11.07.2015 Views

Bulletinen

Bulletinen

Bulletinen

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

InnehållDEBATT612 Brister i finansieringens organisationVÄGHÅLLNING/TEKNIK18 När vintern kopplar greppet8 Kung Bore på väg18JURIDIK4 Slarv kan hindra indrivning6 Verksamhetsåret snart slutLANTMÄTERI24 Ansluta ny vägÖVRIGA ARTIKLAR7 Alliansen tog chansen10 Styrelsearbetet - handledning14 REV:s stämma 201116 Utbildningarna tar jullov20 Gränsdragningsprojektet22 Frågor och svar om försäkringen1016<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2010 3


JURIDIKÄven om alla dokument bifogas kan det gå snett. Promemoriantar upp en lång rad möjliga felkällor som kan ledatill att ansökan skickas åter för komplettering eller heltenkelt avslås. <strong>Bulletinen</strong> listar några av de vanliga formaliamissarna.› Fel förfarande på stämmanStyrelsen ska presentera både en budget (utgifts- och inkomststat)och en debiteringslängd för föreningsstämman.Stämman skall aktivt godkänna budgeten, men debiteringslängdenkräver inte motsvarande beslut, dock ska detframgå av protokollet att den framlagts för stämman, så attmedlemmarna haft en möjlighet att granska den. Om dettainte skett kommer indrivning inte att verkställas.› Fel i debiteringslängdenEftersom debiteringslängden är ett i högsta grad levandedokument kan det uppstå fel i den. Medlemmar flyttar,andelstal kanske har förändrats och ibland missar föreningenatt uppdatera debiteringslängden, eller att ange sistabetalningsdag. Fel i debiteringslängden är en vanlig orsaktill att en ansökan om utmätning avslås› Vad händer hos KronofogdenÄven om ansökan möter alla formella krav så finns detfler saker för föreningen att beakta, och det uppstår iblandmissförstånd om Kronofogdens roll. Föreningen kan tillexempel bara begära verkställighet för den uttaxeradeavgiften, eventuell påminnelseavgift går inte att lägga tillansökan om utmätning.Vanliga frågorVad händer om debiteringslängden kallas något annat?Det ska inte medföra hinder mot verkställighet/utmätning.Går det att ha endast en elektronisk version av debiteringslängden?Nej. En längd av det slaget kan inte antas ha framlagtsför stämman. Den är alltså inte giltig som grund förverkställighet.Däremot gör Kronofogden ingen överprövning när enförening kan antas ha bakat in kostnader, till exempel elförbrukning,som inte får tas ut genom debiteringslängden.Här anses den enskilde medlemmen ha en tillräcklig rättsäkerhetändå via föreningslagens möjligheter till klander avstämmobeslutet.Med en ansökan om utmätning följer också en del avgifterför föreningen. Om föreningen har krav som återfinns iflera olika debiteringslängder tar Kronofogden ut en avgiftper debiteringslängd. Efter ett år tillkommer också nyavgift för varje ärende. Kronofogden har även rätt att krävaförskottsbetalning av avgifterna. Vid en lyckad verkställighetkommer föreningsmedlemmen, gäldenären, både att fåbetala det uttaxerade beloppet och den avgift som fogdendebiterat.Föreningen har vad som kallas förmånsrätt för sina fordringar.Det innebär att föreningens krav rankas högre än inteckningslån(lån med fastighet som säkerhet) och drivs införe dessa. I det sammanhanget är det viktigt att känna tillatt förmånsrätten inte gäller om utmätning görs senare änett år från det datum då det uttaxerade beloppet förföll tillbetalning. Ansökan bör göras i god tid eftersom det ocksåingår handläggningstider hos Kronofogden, och tidsfristerför gäldenären, i tidsramen.Mats KarlströmKom-ihåg-lista:Stämman: beslut om budget, och framlagd debiteringslängd,samt att stämman är behörigen utlyst.Håll debiteringslängden uppdateradPåminn om obetald avgift och ansök om utmätninginnan verksamhetsårets slut, för att inte förlora förmånsrätten.Måste krav riktas till samtliga om det finns fler ägaretill en fastighet?Nej. Betalningsansvaret är solidariskt mellan delägarnaså det räcker att kräva en av dem. Krav får dock endastriktas mot medlem som finns förtecknad i debiteringslängden.Därför bör alla delägare redovisas i längden.Går det att kräva in avgift från minderårig eller ommedlemmen bor utomlands?Ja. Står personen som fastighetsägare går det bra.<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2010 5


JURIDIKVerksamhetsåret snart slutDå är det dags att deklareraDe flesta medlemmarna i REV har sannolikt kalenderår som verksamhetsår. Men, även de föreningarsom har ett annat verksamhetsår har vissa saker som skall hanteras när kalenderåret avslutas.Här nedan ges några tips om sådant som skall göras.Kontrolluppgift De föreningar som under kalenderåretbetalat ut ersättning till förtroendevalda eller lön till någonsom utfört arbete för föreningen och som saknar F-skattsedel,skall senast den 31 januari 2011 till skatteverket ingeredovisning, kontrolluppgift för ersättningen och avdragenkällskatt.Momsintyg Vid bokslut är det enkelt att överblicka hurmycket av föreningens utgifter under året som avser mervärdesskatt.Om det bland de i väghållningen deltagandefastigheterna finns jordbruksfastigheter eller skogsfastigheter,skall dessa medlemmar få besked om hur mycketmervärdesskatt som betalats, och hur stor andel av dennasom belöper på medlemsfastigheten. Lämpligen görs dettagenom att kassören utfärdar ett intyg med erforderliga uppgifter.Tips om utformning av momsintyg finns på www.revriks.se medlemssidor.Obetalda medlemsavgifter Om det finns medlemmarsom släpar med avgiften vid verksamhetsårets slut, ärdet hög tid för styrelsen att agera. Den förmånsrätt som föreningenhar i medlemsfastighet för uttaxerat belopp gällerbara ett år från förfallodagen, vilket gör att styrelsen senastvid verksamhetsårets slut bör ansöka om verkställighet hoskronofogdemyndigheten för att inte förmånsrätten skallförsvinna.Ränteinkomster/ränteutgifter För det fall föreningenhar ränteinkomster skall beskattning göras hosdelägarna. Emellertid finns ett fribelopp om 600 kr för enprivatbostadsfastighet, vilket gör det synnerligen ovanligtmed skattekonsekvenser för medlemmar i en samfällighetsföreningvid dagens låga räntenivåer. Vad gäller föreningensränteutgifter, kan dessa fördelas på andelsägarna, somhar rätt att göra avdrag i sina egna deklarationer. I bådaFoto: Michael Stavbäck6 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2010


fallen åligger det styrelsen att i god tid innan deklarationsdagsge erforderligt underlag till föreningens medlemmar(för ränteinkomst skall också kontrolluppgift inges till skatteverket).Det finns i detta sammanhang skäl att också ta upp fråganom föreningens egen eventuella inkomstdeklaration. Somskrivits om flera gånger i REV-<strong>Bulletinen</strong> är de flesta avREV:s medlemmar (samfällighetsföreningar inklusive vägsamfälligheteroch vägföreningar bildade enligt lagen omenskilda vägar) inga egna skattesubjekt och skall därmedej heller inge inkomstdeklaration eller betala skatt. Tyvärrfår en del av dessa föreningar trots denna uttryckliga regeli inkomstskattelagen förelägganden/påminnelser från skatteverketatt deklaration skall upprättas och inges. Kommerett sådant föreläggande kan deklarationen returneras medtexten ”ej skattesubjekt” på deklarationshandlingen. Därtillkan hänvisas till skatteverkets egen informationsbroschyr(SKV 293 utgåva 3), som klargör regelverket. Enskildaväghållare som är organiserade som ideella föreningar ellerekonomiska föreningar är dock i regel skattesubjekt ochskall således avge inkomstdeklaration.Uno JakobssonFyra år till med regeringsmaktenAlliansen tog chansenVilken tur för Alliansen att de lyssnade på REV och höjde bidragentill enskild väghållning under den förra mandatperioden. Tackvare detta så blev det, om än med vissa våndor, ytterligare fyraårs regerande.Nåja, måhända spelade någon annan faktor också in…Men det var snyggt jobbat, Maud Olofsson och Åsa Torstenssonunder den gångna mandatperioden! Åsa, somdessutom hade kuraget att ställa upp på våra två senastestämmor och möta populasen. Det var ju inte bara ros, detblev några rejäla rallarsvingar också! Men det tog du medgott humör, lycka till på nästa arena!Nu får vi glädjen att säga välkommen till CatharinaElmsäter-Svärd (M) från Enhörna i Södertälje kommun,som infrastrukturminister, medlem i Hammarby-Vinbergasamfällighet och därigenom förhoppningsvis väl insatt ivad enskild väghållning innebär.Med bakgrund som finanslandstingsråd och landstingsstyrelsensordförande i Stockholms län har hon också varitinvolverad i till exempel betydelsen av fungerande kommunikationeroch att även det perifera vägnätet hålls öppet förbusstrafiken. Hon har tidigare varit riksdagsledamot ochvice gruppledare för den moderata riksdagsgruppen åren2006–2008.Går vi in och tittar på hennes tidigare uppdrag så kan vi seatt hon suttit med i Krigsdelegationen. Kanske en bra meritför att arbeta med enskilda vägar? Nej, hon har allvarligt talatgjort en imponerande karriär och vi har all anledning attfrån de enskilda väghållarnas sida ha stora förväntningarpå vår nya infrastrukturminister.Statssekreterare till Catharina Elmsäter-Svärd blev Carl vonder Esch, han kommer senast från tjänsten som biträdandechef för Moderata samordningskansliet på Statsrådsberedningendär han var ansvarig för utbildnings- jordbruks- ochförsvarsfrågor.Foto: Erik BratthallEskil Erlandsson blir landsbygdsministeri den nya regeringenSom boende i Trosaförväntas han vara engod förespråkare förlandsbygdens vägnät.Även om Östra Långgatansköts av kommunenså har vi många enskildaväghållare i både Trosa,Vagnhärad och Ljung.Eskil Erlandsson fortsättersom chef för Jordbruksdepartementet men nu med benämningenLandsbygdsminister, en viktig skillnad för allasom inser att vårt jordbruk är viktigt - men som en viktigdel av vår landsbygd. För att landsbygden ska fungera påett bra sätt behövs fungerande infrastruktur, bra vägar. Naturligtvisockså bredband och annan infrastruktur, men vägarnases dessvärre ofta som självklara. Här har ministernen viktig uppgift. I Landsbygdsprogrammet – som uppgårtill ofattbara 35 000 000 000 kronor under sju år – finnsen liten pott också för ordnande av god infrastruktur pålandsbygden. Dessa pengar har funnits tillgängliga underett antal år, men förbrukas inte på grund av byråkratiskadumheter och revirtänkande. När vi som företrädare förREV av riksdagsledamöter blir ombedda att: ”Gör någotså att pengarna kommer ut, lobba!” Då är det något som ärriktigt galet! Här har vi förväntningar!Sammantaget så hälsar vi den nya riksdagen och regeringenvälkomna till en ny ansvarsfull fyraårsperiod! Vi serfram emot fortsatt trevligt samarbete, med både allians ochopposition.<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2010 7


JURIDIKi brottsbalken. Om brottet är grovt kan personen dömas tillfängelse i högst fyra år. Vid bedömande av om brottet ärgrovt ska bland annat beaktas om gärningen har innefattatett medvetet risktagande av allvarligt slag.Samfällighetsförening som förvaltar väg ansvarar genomväghållningen för att plogning sker fackmässigt, och närförhållandena så påkallar, så att vägen hålles farbar förmedlemmar och andra trafikanter. I händelse av ett störresnöras från ett tak invid vägen kan föreningen dock i vissafall begära ersättning från fastighetsägaren för borttagandetav snön, t.ex. om fastighetsägaren inte med den noggrannhetsom krävs skottat taket, eller tillsett, när så krävs, attsnörasskydd monterats på taket, kort sagt när denne förfaritvårdslöst.Så, inför kung Bores ankomst vill jag skicka med er följandeförslag till lämpliga åtgärder, såväl för fastighetsägaresom samfällighetsföreningar.Louise BarkSamfällighetsföreningarInformera medlemmarna omderas ansvar som fastighetsägareoch ge tips på hur de ska agerakorrekt.Upplys medlemmarna om föreningensmöjlighet att begära ersättningom extra plogningsåtgärder harföranletts av fastighetsägares vårdslöshet.FastighetsägareVid risk och du inte hinner avlägsnasnömassorna direkt; sättomgående upp skyltar i närhetenmed text ”Rasrisk snö/is”eller motsvarande för att görapasserande uppmärksamma påsnömassorna eller risk för nedfallandeistappar.Sätt upp snörasskydd.Avlägsna kontinuerligt snö från takvid lämpliga tidpunkter så att störremängder inte riskerar att rasa ner.Håll kontinuerlig uppsikt över snömängdenpå tak där snö riskeraratt rasa ner på område där det kankomma att skada människor elleregendom.<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2010 9


Styrelsearbetet - en verklighetsanknutenförenklad handledningVi föreställer oss att föreningsstämman i Bygdens vägförening just avslutats. Styrelsens ordförandeOlle Ordning ber att alla närvarande ledamöter ska stanna kvar för ett styrelsemöte.Efter en stunds eftersnack har alla övriga stämmodeltagare lämnat lokalen, endast de förtroendevaldaär kvar.Nils Nyman har just blivit invald i styrelsen som ledamot.Olle hälsar de valda välkomna till verksamhetsåret medden nya styrelsen. Speciellt välkommen blir Nisse Nyman.Olle framför att detta är ett konstituerande möte där styrelsensorganisation ska bestämmas. Själv är Olle vald somföreningens ordförande i ett år. Olle ber Per föra protokoll– som tidigare.Olle föreslår att alla presenterar sig eftersom föreningen harfått en ny styrelsemedlem, Nisse.Men allra först beskriver Olle föreningens karaktär. Bygdensvägförening bildades 1974 enligt 1939 års enskildaväglag. Regeringen har tidigare beslutat att alla föreningar,vars verksamhet innefattade väghållning och där föreningarnavar registrerade som en ”vägförening” eller en ”vägsamfällighet”,skulle ha 1973 års Lag om förvaltning avsamfälligheter (1973:1150) som grund från och med 1998.Namnet Bygdens vägförening fick man behålla. Föreningenhar 666 medlemsfastigheter varav en jordbruksfastighet,ett par flerfamiljshus, några obebyggda tomter, en affär,några åkare samt resten som till övervägande del består avenfamiljshus i form av grupphus och styckehus.Olle säger också att styrelsen brukar ha 5 till 6 möten perår. Viktigast är att hålla föreningens vägar i gott skick tillen rimlig kostnad. Styrelsen upprättar och uppdaterar enverksamhetsplan som sträcker sig fem år framåt i tiden,rullande. Arbetet i styrelsen är i huvudsak uppdelat påledamöterna. Genom att alla sju ledamöterna har sinauppgifter fann man för några år sedan att det fanns grundför att alla skulle vara ordinarie, vilket också gick igenomdå stadgarna reviderades. Som ordförande säger Olle atthan brukar vara med och hantera det mesta.Olle förklarar vidare att han varit med i föreningen i 14 år,som ordförande i 10 år. Olle är pensionär efter att ha varitverksam som företagsledare i eget mindre bolag.Per Penna är sekreterare sedan sju år. Per var före sinpensionering lärare på högstadiet i kommunens skola.Kalle Krona är kassör sedan tre år, jobbar dagligdags medIT som konsult på ett telekombolag. Han har anskaffatprogramvaror till sin egen hemmadator för att kunna skötaföreningens ekonomi på enklare och rationellare sätt menarKalle.Åke Åkare är egen företagare, har lastbil, en mindre grävmaskinoch en hel del annat som hör till branschen. Åke ärföreningens vägfogde. Innebär att han lite då och då lastarpå några hinkar kallasfalt, kör runt på föreningens vägaroch fyller i potthål, monterar skyltar, stolpar samt mycketannat praktiskt vägunderhållsarbete.Frans Förning är lantbrukare. Han har varit med i styrelseni åtta år. Frans har en stor lantegendom inom föreningensområde. Frans brukar tillsammans med ordföranden deltai föreningens förhandlingar. Kan gälla avtal för vinterväghållning,kontakter med vattenverket och eldistributören.Mimmi Mätare är ingenjör inom Väg o Vatten. Hon harfrämst deltagit i arbetet med den omförrättning som genomfördesför ett par år sedan. Därefter har Mimmi varitföreningens kontaktman gentemot Lantmäteriet.Nisse funderar på vad han har att tillföra i denna samlingav ”specialister”.När det blir hans tur att presentera sig nämner han sinbakgrund som fotograf på den lilla lokaltidningen. Nissesäger också att han är aktiv i ortens skidklubb där han förnärvarande är ledare för flickor 11-14 år i alpina grenar.Nisse och hans familj som består av fru Maja och barnenNicklas, 16, och Malin, 13, flyttade in i området för tre årsedan. Bor i radhus. Olle frågar om Nisse kan tänka sig attta över trafiksäkerhetsfrågorna. Ulla Utebom som avsagtsig omval hade denna funktion.Nisse accepterar ”utnämningen”.Viktigt är att på detta möte bestämma vilka som är firmatecknare.Ett utdrag ur dagens protokoll ska finnas för attkunna visas upp mot post, banker m fl .10 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2010


Följande beslutas:FirmateckningRätt att teckna Bygdens Vägförenings firma bestämdesenligt följande:• Två av de ordinarie ledamöterna Olle Ordning, PerPenna, Kalle Krona, Åke Åkare, Frans Förning, MimmiMätare eller Nils Nyman i förening.• Var och en av styrelseledamöterna Olle Ordning, PerPenna, Kalle Krona, Åke Åkare, Frans Förning, MimmiMätare och Nils Nyman äger rätt att teckna förbundetsfirma vid utkvittering av försändelser på posten.• Olle Ordning, Per Penna och Kalle Krona har attesträtt.• Kalle Krona äger rätt att teckna förbundets firma när detgäller bank-, post- och plusgiroärenden.Därmed anser Olle att konstitutionen är klar, vilket ävenbeslutas.Olle tänker nu avsluta mötet – men framför att en vissutbildning av Nisse kan vara befogad. Nisse håller verkligenmed om detta, varför Olle föreslår att vid nästa möteska styrelsemedlemmarna informera Nisse om de lagarsom verksamheten har att följa och stötta sig på. Mimmipåpekar att föreningen är medlem i REV, RiksförbundetEnskilda Vägar och att föreningen köpt in ett exemplar avEVA-REV, handboken för enskilda väghållare. Det visar sigatt Per har det exemplar som man köpt. Per hade visat denpå ett styrelsemöte för en tid sedan. Mycket fanns att behandlapå det mötet varför EVA-REV-handboken blev litestyvmoderligt behandlad. Per hade studerat den en hel deloch menade att egentligen borde alla i styrelsen ha ett egetexemplar. Kalle sa att ekonomin i alla fall tillät att köpa intre exemplar till.Åke påpekar att REV ordnar kurser, ofta tillsammans medTrafikverket och Lantmäteriet. Om föreningen inte fårnågot erbjudande att gå på en REV-kurs så kan man i allafall titta på REV:s hemsida där aktuella kurser framgår. Detfinns alltid möjlighet att gå på kurs som ordnas i annat län– även om resan dit blir längre.Man beslutade att göra som Kalle framfört och att Nisseskulle få ett exemplar av EVA-REV-handboken och de tvåandra skulle cirkulera. Dessutom uppmanades alla att regelbundetbesöka REV:s hemsida där det också finns mallaroch exempel som kan vara till nytta för verksamheten.Därefter avslutade Olle mötet och tackade för visat intresse.Mer om denna styrelses arbete följer i kommande nummerav REV <strong>Bulletinen</strong>.Bengt Allfors<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2010 11


DEBATThos anslagsgivarnaTeckning: Solweig Hultén, Montage: Mats Karlströmnäringen i dessa län och i landet, nämligenturistnäringen, får stå tillbaka.Idag kan vi konstatera att förordningenom att koppla bort Länsstyrelserna innebäratt det blir Regionförbunden som skavara med och pröva bidragen. Samtidigtsom dessa är högst osäkra på sin roll isammanhanget.Vi har nu möjlighet att få ett bidrag frånEU; via Jordbruksverket, det vill sägaLandsbygdsprogrammet 2007-2013. Detär en utmärkt mjölighet för att skapa ettväl utbyggt och fungerande enskilt vägnät,som gör det möjligt att leva, arbeta ochbo på vår landsbygd. Av de 35 miljardersom ska gå till regional utveckling, bördärför en kraftigt utökad andel gå till denenskilda väghållningen.En nydaning sker nu inom Trafikverketså att styrningen av bidrag till enskildväghållare ska bli effektivare. Kan 2011bli vad vi väntar oss om antalet personer iBorlänge, som sysslar med enskilda vägar,ökar från 6 till 15? Blir det med automatik bättre för våravägar när handläggarna blir fler, eller är det i stället så attallt vilar på en författning som är föråldrad?När vi studerar enkätsvaren, kan vi konstatera, att mycketfinns kvar att göra för att sätta Sveriges enskilda vägnät påkartan, för alla berörda parter. Idag lägger den ena partenskulden på den andra för att det inte sker en förbättring. Ivissa fall kan till och med okunskapen göra sig gällande ibidragsgivningen.Frågan kan belysas av vad som hände med regeringensnärtidssatsning. Först nu har pengarna börjat komma påplats via Trafikverket. Men vägen dit har varit alldeles förlång. Orsakerna kan bland annat sökas i den stora omorganisationenav svensk väghållning. Olika stora vägprojektetinom den enskilda väghållningen fanns inte heller med,beroende på att en objektbank saknades för att direkt styrapengarna rätt. Nu har Trafikverket ambitiöst satt uppönskemål och startat grupper av olika slag för att nå fram.Projektet ”Enskilda Vägar i Framtiden” pågår och regionalatillväxtgrupper utvecklas. Samtidigt ska det göras tydligtvem som får ansvaret, och för vad, i framtiden.Kanske är det idag naturligt att den vanliga vägföreningen”faller mellan stolarna” när de nya regionförbundeni sina arbetsområden saknar/avstår, från kontakterna medvåra föreningar. Samtidigt är regionförbunden förvånadeöver att Länsstyrelserna agerat så svagt och njuggt vadgäller det väldiga EU-bidraget från Jordbruksverket. Dettatrots att behoven är stora för det privata vägnätets upprustning.Kanske beror detta i sin tur på en kommunikationsmissi den nya arbetsordningen för regionförbunden? I vilketfall som helst har regionförbunden uppenbarligen inte heltförstått sin nya roll. Har den överflyttning som gjorts frånLänsstyrelserna till regionförbunden inte slagit igenom påsina håll? Har det också fått de allvarliga konsekvenserna,att den strategiska planeringen av det enskilda vägnätetfallit bort?Oordning och oreda härskar i samhällets hantering av deenskilda vägarna, inte minst i anslagsgivningen. Regionförbunden,som bildas av kommunerna, är nya ”makthavare”på länsplanen. Länsstyrelserna har släppt det gamla ansvaretför enskild väghållning. Men flera regionförbund saknarkopplingar till REV:s föreningar och står utan strategier förhur länens enskilda vägar ska formas i framtiden.<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2010 13


Fortsättning från föregånde sida.All kunskap om länens enskilda vägar finns hos Trafikverket.Och all skuld för om något inte fungerar, läggs från allaandra aktörers sida alltid på verket.Dags att bringa ordning och reda för de enskilda vägarnasoch landsbygdens framtid! Alliansregeringen anser attområdet är så betydelsefullt att den skapat det nya Landsbygdsdepartementet.Men varför i all världen ska då de enskilda vägarna ha tre”ansvariga ministrar” för att röra om i grytan. Blir det dåinte just röra av alltihop när:- landsbygdsdepartementet ska ansvara för de bitar somfinns inom Jordbruksverket och Landbygdsprogrammet.- finansdepartementet håller i en stor anslagsbit och harockså ansvar för Länsstyrelsernas arbete.- näringsdepartementet råder över allt som Trafikverkethanterar, inklusive enskild väghållning.Ett tungt ansvar vilar nu på Landsbygdsministerns axlar.Han har makten och möjligheten att kommande fyra årskapa ordning och medverka till ett lyft för enskilda vägaroch landsbygden!Lars Gunnar Tannerforsmedlem i Linanäs VFOrdning och Reda krävs på het stämma 2011Hur får vi ordning och reda i samhällets hantering av Sveriges längsta vägnät?Det blir preliminärt tema på Riksförbundet Enskilda Vägars stämma i Örebro 1-2 oktober 2011. Räkna med het debatt omsamhällets ”administration” av våra enskilda vägar. Vi diskuterar den ”röra” som hittills råder i anslagsgivningen från fleraolika samhällsorgan. Gränsdragningsfrågor, Landsbygdsprogrammet och Trafikverkets nya regler är andra givna ämnen, somberör den tuffa vardagen för alla enskilda väghållare.Kongressen är till för just Dig som håller igång själva grundbulten för att vi ska ha en landsbygd över huvud taget, dvs. enskildaväg. Boka datum i almanackan för en jordnära stämma redan nu!Stämman tar självfallet upp resultat och slutsatser från denstora enkät som REV gjort bland berörda samhällsorgan.Delar av undersökningen presenteras på annan plats i dettanummer av <strong>Bulletinen</strong>.Förberedelserna för en högaktuellstämma 2011 har redan börjat.Ambitionen är att lägga upp ettprogram, som verkligen angårREV:s medlemmar och även ger nyakunskaper och inspiration.Programledare och moderator blirLars Gunnar Tannerfors, som ocksåskötte dessa uppgifter på Jubileumskonferensen2009.Vi hoppas att vår nya infrastrukturministerCatharina Elmsäter-Svärd vill öppna stämman ochdärefter delta i det fortsatta programmetmed representanter förLandsbygdsdepartementet, Trafikverket,SKL, länsstyrelser ochregionförbund innan den formella förbundsstämman.Söndagen ägnas åt en fördjupad kurs i förvaltningsfrågor,och seminarier.Conventum i Örebro, plats för REV:s stämma 201114 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2010


EHRENSTRÅHLE BBDOVi förhindrar.Sverige har 30 000 mil väg och kärvt vinterväglag. För att kunna förhindra halka i tidfi nns vi på 130 platser, från norr till söder. Det är ett av många exempel på vad vi gör.Vi bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur. Vill du veta mer, hittar duoss på svevia.seAlltid på väg


Jullov för REV:s utbildningarHöstens utbildningsturné är nu över. Nu tar vi ledigt ett litet tag. Menredan i mars är vår populära utbildning för styrelseledamöter tillbakaigen. Och kvalitén kommer att vara minst lika hög 2011.Tillsammans med Lantmäteriet och Trafikverket har vigenom åren utbildat ett stort antal styrelsemedlemmar ivägföreningar över hela landet. Målet med utbildningen äratt deltagarna ska ha en god kännedom om grunderna förförvaltning, väg- och trafikteknik, statsbidragsregler ochlagar och förordningar.Leif Kronkvist, REV:s expert på väghållning är en av demsom varit med längst. Tidigare som representant för dåvarandeVägverket men sedan flera år tillbaka är han en avdem som håller i REV:s delar av utbildningen.– Det är väldigt givande att jobba med de här utbildningarna,säger Leif. Vi märker att det finns ett behov och framförallten stor vilja att lära sig mer och bli bra och kunnigaväghållare.Kurserna ger också väghållarna en bättre plattform för attgöra rätt saker. Med bra kunskaper om vad som går attgöra med hänsyn till juridiska, vägtekniska och lantmäteriaspekterblir det lättare för styrelsen att göra arbetet effektivtoch framförallt korrekt från början.Nöjda deltagare<strong>Bulletinen</strong> pratade med några kursdeltagare, under halvtidsvilan.– Både materialet och kursens innehåll har förbättratssedan sist så det var väl värt tiden, konstaterar Niclas Norling.Niclas, som är ordförande i Raksta samfällighetsföreningmed 320 medlemmar, har gått kursen en gång tidigare menkände att de var dags att uppdatera kunskaperna. Den härHans Rosén från Lantmäteriet reder ut begreppen på en av REV:s kurser för styrelsemedlemmar16 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2010


Niclas Norling (t. h.), ordförande i Raksta samfällighetsförening tillsammans med föreningens vägchef Stefan Osmundgången kommer han tillsammans med föreningens vägchefStefan Osmund. De är särskilt nöjda med delarna somhandlar om ansvarsfrågor och löpande styrelsearbete.– Det blev flera aha-upplevelser under kvällen, säger IngalillSogell. Jag inser att det är mycket som är krångligare änvi trott.Ingalill är medlem i Österledinge vägsamfällighet. Föreningenhar nyligen totalrenoverat vägen. Efter ett års intensivtarbete av de engagerade medlemmarna, med blandannat omfattande dräneringsarbeten, har man nu nyligenåterinvigt vägen.– Det ska bli roligt att får ta med sig kunskapen tillbaka tillmedlemmarna, konstaterar en nöjd Ingalill Sogell.Text: Mats Karlström, Foto: Solweig HulténOrtDatumLinköping 9 marsAskersund 10 marsSigtuna16 marsNorrtälje17 marsLidköping22 marsLerum24 marsMora6 aprilLudvika7 aprilGällivare13 aprilHaparanda14 aprilOsby27 aprilHöllviken28 aprilOskarshamn3 majVaggeryd4 majIngalill Sogell från Österledinge vägsamfällighet<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2010 17


VÄGHÅLLNINGNär vintern kopplargreppet om vägenPå många håll i landet har säkert vintern kommit i gång på allvar på våraenskilda vägar. Många minns säker förra vintern och de onormalt storasnömängder som föll över södra och mellersta Sverige. REV fick underden vintern dagliga frågor om vad som gäller angående plogskador, halkbekämpning,utmärkning av vägkanter, överplogning, vilken nivå vi somväghållare är skyldiga att hålla på vinterväghållningen och nedfallandeis och snö från intilliggande byggnader. Listan kan nästan göras hur långsom helst och här kommer lite information, som kan vara bra att kännatill för er som ansvarar för vinterväghållningen.Upphandling av entreprenörer kan jag nästan lämna därhändå jag utgår från att detta har ni redan klart. Entreprenörenhar i ert kontrakt åtagit sig att utföra plogning ochhalkbekämpning av vägen vid behov. Vad jag ändå vill slåett slag för är att ni funderar över hur ert kontrakt ser ut,på hur lång tid det löper och hur uppsägningstiderna serut. Normalt finns det en fördel både för er som beställareoch för entreprenören att ha ett kontrakt som löper överflera år. Undersök också möjligheten att tillsammans medeventuella grannföreningar samordna upphandlingen.Ett exempel på detta är när en entreprenör inte har åtagandeninom ett specifikt område utan är tvungen att transporterasig lite längre sträckor mellan uppdragen. Detta fårtill följd att av totalt 10 timmars faktisk plogning kan hanfakturera betydligt fler timmar på grund av transportider.Vinnare blir entreprenören och förlorare är väghållarna.Kan lite större sammanhängande områden upphandlas såär jag övertygad om att inte bara entreprenören tjänar pådetta.Plogskador är nästa fundering som kom in från er väghållare.Det handlar om staket som gett vika av snömassoreller som skadats av plogen. Rent allmänt så kan mankonstatera att om man som fastighetsägarehar ett staket uppsatt intillvägen så får man tåla att snö plogasupp mot detta. Är staketet gammaltså får man räkna med att hållbarhetenförsämras och att vissa staketstolparkan ge vika, vilket man intekan belasta väghållaren för. Sker rena mekaniska skador avplogen mot staket så skall detta ersättas av plogentreprenören.Halkbekämpning, då vanligtvis i form av sandning mednaturgrus eller bergkross (halkstopp) sker normalt när faraför halka är uppenbar eller vid halt väglag.Utmärkning av vägkanter är en åtgärd som många gångerkan vara befogad. Framför allt på vägar som i öppen terrängdär drivbildning lätt sker. Utmärkningen sker lämpligenmed snöstör eller ruskor som utplaceras regelbundetutefter vägen. Utmärkningen är en god vägledning för plogentreprenörensom med hjälp av snöstören kan anpassaplogningen på ett optimalt sätt av körbanan. Risken för såkallad överplogning minskas också avsevärt om ni märkerut vägkanterna.18 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2010


”Gör inte upp underhållsplanenvid brevlådorna!”Nivån på vinterväghållningen brukar jag skämtsamt påpekaska inte läggas fast vid brevlådorna när medlemmarnamöter någon styrelseledamot, utan denna viktiga frågaska naturligtvis upp på er föreningsstämma och så att sägabakas in i föreningens budget.Nedfallande snö och is från intilliggande byggnader är ettinte alldeles ovanligt problem. Här ställs väghållaren införett visst dilemma vem som har ansvar för detta. Läs vadadvokatbyrån Lindhés biträdande jurist Louise Bark skriverom just denna fråga i en separat artikel på annan plats idetta nummer av <strong>Bulletinen</strong>.Halkskador, på enskilda vägar, förekommer naturligtvismen tack och lov inte särskilt ofta. Uppstår skada påexempelvis person kan styrelsen vända sig till REV:s kanslioch skyndsamt göra en anmälan av skadan. Vår samarbetspartnerförsäkringsbolaget If gör sedan en utredningom föreningen varit försumlig eller ej. Visar det sig efterprövning att föreningen inte varit försumlig i sin väghållningsäger försäkringsbolaget nej till eventuella krav frånden drabbade.Leif KronkvistRing eller e-posta gärna till REV:s kansli om ni harfrågor om vinterväghållning.Telefon: 08 - 20 27 50Måndagar-onsdagar, fredagar 09.00 - 15.00Torsdagar 09.00 - 12.00Lunchstängt 12.00 - 13.00e-post: kansliet@revriks.se<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2010 19


GränsdragningsprojektetVem är bäst skickad?Skall staten, kommunen eller de boende längsvägen svara för dess skötsel? Trafikverket utredergränsdragningen mellan allmän, kommunaloch enskild väg.Ett resultat av dåvarande Vägverkets översyn av ”Enskildavägar i framtiden” var att det konstaterades stora skillnaderhur ansvaret fördelas för den enskilda väghållningen. Äveni den så kallade Trafikverksutredningen pekades på behovetav översyn av väghållaransvaret.Det statliga vägnätet – de allmänna vägarna – som skötsav Trafikverket har i stort sett sedan förstatligandet 1944endast förändrats i samband med att nya vägar byggts ochersatt gamla sträckningar som gjorts enskilda, liksom vägartill nedlagda järnvägsstationer etc.På den kommunala sidan har vissa enskilda vägar blivitkommunala genom nya detaljplaner, men å andra sidanhar vissa kommuner som gjorde åtaganden i samband medstorkommunreformen på 70-talet tänkt om och återuppväckerinsomnade organisationer för att återlämna ansvaret.På REVs stämmor har också frågor ställts och förslag framförtsom att något bör göras för att anpassa väghållningsansvarettill de samhällsförändringar som skett i övrigt. REVhar därefter utan framgång försökt övertyga den tidigareregeringen om behovet av en parlamentariskt förankradöversyn omfattande såväl ekonomiskt ansvar som rationellaaspekter.Trafikverket har nu tillsammans med Sveriges Kommuneroch Landsting (SKL) och REV startat ett projekt med målet:”Ett rätt avgränsat väghållningsansvar mellan statlig,kommunal och enskild väghållare utifrån samhällsekonomiskeffektivitet och rationell väghållning.”SKL har efter en enkätundersökning försökt ta fram ett underlagsom beskriver kommunernas engagemang i enskildavägfrågor.Projektet ska genomföras som en pilotstudie i tre kommuner;Mullsjö, Värnamo och Växjö under 2010. Kommunernahar valts så att olika knäckfrågor kan identifieras ochså att problem som behöver belysas finns representerade.Beställare av projektet är Trafikverkets stf generaldirektörLena Erixon och har som referensgrupp knutit till sig destora intressegrupperna; förutom REV och SKL även LRF,Kanske är det dags att vägaktörerna möter och slår fast varandras avgränsningar.Något som REV argumenterat för i många år. Foto: Fotoakuten.seSkogsstyrelsen, Lantmäteriet, Tillväxtverket med flera.Från REV deltar Bengt Nydahl och undertecknad. Vi harknutit till oss de av våra medlemmar som uttryckt intresseav att vara bollplank och håller regelbunden kontakt meddessa.Inledande, orienterande träffar har hållits i alla de tre kommunerna.Det konstaterades att det stora problemet just nuligger i att vi inte vet vilka vägar och därmed vilka fastighetersom kan bli berörda, och att de fastighetsägare somkommer att bli berörda förmodligen inte vet att REV finns.Där kan vi bara vädja till medlemmarna i de berörda kommunerna:”Om ni hör grannar eller andra som kontaktatsi det här ärendet, be dem kontakta REV så att vi kan göravårt bästa för att hitta ”vinna/vinna”- lösningar!Sven Ivarsson20 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2010


Frågor och svar omVem gäller försäkringen för?Försäkringen gäller för REV och till REV anslutna medlemmaroch för sådan verksamhet som ingår i medlems stadgar. Försäkringengäller också för REV eller medlem såsom ägare/förvaltareav gemensamma lekplatser, båt- och badbryggor samtfastigheter och byggnader.Vem betalar premien?Premien för försäkringen ingår i REVs medlemsavgift.När börjar försäkringen gälla?För ny medlem gäller försäkringen från och med att medlemblivit antagen.Hur kan försäkringen även gälla för vår förening?För att försäkringen ska gälla krävs medlemskap i REV. KontaktaREVs kansli på telefon 08-20 27 50 eller www.revriks.se.Vad ingår i REVs medlemsförsäkring?xxAnsvarsförsäkringxxRättsskyddsförsäkringxxStyrelseansvarsförsäkringxxEgendomsförsäkring för verksamhetenxxÖverfallsförsäkringxxKrisförsäkringxxOlycksfallsförsäkringxxFörmögenhetsbrottsförsäkringVad ska vi tänka på vid skada?Anmäl skadan så snart som möjligt. Lämna inga utfästelser ellergarantier för ersättning till några skadelidande. Kompletteragärna med fotografier vid ansvarsskada. Skador som understigersjälvrisken regleras inte av If.Kontakta REVs kansli, 08-20 27 50 om du ska anmäla en skadaNär ska vi anmäla skadan?Det är viktigt att skadan anmäls snarast. Om skadan anmälssenare än 12 månader efter skadedagen kan ersättning heltutebli pga 12-månadersregeln. If vill kunna tillvarata alla REVmedlemmarasintressen på bästa sätt. Därför är det viktigt attett skadeärende anmäls så snart som möjligt. If vill snabbt sättasig in i ett ärende och avgöra vad som behöver göras. Exempelviskan man säkra bevisning genom att tala med inblandadepersoner, titta på skadestället och rådgöra med tekniska experter.Snabbt agerande är också oftast en fördel i diskussioner omuppgörelser. Parterna slipper irritation över att ärenden drar utpå tiden och risken för rättsligt efterspel minskar. If´s rekommendationär därför att så snart som möjligt kontakta REVskansli för att göra en skadeanmälan22 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2010


REVs medlemsförsäkringTips om rättsskyddsskador:Rättsskydd är den skadetyp som ökar mest till antalet. Genomsnittsskadanför en rättsskyddsskada är 60 000 SEK.Följ våra tips för att undvika en rättsskyddsskada:xxVälj avtalsparter med omsorgxxHa alltid tydliga avtal/kontrakt med klart formuleradeuppdrag för alla era anlitade entreprenörer, gärnastandardavtalxxSpara all skriftlig kommunikation (brev, mail, faxetc) med motpart, både för bevisfrågan och för er anmälanom rättsskydd till IfxxVar noga med att följa gällande lagar och förordningaravseende beslutsfattande för samfälligheten - särskiltbeslut på stämmor och årsmötenxxIngå inga avtal oförsäkrade, dvs innan medlemskapeti REV är klart.Oavsett om en väg är enskild eller inte så är den mycket utsatt.Trafiken kan vara mer eller mindre tät och vägkroppen ärutsatt för vädrets makter år efter år. Ett fordon skadas, ellerännu värre en eller flera personer. Om föreningen är medlem iREV ingår en försäkring i medlemskapet. Försäkringen täckeren mängd olika scenarion. Det kan handla om skador på biltill följd av potthål i vägen, personskador eller till och medförskingring ur föreningens kassa.En försäkring är viktig inte minst eftersom styrelseuppdragetinnebär ett juridiskt ansvar. Försäkringen gör ocksåatt föreningens representanter slipper ta diskussion med dendrabbade. Det enda som krävs är att föreningen anmäler tillREV vad som hänt och gör en skadeanmälan. REV registrerarskadan och kontrollerar att föreningen betalt sin avgift, vilketär en förutsättning för att omfattas av försäkringen. Därefterträder If in och utreder händelsen och eventuella anspråk.<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2010 23


EVA -REV handboken– alla enskilda väghållares bibelArbetar du med enskild väghållning? Är du engagerad i en föreningför enskild väghållning? Då är Riksförbundet Enskilda Vägars handbokEnskild Väghållning Anvisningar (EVA-REV) oumbärlig.Boken tar upp lagregler och bestämmelser, förvaltning, ekonomi,teknisk väghållning, trafikfrågor, miljö och mycket mer. Det finnsäven en rad mallar som gör livet som väghållare enklare. I EVA-REVär ekonomiavsnittet kompletterat, frågan om farthinder utförligarebehandlat, liksom avtal och ersättningar vid läggande och bibehållandeav ledning i väg m m.EVA-REV kostar för medlemmar 550 kr och för övriga 850 kr, momsoch porto tillkommer.Välkommen med beställning till REVs kansli viae-post kansliet@revriks.se eller tel 08-20 27 50.STORT SOM SMÅTT– VI KAN DET!Med kort varsel rycker vi ut och lagar potthål, slaghål, tätarsprickor och håligheter i asfalterade vägar. Vi underhållervägarna med snabelbil – en billig, snabb och effektiv metodmed minsta möjliga trafikstörning. En tidig insats ökarchanserna för en beläggning med lång livslängd. Vi arbetaräven förebyggande med underhåll av både kommunala ochnationella vägnät.Anlita oss gärna för ditt projekt. Läs mer påwww.ncc.se/potthalslagningwww.ncc.se<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2010 25


Hemsidafrånenskildvag.seEndast1625:-/år*Skaffa hemsida tillvägföreningen!En hemsida är ett utmärkt sätt för alla attveta vad som händer i området och kommuniceramed medlemmar och styrelse. Dessutomspar ni portopengar och brevpapper. Sidan ärmycket enkel att använda; hanterar du Wordkan du administrera sidan.För mer information gå in påwww.dinvag.enskildvag.se och/eller ring Håkan Lindström påtfn 033 21 15 63 eller maila till info@enskildvag.se* Startavgift på 1 000:-tillkommer första året.Gör asfaltjobbet själv!Potmix® Asphalt Repair -Proffsens permanentareparationasfalt.• Borsta rent• Lägg ut• KomprimeraSpecialerbjudande:www.potmix.com/revDirekt från svenska tillverkarenRing: 016 422 967SKYLTAR • VÄGGRIND– BOM– Det ni behöver finns hoswww.skogma.seSkogmahuset, 830 70 HammerdalTel 0644-721 00 • Fax 0644-710 87Vectura är konsulter inom transportinfrastrukturoch rörelseplanering.Tidigare hette vi Vägverket Konsult.Vi kan hjälpa Er med• Bidragsansökan• Drift och underhållstjänster• Inventering/inmätning• Underhållsprojektering• Upphandling entreprenader• Beläggning• Provtagning/ efterkontroll• BelysningKontaktpersonerSyd: Ralp Hargemyr tfn. 010-484 6103Nord: Ingvar Sik tfn. 010-484 4126www.vectura.seFör ett samhälle i rörelseKostnadsfri rådgivningi vägjuridik tillREVs medlemmarSärskild inriktning mot: fastighetsrätt,vägjuridik, miljöskador,boutredningar och arvsrätt.Bengt Nydahl,Uno JakobssonLine ZandénLouise BarkRiddargatan 35-37114 57 StockholmTel 08-723 15 00info@lindhes.sewww.lindhes.sei samarbete med REVsedan 1968Nu är det enkeltatt själv fylla igenhål och sprickor!Reaktiv asfaltblandning• För reparation och underhåll av vägar,trottoarer, infarter, gårdsplaner etc• Omgående stabil och körbar 10%• Härdad efter en dagrabatt*• Användbar ävenvid temperaturerunder 0ºCÖkar säkerheten och gerlängre livslängd på dinavägar = minskade kostnader!www.bornit.se* Till medlemmari RiksförbundetEnskilda Vägar.26 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2010


HYLTEBRUKS SKYLT ABDin totalleverantör av trafiktekniska produkterVissleboMBegär vår broschyr!VÄGMÄRKENVÄGGRINDARTRAFIKSPEGLARREKLAMSKYLTARbarnFORDONSSKYLTARRÅGÅNGSSTOLPARAVSTÄNGNINGSMATERIALSNÖKÄPPAR & SANDLÅDORKör saktalekandeTel. 0345-109 70, Fax. 0345-172 70, E-post. info@winterquist.com<strong>Bulletinen</strong>Utgivningsplan 2011Nr 1/2011Sista bokningsdagAnnonsoriginalUtgivning3 feb10 feb16 marNr 2/2011Sista bokningsdagAnnonsoriginalUtgivning27 apr4 maj9 junBokning:Kansliet 08 - 20 27 50<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2010 27

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!