Teknisk beskrivning fÃ¶r vattenverksamheten - Structor

More documents

Recommendations

Info

Figur 5.12 Plankarta över grundläggningstyper, nuvarande Slussen (ELU ritning G1-100-10-0000-001)44 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc
De huvudsakliga ursprungligen använda grundläggningssätten var:• Grundläggning med platta på berg• Grundläggning med platta på åsmaterial eller fyllning• Grundläggning med Frankipålar• Grundläggning med träpålarSenare grundläggning vid nybyggnad eller grundförstärkning har utförts med stålpålar,stålkärnepålar, betongpålar, grävpålar och injekteringspålar.Både markytan och konstruktionerna vid Slussen sjunker. Inom stora delar av områdetsom är grundlagt med Frankipålar är sättningarna betydande. Sättningar förekommeräven inom delar av området som är grundlagt med träpålar. Det innebär bland annat attman inte lyckades föra ned grundläggningen till bärkraftiga jordlager eller berg.Frankipålarna kan beskrivas som platsgjutna betongpålar med diametern ca 0,5 meter.Varje påle göts i ett stålrör, som i förväg slagits ned genom fyllning och lös grund till åsmaterial.Stålröret drogs därefter upp samtidigt som betong tillfördes i röret och stampadesut med en fallhejare. Pålens övre del armerades, se Figur 5.13.Figur 5.13 Principiellt tillvägagångssätt samt slutresultat för Frankipålning vid byggandeav SlussenMed den pålningsteknik som fanns tillgänglig på 1930-talet var det svårt att driva nedstålrören genom fyllningsmassorna till fast grund. Vid uppdragningen av stålröret kan denutstampade betongen ha vandrat i sidled och krökts, med resultatet att pålens bärförmågaminskade. Det är också osäkert om betongen i tidigare installerade pålar fått tillräckligtid att härda innan grannpålar slogs ned, vilket kan ha gett skador på grund avjordundanträngning och vibrationer. Grundläggningen på 1930-talet misslyckades därförtill stor del, med resultatet att Slussenanläggningen uppvisar stora sättningar.De uppmätta sättningarna under 26-årsperioden 1962 – 1988 redovisas i Figur 5.14.45 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc
Page 1 and 2: RAPPORTSweco Environment ABProjekt
Page 3 and 4: 4.2.3 Katarinaberget 315 NUVARANDE
Page 5 and 6: 10.6.5 Arbetsmetoder 15510.7 Länsh
Page 7 and 8: I. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER1 INLED
Page 9 and 10: Bygget av Slussens vattenanläggnin
Page 11 and 12: kan behöva stängas av när vatten
Page 13 and 14: lagrade med mycket växlande samman
Page 15 and 16: Figur 3.3 Plan med tolkade bergniv
Page 17 and 18: Figur 3.5 Plan med tolkade nivålin
Page 19 and 20: 3.4.3 Västra SödermalmNivån på
Page 21 and 22: Figur 3.8 Plankarta över bottenniv
Page 23 and 24: 3.6 AvtappningskapacitetMälaren av
Page 25 and 26: Tabell 3.4 Nuvarande luckhöjder i
Page 27 and 28: Figur 3.9 Förslag till lokaliserin
Page 29 and 30: Södermalm. Den naturliga strömnin
Page 31 and 32: Figur 4.3 Plankarta över grundvatt
Page 33 and 34: Figur 5.2 Polhemsslussen sedd från
Page 35 and 36: Figur 5.4 Nuvarande Slussen sedd fr
Page 37 and 38: De kajer som ansluter till kanalomr
Page 39 and 40: Figur 5.6 Plan över kaj- och kanal
Page 41 and 42: Figur 5.10 Tvärsektion genom tunne
Page 43: 5.5 GrundläggningDe mycket variera
Page 47 and 48: De mätningar som utförts därefte
Page 49 and 50: Figur 5.18 Illustration av befintli
Page 51 and 52: II. VATTENVERKSAMHET I YTVATTEN,SLU
Page 53 and 54: Figur 6.3 Plan över framtida Sluss
Page 55 and 56: av risken för marksättningar, gen
Page 57 and 58: 6.2.2 Grundläggning med plattor el
Page 59 and 60: Figur 6.7 Bild över kanalområdet
Page 61 and 62: Figur 6.9 Tvärsektion sedd från
Page 63 and 64: Figur 6.13 Förslag till fiskvandri
Page 65 and 66: Tabell 6.1 Bedömda ungefärliga l
Page 67 and 68: Figur 6.16 Segmentlucka (Källa: Ti
Page 69 and 70: Figur 6.18 Utrustning i slussen (K
Page 71 and 72: Figur 6.20 Torrläggning av slusslu
Page 73 and 74: Maskineriet för luckreglering inst
Page 75 and 76: AvtappningsluckorI avtappningsdrift
Page 77 and 78: I Söderström kommer ca 150 meter
Page 79 and 80: Pålade betongdäckskajerOm vattend
Page 85 and 86: Västra KornhamnskajenFör västra
Page 91 and 92: hållningsvattnet kommer vid behov
Page 93 and 94: Figur 6.43 Grundläggning för huvu
Page 95 and 96:
6.6.3 Gång- och cykelbroEn gång-
Page 97 and 98:
Figur 6.48 Tvärsektion sedd från
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Figur 6.52 Tvärsektioner sedda fr
Page 103 and 104:
Figur 6.54 Bottenutfyllnader (visad
Page 105 and 106:
En längdsektion genom Söderström
Page 107 and 108:
Figur 6.60 Plan över planerade ero
Page 109 and 110:
Figur 6.62 Principsskiss över eros
Page 111 and 112:
Figur 8.2 Förtöjning till kaj med
Page 113 and 114:
Det bedöms därför vara nödvänd
Page 115 and 116:
Figur 8.6 Principsektion för fört
Page 117 and 118:
Bussterminalen förläggs söder om
Page 119 and 120:
Figur 9.6 Längdsektion sedd från
Page 121 and 122:
nel för teknisk utrustning. Bergtu
Page 123 and 124:
I teknikutrymmet kommer att finnas
Page 125 and 126:
Figur 9.13 Sektion sedd från väst
Page 127 and 128:
Figur 9.15 Orienteringsplan för ut
Page 129 and 130:
Figur 9.17 Utlastning av sprängste
Page 131 and 132:
grundvatten genom tätinjektering a
Page 133 and 134:
Tråget och betongtunneln som anslu
Page 135 and 136:
Vid borrning pumpas borrkaxet ut oc
Page 137 and 138:
Figur 10.3 Plan över planerad hand
Page 139 and 140:
Figur 10.5 Längdsektion genom plan
Page 141 and 142:
Figur 10.7 Längdsektion sedd från
Page 143 and 144:
10.5.3 AnläggningarEn kulvert beh
Page 145 and 146:
Figur 10.12 Tvärsektion genom kulv
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 10.16 Principskiss över insp
Page 151 and 152:
Figur 10.18 Plan över planerade ku
Page 153 and 154:
Figur 10.20 Preliminär gestaltning
Page 155 and 156:
10.6.5 ArbetsmetoderJordschakterna
Page 157 and 158:
IV. VATTENVERKSAMHET I YTVATTEN, Ö
Page 159 and 160:
ningen ska anslutas tätt till inlo
Page 161 and 162:
Bedömningar har gjorts av risken f
Page 163 and 164:
Figur 11.5 Beskrivning för höjdfi
Page 165 and 166:
Figur 11.6 Plankarta över lägen f
Page 167 and 168:
Figur 11.7 Almare-Stäket, vägbron
Page 169 and 170:
Figur 11.9 Tappström, Lovön - Eke
Page 171 and 172:
Figur 11.11 Söderström, järnväg
Page 173 and 174:
Figur 11.13 Beskrivning för höjdf
Page 175 and 176:
Figur 11.15 Hässelbyholme - Hässe
Page 177 and 178:
Figur 11.17 Kungsholms hamnplan - S
Page 179 and 180:
Figur 11.19 Stångholmen, Lovön -
Page 181 and 182:
Figur 11.21 Kärsön - Lovön, Drot
Page 183 and 184:
V. ÖVERGRIPANDE FRÅGOR12 ARBETSME
Page 185 and 186:
Figur 12.3 Muddring med hjälp av g
Page 187 and 188:
Massor som schaktats upp under vatt
Page 189 and 190:
Figur 12.9 Tätning av spontfot gen
Page 191 and 192:
Figur 12.11 Installation av injekte
Page 193 and 194:
Figur 12.13 Betongpump (Källa: Eve
Page 195 and 196:
Figur 12.15 Länsar till grumlingss
Page 197 and 198:
Tabell 13.1 Material i byggnader oc
Page 199 and 200:
Figur 13.1 Plankarta över möjliga
Page 201 and 202:
• Katarinavägen stängs av för
Page 203 and 204:
Figur 14.2 Huvudskede 2, ungefär
Page 205 and 206:
Figur 14.4 Huvudskede 4, ungefär
Page 207 and 208:
• Anläggning av sjökulvert, slu
Page 209 and 210:
Anläggning av tillfälliga tätspo
Page 211 and 212:
Gjutning av tätplatta av betong me
Page 213 and 214:
Begränsat inläckage av ytvatten k
Page 215 and 216:
BILAGA 1: Typer av vatten i Projekt
Page 217 and 218:
K1-010-10-200x-181 Vatten, kajnivå
Page 219:
Ritningar upprättade av SwecoK1-13
show all

Teknisk beskrivning fÃ¶r vattenverksamheten - Structor

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?