Accent 5/07 (PDF)

Doktor Gormander Mentor stödjer unga Trädgårdsterapi KongressREPORTAGE accentEN TIDNING FRÅN IOGT-NTO NR 5/07 PRIS 20 KR SVERIGES STÖRSTA TIDNING OM DROGER OCH NYKTERHETGRANSKNINGTobaksbolagenlockarmed mintsmakoch söta snusdosor

Onsdag kl 19.30 STOR KONSERT MED JERUSALEMStreetchurch och EMC 2007 Biljetter 160 kr + 15 avgift.Barn 7-12 år 80 kr. Biljettcentrum Halmstad Ticknet Atgombudwww.jerusalem.seLördag kl 17.00 ROCK-KONSERT FÖR HELAFAMILJEN, Med Lennart Henricsson, Barn-OasFri entreFredag kl 22.00 BIKER- KONSERT CAB SYDAFRIKA, SIMON ÅDAHL( INTRÄDE 100 Kr. Barn 7-12 år 80 kr)Biljett köpes på platsLördag kl 20.00 BIKER- KONSERT CAB SYDAFRIKA, UFFE CHRISTIANSSON(INTRÄDE 100 kr. Barn 7-12 år 80 kr.)BIKER GRILLPARTYBiljett köpes på plats

accentINNEHÅLL8GRANSKNING På tio år har de kvinnliga snusarna tredubblats i antal. Småportionssnusar, färgglada dosor och olika smaker är tobaksbolagens verktygför att nå den nya målgruppen – tjejerna. Ny forskning visar också att snusarelöper dubbels så stor risk att få cancer i bukspottkörteln.REPORTAGEOPINIONStora förväntningarinför kongressen4 LEDARE Framgångarna harskapa stora förväntningarinför IOGT-NTOs kongress. Enstor utmaning är att ta vara pådetta uppdämda engagemang.Nykterhetrörelsensgrund är demokratin16 ESSÄ Att organisera ochlobba för nykterhet räcker inteför att hålla liv i en folkrörelse,skriver Bengt Göransson.AKTUELLTWTO hotar svenskalkoholpolitik14 IFOKUS WTO-avtalet kanlika mycket som EU påverkaSveriges möjligheter att föraen egen aktiv alkoholpolitik.Kokaodlingen växer i BoliviaREPORTAGE I Bolivia är kokaodling lagligt och presidenten är ordförande i sex22 kokaodlardistrikt. Kokabladen används för traditionellt bruk och är något aven nationalsymbol. Hur mycket som används till framställning av narkotika är oklart.26INTERVJUINTERVJU Gunnar Ohrlandereller "DoktorGormander" har länge varitengagerad i alkoholpolitikmen tycker att nykterhetsrörelsenhar ett problem: den ärför mesig.FASTA AVDELNINGARLEDARE ...................................... 4REDAKTION ............................ 5INSÄNDAREN.......................... 5VASSASTE PENNAN........... 5DEBATT....................................... 6PRESSGRANNAR.................. 61000 ORD................................... 7MÅNADENS SNACKIS....... 7GRANSKNING......................... 8AKTUELLT ...............................11FULL KOLL ..............................13I FOKUS ....................................14ESSÄ ...........................................16RESPONS ................................16FORSKNING ..........................20SIFFROR&FAKTA ...............20ELDSJÄL ..................................21KALENDER .............................21REPORTAGE ..........................22INTERVJU ................................26GODA LIVET ..........................30KULTUR ....................................35HALLÅ DÄR ............................37KRÖNIKA ................................38GODA LIVETTRÄDGÅRDSTERAPI Träd-30 Doften från jorden, de färskagrönsakerna blev en påminnelseom att livet fanns där,bortom all det svarta.KORSORD ...............................39I RÖRELSE ..............................40FEM MINUTER .....................45IOGT-NTO INFO ..................48NÄSTA NUMMER ...............51BAKIFRÅNLÄSARE ...........51POSITIVA SLUTET .............52GODA NYHETER .................52Mentorer bygger broartill vuxenvärlden18 IFOKUS Via Mentor får eleveri årskurs åtta en vuxen attprata och umgås med. Syftet äratt minska droganvändningen.KULTURBlev drogfri och fannkärleken i fängelset35 BOK Kungälvsbon JonasAndersson hittade kärlekenoch blev drogfri i det ökändaSan Pedro-fängelset i Peru.I RÖRELSESista kongressenför Torsten Friberg40 INTERVJU När Torsten Fribergsammanfattar sina 27 år iledningen för IOGT-NTO är detdet roliga han minns.Spretig och sinandemotionsflod44 KONGRESS Årets 28 motionerspretar friskt och är detOMSLAGSBILDFoto: Henrik SellinJUNI 2007 ACCENT 3

accentLEDAREDet var länge sedan IOGT-NTO gick till en kongress med så stora förväntningar,både bland de egna medlemmarna men även utanför organisationen, på vadförbundet ska uträtta i framtiden. En stor utmaning är att ta vara på detta uppdämdaengagemang, både hos de nya och hos de som varit med länge.Ta vara på engagemangetAV EVA ÅHLSTRÖMDen snabba medlemsutvecklingende två senaste åren, då IOGT-NTOväxt från 33 000 till 45 000 medlemmar,har gett stolthet ochväckt respekt.I en intervju längre fram i tidningenbeskriver avgående förbundsdirektörenTorsten Friberg hur organisationen gåttfrån motvind till medvind och vilken respektförbundet numera möter hos kommuner,myndigheter och andra organisationersom gärna vill samarbeta medIOGT-NTO.I verksamhetsberättelsen för den gångnakongressperioden kan förbundsledningenredovisa rader av framgångar inom allaverksamhetsområden – alkohol- och narkotikapolitik,förebyggande arbete ochsocialt arbete – både inom landet, på EUnivåoch i globala nätverk.Medias rapportering från årets FolknykterhetensVecka, med ett par hundraarrangemang runt i landet, vittnar ocksåom stigande intresse för IOGT-NTOs arbete.Den tidigare lite nedlåtande attityden motnykterhetsrörelsen har övergått i respektför en rörelse som håller fast vid sin ideologimen hittar nya sätt att arbeta.Framgångarna ger mersmak, och denarbetsplan (mål och verksamhetsinriktning)som kongressen ska ta ställning tillvittnar om en otålighet att gå vidare – bliännu större, bli en ännu mer respekteradaktör och samarbetspartner lokalt, nationelltoch internationellt. Eller som Sven-Olov Carlsson uttryckte det i förra numretav Accent: ”Vi måste organisera våra framgångarpå ett bättre sätt.” I den intervjunsäger han också att den stora utmaningenär att utveckla den lokala verksamhetenför att få mer kraft i rörelsen.FÖR ÖVRIGT ANSER ACCENT ATT...I den utmaningen ingår inte minst attta vara på det engagemang som de nyamedlemmarna för med sig. Något som påsina håll har visat sig lättare sagt än gjort.Att hitta mötesformer och aktiviteter somintresserar både de nya medlemmarna ochdem som varit med längre är inte så enkelt.De kulturkrockar som skulle kunna bidratill utveckling och förnyelse skapar iblandi stället frustration och besvikelse – bådehos nya medlemmar som inte känner sigvälkomna och hos dem som jobbar och sliterför att få de nya att delta i den traditionellaföreningsverksamheten.Av de 100 ombuden haråtta blivit medlemmar desenaste två åren, och 23under de senaste fem.Det gäller alltså att hitta en balansmellan otåligheten att gå vidareoch den tröghet som är både enstyrka och en svaghet i alla folkrörelser– och i allt demokratiskt arbete. Dettar tid och kraft att låta intressen och åsiktermötas och brytas mot varandra. Mennär man väl kommer överens, inte bara ommålen utan också om vägen dit, ger det enstyrka som aldrig så professionella lobbygrupperinte kommer i närheten av.sättningarför en vital och spännande diskussionom framtiden. Nästan alla distrikthar sett till att utse några nya medlemmartill ombud. Av de 100 ombuden har åttablivit medlemmar de senaste två åren,och 23 har varit med högst fem år. Att såmånga är nya ställer förstås krav både på”kongressrävarna” och på dem som lederförhandlingarna att se till att de nya kännersig välkomna i gemenskapen och attderas förslag och synpunkter tas på allvar.När kongressen lagt fast färdriktningenför de kommande tvååren gäller det att se över möjligheternaför alla medlemmar– nya och gamla – att få känna sig behövdaoch få utlopp för sitt engagemang.Alla vill inte delta i föreningsaktiviteter,och det måste förstås respekteras. Men dethindrar inte att alla måste få möjlighet atttala om vad de tycker om verksamheten,hur den kan utvecklas och hur de självavill bidra.12 000 nya medlemmar är inte 12 000problem att ”ta hand om” utan 12 000 möjligheteratt ta vara på i form av nya tankar,erfarenheter och uppfattningar – ochsäkert åtskilliga tusen par armar som ärberedda att ta tag i nya arbetsuppgifter. Betala alkoholskulden iställetSKULDSANERING VIN & SPRIT Mats Odell (kd)vill sälja ut statliga Vin & Sprit och användapengarna till att betala av på statsskulden.Mats Odells partikamrater i regeringen, GöranHägglund och Maria Larsson, kan säkert tipsaom var pengarna behövs bättre.Barbro behövs i riksdagenMISSBRUK Stoppa läkare som langar, kräverriksdagsledamoten Barbro Westerholm (fp) efterDagens Nyheters avslöjande serie om läkare somskriver ut stora mängder beroendeframkallandemedel. Vilken tur att Barbro Westerholm är tillbakai riksdagen!Solen skiner i KarlstadSAMARBETE I Karlstad har elever på på ettgymnasium i samarbete med polisen formuleratbudskap, utformat affischer och gjort enenkätundersökning bland högstadieelever omsmuggelsprit och langning. Varför kom ingenpå den idén tidigare?4 ACCENT JUNI 2007

accentORDET ÄR FRITTCitatetGUNNAR LARSSON ironiseraröver TV4s vilja att bevara ochutveckla alkoholtraditionen.Årets Tompavavill jag ge till TV4MEDIA Ingen känner väl såstarkt som TV 4 för att bevaraoch utveckla alkoholtraditionen.Under BengtFritiofssons ledninghar kanalengjort heroiskainsatser. Morgonsupentas nuredan före arbetsdagensbörjan.Har man ett särskilt avtalmed alkoholbranschen, ochär man skyldig att redovisadit? Hur regleras textreklamsom är obetalbar för alkoholbranschen?Varför inte att ge årets Tompavasom pris?GUNNAR LARSSONVASSASTE PENNANGunnar får en miljonlott!Idealisera intealkoholtraditionernaMEDIA Under bästa sändningstid,då många barn och ungdomarsitter bänkade framförteven sprider TV 4 otäckaalkoholtraditioner till sina tittare.I programmet ”Tack godeGud” visar kanalen till exempelatt under midsommar skadet ätas sill och drickas nubbe.Vi vuxna ska dricka oss fullaoch bli tokiga.Något i stil medatt man inte kan ha roligt påmidsommar och vara nykterkonstateras av kända skådespelaresom Björn Kjellman.Midsommarsupandet ärförödande! Detta är en av detidpunkter på året då det är”okej” att supa sig redlös. Detär ”okej” för såväl gammalsom ung att dricka sig full, detär ändå ingen som bryr sig.Alkohol och spridningen av hiv hör ihop menar insändaren.Vi vuxna måste vara godaförebilder för våra barn ochungdomar. Det är viktigt att visommarutan att berusa sig. Vimåste visa att midsommar inteär en synonym till suparfest.Både TV 4 och Björn Kjellmanvisar att de i detta fall inte ärnågra goda förebilder!JOHANNES HJALMARSSONSkolan kan inteta föräldraansvarSKOLA I en insändare i lokaltidningenklagar en tonårsförälderpå att gymnasieskolaninte tar sitt ansvar närdet gäller åldersgränser föralkohol. Skolan har alltså fåttta över ansvaret för det somFOTO: PIERRE ANDERSSONAlkoholen sprider hivALKOHOL Vietnamesiska män köper sex när de druckit alkohol. Det är deinte ensamma om. Det gör män världen över. De köper i högre grad sex närde är alkoholpåverkade. I rapporten Behind the pleasure (2006) publiceradav Family Health International intervjuas 324 personer i Vietnams tre störstastäder, Hanoi, Haiphong och Ho Chi Minh City (Saigon), fördelade på 222män, 61 gifta kvinnor och 41 personer som driver nöjesställen. Enighetenom alkoholens roll är överväldigande. Med köp av sex ökar risken för hivsmittaoch särskilt om sexköparen är alkoholpåverkad. En gift man i Hanoiuttrycker det så här: “Yet when you’ve had alcohol, your head is no longerclear and you’re afraid that using a condom will affect the pleasure.” Riskenatt man slarvar med kondom ökar om man druckit.Det är uppenbart att kampen mot prostitutionen i utvecklingsländerliksom kampen mot aids måste innehålla alkoholpolitik. Rapporten bekräftarbara än en gång behovet av att uppmärksamma alkoholen i utvecklingssamarbetet/biståndet.Utvecklingsländer har ännu oftast en låg eller mycket låg alkoholkonsumtionjämfört med västerlandet. Men alkoholindustrin, inklusive svenskaVin&Sprit och Carlsberg, utökar sina marknader i snabb takt. Med ökadkonsumtion följer ökade negativa effekter, varför alkoholindustrins möjligheteratt exploatera nya marknader måste begränsas. Sveriges agerandei WTO/GATS (genom EU) måste återspegla detta. Det är en central fråga itrovärdigheten i Sveriges uppriktighet att bistå utvecklingsländerna.PER-ÅKE ANDERSSONProjektledare NBV ”Alkohol som utvecklingshinder”varje förälder borde inse, attman inte ska använda alkoholi unga år.Varför ska det vara nödvän-alkoholfritt att köpa på Systemet.Avslutningen är dessutominte någon enstaka festutan en rad fester med öl, vinoch sprit.Att ungdomar utsätts förgrupptryck vet vi. Men hurde klarar att stå emot trycketberor på vilka värderingarde fått med sig hemifrån ochvilken inställning föräldrarnasjälva har till alkohol. Det ärföräldrarnas ansvar att tonåringarnafår bra förebilder ochklarar att möta vuxenvärlden.RONNIE WRETLINGREDAKTIONENaccentAccent ges ut av IOGT-NTO,UNF, Ungdomens Nykterhetsförbund ochJUNIS, IOGT-NTOs Juniorförbund.Pressläggning detta nummer:24 majREDAKTIONEva ÅhlströmChefredaktör,ansvarig utgivare08-672 60 51eva.ahlstrom@iogt.sePatrik SandströmRedaktionssekreterare,form och layout08-672 60 50patrik.sandstrom@iogt.seMaria ZaitzewskyFeatureredaktör, reporter08-672 60 56maria.zaitzewsky@iogt.sePierre AnderssonNyhetsreporter08-672 60 54pierre.andersson@iogt.seEduardo MutisBildredaktör08-672 60 53eduardo.mutis@iogt.seMedverkande detta nummer:Henrik Sellin, Maria Hagström, LarsAndersson, Hanna Nolin, Fatima Grönblad,Jan Linde, Bengt Göransson, ElinLundgren, Anette Rimónt, Anna Ågrahn,Martin Thelander, Diana Reybekiel, RurikZaitzewsky och Anders Perstrand.ADRESSAccent, Box 12825112 97 STOCKHOLM,tel: 08-672 60 50, fax: 08-672 60 01e-post: accent@iogt.seIOGT-NTO-förbundettel: 08-672 60 00Besöksadress:Gammelgårdsv. 38Stora Essingen, StockholmADRESSÄNDRINGtel: 08-672 60 38/39fax: 08-672 60 01ANNONSInfo Reklambyrå. Janne Moréustel: 0221-213 40, mobil: 070-346 34 62e-post: janne@inforeklam.nuAdress: Glasgatan 21, 731 30 KöpingTRYCKVTT Grafiska, VimmerbyOBESTÄLLT MATERIALTidning svarar inte för insända, obeställdatexter och bilder samt förbehåller sigrätten att redigera insänt material.LAGRINGAllt material i tidningen Accent lagrasoch kan publiceras elektroniskt. Ickeanställda måste meddela eventuelltförbehåll mot sådan lagring och publicering.I princip publiceras inget materialmed sådant förbehåll.TS-KONTROLLERAD UPPLAGAISSN-nr: 0345-0406MEDLEM I SVERIGES TIDSKRIFTERJUNI 2007 ACCENT 5

accentORD MOT ORDIOGT-NTO måste våga pröva nya idéer, tycker Jan Linde, som tidigare haft fleratunga uppdrag och varit anställd inom rörelsen. I avvaktan på att förbundet skastarta en tankesmedja har han gjort en egen ”spaning” och funnit fyra områdendär IOGT-NTO-rörelsen bör vara med och påverka utvecklingen.Våga pröva nya idéerAV JAN LINDE, MEDLEM I IOGT-NTO-RÖRELSEN SEDAN 1960PRESSGRANNARJan Linde efterlyser nya vägar att gå.FOTO: PHOTOS.COMVi kan starta socialaföretag och erbjuda tjänsterinom våra områdentill näringslivet, offentligverksamhet och familjer.IOGT-NTO har fått många nya medlemmar,men hur är det med demokratinoch lusten att pröva nya idéer? Tillkongressen i Jönköping 2003 fanns enmotion om en tankesmedja.Förbundssty-Sedan dess har inget hänt. Det betyder välatt var och en får vara sin egen tankesmedja?I min ”spaning” ser jag fyra områdensom behöver uppmärksammas.Ledarutveckling En folkrörelse måstevara självförsörjande på nya ledare. Därförmåste vi erbjuda medlemmar och blivandemedlemmar möjlighet till ledarutveckling.Våra tre ungdomsförbund har medvetnastrategier för att rekrytera nya ledare ochför att stödja dem i sin ledarroll. Men IOGT-NTO saknar en sådan strategi och måstegå ut och leta efter ledare när vi ska utsegeneralsekreterare, lotteridirektörer ellerfolkhögskolerektorer. Vi måste starta ettledarutvecklingsprogram för att klaraframtiden!Politikerträning Samhället blir allt merpolitiskt, men allt färre innehar politiskauppdrag. Folkrörelseuppdrag är meriterandemen leder inte med automatik tillatt man skolas för politikerrollen.IOGT-NTO vill vara en ledande alkoholpolitiskorganisation och måste därför taansvar för att medlemmar tar politiskauppdrag (förhoppningsvis i alla partier)och stödja och hjälpa dem i den rollen. Vibör starta en politikerutbildning för våramedlemmar, helt öppet och i dialog medpartierna!Familjesfären I dagens samhälle betonasfamiljens betydelse. Barnens bästa står ifokus, både för föräldrarna och i samhällsdebatten.Valet av förskola och skola blirallt viktigare. Föräldraförsäkringen ger rarär med sina barn i olika aktiviteter, ochpolitikerna diskuterar vårdnadsbidrag.Men IOGT-NTO ser inte möjligheternai verksamhet för helafamiljen. Vi tror att 70-talslösningenmed tre ungdomsförbund(som bildades som en anpassning tillstatsbidragsreglerna) och ett ”vuxenförbund”också ska gälla på 2010-talet.Vad gör vi för att stärka föräldrars självkänsla,vi som vet att föräldrarna betyderså mycket för ungdomars alkohol- ochdrogvanor? Vad gör vi till exempel förensamstående med barn, för deras fritidoch semester?Den sociala ekonomin Samhällets indelningi fyra sektorer – offentlig verksamhet,näringslivet, familjesfären och den socialaekonomin – blir allt tydligare. Nykterhetsrörelsenär en viktig del av den sociala ekonominoch bör vara med när denna sektornu ökar i betydelse.Våra samlingslokaler, kursgårdar, lotteriföretagoch folkhögskolor är tydligaaktörer inom den sociala ekonomin, liksomstudieförbundet NBV. Men vi kan göramycket mer! Här är ett par förslag:Vi kan starta sociala företag ocherbjuda tjänster inom våra områdentill näringslivet, till offentligverksamhet och till familjen. Detkan gälla utbildning eller drogförebyggandearbete, gärna i samverkan mellanrörelsen och folkhögskolorna. Vi kan ocksåge stöd till medlemmar som etablerarsig inom den sociala sektorn, till exempelgenom styrda uppdrag från rörelsen.Tänk om IOGT-NTO-rörelsen kundestarta ett projekt för att stödja god självkänslabland ungdom med kultur ochbildning som metod. Vi skulle kunna drivakulturskola åt kommuner och se de positivaeffekterna i form av minskad användningav alkohol och andra droger. Erbjudaföräldraskolor som stödjer föräldrar uralla grupper i rollen som förälder. De kangenomföras som sommarverksamhet påkursgårdar och folkhögskolor och somcirklar i NBV.Vi styr utbildningen med demokratiskaprinciper och fostrar en ny generation i våranda. Har vi råd? Ja, det har vi, eftersomkommunerna och föräldrarna kommer attbetala! SYDÖSTRAN ”En aktivarealkoholpolitik” kräver KennethJonsgården i en ledare.Han påminner om den ökandealkoholkonsumtionen,våldsbrotten och olyckorna ialkoholens spår och skriver:”Mot den här bakgrundenär det viktigt att den restriktivaalkoholpolitiken inteförbyts mot uppgivenhet.Alkoholskatten ska självfalletinte sänkas.Hur mycket vi än sänkeralkoholskatten så kommerspriten ändå alltid att varabilligare någon annanstans.(…). Vi måste få en renässansför aktiv alkoholpolitik,som utifrån sociala skälverkar för att de värstaavarterna i dagens utvecklingmotarbetas. Vi behövertill exempel ingen alkoholreklam.Vi behöver intedokusåpor, där ungdomarsuper sig redlösa. Vi behöverstriktare införselregler, ochvi behöver en mer socialtinriktad alkoholpolitik. Detfår aldrig vara någons frihetatt supa ihjäl sig.”KARLSKOGA-KURIREN ”Bryten dålig tradition”, uppmanarMonica Sundberg i enledare i Karlskoga-Kuriren.”Samtidigt kommer Världshälsoorganisationenmeden rapport som visar attalkohol är den femte ledande6 ACCENT JUNI 2007

CitatetGÖRAN HÄGGLUND, socialminister,om införselreglerna.MÅNADENS SNACKIS Alla snackar om ungdomsfyllanpå helger och framförallt storhelger som regnet,tråkigt men inget att göra åt. En undersökning påungdomssajten Lunarstorm inför Valborg visade atthälften av ungdomarna mellan 15 och 18 år planeradeatt ”supa sig fulla”. Precis som många fruktat blev deten stökig helg. Maria ungdomsmottagning i Stockholmsom tar emot berusade ungdomar tvingades stängaunder natten på grund av överbeläggning. På morgonenefter Valborg fanns fortfarande 34 unga intagnakvar. Från övriga landet rapporterades om hundratalsomhändertagna ungdomar, fylleri, misshandel ochstora mängder beslagtagen alkohol. En stökig Valborgsäger polisen, media rapporterar, en del förfasar sigmen ingen verkar tro att det går att göra något åt det./RED1000 ORD...än klappar hjärtat med friska slag...FOTO: SCANPIXTRADITIONER Mössan, blommorna och ölburken är de numera traditionella attribut vid studentfirandet. Man undrar varför inte bryggeriernatagit fram ett student-öl eller Vin&Sprit en Absolut geni-kampanj./REDorsaken till för tidig död. Iindustrivärlden är det värreän så. Där ligger alkohol somtredje största riskfaktor efterrökning och högt blodtryck.EU-parlamentet har vaknattill och varnade häromdagenför att ungdomarsråsupande sprider sig överEuropa. Kan man hoppas påen EU-tillnyktring i frågan?Det vore önskvärt att helaEU börjar inse att man måsteha en rågång mellan kravenpå en fri marknad och varorsom påverkar folkhälsan. ”VÄSTERBOTTENS-KURI-REN ”Värna den svenskaalkoholpolitiken” uppmanarVästerbottens-Kuriren i ettledarstick:”Det finns alla skälatt fortsätta värna dentraditionella svenska alkoholpolitikenoch stå emotalkoholindustrins lobbyistersom i ena mungipan lovordarinformationsinsatser och iden andra för fram krav påskattesänkningar.Den så kallade totalkonsumtionsmodellen,somsäger att det är den samladekonsumtionen som avgörhur stora alkoholskadornablir, har inte spelat ut sin roll.Tvärtom finns det alla skälatt arbeta för dess genomslagäven på europeisk nivå.”JUNI 2007 ACCENT 7

accentGRANSKNINGPå tio år har de kvinnliga snusarnatredubblats i antal. Småportionssnusar, lila dosor ocholika smaker är tobaksbolagensverktyg för att nå den nyamålgruppen – tjejerna. TJEJSNUSARNA Snuset har gjort en klassresa.Det som förut varit ett glesbygdsproblemhar letat sig in ända till Stureplan.Snus har blivit trendigt. Störst ökning kanman se bland kvinnor där användandet hartredubblats de senaste tio åren. SwedishMatch uppskattar att var femte snuskonsumentär en kvinna.Kvinnors ökande användande syns tydligti butikernas snushyllor. Snus varkenser ut eller smakar som det traditionelltsett har gjort.– Kvinnor har ett större behov av att varadiskreta och de vill ha bra andedräkt, sägerEwa Hagert, marknadsdirektör på snusbolagetFiedler & Lundgren.I takt med att nya snusprodukter lanseraspå marknaden ökar snusanvändandet.Fredrik Söderhielm på A Non SmokingGeneration tycker att snusbolagen har skapaten livsstil kring snus med de designadedosorna och nya smakerna.– Vi är oroliga för den utveckling vi kanse. Framförallt tobaksbolagens inriktiningpå unga och kvinnor som får en effekt attkvinnor tar efter mäns dåliga vanor, sägerhan.Det allra tydligaste ”tjej-märket” är Moccamed sina lila dosor.– De riktar sig verkligen mot unga.Designen och innehållet med mindre portioneroch andra smaker som ska tilltalaunga tjejer. De ser ut som en sminkdosasom ska fungera i handväskan, säger FredrikSöderhielm.A Non Smoking Generation åker ofta uti skolor och informerar om tobak. När devisar två olika typer av dosor för tjejer fårde helt olika reaktioner. När en vanlig dosamed grovsnus visas blir tjejerna äcklade.När den sötare dosan medmintsmak visas blir det iställeten gillande reaktion. FredrikSöderhielm anser att tobaksbolagenbär ett stort ansvar fördet ökande användandet.Ewa Hagert, på tobaksbolaget Fiedler &Lundgren som producerar märket Mocca,tycker inte att de riktar sig mot unga tjejerNär A Non Smoking Generation visar en vanlig dosa med grovsnus för skolelever blir tjejerna äcklade.med de lila dosorna och pekar på att det– Vi säljer lagligt snus till vuxna,Mikael Arnebert, informationschef påFREDRIK SÖDERHIELM, A NON SMOKING GENERATIONSwedish Match, håller med om att de harett ansvar, men framhåller samtidigt attmånga går från rökning till snus, vilket ärett bättre alternativ.– Vi är ett kommersiellt företag. Naturligtvisär nikotintuggummin och plåsterbäst för individen. Men risken med snusär bara några promille jämfört med riskenmed cigaretter, säger han.Av de kvinnor som börjar snusa är 60-70procent tidigare rökare.– Vi skulle gärna se att alla rökare gicköver till snus. Det kommersiella intressetgår hand i hand med folkhälsan.Men de 30-40 procent nya snusare sominte har rökt tidigare?– Då kan man fundera på hur många avNä8 ACCENT JUNI 2007

Fredrik Söderhielm på A Non Smoking Generationser tydligt hur tobaksbolagen riktar insig på yngre kvinnor.FOTO: HENRIK SELLINde.När den sötare dosan med mintsmak visas blir det istället en gillande reaktion.FOTO: HENRIK SELLIN30-40 procent av kvinnorna som börjar snusahar inte rökt förut.FOTO: HENRIK SELLINdem som hade blivit cigarettrökare om deinte börjat snusa. Det går bara att spekulerai, men det är säkert en del.På Fiedler & Lundgren menar man attdessa är en inströmning som alltid har funnitsoch att ansvaret ligger mer på individenän dem själva.– Vi säljer snus till vuxna som gör egnaval. Alla vuxna individer får fatta egnabeslut, säger Ewa Hagert.De som aldrig tidigare snusat börjar oftasorter.Kan ni förstå oron A Non Smoking Generationkänner över att tobaksbolag vändersig alltmer till förstagångssnusare?– Ja det kan jag förstå, men vi ser ingatecken i statistiken på att yngre kvinnorbörjar snusa. Att barn och ungdomar skavara tobaksfria är vår absoluta åsikt. Jagtycker att A Non Smoking Generation foku-stort problem med cigarettrökning, sägerMikael Arnebert.Enligt Fredrik Söderhielm tyder allt påatt snusandet kommer fortsätta att öka omingen stoppar tobaksbolagens framfart.– Det har fått härja fritt och inte ifrågasatts.Det är en ovetenskaplig drog, men omfem till tio år tror jag att det kommer att hur skadligt det är. Det som man säger omsnus idag sa man om cigaretter för 50 årsedan. Snusbolagen borde se sig i spegeln.Varje dag blir 5o ungdomar beroende avsäger Fredrik Söderhielm.MARIA HAGSTRÖMaccent@iogt.seJUNI 2007 ACCENT 9

accentGRANSKNINGEtt glas vin och en festsnus ledde till mera och idag är Maria Thunberg storsnusare.Marie Thunberg började festsnusaför fem år sedan. Festsnusandetblev till vardagssnusandeoch nu har hon försöktsluta fyra gånger. Lika mångagånger har hon börjat igen. TJEJSNUSARNA Enligt statistiken är treprocent av snusarna kvinnor. Men då är intefestsnusarna inräknade – och de är många.– Det är jättevanligt att tjejer snusar.Nästan alla mina kompisar gör det, minsttio stycken, men då är många festsnusare,berättar Marie Thunberg, 27.För henne började det just med festsnusande.Maries dåvarande pojkvän varstorsnusare. Marie som varken rökt ellersnusat tyckte attdet var äckligt medhans baksnusar ochtjatade ständigt påhonom att sluta. Påen fest bestämde desig för att slå vad.Om han förlorade vadet skulle han slutasnusa och om hon förlorade skulle hontesta. Marie förlorade.snusa.Därifrån var det lätt att gå över tillatt snusa till vardags.– Jag började med Catch Mini lakritssmak.Det var det enda som fanns för tje- Dosorna är ganska söta. Jag tror att omman börjar snusa som tjej idag, så börjarman med de gulliga förpackningarna. DeMARIA THUNBERG, 27 ÅRFOTO: HENRIK SELLINlila dosorna vänder sig helt klart till unga,äldre skiter i förpackningen.Nu kallar Marie sig för genuin storsnusare.– Det är inte det smartaste valet jaghar gjort, säger hon och berättar att honbestämde sig för att sluta när hon hadesnusat i ett år.– Det gick inte bra. Jag var som ett monster,jag blev lätt irriterad. Man tror inte attman är så beroende förrän man försökeratt sluta.HON HADE HÅLLIT UPPEi tre månader innan honbörjade igen. Tre gånger till har hon försöktatt sluta men alltid trillat dit.– Jag vet själv att det inte är bra för mig,inte för tandköttet och hjärtat. Överläppenär halvskrövlig och torr. Förut drogstandköttet upp och det ilade mycket. Men snuset så det harblivit bättre. Jag harläst om alla negativaeffekter, därför villjag lägga av.Men hon tror inteatt hon kommer att lyckas med det förrändet är dags att skaffa barn.– Då kommer jag absolut att sluta, då harjag stora skäl. Jag kan bli orolig över att jagsnusat så många år. Jag hade aldrig trott attjag skulle snusa så länge.Finns det något du vill säga till festsnusare?– Lägg av! Sluta på en gång. Festsnusarman är det lätt att trilla in i vardagssnusandet.MARIA HAGSTRÖMaccent@iogt.se HÄLSORISKER Ökad risk för canceroch död i hjärt- och kärlsjukdomar – detär snusets främsta hälsorisker. Det finnsmängder av studier på cigarrettrökning.Snus är däremot relativt outforskat.– Men vi vet att det innehåller cancerframkallandeämnen, säger GöranPershagen, professor vid institutet förmiljömedicin på Karolinska Institutet.Snuset innehåller även ämnen somkan skydda mot cancer.– Men den sammanlagda bilden talarför att såväl skandinaviskt snus som ickeskandinaviskt är cancerframkallande,bland annat då det gäller cancer i bukspottskörteln.Det bekräftades i en nyligen publiceradundersökning i den medicinskatidskriften the Lancet gjord av forskarevid Karolinska Institutet på 300 000 manligabyggnadsarbetare. Den visade attdet är dubbelt så stor risk att få cancer ibukspottkörteln för snusare jämfört medicke-snusare.Snus påverkar också hjärt-kärlsystemetmed en omedelbar höjning avblodtryck och hjärtfrekvens. Det har intevisats orsaka hjärtinfarkt men riskenär större för en snusare att dö i hjärtinfarktom en sådan inträffar. Det kan beropå att vävnadsskadan i hjärtmuskeln blirstörre hos snusare.Rökning är skadligare. Är det en braidé att börja snusa för att lyckas slutaröka? I en annan artikel i the Lancet påvisadesatt det är mycket bättre att gå övertill snus om man röker. Men Göran Pershagentycker inte det är någo bra idé.– Det är bättre att tugga tuggummieller använda plåster, det är mindreskadligt. Det allvarliga som vi ser nu äratt nya generationer börjar snusa. Detstora problemet är inte rökare som gåröver till snus utan det är nya snusare somaldrig har rökt.MARIA HAGSTRÖM10 ACCENT JUNI 2007

accentAKTUELLTDen ökade alkoholkonsumtionenhar på sex år lett till enökning av dödsfall i skrumplevermed 10 procent bland mänoch 25 procent bland kvinnor. FOLKHÄLSA Sedan Sverige blev medlemi EU 1995 har alkoholkonsumtionen ökatmed 25 procent. Snabbast ökade drickandetmellan 1997 och 2004 för att sedanplana ut. Den främsta förklaringen till denkraftiga ökningen är att Sverige efter EUmedlemskapetstegvis avskaffat de införselkvotersom tidigare kraftigt begränsadehur mycket alkohol man kan ta med sighem i samband med utlandsresor. Sedan2004 kan den som varit utomlands ta medsig i stort sett obegränsade mängder alkoholhem.Kritiker har länge framhållit att avskaffadeinförselkvoter skulle ge både ökadkonsumtion och en ökning av alkoholrelateradeskador. Nya siffror visar att de harrätt.Statistik från Sorad, Centrum för socialvetenskapligalkohol- och drogforskning,vid Stockholms universitet, visar att dödsfallenpå grund av skrumplever har ökatkraftigt de senaste åren. Nu dör fem mänoch två kvinnor per 100 000 invånare varjeår på grund av skrumplever. Detta är enökning med tio procentbland män ochhela 25 procent blandkvinnor.– I absoluta tal ärskadorna större blandmännen, men visst ärdet oroande att ökningen relativt sett ärstörre bland kvinnor, säger Mats Ramstedt,alkoholforskare på Sorad.VARFÖR SKADORNA BLAND KVINNOR procentuelltsett ökar snabbare än bland män kan inteMats Ramstedt svara på.– Våra undersökningar visar att kvotenmellan mäns och kvinnors drickande harvarit ganska konstant sedan mitten av nittiotalet.Kvinnors konsumtion har ökatförklaringen i att kvinnor skadas vid enlägre konsumtionsnivå än män.En annan möjlig förklaring skulle kunnavara att konsumtionen blivit mer snedfördeladmellan olika grupper. Att en litengrupp dricker mycket mer än tidigare.Fem män och två kvinnor per 100 000 invånare dör varje år på grund av skrumplever.MARIA LARSSON, FOLKHÄLSOMINISTER– Det skulle kunna vara så, men det ärännu ingen som har gått in och analyseratstatistiken på det sättet, säger Mats Ramstedt.Med tanke på hur mycket alkoholkonsumtionenökat sedan EU-inträdet hadeforskarna förväntat sig ännu större ökningarav skador och dödsfall på grund av alkohol.Mycket talar dock för att behandling-därför överlever.FOLKHÄLSOMINISTER MARIA LARSSON HAR uppmärksammatde ökade skadorna och villsatsa mer på det förebyggande arbetet.Målet är att sänka alkoholkonsumtionen iSverige med 30 procent på tio år.– Vi har haft en väldigt dramatisk ökningFOTO: PHOTOS.COMav konsumtionen och nu ser vi konsekvenserna,säger hon till Svenska Dagbladet. Livoch hälsa står på spel och våldet mot kvinnornahar ökat. Det visar att vi måste hållafast vid den restriktiva alkoholpolitiken.Bland annat vill Maria Larsson att läkar-om patienternas alkoholvanor. Hon tänkerockså arbeta för en restriktiv alkoholpolitikinom EU och för att medlemsländerna skakunna ha egna införselkvoter för alkohol.FAKTA SKRUMPLEVERPIERRE ANDERSSONpierre.andersson@iogt.seALKOHOLMISSBRUK Den vanligaste orsakentill skrumplever är långvarigt alkoholmissbruk.Den tar lång tid att utveckla. Enkvinna behöver dricka en tredjedels flaskavin om dagen i 10-20 år för att utveckla sjukdomen.I sin yttersta form är skrumpleverett mycket farligt tillstånd där överlevnadenligger på omkring 50 procent.JUNI 2007 ACCENT 11

accentAKTUELLTEnsamma råttor dricker mer.FORSKNING Otrygga hanråttor som inte får träffa sinmamma som unga väljer oftare alkohol senare i livet.Det är farmacie doktor Lisa Gustafsson från Nybro somi en femårig studie i Uppsala visat hur hanråttor somvuxit upp i en miljö där de separerats från sin mammaoftare väljer alkohol framför vatten när de blivit stora.– Uppväxtmiljön kan sätta permanenta spår i hjärnan.Vi försöker hitta mekanismerna bakom ökad sårbarhetför ett alkoholberoende, och på så sätt skulle mankunna hitta nya läkemedel, säger Lisa Gustafsson tillSVT Smålandsnytt.Koppling mellan uppväxtmiljö och drogvanor gälleräven människor, men arvet påverkar något mer, menarLisa Gustafsson./ D R U G N E W SAlkohol tredjestörsta riskfaktornFOLKHÄLSA Enligt WHOs rapportom den globala situationennär det gäller alkohol ochhälsa som släpptes i maj äralkohol den tredje största riskfaktornför sjukdom och förtidig död i industrivärlden. Påförsta och andra plats kommerrökning och högt blodtryck.Alkohol- och drogterapeuterförenasARBETE I början av maj bildadesFAD, Föreningen föralkohol- och drogterapeuter,en yrkesförening med syftetatt föra fram medlemmarnaskunskaper. Grundarna av FADanser att alkoholism bordebetraktas och behandlas somsammankopplade problemsnarare än som en enda sjukdomsom alltid kan behandlaspå samma sätt.Föreningen pekar också påatt enbart medicinsk behandlingav alkoholism ger försumbararesultat och efterlyser ettbättre helhetsperspektiv.– Den yrkesgrupp som harhelhetsperspektiv och yrkeskunskaperför rätt behandlingtill rätt person med rätt personali rätt tid och rätt miljö, detär vi, säger Maria Bergström,en av FADs grundare.Fortsatt låga priserpå narkotika12 ACCENT JUNI 2007Tidig kontakt med mödravård ska minska alkoholskadorna.NARKOTIKA Narkotikaprisernai landet är oförändrat låga,konstaterar en CAN-studiebaserad på polisuppgifter.preparat under 1990-talet ilandet för att under 2000-taletplana ut.Narkotika är något billigarei storstadsområdena än iövriga landet. Särskilt låga ärde i Sydsverige för amfetamin,heroin, marijuana och ecstasyvilket kan bero på att mycketav smugglingen går via Skåne.Snittpriset under 2006 varför hasch cirka 80 kronor pergram (intervall i landet 60-150kr/g), amfetamin 250 kronor(125-400 kr/g), brunt heroin1000 kr (300-2000 kr/g), och förFOTO: PHOTOS.COMTIDIGT ALKOHOLPRATGRAVIDITET Tre fjärdedelar av landets landsting har tidigarelagtsina hälsosamtal med gravida kvinnor. Det visar en enkät som Statensfolkhälsoinstitut sammanställt. Detta är en liten men viktigförändring i mödravården som kan leda till färre alkoholskador hosbarn.Tidigare har gravida kvinnor kallats för ett inskrivningssamtal påmödravårdscentralen först i tionde till tolfte graviditetsveckan. Idagkallas många till ett hälsosamtal redan i femte till sjunde graviditetsveckan.– En glädjande förändring som har varit snabb, det är bara ett parår sedan vi började arbeta med frågan. Anledningen är troligen attarbetet har känts angeläget för barnmorskorna och gensvaret hardärför varit stort, säger Eva-Karin Envall vid Folkhälsoinstitutetsriskbruksprojekt.Alkohol kan skada fostret under hela graviditeten och det är viktigtatt nå ut med information så tidigt som möjligt. Syftet med entidigarelagd träff är därför, förutom att bekräfta graviditeten, attsnabbt ge barnmorskan tillfälle att informera och diskutera livsstilsfrågordär alkoholbruk är särskilt viktigt.PIERRE ANDERSSONkokain 800 kronor (600-1200kr/g). Indexvärdet för växtdrogenkhat har gått ner till entredjedel sedan år 2000 menantalet polisrapporter är få.Att tullens och polisens1990-talet samtidigt som prisernahalverats talar för attkotikai landet är fortsatt hög,enligt CAN./DRUGNEWSNytt statligt stöd tillförebygg i skolanFÖREBYGG Regeringen beslutadei april att satsa 5,9 miljonerkronor på projektet ”Skolanförebygger”. Projektet drivs avStatens folkhälsoinstitut ochhar till syfte att sprida alkoholochnarkotikaförebyggandemetoder i skolan.Projektet pågår sedan 2005sivfas med konferenser runtom i landet om hur man förstärkerdet förebyggande arbeteti skolan. En del av pengarnakommer att användas för attutvärdera de metoder och programsom sprids inom ramenför projektet.Var femte köperillegal alkoholINFÖRSEL Var femte svensk harköpt alkohol från privatpersonersom köpt med sig den frånutlandet. Detta enligt en intervjuundersökningmed 10 000svenskar som StockholmsUniversitet gjort på uppdragav Alkoholkommittén.– Alla vuxna som köper ochsäljer olaglig utlandsalkoholstöttar en handel som bidrarraratt drabbas av våldsbrott,beroende och alkoholskadortidigt i livet. Därför är detviktigt att vi vuxna tar avståndfrån handeln med olagligutlandsalkohol och tipsarpolisen så fort vi misstänkeratt sådan handel förekommer,säger Håkan Wrede, kanslichefpå Alkoholkommittén.Unga killar mellan 20 och24 år är den grupp som köpermest, här svarar hela 44 procentav de tillfrågade att deköpt utlandsalkohol av någonprivatperson det senaste året.På frågan om man kan tänka

TIPS OCH SYNPUNKTER Pierre Andersson tel: 08-672 60 54 e-post: pierre.andersson@iogt.seHÅKAN JOHANSSON, logistikchef på Systembolagetsdestruktionsanläggning i Jordbro som varje år förstör750 000 liter alkohol på grund av trasiga förpackningareller att bäst-före-datumet gått ut.TEKNIK Framtidens mobiltelefoner kan komma att drivasmed träsprit. Detta enligt danska forskare som arbetarmed att ta fram bränsleceller som tankas just medmetanol. Bränslecellerna är tänkta att ersätta uppladdningsbarabatterier som nu sitter bland annat i mobiltelefoner och bärbaradatorer. Tekniken finns redan nu men styckpriset är ännu för högt för attkunna konkurrera med traditionella batterier./PAsig att köpa alkohol från engranne eller bekant som köptden utomlands svarar hälftenja. 34 procent säger sig ocksåvara beredda att själva säljavidare alkohol de fört in i Sverige.Attimportera alkohol tillSverige för eget bruk är tillåtetmen som privatperson är detinte tillåtet att sälja alkoholenvidare.Var fjärde dödadcyklist berusadTRAFIK Över 28 procent av deunder 2005 var påverkade avalkohol eller droger. Samtligaorsakade själva olyckan somdödade dem. Det visar statistiksom försäkringsbolaget If hartagit fram i samarbete medVägverket.– Du ska låta cykeln stå närdu har druckit. För din egenFULL KOLLSju av tio svenskar kan tänka sig att cykla alkoholpåverkade.säkerhet är den ett lika dåligtalternativ som bilen när duhar druckit alkohol. Alkoholoch cykling är en livsfarligkombination, säger Dan Falco-Okunskapen är stor när detgäller riskerna med alkoholnär man cyklar. Två forskarevid Norrlands universitetssjukhushar funnit att fyra avtio cyklister som ådragit sigskallskador varit berusade vidolyckstillfället. Hela 80 procentav de cyklister som får allvarligaskallskador nattetid äronyktra. Undersökningen visaratt mer än sju av tio svenskartycker att det är okej att drickaoch sedan sätta sig på cykeln.ILLUSTRATION: DIANA REYBEKIELTRE FRÅGORCoop Forum Kök&Café iBorlänge vill servera alkohol,men facket säger nej.DanielAndersson,ombudsman på HandelsDalarna som i ett remissvarsäger nej till alkoholserveringpå Coop Forums restaurangi BorlängeVarför vill ni inte ha alkoholserveringi restaurangen?– Vi anser inte att alkohol hörhemma på en stormarknad,det finns helt enkelt ingenanledning. Och jag är heltövertygad om att risken förvåld mot personalen skulleöka om vi börjar serveraalkohol där.Men de som jobbar i restaurangenär ju inte medlemmari ditt förbund?– Det finns en dörr från restaurangendirekt in i butikenså det här påverkar ävenmina medlemmar. Det här ären butik som utsattes för rånför inte så länge sedan ochvi vill inte att det ska händaigen.MEDIA Vem ska man tro på när det gäller forskning? Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet drog samma daghelt olika slutsatser på sina löpsedlar av samma forskning som redovisats i samma vetenskapliga tidskrift.Hur tror du att det kommeratt gå?– Frågan kommer upp isocialnämnden snart. Jag ärinte säker på att politikernakommer att bry sig ett skvattmen nu har vi i alla fall talatom vad vi tycker.PIERRE ANDERSSONpierre.andersson@iogt.seJUNI 2007 ACCENT 13

accentI FOKUSMedlemskapet i världshandelsorganisationenWTO kan liksomEU-medlemskapet minskaSveriges möjligheter att föra enegen aktiv alkoholpolitik. WTO Sedan 2001 förhandlar medlemmarnai WTO om nya handelsavtal. Avtalensom diskuteras reglerar handel med bådevaror och tjänster länderna emellan, menpåverkar också de olika medlemsländernasinhemska lagar kring handel. WTO går utpå att montera ned barriärer för handel. Iavtalen berörs alkoholfrågor bland annatnär det gäller regler kring detaljhandel ochdiskussion inom WTO om alkohol elleralkoholpolitik.Det avtal inom WTO som kan kommaatt påverka medlemsländernas alkoholpolitikmest är GATS, General Agreement onTrade in Services. Redan i avtalet som gäl-ett land får och inte får reglera sin handel– inte bara när det gäller import och exportutan också den handel som sker inom landetsgränser. I det avtal som diskuteras iden senaste förhandlingsrundan utökasregleringarna ytterligare.– Man diskuterar att införa något sombrukar kallas nödvändighetsprövning. Detbetyder att länder inte ska få ha några somhelst ”onödiga hinder för handel”, sägerDag Endal, anställd av norska Forut för attjobba med frågor kring alkohol och utveck- undantag, till exempel för åtgärder somskyddar hälsa eller miljö, men problemetär just att de inte får vara strängare än nödvändigt.SÅ VEM BESTÄMMER VAD som är nödvändigt?Är ett försäljningsmonopol nödvändigt föratt bevara folkhälsan, eller kan det lösas påandra sätt med regler som är mindre ”han-holnödvändigt eller är det ett ”onödigt”stort hinder? Kan ett medlemsland kunnainföra högre åldersgränser, eller går det atthävda att samma hälsomål går att uppnåpå andra sätt?FAKTA WTOWTO (World Trade Organization) är enorganisation bestående av 149 medlemsländer.Syftet med organisationen är att främjafrihandel mellan medlemsländerna ochbryta ned eventuella handelshinder genomatt komma överens om handelsavtal.Om ett land har regler på exempelvisalkoholområdet skulle ett annat medlemslandkunna ifrågasätta om de verkligen ärförenliga med avtalet. Frågan tas då upp aven panel bestående av WTO-jurister somgör en nödvändighetsprövning.– Ett av problemen med förslaget äratt man tillämpar en omvänd bevisbörda,säger Dag Endal. Det land som vill ha kvarregleringar måste bevisa att just de reglernakrävs för att man ska uppnå till exempelde hälsomål man har. Det är en nära nogomöjlig uppgift.Om förslaget om nödvändighetsprövninggår igenom kan det ställa till problemför Sverige och andra länder att ha kvar enrestriktiv alkoholpolitik.– Sverige har sedan tidigare fått igenomett undantag för reglerna som gäller detaljhandelmed alkohol vilket gjort att vi kunnatbehålla Systembolaget, säger BarbroWesterholm, riksdagsledamot för Folkpartiet.Partihandel, servering och reklamtjänsterkring alkohol omfattas dock också de regleringar vi har idag på området kankomma att förbjudas.MAGNUS RENTZHOG, ÄMNESRÅD PÅ Kommerskollegium,tror inte att det nya GATS-avtaletkommer att få några följder när det gällerSveriges alkoholpolitik. Kommerskollegiumär den myndighet som förser utrikesdepartementetmed analyser och underlagför Sveriges position i GATS-förhandlingarnavilket gör att Magnus Rentzhog harbra insyn i den annars relativt slutna processen.texten som den ser ut just nu, säger han.Det är bara ett fåtal länder som driver fråganså det är inte troligt att den kommermed i avtalet.nasformuleringar kring licenser som skullekunna påverka exempelvis rutinernakring tillstånd att servera alkohol på restauranger.– Men det är regler som handlar om huransökningarna ska behandlas, hur lång tiddet får ta och så vidare. Det handlar om attundvika överdriven byråkrati men påverkarinte frågan om vi får ha olika typerav licenssystem eller inte. Jag är inte detminsta oroad för att det nya GATS-avtaletska påverka vår alkoholpolitik. De direktivreän vad det här avtalet kommer att göra.EN KRITIK SOM OFTA riktas mot WTO är att detär en sluten och odemokratisk organisation.Dag Endal håller med.– Systemet är extremt stängt. Förhandlingarnaär hemliga och utan kontakterpå insidan är det mycket svårt att påverkaeller ens veta vad som händer. Inte ens riksdagsledamöternafår ta del av handlingarna.Dessutom är processen i princip enkelriktad.Om man väl kommit överens om ettavtal krävs det ett enhälligt beslut från alla149 medlemsstaterna för att ändra det.Dag Endal menar att folkrörelser kanspela en viktig roll när det gäller att påverkaförhandlingarna i framtiden. I Sverige harIOGT-NTO och NBV startat ett gemensamtprojekt för att utbilda och väcka opinion.14 ACCENT JUNI 2007

Bönder i Pakistan som protesterar mot WTO-förhandlngarna som ofta möts av motstånd.– Se bara hur det gick i Seattle 1999. Omprotesterna inte blivit så starka då hade vinog suttit med ett avtal idag som hade varitväldigt dåligt för tredje världen. Nu skötsförhandlingarna fram och vi har fortfarandemöjlighet att påverka.NÅGRA SOM ARBETAR AKTIVT med att påverkaWTOs förhandlingar är alkoholindustrin.CEPS, en organisation för europeiska spritfabrikanter,tog fram ett dokument införförhandlingarna i Hong Kong i slutet av förraåret där man bland annat säger att WHOborde ”ta bort restriktioner gällande marknadsföringav sprit” och allmänt förbättraindustrins ”tillträde till marknaden”.– Alkoholindustrin har varit väldigt aktivnär det gäller att påverka förhandlingarna,säger Øystein Bakke generalsekreterare iGAPA, Global Alcohol Policy Alliance. DeFOTO: SCANPIX/RAHAT DARolika länders regeringar, det är till exempeltydligt hur den brittiska regeringen bliviten murbräcka för whiskyindustrin.Grundinställningen hos nykterhetsrörelsenär att alkohol inte är någon vanligvara och att den därmed måste få ensärskild behandling i handelsavtal inomWTO. Helst skulle Dag Endal vilja se attalkohol lyftes bort från GATS-avtalet heltoch hållet.– Det bästa vore om vi i förlängningenkunde lyfta över de globala alkoholfrågornatill en så kallad ”framework convention”inom världshälsoorganisationen WHO, liknandeen konvention man antog om tobakhärom året. Om det inte är möjligt bordeman åtminstone starkt begränsa möjlighetenatt begära nödvändighetsprövningarav alkoholpolitiska åtgärder.PIERRE ANDERSSONpierre.andersson@iogt.seFOTO: SARA SANBERGAlkoholreklami Uganda DOHARUNDANSedan november2001 har medlemsländernai WTOförhandlat i den såkallade Doharundan.Förhandlingsomgångenharuppkallats efterDoha, huvudstadeni ökenlandet Qatardär förhandlingarna började. Målet medDoharundan är att omförhandla de olikahandelsavtal som gäller inom WTO sedanmitten av nittiotalet.Tanken var att förhandlingarna skulleha startat redan i Seattle 1999 men pågrund av de starka protesterna fråndemonstranter och andra globaliseringsmotståndaresköts förhandlingarna påframtiden.Sommaren 2006 kollapsade förhandlingarnapå grund av konflikter och olöstafrågor, främst inom jordbruksområdet.Under våren 2007 kom förhandlingarnaigång igen, men det är oklart när det nyaavtalet kommer att vara klart.Om förslaget går igenom kan detställa till problem för Sverige och andraländer att ha kvar en restriktiv alkoholpolitik.Störst problem innebär avtalet förutvecklingsländerna.– Problemet är att många länder kankomma att förhandla bort sitt handlingsutrymmenär det gäller att föra en aktivalkoholpolitik, säger Øystein Bakke,generalsekreterare i GAPA, Global AlcoholPolicy Alliance. Det kan till exempel bliomöjligt att införa monopol i framtidenom man inte ser till att få undantag iWTO-förhandlingarna.Øystein Bakke menar att länder somSverige och Norge, med stora resurser attlägga på WTO-förhandlingarna, har lätttareatt bevaka sina nationella intressenoch kan förhandla fram undantag, medanmånga utvecklingsländer inte har sammamöjligheter.– Många fattiga länder har en ellertvå förhandlare som ska sköta alla förhandlingar,självklart klarar de inte attdetaljbevaka alla frågor. Dessutom ärmedvetenheten om alkoholproblem ännulåg i många utvecklingsländer. När de serproblemen och vill göra något åt dem kandet vara för sent.PIERRE ANDERSSONJUNI 2007 ACCENT 15

accentESSÄDemokratin är grundenAV BENGT GÖRANSSONAtt välja helnykterhet är ett privat ställningstagande. Men nykterheten ensamräcker inte för att hålla liv i en folkrörelse, skriver Bengt Göransson, före dettakulturminister och demokratiutredare. Utan en konsekvent demokratisyn ochfolkbildningsvilja klarar den inte att stå emot samhället utanför och ovanför.En folkrörelse är mångatillsammans. Den måstesamlas kring flera och andravärden som medlemmarnadelar än att avståfrån alkohol.IOGT-NTO-rörelsen svarar numeraför viktiga sociala insatser i en formsom den mycket sällan gjorde förr.Kamratstödet är ett särskilt intressantexempel, och det på mer än ett sätt. Få avdagens verksamhetsgrenar har nämligenen så direkt koppling till den ursprungliga,att vara vad som på den tiden med enlite högtidlig term kallades ”det broderligahemmet”. ”Här är Ni trygg” stod det iden mötesritual som användes långt in på1950-talet, och det är väl just trygghet somkamratstödet syftar till att ge. Men IOGT-NTO-rörelsen behöver också andra slag avverksamheter – utåtriktade möten, studieroch internationellt arbete. Ungdomsverksamhetenomfattar mer än kamratliv,inte minst utåtriktad agitation (unga människorbehöver känna att de påverkar sinomgivning, inte främst är föremål för vuxnasomsorg). Till och med provokationerhör hemma i ungdomsarbetet, ty det ärväl så man ska se butiksrundorna när desom inte fyllt arton lockar handlarna attsälja öl till dem.Det är denna mångfacetterade helhetsom ger rörelsen dess avgörande kraft, ochdet är grundläggande gemensamma värderingarsom håller den samman. Utan enkonsekvent demokratisyn och en medvetenfolkbildningsvilja skulle den inte klaraatt stå i opposition mot samhället utanföroch ovanför. Nykterheten ensam, att avståfrån alkohol, räcker inte för att vare sigsätta igång eller hålla liv i en rörelse.Den som är medlem avstår från alkohol.Det är förutsättningen för medlemskapet.Men helnykterhet kan ju i första hand vara– och är kanske i regel – ett uttryck för ettprivat ställningstagande. En folkrörelseär många tillsammans. Den måste samlasmarnadelar än att avstå från alkohol. Härvidlaghar IOGT-NTO under åren emellanåtvar den i särklass viktigaste uppgiften förIOGT och NTO, de var ju två skilda förbundända till år 1970, att kunna erbjuda alkoholfriamiljöer för inte minst ungdomarssällskaps- och nöjesliv. Vanligt folk hadeinte råd att dricka så mycket på den tiden,men nykteristen blev ändå ofta isoleradi sällskapslivet, eftersom alkoholtrycketparadoxalt nog var ännu hårdare än idag(man ska kunna ta sig en sup och va’ somen mänska, var kravet). Nykteristerna höllsig därför för sig själva.Nykterhetsorganisationerna i Skandinavienvar därtill ”sina egna” och inte sompå den europeiska kontinenten underavdelningartill främst kristna samfund.Därför måste man skaffa sig egna lokaler, rörelsens tillväxt och överlevnad. Intebara sällskaps- och nöjeslivet utan ocksåbildningsarbetet hade lokalerna som förutsättning.Hade studiecirkeln överlevtutan studierummen? I bildningsarbetetskjutenplats. Just detta förstärkte ytterligarede lokala föreningarnas funktion atterbjuda goda sociala miljöer. Helnykterhetvar en förutsättning för medlemskap menvar inte medlemskapets hela innehåll. Dethandlade om en alternativ livsstil ellerännu vidare, en livshållning. Livsstil sombegrepp kan ange ett ytligt förhållande– val av bostad, kläder, måltidsvanor -, livshållningdäremot rör också relationen tillandra, synen på samhälle och samhällsgemenskap.Det är i det perspektivet somdemokratisynen som grundläggande förmedlemskapet ska ses.Synen på nykterheten, samhälletsoch den enskildes, har förändratsunder senare år och det har ocksåpåverkat rörelsens förutsättningar.Tidigare var många helnyktra av religiösaskäl. Det var syndigt att dricka. När så ungafrikyrkliga började resa ut i världen ochupptäckte att spanska pingstvänner ocksåvar vinodlare, kunde inte längre syndenmotivera helnykterhet, och då minskadeantalet kristna helnykterister dramatiskt.De nykterister som utan att ha sin trosom grund sökte sällskap med andra sominte heller använde alkohol har ocksåfått nya förutsättningar. Formerna förumgänge har ändrats. Familjer umgås intelängre familjevis på samma sätt som förr.Helnykterheten har ”privatiserats”, ochdet har fått konsekvenser för det lokalamöteslivet.Idag kan man snarare dela in medlemmarnai två grupper, en ganska liten somhåller det lokala möteslivet igång, och eni fråga om antal helt dominerande gruppsom kanske främst ”registrerar” sin helnykterhetgenom att bli medlemmar. Blandde många som nu blir medlemmar ochtaandra folkrörelser ökar dramatiskt trorjag att de som ”registrerar” sin nykterhetdominerar. De hänvisar till medlemskapetRESPONS! ”GRUNDLÖST OCH DESPERAT”, TYCKER SPRIT- OCH VINLEVERANTÖRSFÖRENINGENEfter Accents granskning (i nr 4/07)av utbildningsmaterialet ”Prata omalkohol” från Sprit- och VinleverantörsföreningenSVL förklarade IOGT-NTOs förbundsordförande Sven-OlovCarlsson i ett pressmeddelande attSVL är en högst olämplig aktör närdet gäller alkoholinformation i skolandå dess motiv kan ifrågasättas.SVL protesterar i ett pressmeddelande:”Ett grundlöst uttalande somsnarare visar på desperation överatt en modern svensk alkoholpolitikmåste ge utrymme för nya tankarutan historiska lösningar.- I stället för att välkomna ettinitiativ som drivs på ett professionelltoch framgångsrikt sätt och somsyftar till att i grunden förändra attitydentill alkohol bland Sveriges ung-16 ACCENT JUNI 2007

ganska snart ha blivit helt beroende av attvara ett slags uppdragstagare åt samhällsapparateni stället för att vara dess opponent.Verksamheten drivs med framgångmen i regel av anställda vars kostnadertäcks med hjälp av anslag. Dras anslagenEn rörelse som vill påverka medborgareoch samhälle kan inte nöja sig medatt organisera det som man lite vårdslöstkan kalla privatnyktra. Det måste hävdaen grundläggande demokratisyn. JalmarFuruskog som var ledarskribent i Accentsföregångare Reformatorn skrev följande:En nykter folkrörelse är mer än att bara organisera privatnykterister och bedriva nykterhetslobbying,menar Bengt Göransson.ILLUSTRATION: ANNA ÅGRAHNnär de tackar nej till bjudspriten och slippersjälva bjuda. De medlemmarna sökersig knappast till lokalföreningen för atthitta nya umgängesvänner. Om den lillagruppen aktivister slutar vara ledsna överatt så många aldrig kommer på mötenautan för egen del ser sig som opinionsbildarei alkoholträsket, kan de göra stor nytta.Lokalföreningarna blir i stället ett slagsarrangörsorganisationer med uppdrag attordna möten av olika slag, föredrag, debatter,utställningar men också erbjuda alkoholfriamiljöer för alla åldrar. Så kan derasarbete få en större mening.Deterhetsrörelsenidag ser sig merasom lobbyorganisation där ledningensvarar för verksamhetenmedan medlemmarna reduceras tillbidragsgivare. Så fungerar till exempelGreenpeace som ofta beskrivs som enfolkrörelse som hör framtiden till, mensom i realiteten tappat mer än hälften avsina stödjande medlemmar och sett i etthistoriskt perspektiv haft större framgångi media än i verkligheten. För IOGT-NTOskulle en liknande utveckling leda till attmedlemmarna i allt högre grad nöjde sigmed att stödja en god sak, samtidigt somde inför omvärlden registrerade sig somnykterister. Den sociala insatsen skullekomma att utföras helt av anställd personal.Säkert skulle de utföra ett både braoch viktigt jobb, en det skulle inte ge någongrund för kontinuitet. För omkring 40 årsedan valde Verdandi att ändra sitt syftefrån att vara inriktat mot det alkoholfriasamhället till att arbeta för det alkoholskadefriasamhället. Som en konsekvens avdet kom det sociala arbetet att dominera,med avgörande följder för organisationen.Den har utfört och utför avgörande insatserinom det sociala området men tycksOm demokratin förlorar sitt sambandmed människovärdet blir den fögamer än ett tomt skal. Det är idén ommänniskovärdet som ger demokratindess innehåll.Demokratin kan vara grym och hänsynslös.Majoriteten kan kränka minoriteten på mångaolika sätt. Men en demokrati som är förmäldmed människovärdet kränker inte något fåtal,förtrycker ingen språkminoritet, misshandlaringen spillra av främmande ras. Människovärdetär detsamma som broderskap, och i en demokratibyggd på broderskapets grund har denensamme individen eller den lilla minoritetensamma rätt till aktning och skydd som den storamajoriteten. Det är om det slags demokrati somett frihetsälskande folk slår vakt.Språket har åldrats, men innehållet stårsig. Furuskog skrev detta 1946, det varbland annat erfarenheterna av det nyligenavslutade andra världskriget som gavhonom grund för sina ord. Vi har all anledningatt tänka på dem också idag.När Socialstyrelsen häromåret kalladetill sig ordförandena i stora folkrörelseroch frivilligorganisationer för att hjälpadem med utvecklingssamtal lät en företrädareför styrelsen undslippa sig att manfrån det hållet inte var helt nöjd med IOGT-NTO. Det var allt tur det. Den dag då Socialstyrelsenär nöjd med vår organisation,hur välvillig styrelsen än må vara, förlorarvi vår möjlighet att förändra världen. Mendå krävs också att vi har en bredare idébasän den som helnykterheten ensam kanerbjuda.Det är skälet till att en ständig kamp föratt försvara och utveckla demokratin är såviktig för nykterhetsorganisationen IOGT-NTO. domar ägnar sig nykterhetsrörelsenåt grundlösa uttalanden om påklistradlegitimitet, säger Fredrik Erlandsson,ansvarig för projektet inom SVL. Vi kanbara beklaga att nykterhetsrörelsenkritiserar ett välfungerande projektbara för att det har fel avsändare.- Vi har till stor del olika intressen,vi och nykterhetsrörelsen, men någrasaker har vi faktiskt gemensamt. Vitycker till exempel inte att man skaköra bil när man har druckit alkohol,inte heller när man är gravid, liksomatt ungdom och alkohol inte hör ihop.När man driver dessa frågor har olikaavsändare olika stor trovärdighetmot olika grupper. Vi vet efter undersökningaroch fokusgrupper att vårbransch är mycket trovärdig motgrupper där nykterhetsrörelsen saknarden.”RESPONSTYCK TILL! Skriv eller ringtill Accent och berätta vaddu tycker om något du lästi tidningen. Mailadress äraccent@iogt.se, övrigakontaktuppgifter finns påsidan fem i tidningen.JUNI 2007 ACCENT 17

accentI FOKUSMalin och Madeleine ser på hållut som kompisar, men är merän så. Malin är mentor åt Madeleinesom går i åttonde klass. MENTOR Det märks att Malin Sund ochMadeleine Andersson gillar varandra.Kommunikationen känns öppen, de utbyterofta små blickar och leenden och fyller iorden när den andra inte hittar dem. Madeleineär aningen tystare än Malin. Men detberor nog mest på den lite ovana situationenatt bli intervjuad.Nära kompisar, är det första intrycket– ändå skiljer det femton år mellan dem.Malin är mentor åt niondeklassaren Madeleine,genom den ideella organisationenMentor.Bägge tycker att det fungerar kanon.– Vi har verkligen funnit varandra, vitrivs jättebra ihop, säger Malin entusiastisktoch berättar att just den här söndagenska de kolla på lite fotoutställningar.Först blir det Sally Manns kontroversiellabilder på Kulturhuset i centrala Stockholm– det är för övrigt här vi träffas. Däreftermindre galleri på Södermalm.Madeleine går i Ronnaskolan i Södertäljeoch Malin bor numera i Stockholm, så därförär det enklare att ses på helgerna, närbåda har tid. Men förra året, när Malin ocksåbodde i Södertälje, kunde de ses oftareoch mer spontant.18 ACCENT JUNI 2007Madeleine Sund med mentor Malin Andersson träffades genom Mentor Sverige.FAKTA MENTOR FOUNDATIONMENTOR SVERIGE är en delav Mentor Foundation, som ärett internationellt drogförebyggandenätverk med kontoroch verksamhet i Colombia,Storbritannien, Litauen,Tyskland, Schweiz, Sverigeoch USA. Mentor FoundationMALIN ÄR JOURNALIST OCH det var efter att haskrivit en artikel i Länstidningen om mentorprogrammetsom hon själv bestämde sigför att blir mentor åt en åttondeklassare.– Jag tyckte att det lät spännande och jagkände att jag hade tid och energi över förett ideellt engagemang på min fritid. Dessutomminns jag hur jobbigt jag tyckte detvar att vara tonåring. Jag hade mycket funderingaroch grubblerier kring hur livetskulle bli och önskade att jag hade haftnågon att prata med, som inte var minaföräldrar eller kompisar, säger hon ochfortsätter:– Det här är för mig ett sätt ge av migsjälv och mina erfarenheter till en ung person.Jag ser det som en personlig utmaning till mitt eget liv. Dessutom har jag nytta avmina erfarenheter med Madde i mitt jobb,eftersom jag främst skriver för unga människor,säger Malin, som blev sammanfördmed Madeleine förra våren.Att just hon blev Malins ”elev” var ingenslump. Ansökningarna från blivande mentoreroch elever matchas, för att intressenoch värderingar ska vara så lika som möjligt.Och kvinnor är alltid mentorer åt tjejer,medan män är mentorer åt killar. Dettaför att det inte ska uppstå några tvetydigasituationer.– Både jag och Madeleine har ett stortfotointresse och bägge gillar teater, ävenom Madeleine har gått ett steg längre ocharbetar meddrogpreventionpåglobal nivåoch fokuserarpå att stödja och lyfta framgoda exempel inom drogförebyggandearbete. MentorFOTO: MARIA ZAITZEWSKYFoundation startade 1994 iGenéve. President är drottningSilvia. Fler kungligheter,bland andra drottning Noorav Jordanien och hertig Henryav Luxemburg,liksom HMs VDStefan Persson hör också tillgrundarna.gärna står på scen själv. Vi tycker ocksåom att träna, säger Malin och får nickandemedhåll av Madeleine.SOM SÅ OFTA NÄR man träffar en ny personvar de första träffarna lite trevande, mensnart hade tjejerna funnit varandra ochleinehar varit hemma hos Malin och Malinhar träffat Madeleines föräldrar.Enligt Mentorprogrammet måste manses minst två gånger per månad under ettpar timmar. Men Madeleine och Malin har

setts oftare än så, framför allt när Malinbodde i Södertälje.– Ja, vi är ju som bra kompisar, man villgärna ses, säger Madeleine och tillägger attkontakten också upprätthålls via msn ochtelefon.Kan Madeleine ringa Malin när hon vill?– Absolut, inga problem, säger Malin ochler mot Madde, som öser lovord över sinmentor. Hon tycker att hon får ut så mycketav kontakten. Malin är helt enkelt envuxen kompis, som tillför något annat ände jämnåriga. De kan prata om det mesta– om framtidsplaner, gymnasieval eller ommer vardagliga saker. En stor fördel tyckerhon är Malins ringa ålder. Att gå på GrönaLund med en sportig 30-åring är nog någothelt annat än att gå dit med en 50-åring,funderar Madeleine.– Hon vågade till och med åka Fritt fall!Det tror jag inte att en äldre person skulleha gjort.– Jo, jag tror också att det är en fördelatt jag är ung själv. En äldre mentor kanskelättare hamnar i en slags föräldraroll.Det är ju inte meningen att jag ska dömaMadeleine för hennes tankar och val, utanjag ska vara ett stöd och bara kunna lyssna.Dessutom är det lättare för mig som ungatt relatera till tonårstiden och jag vill jusjälv ha kul, säger Malin.HUR SKA EN BRA mentor vara?– Man måste förstås tycka att det är genuintroligt att lära känna en ung människa,man måste verkligen vilja detta och inte sedet som en plikt eller något man gör för attvara en god människa. Då är man fel ute.Man måste också vara bra på att lyssna.Och så bör man ha sunda värderingar ochvara klar över vem man är. Det fungerar juinte att sitta på en krog och dricka öl medsin elev, utan tanken är att man ska varaen bra, sund och stark förebild. Jag vill tillexempel försöka bidra till att Madeleineinte fastnar i det sjuka och ytliga kroppsidealsom råder bland unga tjejer i dag.Några tankar på att skaffa en ny ”elev”efter att mentoråret med Madeleine tarslut har inte Malin för närvarande.– Nej, det skulle kännas konstigt. Jagfortsätter hellre att hålla kontakten medMadde, sedan får jag se längre fram. Menjust nu är det ju du och jag, eller hur? sägerhon till Madeleine, som får en spontankompiskram.MARIA ZAITZEWSKYmaria.zaitzewsky@iogt.se MENTOR SVERIGE är en ideell organisationhar funnits sedan 1997 och mentorprogrammetsom går ut på att stärkarelationerna mellan ungdomar och vuxnadrogs igång 2001. Tanken är att genomatt stärka vuxenrelationer förebyggerman att ungdomar börjar med droger.Förebilden är bland annat Big Brother/BigSister i USA, där man arbetar med vuxnamentorer till ungdomar i riskzonen.– Vi tog fram ett eget koncept ochpåbörjade ett pilotprojekt med SEB, somföll väl ut. Projektet blev fast och vi knöt tilloss företag som Astra Zeneca, Microsoft,JM och andra som sponsrade vår verksamhet.Nu har vi också börjat jobba med organisationer,som högskolor och universitet,Djurgårdens fotbollsklubb och Rotary. Heltnytt är att även privatpersoner med tid ochlust för ett ideellt engagemang, kan ansökaom att bli mentorer, säger Jenny Björling,verksamhetschef för mentorprogrammet.Hon berättaratt Mentori dag finns istorstadsregionerna.Mansamarbetarmed ett 20-talgrundskolor och hittills har cirka 600 pardeltagit i programmet.Tanken är att mentorerna ska göra dettahelt oegennyttigt. De ska drivas av en viljaatt utvecklas och lära känna en ung personi åttonde klass. De som söker sig till mentorskapetmåste vara trygga vuxna medett stabilt liv, laddade med tålamod ochett stort engagemang. De måste ha sundavärderingar och föregå med gott exempel.– Det är självklart nolltolerans motalla former av droger, inklusive rökning,när man träffar sina elever, säger JennyBjörling.Hon menar att det ibland är en svårbalansgång att vara mentor. Man bör varalyhörd och lyssnande och inte döma ellerlägga sig i för mycket. Samtidigt ska manvara ett stöd och peppa sin elev att taansvar och fundera över sina val. Syftetmed mentorskapetär att stärkaelevens självkänslaoch förebyggaeventuella framtidaproblem.– Den elev somkänner sig seddoch lyssnad till påsina egna villkor,har fått en bramentor, säger Jenny Björling.Mentor Sverige lägger stor vikt vidmatchningen av elever och mentorer ochbägge parter intervjuas innan de sammanförs.Detta för att man ska ha så mycketgemensamt som möjligt. Träffas gör manminst ett par timmar varannan veckaunder ett års tid.Vilka ungdomar kommer då ifråga förmentorprogrammet?– Ja, eleverna ansöker själva, efter att hafått informationJENNY BJÖRLING, MENTOR SVERIGEvia skolan. Mensärskilt struligaelever, de somröker eller intetrivs i skolan,rekommenderasatt söka, efter samtal med skolpersonalen.Mentorer finns i alla åldrar, från 20 tillpensionsålder – och enligt Jenny Björlingfungerar det bra eftersom man matcharvarje par noga. Varje år är det dock någramentors-par som hoppar av. Då är detviktigt med ett ordentligt avslut, så att detinte bara rinner ut i sanden.Än så länge har mentorsprogrammet iSverige inte utvärderats. Men utvärderingarfrån liknande program i USA har visat attde elever som har haft mentorer har varitmindre benägna att sluta skolan i förtid.Färre uppvisade antisociala beteenden,som slagsmål och skolk, och kontaktenmed familjemedlemmarna stärktes. Färrebörjade också röka, dricka alkohol elleranvända andra droger.MARIA ZAITZEWSKYmaria.zaitzewsky@iogt.seJUNI 2007 ACCENT 19

accentFORSKNINGObduktioner av självmordsofferi USA visar att många varpåverkade av alkohol och andradroger, visar ny forskning. SJÄLVMORD Forskarna vid ”Centers forDisease Control and Prevention” i USA troratt användning av droger är en bidragande - NVDRS (National Violent Death Reporting-- --- -HOS MÄNNISKOR MED DEPRESSION är egentligen----SIFFROR & FAKTAANETTE RIMÒNTaccent@iogt.seKälla: Psychiatric News 2007;42:1:23GRAFIK: MARTIN THELANDERKORT OM FORSKNINGKognitiva skador avblandmissbrukMISSBRUK En spansk studie visar attblandmissbruk av psykoaktiva substanserorsakar förluster i områden som ärkopplade till beslutsfattande, kognitivimpulsivitet och impulshämningar.Kokain orsakar impulshämningar, ochtillsammans med heroin verkar förmåganatt fatta beslut påverkas.Källa: Addictive Behaviors2007;32:5:950-966.Socker ökar riskför drogmissbrukSOCKER I en amerikanskstudie fannman att råttor som varkänsliga för sockerockså var känsliga fördroger. Unga råttor var dessutom merkänsliga än vuxna råttor. Det kan därförfinnas ett samband mellan sockerkänslighethos ungdomar och en ökad riskför drogmissbruk.Källa: Physiology & Behavior2007;91:1:126-133.Psykiatrisk sjukdomvanlig bland sniffarePSYKIATRI Den amerikanska epidemiologiskaenkätundersökningen NESARCfrån 2001-2002 visar att psykiatriskasjukdomar är vanliga bland sniffare.Kvinnliga sniffare utvecklar lättare fleraolika psykiatriska sjukdomar.Källa: Drug and Alcohol Dependence2007;88:2-3:259-271.Alkohol ökar riskenför bröstcancerCANCER Måttlig alkoholkonsumtion(30 gram/dag) ökar risken för bröstcancer.Det visar Women’s Health Study(1992–2004) där man följt upp 38.454amerikanska kvinnor. Risken ökar förvarje 10 gram alkohol per dag.Källa: American Journal of Epidemiology2007;165:6:667-676Alkoholkonsumtionen:+3%första kvartalet i årKälla:Sorad, Centrum för socialvetenskapligalkohol- och narkotikaforskning vid Stockholmsuniversitet.20 ACCENT JUNI 2007

accentELDSJÄLBjörn Lanefelt har arbetat somledare inom nykterhetsrörelsensedan han var femton år. Och hansengagemang, för främst barnenssituation, är lika starkt idag. ELDSJÄL Sin roll som vaktmästare i lokalföreningenIhärdig i lilla Skene tar BjörnLanefelt på största allvar.– Att vara vaktmästare är ett mycketviktigt uppdrag, åtminstone om man ärödmjuk och engagerad. Man möjliggör ochöppnar upp för verksamhet, säger Björn,som har bott i Skene – en ort mellan Boråsoch Varberg med 5 000 invånare – i helanykterhetsrörelsen just här.Han var 12 år och fastnade för Junis aktiviteter.Bra ledare bidrog till att han fortsattetill UNF när han fyllde tonår och påden vägen är det.Som femtonåring började han själv arbetasom ledare inom både Junis och UNF –som arbetade gränsöverskridande i Skeneväxte som människa.Då hade han fortfarande inte helt klartför sig att hans pappa var alkoholist – deninsikten kom senare.MEN FÖRMODLIGEN HANDLAR EN del avhans engagemang om att han förstårvad det innebär att vara barntill en missbrukare. Det är nämligenbarnen och ungdomarna som han brinnerallra mest för.– Jag är väldigt stolt över att ha varitmed och startat UNFs kamratstödsarbetemed julresor till Frankrike. De har funnitsi femton år nu och är mycket uppskattade.På resorna kan ungdomarna vara sig självaoch få uppleva en vit jul, utan alkohol.Många som följer med är ju barn till missbrukare,säger Björn och fortsätter:– Roligast är nog att ha privilegiet att jobbamed frågor som jag brinner för, säger BjörnLanefelt, som varit engagerad i hela sitt liv.FOTO: PRIVAT– Att vi gör en skidresa till Frankrike serjag som en förutsättning för att det fungerarså bra. Det är ju fullt legitimt att sägatill kompisar och föräldrar att man skatill Alperna och åka skidor, man blir inteifrågasatt. Samtidigt har man kul och fårmånga nya vänner.Själv brukar han följa med som ledare pådessa resor.En annan knatte-aktivitet som han dri-nu 22-årsjubileum och Björn berättar stoltatt föräldrarna till barnen själva har varitpå diskot som barn. Cirkeln börjar slutas.FÖRUTOM SITT IDEELLA ENGAGEMANG i Skene,är Björn också en av initiativtagarna tillANT-utbildningen på Wendelsbergs folkhögskola,där han arbetar som lärare.Utbildningen är 1-årig och syftar till attfånga upp eldsjälar som gärna vill arbetainom nykterhetsrörelsen. De får teoretiskutbildning varvad med mycket praktik,bland annat genom att starta upp och drivalokalföreningar.– Utbildningen är ett sätt att prova på omännu mer engagerade, medan några kanskeinser att detta inte är deras grej, sägerBjörn och berättar att eleverna är allt emellan20 och 50 år gamla.Hans egen drivkraft handlar främst omstark gemenskap och att han får så myckettillbaka i sitt arbete. Han älskar barn ochvill gärna vara en positiv, vuxen förebild.Dessutom har han fått vänner i hela landet,människor med vitt skilda bakgrunder.Det tycker han är roligt.– Men roligast är nog att ha privilegietatt jobba med frågor som jag brinner för.Helst ideellt, för då gör man det man villgöra och inte det man måste!FAKTA BJÖRN LANEFELTMARIA ZAITZEWSKYmaria.zaitzewsky@iogt.seNAMN: Björn LanefeltÅLDER: 42FAMILJ: Döttrarna My, 15 och Ella, 6BOR: i SkeneGÖR: eldsjäl inom Junis och UNFBAKGRUND: har arbetat med behandlingoch inom restaurangbranschenKALENDER 2007JUNI10 Måndag Bertil, BertholdSTOCKHOLM ICAA, InternationalCouncil on Alcohol and Addictions,har konferens med flera avvärldens ledande alkoholforskare.25 Måndag David, SalomonSTOCKHOLM Grundkurs i kreativtskrivande på Tollare Folkhögskola.JULI4 Onsdag Ulla, UlrikaUPPSALA IOGT-NTO-rörelsenskongresser, Uppsala. Kongressförhandlingar,nattkaféer, konserteroch fester.5 Torsdag Laila, RitvaFÖREBYGG Förebyggardag påkongressen, Uppsala. Heldag omförebyggande arbete med metodpresentationer,goda exempeloch aktuell forskning.8 Söndag KjellVISBY Almedalsveckan där IOGT-NTO deltar med seminarier ochopinionsbildning.AUGUSTI (inget just nu)SEPTEMBER29 Lördag Mikael, MikaelaSTOCKHOLM Metodutbildningförebyggare, Tollare FolkhögskolaOKTOBER5 Måndag BrorISLAND NordAN, nordisk alkoholochnarkotikakonferens i Reykjavik,5-7 oktober.JUNI 2007 ACCENT 21

accentREPORTAGEDavid Zavala Barra, kokaodlare i Yungas, Bolivia.

Bolivia är det enda landet i världen där odling av kokablad är laglig.Sedan kokaledaren Evo Morales blev president i Bolivia har kontrollenminskat och produktionen ökat. I Bolivia används kokabladenför traditionellt bruk och är något av en nationalsymbol. Hur mycketsom används till framställning av narkotika är oklart.KokalandI Bolivia vill presidenten öka kokaproduktionenTEXT & FOTO FATIMA GRÖNBLADFör att tillfredsställa efterfrågan på kokabladpå Andernas sluttningar. Men förra året uppgickden totala odlingytan till 26 000 hektar,och det är uppenbart att en stor del av produk-- är platt och bördigt, vilket gör att kokaplantorna växer snabbt--DAVID ZAVALA BARRA BOR Evo Morales är den förstapresidenten i Bolivia medindianbakgrund. Han ärockså ledare för sex kokaodlardistrikt.den lätt att odla, berättar David Zavala- och kräver varken konstgödsel eller bigaär att rensa ogräs och skörda. ---det. ursprungsgrupper har landet länge letts av en spanskättad elit.-JUNI 2007 ACCENT 23

accentREPORTAGEKokan I Yungas odlas på Andernas sluttningar.ordförande för sex kokaodlar-distrikt.han ville satsa på att industrialisera kokabladen för att utvecklaför att utöka den tillåtna ytan till 20 000 hektar.ENLIGT ANDREW STANDLEY, EUs tionellaefterfrågan, och att ytterligare 4 000 hektar ska användasför att utveckla nya produkter för export. Angående resterande- -24 ACCENT JUNI 2007

David Zavala Barra tar under intevjun fram en påse kokablad ochställer fram på bordet. Han berättar att han ofta tuggar koka, dels isociala sammanhang, dels när han jobbar på åkrarna. Det gör honompiggare och dämpar hungern i väntan på middagen.Andrew Standley betonar att en viktig pusselbit fortfarande-- MÅNGA TECKEN TYDER PÅ att en allt större andel av kokainproduk--FAKTA KOKAODLINGBOLIVIA är det land i världen där det traditionellabruket av koka är mest utbrett. Kokan tuggas och stoppasupp i en boll i kinden, vilket motverkar trötthet ochhunger och minskar risken för höjdsjuka. Kokan haräven medicinska egenskaper och hjälper bland annatmot magont. På Andernas högplatåer används kokan vid religiösaritualer, till exempel för att spå någons framtid.Bolivia är världens tredje största producent av koka efter Colombiaoch Peru. För att framställa kokain krävs en process där olikakemikalier tillsätts i flera led för att lösa ut och destillera alkaloiderna.För att tillverka ett kilo kokain behövs 150-400 kilo kokablad.JUNI 2007 ACCENT 25

accentINTERVJUGunnar Ohrlander eller"Doktor Gormander" harlänge varit engagerad ialkoholpolitik men tycker attnykterhetsrörelsen har ettproblem: den är för mesig.Med vässad blick för samtidenTEXT & FOTO PIERRE ANDERSSONtt samtal med Gunnar Ohrlander blir lätt lite spretigt.Det betyder inte att han är ofokuserad eller talar osammanhängande,det är snarare så att så mycket intressantkommer fram under samtalets gång att det blirsvårt att hålla tråden. Vårt samtal i villan i Sköndal isödra Stockholm tar sin början i sextiotalets journalistik,går via Doktor Gormander, Fria Proteatern och skolpolitikoch slutar med en synpunkter om alkoholens Dagens Nyheter i början av sextiotalet skrev alla under pseudonym.Hans syster föreslog signaturen ”Gorm”, far till Harald Blå-brodern hade till sin moders stora förtret valt att gå ur SvenskaKyrkan, dessutom tyckte hon att namnet passade en ung manmed starka åsikter riktigt bra.Några år senare efter att ha slutat på Dagens Nyheter jobbadeGunnar Ohrlander på Stockholmstidningen.– Jag skrev återkommande kåserier där under signaturenGorm. Men så ville cheferna tillföra lite akademisk kompetenstill tidningen, berättar Gunnar Ohrlander och ler. Men bara ”Dok-stället.När han skriver i Aftonbladet idag är det både under sitt egetnamn och under signatur.– Som Gormander är jag fri att hitta på vad jag vill, det är jättekul.Häromveckan skrev jag om ett samtal jag haft med försvarsministerni en tvåsitsig JAS över Afghanistan till exempel.Gunnar Ohrlander har hunnit med betydligt mer än journalistikoch kåserier. Under tio år skrev han texter för Fria Pro teatern,jadepå Dramaten i Stockholm.– När jag slutade på Aftonbladet ringde de från Dramaten ochundrade om jag kunde hjälpa dem med en pjäs om zigenare somde skulle sätta upp. Det blev en väldig framgång.Gruppens nästa projekt blev pjäsen ”Nils Johan Andersson”,byggd på intervjuer med arbetare vid Norrbottens Järnverk iLuleå AB (som också förkortas NJA).– Det var en utmaning att komma utifrån och berätta historierpå ett nytt sätt. Vi gjorde en slags arbetarrevy som byggde påderas egna berättelser. Järnverksarbetarna satt med under repetitionernaoch såg till så att det blev rätt.ATT GÖRA TEATER UTIFRÅN arbetarnas egna perspektiv var revolutionerande.Redan innan pjäsen haft premiär attackerades den frånpressen, LO, Industriförbundet och verksledningen på NJA.– Men arbetarna gillade den. Vi spelade den bland annat för destrejkande i Kiruna under den stora gruvstrejken 1969.Framträdandena för de strejkande var kontroversiella och intesanktionerade från Dramatens ledning, vilket gjorde att gruppensparkades ut. I stället gick man till Riksteatern, bildade Proteaternoch satte upp en pjäs om strejken på Volvo. Inte heller dettavar populärt – som statlig teatergrupp förväntades man inte taNamnet Fria Proteatern var fött.Fria Proteatern fortsatte att skriva och sätta upp revyer från enradikal vänsterposition med texter om arbetsliv, facklig kamp,glesbygdspolitik och maktmissbruk. Det höll gruppen på medända fram till 1991. Musiken var alltid en naturlig del i revyerna.Stefan Ringbom var den som komponerade det mesta av musikenmedan texterna skrevs främst av Carsten Palmaer och GunnarOhrlander.26 ACCENT JUNI 2007

accentINTERVJUEn annan fråga som har engagerat Gunnar Ohrlander en längretid är alkohol- och narkotikapolitik.– Jag lärde känna Nils Beijerot redan på sjuttiotalet, men detvar först på nittiotalet som jag kom närmare de här frågorna. Jaginsåg att de som driver narkotikafrågorna hårdast inom exempelvisFN är de fattiga länderna. De har sett problemen. Det blev enaha-upplevelse för mig.dernaför den svenska narkotikapolitiken.– Den restriktiva narkotikapolitik som vi införde i mitten av1980-talet är i grunden en kompromiss, säger Gunnar Ohrlander.Vänstern ville satsa på vård och högern på hårda tag och så blevdet en blandning. Trots det, eller kanske tack vare, är det nogvärldens mest framgångsrika narkotikapolitik.De förändringar som sker oroar. Han tycker att kriminaliseringenav eget bruk är bra men ser att trenderna håller på attskifta.– Redan i början av nittiotalet påbörjade man nedmonteringenav den restriktiva narkotikapolitiken. Tyvärr så verkar det bli entillbakasvängning mot harm-reduction på många håll. Det ver-blemetär över.Han ser också en koppling till en mer tillåtande attityd till alkoholde senaste tio, femton åren och pekar på det svenska medlemskapeti EU som en starkt bidragande faktor.– Om inte nykterhetsrörelsen hade gått på de lögnaktiga försäkringarnaom att vi skulle få behålla vår alkoholpolitik … jagtror inte att vi hade varit medlemmar om nykterhetsrörelsen sattned foten och sagt nej till EU. Så jämn var ju folkomröstningen.ÄVEN OM HAN SJÄLV inte är helnykterist ser han den folkliga kampenmot droger och nykterhetsrörelsen som en viktig kraft i samhället.Men han är inte heller främmande för att kritisera den.att det krävs lite tuffare tag i de här frågorna. Vem ska annarsdriva dem?Gunnar Ohrlander menar att nykterhetsrörelsen borde ta sigtillbaka till centrum av diskussionen och inte vara rädd för attgöra kontroversiella ställningstaganden.– Jag tror att nykterhetsrörelsen ibland varit lite för intresseradav att få bort töntstämpeln. Det är förståeligt, men man får intebli så intresserad av det att man tappar själva idén med verksamheten.Jag tycker att det behövs mer drastiska aktioner. Nykterhetsrörelsenmåste visa att det är hedervärt att inte kröka.roendeAlkoholsamverkan, ett samarbete mellan staten ochbryggerinäringen som för några år sedan hade som mål att lindraeffekterna av det svenska medlemskapet i EU.”Med OAS kunde spritbranschen bokstavligen köpa sig en plats i regeringskansliet,det närmaste man kan komma myndighetsstatus. Man hadetvå mål för sitt deltagande. Först och främst ville man tvätta sitt rykte, blirumsren och uppträda tillsammans med socialministern på myndighetsnivå.OAS blev en storartad chans att få stat och samhälle bakom tankenatt folk ska dricka sprit.”Senare har han också kritiserat statliga Alkoholkommittén ochdess chef Håkan Wrede.– Men där var jag kanske lite tidigt ute. Håkan Wrede var juchef även för OAS och jag tänkte att det skulle bli mer av sammasak. Men deras opinionsbildning är nog bra. Jag är inte emotinformation, men vi vet ju att den har väldigt begränsad effekt.I mitten av 1970-talet tackade Gunnar Ohrlander för sig på FriaProteatern. Han fortsatte dock att skriva, både pjäser och böcker.En av böckerna hette ”Kunskap i skolan” och handlade om kon--ska vi satsa på att alla elever mår bra och hänger med? Att ämnetGunnar Ohrlander hemma i köket i villan i Sköndal, Stockholm.engagerar Gunnar Ohrlander är uppenbart. Han tycker att skolanhar en viktig uppgift i att höja folkets kunskapsnivå för att på såvis göra oss till ”herrar i vårt eget hus”.– Under många år försummades kunskapsförmedlingen i skolan.Det började redan på 1960-talet. Man införde till exempelrelativa betyg. Det innebar att betygen i varje klass skulle fördelasenligt en normalfördelningskurva med ett visst antal femmor, ettvisst antal ettor och så vidare. Trettio procent av klassen var pertill en väldig katastrof.28 ACCENT JUNI 2007

Boken togs emot med stort intresse och Gunnar Ohrlanderägnade två år åt att åka runt i landet och prata om skolfrågor.Han menar att samma frågor är aktuella än idag.– Det ska bli intressant att se vad socialdemokraterna formulerarför skolpolitik. De säger att de vill ta tag i skolfrågorna men demåste nog göra mer än att klanka på skolminister Björklund i såfall. Många verkar leva kvar i en föreställning om att grundskolanska vara en oas för bildning där man inte får störas av den storajag tycker att de har fel. FAKTA GUNNAR OHRLANDERÅLDER 68 årFAMILJ Sambo, tre barn i tidigare äktenskap och sju barnbarn.BOR Villa i Sköndal i StockholmARBETET Krönikör, kulturdebttör och författare.AKTUELL Ständigt aktuell som krönikör i bland annat Aftonbladetunder signaturen Doktor Gormander. Gunnar Ohrlander har ocksågett ut ett 20-tal böcker.JUNI 2007 ACCENT 29

accentGODA LIVETTrädgården fick Eva-Lott Lyrstrandatt blomma på nytt. Doften från jorden,de färska grönsakerna blev enpåminnelse om att livet fanns där,bortom all det svarta, ångestfylldasom tidigare var hennes vardag. TRÄDGÅRDSTERAPI Det är sval april närvi besöker Iris utvecklingscenter och denstörsta delen av trädgården ligger nu ochgror i växthuset. Eva-Lott visar hur de frönhon petat ner i jorden, vattnat och sköttom, nu hälsar våren välkommen på ljusgrönaförsiktiga stänglar. Det ska bli tomater,basilika, broccoli och tagetes. Här i detlilla varma glashuset har hon tillbringat enstor del av sin tid på behandlingshemmet.Under veckor har hon följt det lilla fröet,sett hur det med kraft tagit sig fram genomjorden, fått växa i sin egen takt.– Jag blir lugn av att se allt gro. Det härär som små skötebarn, massor av små, småskott som kommer att växa och bli störreoch kraftfullare. I arbetet här känner jagatt jag blivit viktig för mig själv, att se attallt som växer ger kraft, säger Eva-Lott.Hon berättar om åren innan hon komhit, om hur allt bara varit ett enda långt jeslagare.Det började med två glas vin påkvällen efter jobbet, för att komma ner ivarv, lugna nerverna och mota ångestensom försökte tränga sig på. En ångest överatt inte prestera tillräckligt bra på jobbet,över att inte räcka till, och i grund och bottenen ångest över känslan av att aldrig hablivit sedd och älskad av sin mamma.– Jag har haft en trasig uppväxt medkärlekslösa relationer. Hela mitt liv har jagförsökt prestera för att få kärlek. Till slutgick jag liksom sönder, säger Eva-Lott närvi sätter oss och dricker kaffe med hembakadkaka i matsalen.ALKOHOLMISSBRUKET LEDDE TILL LÅNGA sjukskrivningsperioderoch. för två år sedan brastdet helt, livet var nattsvart. Eva-Lott togtabletter och sköljde ner med vin. Någotannat alternativ än döden kunde hon intehenne att gå och hämta telefonen, lyftaluren och slå larmnumret. Kanske var dettanken på barnbarnen, sonen, eller denegna livskraften. Hon hann. Efter ambulansfärdtill sjukhuset och magpumpningkom ett långsamt och smärtsamt uppvaknandetill ett nytt liv.30 ACCENT JUNI 2007– Det var ute i växthuset som processen började för mig, det fanns något där som öppnade upp mig, ga– Jag hade aldrig trott att jag skullekunna hamna i missbruk. Jag kände migså misslyckad, där satt jag 54 år och totaltvärdelös.Till slut bestämde hon sig för att be omhjälp och ringde socialtjänsten. Det varförsta gången hon insåg att hon behövdehjälp. Nu har hon varit på behandlingshemmeti sju månader och nu är det dagsatt leva sitt eget liv igen.– Det var ute i växthuset som processenbörjade för mig, det fanns något där somöppnade upp mig, gav mig hopp. Jag höllupp ett frö och funderade på vad det skullebli av just det fröet. Det kändes som att jagsjälv hade möjlighet till pånyttfödelse, attfå blomma på nytt, berättar Eva-Lott.DET VAR FÖR ETT och ett halvt år sedan somidén om att använda trädgårdsterapi somen del av behandlingen av missbruk kläcktes.Arbetsterapeut Åsa Holmberg, stod i

Människor växer där livet växer.FOTO: LARS ANDERSSONArbetet i sig är lugnande.FOTO: LARS ANDERSSONFAKTA TRÄDGÅRDTERAPIg, gav mig hopp, säger Eva-Lott Lyrstrand som hittat tillbaka till glädjen i livet igen.FOTO: LARS ANDERSSONTERAPITRÄDGÅRD En trädgård sombyggts i anslutning till ett behandlingshem.Trädgårdsarbetet är en del av terapinoch arbetsterapeut, behandlingspersonaloch trädgårdsmästare finns knutna tillverksamheten. Det finns ett flertal trädgårdarsom används för rehabilitering förutmattade och deprimerade personer,men att vårda missbrukare med trädgårdsterapiär nytt.Utbildning i trädgårdsterapi för vårdpersonalfinns vid Sveriges lantbruksuniversiteti Alnarp.köket på behandlingshemmet och pratademed kocken om hur viktig själva omgiv-– Vi har ju satsat mycket på att det skavara vackert här inne men helt glömt bortutemiljön.Hon kontaktade Simon Irvine, trädgårdsmästarenpå Läckö slott, och han blevintresserad, att det gröna är terapeutiskt ärhan övertygad om. De behöver sin tid, det är inget som går attskynda på. Många som kommer hit är vanavid snabb behovstillfredsställelse, alkoholeller droger. Men växterna ger ett lugn ochen ödmjukhet för livet och för en själv,säger han.Mellan huvudbyggnaden och bostadsbarackernahar Simon Irvine skapat rundlardär det ska planteras grönsaker och kryddor,omgivna av ligusterhäckar. Det skainte gå att bara rusa över gården.– När jag kom hit var det en sådan hets,klienterna sprang över gården. Jag villebygga in ett lugn i själva utemiljön. Det ärett sätt att sakta ner tempot och göra detmöjligt för människor att stanna upp ochfå se nya saker, säger Simon Irvine.Att vårda miljön blir också ett sätt attvisa vördnad för livet. Att påminna ommänniskans behov av grönska, kärlekentill det gröna och det levande.– Att vårda växter är att visa respekt förJUNI 2007 ACCENT 31

accentGODA LIVETArbetsterapeut Åsa Holmberg och trädgårdsmästare Simon Irvine i växthuset på Iris behandlingscenter.FOTO: LARS ANDERSSONlivet. Det blir ett sätt att visa för sig självatt växter är värda att bli omhändertagna,i förlängningen blir det också en påminnelseom att ta hand om sig själv.ARBETET I TRÄDGÅRDEN FUNGERARsom ett viktigtkomplement till samtalsterapin tyckerÅsa Holmberg. Det ordlösa är viktigt, attatt tänka.– Men också det lustfyllda, det är juroligt att plantera lökar, gräva och vattna,säger Åsa Holmberg.Därför bygger trädgårdsterapin på frivillighet,den som vill får vara med. Endel deltar bara i själva grävandet, andratycker om att sköta om fröna. Många sitterbredvid och tittar på, tycker att det äri trädgården. En viktig del har varit detfysiska arbetet, att få vara ute mycket, fåen vettig dygnsrytm, andas frisk luft ochbli behagligt trött.– Många som kommer hit har mycketångest och att få jobba sig trött kan vara ettskönt sätt att hantera den. Det är skönt attfå göra något som ger ett tydligt resultat,att plantera ett träd, eller sätta ett frö somsedan växer och blir något ätbart, säger ÅsaHolmberg.En av klienterna berättade för Åsa: ”Tänkatt det blir något bra, att det växer trots attjag är inblandad.”– Det är många som bär en oändlig massamisslyckande i sig, det är skönt för självkänslanatt få lyckas. Därför är det ocksåviktigt att arbetet i trädgården blir bra, attvåra klienter får bra vägledning och hjälp.FAKTA IRIS BEHANDLINGSHEMIRIS Behandlingen på Irisutvecklingscenter i Mullsjöbestår av psykoterapi, socialplanering, nedtrappning avläkemedelsberoende, nätverksbyggandeoch livsstilsarbetesom bland annat innebärmassage, trädgårdsterapi,qigong och social träning.Klienterna som kommerhit har problem med alkohol,läkemedel eller narkotika.FÖR EVA-LOTT HAR TRÄDGÅRDEN blivit mer än enbehandlingsform, det har blivit en passion,och hon ska nu börja arbeta i trädgårdenpå Läckö slott. Dessutom har hennes hemkommunbett henne att vara med i ett projektmed äldre människor och växter.– Jag har hittat tillbaka tilllivet. Arbetet med växternahar varit en del av att påminnaom vördnaden inför livet,och att man faktiskt inte alltidmåste prestera. Dessutomtänker man väldigt bra när man gräver ijord. Jag har återfunnit mitt eget värde därvid krukorna i växthuset.HANNA NOLINaccent@iogt.seDet finns 46 vårdplatser ochgenomsnittsåldern är 35 år.Förutom behandlingshemmeti Mullsjö finns verksamheteri Stockholm, Göteborgoch Enköping.32 ACCENT JUNI 2007

accentGODA LIVETSömmerskor med stillasittandejobb ska äta sallad och frukt. Kaffeär bra för korpulenta som vill blimagra, men av öl blir man fet.Råden kommer från läkaren ochhälsorådgivaren Carl von Linné. LINNÉÅRET Redan som läkarstudent skrevLinné om hur man kan förbättra sin hälsaoch hålla sig frisk långt upp i hög ålder.Grundregeln är att vara måttlig med mat,dryck och motion.Carl von Linné skulle ha blivit präst liksomsin far, men skolarbetet gick inte sålysande. Hans naturkunskapslärare, doktorRothman, som upptäckt hans storaintresse för naturvetenskap, föreslog atthan skulle studera till läkare i stället. Påden tiden fanns bara ett tiotal provinsialläkarei Sverige. Utbildningen var lång ochutomlands. Så 1735, vid 28 års ålder, doktoreradeLinné i Holland, och sex år senarevar han professor i medicin i Uppsala.Linné, som är mest känd för sin systematiseringav växt- och djurriket, ägnademycket tid åt att försöka hitta svenskaläkeväxter. Eftersom Sverige strävadeefter att bli självförsörjande, kunde dyrautländska läkeväxter lika gärna ersättas avsvenska växter med liknande egenskaper.Och utländska växter som man inte hittadenågon svensk motsvarighet till, odlades påprov i Sverige. Det var så de svenska medicinalträdgårdarnakom till.HÄR ÄR NÅGRA AV doktor Linnés hälsoråd ikomprimerad form:Socker förstör aptiten och förslapparmagen, och det gör även tobak och snus.Salt gör en tung, både fet och muskulös.Den som äter för mycket eller för lite förstörså småningom sin kropp. Manska inte äta mer än två gånger perdag, och då för att stärka sig, ickeöverlasta magen. Äter man en ensidigoch dålig kost kan man må dåligt. sorters fetma, och vilken man drabbas avsom är en ”lös” föda, och samtidigt är stillasittandeutvecklar fetma. Den fetman fruntimmer”. Den andra typen förekommerhos dem som äter måttligt, och samtidigtrör på sig och vilar med måtta.Olika sysselsättningar kräver olika sortsföda, exempelvis bör sömmerskor somCarl von Linné var inte bara expert på blommor utan var också en läkare med bestämda uppfattningarom hur människan skulle leva för att må bra.FAKTA CARL VON LINNÉ300 ÅR Carl von Linné, 1707-1778, botaniker,läkare och zoolog, lade grunden förden moderna nomenklaturen inom biologinoch den moderna systematiken somgrupperar växter och djur. Han anses ävenvara fader till den moderna ekologin.är stillasittande äta sallad och frukt. Ochfrukt är för övrigt människans bästa föda.Sallad bör man äta ” … rå med olja, ättika,salt och ofta äggula”. Sallad ”… reta aptiten,befria tungan och tarmarna från orenlighetoch häva förstoppning”.Motion ger värme i kroppen och relax-tillgodogör sig maten bättre. Lagom motionär bäst. Det hjälper mot sjukdomar. StarkILLUSTRATION: ANETTE RIMÓNTmotion är däremot skadligt. Med jämnamellanrum ska man göra ”lätta kroppsrörelserintill en tredjedel av dagen”. Kroppsrörelsenska göra dig fuktig, ej svettdrypande.Öl, vin, kaffe och te är skadligt i omåttligamängder. Kaffe är bra för feta och korpulentasom vill bli magra. Av öl däremotblir man fet.OM BRÄNNVINET SKRIVER LINNÉ: ”Jag vill ockmedgifwa, at spiritucuse saker, då det rättbrukas, gjöra det som intet annat ting gjör,nemligen upmuntra lif och sinnen, menså ädle, som de äro, så warsamt måste dehanteras. Ty all vana är farlig, och allt förmycket skadeligt.”Linné lär själv ha varit måttlig med detmesta.Han blev 70 år gammal, vilket varen aktningsvärd ålder på 1700-talet. Kanskehans ålder och leverne bekräftar att detligger någonting i det svenska begreppet”lagom är bäst”.ANETTE RIMÒNTaccent@iogt.seJUNI 2007 ACCENT 33

accentGODA LIVETTIPS OCH SYNPUNKTER Maria Zaitewsky tel: 08-672 60 56 e-post: maria.zaitzewsky@iogt.seARBETE Kvinnor som arbetar i företag med övervägandeandel män är friskare än kvinnor som arbetar iföretag med jämn könsfördelning. Även bland män finnsen tendens till lägre sjukfrånvaro i mansdomineradeföretag. Det visar en studie från Karolinska Institutetoch Uppsala universitet, där både tjänstemän ocharbetare ingår. Studien omfatter mer 2000 företag medmer än 74 anställda. En förklaring tros vara att eftersommän är mindre sjukskrivna än kvinnor, ”smittar” delåga sjukskrivningstalen av sig på samtliga anställda iföretag där män dominerar. Den nya studien motsägertidigare studier som säger att sjukfrånvaron är lägst iföretag med jämn könsfördelning.MARIA ZAITZEWSKYVita jordgubbarbättre för allergiskaJORDGUBBAR Pollenallergikerär ofta också allergiska motjordgubbar. Men nu visarforskning attdet allergiframkallandeämnet i gubbarnavarierarberoende påsort och blandde med mindrerött färgämne var halten lägre.Vita jordgubbar kan alltså varaett bra alternativ - men än såning.De är för små och mjukaoch oattraktiva, eftersom deinte är röda.Hälsosam skolmatminskar viktenBARNFETMA Nyttigare skollunchoch förbud mot godis,bullar och saft i skolan är ettbra sätt att minska risken förövervikt hos barn, visar en studiefrån Karolinska Institutet.Efter fyra år hade antalet överviktigaeller feta 6-10-åringarminskat med 6 procent i deskolor i studien som satsat påhälsosam kost. Forskarna räknarmed att 15-20 procent avalla barn är överviktiga i dag.Snart klonadmat på tallrikenMAT Snart kommer vi i attkunna få klonad mat på tallriken.Åtminstone om vi bori USA eller EU. Detta trots attdet saknas forskning på hurklonad mat påverkar vår hälsa.En preliminär utvärderingvisar dock att man inte harhittat några risker. Fördelarnamed att klona är att det kan gemer mjölk, mer kött och friskaredjur.Rökning minskarchans att bli pappaRÖKNING Män som röker ochsnusar minskar dramatisktsina chanser att bli pappor.De har färre spermier än ickerökare.Om rökarens och snusarensmamma dessutom röktunder graviditeten blev spermie-minskningen49 procent.Det visar en undersökningfrån MAS.FOTO: PHOTOS.COM/SAMTLIGA BILDERKÖTT VÄRRE ÄN BILARMILJÖ Säg helst nej till kött - om du vill vara miljövänlig. Växthusgaserfrån köttproduktionen överstiger nämligen de som kommerfrån till exempel transporter. Köttätandet i världen har femdubblatssedan 1950 och tillsammans sätter vi i oss ungefär en kvarts miljardton kött varje år. Fram till år 2050 väntas konsumtionen ha fördubblatsytterligare en gång. Men ökningen har möjliggjorts genom sjunkandepriser och att forna tiders betande boskap till stor del ersattsmed storskaliga och hårt effektiviserade djurfabriker.Om det ändå blir biff på grillen, välj svenskt! Men kolla var djurenfötts upp. Säg ja till nötkött producerat på naturbetesmark i enskogsbygd samt griskött producerat på lerjord i det inre av Mellansverige.Också importerat från Brasilien kan vara okej - inklusivetransporten - om djuren är uppfödda på en gård med bra markvård.För närvarande produceras 55 procent av den svenska konsumtionenav nötkött och 85 procent av griskött i Sverige.MARIA ZAITZEWSKYKälla: SLUVar tionde harbesvär av mobilMOBIL Var tiondesvensk fårhälsobesvär avatt tala i mobilen.Det visar enny temoundersökningpå uppdrag av Elöverkänsligasriksförbund. Devanligaste symptomen är hettandekinder och öron, stickningar,illamående, yrsel ochBOKTIPSMarkus AujalayMed mycket gröntNatur&KulturFör prisvinnandekockenMarkus Aujalayär grönsakerhuvudsaken.Nej, han är inte vegetarian.Men han anser att grönsakermåste få ta mer plats på vårabord. Bara för att det är såhimla gott – och nyttigt förstås.Med hjälp av en gnutta fantasi,bra råvaror och kunskap kandet bli hur läckert som helst.I den här härliga boken medaptitretande bilder är grönsakernai absolut fokus – tillsammansmed tillbehör som köttoch fisk.MARIA ZAITZEWSKYvärk. Lars Mjönes, rådgivarepå Statens Strålskyddsinstitut,medger att mobiltelefonanvändandekan innebära vissarisker. Enkla sätt att undvikaproblem är att använda handsfreeoch inte ringa där det ärdålig täckning, då telefonenmåste jobba mer och därmedstrålar mer.Kvinnor nätsurfarefter bättre hälsaHÄLSA efter hälsa och medicin. Sverigesledande hälsoportal, Netdoctor.se,har cirka 450 000kvinnor mellan 25 och 65 år.År 2000 använde 15 procent avnätanvändarna Internet för atthitta medicinsk information. Idag är siffran 50 procent.34 ACCENT JUNI 2007

accentKULTURJonas Andersson blev drogfri och gifte sig i San Pedro-fängelset i La Pas, Peru och fick två barn innan han kunde fly till Sverige.FOTO: PRIVATFann lyckan i fängelsetKungälvsbon Jonas Anderssonöverlevde fem år i det ökända SanPedro-fängelset i La Paz, Peru, ochkom dessutom ut i friheten som endrogfri, lyckligt gift tvåbarnsfar EL CHOCO Om sina märkliga erfarenheterberättar han i den nyutkomna boken”El choco” (Prisma), skriven av journalistenMarkus Lutteman.Men Jonas själv tonar ner det äventyrliga.– Det var en tragedi, men också en bisarrkärlekshistoria. Utan åren i Bolivia hadejag ju inte träffat min fru. Men jag är kluven,för jag vet också att det jag gjordevar väldigt fel och jag skäms för det,även om jag inte skulle vilja vara utanerfarenheten så här i efterhand.Det han gjorde var att försöka smugglaut narkotika från Bolivia. För besväretskulle han bli skuldfri samt få 50 000 kronordirekt i handen. I Sverige hade Jonashamnat i fel sällskap, led av ångest, börjatsjälvmedicinera och var snart fast i ettdrogmissbruk. Resan till Bolivia såg hansom en lösning på sina problem.undrade vad han hade gett sig in på. Ochkilo kokain, hade han träffat Deysi, kvinnansom skulle bli hans hustru.JONAS FÖRDES TILL SAN Pedro-fängelset. Hanchockades. Smutsen och stanken var outhärdlig.Småtjuvar, knarklangare ochmed betonggolv och utan toalett. Hackordningenvar obönhörlig. Den som inte kundeförsvara sig hamnade längst ner i hierarkin.Jonas, som inte kunde någon spanska,hade språket som handikapp. Men han varlång och kraftig och snart bemöttes hanmed respekt, trots att han sällan användevåld. Han gick under smeknamnet ”el choco”,den blonde.Han blev av sina medfångar informeradom att det fanns en bättre avdelning, Posta,dit han kunde söka sig – om han hadepengar. Via UD och hans mamma Ulla höllsig på Posta, där han hyrde en fullt utrustadlägenhet.Med mutor och pengar kunde allt köpas.Mat, elektronik, narkotika, möbler ochboende. Några knarkkungar levde lyxlivi rymliga våningar inne på fängelset. SanPedro fungerade som ett mini-samhälle,Om jag hade knarkat,vilket nästan alla gjorde,hade jag gått under.med olika ”klasser”, och ”stadsdelar”, ditfångar hade tillgång utifrån ekonomiskaresurser. Vakter och poliser såg genomslant i handen.MED TIDEN ACKLIMATISERADE SIG Jonas, blev vänsom inkluderade regelbundna besök avDeysi. Han rörde varken narkotika elleralkohol, eftersom hans drivkraft att kommaut i friheten som en hel och frisk människavar så stark.– Om jag hade knarkat, vilket nästan allagjorde, hade jag gått under, säger han ochkonstaterar att han faktiskt var lycklig ifängelset, förmodligen som en konsekvensav drogfriheten. Han kände sig paradoxaltnog trygg och harmonisk. Kärleken hadenaturligtvis också en positiv inverkan.Så småningom gifte sig Deysi och Jonasoch de välsignades av en före detta knarkkungsom sadlat om till präst. Deysi blevgravid och dottern Steffany föddes.UNDER DEN HÄR PERIODEN hade Jonas kunnatfå avtjäna sitt straff i Sverige om han hadevelat, men på grund av sin nya familj, valdehan att stanna kvar i Bolivia.2005 föddes sonen Sebastian och i sambandmed förlossningen lyckades Jonasmuta sig till villkorlig frigivning, vilket utanför fängelsemurarna dagtid. Familjenlien,där de efter en nervös väntan slutli-– Känslan att vara tillbaka var helt enorm.Som jag hade drömt om det ögonblicket,säger Jonas, som i dag bor i en lägenhet tillsammansmed Deysi och barnen. Han arbetarpå ICAs lager, är helnykter och ser sigsom en lycklig man. Nu, i och med boken,vill han ge sig ut i skolor och berätta omsina erfarenheter. Förhoppningsvis kanhan bli ett avskräckande exempel.– Någonstans tror jag att det var ödetsom förde mig till Bolivia. Innan fungeradeju en familj på köpet också! Men jag undrarofta; varför hade just jag sådan tur?FAKTA JONAS ANDERSSONMARIA ZAITZEWSKYmaria.zaitzewsky@iogt.seÅLDER: 32BOR: i bostadsrätt i KungälvFAMILJ: hustrun Deysi ochbarnen Steffany, 4 och Sebastian1,5AKTUELL med boken ”El choco”ARBETE: LagerarbetareJUNI 2007 ACCENT 35

accentKULTURGångna tiders bröllopssmyckningKrona och Krans, smycka till fest och bröllopUpplands museum i UppsalaUTSTÄLLNING I alla kulturer utför vi ceremonier föratt markera viktiga förändringar i våra liv. I synnerhetbröllopet är och har varit en sådan stor förändring. Idag markerar vi övergången till äktenskapet med enring, kanske en kyrklig ceremoni, bröllopspresenter ochen stor fest efteråt. Förr spelade dock gåvorna en störreroll än i dag. Ett sätt att ”fråga chans” på någon varatt ge mindre gåvor för att känna sig för. Om intressefanns utväxlades dyrbara och rikt utsirade gåvor mellanfästfolket och deras familjer. Det kunde handla om broscher,pengar, guld, mönsterstickade strumpor, handskar,eller sidensjalar. Ofta var det fråga om hemslöjd.Vackert om livetsuppgång och förfallVACKERT BISARRTStilla livKinesisk film av Jia Zhang-KeFILM När världens störta dammbygge, Tre raviner, var färdigställti maj förra året hade 129 städer och 1711 byar i områden som totaltbefolkades av bortåt 2 miljoner människor, översvämmats och förstörts.”Stilla liv” skildrar gruvarbetaren Han och sjuksköterskanShens skilda resor tillbaka till före detta hemstaden Fengjie, somde lämnat på grund av dammbygget. Särskilt Hans historia gripertag. Någonstans längs floden finns hans före detta hustru och derasgemensamma, nu vuxna, dotter. I sökandet efter dem tar han arbetesom husrivare i Fengjie, ett smutsigt, farligt och deprimerande jobb.Sten för sten, bit för bit, försvinner staden till förmån för dammen.Mitt i denna misär lever fortfarande människor, som klamrar sig fastvid det sista av hembygden.Det är både spännande och intressant att få komma nära en heltannan del av Kina, den som inte syns i broschyrerna. Fotot är vackertoch storslaget och utgör en bisarr kontrast till den grå och trasigamiljön. Det är sannerligen ingen film man blir glad av. Den är mycketlångsamt berättad, snudd på flegmatisk, helt avskalad på humor.Huvudpersonerna förblir distanserade, man kommer dem inte riktigtnära. Men som ett dokument över vår tids skövling av såväl natursom landsbygd i marknadsekonomins namn, är ”Stilla liv” en välgjordoch mäktig film, som dessutom har vunnit flera priser.MARIA ZAITZEWSKYDrottningens chirurgAgneta PleijelNorstedtsROMAN Bokens huvudpersonHerman Schützervar en läkare somverkade i 1700-talets Stockholm.Romanen harinspirerats avhans efterlämnadeskrifter men är ingen bio-berättelse med vissa historiskafakta som ramverk.Schützer är en person somdrivs av en obetvinglig lustatt utforska och förstå människokroppen.Han fascineras avalla sorters sjukdomstillståndmen framför allt av sådanasom har med den kvinnligafruktsamheten och barnafödandetatt göra.När han vid en kompliceradförlossning ställs infördåtidens valmöjligheter attförsöka rädda modern, barneteller ingen av dem så väljerhan att försöka rädda bådagenom att genomföra vad somkanske blir Sveriges förstakejsarsnitt. Eftersom han ären av Stockholms mest aktadeläkare tillkallas han så snartett ovanligt fall dyker upp.Några av dem är så underligaatt han börjar ifrågasätta bådesitt eget kunnande och heladåtidens medicinska vetenskap.Dessa grubblerier lämnarhonom ingen ro.Parallellt med berättelsenom Schützers yrkesutövninglöper den om äktenskapet medden betydligt yngre Nella, hanslivs ljus och modern till hansmånga barn. Nella har gift sigmed Herman på inrådan av sinfar eftersom hon inte kunde fåden man hon egentligen älskade.Äktenskapet fungerar relativtbra under de första årenmen i takt med att Hermanåldras växer Nellas missnöjetill desperation.Detta är en fascinerandeoch bitvis tragisk skildringav hur ett liv förlöper meduppgång, blomningstid ochsedan det ofrånkomliga fallet.Som alltid i Agneta Pleijelsböcker är språket vackert medinsprängda i texten på ett heltnaturligt sätt.ANNA LUNDBÄCKSnäv men lättsamfeministläsningBitterfittanMaria SvelandNorstedtsROMAN Jo, bokens titel provocerarochhet.Och bokenshuvudperson, endesillusionerad30-åring på vägtill Teneriffa påen semestervecka utan manförslår. Under resans gånganalyserar hon resonerandeoch träffsäkert de traditionellakönsrollerna – och kommerfram till att kvinnor som tvingasin i könets alltför snävaramar till sist blir just bittra.välformulerade iakttagelsermed hög igenkänningsfaktor.Ändå känns Svelands bok väldigtsvart-vit. Nästan alla mänberättar-jaget ramlar över äregotrippade, surmulna buttersvinoch kvinnorna är samtligasjälsligen förkrympta. Riktigtså enkelt tror jag inte att detinlägg i jämställdhetsdebatten.Men som lättsam feministläsningmed mycket fniss fungerarden utmärkt.MARIA ZAITZEWSKYSnyggt berättat fråntråkigt BorundaNågon annanstans i SverigeHans GunnarssonAlbert Bonniers förlagROMAN Till en början är jaginte imponerad. Ännu en avdessa böcker där en ”han” ochen ”hon” skildrar sin småtristavardag med oändlig detaljrikedom.Som om inte det vore nogså är vartannat kapitel skrivetav en anonym, excentrisk typ36 ACCENT JUNI 2007

TIPS OCH SYNPUNKTER Maria Zaitewsky tel: 08-672 60 56 e-post: maria.zaitzewsky@iogt.seEn bit in på 1800-talet blev broderier populära och påutställningen finns bland annat broderade giftaskuddarför brudparet att knäböja på under vigseln. När bröllopväl stundade stod brudkronan i fokus; rikt broderad,färggrann och utsmyckad. Kronornas utseende beroddeförstås på var någonstans i landet man levde. Påutställningen syns många nygjorda exempel på vackraoch förvånansvärt färgsprakande huvudbonader, somför tankarna till kurdiska eller turkiska dräkter.Krona och Krans är en liten, men spännande vandringsutställningi Riksutställningars regi och finns iUppsala hela sommaren.MARIA ZAITZEWSKYmaria.zaitzewsky@iogt.semed om möjligtännu bättre sinneför detaljer, i kursivstil dessutom.Men så inser jaghur boken äruppbyggd ochblir förtjust. En person somi ett kapitel träder fram somhuvudperson i ett annat. Dettaberättartekniska grepp ger ettintressant perspektiv och ärväldigt snyggt genomfört.Minsta gemensam nämnareför alla personerna är denlilla hålan Borunda 20 milfrån Stockholm. Det är därman möts förr eller senare,antingen som bofast eller somtragiska händelserna en vinternattger berättelsen dragav deckare fast gåtans lösningfår läsaren välja själv för denavslöjas aldrig.Borunda verkar vara en rätthopplös plats och dess innevånareär tråkiga och galna. Turatt man inte är uppvuxen där,men vem vet om inte grannenär det?HALLÅ DÄRANNA LUNDBÄCKDu är inte bara författare,utan också trädgårdsmästare?Ja, jag har arbetat i 35år med trädgårdar ochägnar fortfarande myckettid åt odling, bland annati min egen trädgård. Jagguidar ibland i Stadsparkenoch anlitas ofta somsakkunnig. Men i dag ärjag främst författare.Tårtor föralla smakerMauds bästa tårtor och pajerMaud OnnermarkPrismaTÅRTBOK Tårta är aldrig fel.- även om ”riktig” anledningegentligen saknas. Man kan jufaktiskt äta tårta bara för attdet är så himla gott! Om dennalivets överdådiga vardagslyx ärenkla recept och mer komplicerade.Tårtorna och pajernaär indelade efter överskådligakapitel som choklad/nöttereller frukt/bär. Alla recept ärförklarade på ett pedagogisktsätt och bilderna är inspirerandeoch smaskigt aptitre-Pavlovatårta? Eller kanske englutenfri chokladdito? För denmånga guldkorn att prova.Maud Onnermark är kändfrån tv och tidningen Allt omMat. 2002 mottog hon GastronomiskaAkademiens Guldpenna.MARIA ZAITZEWSKYKJELL ERIKSSON, PRISBELÖNT DECKARFÖRFATTARE OCH UPPSALABOVad betyder trädgårdenför dig?Den har en terapeutiskfunktion och ger migstillhet och harmoni i enganska bullrig värld. Jagälskar det konkreta i atthålla på med händernaoch att en väl behandladjord ger så myckettillbaka. Att odla ger ettmätbart och tillfredsställanderesultat. Menjag tänker aldrig på mittskrivande när jag hållerpå med jorden, utan ärhelfokuserad på här ochKjell Erikssonnu ! Jag vurmar ocksåför trädgården som enmötesplats för människor.Det är något jagbrukar lyfta fram när jagdeltar i samhällsdebatteni Uppsala.Har trädgården någonplats i dina romaner?Jo, jag det genomsyrarfaktiskt mitt skrivande påså sätt att jag ofta skriverom människans plats ilandskapet på ett ganskalyriskt sätt. Mångaläsare anser att jag ger enrealistisk och samtidigtdrömsk bild av landskapoch natur och det trorjag har att göra med mitteget förhållningssätt tillnaturen.MARIA ZAITZEWSKYMISSA INTEHär kommer några kulturtipsinför IOGT-NTO-kongressen iUppsala i sommar.1BOK Uppsala-bon ÅsaLinderborgs nyutkomna,självutlämnanderoman ”Mig äger ingen”(Atlas) om sin pappa. Hanhade ett havererat äktenskapoch ett svårt alkoholmissbruk.Ändå är boken en kärleksförklaringtill en duktig arbetareoch en hårt arbetande far somgjorde allt för sin dotter.2BARN Uppsala-bonPelle Svanslös och hansvänner! Dagligen anordnaspromenader i Pelles tassspårrunt Åsgränd och ÖvreSlottsgatan. På Pelle-promenadenfår man se var katternai Gösta Knutssons böckerbodde. Bakgårdar, källare ochskjul utforskas. Vandringarnabörjar vid domkyrkans entré.3FIK Ofvandals Hovcafé,anrikt studentfik somöppnade redan 1878.Gammeldags och tung inredningà la burget 1800-tal medmånga bord och en härligblandning av tanter, studenteroch familjer. Hembageri ochalldeles egna bakverk, somden grönglaserade ”studentskan”.Hyfsade priser och braläge centralt, nära domkyrkan,Sysslomansgatan 5.JUNI 2007 ACCENT 37

accentKRÖNIKAElin Lundgren funderar över om IOGT-NTO egentligen har förändrats – trots förbundetsnya visioner och massiva medlemsvärvning. Samvaron är fortfarandedet viktigaste i många lokalföreningar och de nya medlemmarna lyser oftastmed sin frånvaro. Kanske kan Kamratstödet visa vägen till en ny gemenskap?Gemenskapen viktigastAV ELIN LUNDGRENUnder 1995 var vi i ungdomsförbundet,UNF, involverade i endel av de aktiviteter som IOGT-NTO-distriktet hade. Men så vittjag kunde se skedde ingen reell förändring.Vår bild av något mossiga åldringar varspoppigaste insats var att bjuda på Godtemplaredrickafanns kvar.Några år senare bestämde sig IOGT-NTOsförbundsstyrelse för att sätta ner foten ochrealisera visionen om ett mycket högremedlemsantal, och 2005 satte massivavärvningsinsatser igång. Framgångarnalät inte vänta på sig när detta prioriterades.Ryktet säger att Göran Persson frågat vårförbundsordförande Sven-Olov Carlssonhur det kommer sig att vår folkrörelse harsådan kraft att växa medan socialdemokraternahar problem med det.Vi är nog många som stolt berättat hurbra det går för IOGT-NTO. Att vi förutomlemsgrupper,nya svenskar och människormed missbrukarbakgrund. Vi har läst omdet i Accent och hört om det på förbundssamlingar.Några orter framhålls som särskiltframgångsrika och nydanande.Just att vissa speciella ställen kan lyftasfram pekar tydligt på det jag vill uppmärksamma!Det här är inte en utvecklingsom avspeglas i hela organisationen.Framgångarna är väldigt lokala, och trotsatt medlemsantalet ser bra ut i både föreningaroch distrikt betyder det ingentingför verksamheten.Visst är jag medveten om att även passivamedlemmar som väljer att stötta sakengenom ett medlemskap påverkar. Att detger organisationen en styrka att kunnasäga att vi representerar ett stort antalmänniskor med de här åsikterna. Men i detFör de äldre medlemmarnaär det samvaronsom är viktig. Lagamat tillsammans och bliunderhållna.vardagliga arbetet i lokalföreningen, på deorter där det magiska trollspöet inte harsvingats, känns det tungt.Medlemslistorna kommer och är längreän tidigare. Men träffarna fortsätter attminska i antal och en inte försumbar tidåtgår kring funderingar om hur dessa nyaska nås. De som inte kommer trots inbjudningar,både allmänna och riktade. Somhelt enkelt inte visar något större intresse.Jag vill att vi uppmärksammar att helaIOGT-NTO inte lever. Det är nog så attHudiksvall. Örnsköldsvik och Essingenblommar. Men i Hofors är det lugnt.Det är ingen total framgångssaga så somdet gärna framställs.OM KRÖNIKÖREN VILL PETA I VARENDA SYLTBURKILLUSTRATION: RUZAv de medlemmar som går med och blirbjudna på avgiften första året, försvinnermånga året efter. Av dem som gickmed 2005 saknas många inbetalda medlemsavgifter2007. Något som inte precishar trummats ut i organisationen. Densärskilda insats förbundet gör, där storapengar läggs på rekryteringsinsatser, ärkrasst sett nödvändig för att upprätthållavårt nyvunna medlemsantal. Det är ingenhållbar lösning för framtiden.de sista åren och vi har fått tre ben på vilkaverksamheten förväntas vila. Det är alkohol-och narkotikapolitik, förebyggandearbete och socialt arbete. Viktiga områdensom är bra vägvisare när man funderar åtvilket håll verksamheten ska gå.Utvecklingen och förändringsviljanhos medlemmarna har intehängt med. Dragspelskvällaroch äggsexor är det som lockarvåra äldre medlemmar. Att skriva insändareeller arrangera offentliga föreläsningarfår inte medlemsskaran att gå igång. Detär inte den verksamhet som många i IOGT-NTO känner som sin närmast hjärtat. Förde äldre medlemmarna är det samvaronsom är viktig. Laga mat tillsammans ochbli underhållna.Vi måste hitta en väg där detta återigenuppvärderas och ses som en viktig del avIOGT-NTO. Kanske är det så att kamratstödsverksamhetenkan få kompassen attpeka mot vikten av gemenskap igen?Och att satsningar på verksamhet somleder till detta kan prioriteras istället förblocken.Något som ofta leder ut i tommaintet. ELIN LUNDGREN är 28 åroch arbetar som lärare påhögstadiet. Sedan 1999 borhon i Gävle. Ett obrutet engagemangi nykterhetsrörelsensedan hon själv gick i högstadiethar lotsat henne vidarein i politiken. Idag är honledamot i SSUs förbundsstyrelse,och i Gävle sitter hon ifullmäktige och är vice ordförandei socialnämnden.– Det är viktigt att slåss förrättvisa och det man tror på,tycker Elin. Man kan aldriglita på att någon annan förens talan, tyvärr.Ibland kan hon tycka attdet skulle vara skönt att intebry sig så mycket. Då skullehon få mer fritid, och färremedmänniskor skulle bliupprörda.– Alla är inte förtjusta i mittifrågasättande. Men jag kaninte rå för att jag bara måstepilla i varenda syltburk!EVA ÅHLSTRÖM38 ACCENT JUNI 2007

accentKULTURKORSORD NR 5 2007 LÖSNING NR 3 2007Korsord nr 5 2007MILJONLOTTER ATT VINNA. Tre lotter vinner förstapristagaren,en lott vardera får de tio som därnäst har tur i dragningen.Skicka in lösningen till Accent, Box 128 25, 112 97 Stockholmsenast den 1 aug. 2007. Märk kuvertet Kryss 5/07.NAMNADRESSPOSTADRESSVinnare nr 3 2007FÖRSTA PRIS, tre Miljonlotter:Lars-Erik Redin, Gumby, Ödeshög.SIDOVINSTER, varsin Miljonlott: Else-Maj Fransson,Enlund, Ensbro, Oscar Johansson, Växjö, Torbernt Karlsson,Växjö, Anna-Stina Fredriksson, Strömstad, Sven Kindestam,Linköping, Uno Larsson, Kristinehamn, Ava Rudh, Boden,Brage Bergström, Skellefteå, Greta Johansson, Huskvarna,Eva-Britt och Per Fredheim, Sundsvall. Gratulerar!JUNI 2007 ACCENT 39

accentI RÖRELSENär Torsten Friberg ska sammanfattasina 27 år i ledningenför IOGT-NTO är det bara roligaminnen, de mörka stundernaverkar han redan ha glömt. TORSTEN FRIBERG – Inte en timme harvarit den andra lik, säger Torsten Friberg.Och det är ytterst sällan det har känts svårtatt gå till jobbet. Nästan alltid har jag gåtthit med stor glädje. Det är en enorm förmånatt ha fått vara med om den här resan.När han kom till förbundet 1980, kundehan inte drömma om att han skulle blikvar tills han gick i pension.– Jag hade väl aldrig trott att jag skullebli kvar i nästan 27 år, och att jag skullefå möjlighet att bygga upp ett sådant nätverk– eller att IOGT-NTO skulle bli så känti folkrörelsesverige.På frågan om vad som varit allra roligasthar han många svar.– Det roligaste är att IOGT-NTO hargått från motvind till medvind och blivitså uppskattat och respekterat, säger hanoch berättar med stolthet om den respektförbundet numera möter hos kommuner,myndigheter och andra organisationer.– Det roligaste är alla möten med människor,säger han en stund senare och fördjuparsig i minnen av medlemmar,medarbetare och kollegor ialla de nätverk han ingår i inomoch utanför rörelsen.Han nämner gärna namn, menbara med positiva förtecken. Denoch personstrider får vänta förgäves.– Men visst har det varit tufft ibland,medger han. Svårast har det varit när jaginte nått fram med mina budskap. Iblandhar jag känt mig missförstådd, och det ärnog inte alla i förbundsstyrelsen som tycktatt det som Torsten Friberg gjort har varitså bra.– Jag är en konsensusperson som inteändå. Jag inser att alla inte kan gilla alltjag gör, men jag vill ändå att de ska förståvarför jag gör det.Torsten Friberg rensar ur sitt rum på kanslietpå Stora Essingen i Stockholm.FOTO: PIERRE ANDERSSONDET VAR DEN 1 september 1980 som Torstenkom till IOGT-NTO från Centralförbundetför Alkohol- och Narkotikaupplysning,CAN, dit han hämtats från idrottsrörelsen.Uppdraget var att få ordning på ekonomini Sober förlag.– Men jag hann knappt innanför dörrenför IOGT-NTO, när Bertil Lindberg skullesluta.På den tiden fanns en förbundssekreterareoch en kanslichef, och även ungdomsförbundenspersonal var anställd av IOGT-NTO.– I början hade jag alla uppgifter samtidigt.Jag var både kanslichef, personalchefoch ekonomichef.1994 slogs tjänsterna som förbundssekreterareoch kanslichef ihop, och Torstenblev förbundsdirektör för IOGT-NTO-förbundet.Under de här åren har han sett mångamedarbetare komma och gå.– Det är roligt att vi rekryterar ungamänniskor som vill arbeta med oss, tyckerhan. När jag började, var jag den försteanställde med akademisk bakgrund. Idagdemiskutbildning – och samtidigt känslaför den idéburna folkrörelsen.nisationeninte blivit mer hierarkisk.– Vi har nära till varandra, säger Torsten.kunna möta människor direkt när de villprata med mig om både glädjeämnen ochbekymmer.Förbundsstyrelser har också kommitoch gått under de 27 åren.– Jag har överlevt tre ordförande – ochsamarbetat med fyra, säger Torsten. I styrelsenför behandlingshemmet Dagöholmoch på CAN arbetade jag ihop med OlofBurman.– De övriga tre – Rolf Persson, Kjell EJohanson och Sven-Olov Carlsson – har jaghaft ett mycket nära samarbete med ochblivit vän med.Ett mått på förbundets utveckling kanman få genom att titta på den ekonomiskaomsättningen. När Torsten började 1980,hade förbundet en omsättning på 8 miljonerkronor. 2006 var den drygt 80 miljoner.Omsättningen i IOGT-NTO Lotterier, somhar under samma period ökat från 20-30miljoner kronor till ca 400 miljoner.– Jag har varit med om en del,konstaterar Torsten. Vi har fattaten del avgörande beslut, där dethar gällt att våga satsa.I 25 ÅR HAR han varit med i styrelsen förIOGT-NTO Lotterier, där han nu är vice ordförande.Under tiden har han också fåttIOGT-NTO och i övriga folkrörelsesverige.Idag har han tunga uppdrag i styrelsernaför Arbetsgivaralliansen, Trygghetsrådetoch Folkspel. För någon månad sedanutsågs han till ordförande i Folkbildningsrådet,som fördelar statsbidragen till studieförbundoch folkhögskolor.– Det är ett stort uppdrag som jag intehade kunnat åta mig om jag varit kvar som40 ACCENT JUNI 2007

Nu kommer det att bli mer tid hemma i villan för Torsten Friberg. Men ingen pensionärstillvaro ännu, många uppdrag har han kvar.förbundsdirektör, säger han. Nu känns detsom en spännande utmaning – och samtidigtsom ett erkännande för IOGT-NTOrörelsen.Inom rörelsen är han, förutom uppdrageti lotteristyrelsen, ordförande i styrelsernaför Eldsjäl Fond AB, fastighetsbolagetINFAB, studenthemmet Tempus och SverigesAkademikers Nykterhetsförbund.– Man blir rätt mycket generalist, sägerhan. Men fastighetsfrågor har jag ett särskiltintresse för. Jag har sett hur viktigarörelsens föreningslokaler och kursgårdarär för verksamheten.– Men jag kommer nog att bli ihågkom-ningarav fastigheter. ha kvar. ”Så nu går Torsten ner på heltid”,konstaterar arbetskamraterna på IOGT-NTO-kansliet.Helt fel har de inte. Om man räknar omhans arbetstid under de 27 åren till normal40-timmarsvecka hade det nästan räckt tillen heltidstjänst till.– I genomsnitt har jag nog jobbat minsttre kvällar i veckan och 20-25 helger varjeår.Man måste gilla IOGT-NTO och ha enfamilj som tycker att det är värt det.Jobbigast har det varit på våren de år dåförbundet haft kongress.FAKTA TORSTEN FRIBERGÅLDER: 60FAMILJ: Hustru Karin, sönerna Per och Lars,två barnbarnBOR: JärfällaBAKGRUND: Socionom, arbetat inomidrottsrörelsen och på CAN, Centralförbundetför Alkohol- och Narkotikaupplysning,sedan 1980 på IOGT-NTOAKTUELL Som avgående förbundsdirektör– Då börjar aldrig semestern förränandra veckan i juli. Det är inte roligt närfamiljen går och väntar.FOTO: PIERRE ANDERSSONFÖR EGEN DEL KOMMER han alltså inte att hanågra problem med att fylla sin tid ävenefter sommarens kongress, när han lämnaröver till Stefan Bergh. Men han har settmånga andra som mer eller mindre glömtsbort så fort de gått i pension.– Ena dagen blir de avtackade medmånga vackra ord, och nästa dag slutartelefonen att ringa. Det är precis som omde inte existerar längre. Tänk vilket slöserimed resurser!Det vill han ändra på. Därför har hansamlat en grupp kloka personer som skafundera på hur folkrörelserna ska bli bättrepå att ta vara på de nyblivna pensionärernaserfarenheter.– Jag vill att de som tar vid ska förstå vilkenresurs de här människorna är i ställetför att se dem som hot.Som exempel på hur det kan vara när detär som bäst lyfter han fram en av rörelsenslegendariska ledare Sven-Erik Rosander.– Han bara fanns där när han behövdes,prestigelöst och aldrig konkurrerande.Han var nog 75 år sista gången han rycktein och räddade kansliet från kaos!DEN FRITID SOM TORSTEN får när han går ner påheltid tänker han använda till att umgåsmed familjen – ”jag är ju farfar” – se omfritidshuset i Västmanland och motioneramer.– Jag är mycket ute i naturen, jag börjadeju som scout, säger han. Och jag tyckerom att vara ute under enkla förhållanden.– Den här typen av arbete kräver attman är fysiskt frisk, tillägger han. Hälsanär grunden för att orka engagera sig. Jaghoppas att jag får fortsätta vara frisk.Han hoppas också få tid för något rentföreningsuppdrag. Och redan nu ser framemot att få vara gäst vid nästa kongress.– Då ska jag tala om hur rörelsen bordeskötas, säger han och skrattar gott.EVA ÅHLSTRÖMeva.ahlstrom@iogt.seJUNI 2007 ACCENT 41

accentI RÖRELSEUpptäcktsfärden går frånUppsala högar via LinnésHammarby till Domkyrkan ochCarolina Rediviva. KongresstadenUppsala har gamla anor. UPPSALA Så här strax innan sommarenligger de 1500 år gamla kungsgravarna iGamla Uppsala i majestätisk ensamhet. Ettgarlängs de urgamla stigarna. Annars ärdet stilla. Men den fjärde juli klockan 19kommer kongressens invigningsfest att kan prova på olika vikingarelaterade akti- sveakungarna på 500-talet.– Vi kommer också att ha en show medmasker och trummor och en massa andra gressgeneral.av en riklig picknick – och senare på kväl-nellfolkdans.PROGRAMMET ÄR SPÄCKAT, INTE -precis alla.— Det känns viktigt att kongressen verk-ska hända mycket på kort tid. Visst är pro-en.Ingen ska kunna säga efteråt att detDomkyrkan i Uppsala centrum. Katedralskolan den självklara magneten.Det är här kongressen håller till. ligastaden Uppsala – och då är det nästLinné. Det har säkert inte undgått någon- väldigt lantligt och vackert. FOTO: UPPSALA TURISTBYRÅ/SAMTLIGA BILDER hellre vistades i naturen än satt med näsanfå sin vilja igenom och studerade till läkare.Även hans far var mycket intresserad av--Hallå, Olov Johansson,musikgruppen Väsen, som uppträderpå kongressens midnattskonsert.Vilka är ni?Vi är tre spelemän och musiker,ibland fyra, som sedan 1989 spelaren instrumental och alldeles egenvariant av traditionell folkmusik.Folkmusiken vi använder kommerfrån Uppland, precis som gruppen,men vi har utvecklat vår egen stilmed mycket moderna toner ochinslag. Jag spelar nyckelharpa,Mikael altfiol och Roger tolvsträng-Musik gruppe Väsen42 ACCENT JUNI 2007

Linnés Hammarby. i anslutning till museet en vacker trädgårdmed cirka 1400 medicinal och- nyttoväx-- mycket pedagogisk och vid varje plantalatinska namn – också det Linnés verk.– men de latinska namnen. gelseroch här undervisade han också studenter.TIPS PÅ KONGRESSEN1KATERINA JANOUCH, debattöroch författare till boken Anhörig,berättar om hur det är att levaihop med någon som missbrukar. Torsdagden 5 juli 10-12.2ANNA HEDH, rapp och kunnig EUparlamentarikertalar om alkoholpolitikenoch EU. Torsdag den 5 juli12.30-13.153VÄRLDENS BAKSMÄLLA ochvatten. Ett seminarium om tvåvätskor, alkohol och vatten. Alkoholenär ett utvecklingshinder socialt,ekonomiskt och politiskt. Vattnet är enmänsklig rättighet, men också en källatill konflikt. Torsdag 5 juli 11-12.Uppsala högar.FAKTA UPPSALAINVÅNARE 130 000LANDSKAP UpplandHISTORIA Uppsala blev ärkebiskopssäte1164 och under 1200-talet växte ett urbantsamhälle fram kring Fyrisån. Uppsala varfram till slutet av 1700-talet en av Sverigesviktigaste städer. 1477 grundades Uppsalauniversitet, som i dag har 30 000 studenter. i hans sovrum. Den som målade demFÖR ATT AVSLUTA STRÖVTÅGET tavVasa. Domkyrkan kan ingen Uppsala- torn och fransk-gotiska stil. Kyrkan har med torn som mäter 119 meter.Det är runt Domkyrkan som Uppsalas med en mängd restauranger och små café-samt Katedralcaféet (invid Domkyrkan) är tornaoch går man åt andra hållet kommer-MARIA ZAITZEWSKYmaria.zaitzewsky@iogt.se4FYRISHOV, ett av de bästa äventyrsbadeni Sverige. Inomhus ochutomhus, både för barnsliga vuxnaoch barn.5VALLONBRUKET ÖSTERBYBRUK,det näst största i Uppland. Härfanns en masugn redan underGustav Vasas tid och vallonsmedjanbyggdes på 1600-talet av invandrade vallonskayrkesmän. Den 5 juli.6BROR HJORTS hus – ett konstnärsmuseum.I centrala Uppsala. Eftervisningen kan man själv prova påatt skapa konst i Bror Hjorts trädgård.Den 7 juli.ad gitarr. Vi turnerar med konserteröver hela världen.Vilka lyssnar på er?Oj, alla sorters människor, bådeunga och gamla. Vi har kanske inteen enorm lyssnarskara, men desom gillar oss gör det med besked.Vilka förväntningar har ni på midnattskonsertenför IOGT-NTO?Den ser vi verkligen fram emot! Attspela kring midnatt på sommarenlär bli en häftig upplevelse. Vihoppas förstås på att det kommermycket folk och stämningen blirriktigt hög. Vi kommer att spelablandat material från våra skivoroch konserter, men också ha medlåtar från vår nya skiva ”Linnaeusväsen”, som anknyter till Carl vonLinné. Han gillade nämligen musikoch dans!MARIA ZAITZEWSKYJUNI 2007 ACCENT 43

accentI RÖRELSEÅrets 28 motioner till IOGT-NTOs kongress varierar frånrättvisemärkt kaffe till politiskanätverk , språkrör, sexuell läggningoch parentationer. KONGRESSMOTIONER Fyra av årets motionerska behandlas inte bara av IOGT-NTOskongress utan också av UNF och Junis, somhar kongress samtidigt. I en av dem föreslårmedlemmar från fyra föreningar i Råneå,Uppsala, Örnsköldsvik och Göteborg attförbunden vid sina arrangemang alltid skaservera rättvisemärkt kaffe och te.I en annan av de gemensamma motionernaföreslår UNFaren Oskar Augustssonatt de tre förbunden i stället för varsinförbundsordförande ska ha två språkrörvar. Övriga gemensamma motioner gällerpraktiska frågor kring betalningsrutineroch övergångar mellan förbunden.IOGT-NTO-föreningen Globen i Hässleholmvill att förbundet ska protestera motatt det serveras alkohol i TV-programmetBingolotto. Motionärerna påminner omatt det är många ungdomar som säljerbingolotter, och att programmen motverkarföreningslivets insatser för en drogfriuppväxt.TVÅ MOTIONER TAR UPP substitutionsbehandlingför missbrukare. I den första föreslårThure Jadestig och Per-Erik Lundberg frånVästmanland en rad restriktioner för näroch hur sådan behandling ska få användas,i den andra kräver IOGT-NTO-föreningen iJokkmokk, med stöd av distriktet i Norrbotten,att förbundet ska ta avstånd från allaersättningsmedel som behandlingsformoch att de i undantagsfall ska få användasvid avgiftning i max tre veckor.Sju medlemmar från föreningar i Dalarna,Stockholm och Göteborg har reageratEn av motionerna handlar om rättvisemärktkaffe på alla arrangemang inom IOGT-NTO.FOTO: PHOTOS.COM/MONTAGE: EDUARDO MUTISFAKTA KONGRESSMOTIONERMOTIONER är förslag som skrivs av medlemmarnai IOGT-NTO-rörelsen och somkongressen ska ta ställning till. Antaletmotioner varierar från kongress till kongress.Tendensen är att ”motionsfloden”minskar, även om årets notering inte är denallra lägsta. Så här har det sett ut de senastefem kongresserna: 1997 37 motioner,1999 53 motioner, 2001 38 motioner, 200327 motioner, 2005 34 motioner.mot religiösa inslag i parentationer ochminnesstunder över avlidna medlemmar.De föreslår att förbundet ska informeraom att det inte är förenligt med förbundetsverksamhet och samtidigt ge ut en skriftmed exempel på texter och sånger som ärlämpliga i samband med minnesstunderoch andra högtider.Lars Torstensson föreslår i en motion attförbundet i sitt program, som talar om attIOGT-NTO med utgångspunkt från principenom alla människors lika rätt och värdesamlar män och kvinnor utan hänsyn tillnationalitet, religion eller politisk åskådning,ska göra ett tillägg om att IOGT-NTOockså samlar män och kvinnor utan hänsyntill sexuell läggning.Sven-Åke Sjödin i Kramfors föreslår attförbundet ska ta initiativ till ett nätverkför medlemmar som är politiskt aktiva (läsmer om det i intervjun på sid 46).BENGT ISAKSSON I FÖRENINGEN Fridsam i Vetlan-föreslår föreningen att förbundet ska krävaatt reklamskatten avskaffas för föreningar.I en annan motion föreslås att förbundetska starta en utbildning i sponsring som enmöjlighet att få mer resurser till arbetet.Den tredje motionen från Vetlanda, somliksom de båda andra får stöd av Jönköpingsdistriktet,efterlyser mer reportage iAccent om IOGT-NTOs lokala arbete.Motionen om Accent har återkommit motion, som tidigare alltid fått avslag, ärkravet på att lättöl och andra så kalladelättdrycker inte ska få serveras vid IOGT-NTO-arrangemang. Den här gången är detlokalföreningen Logen i Västerås som, medstöd av distriktet i Västmanland, vill ha ettsådant förbud.Frågan om lättdrycker tas också upp avRose-Marie Arnviken-Litbo från Kalmar.Hon kräver att förbundet ska revidera ochklargöra medlemslöftet när det gäller promillegränsenför tillåtna drycker.Johanna Friberg i Lund föreslår att löneroch arvoden inom IOGT-NTO ska sänkasdastill långt viktigare saker inom rörel-EVA ÅHLSTRÖMeva.ahlstrom@iogt.seOMBUD De nya IOGT-NTO-medlemmarnabörjar ta plats även därbesluten fattas. Av de 100 ombudenvid årets kongress har 23 blivitmedlemmar de senaste fem åren.För första gången någonsin är detfler kvinnor än män i ombudsförsamlingen.Åtta ombud har blivit medlemmarunder 2005 och 2006, då förbundetgjorde sin stora satsningpå medlemsvärvning, 23 har gåttmed under de senaste fem åren.Allra nyast är Ahmed Cullsberg frånNorrbotten, som gick med i november2006.Men bland ombuden finns ocksååtskilliga som varit med betydligtlängre. Äldst som medlemmar ärKjell Axelsson från Älvsborg ochAnna Österholm från Jämtland sombåda gick med 1943. Ytterligare sexblev medlemmar på 1940-talet, 14gick med på 50-talet, 14 på 60-talet,13 på 70-talet, 14 på 80-talet, 13 på90-talet och 24 på 2000-talet.Alla distrikt utom sex (Sörmland,Östergötland, Jönköping, Älvsborg,Skaraborg och Jämtland) har någonny medlem bland sina ombud.Av de 100 är 52 kvinnor och 48män. Det är första gången någonsinsom fler kvinnor än män valts tillkongressombud. De flesta distrikthar uppenbarligen strävat efter attfå en jämn fördelning av kvinnoroch män bland sina ombud. Men tredistrikt (Östergötland, Gotland ochBlekinge) har utsett enbart män.EVA ÅHLSTRÖM44 ACCENT JUNI 2007

accentI RÖRELSEI en motion till IOGT-NTOs kongressföreslår Sven-Åke Sjödin att förbundetska ordna ett nätverk för medlemmarsom är aktiva i politiskaförsamlingar. VARFÖR HAR DU SKRIVIT DEN HÄR MOTIONEN?seni Piteå 2005. Jag föreslog ett tillägg till frågor i sina partier. Anders A Aronsson - mans. HUR SKA NÄTVERKET FUNGERA?- - Sven-Åke Sjödin vill att kongressen ger förbundstyrelseni uppdrag att bilda ett nätverkför politisk aktiva medlemmar.FOTO: XXXXXXXXXXX- - VET DU VILKA POLITIKER I KRAMFORS OCH LANDS-TINGET VÄSTERNORRLAND SOM ÄR MED I IOGT-NTO? - egna partiet. VARFÖR SKA FÖRBUNDET SKÖTA NÄTVERKET? KANINTE DE POLITISKT AKTIVA GÖRA DET SJÄLVA?mässigt. TÄNKER DU TALA FÖR DITT FÖRSLAG I UPPSALA?- FAKTA SVEN-ÅKE SJÖDINEVA ÅHLSTRÖMeva.ahlstrom@iogt.seÅLDER: 51BOR: Dynäs, KramforsFAMILJ: SingelARBETE: Tillgänglighetskonsult, politiskauppdrag i Kramfors kommun och landstingeti Västernorrland.AKTUELL som motionär till IOGT-NTO-kongresseni UppsalaPERSONNYTTKommunprojektJOHNNY JOHANSSON, som ärförbundskonsulent inom IOGT-NTOs förebyggande arbete, kommerunder ett år, augusti 2007– juli 2008, att vara ansvarig för ettkommunprojekt inom förbundetsalkohol- och narkotikapolitiskaarbete.Vit jul 2007REBECCA LINDBERG har anställtssom projektledare för IOGT-NTOrörelsensgemensamma projektVit jul 2007.VerksamhetsansvarigPETER MOILANEN är tillförordnadansvarig för IOGT-NTOs alkohol-och narkotikapolitiska arbeteunder 2007 istället för SofiaModigh som utsetts till rektor förstudieförbundet NBV.Till ProjekthusetERIK WAGNER i IOGT-NTOs förbundsstyrelselämnar sin tjänstsom generalsekreterare på RäddaBarnens Ungdomsförbund för attbörja på Projekthuset vid Wendelsbergsfolkhögskola.Till kommunenHELENA WESTBERG lämnar sintjänst på IOGT-NTOs MedlemsServiceoch börjar på kommunkanslieti Upplands Väsby.JUNI 2007 ACCENT 45

accentI RÖRELSEDemonstration i Umeå underFolknykterhetens vecka.FOLKNYKTERHETENS VECKA IOGT-NTOs stora årligakampanjvecka Folknykterhet vecka växer från år till år.Årets gemensamma tema var ”Alkoholinförseln måsteminska” viket framfördes runt om i hela landet på ettpar hundra arrangemang.Målet vara att väcka opinon kring införselkvoternasom organisationen anser vara på tok för höga och sombidrar till att försämra folkhälsan och öka lagningen tillungdomarna. Kravet att regeringen måste agera i EU föratt Sverige ska få införa lägre införselkvoter framfördesvid torgmöten, flygbladsutdelning, frukost- och lunchmöten,tipspromenader, frågetävlingar med politiker,teater- och musikarrangemang och så vidare.EVA ÅHLSTRÖMStolta medlemmari Stockholms distriktSTOCKHOLM Stolthet blevnågot av en röd tråd vid Stockholmsdistriktetsårsmöte.radehur stolt hon var över sinmedlemmar kan vara stoltavar stolt över att leda distriktetstoltheten bidrog också ErikJansson som berättade omOscarsson som berättade omAktivt arbetsåri VästernorrlandYLVA HANSSONVÄSTERNORRLAND Vid distriktsårsmöteti Västernorrland kun--IOGT-NTOs ordförande Sven-Olov Carlsson flankerad av EU-ministerCecilia Malmström och Folkhälsominister Maria Larsson.stora medlemsökningen.Stämningen var hög ochFOTO: HANS RUNESSONMINISTRAR I VÄXJÖVÄXJÖ Enigheten var stor när Regeringskansliet och IOGT-NTO bjödin till seminarium om EU, folkhälsan och alkoholen på IOGT-NTOgårdeni Växjö. Omkring 90 personer dök upp på seminariet därIOGT-NTOs förbundsordförande Sven-Olov Carlsson inledde med attkonstatera att EU präglas av inkonsekvens och bristande engagemangnär det gäller alkoholfrågan. EU-minister Cecilia Malmströmhöll i huvudsak med om beskrivningen och pekade på det arbete sompågår för att förbättra situationen.Folkhälsominister Maria Larsson nämnde att regeringen är enigkring att driva en restriktiv alkoholpolitik, både i Sverige och i EU.– Skattesänkningar på alkohol är inte aktuellt i Sverige, därför attinga skattesänkningar har lett till minskad alkoholkonsumtion, sadeMaria Larsson.BERTH ANDERSSONOLLE HÄGGSTRÖMHedersam premiärför KatrineholmKAMRATSTÖD Säsongen startade med enbehandlingscenter. Underonsdag.inte så ska vi ändå ha det riktigtroligt tillsammans.Spelfest i Gnarpför Signe och MaffeJUBILEUM Signe Selanderår svarade hon:sätt.FÖRENINGSTIPSET LINKÖPING GJORDE UNDERSÖKNING PÅ KROGENFÖRENINGSTIPSET Fleralkoholfria alternativ pårestaurangerna är ett vanligtkrav från nykterhetsrörelsenoch väcker inte särskiltmycket uppmärksamhet.Men när IOGT-NTO i Linköpinggjorde en egen undersökning,med en enkät tillrestauranger och barer istaden, fick de både kommunensalkoholhandläggareoch några av krögarna självaatt hålla med om att detbehövs en uppryckning. Ochde fick Sveriges Radio attberätta om det.– Ofta finns alternativeninte ens på menyn, utan manmåste aktivt fråga efter dem,berättar Jan-Ove Ragnarssonfrån IOGT-NTO-föreningen iradioprogrammet.Men enligt lagen ska detfinnas alternativ.– Har man till exempel vinså ska det finnas alkoholfriaalternativa viner, säger kommunensalkoholhandläggareRoddy Karlsson.Krogägaren Carola Björkmanförklarar i radioprogrammetatt allt fler kunderefterfrågar alkoholfriadrinkar.Det kan alltså löna sig attgöra en egen undersökningäven för din förening.EVA ÅHLSTRÖMeva.ahlstrom@iogt.seFÖRENINGSTIPSETHör av dig till Accentmed ditt bästa föreningstipspå telefon0733-72 62 50 ellere-post accent@iogt.se.Det bästa föreningstipsetbelönas med enmiljonlott.46 ACCENT JUNI 2007

TIPS OCH SYNPUNKTER Eva Åhlström tel: 08-672 60 51 e-post:eva.ahlstrom@iogt.seCitatetGUDRUN SCHYMAN om varförhon turnerat för IOGT-NTOMEDLEMSAVGIFT Av nya medlemmar som skulle betalasin första faktura i mars har bara cirka 30 procent betalatinnan de fått någon påminnelse. Motsvarande siffraför dem som varit med längre är cirka 75 procent.Betalningsfrekvensen för de nya medlemmarnavarierar mellan distrikten. Högst är den i Uppsala med58 procent, lägst i Dalarna med bara lite över 7 procent.– Vi har tagit upp problemet vid värvarträffar medfolk från distrikten, säger Stefan Degerlund, som äransvarig på förbundskansliet för värvningen.Nu bildas värvarteam i alla distrikt, bland annat föratt följa upp alla nya medlemmar och ta reda på vadsom intresserar dem.EVA ÅHLSTRÖMAlkohol hinderför utvecklingNBV Världshälsoorganisatio-dagi Stockholm om alkohol--berättade om den alarmerandeökningen av alkoholkonsum-seri lokalsamhället.-FÖRENINGSBILDENKulturminister Lena Adelsohn Liljerothdiskuterade film med LarsGillegård från Våra Gårdar.FOTO: OLLE HÄGGSTRÖM– En mättad marknad i västhar dramatiskt ökat alkoho--andeSven-Olov Carlsson.KENT HEDLUNDHSKICKA IN DIN BÄSTA FÖRENINGSBILDKulturministernhos Våra GårdarVÅRA GÅRDAR kulturministerverkadevid Våra Gårdars tra--sition.Hon betonade hur viktigtdet ideella arbetet är med-lingslokaler.Här underströkkulturministern att det ärministernär att det inte kom-säger Våra Gårdars VD OlleHäggström.ANITRA SERVERAR Under Folknykterhetens vecka såg IOGT-NTO i Flen till att få proffshjälp. SystembolagetsVD Anitra Steen ställde upp och serverade alkoholfria drycker tillsammans med distriksorförande i SörmlandMaj-Lis Lööw vid ett möte på torget. Intresset var stort från både allmänhet och media. FOTO: OLLE ANDERSSONRÖRELSEN I MEDIANORRLÄNDSKA SOCIAL-DEMOKRATEN rapporterarunder rubriken ”Självkritiskapolitiker diskuterade alkoholpolitik”om en debatt i Luleå,där IOGT-NTO ställde kommunenspolitiker till svarsför kommunens generösainställning till serveringstillstånd.Det är bara ettexempel på rapporteringeni tidningar landet runt omIOGT-NTOs aktiviteter underFolknykterhetens Vecka.ÖRNSKÖLDSVIKS ALLE-HANDA gör stor sak avatt IOGT-NTO fick med siglokala politiker från allariksdagspartierna i en flygbladsutdelningmot langninginför Valborg. Ett par dagartidigare syntes IOGT-NTO itidningen med annat oväntatsällskap. Tillsammans medungdomar från Domsjö IFdelade de ut flygblad motlangning på torget och utanförSystembolaget.CITY ger stort utrymme åtGudrun Schymans besök iMalmö och citerar hennesanklagelser mot alkohollobbynför att se kvinnor somhett villebråd och mot ”starkaekonomiska intressen somförsöker få oss att drickamer”. På alla de platser somGudrun Schyman besöktunder sin turné för IOGT-NTOhar media rapporterat.JUNI 2007 ACCENT 47

INFORMATION FRÅN IOGT-NTOStickning i modern tappningMÅNADENS VERKSAMHETSIDÉAtt träffas och handarbeta harlånga traditioner inom nykterhetsrörelsen,precis som i andrafolkrörelser. Säg den föreningsom inte har levt på intäkter frånjulmarknadens försäljning avhandarbeten och annat. Men iKarlstad har iogt-nto-föreningenägir startat en tjejgrupp somträffas och stickar i modern tappning.En gång i månaden träffasman på Café Royal, och träffarnavänder sig särskilt till nyamedlemmar. Verksamheten sker isamarbete med nbv, och intressethar varit mycket stort. Meningenär att gruppen ska växa, och attvar och en bjuder med en ny persontill träffarna.Har din förening också en braverksamhet? Verksamheten skagärna vara utåtriktad och agerasnabbt där det behövs. Observeraatt det ska vara verksamhet somni bedriver eller har genomfört.Månadens verksamhetsidé belönasmed 10 000 kr. Skicka in ertförslag med motivering. Eftersomen verksamhetsidé väljs ut varjemånad kan förslagen skickas inlöpande under året.IOGT-NTOAtt. Kerstin KokkBox 12825112 97 StockholmE-post: kerstin.kokk@iogt.seGlöm inte kåsan!KONGRESS Du kommer väl tillkongressen i Uppsala i sommar?I så fall är det bra attpacka med en kåsa om du harnågon. Vi har begränsade diskmöjligheterpå Katedralskolan,och tvingas därför att användaengångsmuggar.Naturligtvis vill vi hållanere engångsförbrukningen såmycket det går. Priset på kaffe,te och choklad blir därför detdubbla om man väljer att drickaur engångsmugg, jämfört medom man använder egen kåsa.Det kommer även att finnasmöjlighet att köpa Junis hopvikbarakåsa på plats för 20kronor.IOGT-NTO iAlmedalenPOLITIK För sjätte året i radkommer iogt-nto att deltai politikerveckan i Almedalenpå Gotland den 8–14 juli.I Almedalen kommer vi attbygga nätverk med politikeroch andra opinionsbildare. Vikommer också att manifesteravårt politiska budskap. Det ärfortfarande frågan om alkoholinförselnsom står i fokus.Vi måste pressa regeringenatt driva frågan i eu! Ävenunf och junis är på plats.Tillsammans kommer vi attsprida våra alkoholpolitiskabudskap till många.BildregistreringsverkstadKONGRESS iogt-nto kommerunder kongressen att haen bildregistreringsverkstad. Iarkivet har vi en stor samlingfotografier från sent 1800-taltill idag. I många fall finnsinga uppgifter om tid, platsoch vilka som finns på bilden,och för att identifiera det krävsmedlemmar som har varit medsjälva.Tanken är att ha en verkstaddär det är fritt att komma ochgå. Vi kommer att ha ett urvalbilder att gå igenom, och enperson på plats som leder arbetetmed att registrera bilderna.Du väljer om du vill titta inen halvtimme, eller sitta fleratimmar varje dag. Det är ingenföranmälan för deltagande,bara att titta in när man vill.Naturligtvis kan vi inte tamed hela fotosamlingen. Omdu vill hjälpa till med bildregistreringenunder kongressenfår du gärna framföra önskemålom fotografier från ett särskiltförbund, en tidsperiod ellerett visst arrangemang som dukänner att du har särskilt brakoll på. Hör av dig till KerstinKokk på kerstin.kokk@iogt.seeller 08-672 60 27.Medverkan påpridefestivalenFESTIVAL För andra året deltariogt-nto i Stockholm Pride.Festivalen går av stapeln 30juni till 5 augusti. Vi kommeratt delta i paraden lördagen den4 augusti. Alla är välkomna attvara med! På festivalområdetPride Park kommer iogt-ntoatt delta med en monter. Omdu vill hjälpa till att arbeta imontern, kontakta Lena Hardin,lena.hardin@iogt.se eller060-536424.

Kerstin Kokk, 08-672 60 27kerstin.kokk@iogt.sewww.iogt.seKALENDARIUM 2007JUNI13 Midsommarmingel, BrysselJULI3 IOGT-NTO:s förbundsstyrelse sammanträder4–8 IOGT-NTO-rörelsens kongresser i Uppsala:www.iogt.se/kongress20078–14 Medverkan under Almedalsveckan, Visby30–5/8 IOGT-NTO deltar i Stockholm PrideAUGUSTI30–2/9 Medverkan med monter påCenterpartiets riksstämma, KalmarNya muggar ochassietter i butikenBUTIKEN iogt-nto har tagit framnya muggar och assietter frånHöganäs. Servisen håller alltsåhög kvalitet, och på både muggaroch assietter finns olika värdeordmed koppling till våra ideologiskafrågor tryckta. Mitt bland ordenfinns ordet »fika«. Inte en ideologiskfråga, men ändå viktigt förgemenskapen. Tanken är att servisenbåde ska kunna användas tillÖppet dygnet runt på krogenPOLITIK Socialborgarrådet UlfKristersson (m) i StockholmStad driver starkt frågan omlängre öppettider på krogen.Han driver också frågan attStockholm Stad ska tillskrivaregeringen för att få till stånden förändring av alkohollagenför att förlänga öppettiderna.Just därför är Ulf Kristerssonskampanj inte bara en Stockholmsfrågautan en riksangelägenhet.Vi i iogt-nto vet att längreöppettider leder till ökatdrickande, med mer våld ochbrott som negativ konsekvens.föreningslokalen, och som presentnär man vill uppvakta någon. Omman vill komplettera servisen medandra delar går det bra att köpadessa utan tryck i vanliga porslinsbutiker.Kanske vill man även hatekanna och mjölkkannor?Muggar kostar 115 kronor ochassietter 115 kronor, och kan beställaspå www.iogt.se/butikeneller på telefon 08-672 60 05.iogt-nto genomför därför envykortskampanj för att uppmärksammabåde Socialborgarrådetoch allmänheten påeffekten av dygnet-runt-öppnakrogar. Vi har under maj ochjuni månad cirka 100 000 grattisvykortutplacerade på restaurangeri Stockholm.Du kan själv skicka ett eget vykorteller brev med din uppfattningtill Socialborgarrådet. Hannås på adress: Ulf Kristersson,Stadshuset, 105 35 Stockholm.Vill du ha förbundets vykortär du välkommen att kontaktabo.hogstedt@iogt.se.SEPTEMBER21–22 IOGT-NTO:s förbundsstyrelse sammanträder27–30 Metodutbildning för genomförare,förebyggande arbete, TollareOKTOBER5–7 NordAN-konferens, Reykjavik7 Fullt Hus i nykterhetsrörelsens lokaler, Våra Gårar13–14 Kurs för valberedare, Tollare19–21 Riksträff för förebyggargrupper, TollareNOVEMBER1 Ljusmanifestation för narkotikans offer9–11 IOGT-NTO:s förbundsstyrelse sammanträder13–15 IOGT-NTO medverkar vidFörebygg.nu-mässan, Göteborg15 Pumpen-tävling i hela landetDECEMBER7–9 Förebyggarutbildning, teorikurs, TollareOm du vill veta mer om aktiviteterna i kalendariet kandu gå in på www.iogt.se/kalendarium, eller kontaktaIOGT-NTO Direkt, 08-672 60 05 eller info@iogt.se.För senaste nytt, besök iogt.seVälkommen till IOGT-NTO-rörelsenskongresser Uppsala den 4–8 juli 2007www.iogt.se/kongress

accentNÄSTA NUMMERI FOKUSAlkohol förvärrarGRANSKNING Alkoholindustrins påverkan i Europa genom EU blir en alltviktigare fråga för alkoholpolitiken. Accent har tittat närmare på alkoholindustrinsintensiva lobbyarbete och följer med IOGT-NTOs förbundsordförandeSven-Olov Carlsson under en dag i Bryssel.GODA LIVETkrigets konsekvenserI FOKUS Alkohol är ett växandeproblem bland USAs trupperi Irak och Afghanistan. Trotsett totalförbud dricks detbåde insmugglad och lokaltproducerad alkohol – iblandmed förödande och tragiskakonsekvenser.I RÖRELSEAccent berättarom kongressenKONGRESSHeta debatteroch avgörandebeslut för denärmaste tvååren, mötenmed nya och gamla vänner.Accent är med vid IOGT-NTOrörelsenskongresser i Uppsala,speglar och kommenterarfem intensiva dagar i Uppsala.Fängelset lockar Urban CowgirlsGODA LIVET Nybildade tjejgruppen Urban Cowgirls spelar och sjunger countrymusikav Dolly Parton och Johnny Cash på fängelser, främst i Stockholmstrakten. Derasdrivkraft är att glädja och hela de intagna med musikens hjälp.KULTURPappa och barntill missbrukareBOK Anders Nyqvist har underalla år funderat på hur hanspappas alkoholmissbruk harpåverkat honom som förälder.Nu är han inte längre rädd föratt själv hamna i ett missbruk,eller för att föra över sina erfarenheterpå sina barn.TIPSFÖR DIG SOM LÄSER TIDNINGEN BAKIFRÅNKokaodlingenväxer i Bolivia22REPORTAGE I Boliviaär kokaodling lagligtoch presidenten är ordförandei sex kokaodlardistrikt.Kokabladen är någtav en nationalsymbol. Meningen vet hur mycket somanvänds till kokain.Nykterhetrörelsensgrund är demokratin16 ESSÄ Att organisera nykteristeroch bedriva lobbyingför nykterhet räcker inte föratt hålla liv i en folkrörelse,skriver Bengt Göransson.30 TRÄDGÅRDSTERAPI Träd-strandatt blomma på nytt.Doften från jorden, de färskagrönsakerna blev en påminnelseom att livet fanns där,bortom all det svarta.”Sminkdosor” lockartjejer att snusa8GRANSKNING På tio år harde kvinnliga snusarnatredubblats i antal. Småportionssnusar, färggladadosor och olika smaker ärtobaksbolagens verktyg föratt nå den nya målgruppen– tjejerna.Sista kongressenför Torsten Friberg40 INTERVJU När Torsten Fribergsammanfattar sina 27år i ledningen för IOGT-NTOär det det roliga han minns.26INTERVJU Gunnar Ohrlandereller "DoktorGormander" har länge varitengagerad i alkoholpolitikmen tycker att nykterhetsrörelsenhar ett problem: denär för mesig.JUNI 2007 ACCENT 51

Posttidning BAccent, Box 12825112 97 StockholmaccentPOSITIVA SLUTETTIPS OCH SYNPUNKTER Maria Zaitzewsky tel: 08-672 60 56 e-post: maria.zaitzewsky@iogt.seMikael Engström hoppade av karriärenför att följa – sitt hjärta. Idagdriver han tidningen Tillit som villlyfta fram goda nyheter. TILLIT Nyheter handlar oftast om krigoch annat elände. Men i tidningen Tillitär alla nyheter positiva! InitiativtagarenMikael Engström brinner för idén om attman faktiskt kan sprida goda nyheter ochatt det går att leva helt i enlighet med sinpassion och sin intuition.För sex år sedan arbetade han som informationschefpå ett internationellt IT-företagoch tjänade mycket pengar. Så komIT-kraschen och han blev tvungen att varahan träffa en karriärcoach för att få hjälpatt hitta ett nytt jobb.– Då ställdes jag inför ett val.Fortsätta som innan eller följamitt hjärta? Jag valde det senare,och det har jag aldrig ångrat.Jag hoppade av karriären ochstartade en drömverkstad för människorsom vill förverkliga sina drömmar, sägerMikael och berättar att i den vevan väcktesockså idén att starta en tidning med positivanyheter.EN ENTUSIASTISK GRUPP PÅ 40-50 personer, somalla har gemensamt att de vill leva i samklangmed sin passion, drog igång projektetoch för drygt ett år sedan såg tidningenTillit dagens ljus.Tidningen drivs med privata medel ochlite annonsintäkter. För Mikaels del harG ODA N Y H E T E RMikael Engström tror att världen skulle blibättre om människor följde sina drömmar.ekonomin förstås försämrats dramatisktsedan IT-tiden, men det är det värt, tyckerhan.Några medarbetare har haft det tufft,som den före detta chefredaktören, somhar varit sjukskriven för utbrändhet. I ochmed tidningen blev hon sedd och bekräf-– Reaktionerna på tidningen är fantas-nyheter och är ofta lite misstänksammatill en början, men när de får Tillit bara lerde. Vi skriver mycket om människor somförverkligar sina drömmar eller om någotpositivt som händer i de delar av världensom vanligen beskrivs som fattiga ellerkrigshärjade.MEN ÄR DET INTE världsfrånvänt att bara skrivaom glada saker?– Nej. Vi förnekar inte att brott ochhemska händelser måste belysas, men vivill vara en motvikt till dem. Alla negativanyheter som fyller media skadar samhället.Tänk på alla gamla som inte törs gå utför att de är rädda för att bli nerslagna. Mendet är ju inte sant att det är så farligt!Tillit delas gratis ut av volontärer, främstinternet.– Vi som jobbar i det här nätverket seross själva som vuxna barn. Vi är som vi äroch följer våra hjärtan. Om man gör detblir man en god människa. Syftet mednätverket Tillit och tidningen är att bli pågott humör och sprida positiv energi. Vi villinspirera människor att lyssna på sina hjärtanoch följa sin inre känsla.FAKTA MIKAEL ENGSTRÖMMARIA ZAITZEWSKYmaria.zaitzewsky@iogt.seÅLDER: 40BOR: Stockholm och GöteborgFAMILJ: Dottern Lovis, 10BAKGRUND: IT-chefGÖR: lyfter fram positiva nyheter som chefredaktörför tidningen Tillit.Vår hälsaallt bättreHÄLSA Svenskars hälsablir allt bättre. Det visar enlägesrapport från Socialstyrelsen.Det psykiska välbefinnandethar ökat, överviktoch fetma har stannat av,andelen rökare fortsätter attminska och alkoholkonsumtionenhar inte tilltagit.Mammor har detbäst i SverigeMAMMA Svenska mamma,du bor i världens bästa land!Sverige topparlistan över debästa ländernaatt levai som mamma.AmerikanskaRädda Barnen har släpptsin årliga rapport ”Mothersindex”. Rapporten jämförlevnadsvillkoren för mammori 140 länder. Någrakriterier man har tittat på ärexempelvis föräldraledighetoch barndödsfall. Bäst efterSverige är Island och Norge.I Afrika har mammor detsämst, med Niger som bottenplacering.Änglamarkenvärd pengarnaNATUREN 90 procent av allasvenskar värdesätter klimat,luft och skog i så hög gradatt de är mycket positiva tillatt staten satsar skattepengarpå miljö och naturvård.Tips för bakifrånläsare på nästa sidaACCENT JUNI 2007