M/S BIRKA PARADISE Ruotsin lipun alle NUUSKAPURKKI ...

Nº 1/2009Suomen Merimies-Unioni SMU ryFinlands Sjöman-Union FSU rfPääkirjoitus:PÄÄTOIMITTAJA • CHEFREDAKTÖRSimo ZittingTOIMITTAJA, TIEDOTTAJA • REDAKTÖR, INFORMATÖRSaana LamminsivuULKOASU, TAITTO • LAYOUTRohkea Ruusu OyTOIMITUSJohn Stenbergin ranta 6,2. kerros, 00530 Helsinkipuh. (09) 615 2020REDAKTIONJohn Stenbergs strand 6,2:a våningen, 00530 Helsingforstel. (09) 615 2020PAINOArt Print Oy 2009ILMOITUKSET / ANNONSERpuh. / tel. (09) 615 2020Lehti ilmestyy kahdeksan kertaa vuodessa.Tidningen utkommer åtta gånger om året.TILAUSHINNAT VUODELLE 20091/1 vuosi 25 e1/2 vuosi 15 eILMOITUSHINNAT / ANNONSPRIS:www.smu.fi > viestintä > merimies > mediakorttiwww.smu.fi> på svenska > kommunnikation >Sjömannen > mediakortMERIMIES – SJÖMANNENILMESTYMISAIKATAULU/TIDTABELLEN 2009no aineisto toimituksessa ilmestyminenmaterial i redaktion utges2 2.3. 27.3.3 20.4. 15.5.4 27.5. 26.6.5 17.8. 11.9.6 14.9. 9.10.7 19.10. 13.11.8 23.11. 18.12.POSTI- JA KÄYNTIOSOITEJohn Stenbergin ranta 6, 2. kerros, 00530 HelsinkiPOST- OCH BESÖKADRESSJohn Stenbergs strand 6, 2:a våningen, 00530 HelsingforsVAIHDE / VÄXEL+358 (0)9 615 2020TELEFAX+358 (0)9 615 20 227KOTISIVUT / HEMSIDORwww.smu.fiSÄHKÖPOSTI / E-ADRESSetunimi.sukunimi@smu.fiförnamn.efternamn@smu.fiMaailman epävakaa taloustilanne jaItämeren alueen kilpailun kiristyminen koettelivat kotimaista merenkulkuaKulunut puolivuotiskausi on koetellut Merimies-Unionin jäsenkuntaa rankalla kädellä. Viimeisindramaattinen uutinen kuultiin 24. tammikuuta,kun Eckerö-varustamo ilmoitti ulosliputtavansaM/s Birka Paradise -risteilyaluksen Ruotsiin.Aluksen 330 merimiehelle ja Unionin jäsenellepäätös on ollut todellinen painajainen.Henkilökohtaisen kärsimyksen lisäksi Paradisenrekisteröinti Ruotsiin on suoranainenhätähuuto Ahvenanmaan kunnille, joiden verotulojenon laskettu vähenevän jopa viisi – kuusiprosenttia. Bruttotuloissa summan on laskettuSosiaali- jaterveysministeriönraportti on saanuttähän mennessäaikaan sen, ettäsuomalaisetmatkustajalaivathupenivat hetikättelyssä.lähentelevän noin miljoonaaeuroa! Eckerökonsernion kuitenkinilmoittanut, että ulosliputuspäätöson peruuttamaton,sillä Ruotsinlipun alla nuuskaa saamyydä laillisesti ja kruununkurssi on alhaalla.Eckerön mukaan ruotsalaisillakilpailijoilla onollut kruunun kurssin ja nuuskan tähden noin25 prosenttia alhaisemmat kustannukset, joidenperässä yhtiö on nyt ulosliputtanut kaksi alustaan.Suomen sosiaali- ja terveysministeriö toiperuspalveluministeri Paula Risikon johdollajoulukuussa julki raportin, jossa nuuskalle esitetääntäyskieltoa Suomessa. Tuotetta ei saisi siislainkaan maahantuoda, myydä tai muutoin luovuttaa.Esitys on saanut tähän mennessä aikaansen, että suomalaiset matkustajalaivat hupenivatheti kättelyssä:Tammikuun alussa M/s Eckerö -laiva ulosliputettiinPohjanlahden taa. Kahden Eckerö-yhtiön Ruotsiin rekisteröidyn aluksen myötä noin580 koulutettua ja ammattitaitoista merenkulkijaaon nyt siirtymässä Suomesta naapurivaltionpalvelukseen. Ruotsalainen merimies maksaakotimaahansa noin 30 prosenttia veroja, kun taasesimerkiksi ahvenanmaalainen, Ruotsin lipunalla työskentelevä merimies vain 15 prosenttia.Ruotsalaiset varustamotuet pitävät sisällään merimiestenverot ja sosiaalimaksut, joten ruotsalainenmerimies on ruotsalaiselle varustamollekannattavampi kuin suomalainen. Mitä tapahtuukaansiis silloin, kun suomalainen merimieseläköityy tai jää pois töistä Ruotsin lipun alta: uuttasuomalaista merimiestä hänen tilalleen tuskinpalkataan - ja näin kotimainen merimiestaito katoaamaailmankartalta!Laskusuhdanteesta huolimatta kotimaisistamerenkulun työpaikoista olisi nyt pidettävä kiinni,sillä kun hyvät ajat taas koittavat suomalainenmerimies on entistä enemmän arvossa mittaamattomassa.Vuoden 2008 lopulla julkaistuVarustamobarometri tuo myös esiin varustajienhuolen saatavilla olevasta työvoimasta. Tämäkoettiin alalla toiseksi suurimmaksi kasvun esteeksiheti talouden epävakauden jälkeen. Nyt onsiis oiva tilaisuus kantaa korsi yhdessä kekoon japitää huolta kotimaisesta laivastosta sekä merenkulkijoista.Apua ja pikaisia toimia odotetaanmyös valtiovallalta, joka ei saa omilla toimillaanalas ajaa kotimaista merenkulkua.Synkkinä hetkinä on muistettava, että työtoverien,ystävien ja liiton tuki ovat olemassa ja saatavilla.Vain yhdessä voimme selvitä eteenpäin!Kenneth Bondasliittosihteerikenneth.bondas@smu.fi3

Mistä huomisenosaavat työntekOsaavien työntekijöiden saannin vaikeus on varustamoiden kasvun este heti taloudeHarvoin on vuotta, joka alkaa yhtäsynkeissä näkymissä kuin vuosi2009. Talouden taantumismerkitalkoivat näkyä jo alkusyksystä,vaikka vielä kunnallisvaalien allamonet poliitikot vakuuttelivat”työllisyyden säilyvän hyvänä”. Toisinkuitenkin kävi. Tammikuun alussatyöllisyyslukemat näyttivät hiemanalle 50.000 eri alojen lomautettuaympäri Suomen. Lomautuksiltaei ole säästytty myöskäänmerenkulussa.Teksti ja kuvat: Saana LamminsivuMitä varustamoissa nyt mietitään? Sitä selvittijoulukuussa 2008 julkistettu Varustamobarometri,joka julkaistaan kaksi kertaavuodessa. Varustamobarometrin laatiiShortsea Promotion Centre (SPC) Finland,joka on osa Merenkulkualan koulutus- ja tutkimuskeskusta.Varustamobarometri: työntekijöistä onpidettävä kiinni huonoinakin aikoina27 varustamolle suunnattu Varustamobarometrilaadittiin jälleen viime syksynä, lokamarraskuussa,jolloin talouden hiipumismerkkejäoli jo ilmassa. Barometriin vastasiyhteensä 21 varustamoa. Tutkimuksesta ilmeni,että vaikka yleinen taloudellinen tilanneon kireä, varustamoista 43 prosenttia arvioiliikevaihtonsa säilyvän ennallaan seuraavallakaudella. Varustamojen vastausten mukaantalouden yleinen epävarmuus on kuitenkinnoussut merkittävimmäksi kasvun esteeksi(17 mainintaa). Toiseksi suurimmaksi kasvunesteeksi koettiin osaavien työntekijöidensaanti meripuolella (15 mainintaa).Johtopäätöksenä voidaan siis todeta, ettätyöntekijöistä kannattaa pitää kiinni laskusuhdanteestahuolimatta. Ainakin fiksu niintekisi, sillä kun talous lähtee taas jonakinpäivänä kasvuun, osaavia merenkulkijoitatarvitaan. Lomautus tai irtisanominen voisiirtää monen merikarhun nopeasti maapuolenleipiin ja jo entuudestaankin pienimerenkulkijaväkemme hupenee. Varmastimoni varustamo tiedostaa tämän asian, sillävarustamobarometrin mukaan useat varustamotarvioivat henkilöstönsä määrän säilyvänennallaan taloudellisesti taantumastahuolimatta.Synkkä syksy, vielä pimeämpi tammikuuVarustamobarometrin toteutuksen aikaanmerenkulussa kuultiin useita suru-uutisia.Talous lähti laskuun ja barometrin vastauksistaon selkeästi nähtävissä, että varustajatarvioivat taloudellisen tilanteen heikentyvänmyös alkaneella puolivuotiskaudella. Tutkimuksestailmeni lisäksi, että kapasiteetinkäyttöasteessa oli ollut suuria varustamokohtaisiaeroja viime kaudella.Tämän tunsimme konkreettisesti nahoissammeviime syksynä. Vuoden 2008 kesälläliikenteen aloittanut Stella Naves Russia OyLtd (eli tutummin Stella Lines) ajautui rahoitusongelmiinja joutui lopettamaan liikennöintinsämelkeinpä heti kättelyssä Helsinki-Pietari-linjalla.”Risteilyjä oli varattu koko syksyksi”, kertoiKim Sjöblom Merimies-lehdelle tammikuussa.M/s Julia -laiva jäi satamaan makaamaan.6

Afrikan tähteäNeljän viikon pituinen törnivaatii huomaavaisuutta ja kunnioitustakoko miehistöltä toisiaan kohtaan.Pohjoisen taivaan allaMerenkulussa tapahtuu myösiloisia asioita, eikä maailma oleaina niin harmaa miltä näyttää.Merimies-lehti vieraili M/s GlobalCarrier–aluksella marraskuussa.Miehistö oli tyytyväinen työhönsäja oloihinsa. Kaikki näytti jatuntui olevan hyvin. Ainoaasia, jota väki toivoi, oli töidenjatkuminen. Toisin kuitenkin kävi:Nyt Global Carrierin miehistö onlomautettuna. Töitä ei ole, sillärahdit vähentyivät maailmantaloustilanteen vuoksi. Alla juttualukselta marraskuulta, kunmaailma näytti vielä valoisalta.Teksti ja kuvat: Saana Lamminsivu30 vuoden ikään mahtuu monia maita ja meriä,mutta sepä ei Lillbackan M/s Global Carrier-rahtilaivan menoa haittaa. Eikä sekään,että eletään vuoden loppua ja vesisateet putoavatniskaan. Aluksella ollaan hyvällä mielelläharmaasta säästä huolimatta. Tarpeeksivain rompetta niskaan, kun taistellaan tuultavastaan!Mutta jos rehellisiä ollaan, niin siitä ei kylläpääse mihinkään, että tuulista Sörnäistensatamassa on aina ollut. Pian jäävät nämäkintuulet tosin historiaan. Sörnäisten satamatoiminnotlakkasivat marraskuun lopussa viimevuonna. Rahtilaivoista suurin osa siirtyiliikennöimään Vuosaaresta ja myös GlobalCarrierin on etsittävä uusi laituripaikka.”Aloimme ajaa viime maaliskuusta SompastaPuolaan ja Saksan Travemündeen”,kertoo ensimmäinen perämies Mattias Udd.Vielä hetki aikaa ihailla silmien eteenaukeavaa öistä helminauhaa, ennen kuinLillbacka Powerco Oy:n omistuksessa olevarahtialus jättää Sompasaaren taakseen. Pääkaupunginsadat valot valaisevat Katajanokkaa,Kruununhakaa ja HakaniemenrantaaMerimies-Unionin toimiston suunnasta,kun viimeiset trailerit hurauttavat ulos aluksesta.”Kaikkea viedään, mikä rullaa”, Mattiasselostaa Carrierilla ajattavaa rahtia.Syksyn edetessä maailmanlaajuinen taloustilannekääntyi huonoon suuntaan ja onsyvennyt edelleen.”Laman alku näkyy kuljetuksissa”, miehetpohtivat kannella.Jatkuva epävarmuus rassaaSuomalainen Lillbacka-yhtiö osti rahtialusM/s Global Carrierin ja sen sisaralus M/sGlobal Freighterin ja toi laivat Suomen lipunalle vuonna 2004. Sitä ennen esimerkiksiCarrier ehti kulkea niin Bermudan kuin Ita-10

Lomaa suunnittelemaan... Lomaa suunnittelemaan... Lomaa suunnittelemaalomaliittoLomaliitto ry:n TEEMALOMAT2009 on nyt haettavana RAY:ntuella Suomen Merimiesunioninjäsenille!Kaikki lomajaksot sisältävät puolihoidon taitäysihoidon sekä lomaohjelman. Sosiaalisenlomatoiminnan tavoitteena on antaa voimiaarjessa jaksamiseen.LomatukiRaha-automaattiyhdistys on myöntänyt Lomaliittory:lle avustuksen, jolla lomatuki rahoitetaan.Lomatuet myönnetään sosiaalisin, taloudellisinja terveydellisin perustein. Lomatukeaei myönnetä hakijalle, joka on ollut tuetullalomalla vuoden 2008 aikana.Kesälomien hakuaika päättyy 31.3.2009.Yhteyshenkilö SMU:ssa: Arja Merikallio,arja.merikallio@smu.fi, puh. (09) 615 20 259Hakukaavakkeet palautetaan Arja MerikalliolleSMU:n Helsingin toimistoon osoitteella:John Stenbergin ranta 6, 00530 Helsinki.Yhteyshenkilö Lomaliitossa: Tarja Kursu,tarja.kursu@lomaliitto.fi, puh.(09) 6138 32Afrikan tähteäPohjoisen taivaan allaSuvaitsevainen satunnainen matkailijaGlobal Carrierin miehistön jäsenistälöytyy myös todellinen maailmanmatkaajakin:puolimatruusi Martti Penttinen, jokakertoo matkustelevansa paljon pitkillä vapailla.LomakohteetFontana Spahotel Keurusselkäwww.fontana.fi/keurusselkaFontana Spahotel Keurusselkä sijaitsee Keurusselänrannalla n. 8 km Keuruulta. Hotellissaon viihtyisä kylpylä Tähtitaivas ja kuntosali.Kotimaiset orkesterit tanssittavat kuudestiviikossa. Hyvät ulkoilumahdollisuudet:Liikuntapuistossa on monipuoliset ulkoilureititesim. sauvakävelyyn ja hiihtoon.Lapsiperheet 12–17.7.2009Omavastuuhinta: 175 €/aikuinen,30 €/lapsi 6–14 v, täysihoito.Majoitus: 2 hengen huone päähotellissa,lapset lisävuoteella.Perhelomalla pelataan ja leikitään yhdessäkoko perhe, valokuvasuunnistetaan japaistetaan laavuretkellä makkaraa. Vietetäänrantaelämää laguunimaisella uimarannalla.Lapsille on myös omaa ohjelmaa.Hakuaika päättyy 31.3.2009Myös kotimaan maisemat tulivat aikoinaantutuiksi bändin keikkabussin ratissa. Mies onollut aina siis liikkuvaista sorttia.”Pitkät vapaat ovat työn hyvä vastapaino.Viime talvena olin Afrikassa”, Martti selostaa.Martin reissut suuntaavat ympäri maailmaatunnelmien mukaan. Afrikassa Martti vierailiparissa maassa, jotka jättivät hänelle hyvätmuistot. Mikäli vain aika ja rahat sallivat, aikoohän matkustaa vielä jonnekin Afrikkaan. Seuraavaksion vuorossa kuitenkin Thaimaa, jossahän ei ole matkaillut vielä aikaisemmin.”Suomen talvi-ilmasto ei sovi”, Martti kertoosuuntaavansa lämpöön ”Siperiaa pakoon”.Imatran Kylpyläwww.imatrankylpyla.fiItä-Suomen ainutlaatuisimmassa hyvän olonkylpylässä Saimaan rannalla on mm. KylpyläTaikametsä, 8-ratainen keilahalli, fitnesskuntosali sekä hyvät ulkoilumahdollisuudet.Aktiiviset aikuiset -loma 12–17.7.2009Omavastuuhinta 165 €/aikuinen.Majoitus: 2 hengen hotellihuone.Loma on tarkoitettu n. 40–50-vuotiaille,tavoitteena on innostaa hyvinvointiin liikunnankautta. Ohjelmassa mm. lomaolympialaiset,jousiammuntaa ja jumppaa.Hakuaika päättyy 31.3.2009HakemuksetSuomen Merimies-Unioni esikäsittelee hakemukset,jonka jälkeen hakemukset lähetetäänLomaliittoon. Lomaliitto tekee varsinaisetvalinnat. Hakemusten tulee olla Lomaliitossaviimeistään 2 kk ennen lomaa.j a t k o a ed e l l i s e ltä si v u ltaMartin kohdalla sanonta ”merimiehetnäkevät maailmaa” osuu kohdalleen kuin tikkatauluun myös henkisessä mielessä. Maailmannäkeminen on myös suvaitsevaisuutta toisiaihmisiä kohtaan ja oppimista eri kulttuureista.Martti heittääkin ilmaan ehdotuksen uudeksioppiaineeksi merikouluun.”Siellä voisi olla viikko suvaitsevaisuuskasvatusta.”Vapaa-aikanaan Martti osallistuu Kehi tys ­yhteistyön palvelukeskuksen, eli Kepan toimintaan.Aiempi nuoriso-ohjaajan tutkinto ja -työvetävät miestä edelleen järjestötyöhön mukaansekä aito halu auttaa muita.12

n... Lomaa suunnittelemaan... Lomaa suunnittelemaan... Lomaa suunnitteleSal-lomatukiSALSUOMEN AMMATTILIITTOJEN LOMAJÄRJESTÖ SAL r. y.SAK:n perustama Suomen Ammattiliittojen Lomajärjestö SAL onyleishyödyllinen sosiaali- ja terveysalan järjestö, jonka tarkoituksenaon toimia erityisesti ammattiyhdistysliikkeen piirissä yleisenkansanterveyden edistämiseksi.SAL ry:n raha-automaattiavustuksista Unioninjäsen voi hakea SAL-lomatukea. Tuki myönnetäänvaltioneuvoston määräämin taloudellisin,sosiaalisin ja/tai terveydellisin perustein.SAL:n jäsenliitot saattavat käyttää näidenlisäksi muitakin perusteita tukea harkitessaan.Lopullinen ratkaisuvalta lomatuen myöntämisessäon asetusten mukaan kuitenkin rahaautomaattiavustuksensaajalla eli SAL ry:llä.KuntoremonttiKuntoremontti on suunniteltu ”terveille” työikäisilleaikuisille, jotka haluavat mukavan lomanvietonohessa liikkua, harrastaa ja kohentaakuntoaan asiantuntevassa ohjauksessa.Kuntoremontin tuen määrä on 350 euroa jakuntoremontin jälkeen järjestettävän terveystreffilomantuki on 150 euroa.Kuntoremontin sisältö:1. Elämäntyylin, lihaskunnon ja hapenottokyvyntutkiminen ja testaaminen2. Luennot liikunnasta ja terveydestä, ravinnosta,terveysriskeistä ja ergonomiasta3. Liikunta- ja kuntoiluryhmät4. Yksilöllisen kuntoreseptin laadinta, jonkaopastuksella voi kohentaa kuntoaan turvallisestimyös kotioloissaKuntotreffit:Reilun kolmen kuukauden jälkeen kuntoremontistalähettää SAL ry postia kuntoremontti-laisille. Terveystreffiloman tuki on voimassatästä ajankohdasta kuusi (6) kuukauttaeteenpäin. Terveystreffiloma on viikonlopun(pe-su) pituinen miniloma. Terveystreffienaikana tehdään samat testit kuin kuntoremonttilomallakinja tarkistetaan henkilökohtainenkuntoresepti osallistujan uudenkuntotason mukaiseksi.Suomen Merimies-Unioni on varannut jäsenistönsähaettavaksi kuntoremonttilomiaseuraavista kohteista:IKAALISTEN KYLPYLÄ (Ikaalinen)TEEMA: ”Avaimet hyvinvointiin”5.4.–10.4.2009, puolihoitooma osuus hinnasta 130 €(kokonaishinta 480 €)Hakuaika päättyy 27.2.2009ROKUAN KUNTOKESKUS (Rokua)20.4.–25.4.2009, puolihoito + kevyt lounasoma osuus hinnasta 140 €(kokonaishinta 490 €)Hakuaika päättyy 27.2.2009HOTELLI LEVINTUNTURI (Sirkka)TEEMA: Lapin elämys kuntoremontti4.10. – 9.10.2009, puolihoito + keittolounasoma osuus hinnasta 155 €(kokonaishinta 505 €)Hakuaika päättyy 14.8.2009SAL:n perhekuntolomat 2009LIIKUNTAKESKUS PAJULAHTI Nastola12.7.–17.7.2009, täysihoitooma osuus hinnasta aikuinen 150 € (480 €) jalapset 6 –16v. 60 € (225 €)Hakuaika päättyy 30.5.2009SIUNTION HYVINVOINTIKESKUS Siuntio13.7.–18.7.2009, täysihoitooma osuus hinnasta aikuinen 68 € (398 €)ja lapset 6–16v. 43€ (208 €)Hakuaika päättyy 30.5.2009Sosiaalilomat (ohjattu loma)Ohjatut lomat, joihin koko perhe voi hakealoma tukea, on tarkoitettu tukemaan perheidenyhdessäoloa ja virkistäytymistä. Lomapaikkojaei ole sen tarkemmin etukäteen varattu,vaan tarkoituksena on, että perhe itse valitseeomiin tarkoituksiinsa sopivan lomapaikan jaajankohdan SAL – lomapaikoista. Ohjatun lomantuen suuruus on 170 € / aikuinen ja 85 € /lapsi (6–16-vuotias).SAL:n lomien ja kuntoremontin hakukaavakeSAL:n lomien hakukaavakkeen voit tulostaaSAL:n sivuilta tai tilata Merimies-UnionistaArja Merikalliolta puh. (09) 615 20 259 taiarja.merikallio@smu.fiHakukaavakkeiden palautusosoite:Arja Merikallio / Suomen Merimies-UnioniJohn Stenbergin ranta 6, 00530 Helsinki13

ammattiosastotSMULounais-Suomen osasto 006Osastollamme on oma toimisto, joka sijaitseeaivan keskustassa Maariankatu 6:ssa,jossa on myös SAK:n aluetoimisto ja paljonmuiden SAK:laisten liittojen toimistoja. Samassakerroksessa ovat myös AKT:n sekäTurun Jalometallityöväen ammattiosastojentoimistot. SMU:n toimitsija päivystää toimistollammelähes joka maanantai. Osastonoma mökki Lappi TL:n kunnassa Narvijärvelläon jäsentemme ahkerassa käytössä.Mökistä huolehditaan talkoovoimin. Kevätkausiavataan perinteisellä pilkkikilpailulla.Vuonna 1985 perustetulla Lounais-Suomenosastolla on yli 3 600 jäsentä ja se onkoko ay-kentän suurimpia osastoja. Osastommetoimialue on Merikarvialta Tampereelleja Hankoon.Kaksi vuotta kerrallaan istuva osastonhallitus kokoontuu 8-10 kertaa vuodessa.Hallitukseen kuuluu puheenjohtajan lisäksikahdeksan varsinaista ja neljä varajäsentä,jotka edustavat merimiehiä eri ammattialoiltaja erilaisista aluksista. Kokouksissakäsitellään osaston ja liiton asioiden lisäksiyhteiskunnallisia aiheita. Keskustelu onvilkasta ja kokouksiin osallistuminen vaihtelevistatyövuoroista huolimatta aktiivista.Kevät- ja syyskokoukset pidetään huhti- jamarraskuussa, ja niihin ovat kaikki osastonjäsenet tervetulleita. Kokouksessa arvotaan”palkinto” osallistujien kesken. Suomen Merimies-Unioninhallituksessa ja valtuustossaon osastomme jäseniä molemmissa viisi.Ammattiosastomme tekee paikallistayhteistyötä SAK:n paikallisjärjestön TSP:n,Kuljetusalojen jaoston Kuja:n, Osuuspankinpalkansaajatoimikunnan sekä TyöväenSivistysliiton Turun Opintojärjestön kanssa.Osastollamme on edustus edellä mainittujenhallinnossa.Osastomme järjestää vuosittain muunmuassa erilaisia kulttuuritapahtumia sekäpikkujoulujuhlat, joiden kustannuksiinosallistumme. Kulttuurijaosto kartoittaa jatkuvastiesim. teatteri- ja konserttitapahtumatarjontaa.Avustamme jäseniämme myöskurssikustannuksissa ja muissa yhteiskunnalliseenaktiivisuuteen liittyvissä projekteissa.”Monelle liiton jäsenelle ammattiosastonprofiili on varmasti varsin hämärä. Ammattiyhdistysliikkeenperusyksikön, osaston,merkityksen voisi tavallaan rinnastaa neljännenvaltiomahdin asemaan vallan ja päätöstenvahtikoirana. Tässä on luonnollisestisuuriakin eroja osastojen välillä. Jotkut voivatolla hyvinkin aktiivisia, kun taas toisistaei irtoa minkäänlaista ”outputtia”, kuten liittofuusioprojektinselvitysmies Harri Melinosuvasti luonnehti”, pohdiskelee osastommepuheenjohtaja Mika Ojala.”Edustajakokousesityksiä, kuten myösaloitteita liiton valtuustolle ja hallitukselle,voivat kaikki osastot halutessaan tehdä.Edustajakokouksen alla ammattiosastojenmerkitys korostuu ehdokasasettelujen lisäksitehtäessä pohjatyötä ja arviointeja liitonpäättävien elinten kokoonpanosta seuraavallenelivuotiskaudelle. Vallitseva suuntaussuurempien liittokokonaisuuksia aikaansaamiseksisaattaa tulevaisuudessa kasvattaaammattiosastojen merkitystä ja näkyvyyttänykyisestä”, Ojala jatkaa.Narvijärven Meripesän mökki.14

maailmanmeriltäKoonnut: Juhani ArttoEU keventää merenkulun byrokratiaaLounais-Suomen osaston hallitus2008 – 2009Puheenjohtaja: Mika OjalaVarapuheenjohtaja: Juha SaloSihteeri: Eira PessiJäsenet: Christer Donner, Jyrki Lummejoki,Pertti Myllylä, Anne Ukkonen, Ingela Fredriksson,Pekka MantereVarajäsenet: Tero Palokoski, Ritva Rantala,Timo Koskinen, Marjo ViherkoskiTaloudenhoitaja: Salme KumpulaOsaston puheenjohtajat 1985 – 20091985 – 1993 Seppo Mäkinen1994 – 1997 Pekka Teräväinen1997 – 2000 Carita Ojala2000 – 2007 Timo Koskinen2007 – 2009 Mika Ojalayhteystiedot:Lounais-Suomen osaston toimistoMaariankatu 6 b, 5 krs., 20100 Turkupuh. (02) 233 7416fax: (02) 231 0501sähköposti: lounais.turku@smu.fiTurun toimistossa jäseniä palveleetoimistotyöntekijä Salme Kumpula:sähköposti: salme.kumpula@smu.fiEuroopan komissio ilmoitti tammikuun puolivälissäsuunnitelmastaan tehdä merenkulunhallinnolliset prosessit nykyistä sujuvammiksi.Päämääränä on lisätä merikuljetusten vetovoimaavaihtoehtona muille kuljetusmuodoille.Keinona on vähentää olennaisesti tullin, verottajansekä eläin- ja kasvitautitarkastusten vaatimaaaikaa satamissa.Maantieliikenteessä vastaavat uudistuksettehtiin jo 1990-luvulla, komissio toteaa. Meriliikenteessänoudatetaan yhä kunkin EU-maanomia menettelytapoja silloinkin, kun alus kulkeekahden EU-maan satamien välillä.Romuttamoilla runsaasti työtäKymmeniä kuoli 2008 merirosvojen uhreinaViime vuonna merirosvot tekivät 293 hyökkäystävaltamerillä operoivia aluksia ja niiden miehistöjävastaan. Hyökkäyksissä kuoli 11 merimiestäja heidän lisäkseen 21 kadonneen oletetaan saaneensurmansa. Haavoittuneiden merimiestenmäärä nousi 32:een ja panttivangiksi otettiin889 merenkävijää.Luvut ilmenevät Kansainvälisen merenkulkutoimistonalaisuudessa toimivan, merirosvoudestatietoja keräävän keskuksen vuosiraportista2008. Hyökkäysten määrä kasvoi 11prosenttia vuodesta 2007.Rikolliset kaappasivat maailmanlaajuisesti49 alusta ja niiden lisäksi 46 laivaa joutui tulituksenkohteeksi. Aseita käytettiin yhteensä 139hyökkäyksessä, mikä oli melkein kaksi kertaaenemmän kuin vuonna 2007.Suunnitelma säästää paitsi aikaa myös rahaa.Komission mukaan hallintoprosessiensujuvoittaminen merkitsee 2,4 miljardin euronvuosittaista säästöä.Tullauksen menettelytapoja yksinkertaistetaanjo tämän vuodessa alussa. Myöhemmintänä vuonna julkaistaan kasvi- ja eläintautientarkastusta koskevat uudet ohjeet. Painopistesiirtyy pistokokeisiin perustuvaan tarkastustoimintaan.Laajakantoiset uudistukset on määrätoteuttaa vuoteen 2013 mennessä.EU:n 27 jäsenmaassa on yhteensä 1 220 kaupallisestitoimivaa satamaa ja 100 000 kilometriämerenrantaa.Maailman talouskriisistä johtuva merikuljetustenkysynnän väheneminen näkyy valtamerialustenromuttamoilla työmäärän huomattavanakasvuna. The Hindu -lehden mukaan Intiansuurimmalle romuttamolle Alangiin siirrettiinkahdessa kuukaudessa marraskuun puolivälin2008 jälkeen peräti 60 alusta hajotettavaksi.Alangin romuttamolla suurin osa aluksistakuuluu painoluokkaan 5000 – 20000 tonnia.Suomessa Alang nousi viime vuonna julkisuuteenFinnjetin viimeisen matkan päätepisteenä.Vuonna 2009 maailmanlaajuisesti puretaanyli 600 laivaa, Intian laivaromuttamoiden yhdistyksenpuheenjohtaja Vishnu Gupta arvioi.Halvin teräs on peräisin puretuista laivoista.Alangissa sen tämänhetkinen hinta on noin 370dollaria tonnilta romuttamoiden maksaessa varustamoilleromutusaluksista 250-300 dollariatonnilta, The Hindu raportoi tammikuun puolivälissä.Vuoden 2008 lopulla Somalian rannikollaoli merirosvojen panttivankina 242 merimiestäja kaapattuna 13 alusta. Vuoden aikana rekisteröidyistähyökkäyksistä 111 tehtiin Somalianaluevesien tuntumassa. Somaliasta käsin operoivatmerirosvot kykenivät tekemään iskuja aiempaakauemmaksi rannikolta ja olivat aiempaaparemmin aseistautuneita.Toiseksi pahin alue oli länsiafrikkalaisenNigerian rannikko. Siellä rikolliset nousivat 27alukselle 40 hyökkäyksessä. 5 alusta kaapattiinja 39 merimiestä joutui panttivangiksi. Menneidenvuosien pahin alue Malakansalmi Kaakkois-Aasiassa on rauhoittunut tehostuneen valvonnanansiosta. Viime vuonna merirosvot tekivätMalakansalmella vain kaksi iskua.Vuoden 2008 hyökkäyksistä 49 kohdistuikonttialuksiin, 47 bulkkialuksiin ja 37 kemikaalitankkereihin.Finns på svenska på Sjömans-Unionens hemsida!www.smu.fi > på svenska15

Kenneth Bengts ITF-tarkastajaksiMerimies-UnioniinFinnlinesin varapääluottamusmies, KennethBengts, siirtyi vahvistamaan Merimies-UnioninITF-joukkoja tammikuusta 2009 alkaen. Bengtsilläon pitkä ja vahva merikarhun ura taustallaan, silläseilaamisen hän aloitti vuonna 1984 Merenkulkulaitoksella.Sen jälkeen hän on seilannut oikeastaankaikenlaisilla laivoilla, paitsi tankkilaivoilla.43-vuotias Bengts seilasi ennen Unioniin siirtymistäänFinnlinesilla ja Superfast Ferries -aluksilla.”Nykypäivän merimiehen työ on vaativaa japäivä pitkää – valvomista on paljon”, Kenneth tuumii.ITF-tarkastajan työ ei meriä kiertänyttä miestähirvitä. Kylmät hermot ja rauhallinen luonne ovattyössä varmasti avuksi. Työnkuvakin ja odotuksettulevasta ovat selvät.”ITF-tarkastajan työ on konkreettista asioidenhoitamista. Asiat ovat isoja ja merimiesten puoltaon pidettävä. Palkat pitää olla maksettu oikein jaajallaan sekä työolojen kunnossa”, Kenneth kuvaileeasioita, joita hän ryhtyy uudessa tehtävässäänoikomaan.Edunvalvontaosastotiedottaa:Luontoisedut nousivat 1.1.2009alkaen 3,5 prosenttia.Seuraavassa Merimies-lehdessäilmestyvät uudet, täydelliset palkkataulukot.Annika Skogbergkohti uusia haasteitaMerimies-Unionissa työttömyyskassanhoitajana vuoden 2005 toukokuustatoiminut Annika Skogbergsiirtyi uusien haasteiden pariin Postijalogistiikka-alan unioni PAU:hun 12.tammikuuta alkaen.Merimies-Unionin henkilökuntakiittää Annikaa mukavista vuosista jatoivottaa onnea uudelle uralle!16

Merimies-Unioni voittiGladkov-laivaa koskevankiistan venäläisenmiehistön hyväksiMaltan lipun alla purjehtivaa M/s Gladkov-alusta koskeva palkkakiista saatiin päätökseenKotkan käräjäoikeudessa 16. tammikuuta2009.Kotkan käräjäoikeuden langettama päätösvelvoitti maltalaisen Gladkov Shipping Co:nmaksamaan Gladkov-aluksen 14-henkisellevenäläismiehistölle palkkasaatavia 166 136Yhdysvaltain dollaria korkoineen. Oikeusmääräsi kyseisen yhtiön maksamaan lisäksinoin 43 400 euroa Suomen Merimies-UnioniSMU ry:n oikeudenkäyntikuluja.Merimies-Unionin tarkastajat tarkastivatGladkov-aluksen Kotkassa maaliskuussa2007. Tarkastuksessa havaittiin, että aluksellakäytettiin niin sanottua kaksoiskirjanpitoa.Todellisuudessa miehistö sai vain alle puoletpalkoista, joita heidän olisi tullut saada aluksellavoimassa olleen työehtosopimuksenmukaisesti. Osalla miehistöä oli myös palkkasaataviaaiemmilta vuosilta 2005 ja 2006.Merimies-Unioni saartoi laivan maaliskuussa2007 varustajan kieltäydyttyä maksamastarästipalkkoja ja hieman myöhemminalus asetettiin väliaikaiseen takavarikkoonMerimies-Unionin toimesta. Tämän jälkeenGladkov Shipping Co. maksoi Kotkan kihlakunnanulosottovirastolle vaaditun takuusummanja alus poistui Suomesta. Palkkasaatavissaosallisina olleet merimiehet olituolloin jo kotiutettu.Simo Nurmi // ITF-koordinaattoriLUOTTAMUSMIESTENNEUVOTTELUPÄIVÄT31.3.–1.4.2009, Holiday Club Tampereen kylpyläNeuvottelupäivillä käsitellään alkavaa TES-kierrosta sekä muitaajankohtaisia asioita. Tarkempi ohjelma päivitetään kotisivuillewww.smu.fi/koulutusIlmoittautumiset 3.3.2009 mennessä liittosihteeri Kenneth Bondasille.Kurssihakemuslomakkeen voi tulostaa kotisivulta:www.smu.fi/koulutus/luottamusmieskoulutustai voit tilata lomakkeen Kenneth Bondasilta:kenneth.bondas@smu.fi, puh. (09) 615 20 254 tai GSM 040 456 0245.KURSSILOMAKKEEN POSTITUSOSOITE:Kenneth BondasSuomen Merimies-Unioni SMU ryJohn Stenbergin ranta 600530 HELSINKIHolidayClubTampere31.3.–1.4.Lounais-Suomen osaston sihteeri Eira Pessi toivottaaChristerille lämpimät onnittelut hallituksenkokouksessa.Kuva: Timo KoskinenChrister Donner 60 vuotta!Viking Linen entinen pääluottamusmies ChristerDonner täytti pyöreitä 15. tammikuuta alkaneenavuonna. Christer toimi punavalkoisenlaivaston henkilökunnan edunvalvojana kymmenenvuoden ajan. Taitava neuvottelija pitihenkilöstön puolia ansiokkaasti vaikeinakin aikoina.Pääluottamusmiehen vaativasta ja toisinaanraskaastakin taakasta huolimatta Christeron luonteeltaan ikuinen optimisti. ”Elämässä pitääolla pientä draivia ja säpinää”, selitti Christer kerranUnionin kahvipöydässä ja niin hän palasi takaisinmerille pääluottamusmiehen pestistä poissiirryttyään.Toivotamme Christerille hyviä ja myönteisiätuulia myös tulevaisuudessa!17

ILMOITUSILMOITUSJoskus sinäkin olet poissa.Turvan Henkikulta – uusi etu Suomen Merimies-Unionin jäsenille.Pari esimerkkiä Henkikullasta35-vuotias nainenVakuutusmääräVakuutusmaksu“Henkivakuutus otetaanläheisten turvaksi.Tärkeintä on turvata lastenja puolison tulevaisuus,jos itselle sattuu jotakin.”35-vuotias miesVakuutusmäärä50 000 € noin 65 € vuodessa50 000 €100 000 € noin 130 € vuodessa100 000 €Hintavertailun vuoksi: koiran vakuutus maksaa noin 150–200 € vuodessa.Testaa henkikultasi osoitteessa www.henkikulta.fiVakuutusmaksunoin 90 € vuodessanoin 180 € vuodessaJuha Aho,Turvan kehityspäälikköSuomalaisissa perheissä isän ja äidin henkivakuutusjää usein tekemättä. Sen sijaanperheen koira on tavallisesti vakuutettu.Vakuutusyhtiö Turvan kehityspäällikkö JuhaAhon mielestä henkivakuutuksen ottaminenon samalla vastuun ottamista. Se on vastuutaperheen tulevaisuudesta, sen turvaamisesta japerheen arjen jatkumisesta.“Henkivakuutuksen ottaminen on läheisistä jaheidän tulevaisuudestaan huolehtimista. Henkivakuutuson parasta, mitä perheelleen voihankkia “, Juha Aho sanoo.Vakuuta kallein omaisuutesiLainanmaksun voi toki turvata kuolemantapauksenvaralta myös pankkien tarjoamilla lainavakuutuksilla,mutta lainan lisäksi ne eivätmitään muuta korvaakaan. Ne ovat myös huomattavastikalliimpia kuin henkivakuutus.“Henkivakuutus on vakuutuksista edullisin,mutta toisaalta henki on kaikkien kalleintaomaisuutta”, Juha Aho toteaakin.“Jos perhettä kohtaa niin hirvittävä asia kuin äidintai isän kuolema, on kodin menettäminen tai perheentalouden ajautuminen umpikujaan tarpeetonlisä suruun”, hän jatkaa.Ammattiliitot ovat toivoneet jäsenilleen omaahenkivakuutusta edulliseen hintaan. Sellaisenteki Turva. Henkikulta-vakuutukseen voi liittäämyös tapaturmavakuutuksen, vaikka koko perheelle.“Nyt asia on helppo hoitaa kuntoon”, Juha Ahokannustaa.Kuolemaa ei haluta ajatellaKukapa omaa tai läheisensä kuolemaahaluaisi miettiä. Mutta fakta on, että 10000–11 000 työikäistä suomalaista menehtyyvuosittain. Heistä noin tuhat eli10–15 prosenttia kuolee tapaturmaisestitai liikenneonnettomuudessa. Vain heidänkuolemansa jälkeisessä taloudellisessaahdingossa apua antaa liikenne- taitapaturmavakuutus. Muiden läheiset jäävät surunsalisäksi talou dellisesti ikävään, joskus jopasietämättömään tilanteeseen. Näin ei tarvitsisiolla, eikä suurin osa suomalaisista näin haluaisikaanolevan.Viisi kuudesosaa kansalaisista, joilla on perhettätai lainaa, pitää vapaaehtoisen henkivakuutuksenottamista järkevänä ja vastuullisena tekona.Silti vain kolmasosa heistä sen ottaa, eikä turvasilloinkaan aina ole riittävä. Suomalaisten henkivakuutusturvaon keskimäärin 12 000 euroa.Riittääkö se asuntolainaan ja koko perheen elämiseen?Ota yhteyttä: Palvenumeromme on 01019 5110, asiakaspalvelu@turva.fi, tai tule käymään Turvan palvelutoimistossa tai -pisteessä.Kuolemanvaravakuutuksen myöntää Keskinäinen Henkivakuutusyhtiö Tapiola ja tapaturmavakuutukset Keskinäinen Vakuutusyhtiö Turva.18

Ledare:Ostabil världsekonomi och upptrappning av konkurrenseni Östersjöområdet sätter den inhemska sjöfarten på provDen gångna sexmånadsperioden har varit entuff tid för Sjömans-Unionens medlemmar.Den senaste i raden av dramatiska nyheter tillkännagavsden 24 januari, när Eckerö-rederietmeddelade att passagerarfartyget M/s BirkaParadise flaggas om till svensk flagg. För fartygets330 sjömän och Unionens medlemmarhar beskedet varit en verklig mardröm.Utöver individuellt lidande är registreringenav Paradise under svensk flagg ett direkt nödroptill kommunerna på Åland, vars skatteinkomsterberäknas minska med till och medfem-sex procent. Eckerö-koncernen har dockmeddelat att beslutet om utflaggningen stårfast, eftersom detta möjliggör laglig snusförsäljningunder svensk flagg. Dessutom är kronanskurs låg i nuläget. Enligt Eckerö har desvenska konkurrenterna cirka 25 procent lägrekostnader tack vare snuset och kronans kurs.För att uppnå samma resultat har bolaget därförflaggat ut två fartyg.I december publicerade social- och hälsovårdsministerieti Finland under ledning avomsorgsminister Paula Risikko en rapportsom innehåller ett förslag på totalförbud motsnus i Finland. Det skulle alltså inte alls varatillåtet att importera, sälja eller förmedla snuspå något sätt. Förslaget har hittills lett till attantalet finländska passagerarfartyg genastminskat:I början av januari flaggades M/s Eckerö omtill svensk flagg. I och med att två av Eckeröbolagetsfartyg registretats under svenska flagghåller cirka 580 utbildade och yrkeskunnigasjömän på att lämna Finland för tjänst i vårtgrannland. En sjöman från Sverige betalar cirka30 procent skatt till sitt hemland, medan exempelvisen åländsk sjöman som arbetar undersvensk flagg endast betalar 15 procent. Svenskarederistöd innehåller sjömännens skatter ochsocialavgifter, vilket innebär att en sjöman frånSverige är mer lönsam för ett svenskt rederi änen sjöman från Finland. Och vad händer nären finländsk sjöman får pension och lämnarsitt arbete under svensk flagg: rederiet ersätterknappast denna sjöman med en ny finländsksjöman. På det här sättet försvinner inhemsksjömanskunskap från världskartan!Trots lågkonjunkturen borde man i nulägethålla fast vid inhemska jobb inom sjöfarten,eftersom den finländska sjömannen kommeratt vara oumbärlig när det blir bättre tider igen.I Rederibarometern, som publicerades i slutetav 2008, framgår även rederiernas oro övertillgänglig arbetskraft. Detta upplevdes somdet nästa största hindret mot tillväxt inombranschen efter den osäkra ekonomiska situationen.Nu har vi alltså en utmärkt möjlighetatt tillsammans dra vårt strå till stacken och tahand om den inhemska flottan och sjöfarten.Vi förväntar oss även hjälp och snabba åtgärderfrån statsmakten, som inte får köra ner deninhemska sjöfarten med sitt eget agerande.I dystra stunder ska vi komma ihåg det stödvi har i våra arbetskamrater, i våra vänner ochi vårt förbund. Vi kan resa oss och gå vidaretillsammans!Kenneth Bondasförbundssekreterarekenneth.bondas@smu.fiINNEHÅLL:2 0 Chockerande nyhet:M/s Birka Paradise flaggas ut!22 Det lönar sigatt hålla fast vid personalen23 Snusdosani spådamens kristallkula24 Afrikas stjärnaunder himlen i norr27 FSUSydvästra Finlands avdelning00628 Ofrillig Ledighet19

Besviken personal: Marina Bergbo-Fellenius,Annika Klemets och Daniel Löv.svinner till utlandet förlorar vi utbildad ochyrkeskunnig arbetskraft. Även underleverantörernakan drabbas av detta och i värsta fallstår konkurser för dörren. Rederierna i Finlandhar fått stöd, som nu bara går om intet.”Rederiet måste betala tillbaka erhållnastöd till Finland”, kräver en besviken arbetare.”Vi har byggt den här båten och fått alltatt fungera – och det är här tacken”, fnysersamma person.Först försvann M/s Cinderella, sedan M/s Rosella, M/s Eckerö stod på tur i början av året och nuförlorade vi M/s Birka Paradise, sammanfattar kockarna Marcus Holmström, Jonny Heino ochConny Welin utvecklingsförloppet.Personalen har ett tydligtmeddelande till beslutsfattarna:snuset måste få säljas fritt ochFinland måste ta tillbaka denkonkurrensfördel som Sverige fått!I och med M/s Birka Paradise harnyheter om utflaggning ochförlorade arbetsplatser berörtcirka 650 Union-medlemmar på olikafartyg under bara några månader!Framtiden kommer att visa hur mångasom följer med fartygetFlera anställda ombord på fartyget bedömeratt månadslönen kommer att sjunka rejältunder svensk flagg.”Jag tänker inte arbeta under svensk flagg.Lönen är usel”; meddelar en intervjuad person,som vill vara anonym.Inflationen blir allt högre och många harstora lån och en familj att försörja. Mångaverkar fundera på att söka sig till en annanarbetsgivare eller söka jobb på land.”Under svensk flagg kan en del bli tvungnaatt ha två jobb för att klara sig”, funderarman i köket.Någon berättar också att ”nu först förstårman att Finland haft bra kollektivavtal”.En betydande del av besättningen ombordpå fartyget är överens om att Unionen i praktikenvar chanslös att påverka detta beslut,men det finns några i personalen som hadeförväntat sig snabbare påverkan och verksamhetfrån förbundets sida. Alla håller dockmed om att Eckerö fattade ett uselt beslutoch rederiet får verkligen inga tack från sinpersonal. Någon anser att hela snustvistenbara är ett sätt att bli av med arbetstagare.”Jag har varit väldigt störd på det här ändasedan jag fick höra nyheten”, suckar en kvinnani kökets korridor.Bolaget har även en räv bakom örat, dåman under informationsmötet meddelar:”Vi erbjuder alla med fast anställningjobb under svensk flagg”.Personalen grubblar säkert över mångaandra aspekter efter mötet och påbörjadesamarbetsförhandlingar. Det lär alltså visasig hur många som slutligen följer med fartygetunder svensk flagg.21

Text och bilder: Saana LamminsivuSällan har ett år haft så dystrautsikter som 2009. Tecknen påen ekonomisk nedgång börjadesynas redan i början av hösten,även om många politikerinför de kommunala valenbedyrade att ”sysselsättningenförblir bra”. Så blev det inte.I början av januari visadearbetslöshetssiffrorna att detfanns strax under 50 000friställda personer runt om iFinland. Sjöfarten har inte hellerskonats.Vad tänker man på rederierna? Det undersökteRederibarometern i december 2008Rederibarometern som utkommer tvågånger om året tas fram av Shortsea PromotionCentre (SPC) Finland, som är en del avSjöfartsbranschens utbildnings- och forskningscentral.Rederibarometern: det gäller att hållai de anställda även i sämre tiderRederibarometern riktade sig till 27 rederieroch sammanställdes återigen i höstas, i oktober-november,då tecknen på en falnandeekonomi redan hade börjat visa sig. Sammanlagtsvarade 21 rederier på barometern.Undersökningen avslöjade att även om denallmänna ekonomiska situationen är spändså uppskattade 43 procent av rederierna attderas omsättning skulle förbli oförändradden kommande perioden. Enligt svaren frånrederierna har den allmänna ekonomiskaosäkerheten emellertid blivit ett stort hinderför tillväxt (17 omnämnanden). Det näststörsta hindret för tillväxt ansågs vara svårighetenatt hitta kunnig personal till sjöfarten(15 omnämnanden).Slutsatsen kan alltså konstateras vara attdet lönar sig att hålla fast i de anställda trotslågkonjunkturen. Den smarta skulle i allafall göra det, för när ekonomin väl sätter fartigen någon dag kommer kunniga sjömän attbehövas. Friställning eller uppsägning kansätta mången sjöbjörn i arbete i land och defå sjömän vi har idag blir allt färre. Många re-Det lönar sigatt hålla fast vid personalenSvårighet att hitta kunnig personal ett hinder för rederiernas tillväxtefter den ekonomiska osäkerhetenderier är säkert medvetna om det, eftersommånga av dem enligt rederibarometern bedömeratt personalantalet förblir oförändrattrots den ekonomiska tillbakagången.Dyster höst, ännu dystrare januariMedan rederibarometern genomfördes ficksjöfarten många sorgliga nyheter. Ekonominbörjade gå nedåt och svaren i barometern visartydligt att redarna bedömer att den ekonomiskasituationen kommer att bli ännusämre under den pågående halvårsperioden.Undersökningen visade dessutom att det harfunnits stora skillnader mellan rederiernasutnyttjande av kapaciteten den senaste perioden.Det kände vi av rent konkret i höstas. StellaNaves Russia Oy Ltd (mer känd som StellaLines) som började trafikera sommaren2008 fick problem med finansieringen ochvar tvungen att sluta trafikera Helsingfors-StPetersburg-linjen nästan med en gång.”Vi hade kryssningar inbokade för nästanhela hösten”, berättade Kim Sjöblom för tidningenSjömannen i januari.Fartyget M/s Julia fick ligga kvar i hamn.Fartyget sysselsatte omkring 70 sjömän, somsades upp när trafikeringen upphörde. EnligtSjöblom föll verksamheten på grund avfinansieringsproblem och fartyget är nu utetill försäljning. Det är ödets ironi att kryssningstrafikenmellan Helsingfors och St Petersburgser ut att gång på gång gå på grund.Först Silja Line, sedan Stella Lines.I december fick man till råga på allt denefterlängtade visumfriheten till kryssningar iRyssland, då president Dmitri Medvedev undertecknadeen lagändring i frågan. (Visumfrihetenpå 72 timmar rör bilfärjetrafik. Denryska regeringen behandlar i vår de hamnarsom man i fortsättningen kan resa till utanvisum.) Visumfriheten kommer emellertidför sent för den finska kryssningstrafiken.Det återstår att se om ryssarna själva har planerpå bilfärjetrafik till Finland, för det finnssäkert tillräckligt med potentiella passagerarei St Petersburg.Finländarna reser i sin tur regelbundettill Tallinn. Konkurrensen om Helsingfors-Tallinn har blivit tuffare för varje år i taktmed att det kommit nya rederier och fartyg.I somras misstänkte man att konkurrensenskulle skärpas ytterligare och i oktober 2008fick man dåliga nyheter:Superseacat Oy gick i konkurs. De två fartygensysselsatte sammanlagt omkring 150sjömän.Kapacitetsutnyttjandet kan varieraÖver hälften av rederierna hade en ökad omsättningförra perioden. Den ekonomiskasituationen började dyka i november ochexportvärdet minskade med 20 procent jämförtmed föregående år, visar Tullverkets officiellautlandshandelsstatistik. Importen sjönki sin tur med 14 procent jämfört med föregåendeår.Vid årsskiftet började det hända saker isjöfarten. Personalen på M/s Global Carriersom ägs av Lillbacka Powerco Oy och tidsbefraktasav Finnlines sades upp. Det gamlaavtalet upphörde och i början av året hademan inte fått in tillräckligt många nya fraktuppdrag.Finnlines sade i sin tur upp tio ekonomianställdavid årsskiftet.Nya krafter till kryssningstrafiken?Den ekonomiska tillbakagången kan innebäraen tid av tillväxt för åtminstone någrarederier, då man föredrar resmål på närmarehåll framför långresor. Statistikcentralensturiststatistik från november 2008 visar attinrikesturismen ökat med 19 procent jämförtmed året innan. Däremot återstår det attse vilken effekt den ekonomiska situationenhar på kryssningstrafiken det här året.Vi får heller inte glömma att trafiken ochfraktmängderna i Östersjöområdet har ökatstadigt de senaste åren. År 2007 transporteradessammanlagt 826 miljoner ton frakt påÖstersjön, vilket var 32 miljoner ton mer änår 2006. Antalet transporter ökade totalt 4,1procent jämfört med 2006, visar Sjöfartsbranschensutbildnings- och forskningscen-22

Snusdosan i spådamens kristallkulatrals årliga årsredovisning Baltic Port List 2007som publicerades i slutet av förra året. Rysslandoch Sverige är hårda konkurrenter till Finlandräknat i antal frakter.Även om fraktmängderna har ökat verkar definska rederierna inte vara villiga att göra någranya investeringar, visar i sin tur Rederibarometern.Enligt barometern misstänkte rederiernaatt besättningskostnaderna kommer att öka, menviktigt för undersökningen är att besättningskostnadernaunder utländsk flagg visade sammautveckling – och bedömdes till och med varastarkare än i Finland. Priset på bunker, fartygetsbränsle, förväntades i sin tur sjunka, vilket ocksåhar skett.Statistiken talar för sig självRederierna som angivit antalet fartyg i Rederibarometernhar sammanlagt 178 fartyg. (Ett rederiangav inte hur många fartyg det hade.) 111av fartygen seglade under finsk flagg, 53 underEU-flagg och 14 under övrig flagg. Det visar attantalet fartyg under utländsk flagg är många, totalt37,6 procent.Denna trend bekräftas också av statistik frånSjöfartsverket. Från och med början av 1999 harrederierna främst registrerat sina fartyg i Sverige.I slutet av 2008 fanns det totalt 17 finskägda fartygunder svensk flagg på totalt 484 087 bruttoregisterton.Det finns sammanlagt 1 157 000 bruttoregistertonunder utländsk flagg, vilket visar attnästan hälften av det finska utflaggade bruttotonnagetseglar under svensk flagg.I början av 2009 såg vi att utflaggningen tillSverige fortsätter, då Eckerö Linjen registreradeM/s Eckerö under grannlandets flagg med hänvisningtill snusförsäljningen. Samtidigt förloradevi 250 finska sjömansarbeten till en främmandestat. Förlusterna är inte bara mentala ochprofessionella, utan också starkt ekonomiska.Utflaggningen av Eckerö lämnar ett djupt håli Ålands skatteinkomster och syns rent konkreti nivån på självstyrelseområdets tjänster.Scenariot som den finska sjöfarten för närvarande går igenom överträffar genom demest färgstarka historierna och dagdrömmarna. Vem hade väl för några år sedan kunnattro att spådamens kristallkula skulle visa… en snusdosa – i den finska sjöfartens framtid.Många hade säkert skrattat högt, men nu är det ingen som skrattar åt den finska handelsflottansframtid.Den sista spiken i den finska sjöfartens kista riskerar att slås i från oväntat håll –social- och hälsovårdsministeriet. Ministeriets så kallade ”tobaksarbetsgrupp” publiceradeden 18 december sin slutrapport där man föreslår att försäljningen av snus skaförbjudas. Man föreslår att den nuvarande lagen ändras så att ”import, försäljning ochannan överlåtelse av snus skulle förbjudas”, man kommer i praktiken alltså att rensa utall snusanvändning från vårt land.Inlägg på finska diskussioner på Internet och i media tvivlar starkt på ett totalförbudav snus. Eftersom man alltjämt får sälja snus under svensk flagg med specialtillståndfrån EU undrar man nu om ett totalförbud kommer att driva de finska snusanvändarnaöver gränsen till så kallade förbjudna marker eller vatten.Detsamma undrar Norra tulldistriktets brottsbekämpningschef Seppo Laitamaa, somhar bevakat gränslandet mellan Finland och Sverige i 30 år. Han misstänker att importförbudetkommer att leda till en smuggling längs den norra gränsen, som kan jämförasmed kaffesmuggling under efterkrigstiden. Tullen har enligt Laitamaa inte heller tillräckligaresurser att bevaka smugglingen av snus. Laitamaa tror också att man kan hamnapå de anklagades bänk av en ren slump.”Skulle snusövervakningen komma före brottsutredningen av droger och andra tullfrågor?”frågar han.Förbudslagens tider tas också upp i nätdiskussionerna. Signaturen ’Kieltopuolue’ påHelsingin Sanomats webbsajt skriver:”I Finland har politikerna på något sätt skapat siguppfattningen att det är viktigt och lönsamt att förbjuda och begränsa saker och på allaandra sätt lägga sig i människors liv eller livsstil.”Konkurrensförvridningen som uppstått till Sveriges fördel genom snusförsäljningenär farlig för den finska passagerarsjöfarten om situationen inte korrigeras. Social- ochhälsovårdsministeriet tänker enligt egen utsago att överlämna en förfrågan till EUkommissionenrörande Sveriges undantagstillstånd. Enligt ministeriet vore det rimligtatt författningen behandlar alla länder på samma sätt. Däremot kan man redan nu tvivlapå EU:s intresse för en så oansenlig sak som snus; i Sydeuropa röks det ju både tobakoch ”annat” på offentliga platser och på fordon i allsköns ro, och inte är det lika trendigtatt strängt följa direktiven som det är i Finland.Social- och hälsovårdsministeriets förslag på en reform av tobakslagstiftningen skapresenteras för riksdagen under vårsessionen 2009.Tullen och rederierna ska tillsammans övervaka fartygensförsäljning av snusTullverket och Finlands Rederier rf (som representerar passagerarfartygsrederiernaEckerö Line, Tallink Silja och Viking Line) meddelade i december att de ska skärpa villkorenoch övervakningen av fartygens försäljning av snus. Enligt tullen och rederiernaär det ett mer effektivt sätt att minska privatimporten av snus till Finland ändet totalförbud mot privatimport av snus som presenterades avsocial- och hälsovårdsministeriets tobaksarbetsgrupp.Enligt tullen skulle det föreslagna totalförbudet läggagrunden för en professionell och organiserad brottsligsnusförsäljning i Finland.23

Afrikas stjärnaunder himlen i norrDet händer även glädjande saker inom sjöfarten och världen är inte alltid så grå som den ser ut.Tidningen Sjömannen avlade ett besök på fartyget M/s Global Carrier i november. Besättningenvar nöjd med sitt arbete och sin situation. Allt såg bra ut och allt kändes bra. Besättningens endaönskan var att få behålla arbetet. Så gick det dock inte: Global Carriers besättning är numerapermitterad. Det finns inget arbete, eftersom antalet frakter minskat på grund av den svåraekonomiska situationen i världen. Reportaget nedan skrevs i november när världen ännu så ljus ut.Text och bilder: Saana LamminsivuUnder 30 år hinner man med många länderoch hav, men det märks inte på Lillbackasfraktfartyg M/s Global Carrier. På fartyget ärhumöret på topp, trots det dystra novembervädretoch det fallande regnet. Det är baraklä sig som situationen kräver och ta uppkampen mot vinden!Men om vi ska vara ärliga så har det jualltid blåst rejält i Sörnäs hamn. Men snart äräven dessa vindar ett minne blott. Verksamhetenvid Sörnäs hamn upphörde i novemberförra året. Största delen av fraktfartygentrafikerar numera från Nordsjö hamn ochäven Global Carrier är tvungen att hitta enny kajplats.”Vi började köra till Polen och till Travemündei Tyskland från Sumparn förramars”, berättar Mattias Udd, överstyrman.Ännu finns möjligheten att en kort tidbeundra hamnens ljus som bildar ett pärlbandi natten innan fraktfartyget i LillbackaPowerco Oy:s ägo lämnar Sumparn för gott.Huvudstadens ljus lyser upp Skatudden,Kronohagen och Hagnässtranden i riktningfrån Sjömans-Unionens kontor när de sistatrailerna fraktas ut från fartyget.”Allt som rullar tas med”, är Mattias´ kommenterarom Carriers frakt.Under hösten har den ekonomiska situationeni världen försämrats drastiskt ochnedgången fortsätter ännu.”Det märks på frakterna att en lågkonjunkturstår för dörren”, funderar männenpå däck.En ständig osäkerhet tar på krafternaDet finländska bolaget Lillbacka köpte fraktfartygetM/s Global Carrier och dess systerfartygM/s Global Freighter och registreradefartygen under finsk flagg år 2004. Föredetta hann exempelvis Carrier segla undersåväl bermudisk som italiensk flagg. Sedanankomsten till Finland har fartyget hyrts utgenom tidsbefraktning. Finnlines ingick detsenaste avtalet, som gick ut i årsskiftet.”Det skulle vara trevligt att i god tid fåveta om vi får ha kvar våra jobb eller inte”,funderade besättningen i mässen i slutet avnovember.Den ständiga osäkerheten är egentligenbesättningens enda orosmoment. För övrigtverkar alla vara nöjda med sitt arbete.24

”Arbetsperioderna är långa, fyra veckor isträck, så man börjar nog bli van med det härfartyget. Det känns redan hemtrevligt här”,berättar ekonomibiträdet Susanna ”Susse”Mäntysaari.Besättningen gnäller inte trots att inventariernai det gamla fartyget inte är de nyaste.Fartyget är gjort för vistelse, inte för representation.Och trots att Global Carrier redan börjarha ett antal år på nacken tar man väl handom fartyget. Någon håller faktiskt som bästpå att torka golvet i korridoren innan det börjarströmma in hungrigt folk vid femtiden.En bestämd kvinna klarar sig bra blandmännen på ett fraktfartygen”Det råder en god stämning här, precis lämpligför ett fraktfartyg”, funderar Susanna närhon visar mig besättningens dagrum.Min blick faller först på spelet Afrikasstjärna på fönsterbrädan. Spelet ligger högstupp i högen. ”Jag köpte Afrikas stjärna ochTrivial Pursuit så att vi kan sitta här och spelanär vi har tid, men än så länge är spelen sågott som orörda”, skrattar Susanna mot sinaarbetskamrater, som alla är män, men tydligeninga players.Susanna har anpassat sig väl till denmansdominerade arbetsmiljön. Det störhenne inte att vara den enda kvinnan underarbetsperioden. Men det är klart att Sussusaknar ”kärringsnack” kvinnor emellan ibland.Fyra veckor ombord på fartyget kräveratt besättningen visar hänsyn och respekt förvarandra. Alla behöver eget utrymme, såvälkvinnor som män.”Nog dröjde det länge!”Ett arbete till sjöss var ingenting som stodhögst på listan när Sussu var ung. Hon utbildadesig först till studentmerkonom, menlandbacken lockade inte. Sedan bar det av tillsjömansskolan i Raumo, men Sussu hoppadeav styrmansutbildningen när hon hittadeett lämpligt jobb som lättmatros. Senareutbildade sig Sussu till ekonomibiträde ochdäcksarbetaren blev således mässflicka.Där hemma hade man redan väntat påkarriären till sjöss ett tag utan att Sussu självvetat om det.”Det är bara att åka när marken brännerunder fötterna.”Och där hemma drog man en suck avlättnad.”Jag fick höra att nog dröjde det länge!”,skrattar Sussu.För Sussu känns fraktsidan på något sättsom en egen plats med sin särskilda charm.”Arbetet är fritt om man kan sin uppgift.Jag ber Markku om hjälp om någonting ärFraktfartyg transporterar intressanta laster. ”En gång transporterade vi hästar till Polen och vi skötte ävenom dem under resans gång och gav dem mat och vatten”, minns Sussu. I bakgrunden syns hamnområdetSumparn, som nu kommer att falla i glömska, och utsikten mot Kronohagen.En tolerant,sporadisk resenärBland Global Carriers besättningsmedlemmarfinns även en riktig globetrotter: lättmatrosenMartti Penttinen, som berättar att han resermycket när han är ledig längre perioder. Marttifick även en gång i tiden bekanta sig med detfinländska landskapet bakom bussratten underen bandturné. Martti har alltså alltid variti farten. ”Långa lediga perioder är en bra motvikttill arbete. ”Jag var i Afrika förra vintern”,redogör Martti.Martti väljer sina resmål runtom i världenutifrån stämningar och känslor. I Afrika besöktehan ett par länder och har goda minnen fråndessa. Om bara tiden och pengarna så tillåtertänker han i framtiden besöka någon annandel av Afrika. Thailand står dock näst på tur, ettland som han inte tidigare besökt.”Finlands vinterklimat är ingenting förmig”, berättar Martti som tar sikte på värmenför att ”undkomma Sibirien”.För Marttis del överensstämmer uttrycket”sjömän ser världen” även i intellektuellt avseende.Det krävs tolerans mot andra människoroch kunskap om olika kulturer när man ser sigom i världen. Martti kommer därför med ettförslag på ett nytt ämne i sjömansskolan.” En vecka i toleransuppfostran skulle varanyttig”.På fritiden är Martti aktiv inom Kepa (Servicecentralenför utvecklingssamarbete). Marttisom tidigare utbildat sig till ungdomsledareoch även arbetat med ungdomar deltar fortfarandei organisationsarbetet och drivs av engenuin vilja att hjälpa andra.25

oklart”, berättar Sussu och syftar på sin erfarnearbetskamrat.Även Markku Sairanen upplever fraktfartygsom sin ”grej”. Sairanen har redan arbetatöver tio år med småtonnage. Trots sinålder har Global Carrier sina goda sidor.”Det finns stora utrymmen för personalenhär”, säger en nöjd Markku.Han har inte heller något negativt att sägaom köket, då alla arbetsytor och redskap ”ärväl samlade”. Dessutom trivs han med attnumera ha sällskap i köket. Det är mycketarbete att koka mat åt sina arbetskamrateroch passagerarna därtill. Dessutom kräverfartyget omsorg, så det är bra att två personerkan dela på ansvaret när arbetsdagarnaibland kan bli över 10 timmar långa.Internationell besättningoch stämningGlobal Carries besättning består av 15 personer.Fartyget är i Lillbackas ägo, men den internationellafirman ASP Ship Managementsköter om besättningssidan. Enligt besättningenhar allting fungerat problemfritt och lönerna utbetalatsi tid. Allting verkar alltså vara i sin ordning,så förhoppningsvis finns det arbete även iframtiden.På fartyget finns passagerarhytter för 12 personer.Det är mest långtradarchaufförer somåker med, så med dem talar besättningen engelskaeller tyska, beroende på varifrån chaufförernakommer. Arbetsspråket på fartyget är engelskaoch besättningen kommer från Finland,Estland och Lettland. (Synd att det inte fannsnågra estländare eller lettländare på plats undervår diskussion, så att vi även skulle ha fått ta delav deras erfarenheter).Internationella influenser och avlägsna havintresserar även besättningen i allmänhet. Någoni mässen utbrister att det skulle vara trevligtatt åka i väg på en längre resa, t.ex. med destinationMedelhavet. Före etableringen på Helsingfors-linjentrafikerade fartyget i Engelska kanalen.Det viktigaste för alla är dock att det finnsarbete och hav att färdas över.fackavdelningarFÖRTROENDEMANNAKONFERENSEN31.3–1.4.2009, Holiday Club Tampereen kylpyläUnder konferensdagarna behandlas den inkommandekollektivavtalsomgången och andra aktuella ärenden. Ett mer detaljeratprogram uppdateras på adressen www.smu.fi/utbildningAnmälningar senast 3.3.2009 till förbundssekreterarenKenneth Bondas.Ansökningsblanketten kan skrivas ut via webbsidan:www.smu.fi/utbildning/förtroendemannautbildningeller beställas av Kenneth Bondas:kenneth.bondas@smu.fi, tfn (09) 615 20 254 eller GSM 040 456 0245.Postadress för kursblanketten:Kenneth BondasFinlands Sjömans-Union FSU rfJohn Stenbergs strand 600530 HELSINGFORS31.3.–1.4.Finlands gamla huvudstad Åbo,som fungerat som ett centrumför sjöfart och handel sedan1200-talet, är även hemort förFinlands Sjömans-Unionensstörsta fackavdelning.Vår avdelning har ett egen kontor, som ärbeläget i Åbo centrum på Mariagatan 6.På samma adress finns även FFC:s regionkontoroch många andra kontor som tillhörförbund inom FFC. I samma våning finnsdessutom kontor som används av AKT ochTurun Jalometallityöväkis fackavdelningar.En ombudsman från FSU finns på plats påvårt kontor så gott som varje måndag. Avdelningensegna stuga i Narvijärvi i kommunenLappi TL används flitigt av våra medlemmar.Stugan upprätthålls med talkoarbete. Vi inledervarje vårsäsong med en traditionellpilktävling.Sydvästra Finlands avdelning, som grundades1985, har över 3600 medlemmar ochtillhör de största avdelningarna inom fackförbundsrörelsen.Vår avdelning omfattarområdet från Sastmola till Tammerfors ochHangö.26

KUVA: TURUN KAUPUNKIStyrelseni Sydvästra Finlands avdelning2008 - 2009FSU Sydvästra Finlands avdelning 006Ordförande: Mika OjalaVice ordförande: Juha SaloSekreterare: Eira PessiAvdelningens styrelse, som väljs för två åråt gången, sammanträder 8-10 gånger per år.Styrelsen består av en ordförande, åtta egentligamedlemmar och 4 suppleanter, som representerarsjömän från olika fackområden ocholika fartyg. På sina möten behandlar styrelsenfrågor som berör avdelningen och förbundet,men även samhälleliga ämnen. Frågornaväcker livlig diskussion och deltagarprocentenär hög, trots varierande arbetsskift. Vår- ochhöstmötena hålls i april och november och välkomnaräven alla avdelningsmedlemmar. Påmötena utlottas ett ”pris” bland deltagarna. Våravdelning har 5 medlemmar i såväl FinlandsSjömans-Unions styrelse som i dess fullmäktige.Vår fackavdelning samarbetar på lokal nivåmed TSP, FFC:s lokala förbund, avdelningenKuja inom transportbranschen, Osuuspankinpalkansaajatoimikunta (Andelsbankens löntagarkommitéoch Åbo Studieorganisation iArbetarnas Bildningsförbund. Vår avdelninghar representanter i ovannämndas administrationer.Vår avdelning ordnar varje år olika kulturevenemangoch en lillajulfest som vi själva bekostar.Kulturavdelningen kartlägger ständigtexempelvis utbudet av olika teaterföreställningaroch konserter. Vi bistår också våramedlemmar med kurskostnader och andraprojekt som främjar samhällelig aktivitet.”För många av förbundets medlemmar ärfackavdelningens profil förmodligen ganskaoklar. Fackförbundsrörelsens huvudenhet,avdelningen, kan på sätt och viss jämställasmed en fjärde statsmakt som håller vakt övermakten och besluten. Det finns förstås storaskillnader mellan avdelningarna. En del kanvara väldigt aktiva, medan man inte får någonsom helst ”output” från vissa, som HarriMelin, utredningsman för förbudsfusionsprojektet,så träffade har beskrivit”, funderarMika Ojala, ordförande för vår avdelning.”Alla avdelningar kan om de vill läggafram kongressförslag, även initiativ, till förbundetsfullmäktige och styrelse. När kongressennärmar sig sköter fackavdelningarnaom uppställningen av kandidater, med ävenom research och bedömning av sammansättningeni förbundets beslutande organ underden kommande fyraårsperioden. Den rådandetrenden med större förbundshelheterkommer eventuellt att ge fackavdelningarnastörre inflytande och synlighet i framtiden”,fortsätter Ojala.Medlemmar: Christer Donner, JyrkiLummejoki, Pertti Myllylä, Anne Ukkonen,Ingela Fredriksson, Pekka MantereSuppleanter:Tero Palokoski, Ritva Rantala, TimoKoskinen, Marjo ViherkoskiKassör: Salme KumpulaAvdelningens ordföranden1985 – 20091985 – 1993 Seppo Mäkinen1994 – 1997 Pekka Teräväinen1997 – 2000 Carita Ojala2000 – 2007 Timo Koskinen2007 – 2009 Mika OjalaVårt kontorMariagatan 6 b, femte våningen,20100 ÅboTfn (02) 233 7416Fax: (02) 231 0501e-post: lounais.turku@smu.fiKontoristen Salme Kumpula betjänarmedlemmar på vårt kontor i Åbo.Direkt e-post: salme.kumpula@smu.fi27

Ofrillig LedighetAimoMyräkkäHi-ohoj! Och så gick det som Aimo hade gissat i det här med sjöröveriet.En del åkte för att skydda fartyg. Kineserna åkte på farliga vattenområdenåtföljda av krigsfartyg, och även andra länder har klingat sinasvärd.Det är rätt! Man ska inte ge sig inför sjörövare.Visst betalade araberna ut lösensumman för sin tanker, men vadhänder om de återigen tar samma båt gisslan? Det skulle verkligen varaatt maximera sina vinster. Dubbelt så mycket pengar för samma vara.Det fick Aimo att tänka efter.Vinst måste det bli om det står Oy eller Oyj bakom företagets namn.Ingen kan ju köpa potatis för sex euro och sälja den för fem. Då blirdet ju konkurs. Det förstår Myräkkä, att all industri, handel och sjöfartbehöver vinster för att kunna överleva, betala löner, för att arbetarnaska kunna leva och även få lite kvar i fickan för sämre dagar och för nyasaker.Det är ju självklart.Men det är konstigt att ”lågkonjunkturen” slagit till igen. Det gicksnabbt i USA och snart spred det sig till synes till den övriga världen –även till Finland. Det har man intalat Aimo och många andra.Och nog måste det väl vara så, om de kloka säger det. (Världen harmånga kloka.) I Finland har minst 50 000 arbetare fått ledigt. Ledighetde inte vill ha. Någon lön betalas inte ut för sådan ledighet, men någonstansmåste ju pengarna komma från. Från arbetslöshetskassan naturligtvis,men på något sätt måste ju pengarna hamna där.Aimos mormor lärde Aimo en gång i tiden att pengar inte växer, ochinte heller försvinner, om de flyttas från en ficka till en annan. Så kännsdet nu för Aimo. Går det inte hålla människor sysselsatta, ge dem någotvettigt att göra och om arbetsgivaren till och med fick lite hjälp frånstaten (inte via arbetslöshetsersättningar) skulle allt kunna gå hur brasom helst. Det tycker i alla fall Aimo. (Som i och för sig inte är så smart.)Varför ska man göra kunnigt folk arbetslösa? Jaja, man påstår alltid attdet inte lönar sig och flyttar fabrikerna till Albanien eller Kina. Vad innebärdet?Arbetsplatserna försvinner från Finland, vilket innebär mer pengartill några andra. Och konstigt nog har de andra redan tillräckligt medmammon. De hinner inte göra av med allt under sin livstid, även om dehar gett en del till sina barn som inte heller de hinner slösa bort det, omde då inte är helt otroligt korkade.Aimo minns en fartygsredare som gav sin lilla tioåring omkring tjugomiljoner. Visst kan man någon gång fråga att är du snäll min son ochger pappa ett par miljoner. Så kan det tänkas gå till. Visst får grabben gepappa pengar... Huvudsaken är att pengarna inte försvinner långt ifrånsläkten.Och det är inte allt. När en vanlig arbetare får en känga i baken kanbolagets direktör färdas i den allra dyraste terrängbilen med specialskyltarbåde bak och fram. (Till det anspråkslösa priset av 1 000 euro).Lönen är så pass stor att det inte går att sätta sig ner på lönedagen. Mendet har bolaget visst råd med. Bättre då att göra sig av med den stackarsarbetaren som behöver pengar. Och på vilket sätt rör det då sjömanneneller -kvinnan? Hi-ohoj!Nog har det prutats på lönerna i många rederier genom åren, folk harfått sluta, fartygen flaggats ut till andra länder. Listan kan göras ännulängre. Och varför?Nå, för att det ska bli mer pengar över i ena änden, där det redanfinns för mycket. De familjerna behöver inte hoppa över frukosten. Visstär det tufft att köra runt i en bil för 200 000 euro när en sjöman arbetari minst 6–7 år för att få ihop samma summa – BRUTTO! Och så måsteman ju leva lite också. Visst kan man ta sig fram med en lite billigarebil, men det går väl också bra eftersom det är någon annan som betalarför den med sina sista slantar. Och om inte, så kan man ju alltid nämnanågot om permittering. Om du inte sköter dig, så kom inte till jobbet.Det finns ju de som av rädsla arbetar för två, så att de inte sparkas ut.Finns det något vett i det, frågar Aimo Myräkkä?Skulle man på något sätt kunna, så att säga, ta skeden i vacker handoch tänka om? Finland är en ö, det kan man inte komma ifrån. Fartygenkommer alltid att behöva sjömän. Man borde kunna förstå att om allahade det relativt bra skulle livet i Finland kunna vara riktigt fint. Aimotror inte att vi har någon lågkonjunktur. Man utnyttjar bara hysterin sområder runt om i världen. Vi hade ju en lågkonjunktur för ett tiotal år sedan.Då sade man att Finland skulle lära sig av det. Men inte lärde mansig något. Först skulle det tas in mer folk från utlandet, sedan var dethelt plötsligt för mycket folk som då blev arbetslösa. Ganska konstigt,tycker Aimo.Har beslutsfattarna i Finland verkligen allt under kontroll? Skulle dekunna tänka lite längre in i framtiden när de överväger och fattar beslut?Aimo ser situationen som sådan att man först friställer gubbarna på tillexempel en pappersfabrik och sedan stänger fabriken. Ja, och när detinte blir något papper kan det inte heller exporteras – lastbilschaufförernafår inga körningar. Inget papper till hamnen när allt har stängtsoch inget transporteras. Inga fartyg lastas. Hela Nordsjö hamn byggdesi onödan. Stuvarna får gå och även alla andra, inklusive hamnvakterna.Låt fartygen ligga kvar i hamn och sjömännen gå i land. Så enkelt är det.Faktum är att det sträcker sig förvånansvärt mycket längre än så.Är det så det gick och är det så det kommer att fortsätta?Nej, nu är det dags att slå in på en ny kurs om vi ska trygga sysselsättningenoch välfärden. Så bort med för mycket själviskhet och egenvinning. Nu gäller det att dra åt samma håll – såväl arbetare som ledare.Det är enda sättet att klara det på. Låt oss inte låta lågkonjunkturen fällaFinland på ren dumhet.Som Aimos mormor sa:”Det är tillåtet att använda sitt förnuft!”Det hoppas också Aimo.Till havsAimo Myräkkä2828

Christer Donnerfyllde 60 år!Christer Donner, Viking Lines före detta huvudförtroendeman,fyllde jämna år den 15 januari. Christer fungeradesom intressebevakare för Viking Lines personal i tio år.Den skickliga förhandlaren stod bakom sin personaläven under svåra tider. Trots det krävande arbetet ochden tidvis tunga börda som arbetet som huvudförtrondemaninnebar är Christer en evig optimist. ”Man behöverlite fart och fläkt i livet”, förklarade Christer en gång vidUnionens kaffebord och han återvände till sjöss när arbetetsom huvudförtroendeman kommit till sin ände.Vi önskar Christer vind i seglen även i framtiden!Sjöfartens dag – rekryteringsmässa2.4.2009Sjöfartens dag – rekryteringsmässan ordnas torsdagen den 2 april 2009 i AlandicaKultur och Kongress i Mariehamn. Mässan arrangeras sedan år 2001 där sjöskolor,rederier och andra sjöfartsrelaterade organisationer presenterar sig för nuvarandeoch blivande studerande samt andra intresserade.Samtidigt med rekryteringsmässan ordnar Alandia-Bolagen och Det norske Veritasshippingseminarier med aktuella teman. Nytt för år 2009 är förutom lokalen attvi i samarbete med Ålands landskapsregering och Svensk Sjöfartstidning arrangerarett nordiskt sjöfartspolitiskt seminarium, med vilket vi hoppas locka även lokala,nationella och internationella politiker och tjänstemän.Syftet med dagen är att visa vilken mångfald av arbetsmöjligheter som branschenerbjuder och att väcka intresse för sjöfarten som bransch. Det är också ettgyllene tillfälle för branschaktiva att träffas och utbyta åsikter.Intressebevakningsavdelningeninformerar:Naturaförmånerna är 3,5 procent högre frånoch med den 1 januari 2009.I nästa nummer av Sjömannen ingår nya,fullständiga lönetabeller.Sjömans-Unionen vann tvistenom fartyget Gladkov till denryska besättningens fördelLönetvisten beträffande fartyget M/s Gladkov,som seglar under maltesisk flagg, avgjordesvid Kotka tingsrätt den 16 januari2009. Kotka tingsrätt fastslog att det maltesiskabolaget Gladkov Shipping Co skabetala ut innestående löner till ett värdeav 166 136 amerikanska dollar inklusiveskatt till den ryska besättningen på 14 personer.Dessutom ska ifrågavarande bolagbetala Finlands Sjömans-Union FSU rf:srättegångskostnader till ett värde av cirka43 400 euro. Sjömans-Unionens kontrollantertog sig en titt på fartyget Gladkovi mars 2007. Det visade sig att så kalladdubbelbokföring tillämpades på fartyget. Iverkligheten fick besättningsmännen barahälften av den lön som det giltiga kollektivavtaletberättigade dem till. En del avbesättningen hade dessutom inneståendelönefodringar från 2005 och 2006.Sjömans-Unionen blockerade fartyget imars 2007 när redaren vägrade att betalaut de innestående lönerna och beslagtogdet senare på obestämd tid. Efter dettabetalade Gladkov Shipping Co den garantisummasom exekutionsverket i Kotka häradkrävde och fartyget lämnade Finland.De ryska sjömännen hade redan hemförlovatsi detta skede.Simo Nurmi // ITF-koordinatorAlandica Kultur & KongressStrandgatan 2922100 Mariehamnwww.alandica.axKenneth Bengts blirITF-inspektör i Sjömans-UnionenKenneth Bengts, Finnlines-rederiets vice huvudförtroendeman,arbetar inom Sjömans-Unionens ITF-gruppfrån och med januari 2009. Bengts har en lång ochgedigen sjömanskarriär bakom sig. Han inledde sinkarriär inom sjöfarten redan 1984 vid Sjöfartsverketoch har sedan dess seglat med så gott som alla typerav fartyg, förutom tankfartyg. Före övergången till Sjömans-Unionenseglade 43-åriga Bengts med Finnlinesoch Superfast Ferriers.”Dagens sjömän har ett krävande arbete och långadagar – det blir lite sömn”, funderar Kenneth.Arbetet som ITF-inspektör oroar inte den rutineradesjömannen. Bengts har säkert nytta av sina goda nerveroch sin lugna personlighet och han är införstådd medarbetsbilden och de förväntningar som arbete medför.”ITF-inspektörens arbete går ut på att sköta om konkretaärenden. Det är frågan om stora saker och manmåste stå bakom sjömännen. Lönerna måste betalasut korrekt och i tid och arbetsförhållanden måste vara iskick”, berättar Kenneth och syftar på de uppgifter somhan kommer att ta itu med på sitt nya jobb.Annika Skogbergmot nya utmaningarAnnika Skogberg, som fungerat som föreståndare förarbetslöshetskassan sedan maj 2005, går vidare motnya utmaningar i form av ett arbete inom Finlands postochlogistikunion PAU från och med den 12 januari.Sjömans-Unionens personal tackar Annika för etttrevligt samarbete under dessa år och önskar hennelycka till med den nya karriären!Sjömans-UnionenVIDrekryteringsmässan!29

In MemoriamKiitos/TackOsastot tiedottavat / Avdelningarna informerarKokkistuertti”Cricu”Christer SkytténMenehtyi 61-vuotiaanakotonaan Helsingissä äkilliseensairauskohtaukseen.Hän aloitti ”skönäriuransa”6.4.1965. Ensimmäinen laivaoli M/s Finneagle. Sen jälkeenhän seilasi pääasiassa rahtijatankkilaivoissa, kunnes jäieläkkeelle 1.5.1993 M/s Ailasta.Christeriä jäivät kaipaamaanäiti, sukulaiset, ystävät ja runsasjoukko merimieskavereita.Rakas isämme ja enoTaisto KarttunenSyntynyt 17.2.1938, KesälahtiKuoli 18.11.2008, KesälahtiMinne meri ja taivas kantaa,minne aalto ja tuuli käy,siellä nouseva aurinko hohtaa,ja sydämelles lempeän rauhansuo.Siunaus toimitettu lähiomaistensaattelemana 13. joulukuutaKesälahdella.Kaipaamaan jäivätLeo ja LottaAri perheineenHans Tiippana30Lämmin kiitos niinnykyisille kuin entisilleseilaustovereille muistamisestamerkkipäivänäni.Ett varmt tack til bådenuvarande och tidigareseglationskamrater föratt ni kom ihåg mej påminbemärkelsedag.Christer DonnerEläkkeelle /PensioneringKiitokset Silja Serenadinhenkilökunnalle menneistävuosista sekäsaamastani huomionosoituksesta”liitäessänioloneuvosten kiitoradoille”.Raimo ForssSydämelliset kiitoksetAHT Zeuksen jengilleja Alfons Håkans-varustamolle saamastanihienosta lahjastajäädessäni viettämäänOloneuvoksen päiviä!?Hempeitä kelejäPohjanmerelle!Hartsa HooKiitos kaikille minuamuistaneille jäädessänieläkkeelle..Vesa Lehto, Silja EuropaLounais-Suomen osasto (006)Lounais-Suomen osaston MeripesämökilläNarvijärvellä vietetäänjo perinteiseksi tulluttaPILKKI-/ULKOILUPÄIVÄÄlauantaina 21. maaliskuuta.Pilkkikisa alkaa klo 12.00. Luvassa hyvätpalkinnot! Jos haluat yöpyä mökillä, otaliinavaatteet mukaan, muut petivaatteetlöytyvät hyvin varustetusta mökistä.Makkaramestari on lupautunut pitämäänsaunan ja grillin kuumana.Lisätietoja ja ajo-ohjeita Turun toimistoltapuh. (02) 233 7416. Muistathan ilmoittaatulostasi 19.3.2009 mennessä, jottatiedämme varautua sapuskan suhteen.Tervetuloa!Itäkustin osasto (007)VuosikokousAika: 16.3.2009 klo 12.00Paikka: Osaston toimisto,Puutarhakatu 12 A, 48100 KotkaKaikki jäsenet, tervetuloa!Länsi-Suomen osasto (008)TES-/matkustaja-aluskoulutustaVaasassaAika: maanantai 9.3.2009klo 14.00–16.00Paikka: Pitkäkatu 43, 65100 VaasaIlmoittautuminen Karille 6.3.2009mennessä, puh. 0400 418 511tai kari.nurmirinta@smu.fi.Unionista paikalla liittosihteeriKenneth Bondas.Osasto tarjoaa välipalaa.Tervetuloa porukalla!Kuka lähtee HärmäänPower Parkiin ajamaan autoilla?Ajot alkavat 24.4.2009 klo 14.00(ruokailu klo 15.30)Sitovat ilmoittautumisetKarille 10.4.2009 mennessä,puh. 0400 418 511 taikari.nurmirinta@smu.fi.Vahvistusmaksu 15 euroa tilille:NORDEA 152830-123690, viite: Härmä.Tervetuloa kilpailun merkeissä!Ulkoilu-/MökkitalkootAika: lauantai 25.4.2009 klo 13.30 jasunnuntai 26.4.2009 klo 12.00 saakka.Osasto keittää soppaa jatarjoaa muuta purtavaa.Ilmoitus Karille 0400 418 511tai kari.nurmirinta@smu.fiviimeistään 23.4.2009.Kakarat autohon ja matkaan.Tervetuloa!ilmoituksiaannonserLänsi-Suomen osaston (008)KevätkokousAika:Torstai 30.4.2009 klo 17.00Paikka: Pitkäkatu 43, 65100 VAASA(liiton toimisto)Kokouksessa käsitellään sääntömääräisetkevätkousasiat.Kokouksen jälkeen arvonta, kiva yllätyssekä ruokailu.PS. Laita aika jo nyt kalenteriin!Osaston jäsenet, tervetuloa!Etelä-Suomen osasto (009)Lähde hiihtämään ja laskettelemaan MEPA:nja Etelä-Suomen osaston kanssa17.3 –18.3.2009 Pajulahteen ja Messilään!Liikuntakurssi on tarkoitettu Etelä-Suomenosaston jäsenille. Tapahtuma on samanaikainenMEPA:n järjestämän liikuntakurssinkanssa. Kuljetus lähtee Kiasman edestä kello10.00 16.3.2009. Tarkempi ohjelma lähetetäänkurssille ilmoittautuneille.Ilmoittautumiset Mepaan Sirpa Kittilällepuh. (09) 6689 0016 tai kulttuuri@mepa.fi2.3.2009 mennessä. Paikkoja on rajoitetusti,joten pidä kiirettä! Tarjolla liikuntaa, yhdessäoloaja illanviettoa!Etelä-Suomen osasto (009)Uusi hallituspuheenjohtaja: Rauno Mutka, Finstashipvarapuheenjohtaja: Leif Drockila, Silja Linesihteeri: Markku Knuutinen, Silja Linetaloudenhoitaja: Eija Autiojäsenet:Salli Hämäläinen, Viking LineJori Mikkola, FinnlinesAnne Nuutinen FinnlinesMikko Ervast, FinstashipAnita Latvela, Silja LineMari Ikonen, Silja Linevarajäsenet:Matti Rasa, Finstashiptiedotus/ATK Tapio NurminenGSM 050 441 6081

JouluterveisiäPekanpähkinätMatkailu- ja Huolinta-ala (010)Uusi hallitus:puheenjohtaja: Mirjam Ahlrothvarapuheenjohtaja: Mika Aaltonensihteeri: Päivi Salmelarahastonhoitaja: Ulla-Maija Leinojäsenet:Juha NieminenJohanna EkbomRitva MonthenMika AaltonenErja MäkeläHannu SavolaJohanna VirtaPäivi SalmelaVarajäsenet:Marke ValkamaEija LagerbergLaivan Viihdeammatilaiset ry (011)Kevätkokous- ja rentoutumispäiväPäivät pitenevät ja kevät lähestyy. On aikapitää kevätkokous! Paikkana tuttu ja turvallinenVammalan hotelli Ellivuori. Kokous pidetääntorstaina 26.2.2009 kello 13.Kokouksessa käsitellään viralliset kevätkokousasiatja tulevan kevään sekä kesän tapahtumia.Virallisen osuuden jälkeen on aika rentoutua.Luvassa on savusaunontaa ja mukavaa yhdessäoloa.Mahdollisuus yöpymiseen.Tilaisuus on maksuton jäsenille aveceineen.Lisätiedot ja ilmoittautumiset Ninalle, e-mail:nina@kpvproduction.fi, 19.2.2009 mennessä.Ilmoitathan myös tarpeen yöpymiselle.Kaikki jäsenet aveceineen tervetuloa mukaan!HUOM!Vaasan toimiston poikkeuksellisetpäivystysajat!Vaasan päivystys maanantaina 2.3.2009 siirretäänpidettäväksi maanantaina 9.3.2009.OBS! Ändrad jourtid på kontoret i Vasa!Jouren i Vasa måndagen den 2.3.2009flyttas till måndagen den 9.3.2009LAIVATM/s LauraAulanko MikkoEeronheimo JouniHiet MadisHolma PauliHyyryläinen IlpoJokinen JariJärvenranta AriKantola EijaKuusela Ulla-MaijaLepola Olli-PekkaMaasik AntiMauno AnnaPaljakka PekkaPeltonen TuukkaRajaniemi AnttiSainio VilleSöderman ReimaTuukkanen IlkkaVyborov SergueiM/s EstradenEriksson RolandGschossmann ChristofferHokkanen TeuvoLaaksonen JaakkoLee AulisLukka SanniOrtomaa KariPeltomaa JukkaRosbäck AlfSandell BengtVantola ArttuMAISSAKaarinaMuuri Kaisa ja ArvoViinijärviMörsky Pirjo ja MauriSurakka Lauri perheineenHelsingin SeudunMerieläkeläisetJärvinen VesaVarsinais-SuomenMerieläkeläiset rytoivottaa HyvääUutta Vuotta 2009!Aho PauliAntola LeilaDristig MaritaEerola EilaEngdahl AnjaGrönlund EevaGrönlund HeikkiHaavisto TainaHeiska PenaHelenius LisbethHonkanen OlgaHyvönen MariittaJaakkola SeijaJohansson HilkkaJohansson StigJutila TaunoKarvonen HeikkiKemppi HelviLaine MaritaLaine VuokkoLainio SeppoLakka PirkkoLehti SeijaLihavainen RitvaLindeman JaakkoLunden MerjaMarjunen RaimoMäkinen KaijaNieminen NancyPajukoski TerttuPajunen HelmiPaulaRanta Kirsti-HelenaSaarinen LasseSarpokari SatuSeppälä HelmiSimola IrisSirkkaSirkku ja MasaSjöholm MariannSuvanto Else-MajSuvanto HarryToivio LiisaToivonen PirkkoTuominen-Jutila LuluVahala JaakkoVainio EevaVarhi SoileWohzodas EugenieVuorela HilkkaÖhman1. Missä sijaitsee Ouran saaristo?a) Turun edustallab) Merikarvian edustallac) Kokkolan edustalla2. Kenen omistamia laivoja olivat aikanaan mm.s/s Markus, m/s Someri, m/s Narvi ja m/sTellholm?a) Etelä-Suomen laivanb) Ilmari Tuulenc) Suomen Höyrylaiva Osakeyhtiön3. Kuka kirjoitti kirjan ”Riistorauhaarikkomassa”-Suomen Merimies-Unionin ja senedeltäjien vaiheita 1905–2000?a) Tapio Bergholmb) Olavi Keitelec) Timo Soukola4. Kuka on Pekka Partanen?a) Finnlinesin toimitusjohtajab) Laivanpäällystöliiton toiminnanjohtajac) Luotsiliiton puheenjohtaja5. Minä vuonna vihittiin käyttöönsä 163 km pitkäSuezin kanava?a) v. 1914b) v. 1859c) v. 18956. Kenen kirjoittamia kirjoja ovat mm. ’VanhaTramppi, ’Kirottu laiva’, ’Orfeuksen meriselitys’ja ’Erikson-purjelaivojen kuningas’?a) Thure Malmberginb) Kyllikki Villanc) Eino Koivistoisen7. Missä on Seilin saari, jossa aikanaan sijaitsimm. spitaali-, eli leprasairaala?a) Nauvossab) Korppoossac) Tammisaaressa8. Kuinka paljon on merimiespalvelumaksu,eli Mepamaksu merimiehen palkasta?a) 0.1% bruttopalkastab) 0.2% bruttopalkastac) 1% bruttopalkastaOikeat vaihtoehdot ovat: 1b, 2b, 3c, 4b, 5b, 6c, 7a, 8a31

PARAS JUTTUDEN BÄSTAARTIKELNOnnetar Arja Merikallio poimi kaikkien vastaajien joukostaviimekertaisen kilpailun voittajan nimen. Iittalan Taikamukilähtee Christina Karlssonille Dragsfjärdiin!Leikkimieliseen kilpailuun tuli yhteensä 17 vastausta.Kommenttien perusteella on nähtävissä, että eri aiheisetja tyyliset jutut ovat lehdessä paikallaan – kaivataan niinlaivareportaaseja, Aimo Myräkän osuvia ja uppoavia tilannekatsauksiakuin juttuja nuoremmille kuinvanhemmillekin lukijoille. Jouluterveisetovat traditio, jolla on lehdessäedelleen paikkansa, sillä niistävoi seurata vanhojen seilauskavereidennykyisiä”sijainteja”.Fru Fortuna Arja Merikalliodrar vinnarenbland alla som deltagiti den senaste tävlingen.Iittalas Taika Mugg gårtill Christina Karlsson iDragsfjärd!Uusi kilpailu!Oletko koskaan osallistunutoman ammattiosastosikokoukseen?Valitse yksi vaihtoehto:1) Kyllä2) En3) En tiedä, mikä on oma ammattiosastoni4) En tiedä, mikä on ammattiosastoArvomme kaikkien vastanneiden kesken palkinnoksiIittalan Taika-mukin. Voittajan nimijulkaistaan Merimies-lehdessä nro 2/2009.Voit osallistua kilpailuun:1) Merimies-Unionin kotisivuilla:www.smu.fi > viestintä > Merimiehen kilpailu2) Tai lähetä vastaus postitse. Liitä mukaanvastaus ja omat yhteystietosi(nimi, osoite, puhelinnumero).Vastauksen voit lähettää osoitteella:Merimies-lehti, Suomen Merimies-Unioni,John Stenbergin ranta 6, 00530 HelsinkiNy tävling!Har du någonsin deltagiti ett möte som ordnats avdin fackavdelning?Välj ett av följande alternativ:1) Ja2) Nej3) Jag vet inte, vilken som ärmin fackavdelning4) Jag vet inte, vad som avsesmed en fackavdelningBland alla som svarat lottar vi ut en IittalaTaika Mugg. Vinnaren publiceras i tidningenSjömannen, nr 2/2009.Du kan delta i tävlingen på följande sätt:1) Via Sjömans-Unionens webbplats:www.smu.fi > på svenska > kommunikation> Tävlingen för Sjömannen2) Eller Per post: Skicka svar och dina kontaktuppgifter (namn, adress, telefonnummer).Skicka svaret till adressen:Sjömannen, Finlands Sjömans-Union,John Stenbergs strand 6, 00530 HelsingforsSUOMEN MERIMIES-UNIONI SMU RY // FINLANDS SJÖMANS-UNION FSU RFPOSTI- JA KÄYNTIOSOITEHENKILÖKUNTA / PERSONALJohn Stenbergin ranta 6, 2. kerros,Puheenjohtaja / Ordförande00530 HelsinkiSimo ZittingPOST- OCH BESÖKADRESS(09) 615 20 250 / 0400 813 079John Stenbergs strand 6,2:a våningen, 00530 HelsingforsVAIHDE / VÄXEL+358 (0) 9 615 2020TELEFAX+358 (0) 9 615 20 227KOTISIVUT / HEMSIDOR:www.smu.fiSÄHKÖPOSTI / E-ADRESSetunimi.sukunimi@smu.fiförnamn.efternamn@smu.fiAUKIOLOAJAT / ÖPPETTIDERArkisin klo 8.30–16.00Kanslitid kl. 8.30–16.00Suomen Merimies-Unionin työttömyyskassa /Finlands Sjömans-Unionens arbetslöshetskassaPOSTI- JA KÄYNTIOSOITESiltasaarenkatu 3–500530 HelsinkiPOST- OCH BESÖKADRESSBroholmsgatan 3–50053032HelsingforsMÖKKIVARAUKSET / BOKNINGSNUMMERFÖR STUGORpuh. / tel. (09) 615 20 260Lounais-Suomen osaston mökin varauksetTurun toimistolta /Sydvästra Finlands avdelnings stugansbokningar från kontoret i Åbopuh. / tel. (09) 615 20 230Puhelinpäivystysaika / Telefonjourtid:9.00 –11.00SÄHKÖPOSTI / E-ADRESS:tkassa@smu.fiTekninen sihteeri / Teknisk sekreterareKatja Gräsbeck(09) 615 20 252 / 045 7730 1021Liittosihteeri / FörbundssekreterareKenneth Bondas(09) (09) 615 20 254 / 040 456 0245Tekninen sihteeri / Teknisk sekreterareTetta Härkönen(09) 615 20 210(äitiyslomalla / modersledig)Sopimussihteeri / AvtalssekreterareKlaus Lust(09) 615 20 211 / 040 505 1957Toimitsija/OmbudsmanCarita Ojala(09) 615 20 231 / 0400 829 039Toimitsija / OmbudsmanSatu Silta(09) 615 20 213 / 040 526 3435Toimitsija/OmbudsmanITF-tarkastaja/ITF-InspektörIlpo Minkkinen(09) 615 20 253 / 040 728 6932ITF-koordinaattori / ITF-KoordinatorSimo Nurmi(09) 615 20 255 / 040 580 3246Tekninen sihteeri / Teknisk sekreterareAnja Uusitalo(09) 615 20 251 / 040 519 0351Toimitsija, AhvenanmaaOmbudsman, ÅlandHenrik Lagerberg(018) 199 20 /0400 478 884Ålandsvägen 55, 22100 MariehamnTaloudenhoitaja / EkonomMikko Tuominen(09) 615 20 218 / 0400 422 379Kassanhoitaja / KassaföreståndareStiina Raitio(09) 615 20 219Kirjanpitäjä / BokförareTuula Ylhävuori(09) 615 20 220Toimittaja, tiedottaja / Journalist,informatörSaana Lamminsivu(09) 615 20 221 / 045 7730 1020Jäsenrekisterin hoitaja / MedlemsregisterTiina Kytölä(09) 615 20 257Toimistotyöntekijä / KontorsbiträdeArja Merikallio(09) 615 20 259Toimistotyöntekijä / KontorsbiträdeEssi Voutilainen(09) 615 20 210 / 045 7731 0076Toimistotyöntekijä, TurkuKontorsbiträde, ÅboSalme Kumpula(02) 233 7416Maariankatu 6 B, 5. krs.20100 TurkuMariegatan 6 b, 5:e våningen, ÅboVaasa / VasaPitkäkatu 43, 65100 VaasaStoralånggatan 43, 65100 VasaTyöttömyyskassanhoitaja /Arbetslöshetskassans föreståndareAnnika Skogberg(09) 615 20 230Työttömyyskassavirkailijat /Arbetslöshetskassafunktionärer(09) 615 2 0 230Pirjo Aro-NenonenVarpu KlemolaTuulianna Raimoranta(äitiyslomalla/modersledig)