus påverkarockså rankingen positivt. Inom detaljhandeln halkardock Arjeplog efter med en 85:e placering och närdet gäller omsättningen inom restaurangbranschenhamnar man först på en 146:e plats.Gästnätter (antal)Gästnätter (perinvånare)Anläggningar(antal)Omsättning(mkr)Omsättningsindex(riket=100)Anställda (antal)Hotell 77 289 24,6 19Camping 100 781 32,1 17124 1 010 113Fritidshus 319* 1 002BåtnätterRestaurang 12 50 12Detaljhandel 167 90Drivmedel* Avser antalet fritidshus per 1 000 invånare31

Topp 100 Sveriges kommunerPå de följande sidorna redovisas placeringarna för de 100kommuner i landet med bäst ranking 2009 samt hur dennahar förändrats från föregående år. Hur denna ranking hargenomförts beskrivs i rapportens inledande kapitel.Kommun Ranking 2009 Ranking 2008 Förändring i placering Medelvärde 2009Strömstad 1 1 0 6Åre 2 2 0 15Tanum 3 4 1 17Malung-Sälen 4 2 -2 23Härjedalen 5 5 0 27Älvdalen 6 6 0 33Stockholm 7 7 0 34Eda 8 16 8 36Sotenäs 9 9 0 37Arjeplog 9 10 1 37Mora 11 11 0 40Storuman 11 8 -3 40Lysekil 13 18 5 46Borgholm 14 12 -2 47Kiruna 15 15 0 51Årjäng 16 18 2 52Båstad 17 17 0 54Torsby 17 13 -4 54Arvidsjaur 19 13 -6 56Falkenberg 20 18 -2 58Haparanda 21 21 0 60Nyköping 22 26 4 64Solna 23 22 -1 65Gotland 23 26 3 65Ystad 25 23 -2 67Simrishamn 25 50 25 67Leksand 25 26 1 67Jokkmokk 25 41 16 67Orsa 29 24 -5 68Värmdö 30 38 8 69Luleå 30 32 2 69Mörbylånga 32 44 12 70Rättvik 32 24 -8 70Östersund 32 38 6 70Gällivare 32 26 -6 70Uddevalla 36 48 12 71Piteå 36 31 -5 71Västervik 38 55 17 72Stenungsund 38 32 -6 72Karlstad 38 26 -12 72Lycksele 38 35 -3 72Kalmar 42 50 8 75Sigtuna 43 36 -7 77Norrtälje 44 36 -8 79Varberg 44 43 -1 79Orust 44 41 -3 79Trosa 47 38 -9 8032

Kommun Ranking 2009 Ranking 2008 Förändring i placering Medelvärde 2009Vilhelmina 48 32 -16 82Strömsund 49 53 4 83Sorsele 49 60 11 83Halmstad 51 55 4 84Göteborg 51 47 -4 84Ludvika 51 60 9 84Sundsvall 51 44 -7 84Dals-Ed 55 50 -5 85Pajala 56 64 8 87Norrköping 57 55 -2 89Söderköping 57 58 1 89Sunne 57 58 1 89Jönköping 60 53 -7 91Berg 61 67 6 93Mellerud 62 67 5 94Umeå 62 63 1 94Ljungby 64 46 -18 95Oskarshamn 65 90 25 96Höör 65 79 14 96Dorotea 65 49 -16 96Vaxholm 68 62 -6 97Karlskrona 68 73 5 97Kungälv 68 73 5 97Örnsköldsvik 68 73 5 97Söderhamn 72 90 18 98Kramfors 72 67 -5 98Helsingborg 78 70 -8 100Arvika 78 73 -5 100Borlänge 78 73 -5 100Vadstena 81 66 -15 101Malmö 81 84 3 101Tjörn 81 95 14 101Falun 81 93 12 101Nacka 85 84 -1 102Laholm 86 121 35 103Hudiksvall 86 79 -7 103Skellefteå 86 95 9 103Trollhättan 89 129 40 104Södertälje 90 87 -3 105Skövde 90 114 24 105Vimmerby 92 108 16 106Mariestad 92 112 20 106Nordanstig 92 93 1 106Karlshamn 94 82 -12 99Kristianstad 94 73 -21 99Säffle 94 84 -10 99Ljusdal 94 70 -24 99Östhammar 95 105 10 107Övertorneå 95 121 26 107Ronneby 97 81 -16 108Hällefors 97 100 3 108Nynäshamn 99 112 13 109Ödeshög 99 100 1 10933

Ranking av samtliga länPå samma sätt som landets olika kommuner har rankatsefter deras framgång har vi i detta avsnitt även rangordnatlandets län. Metoderna har varit identiska. En fördelmed att studera besöksnäringen på länsnivå är att alldata finns för alla län, ingen statistik är sekretessbelagd(med viss reservation för Gotland som både är en egenkommun och ett eget län).Som framgår av tabellen nedan är Jämtland det län i riketdär besöksnäringen sannolikt har mest inverkan på denregionala ekonomin. Jämtland som bland annat bestårav Åre, Östersund och Härjedalens kommuner presterarmycket bra inom samtliga delar av besöksnäringen,möjligen med undantag för båtturismen som av naturligaskäl är begränsad.På andra plats kommer Dalarna med en mängd starkaturistkommuner som tillsammans bidrar till att stärkahela regionen. Dalarna har det högsta antalet gästnätterper invånare av landets län.På tredje plats kommer även i år huvudstadsregionen,Stockholms län. Stockholms styrka är återigenrestaurangutbudet som är det överlägset starkaste iriket (omsättningsindex 160 jämfört med Jämtland länpå andra plats med index 104) samt andelen utländskagästnätter som är högst i riket (34 procent). Ävendetaljhandeln i Stockholm är mycket stark.Ranking 2008Län1 Jämtlands län2 Dalarnas län3 Stockholms län3 Kalmar län3 Gotlands län3 Norrbottens län7 Hallands län7 Västra Götalands län7 Värmlands län10 Västernorrlands län10 Västerbottens län12 Östergötlands län12 Blekinge län12 Skåne län12 Gävleborgs län16 Södermanlands län16 Kronobergs län18 Uppsala län18 Jönköpings län20 Örebro län20 Västmanlands län34

10-i-topp inom varje delbranschNedan redovisas 10-i-topp listor för de nio olika variablersom ligger till grund för den totala rankingen. Somframgår är vissa kommuner betydligt mer framgångsrikaän andra i vissa enskilda branscher. Strömstad kommunhar till exempel överlägset högst omsättningsindex inomdetaljhandeln, mer än dubbelt så högt som Eda och Årjängpå andra och tredje plats.Detaljhandelns omsättningRanking 2009 Kommun Omsättningsindex1 Strömstad 8552 Eda 3903 Årjäng 3304 Burlöv 2665 Haparanda 2556 Falkenberg 2497 Åstorp 2478 Huddinge 1869 Järfälla 16910 Åre 161Restaurangernas omsättningRanking 2009 Kommun Omsättningsindex1 Malung-Sälen 4822 Åre 3533 Strömstad 3154 Stockholm 2695 Eda 2116 Tanum 2037 Sigtuna 1968 Borgholm 1889 Båstad 17410 Göteborg 167Hotell och campinganläggningars omsättningRanking 2009 Kommun Omsättningsindex1 Åre 2 4452 Arjeplog 1 0103 Strömstad 7584 Härjedalen 6735 Malung-Sälen 6706 Borgholm 6267 Kiruna 4618 Båstad 4399 Leksand 43210 Hällefors 40635

DrivmedelsförsäljningRanking 2009 Kommun Omsättningsindex1 Ödeshög 7762 Emmaboda 6403 Bollebygd 3824 Mora 3805 Malung-Sälen 3396 Strömstad 3107 Dorotea 2928 Jokkmokk 2909 Årjäng 27910 Storuman 276Antalet fritidshusRanking 2009 Kommun Fritidshus per 1000 invånare1 Härjedalen 7032 Malung-Sälen 6273 Borgholm 5854 Älvdalen 5755 Storuman 5296 Berg 4927 Åre 4608 Norrtälje 4519 Värmdö 38710 Tanum 386Antalet gästnätter (avser hotell, stugbyar och vandrarhem)Ranking 2009 Kommun Gästnätter per invånare1 Älvdalen 97,72 Malung-Sälen 82,53 Åre 51,74 Arjeplog 24,65 Härjedalen 24,66 Storuman 19,37 Borgholm 15,58 Kiruna 15,39 Strömstad 15,110 Leksand 14,736

Antalet utländska gästnätter (avser hotell, stugbyar och vandrarhem)Ranking 2009 Kommun Andel utländska gästnätter1 Eda 66%2 Strömstad 50%3 Arjeplog 49%4 Gislaved 49%5 Ydre 48%6 Kristinehamn 48%7 Trollhättan 44%8 Stockholm 41%9 Hagfors 40%10 Tanum 39%Antalet gästnätter vid campinganläggningar *Ranking 2009 Kommun Gästnätter per invånare1 Borgholm 76,12 Strömstad 40,13 Arjeplog 32,14 Tanum 28,95 Sotenäs 26,16 Mörbylånga 22,77 Härjedalen 20,68 Malung-Sälen 18,19 Rättvik 14,110 Årjäng 14,0Antalet gästnätter i gästhamnarRanking 2009 Kommun Båtnätter per 1 000 invånare1 Strömstad 4 0542 Sotenäs 2 9313 Tanum 2 0404 Öckerö 1 7385 Orust 1 1596 Tjörn 1 1357 Lysekil 8998 Borgholm 8889 Vaxholm 67310 Värmdö 64037

KontaktinformationVill du ha mer information om Besöksnäringen i Sverige?Kontakta oss på Svensk Handel eller SHR så hjälper vier med information rörande rapporten Besöksnäringen iSverige.Svensk HandelRegeringsgatan 60103 29 StockholmTfn. 08 - 762 77 00Fax. 08 - 762 77 77www.svenskhandel.seSveriges Hotell- och Restaurangföretagare(SHR)Sveavägen 25111 34 StockholmTfn. 08 - 762 74 00Fax. 08 - 411 85 06www.shr.seFotoHenry Jonasson, Härjedalens kommunTanums Ljud & Bildarkiv, Tanums kommunMagnus Dahlin, Åre kommunNisse Schmidt, Älvdalens kommunPer Sandberg/KläppenGöran Assner, Strömstads kommunSotenäs TurismArjeplogs TuristbyråMorokulien InfocenterStockholm Tourist CenterLars Hultsten, SHRJenny Rockström, SHR38