Teknisk beskrivning för vattenverksamheten - Structor

RAPPORTSweco Environment ABProjekt SlussenUppdragsnummer 1150640TEKNISK BESKRIVNING FÖR VATTENVERKSAMHETStockholm 2011-12-21Sweco Infrastructure ABHamnar & ByggkonstruktionerPer Vallander1 (219)ra04s 2011-02-17SwecoGjörwellsgatan 22Box 34044, 100 26 StockholmTelefon 08-695 60 00Telefax 08-695 60 10www.sweco.seSweco Infrastructure ABOrg.nr 556507-0868säte StockholmIngår i Sweco-koncernenPer VallanderCivilingenjör V, Tekn drTelefon direkt 08-695 61 19Mobil 0734-12 61 19per.vallander@sweco.seUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

INNEHÅLLI. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER 71 INLEDNING 71.1 Den tekniska beskrivningen som prövningsunderlag för den sökta verksamheten 71.2 Läsanvisning 72 OMFATTNING 82.1 Arbetsområden 82.2 Ny reglering av Mälaren 92.3 Åtgärder i övriga avtappningspunkter 102.4 Skyddsåtgärder, erosionsskydd i Mälaren 113 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 113.1 Geodetiska referenssystem 113.2 Landhöjning 123.3 Geologiska förhållanden 123.4 Topografiska och batymetriska förhållanden 173.4.1 Gamla stan 183.4.2 Söderström 183.4.3 Västra Södermalm 193.4.4 Centrala Södermalm 193.4.5 Östra Södermalm 193.4.6 Vattenområdena Söderström och Saltsjön 193.5 Trafikförhållanden 213.5.1 Sammanställning 213.6 Avtappningskapacitet 233.7 Luckhöjder och lucktätheter 243.7.1 Nuvarande luckor 243.7.2 Nya luckor 253.8 Ny reglering, mätstationer för vattenstånd 264 HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 274.1 Ytvatten - nuvarande förhållanden 274.1.1 Vattenstånd 274.2 Grundvatten – nuvarande förhållanden 284.2.1 Underlag 284.2.2 Området norr om Katarinaberget 282 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

4.2.3 Katarinaberget 315 NUVARANDE SLUSSEN 315.1 Historik 315.2 Fornlämningar 355.3 Anläggningar i ytvatten 365.4 Anläggningar på land 415.5 Grundläggning 435.6 Anläggningar i grundvatten 475.7 Berörd del av Katarinaberget 49II. VATTENVERKSAMHET I YTVATTEN, SLUSSENOMRÅDET 516 FRAMTIDA SLUSSEN 516.1 Allmän beskrivning 516.2 Grundläggning 546.2.1 Grundläggning med pålar 546.2.2 Grundläggning med plattor eller plintar på berg 576.2.3 Kajer 576.2.4 Stödkonstruktioner 576.2.5 Tillfälliga konstruktioner i mark 576.3 Avtappningskanaler och sluss 586.3.1 Introduktion 586.3.2 Anläggningskonstruktioner 596.3.3 Luckor 656.3.4 Styrsystem för luckor 746.4 Kajer 766.4.1 Introduktion 766.4.2 Allmänbeskrivning av primärt tillämpbara kajtyper 786.4.3 Mälarkajen 806.4.4 Kornhamnskajen 836.4.5 Stadsgårdskajen 866.4.6 Skeppsbrokajen 886.5 Sjökulvert 906.6 Broar 916.6.1 Huvudbro 916.6.2 Lågbroar 946.6.3 Gång- och cykelbro 956.7 Pumpstation Skeppsbron 976.8 Schakt och utfyllnad av sjöbottnen 1006.9 Erosionsskydd 1053 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

7 NY REGLERING AV MÄLAREN 1098 TILLFÄLLIGA ANLÄGGNINGAR 1098.1 Tillfällig bussterminal 1098.2 Tillfälligt färjeläge 1118.3 Etableringsytor, arbetspontoner och arbetsplattformar 1128.4 Tillfälliga broar för trafikomläggning 112III. GRUNDVATTENBORTLEDNING, SLUSSENOMRÅDET 1169 NY BUSSTERMINAL I KATARINABERGET 1169.1 Allmän beskrivning 1169.2 Bergrum 1209.3 Ledningar 1219.4 In- och utfart 1239.5 Anläggningsarbeten 1269.5.1 Arbetsordning 1269.5.2 Arbeten vid utsprängning av bergtunnlar 1289.5.3 Arbeten med in- och utfart 1309.5.4 Sprängämne 1319.6 Länshållningsvatten 1319.6.1 Hantering och bortledning av länshållningsvatten 13110 ÖVRIGA ANLÄGGNINGAR 13310.1 Inledning 13310.2 Spillvattentunnel och tryckspillvattenledningar 13310.2.1 Introduktion 13310.2.2 Spillvattentunneln 13410.2.3 Tryckspillvattenledningar 13610.3 Handelsyta 13610.4 Saltsjöbanans station 14010.5 Ledningsstråk 14110.5.1 Introduktion 14110.5.2 Sträckning 14210.5.3 Anläggningar 14310.5.4 Schakt- och sprängbottennivåer 14710.5.5 Arbetsmetoder 14810.6 Anläggningar för teknisk försörjning samt vatten och avlopp 15010.6.1 Kulvertar 15010.6.2 Dagvattenmagasin 15210.6.3 Spolvattenmagasin 15410.6.4 Övriga anläggningar 1544 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

10.6.5 Arbetsmetoder 15510.7 Länshållningsvatten 15510.7.1 Hantering och bortledning av länshållningsvatten 155IV. VATTENVERKSAMHET I YTVATTEN, ÖVRIGT 15711 ÅTGÄRDER VID MÄLARENS ÖVRIGA AVTAPPNINGSPUNKTER 15711.1 Hammarbyslussen 15711.2 Avtappningskulvert Maren 15711.3 Skyddsåtgärder, erosionsskydd 16011.3.1 Hammarbyslussen 16011.3.2 Östra Mälaren 163V. ÖVERGRIPANDE FRÅGOR 18312 ARBETSMETODER OCH ARBETSMASKINER 18312.1 Introduktion 18312.2 Rivning 18312.3 Schaktning 18412.4 Spontning 18712.5 Pålning 18912.6 Betongarbeten 19112.7 Övriga arbeten 19312.8 Grumlingsskydd 19313 MASSHANTERING 19513.1 Övergripande förutsättningar 19513.2 Massor som uppkommer i projektet 19613.2.1 Rivningsmassor 19613.2.2 Schaktmassor 19713.3 Massor som behövs för planerad vattenverksamhet 19813.3.1 Fyllning och erosionsskydd 19813.3.2 Nya anläggningar 19813.4 Transporter av massor 19814 GENOMFÖRANDEPLANERING 20014.1 Övergripande planeringsförutsättningar 20014.2 Huvudsakliga arbetsskeden 20114.2.1 Huvudskede 1 20114.2.2 Huvudskede 2 20214.2.3 Huvudskede 3 20314.2.4 Huvudskede 4 2045 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

14.2.5 Huvudskede 5 20514.3 Arbetsskeden i kanalområdet 20614.3.1 Introduktion 20614.3.2 Arbetsskeden för huvudförslaget med förtillverkad slusskanal 20714.3.3 Arbetsskeden för alternativförslaget med platsbyggd slusskanal 21114.3.4 Länshållningsvatten 21214.4 Översiktlig tidplan 213REFERENSER 214BILAGA 1: Typer av vatten i Projekt Slussen 215RITNINGAR 2166 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

I. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER1 INLEDNING1.1 Den tekniska beskrivningen som prövningsunderlag för den söktaverksamhetenSom framgår av föreliggande tekniska beskrivning planerar Stockholms stad att utföra enmycket omfattande ombyggnad av Slussenområdet. Syftet med den tekniska beskrivningenär tillhandahålla ett underlag för prövningen av de anordningar som kommer attingå i det framtida Slussen och utgöra vattenanläggningar (slussar, avtappningskanaler,kajer, erosionsskydd med mera) och den vattenverksamhet som kommer att ingå som endel i ombyggnadsprojektet. Underlaget är så detaljerat som möjligt i det projekteringsskedesom projektet befinner sig i. Utgångspunkten är att i första hand beskriva vilkafunktioner som ska åstadkommas utan att för den delen låsa fast staden och prövningenvid en viss i detalj beskriven teknisk lösning. Det är uppenbart att ökad kunskap om anläggningarnasnärmare utformning (materialval, dimensioner, läge med mera) och byggnadssättkommer att erhållas i takt med att projektet framskrider, till exempel under denfortsatta projekteringen och det tekniska beskrivningsarbetet samt – inte minst – genomtilltänkta entreprenörers egna lösningar för att tillskapa de angivna funktionerna.Denna tekniska beskrivning har därför utformats för att beskriva vilka olika tekniska utformningaroch metoder som, med nuvarande kunskap, kan komma att användas vidgenomförandet av Slussenprojektet. I Kapitel 12 nedan ges några exempel på arbetsmetoderoch förfaranden som i nuläget bedöms komma att tillämpas. Den miljökonsekvensbeskrivningsom tagits fram för den sökta verksamheten har baserats på uppgifterna iden tekniska beskrivningen. Den tekniska beskrivningen är inte uttömmande utan bör gestaden frihet att välja alternativa utformningar och metoder vid genomförandet, givetvisunder förutsättning att dessa uppfyller kravet på bästa tillgängliga teknik och inte bedömsmedföra större total miljöpåverkan än den som beskrivits i miljökonsekvensbeskrivningen.1.2 LäsanvisningBeskrivningen har disponerats på följande huvuddelar:• I. Allmänna utgångspunkter• II. Vattenverksamhet i ytvatten, Slussenområdet• III. Grundvattenbortledning, Slussenområdet• IV. Vattenverksamhet i ytvatten, övrigt• V. Övergripande frågor7 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Förekommande benämningar på vatten i beskrivningen förklaras i Bilaga 1.Många av figurerna i den tekniska beskrivningen är utsnitt från ritningar. I figurtexten finnsdå motsvarande ritningsnummer angivet, så att utsnittets detaljer, texter och sammanhangska kunna ses tydligare och i sitt sammanhang på de bifogade ritningarna. Ritningarnafinns bifogade i den ordning som framgår av ritningsförteckningen sist i textdelen avden tekniska beskrivningen.2 OMFATTNING2.1 ArbetsområdenVattenverksamhet kommer att bedrivas på ett flertal platser i Mälaren och i Saltsjön. Förvar och en av dessa vattenverksamheter anges specifika arbetsområden. Arbetsområdenaför de verksamheter som kommer att bedrivas utanför Slussenområdet redovisasnärmare under Kapitel 11.För de vattenverksamheter som kommer att bedrivas i Slussenområdet framgår arbetsområdetav Figur 2.1.Figur 2.1 Plankarta över arbetsområdet vid Slussen8 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Bygget av Slussens vattenanläggningar med avtappningskanaler, sluss, anslutande kajer,sjökulvert och korsande broar samt tillfälliga anläggningar och etableringar på vattenär vattenverksamhet. Bortledning av grundvatten från nya bussterminalen i Katarinabergetoch från nya anläggningar på land är också vattenverksamhet inom Slussenområdet.2.2 Ny reglering av MälarenMälaren är en reglerad sjö sedan 1943. De nu gällande vattenhushållningsbestämmelsernaär från 1966. Vissa ändringar infördes 1972 respektive 1989.De nu gällande vattenhushållningsbestämmelserna anger mellan vilka vattenstånd Mälarenska hållas och när vatten ska tappas ur Mälarens olika avtappningspunkter för attuppnå önskade vattenstånd.Mälarens vattenstånd regleras genom att luckor öppnas och stängs i Norrström (Riksbronoch Stallkanalen), Söderström (avtappningskanalen och Karl Johansslussen) samtHammarby sluss i Stockholm. I Södertälje regleras vattenståndet i Mälaren genom Södertäljesluss och genom en kulvert i Maren.Det finns också en kulvert i Vettersgatan i Södertälje som utgör en förbindelse mellanMälaren och havet, denna ingår dock inte i regleringen.Avtappningspunkternas lägen framgår av Figur 2.2.9 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 2.2 Mälarens utloppÖversvämningsriskerna runt Mälaren är idag oacceptabelt stora. Det beror på att det integår att tappa ut tillräckligt mycket vatten från Mälaren till havet när det rinner mycket vattentill sjön. Den så kallade avtappningskapaciteten är för liten. De planerade vattenanläggningarnai nya Slussen och en ökning av kapaciteten i Hammarby kanal mer än fördubblarMälarens avtappningskapacitet. När avtappningskapaciteten byggs ut behöverMälarens reglering förändras. Den nya regleringen av Mälaren syftar till att minska riskenför översvämningar runt Mälaren, minska risken för låga vattennivåer i Mälaren och förhindrasaltvatteninträngningDen tekniska beskrivningen omfattar beskrivning av kanaler och luckor samt översiktligbeskrivning av styrsystemet för den nya regleringen i Slussen/Söderström. Dagens regleringoch den nya regleringen presenteras i egen bilaga till ansökan.2.3 Åtgärder i övriga avtappningspunkterEn del av det ökade avtappningsbehovet kommer att tas ut i Hammarbyslussen. Därförkommer viss ombyggnad av portmaskineriet att behöva göras. För att undvika skador skaerosionsskydd anläggas i anslutning till Hammarbyslussen.Den befintliga avtappningskulverten mellan Södertälje kanal och Maren strax uppströmsSödertälje sluss är i dagsläget alltid öppen för avtappning. SMHI har bedömt att kulverten10 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

kan behöva stängas av när vattennivån i Mälaren är låg. Den befintliga kulverten kommerdärför att kompletteras med en lucka, så att kulverten kan stängas för vattengenomströmning.2.4 Skyddsåtgärder, erosionsskydd i MälarenÖkad avtappning medför ökade strömningshastigheter i Mälaren och Saltsjön utanförSlussenområdet. Därför kommer skadeförebyggande åtgärder i form av erosionsskydd attbehöva anläggas vid broar, ledningar och kajer i östra Mälaren.3 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR3.1 Geodetiska referenssystemI föreliggande tekniska beskrivning används det geodetiska referenssystemet Sweref99 18 00 för plankoordinater och RH00, rikets höjdsystem år 1900, som höjdsystem.Som information ges höjder också i det nya höjdsystemet RH2000, rikets höjdsystem år2000, och då inom parentes. Höjder redovisas i meter.Som komplement för nivåer rörande Mälarens reglering används också Mälarens höjdsystemi den tekniska beskrivningen. Mälarens höjdsystem, MH, utgår från den nuvarandeKarl Johansslussens västra tröskel som nollnivå.Omräkning från RH00 till de andra höjdsystemen görs med följande samband:• RH2000 = RH00 + 0,531 meter• MH = RH00 + 3,842 meterEn höjdrelationsmodell för omräkning mellan de olika höjdsystemen finns med i ansökan.En fixpunktsbeskrivning för Slussenområdet redovisas med utdrag ur stompunktsdatabaseni Figur 3.1.11 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 3.1 Beskrivning för höjdfixpunkt 304537, markerad med rostfri dubb i berg på Södermalm,N=6578419,1 meter, E=153479,2 meter, H=+2,833 meter i höjdsystem RH00(+3,364 meter i system RH2000). Höjduppgifterna garanteras endast om kontrollavvägningskett mot annan höjdfix. De plana koordinaterna är ungefärliga. (Källa: Stockholmsstadsbyggnadskontor, stompunktsdatabasen)3.2 LandhöjningDen absoluta landhöjningen i Stockholm är 5,2 mm/år (SMHI, juli 2009). Den samtidigtpågående globala havsnivåhöjningen medför att den relativa landhöjningen, refererad tillhavets nivå, är mindre än detta värde. På sikt bedöms havsnivåhöjningen komma attöverstiga landhöjningen.3.3 Geologiska förhållandenCentralt över området mellan Gamla stan och Södermalm går Brunkebergsåsen inordsydlig riktning. Grusåsens höjdpunkt inom området är i korsningen Götgatan-Hornsgatan. Vid Södermalmstorg bildar grusåsen en platåliknande utvidgning. Åsensmalnar av norrut och har en markant åsrygg över Slussens kanalområde på västra sidanungefär längs med Västra terrassrampen. Åsen fortsätter norrut över Gamla stan.Grusåsen har en komplicerad uppbyggnad, såväl till det yttre som till det inre. Åsens centraladelar utgörs till stor del av rundade block och stenar, kring vilka grus och sand är12 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

lagrade med mycket växlande sammansättning. Åsen vilar direkt på berget. Åsens skalutgörs av grus-, sand- och leravlagringar. På grund av den utflackning och de omlagringarsom skett är det svårt att fastställa de ursprungliga avlagringarnas gränser. Lera överlagradav nedsvallat material, som sand och grus, kan förekomma inom isälvsavlagringen,till exempel i åsens sluttningar.Postglacial lera och organiskt material täcker i stor utsträckning åsens östra sida, områdetsom tidigare utgjordes av sjöbotten. Lera och organiskt material har konstaterats påca 30 meters djup. Även på åsens västra sida förekommer lösa jordlager. Det organiskamaterialet är i stor utsträckning sannolikt rester från det avfall som dumpades längs stadenskajer så sent som in på 1700-talet.I samband med de utbyggnader som ägt rum genom tiderna har mäktigheten hos lagrenav lera och organiskt material minskat genom att utfyllnader utförts. Vid enstaka platser ärdock leran och den organiska jorden opåverkad. Inom vissa delar förekommer lera ochorganiskt material i flera lager skilda av mäktiga lager fyllning.I princip täcks hela Slussenområdet av fyllningsmassor. Fyllningslagrens största mäktighetoch utbredning är på åsens östra sida, i området som tidigare utgjordes av sjöbotten.Fyllningslagrens mäktighet varierar mellan ca 5 meter och 30 meter.De yngre fyllningsmassorna utgörs huvudsakligen av sprängsten, grus och sten. De äldrefyllningsmassorna har varierande sammansättning, till exempel sand, grus, sten, block,sopor och byggnadsavfall.Området ligger i en förkastningszon, som sträcker sig i öst-västlig riktning mellan Gamlastan och Södermalm, med mycket tvära berglutningar och djupa berglägen. Bergnivånfaller från ca +30 (+30) i höjd med kvarteret Urvädersklippan (norr om Hökens gata) tillnivån ca -70 (-70) vid Södre Torn, där det djupaste bergläget konstaterats. Därefter stigerbergnivåerna i nordlig riktning till ca -40 (-40) vid Slussplan. Bergarterna utgörs av folieradoch veckad gnejs och granit med smärre förekomster av pegmatit. Flera kross- ochsprickzoner korsar Slussenområdet, se Figur 3.2.13 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 3.2 Utdrag ur byggnadsgeologisk karta. Rött = berg i dagen, blått = morän, grönt =sten, grus och sand, orange = ås-/svallmaterial (friktionsmaterial), gult = lera, kryssadlinje = krosszon, streckad linje = sprickzon (Källa: Stockholms Stad, stadskartan)Bergnivåer, baserade på tolkningar av undersökningsresultat, visas i Figur 3.3.14 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 3.3 Plan med tolkade bergnivåer (ELU ritning G1-091-10-0000-002)Tolkade nivåer för åsöverytan visas i Figur 3.4. Syftet med tolkningen har varit att bestämmanivåer för bärkraftiga jordlager med tanke på grundläggning.15 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 3.4 Plan med nivålinjer för tolkad åsöveryta (ELU ritning G1-091-10-0000-003)Tolkade lägsta nivåer för organisk jord och lera visas i Figur 3.5. Syftet med tolkningenhar varit att visa på vilka lägsta nivåer som organisk jord och lera har identifierats utanhänsyn till mäktigheten.16 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 3.5 Plan med tolkade nivålinjer för lägsta nivå för organisk jord och (ELU ritning G1-091-10-0000-004)3.4 Topografiska och batymetriska förhållandenI följande beskrivning hänvisas till områdesindelning enligt Figur 3.6.17 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 3.6 Plan över områdesindelning (ELU ritning G1-091-10-0000-001)3.4.1 Gamla stanI området ligger västra delen av Slussplan högst på nivån ca +4,4 (+4,9). Nivån faller motväster längs Munkbroleden till ca +1,2 (+1,7) och mot öster till Skeppsbron till ca +1,9(+2,4). Lägsta nivå på Skeppsbrokajen är ca +1,3 (+1,8).3.4.2 SöderströmKarl Johans Torg ligger på nivån ca +1,7 (+2,2) à +2,0 (+2,5). Marknivån på kanalområdetär ca +1,7 (+2,2) à +1,8 (+2,3). Öster om Saltsjörampen finns en nedsänkning avkajen till nivån ca +0,6 (+1,1).Sjöbergsplan ligger på nivån ca +2,0 (+2,5). Norra Järngravens utfart i väster ligger pånivån ca +3,9 (+4,4) och tillfarten i öster på nivån ca +3,4 (+3,9).18 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

3.4.3 Västra SödermalmNivån på Söder Mälarstrand mellan Centralbron och Guldfjärdsplan varierar från ca +1,7(+2,2) till ca +2,3 (+2,8). På gränsen mot området Södermalmstorg stiger marken brant tillnivån ca +13,0 (+13,5). Marknivån stiger i sydlig riktning till ca +15,5 (+16,0) vid korsningenGötgatan – Hornsgatan. Därefter stiger nivån söderut på Götgatan och västerutpå Hornsgatan till ca +17,0 (+17,5).3.4.4 Centrala SödermalmPå Södermalmstorg faller nivån från ca +15,5 (+16,0) vid korsningen Götgatan-Hornsgatan till ca +13,0 (+13,5) vid ”klöverbladet”.Katarinavägen ligger på nivån ca +14,0 (+14,5) i områdets södra del och faller mot norrtill ca +13,0 (+13,5).Marken mellan nuvarande bussterminalen och Södra Järngraven faller från ca +2,1 (+2,6)i väst till ca +1,2 (+1,7) i öst3.4.5 Östra SödermalmTopografin på östra Södermalm är präglad av den förkastningsbrant som går längsStadsgårdsleden. Marken stupar brant längs bergväggen från nivåer mellan ca +20,0(+20,5) och +22,0 (+22,5) till ca +2,0 (+2,5) och +3,0 (+3,5) på Stadsgårdsleden.Katarinavägen faller från ca +16,0 (+16,5) vid Borgmästartrappan till ca +14,0 (+14,5) pågränsen till området centrala Södermalm.3.4.6 Vattenområdena Söderström och SaltsjönI området mellan järnvägsbron över Söderström och Karl Johansslussen varierar bottennivånmellan ca -4,0 (-3,5) och -5,0 (-4,5) vid kajerna och är som lägst ca -21,0 (-20,5) iSöderströms djupfåra under gatubron över Söderström, se Figur 3.7.Två utfyllda bankar skär rakt över vattendraget. Den ena banken, som är belägen undertunnelbanebron, har överkantsnivån ca -3,0 (-2,5) à -5,0 (-4,5) och den andra banken,som ligger längre österut och ca 55 meter uppströms Karl Johansslussen, har överkantsnivånca -10,0 (-9,5). På vardera sidan om den senare banken finns två djuphålor, varavden västra har en lägsta bottennivå av -19,0 (-18,5) och den östra har en lägsta bottennivåav ca -15,0 (-14,5).I området öster om Karl Johansslussen minskar bottennivån från ca -3,0 (-2,5) närmastSlussen till ca -27,0 (-26,5) längre ut i Saltsjön, se Figur 3.8.19 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 3.7 Plankarta över bottennivåer väster om nuvarande Slussen, 1,0 meter ekvidistans.De lägsta nivåerna varierar från ca -21,0 (-20,5) (mörkblå färg) under gatubronöver Söderström till ca -3,0 (-2,5) à -5,0 (-4,5) (rosa färg) under tunnelbanebron och ca -19,0 (-18,5) (blågrön färg) respektive ca -15,0 (-14,5) (grön färg) i djuphålorna strax västerom Slussen (Marin Miljöanalys ritning 211_0711_baty_det_3)20 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 3.8 Plankarta över bottennivåer öster om nuvarande Slussen, 0,5 meter ekvidistans.Nivåerna varierar från ca -3,0 (-2,5) (rosa färg) i Franska bukten till ca -27,0 (-26,5)(blå färg) i djuphålan öster om Slussen (Marin Miljöanalys ritning 211_0711_baty_det_4)3.5 Trafikförhållanden3.5.1 SammanställningTrafikförhållandena har undersökts (Tyréns, april 2011).Biltrafiken genom Slussen har mer än halverats sedan toppflödena på 1960-talet.Antalet gående i Slussenområdet har alltid varit stort och är idag återigen större än antaletbilar. En stor del av flödet över Katarinavägen utgörs av resenärer med kollektivtrafiken.Resenärerna byter färdmedel mellan tunnelbana och Nacka-Värmdöbussarna. Antaletfotgängare med mål i anslutning till Slussen kommer att öka med de nya verksamhetersom planeras komma.21 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Cykeltrafiken nådde sin högsta nivå under 1940-talet, men minskade sedan fram till mittenav 1970-talet. Sedan dess har cykeltrafiken återigen ökat stadigt, och om trendenhåller i sig kommer antalet cyklister att vara större än antalet bilister över det nord-sydligasnittet i framtiden.En sammanställning har gjorts av flödena för olika trafikslag i nuläget respektive för nyaSlussen och nollalternativet enligt prognos, se Tabell 3.1. Med nollalternativet avses attdetaljplanen inte har genomförts. Trafikslag såsom båt- och spårtrafik påverkas av störreinfrastruktursatsningar och utvecklingen av anslutande förbindelser.Tabell 3.1 Sammanställning av flöden för olika trafikslag (Källa: Tyréns)NulägeNya Slussen ochnollalternativ (2030)Skillnad mellan nulägeoch prognos för 2030Bil30 000 bilar/dygn passerarmellan Södermalmoch Gamla stanenligt trafikräkning 2009Samma trafikmängd somidagFordonsflödet blir oförändratgenom trafikanläggningen.I korsningspunkterkan fördelningenändras något.Buss1 100 fordon/dygn passerarmellan Södermalmoch Gamla stan.152 ankommandeNacka-Värmdöbussar iförmiddagsmaxtimme.1 300 fordon/dygn passerarmellan Södermalmoch Gamla stan. 230ankommande Nacka-Värmdöbussar i förmiddagsmaxtimme.En ökning med 200 fordon/dygn.45 % ökningav anslutande trafik.BåtGenom slussen passerar22 000 fritidsbåtaroch 3 000 yrkesbåtarunder sommarhalvåret.Oförändrad kapacitet iden nya slussenOförändrad situation,nya bryggplatser planerasför passagerarbåtar istads- och skärgårdstrafikvid StadsgårdskajenTåg via järnvägsbronöver SöderströmPendeltåg (SL), regionalaoch nationella tåg,532 passager/dygnPendeltåg (SL) går viaCitybanan. Regionala ochnationella tåg trafikerarjärnvägsbron.Den totala trafikmängdenöver järnvägsbronantas inte förändrasenligt TrafikverketTunnelbana 1 500 fordon/dygn 1 500 fordon/dygn Kapaciteten på tunnelbanespårenförändrasinte genom nya SlussenCykel Flöde på 25 000cyklar/dygnFlöde på 53 000cyklar/dygnEn 5 % ökning av cykeltrafikenper år antas till203022 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

3.6 AvtappningskapacitetMälaren avtappas genom nio utlopp i Saltsjön, se Figur 2.2.De nuvarande och framtida avtappningskapaciteterna har beräknats för nivåskillnaden1,22 meter mellan vattenstånden i Mälaren och Saltsjön, ungefär motsvarande skillnadenmellan ett högt vattenstånd i Mälaren och medelvattenstånd i Saltsjön.Nuvarande avtappningskapacitet per utlopp och totalt redovisas i Tabell 3.2.Tabell 3.2 Beräknad nuvarande avtappningskapacitet per utlopp vid fullt öppen lucka ochvattenståndet +0,86 (+1,39 RH2000, +4,70 MH) i Mälaren och -0,36 (+0,17 RH2000,+3,48 MH) i Saltsjön. För Slussarna i Hammarby och Södertälje avses maximalt tillåtetflöde enligt vattendom. (SMHI, 2012-02-14)UtloppFlöde(m 3 /s)Riksbron 244Stallkanalen 123Avtappningskanalen 126Karl Johansslussen 148Hammarbyslussen 70Kulvert Skanstull (stängningsbar) 7Södertäljeslussen 70Kulvert Maren, Södertälje (ej stängningsbar) 6Totalt 794Den beräknade nuvarande avtappningskapaciteten genom Slussen och Hammarbyslussenär således ca 300 m 3 /s respektive ca 70 m 3 /s.23 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Framtida avtappningskapacitet per utlopp och totalt redovisas i Tabell 3.3.Tabell 3.3 Beräknad framtida avtappningskapacitet per utlopp vid fullt öppen lucka ochvattenståndet +0,86 (+1,39 RH2000, +4,70 MH) i Mälaren och -0,36 (+0,17 RH2000,+3,48 MH) i Saltsjön. För Slussarna i Hammarby och Södertälje avses maximalt tillåtetflöde enligt vattendom. (SMHI, 2012-02-14)UtloppFlöde(m 3 /s)Riksbron 244Stallkanalen 123Slussen, norra och södra avtappningskanalen 1 222Slussen, slusskanalen 209Hammarbyslussen 140Kulvert Skanstull (stängningsbar) 7Södertäljeslussen 70Kulvert Maren, Södertälje (stängningsbar) 6Totalt 2 021Den beräknade framtida avtappningskapaciteten genom Slussen och Hammarbyslussenär således ca 1 400 m 3 /s respektive ca 140 m 3 /s.Samtliga kapaciteter ovan är givna med en exakthet som inte föreligger i verkligheten.Flödet genom den befintliga kulverten vid Vettersgatan i Södertälje mellan kanalen ochMaren finns med i de totala avtappningskapaciteter som anges i Tabell 3.2 och Tabell3.3, men har inte beräknats separat.3.7 Luckhöjder och lucktätheter3.7.1 Nuvarande luckorDe nuvarande luckhöjderna i utloppen i Mälaren redovisas i Tabell 3.424 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Tabell 3.4 Nuvarande luckhöjder i Mälarens utlopp, stängda luckor (Källa: Stockholmshamn och Sjöfartsverket)UtloppÖverkantsnivå stängd luckaRH00 RH2000 MHRiksbron +0,56 + 1,09 +4,40Stallkanalen +0,56 + 1,09 +4,40Avtappningskanalen +1,36 +1,89 +5,20Karl Johansslussen +1,06 +1,59 +4,90Hammarbyslussen +1,64 +2,17 +5,48Kulvert SkanstullUndervattenskulvert (stängningsbar)Södertäljeslussen +1,36 +1,89 +5,20Kulvert Maren, SödertäljeKulvert Vettersgatan, SödertäljeUndervattenskulvert (ej stängningsbar)Undervattenskulvert (ej stängningsbar)Luckorna vid Riksbron och i Stallkanalen är lägst, och kan strömmas över först. Därefterkan Karl Johansslussens luckor överströmmas.I regleringsluckan vid Riksbron finns en öppning, som ska underlätta fiskvandring mellanMälaren och Saltsjön. Öppningen medför att sjövatten strömmar ut när regleringsluckanär stängd. Öppningen innebär också en risk för inflöde av saltvatten vid högt vattenstånd iSaltsjön. Luckan är stängningsbar med sättar.Enligt gällande vattendom för reglering av Mälaren ska bottenspalterna vid luckorna vidRiksbro- och Stallkanaldammarna tätas med rörlig tätning vid de tillfällen då vattenståndeti Mälaren är lägre än +0,21 (+0,74 RH00, +4,05 MH). Luckorna vid Riksbro- och Stallkanaldammarnabyggdes om under 2000-talet och är enligt uppgift från StockholmsHamn dock numera täta vid bottnen.3.7.2 Nya luckorNya luckor kommer att byggas vid Slussen. Kulverten till Maren i Södertälje kommer attgöras stängningsbar genom att en fördämning med en lucka byggs framför. Luckornabeskrivs i senare kapitel i föreliggande handling. Luckhöjderna för de nya luckorna redovisasi Tabell 3.5. Klimatanpassningen av Slussenanläggningen och kulverten i Marenbeskrivs i ett avsnitt i Miljökonsekvensbeskrivningen.25 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Tabell 3.5 Nya luckhöjder i Mälarens utlopp, stängda luckorUtloppÖverkantsnivå stängd luckaRH00 RH2000 MHSlussen, norra och södra avtappningskanalen samt slussen:• Perioden till år 2050 +0,97 +1,50 +4,81• Perioden år 2050 - 2100 +1,47 +2,00 +5,31Kulvert Maren, Södertälje (stängningsbar),perioden till år 2100+1,30 +1,83 +5,14Högsta acceptabla läckflöden för de nya luckorna vid Slussen, förutsatt medelhögvattenMHW i Mälaren och medelvatten MW i Saltsjön, har valts till följande värden:• Ca 0,05 m 3 /s per avtappningskanal• Ca 0,2 m 3 /s för slussen3.8 Ny reglering, mätstationer för vattenståndMälaren regleras i dagsläget med utgångspunkt från aktuellt vattenstånd i Mälaren tagetsom medeltalet av mätta vattenstånd i tre mätpunkter (Stockholm, Södertälje och Västerås).Ju högre vattenstånd desto fler avtappningspunkter öppnas i en på förhand bestämdtappningsordning.SMHI har bedömt att det behövs fler, strategiskt placerade stationer för mätning av vattenstånd,som tillsammans kan beskriva den totala vattenvolymen i Mälaren. SMHI hardärför föreslagit att sammanlagt sex mätstationer ska etableras runt om i Mälaren, nämligeni Kungsör, Västerås, Sundbyholm, Bålsta/Bro, Sandviken och Hägersten/Klubbensborg,se Figur 3.9.26 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 3.9 Förslag till lokalisering av mätstationer för vattenståndStationerna ska vara fast installerade på kajer eller motsvarande och ha elförsörjning ochbatteribackup. Varje station ska omfatta bland annat radargivare, tryckgivare, termometrar,data logger, modem samt annan elektronik och kunna ringas upp via ett datainsamlingssystemav den som ansvarar för regleringen.4 HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN4.1 Ytvatten - nuvarande förhållanden4.1.1 VattenståndMälarenVattenstånden i Mälaren med nuvarande reglering, beräknade i en hydrologisk modellutifrån observerade vattenstånd i Mälaren under perioden år 1976 - 2005 redovisas iTabell 4.1.27 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Tabell 4.1 Karakteristiska vattenstånd i Mälaren med nuvarande reglering, beräknade i enhydrologisk modell utifrån observerade vattenstånd i Mälaren under perioden år 1976 -2005 (SMHI, 2011-12-21)RH00 RH2000 MHHögsta högvatten, HHW +0,94 +1,47 +4,78Medelhögvatten, MHW +0,61 +1,14 +4,45Medelvatten, MW +0,35 +0,88 +4,19Medellågvatten, MLW +0,20 +0,73 +4,04Lägsta lågvatten, LLW +0,02 +0,55 +3,86SaltsjönKarakteristiska vattenstånd i Saltsjön redovisas i Tabell 4.2.Tabell 4.2 Karakteristiska vattenstånd i Saltsjön (SMHI, 2011-11-14)RH00 RH2000 MHHögsta högvatten, HHW +0,77 +1,30 +4,61Medelhögvatten, MHW +0,22 +0,75 +4,06Medelvatten, MW -0,40 +0,13 +3,44Medellågvatten, MLW -0,84 -0,31 +3,00Lägsta lågvatten, LLW -1,06 -0,53 +2,784.2 Grundvatten – nuvarande förhållanden4.2.1 UnderlagGrundvattensituationen i området har undersökts med hjälp av bland annat mätningar,hydrauliska test och studier av geologin i området. Mätdata över grundvattennivåer harinsamlats dels från äldre grundvattenrör och dels från nya grundvattenrör och bergborrhål,som etablerats i nu aktuellt projektområde (Bergab, 2012-01-20) (Tyréns, 2010-05-28).4.2.2 Området norr om KatarinabergetGenerellt strömmar grundvattnet mot öster i Gamla stan, på området mellan Gamla stanoch Södermalm och strax söder därom samt mot nordost och norr från höjdområdena på28 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Södermalm. Den naturliga strömningen störs av undermarksanläggningar, som kan medförabåde dränerande och infiltrerande effekter, och av tappningen från Mälaren.I Gamla stan, på sträckan från kvarteret Charon väster om Kornhamnstorg till Skeppsbronsvästra sida vid Södra Bancogränd, se Figur 4.1, sjunker grundvattennivån sommest från ca +0,3 (+0,8) i väster till ca -0,6 (-0,1) i öster. Vanligen har nivåskillnaden varit60-80 cm vid enskilda mättillfällen.På sträckan från området strax öster om Maria kyrkogård till Karl Johansslussen sjunkergrundvattenytan som mest från ca +0,4 (+0,9) i sydväst till ca -0,4 (+0,1) i nordost. Vanligenhar nivåskillnaden här varit 45-60 cm vid enskilda mättillfällen. Grundvattennivånligger i västra delen mer än 20 meter under markytan. I området väster om Söderledstunnelnär grundvattennivån lika som Mälarens nivå, eller högre.Figur 4.1 Översiktskarta (Källa: Stockholms Stad, stadskartan)Det grova åsmaterialet i området utgör en mäktig vattentransporterande zon. Berggrundvattenfinns naturligt på Södermalm i öppna spricksystem. I övrigt utgör berget en barriärför grundvattenströmning. Den branta bergtopografin har stor inverkan på grundvattenströmningen.29 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Grundvattensystemet har en tydlig påverkan från Mälaren och Saltsjön. Det innebär attvid Mälarens kajer strömmar grundvattnet från sjön mot land. Vid Saltsjöns kajer ärströmningsriktningen däremot från land mot sjön.I Figur 4.2 redovisas grundvattennivåer och grundvattnets strömningsriktningar för ettutvalt tillfälle. Grundvattnet strömmar mot lägre nivåer, vinkelrätt mot isolinjerna.Figur 4.2 Plankarta över grundvattennivåer och interpolerade isolinjer enligt mätningarden 31 mars 2009. Isolinjernas ekvidistans är 0,1 meter. Pilarna indikerar huvudsakligströmningsriktning. Högst grundvattennivå återges med mörkt blå ton. Vid tillfället varavtappningskanalen öppen och Karl Johansslussen stängd.2 maj 2010 var nivåskillnaden mellan Mälaren och Saltsjön lika med 1,08 meter, vilket ärovanligt mycket. I Figur 4.3 redovisas grundvattennivåerna för detta tillfälle.30 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 4.3 Plankarta över grundvattennivåer och interpolerade isolinjer enligt mätningarden 2 maj 2010. Isolinjernas ekvidistans är 0,1 meter. Högst grundvattennivå återgesmed mörkt blå ton. Vid tillfället var avtappningskanalen öppen medan Karl Johansslussenanvändes för slussning.På Mälarsidan visar bara de grundvattenrör som står alldeles nära stranden ett närasamband med Mälarens nivå. Saltsjöns nivå har däremot inverkan på grundvattennivåernalångt bort från kajerna på Södermalm.4.2.3 KatarinabergetGrundvatten förekommer i Katarinabergets sprickor. Grundvattnet är starkt påverkat genomdränering till de befintliga bergtunnlarna i området, varav de flesta inte är tätade, ochbortledning av regnvatten i dagvattensystem.Vissa av de sprickor som har kontakt med befintliga tunnlar har bedömts vara helt dräneradeoch andra vara opåverkade. Sannolikt är grundvattentrycken i bergets spricksystemallmänt kraftigt minskade på grund av de befintliga tunnlarna.Mätningar i borrhål i berget i ett område vid Mosebacke Torg visade en varierande grundvattennivå,med ca +1 (+1,5) ungefär vid Södra Teatern och som mest ca +14 (+14,5)ungefär vid Fiskargatan.5 NUVARANDE SLUSSEN5.1 HistorikSlussen har byggts om ungefär vart 100:e år sedan 1600-talet. Slussenområdet har därmeden rik historia med byggnader, slussar och broar som har avlöst varandra.31 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Den första fartygsslussen, drottning Kristinas sluss, i södra delen av området mellanGamla stan och Södermalm, stod färdig år 1642, se Figur 5.1.Figur 5.1 Drottning Kristinas sluss sedd från österDrottning Kristinas sluss ersattes år 1755 med en större sluss i samma läge, konstrueradav Cristopher Polhem, Polhemsslussen, se Figur 5.2.32 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 5.2 Polhemsslussen sedd från öster under en extrem vårflod, oljemålning av AndersHolm år 1780Polhemsslussen ersattes år 1852 med en ny sluss förlagd i norra delen av området mellanGamla stan och Södermalm och konstruerad av Nils Ericson, Nils Ericsonslussen, seFigur 5.3. Polhemsslussen behölls samtidigt för avtappning av Mälaren.33 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 5.3 Nils EricsonslussenNuvarande Slussen togs i drift år 1935 med en omfattande trafikapparat med broar ochramper, Karl Johansslussen för båttrafik och avtappningskanalen, där Nils Ericsonslusseningår som en delsträcka, för reglering av Mälarens vattenstånd, se Figur 5.4. Vid högavattenflöden används även Karl Johansslussen för reglering. Polhemsslussen togs ur driftnär Karl Johansslussen byggdes, men rester av denna finns kvar i fyllningen i södra delenav området mellan Gamla stan och Södermalm.34 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 5.4 Nuvarande Slussen sedd från norr år 1935Järnvägstrafiken på stambanan från söder till Stockholms Central gick fram till år 1954 ien tunnel fram till Slussenområdets västra del och vidare på en bro över Söderström.Järnvägen flyttades sedan västerut till en ny tunnel anslutande till den nuvarande järnvägsbronöver Söderström.Tunnelbanans södra gren byggdes färdig fram till Slussen år 1935 med ändstation vidRyssgården. År 1957 förlängdes banan till T-centralen via två separata viadukter underSödermalmstorg och vidare på den tidigare SJ-bron samt en intilliggande ny bro överSöderström. I mitten av 1960-talet överdäckades tunnelbanestationen framför nuvarandeStadsmuséet.Katarinahissen byggdes samtidigt som den nuvarande Slussen.5.2 FornlämningarSlussenområdet tillhör Riksantikvarieämbetets fornlämningsområde 103. Både på landoch i vatten kan det finnas fornlämningar som till exempel rester av båtar, broar, försvarsanläggningaroch husgrunder.Hittills utförda arkeologiska utgrävningar i området har huvudsakligen avsett kulturlageroch lämningar från 1600-talet och framåt, men enstaka fynd från tidigare perioder harpåträffats.35 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

I samband med ombyggnaden av Slussen kommer fornlämningar att hanteras i enlighetmed Kulturminneslagen 1998.Exempel på tänkbara fornlämningar i området är som följer (Stockholms Stadsmuseumoch Statens Maritima Muséer, 2007):• Rester av försvarsanläggningen Södertorn med vallgrav från 1500-talet i närheten avkvarteret Södre Torn 1, se Figur 4.1.• Rester av Kristinaslussen, som låg ca 30 meter söder om nuvarande Karl Johansslussen.Den byggdes som en timrad kassun med invändig beklädnad av sten,bredden ca 6,5 meter och djupet ca 2 meter.• Rester av Polhemsslussen, som låg ungefär i samma läge som Kristinaslussen.Slussen var utförd som en ca 45 meter lång timrad kassun med invändig beklädnadav sten, bredden ca 9,5 meter och djupet ca 3,6 meter.• Rester av grundmurar och stöd av sten efter Karl Johans basar som byggdes överPolhemsslussen på 1850-talet.• Rester av den så kallade pålkransen som anlades på medeltiden för förlängning ut isjön av Stadsmuren. Den bestod av dubbla pålrader förbundna med bjälkar. Innanförpålkransen fanns sänkta skutor och vrak.• Rester av hamnen Kogghamn från 1200-talet och senare, som låg väster om nuvarandeFranska Bukten – Skeppsbron.5.3 Anläggningar i ytvattenAnläggningarna i ytvatten utgörs av Karl Johansslussen och avtappningskanalen, där NilsEricsonslussen ingår som en delsträcka, och de kajer i Mälaren och Saltsjön som omgerSlussen.Karl Johansslussen är ca 120 meter lång och 10 meter bred. Slusskanalens längd mellanslussportarna är ca 80 meter. Den västra slusströskelns överkantsnivå är ca -3,8 (-3,3).Kanalbottnen i övrigt ligger på nivån ca -4,1 (-3,6). Kanalväggarna är utförda med bakåtförankradestålspontväggar med krönbalk av betong med stenbeklädnad och med enmellanliggande bottenplatta av betong grundlagd på fyllning. Krönbalkens överkantsnivåär ca +1,8 (+2,3).Avtappningskanalen har ca 120 meter totallängd och något varierande bredd omkring ca10 meter. Ungefär 80 meter av kanalens mellersta del utgörs av Nils Ericsonslussen. Denär byggd som en timrad kassun grundlagd på fyllning i västra delen och med träpålar iöstra delen samt med invändig beklädnad av murad sten. De anslutande delarna av kanalenär huvudsakligen utförda som pålade murkajer samt träkassuner med utvändigträspont och fyllda med betong eller sten. Avtappningskanalen har bottennivån ca -3,8 (-3,3).36 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

De kajer som ansluter till kanalområdet är som följer:• Munkbrokajen, en plattformskaj och en massiv murkaj grundlagda med träpålar• Sjöbergsplan, en betongdäckskaj och en trädäckskaj grundlagda med träpålar• Skeppsbrokajen, en massiv träpålad kaj• Franska Bukten, en plattformskaj, och Stadsgårdskajen, en träpålad murkaj medträspontDe i Slussen ingående kajerna kan kategoriseras enligt sammanställningen i Tabell 5.1,se även Figur 5.5.Tabell 5.1 Kategorisering av de kajer som ingår i Slussen i kanalområdet (StockholmsGatukontor, juni 1989)Kajtyp Byggår Längd (meter)Stålspontkaj, bakåtförankrad 1935 293Blockmurskaj, väggar av stenblock grundlagda på träpålar 1850 261Plattformskaj på träpålar 1935 100Betongdäckskaj 1935 19Övrig kaj 1935 92Total kajlängd 76537 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 5.5 Plankarta över kajtyper i nuvarande Slussen (Stockholms Gatukontor, juni1989)Se Figur 5.6, Figur 5.7, Figur 5.8 och Figur 5.9 för ritningsbeskrivningar av anläggningarnai kanalområdet.38 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 5.6 Plan över kaj- och kanalanläggningar vid nuvarande Slussen, kanalområdet(KFS ritning 272 258)Figur 5.7 Längdsektion sedd från söder genom nuvarande Karl Johansslussen (KFS ritning272 259)39 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 5.8 Längdsektion sedd från söder genom avtappningskanalen (KFS ritning272 259)Figur 5.9 Tvärsektion sedd från öster genom nuvarande Slussen (KFS ritning 272 260)Tunnelbanebron vilar på pålade mellanstöd. Pålarna är slagna ned i en grusbank, seFigur 5.10. Grundläggningen för den östra brodelen utfördes ursprungligen för en järnvägsbromed träpålar. Grundläggningen för den västra brodelen utfördes med stålrörspålari samband med att tunnelbanans södra och norra grenar knöts samman över Söderströmpå 1950-talet.40 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 5.10 Tvärsektion genom tunnelbanebron sedd från norr, nivåer i system RH00(Stockholms Hamnförvaltning ritning nr 38614)5.4 Anläggningar på landÖverbyggnaden för hela Slussenområdet utgörs av ca 39 600 m 2 broyta. Broytan är uppbyggdmed 24 stycken avgränsade delar, så kallade monoliter, se Figur 5.11, utförda sombetongdäck upplagda på balkar av betong eller stål.41 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 5.11 Plankarta över konstruktionstyper för broar, ramper och däck, nuvarande Slussen.Numreringen avser fristående konstruktionsdelar, monoliter (Stockholms Gatukontor,juni 1989)42 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

5.5 GrundläggningDe mycket varierande grundförhållandena inom Slussenområdet har medfört att fleragrundläggningssätt har tillämpats, se Figur 5.12.43 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 5.12 Plankarta över grundläggningstyper, nuvarande Slussen (ELU ritning G1-100-10-0000-001)44 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

De huvudsakliga ursprungligen använda grundläggningssätten var:• Grundläggning med platta på berg• Grundläggning med platta på åsmaterial eller fyllning• Grundläggning med Frankipålar• Grundläggning med träpålarSenare grundläggning vid nybyggnad eller grundförstärkning har utförts med stålpålar,stålkärnepålar, betongpålar, grävpålar och injekteringspålar.Både markytan och konstruktionerna vid Slussen sjunker. Inom stora delar av områdetsom är grundlagt med Frankipålar är sättningarna betydande. Sättningar förekommeräven inom delar av området som är grundlagt med träpålar. Det innebär bland annat attman inte lyckades föra ned grundläggningen till bärkraftiga jordlager eller berg.Frankipålarna kan beskrivas som platsgjutna betongpålar med diametern ca 0,5 meter.Varje påle göts i ett stålrör, som i förväg slagits ned genom fyllning och lös grund till åsmaterial.Stålröret drogs därefter upp samtidigt som betong tillfördes i röret och stampadesut med en fallhejare. Pålens övre del armerades, se Figur 5.13.Figur 5.13 Principiellt tillvägagångssätt samt slutresultat för Frankipålning vid byggandeav SlussenMed den pålningsteknik som fanns tillgänglig på 1930-talet var det svårt att driva nedstålrören genom fyllningsmassorna till fast grund. Vid uppdragningen av stålröret kan denutstampade betongen ha vandrat i sidled och krökts, med resultatet att pålens bärförmågaminskade. Det är också osäkert om betongen i tidigare installerade pålar fått tillräckligtid att härda innan grannpålar slogs ned, vilket kan ha gett skador på grund avjordundanträngning och vibrationer. Grundläggningen på 1930-talet misslyckades därförtill stor del, med resultatet att Slussenanläggningen uppvisar stora sättningar.De uppmätta sättningarna under 26-årsperioden 1962 – 1988 redovisas i Figur 5.14.45 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 5.14 Plankarta över totala sättningar (S) för nuvarande Slussen under perioden1962 – 1988 (Stockholms Gatukontor, juni 1989)Marksättningarna under tunnelbanestationen och dess överdäckning, som byggdes underåren 1955 – 1964, blev så stora, över 300 mm, att grundförstärkning med stålkärnepålarblev nödvändig. Dessa arbeten utfördes åren 1986 – 1988.46 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

De mätningar som utförts därefter visar ingen avtagande tendens (utom vid tunnelbanandär kompletterande grundförstärkning gjorts). De största sättningarna har utvecklats iområdets sydöstra och östra delar, där grundläggningen utfördes med Frankipålar.De uppmätta sättningarna under 20-årsperioden 1988 – 2008 redovisas i Figur 5.15.Figur 5.15 Plankarta över totala sättningar (S) för nuvarande Slussen under perioden1988 – 2008 respektive för området vid Katarinahissen under perioden 1961 – 2011(Källa: GeoCon)5.6 Anläggningar i grundvattenGrundvattenmagasinen och vattenbalansen i området är påverkade av de anläggningarsom finns under mark i arbetsområdet. Från vissa anläggningar leds grundvatten bort.I området finns kulvertar och ledningar som ställvis och tidvis kan nå ned under grundvattenytan.I Skeppsbron vid Räntmästartrappan finns en pumpstation.Slussens grundläggning består av en mängd pålar som når ned i grundvatten, se Figur5.16, Figur 5.17 och Figur 5.18.47 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 5.16 Slussen sedd från öster, område som redovisas med pålgrundläggning i Figur5.17 och Figur 5.18 (Källa: ELU Konsult)Figur 5.17 Illustration av befintliga pålgrundläggningar; pålplintarna (grå färg; nära befintligmarkyta) kan antas ligga över grundvattenytan, pålarna (brun färg; frilagda från omgivandejord) kan förutsättas gå ned under grundvattenytan (Källa: ELU Konsult)48 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 5.18 Illustration av befintliga pålgrundläggningar och sponter för Karl Johansslussenoch Nils Ericsonslussen (till höger); pålarna och slussarna går ned under grundvattenytan(Källa: ELU Konsult)5.7 Berörd del av KatarinabergetI Katarinaberget finns bergrum, tunnlar och kulvertar. De huvudsakliga anläggningarnabeskrivs kort i den följande texten, se också Figur 5.19.49 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 5.19 Befintliga anläggningar i Katarinaberget sedda från söder (Källa: ELU Konsult)I Katarinavägen går en kulvert i öst-västlig riktning.Katarinagaraget är en bergrumsanläggning, som byggdes för användning som skyddsrumoch parkeringsgarage. En tillfart finns vid Katarinavägen.I berget under Katarinavägen finns två skyddsrum.Ett mindre parkeringsgarage är utsprängt i Katarinaberget.Gamla SJ-tunneln är en bergtunnel.Tunnelbanans röda och gröna linjer går i tunnlar i Katarinaberget söder om Slussen.En spillvattentunnel går från väster ungefär i höjd med Klevgränd.Gatubron och järnvägsbron över Söderström ansluter till tunnlar i västra delen av Katarinaberget.Härutöver finns andra tunnlar i Katarinaberget.50 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

II. VATTENVERKSAMHET I YTVATTEN,SLUSSENOMRÅDET6 FRAMTIDA SLUSSEN6.1 Allmän beskrivningI det följande benämns anläggningarna i kanalområdet och anslutande kajer och broarenligt Figur 6.1.Figur 6.1 Nya Slussen, benämningar på anläggningar i kanalområdet och SöderströmPå de ritningsutsnitt som redovisas i föreliggande tekniska beskrivning samt på de bifogaderitningarna kan förekomma benämningen ”avtappningskanal A1” i stället för ”norraavtappningskanalen” och benämningen ”avtappningskanal A2” i stället för ”södra avtappningskanalen”.Nya Slussen kommer att ha fler kanaler än dagens anläggning för att kunna tappa mervatten från Mälaren till Saltsjön vid stora tillrinningar, till exempel vid vårflod, se Figur 6.2.51 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.2 Plan över framtida Slussen, torgnivå (Foster + Partners och Berg Arkitektkontorritning A2-010-10-8000-001)Anläggningen på området mellan Gamla stan och Södermalm kommer att vara någotlängre och bredare, samt de anslutande kajerna få något ändrade lägen, jämfört meddagens förhållanden.En huvudbro över kanalområdet för bil- och kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik skabyggas på östra sidan. Huvudbron förbinder Skeppsbron med såväl Stadsgårdsledensom Katarinavägen och Götgatan. Lågbroar kommer att finnas på kanalområdets östraoch västra sida för gång- och cykeltrafik över kanalområdet. En gång- och cykelbro byggsintill tunnelbanebrons östra sida från Gamla stan upp till Slussens torgplansnivå, med enramp ned till Sjöbergsplan.Stadsgårdsleden flyttas något mot söder och överdäckas ungefär mellan tunnelbanebroni väster och Birkaterminalen i öster, se Figur 6.3. Bussterminalen för Nacka- och Värmdöbussarnaflyttas till en nybyggd hall under Katarinavägen och längre söderut i Katarinaberget.52 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.3 Plan över framtida Slussen, kajplansnivå +1,7 (+2,2) (Foster + Partners ochBerg Arkitektkontor ritning A2-010-10-800x-001)Det planeras för kajplatser för passagerarbåtar i stads- och skärgårdstrafik vid Stadsgårdskajen.I kanalområdet under huvudbron byggs lokaler för publika ändamål, se Figur 6.4. Områdetpå Södermalm däckas över. Under torgen byggs en handelsyta med ett publikt stråk.Lokalerna innefattar entré till bussterminalen, station för Saltsjöbanan, förbindelser tilltunnelbanan med mera.53 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.4 Plan över framtida Slussen, mellanplansnivå (Foster + Partners och Berg Arkitektkontorritning A2-010-10-800y-001)Med den nya trafiklösningen fås trafikskyddade omstigningar mellan kollektivtrafikslagenbuss, passagerarbåtar, tunnelbana och Saltsjöbanan.I området kommer anläggningar att byggas för ledningar och tekniska försörjningssystem.6.2 GrundläggningSom framgår ovan av Kapitel 3.3 och Kapitel 5.5 råder mycket varierande grundförhållandeni Slussenområdet. Utredningar har gjorts om lämpliga grundläggningsmetoder ochutförande av temporära markkonstruktioner. Slutsatsen av dessa utredningar är att fleraolika grundläggningsmetoder kommer att behöva tillämpas, var för sig eller i kombination,huvudsakligen i linje med vad som anges nedan.6.2.1 Grundläggning med pålarI områden med mäktiga lager fyllning bör grundläggningen utföras med pålar ned i åsensbärkraftiga lager. Med hänsyn till att block och andra hinder kan finnas i fyllningen ochåsen, samt för att minimera omgivningspåverkan, har pålar som borras ned i grundenbedömts vara mest lämpliga. Slagna pålar har generellt bedömts vara olämpliga på grund54 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

av risken för marksättningar, genom den jordpackning som kan uppstå vid pålslagning,försvårad neddrivning vid förekomst av block och andra hinder i grunden, markvibrationeroch buller.Där djupet till berg är litet eller måttligt kan stålkärnepålar, borrade stålrörspålar ellergrävpålar bli aktuella.Där åsens mäktighet är stor bör mantelburna injekteringspålar kunna utföras. Om detbehövs för att minimera de påhängslaster, som kan uppstå på mantelburna injekteringspålarpå grund av sättningar i fyllning som överlagrar åsmaterialet, kan pålarna försesmed foderrör i fyllningen, se Figur 6.5. Sättningar hos fyllningen kan uppstå genomatt organiskt material i fyllningen eller sättningskänslig jord under fyllningen omfördelas isamband med nedborrningen av pålen. Foderrör kan också behövas för att ha kontroll påreturflödet av injekteringsbruk när pålarna installeras.Figur 6.5 Principskiss för en mantelburen injekteringspåleVid stort djup till berg och stora koncentrerade laster kan mantelburna grävpålar, se Figur6.6, eventuellt vara lämpliga. Vid måttligt djup till berg kan spetsburna grävpålar varaaktuella att använda.55 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.6 Principskiss för utförande av en grävpåle: 1) Neddrivning av foderrör till avsettdjup och urschaktning och rensning inom foderröret. 2) Installation av armeringskorg ifoderröret (eventuellt). 3) Foderröret fylls med betong från bottnen samtidigt som röretdras upp. 4) Pålens överyta planas av och eventuellt monteras förtagningsjärn i påltoppen.På grund av den inhomogena fyllningen och åsmaterialet kommer ställvis särskild anpassadborrningsteknik att krävas, som till exempel speciella borrkronor och vattendrivna,istället för luftdrivna, sänkborrhammare. Det kommer också att vara nödvändigt med noggrannkontroll och uppföljning under byggskedet, bland annat av pålarnas bärförmågaoch funktion.Följande huvudsakliga påltyper med avseende på tillverkningssätt har bedömts varalämpliga att använda:• Borrad stålrörspåle gående ned till berg, antingen med invändig stålkärna och betongfylld,så kallad stålkärnepåle, eller med invändig armerad eller oarmerad betongfyllning,typ RD-påle eller likvärdig. Pålarna kan utföras spetsburna i berg ellermantelburna i berg• Borrad injekterad mantelburen påle gående ned i friktionsjord, typ Titan, MAI, RD-CSG eller likvärdig• Grävpåle, borrad grov påle, mantelburen i friktionsjord alternativt nedförd till berg ochspetsburen. Med grävpåle avses en icke massundanträngande påle som gjuts i jorden.Vid höga laster bör i första hand RD-pålar, eller likvärdiga, och stålkärnepålar vara aktuella.Vid låga till måttliga laster och åsmäktigheter större än 10 meter till berg bör injekteringspålari friktionsjord (det vill säga mineraljord bestående av sand och/eller grövrejordfraktioner) vara aktuella. Grova borrade mantelburna pålar, grävpålar, med diameterca 0,8-1,2 meter, kan vara aktuella vid stora koncentrerade laster samt vid stort djup tillberg.För att bedöma lämpligheten för injekterade pålar och storleksordning på bärförmåga ochpållängd har provpålning gjorts vid Sjöbergsplan med injekterade mantelburna pålar.56 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

6.2.2 Grundläggning med plattor eller plintar på bergGrundläggning med betongplatta eller betongplintar på berggrund är aktuellt främst inomsödra delen av östra och centrala Södermalm, närmast kvarteren Tranbodarne, vid anslutningtill Katarinavägen och konstruktioner i Borgmästartrappan.6.2.3 KajerNya kajer kan till stora delar utföras med vibrerad eller slagen stålspont som bakåtförankrasmed ankarplattor, jordstag eller bergstag . Med hänsyn till omgivningspåverkan kanborrad rörspont behöva användas vid känsliga förhållanden.Pålade kajer kan utföras bakåtförankrade med ankarplattor alternativt lutande jord- ellerbergstag.6.2.4 StödkonstruktionerVid urschaktning intill befintlig tunnelbanestation för planerad handelsyta bör en stödkonstruktionväljas som ger minsta möjliga omgivningspåverkan. En stödkonstruktion utfördsom en sekantpålevägg med grävpålar eller jetpelare är troligtvis lämplig. Sekantpålarnaoch jetpelarna kan även fungera som mantelburna pålar. Även en kombination avovanstående, en borrad rörspont eller en berlinerspont med valv av sprutbetong ellerlikvärdigt kan vara lämpliga.6.2.5 Tillfälliga konstruktioner i markDrivning av sponter genom slagning eller vibrering bör undvikas i närheten av känsligakonstruktioner med hänsyn till den omgivningspåverkan detta kan medföra i form av sättningaroch skakningar. Om möjligt bör i första hand öppen schakt utan inspontning väljasi sådana fall.Jordspikning kan vara lämplig som jordförstärkning i områden över grundvattennivån därfriktionsjord förekommer. Jordspikning är att föredra framför berlinerspont eftersom markrörelsernakan förväntas bli mindre både vid installation och efter schaktning. Jordspikningenbör utföras med borrade injekterade stag för att minska risken för omgivningspåverkan.Släntytan kan förstärkas med nätarmerad sprutbetong eller med fiberbetong.Om spont inte kan undvikas, som till exempel vid schakt för grundläggning under vattenytaneller på grund av stor inläckning av grundvatten, stabilitetsskäl eller utrymmesbrist,måste utförande och arbetsmetoder styras med hänsyn till krav på omgivningspåverkan.Utförandet av öppna schakt som når under grundvattenytan kommer att innebära attspont drivs ner, schaktning och eventuell pålning utförs under vatten varefter en tätplattaav betong gjuts på schaktbottnen. På så sätt kan större inläckage av grundvatten förhindras.Det är dock känt att marken i området innehåller många hinder med för spontdrivning,till exempel sten och block, trärester, stål och äldre grundläggningar. Om sponternainte kan drivas ner som avsett måste andra byggmetoder för de öppna schakten tillgripas.57 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Ett alternativ kan vara att utföra en så kallad berlinerspont, vilket innebär att borra nedstålrörspålar och successivt med schaktningen inom sponten svetsa fast väggplåtar motpålarna. Sådan spont innebär vanligtvis att större inläckage uppkommer, än om en vibreradspontvägg hade kunnat drivas ner. Andra tänkbara alternativ till traditionell tätspont ärfrämst sekantpålevägg, borrad rörspont med spontlås alternativt rörspont av borraderörpålar med mellanliggande injekteringspelare av betong.Beroende på de stora osäkerheter som råder behöver det finnas en möjlighet att temporärtsänka grundvattennivån. På så sätt kan riskerna för skenande byggtidplaner ochbyggkostnader motverkas.För att motverka oönskad grundvattensänkning kan återinfiltration komma att utföras.6.3 Avtappningskanaler och sluss6.3.1 IntroduktionNils Ericsonslussen i områdets norra del kommer att bevaras, medan de anslutande delarnaav avtappningskanalen kommer att rivas i erforderlig omfattning. Nils Ericsonslussenkommer inte att användas för avtappning. Det planeras för att ansluta en fiskvandringsvägtill Nils Ericsonslussens västra ände.Karl Johansslussen kommer att rivas och ersättas med en ny ca 12 meter bred slusskanalstrax söder om den nuvarande, se Figur 6.7.På norra sidan om slusskanalen byggs en ca 35 meter bred avtappningskanal och påden södra sidan en ca 33 meter bred avtappningskanal. Slusskanalen och avtappningskanalernablir ca 160 meter långa. Slusskammarens effektiva längd kommer att vara ca85 meter.Den södra avtappningskanalen kommer att schaktas upp i det område där rester av Polhemsslussenfinns.58 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.7 Bild över kanalområdet sedd från öster med slussen i mitten omgiven av de tvåavtappningskanalerna och lågbroarna; Nils Ericsonslussen i bildens högra del bevarasoch överdäckas (Källa: ELU Konsult)Den nya slusskanalens bottennivå blir ca -4,80 (-4,27).Högsta bottennivån i avtappningskanalerna planeras bli ca -4,80 (-4,27). I avtappningskanalernasmynning sänks bottennivån till ca -6,00 (-5,47) alternativt ca -8,00 (-7,47)beroende på vilken lucktyp som väljs, se Kapitel 6.3.2.Bottenförankrade pontoner installeras vid slussens ändar som ledverk för båttrafiken.6.3.2 AnläggningskonstruktionerEn plan över de planerade anläggningarna mellan Gamla stan och Södermalm visas iFigur 6.8.59 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.8 Plan över anläggningarna i kanalområdet redovisade för kajplansnivån; Söderströmtill vänster och Saltsjön till höger. Läget för en sjökulvert uppströms kanalområdetvisas med streckade linjer (ELU ritning K1-010-10-200X-181)En tvärsektion genom kanalområdet visas i Figur 6.9.60 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.9 Tvärsektion sedd från öster genom kanalområdet med avtappningskanalerna,slussen och Nils Ericsonslussen (ELU ritning K1-010-20-2000-109)Slusskanalen planeras att bli utförd som ett tråg av betong som grundläggs med pålar, seFigur 6.10.Figur 6.10 Längdsektion genom slussen sedd från söder, huvudförslag (ELU ritning K1-010-20-2000-183)Trågets väggar utformas med lådsektion och utrymmena ska användas för bland annatbarlast, luckmaskineri och teknikutrymmen. På uppströmssidan framför slusskanalenanläggs ett sandfång, för att minska risken för sedimentering i luckområdena.Huvudförslaget är att slusskanalen ska förtillverkas i delar på annan plats, vilka flottas intill slutligt läge och sänks ned på i förväg byggda pålgrundlagda, undervattensgjutna fundament,se Figur 6.10. Vissa delar av slusskanalen enligt huvudförslaget kan ändåkomma att platstillverkas, som till exempel kanalväggar, däcksplattor på trågets väggaroch kanalbottnen under vatten.Planen över anläggningarna i kanalområdet, se Figur 6.8, och huvudförslaget till slusskanal,se Figur 6.10, visas med slussluckor utförda som stämportar.61 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Alternativt kan slusskanalen komma att platstillverkas i torrhet inom tillfälliga tätsponter.Slusskanalen grundläggs med pålar. Det platstillverkade alternativet, alternativförslaget,visas med slussluckor utförda som liggande segmentluckor, se Figur 6.11.Figur 6.11 Längdsektion genom slussen sedd från söder, alternativförslag (ELU ritningK1-010-20-2000-102)Oavsett om slusskanalen utförs enligt huvudförslaget med förtillverkade element ellerenligt alternativförslaget som platsbyggt, kan slussluckorna komma att utföras som stämportareller som liggande segmentluckor.Nils Ericsonslussen ska bevaras, men anslutande delar av avtappningskanalen rivs. NilsEricsonslussen kommer att däckas över.Det planeras för att ansluta en fiskvandringsväg till Nils Ericsonslussens inlopp i västraänden, se Figur 6.12.Figur 6.12 Längdsektion genom Nils Ericsonslussen och ny fiskvandringsväg sedd frånsöder (ELU ritning K1-010-20-2000-104)Olika alternativ till utformning av fiskvandringsvägen har undersökts. Ett alternativ innebäratt fiskvandringsvägen skulle byggas med en ca 2,2 meter bred, täckt kanal med ljusinsläppoch med bottnen på nivån ca -1,5 (-1,0), se Figur 6.13.62 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.13 Förslag till fiskvandringsväg i inloppet till Nils Ericsonslussen, plan (överst) ochsektioner sedda från öster (underst) (ELU FS 2011-10-14)I kanalen anläggs tvärgående väggar, vilka var och en har en vertikal slitsöppning. Jämtekanalen skulle finnas en servicegång och ett publikt visningsutrymme med anslutning tillgatuplanet.Enligt ett annat alternativ skulle fiskvandringsvägen istället utföras som en öppen betongrännamed successivt minskad bredd, som på hela längden är täckt med galler. I dettaalternativ ingår varken servicegång eller visningsutrymme.Valet av slutgiltig utformning av fiskvandringsvägen kommer att baseras på resultat frånundersökningar om vad som är bra för fisken.63 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Avtappningen genom fiskvandringsvägen kommer att vara av storleksordningen 1 m 3 /s.För att vid låga vattenstånd kunna stänga av fiskvandringsvägen kommer en lucka attinstalleras.Fiskvandringsvägen grundläggs med pålar eller med platta på fyllning och kringfylls.Norra avtappningskanalen kommer att avgränsas mot norr intill Nils Ericsonslussen meden kaj, norra slusskajen, se Figur 6.9. Den södra avtappningskanalen avgränsas motSödermalm med en kaj, södra slusskajen se Figur 6.9.Norra och södra slusskajen utformas troligen som bakåtförankrade stålspontkajer medkrönbalk av betong. Sponten bedöms kunna vibreras ned efter det att spontlinjen rensatsfrån hinder. Vertikalstabiliteten säkerställs med pålar, som borras ned i grunden ställda ispontbukar och därefter gjuts in i krönbalken.Där avtappningsluckor ska installeras i avtappningskanalerna utförs bottnen i platsgjutenarmerad betong grundlagd med pålar, se Figur 6.14.Figur 6.14 Längdsektion sedd från söder genom norra avtappningskanalen; figuren gälleri princip även för södra avtappningskanalen (ELU ritning K1-010-20-2000-103)I övrigt planeras avtappningskanalernas botten bli utförd med jordfyllning med erosionsskyddpå ytan.De bedömda lägsta schaktbottennivåerna för sluss- och avtappningskanalerna redovisasi Tabell 6.1.64 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Tabell 6.1 Bedömda ungefärliga lägsta schaktbottennivåer för sluss- och avtappningskanaler.Lägre schaktbottennivåer kan förekomma lokalt. * Lucktyperna beskrivs i Kapitel6.3.3Avtappningskanalerna:• Västra delen -6,8 (-6,3)• Luckparti:• Bälgklafflucka * -8,9 (-8,4)• Konventionell klafflucka * -10,9 (-10,4)• Östra delen:• Bälgklafflucka * -8,0 (-7,5)• Konventionell klafflucka * -10,0 (-9,5)Slusskanalen, huvudförslaget (förtillverkadsluss):• Kanalen -6,8 (-6,3)• Pålade stöd -8,0 (-7,5)Slusskanalen, alternativförslaget (platsbyggdsluss):• Kanalen -6,8 (-6,3)Slusskanalen, luckpartier:• Alternativ stämportar -6,8 (-6,3)• Alternativ liggande segmentluckor -12,0 (-11,5)Genomförandeplaneringen med arbetsskeden och länshållning under byggtiden för anläggningarnapå i och kring kanalområdet beskrivs i kapitel 14.3.6.3.3 LuckorAllmäntValet av lucktyp har föregåtts av inventeringar och undersökningar av förekommandetyper av luckor för att fastställa vilka som är mest lämpliga vid Slussen.65 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Slussen kommer att regleras med luckor i vardera änden av slusskammaren i sambandmed slussning och avtappning. Liggande segmentluckor eller stämportar eller dessaluckor i kombination föreslås bli installerade i slussen.För reglering av vattenflödet i avtappningskanalerna föreslås att en bottenlagrad klaffluckamonteras ungefär i mitten av varje kanal.Luckarrangemangen visas schematiskt i Figur 6.15.Figur 6.15 Slussluckor (visade som stämportar, gul färg) och luckor i avtappningskanalerna(klaffluckor, turkos färg) sedda från sydväst (Källa: ELU Konsult)SlussluckorAlternativet liggande segmentlucka monteras till lucklager i slusskammarväggarna, seFigur 6.16.66 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.16 Segmentlucka (Källa: Tikab Strukturmekanik)För att öppna slussen fälls segmentluckan ned i en ursparing i slusskanalens botten.Segmentluckorna utförs exempelvis i rostfritt stål och har tätningar mot slusskanalenssidor och botten.Alternativet stämport består av två vridportar med vertikal axel, som i stängt läge bildartrubbig vinkel mot varandra och överför vattentryck till slusskanalväggen genom attstämma mot varandra, se Figur 6.17.67 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.17 Stämport och portnischer (Källa: Tikab Strukturmekanik)Vid öppen sluss är stämportarna infällda i nischer i slusskanalens väggar. Stämportarnautförs exempelvis i rostfritt stål och har tätningar mot slusskanalens sidor och botten samtmellan portspetsarna.Oavsett typ gäller som funktionskrav att slussluckorna ska utformas så, att de vid avtappningsdriftsäkert kan öppnas och stängas mot förekommande vattenståndsskillnader ochavtappningsflöden.För att förhindra isbildning kring luckorna vintertid ska en luftbubbelanläggning finnasunder vatten vid varje lucka oavsett typ. Varje lucka eller port ska drivas med eget hydraulisktmaskineri beläget i ett maskinrum i slussväggen.Luckorna, slusskanalen samt ledverken uppströms och nedströms ska kameraövervakas.Slussen förses med ljussignaler för båttrafik in och ut ur slussen. Ljudsignaler och högtalarsystemska finnas som komplement.Slusskanalen förses med pollare, grepplinor, kajstegar och räddningsstationer på bäggesidor, se Figur 6.18. Ledverken som ansluter till slussen ska vara försedda med bländfribelysning.68 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.18 Utrustning i slussen (Källa: Tikab Strukturmekanik)Inspektion, underhåll och mindre reparationer av en liggande segmentlucka kan görasmed luckan i serviceläge ovan vattenytan utan att luckområdet behöver torrläggas, seFigur 6.19.69 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.19 Slusslucka av typen liggande segmentlucka i uppfällt serviceläge (Källa: TikabStrukturmekanik)Vid behov av underhåll på en lucka kan luckområdet, oavsett lucktyp, torrläggas medhjälp av nålsättar som ställs omedelbart uppströms och nedströms luckan i förbestämdalägen, se Figur 6.20.70 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.20 Torrläggning av slusslucka med hjälp av nålsättar (Källa: Tikab Strukturmekanik)AvtappningsluckorKlaffluckorna i avtappningskanalerna kan vara av typen bälgklafflucka eller konventionelltvåsidigt hydrauliskt driven klafflucka.En schematisk bild av en bälgklafflucka visas i Figur 6.21.71 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.21 Schematisk bild av bälgklafflucka sedd från nedströmssidan (Källa: TikabStrukturmekanik)Varje avtappningslucka sammanfogas av delluckor till en enhet eller drivs separat. Luckornautförs som lådkonstruktioner exempelvis i rostfritt stål som fylls med betong. Luckkrönetförses med strålbrytande spetsar, som luftar överfallande vattenstråle vid normaldrift,och görs något bågformat med en lågpunkt i krönmitt, för att få ökad precision vidavtappning av små spegeldammsflöden.Luckvinkeln regleras med gummibälgar bakom luckan. Bälgarna trycksätts med vatten föratt reglera luckans vridning kring en horisontal axel på kanalbottnen, se Figur 6.22.Figur 6.22 Tvärsektion genom bälgklafflucka i mellanläge (till vänster) och i öppet läge(ELU/Tikab Strukturmekanik ritning K2-010-10-0000-001)72 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Maskineriet för luckreglering installeras i ett maskinrum i slussväggen och ansluts till respektivelucka via rörledningar exempelvis i rostfritt stål som gjuts in i kanalbottnen.Luckans stängningsrörelse uppåt begränsas med dragband av armerat gummi fästade ibakkanten och i kanalbottnen.En schematisk bild av en konventionell tvåsidigt hydrauliskt driven klafflucka visas i Figur6.23.Figur 6.23 Schematisk bild av konventionell tvåsidigt hydrauliskt driven klafflucka (Källa:Tikab Strukturmekanik)En konventionell tvåsidigt hydrauliskt driven klafflucka har samma principiella uppbyggnadoch verkningssätt som en bälgklafflucka.Luckorna tätar mot kanalernas väggar och botten.För att förhindra isbildning kring luckorna vintertid ska en luftbubbelanläggning finns undervatten vid varje lucka. Falsvärme installeras för att förhindra isbildning vid sidotätningar.Kajerna mot avtappningskanalerna förses med räcken, grepplinor, kajstegar och räddningsstationerpå bägge sidor.För underhåll av luckorna behöver luckområdet torrläggas. Detta bedöms behöva görasen eller två gånger under livslängden. Torrläggningen av luckområdet görs med lucksät-73 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

tar som placeras omedelbart uppströms och nedströms luckan i förplanerade lägen, seFigur 6.24.Figur 6.24 Torrläggning av avtappningslucka med hjälp av lucksättar (Källa: Tikab Strukturmekanik)6.3.4 Styrsystem för luckorSlussluckorSlussluckorna ska skötas från en manövercentral.Styrsystemet för slussluckorna ska vara helt självständigt vid normal slussningsdrift ochvid servicedrift. Samtidig öppning av bägge luckorna ska vara förhindrad vid normalslussningsdrift.Styrsystemet ska inkludera ljud- och ljussignaler på ledverken för båttrafiken samt varningssignalför luckrörelse och broöppning med samtidig bomavstängning.Vid avtappningsdrift för slussen ska luckorna vara helt öppnade. Slussning ska intekunna ske vid avtappningsdrift av slussen. Slussning ska inte heller vara möjlig vid avtappningöver ett visst värde i avtappningskanalerna.74 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

AvtappningsluckorI avtappningsdrift ska styrsystemen för avtappningskanalerna och slussen samverka. Närslussen används för avtappning ska slussluckorna vara helt öppna och flödesregleringenske med luckorna i avtappningskanalerna.Vid nolltappningsdrift och servicedrift i avtappningskanalerna ska slussen kunna styrashelt självständigt.StyrsystemI styrsystemet för luckorna i slussen och avtappningskanalerna ska ingå en kontrollenhet(Programmable Logical Controller, PLC), som programmerats med avtappningskurvor förhela anläggningen, se Figur 6.25.Figur 6.25 Principschema för styrsystem vid avbördningsdrift (Källa: ELU/Tikab Strukturmekanik)I styrsystemet ska även ingå en pegelstation belägen väster om järnvägsbron över Söderströmoch en pegelstation belägen öster om utloppet i Saltsjön. Från pegelstationernaska sändas signaler till styrsystemet om aktuella ostörda vattenstånd i Riddarfjärden och iSaltsjön intill anläggningen. Vid luckorna ska finnas lägesgivare som registrerar aktuellöppningsvinkel och sänder signaler om detta till styrsystemet. Uppgifterna om vattenståndska tillsammans med valt avtappningsalternativ och beordrat avtappningsflöde geindata till kontrollenheten för beräkning av nya luckvinklar.Driften av avtappningsluckorna ska i första hand styras från en fjärrcentral.75 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

NorrströmStyrsystemet för Slussen förbereds för integrerad flödesreglerad automatiserad drift medavtappningsluckorna i Norrström.Luckan i Stallkanalen byggdes om ungefär år 2005, och har erforderlig utrustning förfjärrstyrning.Luckan i Riksbrofördämningen byggdes om ungefär år 2003. Vissa kompletteringar avutrustningen behöver göras för att kunna fjärrstyra luckan.Några anläggningsarbeten i vatten bedöms inte bli nödvändiga att göra för dessa kompletteringar.Åtgärderna medför därför inte vattenverksamhet.Åtgärderna ingår inte i Projekt Slussen.6.4 Kajer6.4.1 IntroduktionNya kajer kommer att anslutas till södra och norra slusskajen, se Figur 6.26.Figur 6.26 Plan över kajer (ELU ritning K1-200-10-2000-001)76 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

I Söderström kommer ca 150 meter ny kaj att byggas för Mälarkajen och ca 260 meter nykaj att byggas för Kornhamnskajen. I Saltsjön kommer ca 220 meter ny kaj att byggas förStadsgårdskajen och ca 95 meter ny kaj att byggas för Skeppsbrokajen.Kajerna kommer att få något ändrad sträckning jämfört med nuvarande förhållanden, seFigur 6.27. Den nya Mälarkajen medför att kajlinjen flyttas in ca 17 meter som mest vidnuvarande Sjöbergsplan och flyttas ut ca 6 meter som mest mellan gatubron över Söderströmoch tunnelbanebron. Kornhamnskajen flyttas ut i östra delen med som mest ca 12meter, men kommer i övrigt att ha ungefär samma kajlinje som i nuläget. Stadsgårdskajenflyttas ut 4 – 8 meter, förutom vid den utskjutande kajdelen i Franska Bukten, den såkallade ”bockfoten”, som rivs. Rivningen ger en indragning av kajlinjen lokalt med ca 11meter. Skeppsbrokajen flyttas ut ca 20 meter som mest.Figur 6.27 Plan över nya anslutande kajer (rödmarkerade)Sjöbottnen intill kajerna skyddas med erosionsskydd där det behövs. Kajerna utrustasmed erforderliga kajstegar och pollare.I det följande ges först en allmänbeskrivning av primärt tillämpbara kajtyper. Därefter gesbeskrivningar av de konstruktionslösningar som i nuläget utgör huvudalternativ för respektivekaj. Slutgiltigt val av konstruktionstyp för kajerna har ännu inte gjorts.77 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

6.4.2 Allmänbeskrivning av primärt tillämpbara kajtyperSpontkajerOm sjöbottnen är lämplig utförs kajerna företrädesvis som bakåtförankrade stålspontkajermed krönbalk av armerad betong, se Figur 6.28.Figur 6.28. Principsektion för en bakåtförankrad spontkajSpontkajer utförs med stålspontprofiler, som vibreras eller möjligen slås ned, eller medrörspont som borras ned.Krönbalken av betong byggs ned under vattenytan som skydd av sponten mot korrosionoch isnötning i skvalpzonen, och kan kläs med sten för att likna omgivande äldre kajer.Krönbalken kan utföras undervattensgjuten i vattenfylld form eller i torrhet i länsad tätform.Sponten bakåtförankras med stag fästade i förankringsplattor i bakomliggande fyllning.Stagen kan alternativt fästas i äldre bakomliggande kajkonstruktioner eller borras snettnedåt och fästas genom cementinjektering i omgivande jord eller berg. Om sponten ärhög kan den behöva förstärkas med förankringsstag på en lägre nivå.78 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Pålade betongdäckskajerOm vattendjupet är stort, eller om marken eller intilliggande byggnader är känsliga för devibrationer som kan uppstå vid neddrivning av en spontkaj, kan kajer med betongdäckgrundlagda med pålar vara aktuella, se Figur 6.29.Figur 6.29 Principsektion för en pålad betongdäckskaj, typ däckskajBetongdäckskajer grundläggs med pålar i en eller flera längsgående rader. Kajen stabiliserasi tvärled med hjälp av lutande pålar eller genom att förankra den i en bakomliggandebefintlig eller ny konstruktion. Pålarna skyddas mot korrosion och isnötning genomatt förses med ishylsor eller genom att frontbalken av armerad betong utförs nedbyggd isjön. Mellan påltopparna gjuts balkar som upplag för däcket av armerad betong. Däcketkan gjutas med kvarsittande underform av betong, så kallade plattbärlag eller filigranelement.Frontbalken kan kläs med sten för att likna omgivande kajer.Den pålade kajen kan också utföras som en så kallad plattformskaj, se Figur 6.30. Enfördel med denna kajtyp kan vara att ledningar relativt enkelt kan förläggas i jordfyllningenovanpå däcket.79 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.30 Principsektion för en pålad betongdäckskaj, typ plattformskajLänshållningKrönbalkar, frontbalkar och andra betongbalkar som går ned i vatten kan gjutas i vattenfylldeller torrlagd gjutform. Bortledning av ytvatten behöver göras för torrläggning av tätformunder vatten inför gjutning i torrhet. Begränsat inläckage av ytvatten fås därvid underkort tid.Länshållningsvattnet pumpas till dagvattennätet eller direkt till recipient. Länshållningsvattenkommer vid behov att kontrolleras före pumpning, och om så skulle visa sig erforderligtkommer det att förbehandlas i slam- eller oljeavskiljare.6.4.3 MälarkajenVästra MälarkajenMed västra Mälarkajen avses kajen mellan gatubron över Söderström och tunnelbanebron,se Figur 6.26. På sträckan är den geotekniska stabiliteten dålig, varför neddrivningav en kajspont har bedömts vara olämplig med tanke på de vibrationer som kan uppkommaoch eventuellt medföra risk för skred i befintligt strandparti.Kajen planeras komma att utföras som en ca 80 meter lång pålad däckskaj eller plattformskajmed kajplansnivån ca +1,7 (+2,2), se Figur 6.31.80 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.31 Tvärsektion sedd från öster genom nya Mälarkajen, västra delen (ELU ritningK1-200-20-2180-001)Innan däcket gjuts anläggs ett erosionsskydd, till exempel av samkross, på sjöbottnenunder och framför kajen. Däcket utförs i armerad betong och med nedbyggd och stenkläddfront. Vattendjupet kommer att vara ca 4,5 meter i kajlinjen.Kajen är tänkt att byggas ut från den befintliga kajen, vilken därför först kan behöva förstärkasoch repareras. Alternativt kommer den befintliga kajen att rivas och en helt nyfristående däckskaj eller plattformskaj byggas.Östra MälarkajenMed östra Mälarkajen avses kajen mellan tunnelbanebron och södra slusskajen, se Figur6.26. Totala kajsträckan är ca 67 meter. Den nya kajlinjen kommer att ligga innanför dennuvarande.Det planeras för att schakta ned området mellan den nuvarande kajlinjen och någotbakom den nya kajlinjen, och på sträckan mellan tunnelbanebron och den nya sjökulvertenanlägga en ca 49 meter lång kaj utförd med en stödmur och med kajplansnivån ca+1,7 (+2,2), se Figur 6.32. Schaktbottennivån i kajlinjen blir ca -3,0 (-2,5)81 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.32 Tvärsektion sedd från öster genom nya Mälarkajen, östra delen, från tunnelbanebrontill sjökulverten (jämför Figur 6.26) (ELU ritning K1-200-20-2180-003)Stödmuren kan utföras förtillverkad eller platstillverkad i armerad betong och med stenkläddfront. Den byggs på en pålgrundlagd undervattensgjuten betongplatta, som har tilluppgift att förhindra sättningar. Ett erosionsskydd, till exempel av samkross, anläggs påbottnen framför kajen. Vattendjupet kommer att vara drygt ca 2 meter i kajlinjen.Den intilliggande kajdelen över den nya sjökulverten med ca 8 meter längd kan utföras påsamma sätt med en stödmur, som grundläggs i fyllning på kulverttaket och utan stödpålar.Denna kajdel kan också utföras med spontplankor ställda på, och nedtill säkrade i,kulverttaket, eller som en del av det bakomliggande stigarschaktet.Resterande del av östra Mälarkajen med ca 10 meter längd planeras att bli utförd som enspontkaj med kajplansnivån ca +1,7 (+2,2), se Figur 6.33.82 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.33 Tvärsektion sedd från öster genom nya Mälarkajen, östra delen, närmastsödra slusskajen (ELU ritning K1-200-20-2180-002)Sponten har bedömts kunna vibreras ned och bakåtförankras med jordstag. Vertikalstabilitetensäkerställs med pålar, som borras ned vertikalt i grunden intill sponten och sedangjuts in i betongkrönbalken upptill. Krönbalksfronten utförs nedbyggd i sjön och medstenbeklädnad. Ett erosionsskydd, till exempel av samkross, anläggs på sjöbottnen framförkajen.Vattendjupet kommer att vara minst ca 4,5 meter i kajlinjen.6.4.4 KornhamnskajenÖstra KornhamnskajenÖstra delen av Kornhamnskajen planeras bli utförd som en ca 164 meter lång spontkajmed kajplansnivån ca +1,7 (+2,2), se Figur 6.34.83 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.34 Tvärsektion sedd från väster genom nya Kornhamnskajen, östra delen, medett bakomliggande dagvattemagasin (ELU ritning K1-200-20-2200-001)Sponten har bedömts kunna vibreras ned och bakåtförankras med jordstag. Vertikalstabilitetenavses bli säkerställd genom stoppslagning av vissa av spontplankorna eller medhjälp av pålar, som borras ned vertikalt i grunden intill sponten och sedan gjuts in ibetongkrönbalken upptill. På sträckan över den nya sjökulverten ställs spontplankornapå, och säkras nedtill i, kulverttaket. Ett erosionsskydd, till exempel av samkross, anläggspå sjöbottnen framför kajen.Vattendjupet kommer att vara ca 3 – 5 meter i kajlinjen.Krönbalken utförs nedbyggd i sjön med armerad betong och med stenbeklädnad. Detplaneras för att anlägga ca tre till fem stycken dagvattenmagasin av betong innanför kajen.Med tre dagvattenmagasin blir de utvändiga planmåtten för ett magasin av storleksordningenca 7,5 x 3 meter och underkantsnivån på bottenplattan ca -2,0 (-1,5). Om flermagasin byggs minskar planmåtten per magasin. Magasinen byggs ihop med krönbalkensinsida och grundläggs med pålar.Det planeras för att på en del av kajsträckan bygga ut en ca 3 meter bred konsolbryggamed trädäck från krönbalken. Däcksnivån avses bli ca +1,3 (+1,8).84 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Västra KornhamnskajenFör västra delen av Kornhamnskajen har bedömts att befintlig spontkaj kan utnyttjas påen längd av ca 70 meter. Den befintliga krönbalken planeras att bilas ned i ytan och gjutaspå upp till kajplansnivån ca +1,7 (+2,2) samt beklädas med krönsten, se Figur 6.35.Figur 6.35 Tvärsektion sedd från väster genom nya Kornhamnskajen, västra delen (ELUritning K1-200-20-2200-003)En kortare skyddsspont av stål drivs ned i kajlinjen och förankras upptill i kajfronten.Innan slutgiltigt val av denna konstruktionslösning kan göras, måste teknisk statusbedömninggöras av den befintliga kajen, bland annat med avseende på dess förankringsstag,pålar och spontplank för att kunna bedöma om behov föreligger av reparation ochförstärkning.Ett erosionsskydd, till exempel av samkross, planeras att anlägga på sjöbottnen framförkajen.Vattendjupet i kajlinjen kommer att vara ungefär samma som i nuläget, ca 2 – 3 meter.Det planeras för att bygga ut en ca 3 meter bred konsolbrygga med trädäck från krönbalken.Däcksnivån avses bli ca +1,3 (+1,8).85 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Kajdäck intill Gamla stans tunnelbanestationKajdelen längst in i viken mot Gamla stans tunnelbanestation är i dåligt skick och planerasatt rivas och ersättas med en ny ca 25 meter lång däckskaj eller plattformskaj medkajplansnivån ca +1,7 (+2,2), se Figur 6.36.Figur 6.36 Tvärsektion sedd från väster genom nya Kornhamnskajen, delen intill Gamlastans tunnelbanestation (ELU ritning K1-200-20-2200-002)Kajen planeras att bli grundlagd med pålar i framkant och bakkant. Innan däcket gjutsanläggs ett erosionsskydd, till exempel av samkross, på sjöbottnen under och framförkajen. Däcket utförs i armerad betong med nedbyggd samt stenklädd front.Den nya kajen utförs i samband med att norra landfästet för den nya gång- och cykelbronanläggs.6.4.5 StadsgårdskajenStadsgårdskajen planeras att bli utförd som en ca 220 meter lång spontkaj med kajplansnivånca +1,7 (+2,2), se Figur 6.37.86 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.37 Tvärsektion sedd från öster genom nya Stadsgårdskajen (ELU ritning K1-200-20-2190-001)Sponten har bedömts kunna vibreras ned och bakåtförankras med jordstag. Vertikalstabilitetenavses bli säkerställd genom stoppslagning av vissa av spontplankorna eller medpålar, som borras ned vertikalt i grunden intill sponten och sedan gjuts in i krönbalkenupptill. Ett erosionsskydd, till exempel av samkross, anläggs på sjöbottnen framför kajen.Erosionsskyddet avslutas på ytan intill kajen med platsgjutna eller förtillverkade betongplattoreller motsvarande.Vattendjupet i kajlinjen kommer att vara ca 6,5 meter.Krönbalken utförs av armerad betong med nedbyggd front. Krönbalksfronten utförs medstenbeklädnad.Det kan finnas ett behov av betongkulvert längs kajens insida, se Figur 6.38. Kulvertenbeskrivs i Kapitel 10.6.1. Slutgiltigt beslut om denna kulvert ska byggas tas i den följandedetaljprojekteringen.87 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.38 Tvärsektion sedd från öster genom nya Stadsgårdskajen, alternativ med kulvertinnanför krönbalken (Källa: ELU Konsult)Det planeras för tilläggningsplatser för passagerarbåtar i stads- och skärgårdstrafik vidStadsgårdskajen, se Figur 6.3 (dessa tilläggningsplatser är inte visade på de bifogaderitningarna). Tilläggningsplatserna avses att bli utförda som bryggor som skjuter ut frånkajen. Bryggorna kan komma att grundläggas med pålar och/eller sponter, eller som flytbryggor,och ha plankdäck eller betongdäck.6.4.6 SkeppsbrokajenSkeppsbrokajen planeras bli utförd som en ca 95 meter lång pålad plattformskaj medkajplansnivån +1,7 (+2,2), se Figur 6.39.88 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.39 Tvärsektion sedd från söder genom nya Skeppsbrokajen (ELU ritning K1-200-20-2130-001)Däcket utförs i armerad betong. Kajfronten utförs nedbyggd i sjön och med stenbeklädnad.Innan däcket gjuts anläggs ett erosionsskydd, till exempel av samkross, på sjöbottnenunder och framför kajen.Kajen planeras att byggas mot den nuvarande kajen, som delvis kommer att rivas. Dennuvarande kajfronten är utförd med träspont i vatten, vilken behöver repareras. Avsiktenär att driva ned en ny stålspont framför den befintliga kajen och fylla upp med friktionsmaterial,till exempel sand, mellan den nya och gamla sponten. Vertikalstabiliteten hosden nya sponten ska säkerställas genom stoppslagning av vissa av spontplankorna ellermed pålar, som borras ned i grunden intill sponten och sedan gjuts in i krönbalken upptill.Enligt preliminära bedömningar kommer den gamla kajen av stabilitetsskäl också att behövakompletteras med stödpålar som borras ned genom kajen.Den nya kajens horisontalstabilitet säkerställs med bakåtförankring, som utförs med jordstagborrade genom den nuvarande kajen, eller med snedpålar.Vattendjupet i kajlinjen kommer att vara minst ca 7,5 meter.89 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

6.5 SjökulvertEn kulvert ska anläggas i Söderström mellan östra Mälarkajen och östra Kornhamnskajenca 20 meter uppströms kanalområdet, se Figur 6.8. Kulverten ska ligga under sjöbottnenoch ansluta till stigarschakt, som går upp till gatunivå i kajerna, se Figur 6.40.Figur 6.40 Längdsektion sedd från öster genom sjökulverten med anslutande stigarschakt,Mälarkajen till vänster och Kornhamnskajen till höger (ELU ritn K1-010-20-2000-163)Som alternativ till en kulvert har tekniska lösningar med förläggning i betongtråg, på betongplattarespektive i fyllning undersökts. Kulvert är dock huvudalternativet, och meddenna fås fördelar vad gäller bra möjlighet till inspektion, underhåll och reparation avinstallerad utrustning.Kulverten planeras att utföras som en så kallad sänktunnel i armerad betong och tillverkasi torrhet i dellängder. Tunnelelementen sjösätts och flottas till sitt slutliga läge, där desuccessivt ballasteras och sänks ned i en ränna i sjöbottnen på i förväg tillverkade betongplintaroch sammanfogas. De första tunnelelementen ansluts till stigarschakten.Stigarschakten planeras att utföras med armerad betong som platsgjuts i torrhet innanförtätspont som kvarlämnas. Tätsponten kan utföras med stålspontväggar som vibreras nedi grunden eller med sekantpåleväggar med borrade stålrörspålar som dras upp i sambandmed att pålarna fylls med betong. Respektive stigarschakt kan alternativt också utförasdirekt som en sänkbrunn, innebärande att den slutgiltiga betongkammaren utan bottentillverkas på marken och sedan pressas ned i grunden samtidigt som den innehållna jordensuccessivt schaktas bort.Alternativet med tätspont utförd med sekantpåleväggar respektive med sänkbrunn kanvara fördelaktigt vid vibrationskänsliga förhållanden.De följande arbetena för stigarschakten omfattar schakt i vatten inom tätsponten ellersänkbrunnen, pålning i vatten genom schaktbottnen, gjutning i vatten av tätplatta av betongpå schaktbottnen och länsning av vatten stående inom tätsponten för att kunna arbetai torrhet. Arbetena medför begränsad bortledning av ytvatten eller grundvatten underbyggtiden. Länshållningsvattnet pumpas till dagvattennätet eller direkt till recipient. Läns-90 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

hållningsvattnet kommer vid behov att kontrolleras före pumpning, och om så skulle visasig erforderligt kommer det att förbehandlas i slam- eller oljeavskiljare.Rännan i sjöbottnen för sänktunneln kommer att schaktas ned i befintlig botten och i kajenvid nuvarande Sjöbergsplan på södra sidan. Schaktområdet i befintlig kaj vid Sjöbergsplankan behöva inspontas före schakt. Rännans mellersta del kommer att ligga iden utfyllnad som ska göras i djuphålan i anslutning till slussens och avtappningskanalernasinlopp.Mellanstöden för sänktunneln grundläggs med pålar som borras ned från ponton. Pålplintarnaformsätts och gjuts med undervattensbetong.Den färdiga anläggningen med tunnel och stigarschakt kommer att vara vattentät, vilketinnebär att inget ytvatten eller grundvatten kommer att bortledas efter byggskedet.Schaktbottennivåerna för stigarschakten och de pålade mellanstöden kommer att vara ca-14,0 (-13,5). Schaktbottennivån i rännan för sänktunneln kommer att vara ca -13,0 (-12,5) i mittpartiet och ca -12,0 (-11,5) närmast stigarschakten.Efter installationen ska kulverten kringfyllas och kompletteras med ett erosions- och påseglingsskyddpå hjässan. Bottennivån över kulvertens hjässa kommer att vara sammasom i slussen och avtappningskanalerna, det vill säga -4,8 (-4,3).6.6 Broar6.6.1 HuvudbroHuvudbron mellan Gamla stan och Södermalm, se Figur 6.41, planeras få en total breddav ca 45 meter och omfatta åtta körfält för väg-, buss- och spårtrafik, två fält för gångtrafikoch två fält för cykeltrafik. Totala brolängden blir ca 150 meter som planeras bli uppdeladpå tre spann. Bron planeras bli utförd med underbyggnad av betong och överbyggnad avstål, men utredningar pågår om andra alternativ kan vara lämpliga.Den segelfria höjden under bron kommer vid idrifttagningen att vara minst samma som inuläget, som är 4,1 meter.91 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.41 Huvudbron sedd från sydost (Källa: Foster + Partners och Berg Arkitektkontor)Landfästen grundlagda med pålar byggs vid Stadsgårdsleden och Skeppsbron. Olikaplaceringar undersöks för landfästena och för mellanstöden. Enligt ett förslag skulle mellanstödengå ned i slusstrågets väggar, se Figur 6.42.Figur 6.42 Grundläggning för huvudbron och lågbroarna sedd från öster (ELU ritning K1-010-20-2000-108, revision B)Enligt ett annat förslag skulle mellanstöden istället placeras i avtappningskanalerna, seFigur 6.43. I det senare förslaget är mellanstöden för huvudbron utförda som pålgrundlagdaskivstöd och samtidigt mellanstöd för de östra lågbroarna, som beskrivs i nästaavsnitt. Slutgiltigt val av lägen för mellanstöd och landfästen har ännu inte gjorts.92 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.43 Grundläggning för huvudbron och lågbroarna sedd från öster (ELU ritning K1-010-20-2000-108, revision C)Det norra landfästet vid Skeppsbron har projekterats som en lådkonstruktion med eninvändig kammare under vägbanan, se Figur 6.44.Figur 6.44 Förslag till norra landfästet för huvudbron sett från nordost (Källa: ELU Konsult)Undersökningar pågår om huvudbron delvis skulle kunna förtillverkas i delar som flottaspå ponton till det slutliga läget. Alternativt kan huvudbron komma att i huvudsak platstillverkas.93 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

6.6.2 LågbroarLågbroar ska byggas över kanalområdet från norra respektive södra slusskajen fram tillslusskanalen, se Figur 6.44. De två västra broarna blir ca 25 meter breda och de tvåöstra ca 60 meter breda. Vid anslutningen till respektive slusskaj kommer nordvästra,sydvästra och sydöstra lågbroarna att breddas. Lågbroarna är avsedda för gång- ochcykeltrafik, men kommer, åtminstone till viss del, att konstrueras för laster motsvarandelättare fordon med tanke på renhållning och service av tekniska system för till exempelavtappnings- och slussluckor. De planeras bli utförda i betong och ha upplag på slusskajernaoch slusskanalens väggar samt mellanstöd av pelare grundlagda med pålar i avtappningskanalerna.Två eller ett mellanstöd i varje kanal planeras, se Figur 6.42, Figur6.43 och Figur 6.45.De östra lågbroarna ligger till stor del under huvudbron, se Figur 6.1. Brodelarna underhuvudbron kommer främst att fungera som yta för publika.Lågbroarna kommer att förbindas över slussen med öppningsbara broar, förslagsvis utfördasom dubbla klaffbroar, se Figur 6.45. Alternativa konstruktionslösningar som undersöksär till exempel enkelklaff, enkel eller dubbel rullbro, lyft-svängbro, lyftbro och sänkbro.Maskineriet för broarna kommer att ligga i maskinrum som byggs in i intilliggandeslussvägg.Figur 6.45 Tvärsektion sedd från öster med västra lågbroarna och öppningsbara bronöver slusskanalen (ELU ritning K1-010-20-2000-110)De öppningsbara broarna ska automatiskt öppnas samtidigt med respektive slusslucka.Styrsystemet ska vara sådant att tiden med nedfällt broläge optimeras. När slussen användsför avtappning, eller när slussning inte är tillåten, ska bägge broarna vara nedfälldaoch kunna användas.94 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

6.6.3 Gång- och cykelbroEn gång- och cykelbro ska byggas längs tunnelbanebrons östra sida från Gamla stan tillSödermalm, se Figur 6.1 och Figur 6.2. Bron ska gå från kajplansnivån i Gamla stan upptill torgplansnivån på Södermalm och med en ramp ned till kajplansnivån på östra Mälarkajen,se Figur 6.46.Figur 6.46 Elevation sedd från öster över den nya gång- och cykelbron, norra delen visasnedtill i figuren (ELU ritning K1-010-20-4000-313)Bron kommer att ha mellanstöd som grundläggs med pålar drivna genom den grusbanksom tunnelbanebron är pålgrundlagd i. Eftersom tunnelbanebrons grundläggning medträpålar är stoppslagen i friktionsjord, men inte nedförd till berg, är den känslig för rörelseri grunden, som skulle kunna uppstå vid drivningen av de nya pålarna för gång- och cykelbron.Brostöden för den nya gång- och cykelbron ska därför göras fristående, och påvisst avstånd från, tunnelbanebrons stöd, se Figur 6.47.95 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.47 Plan över preliminära stödlägen för gång- och cykelbron öster om tunnelbanebronöver Söderström (ELU ritning K1-010-10-200X-182)De nya brostöden planeras stå ungefär i liv med tunnelbanebrons stöd, men även andrastödlägen är tänkbara. Det finns ett gestaltningsmässigt önskemål att bron ska varaslank, varför den föreslås bli byggd av stål, men även andra alternativ är tänkbara.Det planeras för att den segelfria höjden under bron ska vara samma som i nuläget undertunnelbanebron, som är 4,6 meter.Brostöden föreslås få förhöjd grundläggning ovanför sjöbottnen utförd med pålar, se Figur6.48. Pålarna borras ned med hjälp av borrigg på ponton. Pålplintarna och brofundamentenutförs med armerad betong inom länsad tätform.96 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.48 Tvärsektion sedd från söder genom gång- och cykelbron, södra delen, medrampen ned till södra slusskajen till höger. Tunnelbanebron i figurens vänstra del. (ELUritning K1-010-20-2000-186)6.7 Pumpstation SkeppsbronDen befintliga pumpstationen i Skeppsbron vid Slussplan, se Figur 6.49, kommer attbyggas över med landfästet till huvudbron. Landfästet har projekterats som en lådkonstruktionmed en invändig kammare under vägbanan, se Figur 6.42 och Figur 6.44, somger åtkomst till pumpstationen.97 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.49 Plan över läget för befintlig pumpstation och framtida pumpstation i Skeppsbronvid Slussplan (ELU ritning K1-010-200x-181)Den befintliga pumpstationen ska vara i drift även fortsättningsvis, men det finns ett behovav ombyggnad i framtiden. I Slussenprojektet ingår därför förberedande åtgärder föratt kunna gå över till en ny pumpstation i framtiden.Kammaren för en ny pumpstation byggs in i den nya Skeppsbrokajen under landfästet tillhuvudbron, se Figur 6.50.98 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.50 Tvärsektion sedd från söder genom huvudbrons norra landfäste med kammareför en ny pumpstation i Skeppsbron vid Slussplan samt befintlig pumpstation (till vänster ifiguren) (ELU ritning 17)Kammaren kommer att ha de ungefärliga planmåtten 10 x 7 meter och bli ca 8 meterdjup.En preliminär arbetsordning för den nya kammaren är som följer:• Muddring• Neddrivning av pålar för grundläggning• Montering av underform i vatten på nivån ca -5,5 (-5,0)• Förtillverkad tätkassun monteras på underformen• Tätplatta gjuts med undervattensbetong på tätkassunens botten• Kassunen länsas från stående ytvatten• Kammarens bottenplatta och väggar gjuts i torrhetArbetet kommer att medföra begränsad bortledning av ytvatten för att kunna arbeta i torrhet.Den färdiga pumpkammaren kommer att vara vattentät, vilket innebär att inget ytvattenkommer att bortledas efter byggskedet.Installationer utförs senare.99 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

6.8 Schakt och utfyllnad av sjöbottnenBygget av slusskanalen, avtappningskanalerna och sjökulverten med tillhörande stigarschaktkommer att föregås av schakt på land ned i grundvatten och ytvatten.Schakterna kommer främst att göras i fyllning bestående av en blandning av grus, sand,trä, tegel, block med inslag av lera och organisk jord, men även i fyllning utan inslag avlera och organisk jord. Schakterna kommer i mindre omfattning att gå ned i åsmaterial, seFigur 6.51 och Figur 6.52.Tolkad fyllning enligt uppgift på respektive bifogadritningTolkad fyllning enligt ovan utan, respektive utankonstaterat, inslag av organisk jord/leraTolkat åsmaterialPlanerad konstruktionPlanerad fyllningSchaktbottenTolkad bergnivå - -Figur 6.51 Längdsektioner sedda från söder genom södra avtappningskanalen (överst),slusskanalen, norra avtappningskanalen samt Nils Ericsonslussen med tolkade jordarter,symbolförklaringar nederst. Sektionslägena redovisas i Figur 6.8 (ELU ritningar G1-192-20-2000-001, -002, -003 och -004)100 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.52 Tvärsektioner sedda från öster genom kanalområdet under huvudbron(överst), bakom avtappningskanalernas luckområde samt genom slusskanalens västraluckområde (underst). Symbolförklaringar enligt Figur 6.51, sektionslägen enligt Figur 6.8(ELU ritningar G1-192-20-2000-005, -006, och -007)För östra Mälarkajen och nya Stadsgårdskajen vid ”bockfoten” flyttas kajlinjen in genomschaktning på land ned i vatten, se Figur 6.53. För västra Mälarkajen, mellan gatubronöver Söderström och tunnelbanebron, samt Kornhamnskajen och övrig del av Stadsgårdskajenflyttas kajlinjen ut genom utfyllnad i sjön.101 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.53 Plan över schakter (blåmarkering) och utfyllnader (rödmarkering) för nya anslutandekajerDe framtida större vattenflödena i Söderström kommer att medföra ökade vattenhastigheterunder tunnelbanebron. Ett erosionsskydd ska därför anläggas på banken undertunnelbanebron och nya gång- och cykelbron. Utläggningen av erosionsskydden kommeratt föregås av nedschaktning av bankens krön och slänter med ca 1 meter, se Figur 6.48,och avjämning. För en närmare redovisning av detta erosionsskydd, se Kapitel 6.9.De två djuphålorna i sjöbottnen uppströms kanalområdet kommer att delvis fyllas ut, seFigur 3.7. Djuphålan mellan tunnelbanebron och den nuvarande undervattensbankenmellan Sjöbergsplan och Kornhamnskajen, är ca 19 meter djup och kan med hänsyn tillundergrundens stabilitet fyllas upp till nivån ca -12,0 (-11,5). Djuphålan mellan bankenoch kanalområdet är ca 15 meter djup och avses bli utfylld till nivån ca -4,8 (-4,3), d v ssamma nivå som bottnen i inloppet till avtappningskanalerna och slussen, se Figur 6.54och Figur 6.55.Syftet med utfyllnaden av dessa djuphålor är att få bättre inströmningsförhållanden tillslussen och avtappningskanalerna. Utfyllnaderna ska därför ses som en del i den framtidakonstruktionen för Mälarens avtappning genom Slussenområdet.102 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.54 Bottenutfyllnader (visade med ljusbrun färg) uppströms och nedströms kanalområdetsett från sydväst (Källa: ELU Konsult)Figur 6.55 Plan över utfyllnad av djuphålorna uppströms kanalområdet (ELU ritning K1-010-10-200x-182)103 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

På bottnen precis nedströms kanalområdet planeras en diffusor, det vill säga en strömlinjeformadutfyllnad för anpassning av sluss- och kanalbottnarna till den naturliga bottnen iSaltsjön och successiv, jämn minskning av vattnets strömninghastighet, se Figur 6.54,Figur 6.56 och Figur 6.57. Även diffusorn ska därför ses som en del i den framtida konstruktionenför Mälarens avtappning genom Slussenområdet.Figur 6.56 Principsektion för utfyllnaden nedströms norra avtappningskanalen (ELU ritningK1-010-20-2000-186)Figur 6.57 Plan över bottenområde som fylls ut nedströms kanalområdet (ELU ritning K1-010-10-200x-181)104 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

En längdsektion genom Söderström och kanalområdet över slutliga bottennivåer visas iFigur 6.58.Figur 6.58 Längdsektion sedd från söder genom Söderström och kanalområdet över slutligabottennivåer (ELU ritning K1-010-20-2000-186)Utfyllnaderna uppströms och nedströms kanalområdet planeras att bli utförda medschaktmassor från kanalområdet. Det är också möjligt att massor från schakter på landkommer att användas. Fyllnadsmassorna ska bestå av friktionsmaterial, det vill säga deska inte innehålla lera, silt eller organiskt material.Arbetet med schakter och utfyllnader kommer att utföras med grävmaskin på land och påponton (mudderverk). Grävmaskinerna kan vara av olika typ, till exempel bakåtgrävareeller framåtgrävare, och ha olika utrustning, till exempel konventionell skopa eller gripskopa.6.9 ErosionsskyddBottnarna i området ska vara skyddade mot erosion till följd av höga vattenhastigheterdels vid avtappning och dels av propellerströmmar från båtar och fartyg.Bottnarna på grusbanken under tunnelbanebron, längs kajerna uppströms och nedströmskanalområdet samt i avtappningskanalerna ska därför kompletteras med erosionsskydd.Bottnen i slusskanalen och i avtappningskanalernas luckpartier byggs med betong ochbehöver inget ytterligare erosionsskydd.Den planerade omfattningen av erosionsskydd samt typen av erosionsskydd framgår avFigur 6.59 och Figur 6.60. Dessutom ska erosionsskydd anläggas längs hela nya Stadsgårdskajen.105 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.59 Plan över planerade erosionsskydd i Söderström. Symbol med rutor avsererosionsskydd av betong, symbol med sten avser erosionsskydd av krossmaterial (ELUritning G1-130-10-2190-002)106 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.60 Plan över planerade erosionsskydd i avtappningskanalerna och området nedströms.Symbol med rutor avser erosionsskydd av betong, symbol med sten avser erosionsskyddav krossmaterial (ELU ritning G1-130-10-2190-001)Erosionsskydden dimensioneras för de största lokala strömningshastigheter som kanuppkomma, och med hänsyn till lokal turbulens och virvelbildning.Två typer av erosionsskydd utgör huvudalternativ, nämligen dels erosionsskydd av samkross,och dels erosionsskydd av betong.Erosionsskydd av samkross föreslås för områden med vattenhastigheter upp till 3 m/s.De planeras bestå av ett ca 1,2 meter tjockt lager med krossmaterial med kornstorlek ca32 – 600 mm. Erosionsskyddet läggs ut i två lager om vardera ca 0,6 meter tjocklek, detundre med kornstorlek ca 32 – 300 mm och det övre med kornstorlek ca 300 – 600 mm.Erosionsskydd av betong föreslås för områden med vattenhastigheter över 3 m/s och kanutföras på olika sätt som följer:• Alternativ 1: Förtillverkade betongblock med storlek ca 2,4 x 2,4 x 0,3 meter.Blocken läggs på en avjämnad grusbädd på bottnen och länkas ihop, varefteröppningarna mellan blocken gjuts igen med undervattensbetong.107 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

• Alternativ 2: Undervattensgjutning i kvadratisk form i etapper om upp till ca200 m 2 , eventuellt i kombination med i förväg utlagda större stenar.Det kan inte uteslutas att även andra typer av erosionsskydd kan bli aktuella att lägga ut,t.ex betongmadrasser, se Figur 6.61, eller gabionmadrasser, se Figur 6.62.Figur 6.61 Principskiss över erosionsskydd av betongmadrass. Betongen pumpas in mellanden dubbla madrassväven efter att väven lagts ut på sjöbottnen108 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 6.62 Principsskiss över erosionsskydd av gabionmadrass. Nätkassen fylls medgrus/sten och försluts innan den lyfts och läggs ned på sjöbottnen.Erosionsskydden kan om nödvändigt komma att läggas på underlag av geotextil ellergeogrid eller finare fyllning. Underlaget har till uppgift verka som ett filter och förhindraurvaskning av finpartiklar från underliggande sjöbotten och sättningar som följd.Sjöledningar inom området kommer också att erosionsskyddas.7 NY REGLERING AV MÄLARENRegleringsförslaget redovisas i en separat bilaga till ansökan.8 TILLFÄLLIGA ANLÄGGNINGAR8.1 Tillfällig bussterminalEn tillfällig bussterminal ska anläggas för den tid när den nuvarande terminalen är nedlagdoch innan den nya bussterminalen i Katarinaberget har färdigställts.Det planeras för att bygga en tillfällig bussterminal på en ponton, som förtöjs vid Stadsgårdskajenväster om Birkaterminalen, se Figur 8.1.109 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 8.1 Plankarta med principförslag till lokalisering av en tillfällig bussterminal på ponton(grönt streckat område, pontonen visad med längden ca 200 meter)Diskussioner pågår med SL om busstrafikens omfattning. I dagsläget är utgångspunktenatt en ponton med längden ca 150 – 200 meter och bredden ca 70 meter ger erforderligdäcksyta. Pontonen kan dock komma att bli större. Pontonen förtöjs med länkarmar tillkajen, se Figur 8.2.110 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 8.2 Förtöjning till kaj med länkarmar (Foto: Magnus Tengblad, Bro & Betong)In-/utfart med buss blir via ramp mellan ponton och kaj. En täckt skyway planeras förgångförbindelse mellan den tillfälliga bussterminalen och Slussens tunnelbanestation.Pontonen kan komma att angöras av passagerarbåtar i stads- och skärgårdstrafik.Pontonen och terminalbyggnaden för den tillfälliga bussterminalen förtillverkas lämpligenpå annan plats för att därefter bogseras och förtöjas vid kajen. Förtöjningar, in-/utfartsramp, skyway till Slussens tunnebanestation och tekniska försörjningssystem installerasoch byggs i förväg så att anslutning av pontonen kan ske på kortast möjliga tid.En förläggning av den tillfälliga bussterminalen helt eller delvis på land kan inte uteslutas.Behovet av den tillfälliga bussterminalen finns tills dess den nya bussterminalen i Katarinabergetkan tas i drift, enligt nuvarande tidplan under ca 4 – 5 års tid. Därefter avvecklasden.8.2 Tillfälligt färjelägeDet planeras för ett tillfälligt färjeläge vid Skeppsbrokajen för färjetrafiken till Djurgårdenoch Fjäderholmarna. Det tillfälliga färjeläget kommer att ligga ca 100 – 150 meter norr omdet nuvarande färjeläget, se Figur 8.1.111 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

8.3 Etableringsytor, arbetspontoner och arbetsplattformarBedömningsmässigt kommer ca 4 – 5 pontoner om vardera ca 500 – 600 m 2 däcksyta attbehövas för arbetsplatsetableringar med manskapsbodar, platskontor med mera på olikaställen inom arbetsområdet. Pontonerna kommer att förtöjas mot kaj och att flyttas inomarbetsområdet under hela byggtiden.Det förutses att ca 10 – 15 arbetspontoner, flottar, pråmar och stödbenspontoner omvardera ca 200 – 400 m 2 kan vara i drift samtidigt under byggtiden.Pontoner, fasta arbetsplattformar och ytor på land bedöms därutöver även behövas förförtillverkning av byggnadsdelar. Exempelvis planeras för en tillfällig fast arbetsplattformgrundlagd med pålar i Söderström vid Kornhamnskajen för tillverkning av exempelviselement till slusskanalen och sänktunnelelement för sjökulverten, se Figur 8.3. Genom attsänka lyftbordet mellan arbetsplattformarna kan elementen sjösättas och flottas ut.Figur 8.3 Exempel på en tillfällig fast arbetsplattform som planeras för vid Kornhamnskajenför tillverkning av exempelvis vissa slusselement och sänktunnelelement för sjökulverten,plan (till vänster) och sektion sedd från öster (Källa: ELU Konsult)8.4 Tillfälliga broar för trafikomläggningFordonstrafiken över kanalområdet mellan Gamla stan och Södermalm planeras att i enförsta etapp helt ledas över till Katarinavägen. Därmed frigörs kanalområdets östra deloch det blir möjligt att riva den befintliga Skeppsbron och bygga klart kanalerna på östrasidan samt huvudbron. Därefter flyttas trafiken över till den nya huvudbron, Skeppsbron,så att Katarinavägen över kanalområdet kan rivas och anläggningarna i områdets västradel färdigställas.Hittills genomförd projektering visar att ovanstående mönster för trafikomläggningen ärgenomförbart. Det kan dock inte uteslutas att planeringsändringar kan behöva göras, somleder till behov av tillfälliga lösningar. Sådana behov skulle kunna uppkomma genomoförutsedda förseningar till exempel genom långvarigt otjänlig väderlek, höga vattenståndeller vattenflöden eller oförutsedda grundförhållanden.112 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Det bedöms därför vara nödvändigt att kunna anlägga tillfälliga broar mellan Gamla stanoch Södermalm för att säkra tillräcklig trafikkapacitet. Sådana broar ska ses som en reservmöjlighet,eftersom de medför hinder för arbetstrafik med båtar och pontoner samtökade kostnader.Några tänkbara lägen för tillfälliga broar förbi kanalområdet visas i Figur 8.4 och Figur8.5.Figur 8.4 Plankarta med principförslag till lägen för tillfälliga broar, Sjöbergsplan - Kornhamnskajenoch Stadsgårdskajen – Skeppsbrokajen (Källa: ELU Konsult)113 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 8.5 Plankarta med principförslag till lägen för tillfälliga broar, Sjöbergsplan - Kornhamnskajenoch tillfällig bussterminalponton vid Stadsgårdskajen – Skeppsbrokajen(Källa: ELU Konsult)En bro mellan Sjöbergsplan och Kornhamnskajen blir ca 120 meter lång och kan utförasmed två körfält för motorfordon samt separat gång- och cykelbana. En bro mellan Stadsgårdskajenoch Skeppsbrokajen blir ca 230 meter lång och kan utföras med fyra körfältför motorfordon samt separat gång- och cykelbana.Broarna kan utföras som pontonbroar med vägbanor anlagda på längsgående uppankradepontoner. Broarna kan också utföras som flottbroar med förtillverkade fackverksbroargående mellan tvärställda uppankrade pontoner.Pontonerna förankras med kätting till bottenankare av betong, se Figur 8.6.114 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 8.6 Principsektion för förtöjning av tillfällig pontonbro mellan Stadsgårdsleden ochSkeppsbron (Källa: ELU Konsult)Landfästena för de tillfälliga broarna kan utföras med ramper till kaj, som kan behövagrundläggas med pålar. För att det ska vara möjligt att någon gång kunna passera broarnamed arbetsbåt ska de tillfälliga broarna vara förberedda för att kunna bogseras undan.115 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

III. GRUNDVATTENBORTLEDNING,SLUSSENOMRÅDET9 NY BUSSTERMINAL I KATARINABERGET9.1 Allmän beskrivningBussterminalen kommer att förläggas i ett bergrum som sprängs ut i Katarinaberget, seFigur 9.1. Olika förläggningar av terminalen i Katarinaberget har undersökts med avseendepå funktion och bergtekniska förutsättningar.Figur 9.1 Karta över läget för bussterminalen116 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Bussterminalen förläggs söder om och ungefär parallellt med Katarinavägen, se Figur9.2.Figur 9.2 Plan över läge och utformning av bussterminalen med tunneln för in- och utfart(i öster) och teknikutrymmet (i söder) (Foster + Partners och Berg Arkitektkontor ritningA2-010-10-800x-001)Bussterminalen blir totalt ca 300 meter lång och ca 100 meter bred. Golvet i bussterminalenförläggs på nivån ca -4,0 (-3,5), motsvarande en sprängbottennivå av ca -5,0 (-4,5)generellt. Lokalt, till exempel för ledningsgravar, maskinerier till rulltrappor och eventuellarullbanor, kommer sprängbottennivåerna att ligga djupare.In- och utfart med buss kommer att ske via en ca 80 meter lång bergtunnel i öster somansluts till Stadsgårdsleden via en betongtunnel under Saltsjöbanan och ett betongtrågupp till gatunivå. Bergtunneln kommer att ha ungefär samma golvnivå och sprängbottennivåsom bussterminalen. Bussterminalen kommer att ha ett teknikutrymme inrymt i enseparat ca 200 meter lång tunnel. Lägsta sprängbottennivå i teknikutrymmet kommer attvara ca -10,0 (-9,5).Den sammanlagda golvytan för terminalen med tillfartstunnel och teknikutrymme kommeratt vara ungefär 26 000 m 2 .Huvudentrén till bussterminalen planeras ligga i det västra valv som idag är infart till Katarinagaragetfrån Katarinavägen, se Figur 9.3, Figur 9.4 och Figur 9.5. Handelsytan avsesockså komma att anslutas till denna entré, se Figur 9.6. En utrymningsväg planeras tillBorgmästartrappan, se Figur 9.7, som rivs och byggs ny. En entré planeras också frånLokattens trappor, se Figur 9.8, som rustas upp och öppnas.Bussterminalen kommer att byggas med erforderligt antal utrymningsvägar.Bussterminalen och infarten kommer att nå ned under grundvattenytan i Katarinaberget.117 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 9.3 Längdsektion sedd från söder genom bussterminalen och tunneln för in- ochutfart (Foster + Partners och Berg Arkitektkontor ritning A2-010-20-8000-002)Figur 9.4 Tvärsektion sedd från öster genom bussterminalen och huvudentrén från Katarinavägen(Foster + Partners och Berg Arkitektkontor ritning A2-010-20-8000-001)Figur 9.5 Huvudentrén till bussterminalen från Katarinavägen (Källa: Foster + Partnersoch Berg Arkitektkontor)118 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 9.6 Längdsektion sedd från söder genom bussterminalens västra del med entréer(Källa: Foster + Partners och Berg Arkitektkontor)Figur 9.7 Tvärsektion sedd från öster genom bussterminalen och utrymningsvägen tillBorgmästartrappan (Foster + Partners och Berg Arkitektkontor ritning A2-010-20-8000-001)119 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 9.8 Tvärsektion sedd från öster genom bussterminalen och entrén från Lokattenstrappor samt intag för friskluft utformat som ljusschakt (Foster + Partners och Berg Arkitektkontorritning A2-010-20-8000-001)Friskluft kommer att tas in via ett utsprängt schakt med intag intill parken ungefär i korsningenKlevgränd – Glasbruksgatan. Det finns en möjlighet att anordna ett ljusschakt ianslutning till ventilationsschaktet, se Figur 9.3 och Figur 9.8. Avluften kommer att ledasut via ett schakt från teknikutrymmet och upp till Klevgränd eller till ett befintligt valv intillStadsgårdsleden ungefär mitt emot Birkaterminalen, se Figur 9.9.Figur 9.9 Tvärsektion sedd från öster genom bussterminalen och teknikutrymmet till vänster(Foster + Partners och Berg Arkitektkontor ritning A2-010-20-8000-001)9.2 BergrumBussterminalen utförs med tre parallella bergtunnlar med valvformade tak och två mellanliggandebärande pelarrader, en bergtunnel för in- och utfart med fordon och en bergtun-120 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

nel för teknisk utrustning. Bergtunnlarnas funktion och ungefärliga huvudmått redovisas iTabell 9.1.Tabell 9.1 Bussterminalens olika delar och ungefärliga mått för bergrummenTunnel Funktion Tunnelbredd(meter)Tunnelhöjd(meter)Södra tunneln Ankommande bussar ca 30 ca 12Mellantunneln Vänthall ca 20 ca 10Norra tunneln Avresande bussar ca 20 ca 11Tillfart In- och utfart med fordon ca 15 ca 10Teknikutrymme Teknisk utrustning, bassänger ca 20 ca 10/14Pelare och väggar som bär upp berget mellan vänthallen och busshallarna kommer huvudsakligenatt utgöras av berg och i mindre omfattning av stål- eller betongpelare. Betongkonstruktioneroch annan bergförstärkning utförs där berget ansluter mot det fria ochmot befintliga bergrum samt generellt efter behov.9.3 LedningarUnder drifttiden kommer dränvatten att samlas in och ledas bort. Insamlingen kan ske påolika sätt som till exempel:• Dränvattnet får rinna fritt längs tunnelväggarna till lågpunkter i golvet• Dränvattnet tas ut med hjälp av dräner (plastmatta som bultas fast i berget så attdropp undviks där läckor finns; vattnet leds ner i tunnelbottnen)• Dränvattnet får rinna fritt bakom en vägginklädnad till lågpunkter i golvet längstunnelväggarna. Inklädnaden görs med tunnelduk och armeringsnät, som monterasmed mellanliggande spalt mot berget och sprutas med betong.Självfallsledningar för bortledning av dränvatten respektive spol- och tvättvatten samttryckledningar för försörjning med dricksvatten förläggs i ledningsgravar som sprängs utunder den generella sprängbottennivån, som lägst på nivån ca -10,0 (-9,5), se Figur 9.10.121 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 9.10 Principskiss över ledningssystem för bortledning av dränvatten (grön ledning)respektive spol- och tvättvatten (röd ledning) samt försörjning med dricksvatten (blå ledning)(Källa: Sweco)Spillvattenledningar från personalrum och toaletter kommer också att förläggas i ledningsgrav.Ledningarna dras till teknikutrymmet, se Figur 9.9.122 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

I teknikutrymmet kommer att finnas uppsamlingsmagasin för spol- och tvättvatten, oljeavskiljare,pumpstation för bortledning av dränvatten till dagvattennätet samt pumpstationför bortledning av spillvatten till spillvattennätet.9.4 In- och utfartUtfarten från bussterminalen planeras fortsätta från bergtunneln i bussterminalens östraände, se Kapitel 9.1, i en ca 57 meter lång betongtunnel under Saltsjöbanan och vidare iett totalt ca 108 meter långt tråg upp till Stadsgårdsleden, se Figur 9.11.Figur 9.11 Bussterminalens in- och utfart, yttre delen med anslutningen till Stadsgårdsleden,överst längdsektion sedd från söder, underst plan (ELU ritning K1-010-10-800x-521)Vägbanans nivå kommer att vara ca -4,0 (-3,5) vid anslutningen till bergtunneln och successivthöjas till ca +2,5 (+3,0) vid Stadsgårdsleden. Större delen av utfarten kommer attligga i bergskärning. Lägsta sprängbottennivå kommer att vara ca -5,0 (-4,5). I övergångenmellan betongtunneln och tråget kommer en avskärande dagvattenränna att anläggas.Dagvattnet pumpas till dagvattenmagasin. Tillhörande pumpgropar kan kommaatt förläggas lägre än ca -5,0 (-4,5).Den invändiga bredden hos betongtunneln kommer successivt att minska från ca 11,5meter närmast bergtunneln till ca 8,5 meter vid anslutningen till betongtråget. Betongtrågetstotala invändiga bredd planeras att vara ca 8,5 meter, se Figur 9.12, Figur 9.13 ochFigur 9.14.123 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 9.12 Sektion sedd från väster genom utfarten från bussterminalens bergtunnel utfördsom en betongtunnel (ELU ritning K1-010-20-8000-522)124 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 9.13 Sektion sedd från väster genom utfarten från bussterminalens bergtunnel utfördsom ett kar med en trågkonstruktion av betong (ELU ritning K1-010-20-8000-522)125 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 9.14 Sektion sedd från väster genom utfarten från bussterminalens bergtunnel utfördsom ett kar med stödmurar av betong (ELU ritning K1-010-20-8000-522)Utformningen med stödmurar avser den del av uppfarten som ligger över grundvattenytan.Övriga delar av uppfarten kommer att ligga under grundvattenytan. Anläggningsdelarnai grundvatten säkras mot uppflytning.9.5 Anläggningsarbeten9.5.1 ArbetsordningNedan beskrivs en tänkbar arbetsordning för utsprängningen av bussterminalen. Arbetsordningenär preliminär och kan komma att ändras, till exempel i samband med att projekteringenblir med detaljerad eller i samband med entreprenadupphandling.Utsprängningen av bussterminalen medför att en befintlig spillvattentunnel som går genomterminalområdet måste avvecklas och ersättas med en ny spillvattentunnel som skabyggas söder om den nya bussterminalen, se Figur 9.15. Spillvattentunneln beskrivs ikapitel 10.2.Genom att omdisponera teknikutrymmet före utsprängningen kan bergvolym frigöras ochanpassas efter behovet för drivningen av valt alternativ 3, 4, 5 eller 6 för spillvattentunneln.126 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 9.15 Orienteringsplan för utsprängningen av bussterminalen. 1=Nuvarande spillvattentunnelsom ska avvecklas (röd linje). 3, 4, 5 och 6=Undersökta alternativ till ny spillvattentunnel.Grön linje markerar principiell förläggning av en arbetstunnel. (Ramböllritningsskiss W1-010-SK-0000-025)En drygt 100 meter lång arbetstunnel sprängs in i Katarinaberget från befintlig nisch ibergväggen vid Saltsjöbanans gamla station intill Stadsgårdsleden, se Figur 9.15.Sprängbottennivån vid påslaget kommer att vara ca +2,5 (+3,0) och sänks successivt tillca -7,0 (-6,5) för att passera under den befintliga spillvattentunneln. Arbetstunneln drivsdärefter uppåt i en kurva in mot läget för bussterminalens södra tunnel med sprängbottennivånca -5,0 (-4,5).In- och utfartstunneln sprängs ut som en förgrening från arbetstunneln.Södra tunnelns mitt sprängs ut först och därefter tunnels sidor, strossarna. I takt med attsödra tunneln sprängs ut injekteras tunnelberget i erforderlig omfattning.Bergförstärkning utförs i den takt som bergfronten framåtskrider. När södra tunneln drivitshalvvägs görs genomslag till mellantunneln, vilken sedan sprängs ut parallellt med densödra tunneln och, senare, den norra tunneln.När södra tunneln drivits fram till läget för den ovanförliggande nedfarten till Katarinagaraget,sprängs denna nedfart bort. Nedfarten byggs senare upp igen med en betongkonstruktion.Successivt under denna utsprängning behöver omfattande bergförstärkningsarbetenutföras.Innan östra delen av mellantunneln och norra tunneln kan sprängas ut måste den befintligaspillvattentunneln genom terminalområdet avvecklas. Detta kan göras först när dennya spillvattentunneln söder om bussterminalen byggts och driftsatts.127 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

9.5.2 Arbeten vid utsprängning av bergtunnlarArbetena med utsprängningen av bussterminalen och tillfartstunneln omfattar förinjekteringav omgivande berg, borrning av laddhål, laddning, sprängning, utlastning av sprängsten,skrotning och bergförstärkning, se Figur 9.16 och Figur 9.17.Figur 9.16 Borrning av laddhål, Norra Länken, Stockholm (Foto: Mikael Ullén)128 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 9.17 Utlastning av sprängsten, Norra Länken, Stockholm (Foto: Mikael Ullén)Injekteringen av berget kommer att utföras innan anläggningarna sprängs ut. Ett syftemed denna förinjektering är att minska framtida underhållsbehov, som kan uppkommaexempelvis till följd av isbildning i trafikutrymmen, och påverkan i form av urlakning avsprutbetong eller ökad korrosion på förstärkningsbultar och installationer. Ett annat syftemed injekteringen är att minska inläckaget och på så vis minska grundvattenpåverkan.Vid den planerade anläggningen har mätningar av bergets vattenförande förmåga utförts.Mätningarna har visat att bergmassan till övervägande delen är relativt tät. Utförande avkonventionell förinjektering i den täta delen av bergmassan är inte meningsfull, eftersomden inte kommer ha någon påtaglig effekt i form av minskat inläckage. Vattenförandepartier finns i smalare sprickzoner. Principen för injekteringen kommer att vara att devattenförande partierna tätas enligt följande förfarande:• Sonderingsborrning utförs innan utsprängning. Sonderingshålen vattenförlustmäts.• Om mätningarna visar på förekomst av vattenförande sprickzoner borras en injekteringsskärm.• Injektering sker genom att trycka in en cementsuspension i borrhålen. Injekteringensker mot ett förutbestämt sluttryck.Injekteringens utförande kommer att behöva anpassas med hänsyn till närhet till befintligatunnlar, närhet till markytan, samt den ställvis komplexa utformningen av bergutrymmena.129 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Anpassningarna kommer att innebära begränsningar i injekteringsskärmarnas form samtminskade tryck jämfört med normalt.Förstärkning av bergväggar och valv görs med sprutbetong och i erforderlig omfattningmed bultar, se Figur 9.18. Det kan också bli aktuellt att ställvis förstärka med hjälp avbetongbalkar, som bärs upp av betong- eller stålpelare.Figur 9.18 Borrning för förstärkning med bergbult efter att bergytan sprutats med betong,Norra Länken, Stockholm (Foto: Mikael Ullén)Länshållningsvatten pumpas bort från lågpunkter i sprängbottnen.9.5.3 Arbeten med in- och utfartTråget och betongtunneln från Stadsgårdsleden mot bussterminalen kommer till viss delatt anläggas i jordschakt men huvudsakligen i bergschakt som går ned under grundvattenytan.Jordschakt över grundvattenytan kan utföras med eller utan föregående inspontning avschaktgraven.Jordschakt som går ned under grundvattenytan föregås av inspontning av schaktområdetoch utförs i stående grundvatten inom sponten. Där bergrunden ligger lågt omfattar deföljande arbetena eventuell pålning i vatten och gjutning i vatten av tätplatta av betong påschaktbottnen. Där berggrunden ligger högt, kan spontgropen tätas mot inläckning av130 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

grundvatten genom tätinjektering av underliggande berg. Därefter länsas schaktgropenfrån stående grundvatten, så att betongarbetena med tråget kan utföras i torrhet. Denövre delen av tätsponten kan därefter skäras av och tråget kringfyllas med friktionsjord.För bergschakt kan bergbottnen avtäckas genom jordschaktning och en tätskärm anläggasgenom tätinjektering ned i berget kring schaktområdet och planerad sprängbotten.Efter utsprängningen länsas graven från stående grundvatten. Därefter kan betongarbetenaför tråg och betongtunnel utföras i torrhet. Slutligen kringfylls konstruktionerna medfriktionsjord.Förfarandet medför begränsad bortledning av grundvatten under byggtiden.9.5.4 SprängämneFör sprängningen bör emulsionssprängämne eller annat lämpligt sprängämne användas.Åtgången av sprängämne är vanligtvis av storleksordningen 1,0 – 1,5 kg/m 3 utsprängtberg för stora tunnlar och ca 2,5 kg/m 3 för mindre tunnlar.Emulsionssprängämne kan innehålla ca 75 – 85% ammoniumnitrat och en mindre delnatriumnitrat. Kväveinnehållet i länshållningsvattnet från utsprängningen av Citybanan iStockholm, där emulsionssprängämne används, är ca 50 – 100 mg/liter.9.6 Länshållningsvatten9.6.1 Hantering och bortledning av länshållningsvattenByggskedetLänshållningsvatten från utsprängningen av bergrummen kan antingen släppas till recipient,dagvattennätet eller spillvattennätet efter slam- och oljeavskiljning på plats, se Figur9.19. Länshållningsvatten som har hög kvävehalt ska ledas till avloppsreningsverk viaspillvattennätet i enlighet med Stockholm Vattens riktlinjer.131 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 9.19 Sedimenteringsbassäng för länshållningsvatten vid utsprängningen av Citybanani Stockholm (Foto: Björn Wallmark)Oavsett alternativ kontrolleras det slam och utgående vatten som hanteras i anläggningenför slam- och oljeavskiljning inom ramen för projektets egenkontroll. Förorenat slamska omhändertas på avfallsanläggning. Ej förorenat slam ska gå till lämplig avfallsanläggning.Preliminärt bedöms det bästa alternativet för länshållningsvatten från bergarbeten varautsläpp till spillvattennätet för vidare transport till avloppsreningsverk, med hänsyn tillsprängstensmassors innehåll av kväve. För bortledningen av länshållningsvattnet bör detvara möjligt att utnyttja den befintliga spillvattentunneln i området.Länshållningsvatten från jordschakter kan efter slam- och oljeavskiljning antingen avledastill recipient, dagvattennätet eller spillvattennätet. Länshållningsvatten med låga föroreningshalterbör inte belasta det allmänna spillvattennätet.DriftskedetDränvatten från bussterminalen pumpas till recipient eller till dagvattennätet från bussterminalensteknikutrymme.132 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Tråget och betongtunneln som ansluter till bussterminalens in- och utfart utförs vattentäta,vilket medför mycket begränsad bortledning av vatten från de färdiga anläggningarna.10 ÖVRIGA ANLÄGGNINGAR10.1 InledningSyftet med föreliggande kapitel är att beskriva de övriga anläggningar med avseende påutförande och arbetsmetoder, som planeras för i Slussenområdet och som kan medföragrundvattenbortledning. De övriga anläggningar som beskrivs är som följer:• Spillvattentunnel• Tryckspillvattenledningar• Handelsyta• Saltsjöbanans station• Ledningsstråk• Tekniska försörjningssystemBeskrivningarna är principiella och översiktliga; även andra utförande och arbetsmetoderkan komma att användas.10.2 Spillvattentunnel och tryckspillvattenledningar10.2.1 IntroduktionUtsprängningen av bussterminalen medför att en befintlig spillvattentunnel i terminalområdetförst måste läggas om och ersättas med en ny spillvattentunnel söder om den nyabussterminalen. Innan den befintliga spillvattentunneln kan tas ur drift måste två tryckspillvattenledningar,som i dagsläget ansluter till den befintliga spillvattentunneln, läggasom. Läget för den befintliga spillvattentunneln och undersökta alternativ till ny spillvattentunneloch nya tryckspillvattenledningar visas i Figur 10.1.Genom att omdisponera bussterminalens teknikutrymme före utsprängningen kan bergvolymfrigöras och anpassas efter behovet för drivningen av valt alternativ 3, 4, 5 eller 6för spillvattentunneln.133 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 10.1 Orienteringsplan för omläggning av spillvattentunnel och tryckspillvattenledningar.1=Nuvarande spillvattentunnel som ska avvecklas (röd linje). 3, 4, 5 och6=Undersökta alternativ till ny spillvattentunnel. 2, 7 och 8=Undersökta alternativ till nyatryckspillvattenledningar (grön linje). (Ramböll ritning W1-010-SK-0000-025)10.2.2 SpillvattentunnelnDen nya spillvattentunneln ska utgå från den befintliga spillvattentunneln ungefär undergamla SJ-tunneln vid Klevgränd (punkt A i Figur 10.1). Den ska sedan fortsätta ungefärmot sydost under tunnelbanan och därefter söder om den nya bussterminalen för att anslutatill den befintliga spillvattentunneln ungefär vid Glasbruksgatan (punkt B i Figur10.1).Tidsmässigt behöver den nya spillvattentunneln driftsättas direkt efter utsprängningen avsödra tunneln i bussterminalen.Beroende på vilket alternativ som väljs kommer den nya spillvattentunneln att bli mellanca 420 och 500 meter lång. Den ska ligga på samma nivå som den befintliga tunneln ianslutningspunkterna, ca +1,5 (+2,0) i väster och ca +1,3 (+1,8) i öster, och däremellanha konstant fall.Den nya tunneln kommer att utföras genom sprängning eller borrning enbart eller i kombinationi princip enligt något av de alternativ som redovisas i Figur 10.1. Slutgiltigt val avalternativ kommer att göras under detaljprojekteringen och i samband med upphandlingenav tunnelentreprenad.En borrad tunnel utförd genom raiseborrning eller genom fullortsborrning kan utföras medminsta erforderliga tvärsektionsarea, motsvarande ca 3 meter tunneldiameter, och påkortare tid än en sprängd tunnel. En borrad tunnel kan utföras mer skonsamt för omgivningenän en sprängd tunnel.134 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Vid borrning pumpas borrkaxet ut och tas omhand.I korsningen med tunnelbanan kan det bli nödvändigt med förstärkningsåtgärder, till exempelbrokonstruktioner.Berget kring spillvattentunneln kommer att förinjekteras. Om tunneln sprängs ut eller borrasut genom fullortsborrning utförs injekteringen enligt beskrivningen för bussterminalen iKapitel 9.5.2. Vid fullortsborrning görs sonderingsborrningen genom borrkronan i fronten,och tätning utförs därefter vid behov i dessa borrhål. Om tunneln drivs genom raiseborrning,anläggs den nära bussterminalen, och injekteringsskärmen för bussterminalenkommer då att utsträckas till att även täcka in området för spillvattentunneln.Arbetena bedöms medföra begränsad bortledning av grundvatten under byggtiden.SprängningEn sprängd tunnel kommer att få ca 20 m 2 tvärsektionsarea, vilket är större än nödvändigt.Det bedöms bli komplicerat att spränga ut tunneln på delen under tunnelbanan.Om hela tunneln skulle sprängas ut skulle tiden härför bedömningmässigt vara ca 1 år.Om man väljer att borra tunneln, måste angreppsschakt och anslutningsschakt sprängasut för att möjliggöra åtkomst med borrutrustningen.RaiseborrningFör raiseborrning enligt alternativ 3 i Figur 10.1 behöver nischer först sprängas ut i södratunnelväggen i bussterminalen, för etablering av borrningsutrustningen. Eller så kan Katarinagaragetutnyttjas som nisch enligt alternativ 4 i Figur 10.1.I ett första steg borras ett styrt kärnborrhål längs hela tunnelsträckan från de olika nischernaför att få kompletterande geologisk information om bergets egenskaper och göravattenförlustmätning för bedömning av injekteringsbehovet. I ett andra steg borras ettgrövre pilothål längs hela tunnelsträckan med kärnborrhålet som rikt. I tredje och sistaskedet ryms tunneln till slutlig diameter genom raiseborrning varvid borrkronan dras ipilothålet mellan nischerna. Avslutningsvis ryms tunneln upp fram till den befintliga spillvattentunnelngenom att vända borrkronan och trycka den framåt i berget med det tidigareborrade pilothålet som styrning.Tiden för att bygga den nya bergtunneln med raiseborrningsteknik har bedömts till ca 8månader.FullortsborrningFör borrning med tunnelborrmaskin planeras att utnyttja Katarinagaraget för omriktning avtunnelborrmaskinen enligt alternativ 5 eller 6 i Figur 10.1. Tiden för att bygga den nyabergtunneln med tunnelborrmaskin har bedömts till ca 2 – 3 månader.135 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

10.2.3 TryckspillvattenledningarDe två tryckspillvattenledningarna som behöver läggas om planeras ligga i en kortarekulvert närmast Stadsgårdskajen och i övrigt i ledningsgrav i jordschakt fram till Katarinaberget,i princip enligt Figur 10.2.Figur 10.2 Principiell orienteringsplan för omläggning av tryckspillvattenledningar (grönlinje). 2, 7 och 8=Undersökta alternativ till nya tryckspillvattenledningar. (Ramböll ritningW1-010-SK-0000-025)Schaktbottnen för kulverten och ledningsgraven kommer att gå ned under grundvattenytan.För dragningen av de nya tryckspillvattenledningarna över bussterminalens tillfartstunnelfram till förbindelse med den nuvarande spillvattentunneln kommer tunnlar att borras ellersprängas in i Katarinaberget från Stadsgårdsleden. Tunnlarna kommer att tvära övertillfartstunneln med liten eller ingen bergtäckning emellan, och kan komma att ligga igrundvatten i berget.10.3 HandelsytaEn handelsyta med ett publikt stråk planeras gå från bussterminalen i söder till norraSlussenområdet. Handelsytans övre våningsplan kommer att ha direkt förbindelse medden nya bussterminalen och Slussens södra tunnelbaneentré vid Hökens gata, se Figur10.3.136 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 10.3 Plan över planerad handelsyta, övre planet, med anslutning till bussterminaloch södra tunnelbaneentrén (Foster + Partners och Berg Arkitektkontor ritning A2-010-10-800y-001)Handelsytans nedre våningsplan kommer att ha direkt förbindelse med Slussens norratunnelbaneentré och Saltsjöbanan, se Figur 10.4.137 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 10.4 Plan över planerad handelsyta, nedre planet, med anslutning till norra tunnelbaneentrénoch Saltsjöbanans station (Foster + Partners och Berg Arkitektkontor ritningA2-010-10-800x-001)I den kommande detaljprojekteringen kommer man att undersöka om det är möjligt attförlänga handelsytans nedre plan söderut så att det ansluter till bussterminalen, se Figur10.5.Handelsytan, grundläggs i södra delen på mark i en öppen bergschakt och i övrigt medpålar i jordschakt.138 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 10.5 Längdsektion genom planerad handelsyta sedd från väster, överst norra delen,underst södra delen med tänkbar anslutning av nedre planet till bussterminalen. (ELUritning K1-010-20-4000-529)Färdig golvnivå för det nedre planet i handelsytan planeras generellt vara ca +0,3 (+0,8),vilket medför att generell nivå för schaktbottnen och sprängbottnen kommer att vara ca -0,7 (-0,2), det vill säga under grundvattenytan. Lokalt kommer schaktbottnen för handelsytanatt behöva sänkas till ca -3,0 (-2,5) för till exempel maskinrum för rulltrappor.I den kommande detaljprojekteringen kommer man att undersöka om det är möjligt atthöja handelsytans nedre golvnivå något.Färdig golvnivå för det övre planet i handelsytan planeras generellt vara ca +5,30 (+5,80).En kulvert som planeras för att ligga under handelsytans södra del kommer att gå nedunder grundvattenytan.Jordschakterna för handelsytan kan helt eller delvis komma att omfatta inspontning avschaktgravar, schakt i grundvatten inom spont, pålning i grundvatten, gjutning i grundvattenav tätplatta av betong på schaktbottnen och länsning av stående grundvatten för att139 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

kunna arbeta i torrhet. Metoden medför begränsad bortledning av grundvatten underbyggtiden.Jordschakterna för handelsytan kan alternativt också helt eller delvis komma att utförassom öppna schakter utan tät bottenplatta och med samtidig bortledning av grundvattengenom sänkning av grundvattenytan under tiden för schaktnings- och anläggningsarbetena.Arbetena med utsprängningen av bergschakten för handelsytans södra del kan helt ellerdelvis utföras i princip enligt beskrivningen i kapitel 9.5.3 för bussterminalens in- och utfart.Den färdiga anläggningen kommer att vara vattentät under grundvattenytan, vilket innebärmycket begränsad bortledning av vatten efter byggskedet.10.4 Saltsjöbanans stationSaltsjöbanans station kommer att ansluta till handelsytans nedre plan, se Figur 10.6.Figur 10.6 Plan över handelsytans nedre plan med Saltsjöbanans station (Foster + Partnersoch Berg Arkitektkontor ritning A2-010-10-800x-001)Perrongernas nivå kommer att vara samma som handelsytans allmänna golvnivå, nämligenca +0,3 (+0,8). Nivån för tågspårens rälsöverkant kommer att vara ca -0,8 (-0,3).Urschaktning behöver göras för spårområdet ned till nivån ca -3,0 (-2,5), se Figur 10.7.140 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 10.7 Längdsektion sedd från öster genom handelsområdet och Saltsjöbanans station(i mitten av bilden) (ELU ritning K1-010-20-5000-206)I den kommande detaljprojekteringen kommer man att undersöka om det är möjligt atthöja handelsytans golvnivå något. Det skulle i så fall medföra att även spårområdet kankomma att höjas något.Schakten för Saltjöbanans station kommer att utföras i jord och nå ned under grundvattenytan.Jordschakterna för stationen kan helt eller delvis komma att omfatta inspontning avschaktgrav, schakt i grundvatten inom spont, pålning i grundvatten, gjutning i grundvattenav tätplatta av betong på schaktbottnen och länsning av stående grundvatten för attkunna arbeta i torrhet. Metoden medför begränsad bortledning av grundvatten underbyggtiden.Jordschakterna för stationen kan alternativt också helt eller delvis komma att utföras somöppna schakter utan tät bottenplatta och med samtidig bortledning av grundvatten genomsamtidig sänkning av grundvattenytan under tiden för schaktnings- och anläggningsarbetena.Den färdiga anläggningen kommer att vara vattentät under grundvattenytan, vilket innebäratt inget grundvatten kommer att bortledas efter byggskedet.10.5 Ledningsstråk10.5.1 IntroduktionBefintliga ledningar i området ska läggas om och kompletteras med nya ledningar. Detkan också bli nödvändigt med förstärkningsåtgärder på befintliga ledningar.Många av ledningarna måste ständigt vara i drift och kan endast brytas för korta in- ochurkopplingar. Det medför att nya ledningar måste vara byggda innan omkoppling kan ske141 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

och befintliga ledningar tas ur drift. Alternativt kan provisoriska ledningar komma att krävas,vilket i sig kan medföra omfattande arbeten.Inom vissa områden behöver därför nya ledningsstråk anläggas.10.5.2 SträckningLedningsstråken är planerade att gå från Katarinavägen under tunnelbanan och vidare igamla SJ-tunneln fram till Södermalmstorg samt från Guldfjärdsplan till Munkbron viaStadsgårdsleden, Sjöbergsplan och Söderström i en sjökulvert, se Figur 10.8.Figur 10.8 Planerade ledningsstråk mellan Katarinavägen och Munkbron. Blå färg avsernya kulvertar, tråg, plattor och stigarschakt, grön färg avser befintliga kulvertar och tunnlar142 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

10.5.3 AnläggningarEn kulvert behöver anläggas under handelsytans södra del, se Figur 10.5. Ett utsprängtstigarschakt, Katarinaschaktet, planeras gå från Katarinavägen ned till kulverten underhandelsytan.Olika alternativ har undersökts för kulvertens dragning från Katarinaschaktet till gamla SJtunneln.Ett alternativ, det västliga alternativet, har varit att rikta kulverten ungefär raktmot väster och efter passagen av handelsytan spränga en tunnel och ett stigarschaktfram till den gamla SJ-tunneln, se Figur 10.9. En variant som undersökts för det västligaalternativet har varit att utföra borrade långhål istället för en sprängd tunnel.Figur 10.9 Sektion sedd från söder för ett västligt alternativ med kulvert och bergtunnelriktade mot väster under handelsytans södra del och med anslutande stigarschakt vidKatarinavägen respektive vid gamla SJ-tunneln.Det andra alternativet, det nordvästliga alternativet, innebär att den nya kulverten underhandelsytan riktas mot nordväst från Katarinaschaktet till befintliga kulvertar under tunnelbananvid Stadsmuséet, se Figur 10.10.143 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 10.10 Sektion sedd från söder genom befintliga kulvertar under tunnelbanan vidStadsmuséet (ELU ritning K1-010-20-4000-303)Anslutningen mellan den nya kulverten och de befintliga kulvertarna under tunnelbananplaneras ske via ett nytt stigarschakt. Södra delen för den nya kulverten under handelsytanbehöver sprängas ut i Katarinaberget, medan den norra delen kan utföras som enbetongkulvert i jordschakt. Det nordvästliga alternativet medför att kompletterande grundförstärkningmåste göras av de befintliga kulvertarna under tunnelbanan och av tunnelbanani det område där stigarschaktet ska anläggas.Anläggningarna i Guldfjärdsplan planeras omfatta ett stigarschakt till Södermalmstorg,vilket byggs i det fria, och en pålgrundlagd ca 65 meter lång betongkulvert med yttrebredden ca 5 meter och yttre höjden ca 4,5 meter, se Figur 10.11 och Figur 10.12. Kulvertenkommer att ligga i jordschakt.Figur 10.11 Längdsektion sedd från väster genom kulverten i Guldfjärdsplan, stigarschaktetmot Södermalmstorg till höger (ELU ritning K1-200-S0-0810-311)144 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 10.12 Tvärsektion genom kulverten i Guldfjärdsplan (Källa: ELU Konsult)Från kulverten i Guldfjärdsplan planeras för att stråket ska gå under tunnelbanebron ochanslutas till södra stigarschaktet vid sjökulverten i Söderström, se Figur 10.13, Figur10.14 och Figur 10.15.Figur 10.13 Plan över ledningsstråkets anslutning till sjökulverten via Guldfjärdsplan ochunder tunnelbanebron (ELU ritning K1-010-10-200x-182)145 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 10.14 Plan (överst) och längdsektion (underst,sedd från söder) för ledningsstråketmellan Guldfjärdsplan och sjökulvertens södra stigarschakt (ELU ritning K1-010-20-200x-190)146 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 10.15 Tvärsektion sedd från väster genom ledningsstråkets tråg under tunnelbanebron(ELU ritning K1-010-20-200x-190)Stråket avses som huvudalternativ bli utfört med en betongkulvert, utom under självabron, där det planeras för ett betongtråg. Betongkonstruktionerna kommer att ha dentotala längden ca 75 meter, bredden ca 5,5 meter och höjden ca 3 – 3,5 meter. Samtligakonstruktioner planeras bli grundlagda med pålar. Norr om, och parallellt med ledningsstråketunder tunnelbanan, planeras för att också förlägga ledningar på en ca 65 meterlång betongplatta med bredden ca 4 meter och tjockleken ca 0,5 meter, se Figur 10.14och Figur 10.15. Plattan grundläggs på mark eller med pålar. Samtliga konstruktionerförläggs i jordschakt.Från stigarschaktet i sjökulvertens norra ände kommer stråket att ligga i ledningsgravfram till Munkbron.10.5.4 Schakt- och sprängbottennivåerDen nya kulverten för ledningsstråket med anslutande stigarschakt mellan Katarinavägenoch de befintliga kulvertarna under tunnelbanan kommer att gå ned under grundvattenytan.Lägsta schaktbottennivå kommer att vara ca -6,0 (-5,5).Kulverten i Guldfjärdsplan kommer att gå ned under grundvattenytan och ha lägstaschaktbottennivån ca -5,5 (-5,0).Stråket under tunnelbanebron mellan Guldfjärdsplan och sjökulvertens stigarschaktkommer att ha varierande grundläggningsdjup och gå ned under grundvattenytan. Lägsta147 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

schaktbottennivå intill Guldfjärdsplans kulvert kommer att vara ca -4,0 (-3,5). För delenunder tunnelbanebron kommer lägsta schaktbottennivå att vara ca -1,5 (-1,0). Schaktbottennivånkommer därefter att gå ned till ca -3,5 (-3,0) fram till anslutningen vid sjökulvertenssödra stigarschakt.För de ledningar som ska läggas på en pålgrundlagd betongplatta norr om, och parallelltmed ledningsstråket under tunnelbanebron, kommer lägsta schaktbottennivå att gå frånca -1,0 (-0,5) i väster till ca -2,0 (-1,5) i öster.Ledningsgraven från stigarschaktet i sjökulvertens norra ände och vidare fram till Munkbronkommer att ha en lägsta schaktbottennivå som går ned under grundvattenytan.10.5.5 ArbetsmetoderI samband med sprängningen av den öppna bergschakten för handelsytans södra delgörs erforderlig sprängning även för Katarinaschaktet och kulverten under handelsytanssödra del, se Kapitel 10.3.Arbetena med jordschakt för norra delen av denna kulvert och för stigarschaktet, som skaansluta till de befintliga kulverterna under tunnelbanan, jämför Figur 10.10, kommer attomfatta förstärkningsarbeten, inspontning av schaktgravar, schakt i grundvatten inomspont, pålning i grundvatten, gjutning i grundvatten av tätplatta av betong på schaktbottnenoch länsning av stående grundvatten för att kunna arbeta i torrhet. Katarinaschaktetoch kulverten under handelsytan utförs med armerad betong och kringfylls med friktionsjord.Schaktarbetena i jord för kulverten i Guldfjärsplan kommer att omfatta inspontning avschaktgrav, schakt i grundvatten inom spont, pålning i grundvatten, gjutning i grundvattenav tätplatta av betong på schaktbottnen och länsning av stående grundvatten för attkunna arbeta i torrhet. En principskiss över hur betongkulverten utförs i en spontgrav medtätplatta visas i Figur 10.16.148 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 10.16 Principskiss över inspontad jordschaktgrav med undervattensgjuten tätplattasom förankrats med stag ned i underliggande berg och därefter länsats från grundvattenAnläggningsdelarna under tunnelbanebron mellan Guldfjärdsplan och sjökulverten avsesbli utförda på samma sätt, men med den skillnaden att tätplattan armeras. Tätplattan kandärmed utnyttjas som bottenplatta i den färdiga anläggningen, se Figur 10.15. Därmedblir en särskild bottenplatta överflödig, och schaktnivån ytligare.Schaktning för ledningsanslutningen på land vid norra stigarschaktet i Kornhamnskajenutförs inom spont, där schakten kommer att gå ned under grundvattenytan. Arbetenaomfattar schaktning i grundvatten, gjutning i grundvatten av tätplatta av betong påschaktbottnen och länsning av stående grundvatten för att kunna arbeta i torrhet. Efterledningsläggning återfylls graven med friktionsmaterial.Arbetena medför begränsad bortledning av grundvatten under byggtiden. De färdiga anläggningarnakommer att vara vattentäta, vilket innebär att inget grundvatten kommer attbortledas efter byggskedet.149 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

10.6 Anläggningar för teknisk försörjning samt vatten och avlopp10.6.1 KulvertarMan avser att bygga fyra kulvertar för tekniska försörjningssystem och service, se Figur10.17 och Figur 10.18.Figur 10.17 Plan över kulvertar för tekniska försörjningssystem (visade med röd linje),västra området (ELU ritning K1-010-10-400x-001)150 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 10.18 Plan över planerade kulvertar för tekniska försörjningssystem (visade medröd linje), östra området (ELU ritning K1-010-10-500x-001)Kulvert 1 planeras ligga längs med kajen på sträckan mellan Sjöbergsplan och Birkaterminalenoch bli ca 400 meter lång, se Figur 10.19. Den är tänkt att anslutas till ledningsstråketi väster, jämför Kapitel 10.5. Kulvert 2 planeras ligga tvärs Stadsgårdsleden frånkajen fram till kvarteret Tranbodarna och bli ca 75 meter lång. Kulvert 3 planeras utgåfrån kulvert 2, och gå dels i riktning österut en kortare sträcka och dels i riktning västerutdär den planeras bli inbyggd i fastigheter som en servicetunnel. Kulvert 4 är tänkt att utgåfrån kulvert 2 och ligga längs norra fasaden på fastigheterna Tranbodarns 11 och 12 ochvidare fram till Katarinavägen och där anslutas till ledningsstråket, jämför Kapitel 10.5.Kulvert 4 planeras bli ca 140 meter lång.151 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 10.19 Tvärsektion sedd från öster vid Tranbodarne 11 visande förläggning av kulvert1 och 4 i mark och kulvert 3 i fastighet (ELU ritning K1-010-20-5000-205)Kulvert 1, 2 och 4 kommer att grundläggas med pålar i jordschakt och gå ned under vattenytanrespektive grundvattenytan. Viss mindre bergschakt behöver utföras för kulvert 4och där grundläggs kulverten på mark. Kulvert 3 kommer i östra delen att grundläggasmed pålar och gå ned under grundvattenytan, men i västra delen att byggas in i nya fastigheter,och där ligga över grundvattenytan.Lägsta schaktbottennivåer kommer att vara ca -2,0 (-1,5) för kulvert 1, ca -5,0 (-4,5) förkulvert 2, ca -4,5 (-4,0) för östra delen av kulvert 3 och ca -5,0 (-4,5) för kulvert 4.I den kommande detaljprojekteringen kommer man att undersöka om det är möjligt atthelt eller delvis undvika att anlägga kulvert 1.10.6.2 DagvattenmagasinDet planeras för att leda dagvatten från gator till dagvattenmagasin för avslamning. Preliminäralokaliseringar för dagvattenmagasin är Kornhamnskajen, Slussplan samt vidStadsgårdsleden. Magasinen ska kunna nås med bil i samband med slamsugning ochskötsel. Magasinen kommer att betjäna dagvatten från olika kvartersytor även utanförSlussenområdet och driften av dagvattenmagasinen ingår inte i Slussenprojektet.För Kornhamnskajens del är avsikten att bygga tre till fem mindre magasin i anslutning tillkajens krönbalk, se Figur 10.20 och Figur 6.34.152 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 10.20 Preliminär gestaltning och förläggning av upp till fem dagvattenmagasin vidKornhamnskajen (White Arkitekter)Dagvattenmagasinet i Slussplan avses ligga i utrymmet under norra landfästet för huvudbron,se Figur 6.44.Dagvattenmagasinet vid Stadsgårdsleden planeras ligga framför kvarteret Tranbodarna12, se Figur 10.21.Figur 10.21 Ungefärlig förläggning av dagvattenmagasin vid Stadsgårdsleden (Källa: ELUKonsult)Magasinen kommer att grundläggas med pålar i jordschakt och gå ned under vattenytanvid Kornhamnskajen och grundvattenytan i Slussplan och vid Stadsgårdsleden. Lägsta153 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

schaktbottennivå har bedömts till ca -2,0 (-1,5) för magasinen vid Kornhamnskajen och iSlussplan och till ca -5,5 (-5,0) för magasinet vid Stadsgårdsleden.För magasinen vid Kornhamnskajen har invändiga magasinsarean har beräknats till ca 5– 15 m 2 per styck. För magasinen i Slussplan respektive vid Stadsgårdsleden har magasinsareanberäknats till storleksordningen 30 m 2 respektive 80 m 2 .10.6.3 SpolvattenmagasinNär den överdäckade delen av nya Stadsgårdsleden rengörs uppkommer spol- och tvättvattensom behöver renas.Ett alternativ som utreds är att vattnet samlas upp i slutna magasin, som töms med hjälpav slambil. Ett spolvattenmagasin med magasinsvolymen ca 40 m 3 behöver då anläggasungefär i vardera änden av den överdäckade delen av Stadsgårdsleden.Ett annat alternativ som utreds är att allt vattnet samlas upp i ett enda magasin. Efter ca 2dygns uppehållstid i magasinet pumpas det avslammade spol- och tvättvattnet ut i Saltsjönvarefter sedimentet töms med hjälp av slambil. Ett spolvattenmagasin med magasinsvolymenca 150 m 3 behöver då anläggas ungefär i östra änden av den överdäckadedelen av Stadsgårdsleden. Spol- och tvättvattnet från den västra delen av den överdäckadeStadsgårdsleden skulle då pumpas i tryckledning till magasinet.Schaktbottennivåerna för magasinen kommer att vara ca -4,0 (-3,5). Magasinen i Stadsgårdsledenkommer att grundläggas med pålar i jordschakt och ligga under grundvattenytan.Andra alternativ finns och kommer att utvärderas under den fortsatta projekteringen, exempelvisatt leda vatten från magasinet till dag- eller spillvattennät eventuellt med någonform av rening.10.6.4 Övriga anläggningarEn ledning går i nuläget från Peter Myndes Backe ned mot Stadsgårdskajen. Ledningenligger för högt med hänsyn till golvnivån på den nya handelsytan och måste ersättas meden ny på delsträckan öster om tunnelbanan.Den nya ledningen kommer att bli ca 150 meter lång. Den planeras att ligga i en betongrännaeller att gjutas in i en betongkonstruktion med tvärsektionsmåtten ca 2 x 2 meter.Under handelsytan kommer lägsta schaktbottennivå för denna ledning att vara ca -2,5 (-2,0).En dagvattenledning planeras tvärs Stadsgårdsleden ungefär från östra delen av den nyabussterminalen och vidare genom Stadsgårdkajen. Ledningen ska användas för bortledningi driftskedet av dränvatten från den nya bussterminalen och dagvatten från tillfartentill bussterminalen.Schaktbottnen för kulverten respektive ledningsgraven kommer att gå ned under grundvattenytan.154 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

10.6.5 ArbetsmetoderJordschakterna för kulverterna, magasinen med mera kan helt eller delvis komma attomfatta inspontning av schaktgrav, schakt i grundvatten inom spont, pålning i grundvatten,gjutning i grundvatten av tätplatta av betong på schaktbottnen och länsning av ståendegrundvatten för att kunna arbeta i torrhet. Arbetena medför begränsad bortledningav grundvatten under byggtiden.Jordschakterna kan alternativt också helt eller delvis komma att utföras som öppnaschakter utan tät bottenplatta och med samtidig bortledning av grundvatten genom samtidigsänkning av grundvattenytan under tiden för schaktnings- och anläggningsarbetena.Arbetena med utsprängningen av bergschakten för en del av kulvert 4 kan utföras i principenligt beskrivningen i kapitel 9.5.3 för bussterminalens in- och utfart.De färdiga kulvertarna och kamrarna kommer att vara vattentäta, vilket innebär att ingetgrundvatten kommer att bortledas efter byggskedet.10.7 Länshållningsvatten10.7.1 Hantering och bortledning av länshållningsvattenByggskedetLänshållningsvatten från utsprängningen för handelsytans södra del, en del av kulvert 4och spillvattentunneln kan antingen släppas till recipient, dagvattennätet eller spillvattennätetefter slam- och oljeavskiljning på plats. Länshållningsvatten som har hög kvävehaltska ledas till avloppsreningsverk via spillvattennätet i enlighet med Stockholm Vattensriktlinjer.Oavsett alternativ kontrolleras det slam och utgående vatten som hanteras i anläggningenför slam- och oljeavskiljning inom ramen för projektets egenkontroll. Förorenat slamska omhändertas på avfallsanläggning.Preliminärt bedöms det bästa alternativet för länshållningsvatten från bergarbetena varautsläpp till spillvattennätet för vidare transport till avloppsreningsverk med hänsyn tillsprängstensmassors innehåll av kväve. För bortledningen av sådant länshållningsvattnetbör det vara möjligt att utnyttja den befintliga spillvattentunneln i området.Länshållningsvatten från jordschakterna för tryckspillvattenledningarna, handelsytan,Saltsjöbanans station, ledningsstråken, kulvertarna och övriga anläggningar kan efterslam- och oljeavskiljning antingen avledas till recipient, dagvattennätet eller spillvattennätet.Länshållningsvatten med låga föroreningshalter bör inte belasta det allmänna avloppsnätet.155 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

DriftskedetEftersom de anläggningar som beskrivits ovan i detta kapitel kommer att utföras vattentäta,förutses ingen bortledning av grundvatten från de färdiga anläggningarna underdrifttiden.156 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

IV. VATTENVERKSAMHET I YTVATTEN, ÖVRIGT11 ÅTGÄRDER VID MÄLARENS ÖVRIGA AVTAPPNINGSPUNKTER11.1 HammarbyslussenAvtappningskapaciteten i Hammarbyslussen bedöms kunna ökas utan att åtgärder behövervidtas med nuvarande slussportar. Viss komplettering och ombyggnad förutses behövagöras som följer:• Nödstoppsfunktioner för slussportarnas styrsystem; Snabb portstängning vid nuaktuell ökad avtappning kan medföra virvelbildning och därmed ofrivilligtnödstopp med det nuvarande styrsystemet• Anordningar för mätning och redovisning av portöppningens storlek för att kunnabestämma avtappningens storlek med hög precision och inte riskera oavsiktligövertappningÅtgärderna utgör inte byggande i vatten.11.2 Avtappningskulvert MarenMellan Södertälje kanal och Maren finns strax uppströms Södertälje sluss en avtappningskulvert.Kulverten är i dagsläget alltid öppen för vattengenomströmning. SMHI harbedömt att utflödet genom kulverten behöver kunna stängas av under perioder när vattennivåni Mälaren är låg och vattenmagasinet är ansträngt.En fördämning med en avstängningslucka kommer att anläggas i vattenvägen mellankanalen och Maren, se Figur 11.1, för att kunna stänga av vattenflödet.157 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 11.1 Plankarta över läget för nuvarande avtappningskulvert och ny fördämning medavstängningslucka mellan Södertälje kanal och MarenFördämningen anläggs tvärs över inloppet till Maren. Preliminärt kommer fördämningenatt utföras med betong och grundläggas med en betongplatta på fyllning i en urschaktadränna tvärs inloppet, se Figur 11.2. Fördämningen kan även komma att utföras medspontplankor. Eventuellt kan grundläggningen komma att utföras med pålar. Fördäm-158 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

ningen ska anslutas tätt till inloppets botten och sidor. Schaktmängden har bedömtskomma att uppgå till 250 m 3 eller mindre.Fördämningen utförs med en rektangulär öppning med bredden ca 1,5 meter och tröskelnivånca -1,5 (-1,0). Öppningen kommer att kunna stängas för med hjälp av en handmanövreradavstängningslucka, en så kallad spettlucka. Lyfthöjden kommer att vara ca 1,5meter. Luckfalsarna utrustas med eldriven värme för vinterdrift. Ett grovgaller installeraspå fördämningens uppströmssida.Figur 11.2 Prinicputförande för fördämning med avstängningslucka mellan Södertäljekanal och Maren (ELU/Tikab Strukturmekanik ritning K2-010-10-0000-601)Arbetsområdet redovisas i Figur 11.1. En fixpunktsbeskrivning med utdrag ur stompunktsdatabasenredovisas i Figur 11.3.159 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 11.3 Beskrivning för höjdfixpunkt 764, markerad med ståldubb i hussockel,N=6564449,869 meter, E=128793,849 meter, H=+2,596 meter i höjdsystem RH00(+3,127 meter i system RH2000). Höjduppgifterna garanteras endast om kontrollavvägningskett mot annan höjdfix. De plana koordinaterna är ungefärliga. (Källa: Södertäljekommun, samhällsbyggnadskontoret, enheten för geografisk information)Södertälje kommun överväger vissa förändringar av området kring avtappningskulvertensom en följd av Sjöfartsverkets planer på att bygga om Södertälje sluss. Den nuvarandekulverten skulle därmed eventuellt behöva flyttas eller ändras. Fördämningen och avstängningsanordningenskulle isåfall kunna få en annan utformning än den som redovisatsovan. Dock skulle den stängningsbara funktionen, som beskrivits ovan, ändå behövas.11.3 Skyddsåtgärder, erosionsskydd11.3.1 HammarbyslussenSMHI har tagit fram ett förslag till nya tappningsregler som medför en ökning av tappningeni Hammarbyslussen med 70 m 3 /s till totalt 140 m 3 /s. Den ökade tappningen genomHammarbyslussen medför ökade hastigheter hos det strömmande vattnet från Liljeholmsvikenuppströms Hammarbyslussen till Danvikskanalen nedströms. SMHI har gjortberäkningar av strömningshastigheterna för avtappningen 140 m 3 /s.160 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Bedömningar har gjorts av risken för skador på vattenanläggningar inom influensområdetsom följd av bottenerosion orsakad av de ökade vattenhastigheterna. Därav motiveradebehov av erosionsskydd som skadeförebyggande åtgärd har bestämts (Sweco, 2011-12-21A). Riskbedömningen baserades på strömningshastighet, jordart på sjöbottnen ochgrundläggningssätt för respektive vattenanläggning i området.Kompletterande erosionsskydd behöver anläggas om avtappningen ökas till 140 m 3 /s.Behovet av erosionsskydd redovisas i Tabell 11.1.Tabell 11.1 Behov av kompletterande erosionsskydd i Hammarbyleden vid avtappning140 m 3 /sLäge Area (m 2 )Inlopp samt ledverk uppströms Hammarbyslussen 1 440Utlopp samt ledverk nedströms Hammarbyslussen 980Sjöledningar, tre stycken, nedströms Hammarbyslussen 550Totalt, ca 3 000Områdena som behöver kompletteras med erosionsskydd visas i Figur 11.4.161 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 11.4 Behov av kompletterande erosionsskydd vid Hammarbyslussen (röd skrafferingavser område som hanteras i projekt Fredriksdal, Hammarby Sjöstad) (Källa: Sweco)Erosionsskydden kan byggas av sten, betongmadrasser eller gabionmadrasser.Erosionsskydd av sten bör ha en tjocklek av ca 0,5 meter. Betongmadrasser bygger ca120 mm i tjocklek, medan gabionmadrasser som standard finns i tjocklekar mellan 150och 300 mm.Innan erosionsskydden läggs ut ska den befintliga bottnen rensas och avjämnas. Ställviskan det, med hänsyn till erforderligt vattendjup i farled, bli nödvändigt att schakta innanerosionsskydden läggs ut. En geotextil eller geogrid kan behöva läggas ut som övergångsskiktmellan naturligt bottenmaterial och erosionsskydd av sten ellergabionmadrasser.Schaktning och utläggning av erosionsskydd görs normalt från arbetsponton med grävmaskin.Arbetsområdet redovisas i Figur 11.4. En fixpunktsbeskrivning med utdrag ur stompunktsdatabasenredovisas i Figur 11.5.162 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 11.5 Beskrivning för höjdfixpunkt 400039, markerad med järndubb i kaj vid Hammarbyslussen,N=6576476,4 meter, E=154517,9 meter, H=+2,24 meter i höjdsystemRH00 (+2,77 meter i system RH2000). Höjduppgifterna garanteras endast om kontrollavvägningskett mot annan höjdfix. De plana koordinaterna är ungefärliga. (Källa: Stockholmsstadsbyggnadskontor, stompunktsdatabasen)11.3.2 Östra MälarenÖkad avtappning från Mälaren medför ökade strömningshastigheter i Mälaren och Saltsjönäven utanför Slussenområdet. Utredningar har gjorts av strömningshastigheterna vidolika stora avtappningar genom Slussen. Det har även gjorts inventeringar angåendeförekomsten av broar, kajer och sjöledningar uppströms och nedströms Slussen samtundersökningar av behovet att erosionsskydda dessa anläggningar (Sweco, 2011-12-21B), (Sweco, 2011-12-21C) och (Sweco, 2011-12-21D).De vattenanläggningar som har bedömts behöva kompletteras med erosionsskydd pågrund av ökad avtappningskapacitet i Slussen redovisas i Tabell 11.2.163 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Tabell 11.2 Bedömt behov av erosionsskydd på sjöbottnen vid vattenanläggningar pågrund av ökad avtappningskapacitet i SlussenBroar1. Almare-Stäket, vägbron2. Tappström, Lovön – Ekerö3. Söderström, järnvägsbron och gatubronKajer4. Riddarholmen väst och sydväst5. Söder MälarstrandLedningar6. Hässelbyholme - Hässelby Strand7. Kungsholms hamnplan – S Mälarstrand, Riddarfjärden8. Stångholmen, Lovön - Blackeberg, Bromma9. Kärsön – Lovön, DrottningholmssundetAnläggningarnas lägen redovisas i Figur 11.6.164 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 11.6 Plankarta över lägen för de vattenanläggningar som behöver kompletterasmed erosionsskydd på grund av ökad avtappningskapacitet i Slussen och HammarbySluss. Numreringen motsvarar sammanställningen i Tabell 11.2 (Källa: Sweco)En förstudie och programhandling har gjorts av lämplig utformning av erosionsskydden(Sweco 2011-10-19). För de flesta av vattenanläggningarna har ett erosionsskydd avgrovgrus 20 – 63 mm med ca 0,5 meter tjocklek lagt på en geogrid på sjöbottnen bedömtsvara lämpligt. För de övriga vattenanläggningarna har erosionsskydd avgabionmadrasser eller betongmadrasser föreslagits.Innan erosionsskydden läggs ut ska den befintliga bottnen rensas och avjämnas. Ställviskan det bli nödvändigt att schakta innan erosionsskydden läggs ut, till exempel med hänsyntill erforderligt vattendjup i farled. En geotextil eller geogrid kan behöva läggas ut somövergångsskikt mellan naturligt bottenmaterial och erosionsskydd av sten ellergabionmadrasser.Förschaktning och utläggning av erosionsskydd görs normalt från arbetsponton medgrävmaskin.De erosionsskydd som planeras för beskrivs nedan. Det kan inte uteslutas att den fortsattaprojekteringen visar, att typen av erosionsskydd och utbredningen för respektivevattenanläggning bör justeras.165 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Almare – Stäket, vägbronVid bropelarna och vägbankarna anläggs nya erosionsskydd av grovgrus med ca 0,5meter tjocklek på geogrid eller motsvarande, se Figur 11.7. Erosionsskydden utförs försänktavid brostöden närmast farleden och läggs på befintlig botten i övrigt. Den sammanlagdaarean erosionsskydd är ca 600 m 2 .166 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 11.7 Almare-Stäket, vägbron, omfattning av kompletterande erosionsskydd på sjöbottnen(skrafferat), elevation (överst) och plan (Sweco ritning K1-130-10-6619-001)167 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Arbetsområdet redovisas i Figur 11.7. En fixpunktsbeskrivning med utdrag ur stompunktsdatabasenredovisas i Figur 11.8.Figur 11.8 Beskrivning för höjdfixpunkt 488, markerad med dubb i sten och namnbricka,N=6595692,862 meter, E=138458,668 meter, H=+18,581meter i höjdsystem RH00(+19,112 meter i system RH2000). Höjduppgifterna garanteras endast om kontrollavvägningskett mot annan höjdfix. De plana koordinaterna är ungefärliga. (Källa: Järfälla kommun,Kart och GIS, stompunktsdatabasen)Tappström, Lovön – Ekerö, broVid bropelarna anläggs nya erosionsskydd av grovgrus med ca 0,5 meter tjocklek pågeogrid eller motsvarande, se Figur 11.9. Erosionsskydden utförs försänkta. Den sammanlagdaarean erosionsskydd är ca 700 m 2 .168 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 11.9 Tappström, Lovön – Ekerö, bro, omfattning av kompletterande erosionsskyddpå sjöbottnen (skrafferat), elevation (överst) och plan (Sweco ritning K1-130-10-6619-002)Arbetsområdet redovisas i Figur 11.9. En fixpunktsbeskrivning med utdrag ur stompunktsdatabasenredovisas i Figur 11.10.169 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 11.10 Beskrivning för höjdfixpunkt 88551B, N=6575129,71 meter, E=139851,70meter, H=+1,26 meter i höjdsystem RH00 (+1,79 meter i system RH2000). Höjduppgifternagaranteras endast om kontrollavvägning skett mot annan höjdfix. De plana koordinaternaär ungefärliga. (Källa: Ekerö kommun)Söderström, järnvägsbron och gatubronVid bropelarna stöd 7, 8 och 9 och på slänten mot norra landfästet anläggs nya erosionsskydd,se Figur 11.11. Vid bropelarna utförs skydden med grovgrus på geogrid eller motsvarandeoch ca 0,5 meter tjocka på sjöbottnen. På slänten upp mot norra landfästetutförs skyddet med betongmadrasser. Den sammanlagda arean erosionsskydd är ca7 000 m 2 .170 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 11.11 Söderström, järnvägsbron och gatubron, omfattning av kompletterande erosionsskyddpå sjöbottnen (skrafferat), elevation (överst) och plan (Sweco ritning K1-130-10-2219-003)Arbetsområdet redovisas i Figur 2.1. En fixpunktsbeskrivning med utdrag ur stompunktsdatabasenredovisas i Figur 3.1.Riddarholmen väst och sydväst, kajerNya erosionsskydd med ca 10 meter bredd anläggs på ca 230 meter sträcka längs kajerna.Erosionsskydden utförs av grovgrus med ca 0,5 meter total tjocklek på geogrid ellermotsvarande, se Figur 11.12. Den sammanlagda arean erosionsskydd är ca 2 300 m 2 .171 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 11.12 Riddarholmen väst o sydväst, kajer, omfattning av kompletterande erosionsskyddpå sjöbottnen (skrafferat), plan (överst) och sektion (Sweco ritning K1-130-10-6619-004)Arbetsområdet redovisas i Figur 11.12. En fixpunktsbeskrivning med utdrag ur stompunktsdatabasenredovisas i Figur 11.13.172 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 11.13 Beskrivning för höjdfixpunkt 304218, markerad med rostfri dubb i berg intillkajen på norra Riddarholmen, N=6578990,5 meter, E=153551,3 meter, H=+3,181 meter ihöjdsystem RH00 (+3,712 meter i system RH2000). Höjduppgifterna garanteras endastom kontrollavvägning skett mot annan höjdfix. De plana koordinaterna är ungefärliga.(Källa: Stockholms stadsbyggnadskontor, stompunktsdatabasen)Söder Mälarstrand, kajerNya erosionsskydd med ca 10 meter bredd anläggs på ca 150 meter sträcka längs kajernakm 0/000 – 0/180 (längdmätningen utgår från järnvägsbrons västra sida). Erosionsskyddenutförs av grovgrus med ca 0,5 meter total tjocklek på geogrid eller motsvarande,se Figur 11.14. Den sammanlagda arean erosionsskydd är ca 2 250 m 2 .173 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 11.14 Söder Mälarstrand väster om järnvägsbron över Söderström, omfattning avkompletterande erosionsskydd på sjöbottnen, plan (överst), sektion för 30 meter kaj intilljärnvägsbron (underst till vänster) och sektion för resterande kajsträcka västerut (Swecoritning K1-130-10-3319-006)Arbetsområdet redovisas i Figur 11.14. En fixpunktsbeskrivning med utdrag ur stompunktsdatabasenredovisas i Figur 3.1.Hässelbyholme - Hässelby Strand, sjöledningVid de pålade stöden för sjöledningen anläggs nya erosionsskydd av grovgrus med ca0,5 meter tjocklek på geogrid eller motsvarande, se Figur 11.15. Den sammanlagdaarean erosionsskydd är ca 400 m 2 .174 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 11.15 Hässelbyholme - Hässelby Strand, sjöledning, omfattning av kompletterandeerosionsskydd på sjöbottnen (skrafferat), plan (överst) och elevation (Sweco ritning K1-130-10-6619-007)Arbetsområdet redovisas i Figur 11.15. En fixpunktsbeskrivning med utdrag ur stompunktsdatabasenredovisas i Figur 11.16.175 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 11.16 Beskrivning för höjdfixpunkt 308706, markerad med rostfri dubb i berg,N=6582587,8 meter, E=140867,7 meter, H=+12,565 meter i höjdsystem RH00 (+13,096meter i system RH2000). Höjduppgifterna garanteras endast om kontrollavvägning skettmot annan höjdfix. De plana koordinaterna är ungefärliga. (Källa: Stockholms stadsbyggnadskontor,stompunktsdatabasen)Kungsholms hamnplan – S Mälarstrand, Riddarfjärden, sjöledningEtt nytt erosionsskydd av grovgrus på geogrid eller motsvarande anläggs på sjöbottnenöver ledningen på ca 310 meter ledningslängd motsvarande ca halva ledningslängdenmitt i fjärden, se Figur 11.17. Den sammanlagda arean erosionsskydd är ca 5 000 m 2 .176 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 11.17 Kungsholms hamnplan – S Mälarstrand, Riddarfjärden, sjöledning, omfattningav kompletterande erosionsskydd på sjöbottnen, plan (överst) och sektioner (Sweco ritningK1-130-10-6619-008)Arbetsområdet redovisas i Figur 11.17. En fixpunktsbeskrivning med utdrag ur stompunktsdatabasenredovisas i Figur 11.18.177 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 11.18 Beskrivning för höjdfixpunkt 304150, markerad med rostfri dubb i hussockelvid Kungsholms Hamnplan, N=6579084,9 meter, E=152609,2 meter, H=+2,944 meter ihöjdsystem RH00 (+3,475 meter i system RH2000). Höjduppgifterna garanteras endastom kontrollavvägning skett mot annan höjdfix. De plana koordinaterna är ungefärliga.(Källa: Stockholms stadsbyggnadskontor, stompunktsdatabasen)Stångholmen, Lovön - Blackeberg, Bromma, sjöledningFör att förhindra glidning till följd av ökat strömtryck läggs gabionmadrasser eller motsvarandepå sjöbottnen över ledningen på ca 260 meter ledningslängd i sundets mittparti, seFigur 11.19. Den sammanlagda arean erosionsskydd är ca 520 m 2 .Alternativt kan ledningen tilläggsbelastas med betongvikter.178 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 11.19 Stångholmen, Lovön - Blackeberg, Bromma, sjöledning, omfattning av kompletteringmed gabionmadrasser på sjöbottnen, plan (överst) och sektion (Sweco ritningK1-130-10-6619-009)Arbetsområdet redovisas i Figur 11.19. En fixpunktsbeskrivning med utdrag ur stompunktsdatabasenredovisas i Figur 11.20.179 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 11.20 Beskrivning för höjdfixpunkt 123800, markerad med rör i berg i Blackebergssjukhusområde, N=6580559,969 meter, E=143097,203 meter, H=+8,38 meter i höjdsystemRH00 (+8,91 meter i system RH2000). Höjduppgifterna garanteras endast om kontrollavvägningskett mot annan höjdfix. De plana koordinaterna är ungefärliga. (Källa:Stockholms stadsbyggnadskontor, stompunktsdatabasen)Kärsön – Lovön, Drottningholmssundet, sjöledningFör att förhindra glidning till följd av ökat strömtryck läggs gabionmadrasser eller motsvarandepå sjöbottnen över ledningen på ca 170 meter ledningslängd i sundets mittparti, seFigur 11.21. Den sammanlagda arean erosionsskydd är ca 340 m 2 .Alternativt kan ledningen tilläggsbelastas med betongvikter.180 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 11.21 Kärsön – Lovön, Drottningholmssundet, sjöledning, omfattning av kompletteringmed gabionmadrasser på sjöbottnen, plan (överst) och sektion (Sweco ritning K1-130-10-6619-010)Arbetsområdet redovisas i Figur 11.21. En fixpunktsbeskrivning med utdrag ur stompunktsdatabasenredovisas i Figur 11.22.181 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 11.22 Beskrivning för höjdfixpunkt 305035, markerad med rostfri dubb i berg iNockeby, Bromma, N=6579295 meter, E=145124,3 meter, H=+13,681meter i höjdsystemRH00 (+14,212 meter i system RH2000). Höjduppgifterna garanteras endast om kontrollavvägningskett mot annan höjdfix. De plana koordinaterna är ungefärliga. (Källa: Stockholmsstadsbyggnadskontor, stompunktsdatabasen)182 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

V. ÖVERGRIPANDE FRÅGOR12 ARBETSMETODER OCH ARBETSMASKINER12.1 IntroduktionSyftet med föreliggande kapitel är, att ge en bild av arbetsmetoder och arbetsmaskinersom kan komma att användas för arbetena. Beskrivningen är principiell och översiktlig;även andra metoder och maskiner kan komma att användas.12.2 RivningFör rivning av den nuvarande anläggningen finns olika grävmaskins- eller robotbundenutrustning tillgänglig, som t ex hydraulhammare, betongsax, krosstång, gripdon och skopor.Typexempel på rivningsutrustning visas i Figur 12.1 och Figur 12.2.Betongen kan krossas på plats med mobil betongkross eller transporteras till externkross.Rivningsmassorna sorteras och lastas med hjälp av grävmaskin, hjullastare eller mobilkran.Figur 12.1 Rivning av bro med hydraulhammare monterad på grävmaskin (Källa: EntreprenadAB Sven Segerström)183 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 12.2 Grävmaskin med krosstång för rivning (Källa: Entreprenad AB Sven Segerström)12.3 SchaktningSchaktning och muddring i vatten från land ned till ca 6 meter vattendjup kan utföras medgrävmaskin stående på land, se Figur 12.3.184 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 12.3 Muddring med hjälp av grävmaskin stående på land (Foto: Per Vallander,Sweco)För muddring till större vattendjup används mudderverk med en grävmaskin fast monteradpå en ponton, som kan vara försedd med stödben, se Figur 12.4.Figur 12.4 Exempel på stort mudderverk på stödbensponton (Källa: Boskalis Sweden AB)För rensning och finschakt av schakt-/sjöbottnar, till exempel i spontgropar, kan det bliaktuellt att sugmuddra med hjälp av mammutpump, se Figur 12.5.185 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 12.5 Funktionsprincip för mammutpumpMammutpumpen består av ett rör som förs ned till den del av bottnen som ska rensas.Med hjälp av tryckluft som tillförs nedtill i röret skapas en så kraftig uppåtgående vattenströmi röret att bottenmassor förs med upp till ytan.Schaktmassorna kan transporteras inom och utanför arbetsområdet med lastbil ellermudderpråm, som kan vara bogserad eller självgående, se Figur 12.6.Figur 12.6 Självgående mudderpråm (Källa: Boskalis Sweden AB)186 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Massor som schaktats upp under vattenytan kommer att vara blöta. För att avvattna deblöta massor som ska transporteras bort med lastbil, kommer en invallad yta att ställas iordning där massorna mellanlagras före borttransport. Ytan utformas med en dränerandebädd och så att vatten via dikesanvisningar kan rinna tillbaka till Saltsjön respektive Mälaren.Det mesta av vattnet kommer att rinna bort vid tömning av grävmaskinens skopa ochunder mellanlagringen kommer massorna att avvattnas ytterligare. I dikessystemet kommeräven sedimentering att ske. I samband med schaktningsarbetet kommer prover atttas om massorna kan misstänkas vara förorenade. Misstänkt förorenade massor läggsinom en separat invallning för provtagning och analys. Konstaterat förorenade massorläggs därefter direkt i täta containrar utan föregående mellanlagring, som transporterasvidare, normalt med hjälp av lastbil, till aktuell behandlingsstation.Om förorenade massor som kräver behandling skulle påträffas vid muddring och lastningi pråm, så kommer dessa massor att omlastas till täta containrar för borttransport, normaltmed hjälp av lastbil, till aktuell behandlingsstation.12.4 SpontningSpontningsarbeten kan utföras med kran stående på land eller på ponton i sjön med vibroaggregateller eventuellt hejare för neddrivning av sponten, se Figur 12.7.Figur 12.7 Spontning av kaj från stödbensponton med vibroaggregat (Foto: Anna Gjers,Sweco)187 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Nedborrning av stag för bakåtförankring av sponter, sättning och borrning av stålrörspålarsom förstärkning framför sponter och borrning av berghål för dubbsättning görs med borrigg,se Figur 12.8.Figur 12.8 Borrigg på stödbensponton för nedborrning av stålrörspålar framför spontkaj(Foto: Per Vallander, Sweco)För tätning av spontväggars underkant kan det bli aktuellt med jetinjektering. Cementeller cementblandning trycks därvid ut under högt tryck i jorden bakom sponten genom eni förväg nedborrad borrstång, som samtidigt dras upp, se Figur 12.9.188 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 12.9 Tätning av spontfot genom jetinjektering, principskiss (Källa: ELU Konsult)12.5 PålningBorrning av stålrörspålar eller foderrör för stålkärnepålar görs med borrigg stående påland eller på ponton i sjön, se Figur 12.10.189 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 12.10 Borrning av rörpåle (Källa: Ruukki RD)Injekteringspålar installeras med hjälp av en borrigg på land eller ponton, se Figur 12.11.190 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 12.11 Installation av injekteringspåle med borrigg (Foto: Henrik Tideström, Sweco)12.6 BetongarbetenBetonggjutningar kommer att utföras dels i torrhet och dels i vatten. Undervattensgjutningargörs till exempel för tätplattor i spontkassuner. Gjutningar föregås av formsättningoch armering. Undervattensgjutningar görs även oarmerade. För armering och formsättninggörs svetsarbeten både i torrhet och i vatten. Arbetena i vatten görs vid behov medhjälp av dykare, se Figur 12.12.191 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 12.12 Dykare förbereder formsättning och armering av krönbalk på spontkaj (Foto:Gregor Rolski, Sweco)Betongen tillverkas normalt på fabrik, körs med betongbil till arbetsplatsen och pumpas tillgjutstället, se Figur 12.13.192 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 12.13 Betongpump (Källa: Everts Betongpump AB)12.7 Övriga arbetenÖvriga arbeten omfattar bland annat stålarbeten som skärning, slipning och svetsning avbalk och plåt i torrhet och i vatten, fyllning och packning, asfaltering samt lyft och transportertill/från och inom arbetsområdet.För detta används t ex tryckluftsaggregat, tryckluftsdrivna verktyg, eldrivna handverktyg,svetsaggregat, mobilkranar, tornkranar, grävmaskiner med mera.För lyft används normalt mobilkranar och tornkranar. Grävmaskiner används för schaktnings-och fyllningsarbeten. För hantering av schakt- och fyllningsmassor används pråmar,lastbilar och lastmaskinerHärutöver behövs bland annat diverse båtar för transporter, pontoner för uppställning avarbetsmaskiner, förråd och manskapsbodar.12.8 GrumlingsskyddFör att undvika spridning av grumling under byggtiden kan olika skyddsåtgärder vidtas.Vanligtvis används skyddsskärmar av geotextilduk som fästs i flytlänsar och nedtill anslutstill sjöbottnen. Skärmen förankras normalt nedtill med vikter, se Figur 12.14 ochFigur 12.15.193 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 12.14 Principskiss, sektion av grumlingsskärm194 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 12.15 Länsar till grumlingsskärmar (Foto: Per Vallander, Sweco)Grumlingsskydd kan också åstadkommas med hjälp av bubbelridåer som utförs medperforerade bottenförlagda ledningar som försörjs med tryckluft från kompressor.Skyddsåtgärder kommer att vidtas vid arbeten som riskerar att ge oacceptabel grumlingdär så är möjligt.13 MASSHANTERING13.1 Övergripande förutsättningarOmbyggnaden av Slussen kommer att medföra att stora mängder massor ska hanteras isamband med rivning av befintliga anläggningar samt vid schaktning, muddring, sprängning,fyllning och byggnation av nya anläggningar.I följande text ges en översiktlig beskrivning av den planerade hanteringen av massor iSlussenprojektet. Beskrivningen är baserad på mer omfattande och detaljerade beskrivningar,som finns redovisade på annat håll (Stockholms Stad, 2011-10-31).Arbetsområdet för arbetena vid Slussen är begränsat och låst till sin omfattning av omgivandebebyggelse. Arbete kommer att bedrivas på flera fronter. Samtidigt ska gång- ochfordonstrafik kunna passera området med minsta möjliga restriktioner. Möjligheten attskapa ytor för mellanlagring och bearbetning av massor på plats kommer därmed att vara195 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

egränsad. Vissa ytor för upplag och bearbetning av massor bedöms kunna skapas påpråmarMöjligheten att återanvända massor och material på plats är också begränsad av tidsochproduktionstekniska skäl.Målsättningen för projektet är att uttagna massor ska återanvändas, i första hand inomprojektet men annars i andra projekt. Om dessa principer inte är möjliga att tillämpatransporteras massorna till extern avfallsanläggning.13.2 Massor som uppkommer i projektet13.2.1 RivningsmassorFör rivningsarbeten upprättas en rivningsplan.En inventering av farligt avfall har utförts och kommer vid behov att kompletteras införupphandling och genomförande. Rivning och hantering av farligt avfall kommer att skeseparat i enlighet med inventering och rivningsplan. Där så inte är möjligt kommer sorteringav avfall från rivningen att hanteras i samband med rivningsarbetena.Rivningsmaterial kommer att transporteras bort för återvinning. Beroende på materialslaghanteras materialet på olika anläggningar.Totalt ska ca 32 000 m 3 betong, 6 200 ton stål, 600 m 3 kajstenar och murar, 1 300 m 3 träsamt 38 000 m 2 ytbeläggning transporteras bort från Slussenområdet.Vid inventeringen påträffades ca 80 ton farligt avfall, som också ska transporteras bortfrån området se Tabell 13.1.196 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Tabell 13.1 Material i byggnader och lokaler som utgör farligt avfallÄmne Mängd MaterialAsbest 30 ton Skivor (eternit), rörböjar, klaffventilerKvicksilver 1 ton Lysrör, nivåmätare, nivåvipporPCB 5,7 ton Transformatorer, lysrörsarmaturerBly 2,1 ton Rörskarvar, blymantlad elCFC (R404a)* 113 kg Kyl-/frysaggregatCFC (R410a)* 16 kg Kyl-/frysaggregatKadmium 100 kg NödutgångarPAH 16 ton Korkisolering, rörisolering, lim, impregneringOlja (ev PCB) 24 ton Oljeisolerad kabelRadioaktiva ämnen 10 kg Brand-/rökdetektorerTotalt, ca 80 ton -* Köldmedium med en blandning av HFC, dvs fluor och väte13.2.2 SchaktmassorFör schakt- och muddringsarbetena ska upprättas en schaktplan, som visar när, var ochhur dessa arbeten ska utföras.Resultaten från utförda miljötekniska undersökningar visar att marken inte är förorenad.Det finns heller inga indikationer på höga föroreningshalter i grundvattnet. Undersökningarvisar också att föroreningsnivån i den jord som ska muddras bort är relativt låg ochlägre än bakgrundshalterna i Riddarfjärden.Den totala mängden jordschakt på land för hela Slussenområdet har beräknats till ca180 000 – 260 000 m 3 .Massorna bedöms komma att så gott som helt transporteras bort från området för återanvändningeller deponering på annan plats (B-massor).Den totala mängden muddring i ytvatten har beräknats till ca 100 000 – 150 000 m 3 .Ur miljöperspektiv bör muddringsmassorna kunna användas för utfyllnader i ytvatten,eftersom föroreningsnivåerna i dessa massor är lägre än i utfyllnadsområdena och spridningsriskernainte ökar. Enligt gjorda preliminära bedömningar skulle det kunna tänkas att50 % av muddringsmassorna, ca 50 000 – 75 000 m 3 , skulle kunna återanvändas (A-197 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

massor) för utfyllnad av djuphålorna i Söderström strax uppströms slussen och denströmlinjeformade anpassningen till naturlig sjöbotten i Saltsjön strax nedströms kanalområdet.Bedömningen är dock osäker och det kan inte uteslutas att återanvändningen blirmindre än så på grund av till exempel logistiska orsaker. Resterande överskottsmassorfrån muddringen, ca 50 000 – 75 000 m 3 eller mer, transporteras bort från området fördeponering eller återanvändning på annan plats (B-massor).Den totala mängden bergschakt har beräknats till ca 195 000 – 235 000 m 3 fasta bergmassor,vilket efter lossgöring ger ca 290 000 – 350 000 m 3 sprängstensmassor. Enligtgjorda preliminära bedömningar skulle det kunna tänkas att upp till ungefär 5 % av bergmassorna,det vill säga ca 15 000 – 20 000 m 3 , skulle kunna återanvändas (A-massor) förerosionsskydd och fyllning i Slussenområdet. Bedömningen är dock även här osäker ochdet kan inte uteslutas att återanvändningen blir mindre än så. Resterande överskottsmassor,bedömningsmässigt ca 275 000 – 330 000 m 3 , transporteras bort från området(B-massor) för återanvändning eller deponering på annan plats. T ex finns ett behov avca 11 000 m 3 krossmaterial som erosionsskydd i projektet utanför Slussenområdet.13.3 Massor som behövs för planerad vattenverksamhet13.3.1 Fyllning och erosionsskyddMängden fyllning som erfordras i Slussenområdet har beräknats till ca 70 000 –105 000 m 3 . Ungefär 50 000 – 75 000 m 3 av behovet bedöms kunna täckas med återanvändamassor (A-massor) från Slussenområdet.Mängden erosionsskydd utförda med sten som erfordras i Slussenområdet har beräknatstill ca 8 000 – 10 000 m 3 . Hela detta behov av sten för erosionsskydd skulle kunna täckasmed bergmassor från Slussenområdet (A-massor)13.3.2 Nya anläggningarFör de nya anläggningarna i Slussenområdet behövs ca 100 000 – 130 000 m 3 byggnadsmaterial.13.4 Transporter av massorMassor kan transporteras till och från området med lastbil och med pråm.Transporter med lastbil bedöms komma att ske på Stadsgårdsleden. Från Stadsgårdsledensker fortsatt vägtransport via Värmdöleden mot Nacka, via södra Länken mot Nynäsvägenoch väg 73 eller via södra Länken mot Essingeleden och E4N eller E4S, se Figur13.1.198 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 13.1 Plankarta över möjliga tillfartsvägar för tung trafik till och från Slussen (Källa:Stockholms Stad, stadskartan)Beräkningar har gjorts av antalet transportrörelser till och från Slussenområdet underbyggtiden om alla massor skulle fraktas med lastbil. För beräkningarna gjordes en uppdelningpå alternativen att inga massor återanvänds respektive att massor återanvänds iden omfattning som beskrivits ovan. Resultatet redovisas i Tabell 13.2.Tabell 13.2 Bedömd storleksordning av antal transportrörelser i medeltal till och frånSlussenområdet under byggtiden med lastbil enbart; två alternativa lastkapaciteterFordonslast(ton)Ingen återanvändning av massorAntal transportrörelser/dagÅteranvändning av massor10 190 – 260 150 – 20025 80 – 100 60 – 90Resultatet visar att tillskottet i transportrörelser på Stadsgårdsleden skulle bli litet om allatransporter av massor och byggmaterial skulle utföras med lastbil till och från arbetsom-199 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

ådet. Antalet transportrörelser är normalt ca 37 000 per dygn enligt mätningar gjordavardagar under hösten år 2001 och år 2004.Pråmar eller fartyg kan användas för sjötransport av rivnings-, schakt-, muddrings- ochfyllningsmassor och byggmaterial.Tilläggning med pråm bedöms kunna göras vid Stadsgårdskajen och Skeppsbrokajen.Möjligheten att lägga till vid kaj på mälarsidan begränsas av de restriktioner i segelfrihöjd, fartygsbredd och fartygsdjupgående som gäller för passage under broarna till arbetsområdet.Beräkningar har också gjorts av antalet transportrörelser till och från Slussenområdetunder byggtiden om alla massor skulle fraktas med pråm. För beräkningarna gjordes enuppdelning på alternativen att inga massor återanvänds respektive att massor återanvändsi den omfattning som beskrivits ovan. Resultatet redovisas i Tabell 13.3.Tabell 13.3 Bedömd storleksordning av antal transportrörelser i medeltal till och frånSlussenområdet under byggtiden med pråm enbart; två alternativa lastkapaciteterLastkapacitet(ton)Ingen återanvändning av massorAntal transportrörelser/dagÅteranvändning av massor300 6 – 8 6 – 81 200 2 214 GENOMFÖRANDEPLANERING14.1 Övergripande planeringsförutsättningarFör genomförandeplaneringen har utgångspunkterna varit som följer:• Byggstart under andra halvåret år 2014• Trafikanläggningen ska vara klar år 2020• Trafik ska kunna passera över kanalområdet under byggtiden• Cykel- och gångtrafik, kollektivtrafik samt avtappning ska prioriterasFöljande förutsättningar har dessutom antagits ska gälla för genomförandeplaneringen:• Karl Johansslussen stängs för båttrafik under hela byggtiden och används endastför avtappning enligt nuvarande vattendom. Avstängningen är motiverad dels avproduktionstekniska skäl och dels med hänsyn till svårigheten att säkerställa allmänpersonsäkerhet vid passage genom en byggarbetsplats.• En tillfällig bussterminal på ponton vid Stadsgårdskajen eller på land ska ersättanuvarande bussterminal tills den nya bussterminalen är färdig200 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

• Katarinavägen stängs av för trafik till och från Södermalmstorg under del avbyggtiden• Stadsgårdsleden kommer att ha färre körfält än för närvarande under hela projekttidenoch hållas helt stängd ungefär år 3 – 4 (2017 – 2018) samt hållas öppenför fordonstrafik från öster över nya huvudbron ungefär år 5 – 6 (2019 – 2020)• Saltsjöbanan hålls stängd för trafik under hela byggtiden• Kornhamnskajen, Mälarkajen, Skeppsbrokajen plats 106 – 108, bryggplatsernavid slussens utlopp samt Stadsgårdskajen mellan Slussen och Birkaterminalenstängs av helt eller delvis under byggtiden• Den totala tappningskapaciteten för Mälaren ska under byggtiden vara minstsamma som för närvarande14.2 Huvudsakliga arbetsskedenEn översiktlig planering har gjorts av tänkbara arbetsskeden för ombyggnaden av Slussen.I det följande beskrivs tänkbara övergripande huvudskeden, se Figur 14.1 till ochmed Figur 14.5.Syftet med beskrivningen är främst att visa projektets genomförbarhet. Planeringen avprojektets genomförande pågår och är fortlöpande föremål för optimering. Det är alltsåmycket möjligt att det fortsatta projekteringsarbetet kommer att visa att annan byggordningkan vara mer lämplig.År 1 i de följande skedesplanerna motsvarar preliminärt byggstart i september månad år2014. Huvudskedena omfattar en total tid av ca 6 – 7 år. Därefter återstår byggnation påtorgplan samt finplanering.14.2.1 Huvudskede 1Huvudskede 1 avser ungefär år 1 och 2, se Figur 14.1.201 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 14.1 Huvudskede 1, ungefär år 1 – 2Förutsättningar:• Katarinavägen stängs av för genomfartstrafik ungefär mellan Glasbruksgatan ochSödermalmstorg• Stadsgårdsleden minskas till två körfält• Skeppsbron över kanalområdet stängs av, all trafik leds över till Katarinavägen• Tillfällig bussterminal på ponton vid Stadsgårdskajen tas i driftHuvudsakliga arbeten:1. Broar, kanaler, sluss, kajer2. Sjökulvert4. Konstruktioner på land upp till gatunivå5. Bussterminal i Katarinaberget14.2.2 Huvudskede 2Huvudskede 2 avser ungefär år 3, se Figur 14.2.202 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 14.2 Huvudskede 2, ungefär år 3Förutsättningar:• Katarinavägen öppnas• Stadsgårdsleden stängs avHuvudsakliga arbeten:1. Broar, kanaler, sluss, kajer2. Sjökulvert4. Konstruktioner på land upp till gatunivå5. Bussterminal i Katarinaberget14.2.3 Huvudskede 3Huvudskede 3 avser ungefär år 4, se Figur 14.3.203 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 14.3 Huvudskede 3, ungefär år 4Förutsättningar:• Nya huvudbron över kanalområdet, Skeppsbron, öppnas• Katarinavägen över kanalområdet stängs av, all trafik leds över till SkeppsbronHuvudsakliga arbeten:1. Broar, kanaler, sluss1. GC-bro intill tunnelbanebron4. Konstruktioner på land upp till gatunivå5. Bussterminal i Katarinaberget14.2.4 Huvudskede 4Huvudskede 4 avser ungefär år 5, se Figur 14.4.204 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 14.4 Huvudskede 4, ungefär år 5Förutsättningar:• Nya Stadsgårdsleden östra delen fram till Skeppsbron öppnas• Bussterminalen i Katarinaberget öppnas, tillfällig bussterminal på ponton vidStadsgårdskajen avvecklasHuvudsakliga arbeten:1. Broar, kanaler, sluss4. Konstruktioner på land upp till gatunivå8. Byggnader (byggrätter)14.2.5 Huvudskede 5Huvudskede 5 avser ungefär år 6 och 7, se Figur 14.5.205 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 14.5 Huvudskede 5, ungefär år 6 – 7Förutsättningar: Nya Stadsgårdsleden öppnas i sin helhetHuvudsakliga arbeten:1. Broar, kanaler, sluss4. Konstruktioner på land upp till gatunivå8. Byggnader (byggrätter)14.3 Arbetsskeden i kanalområdet14.3.1 IntroduktionArbetena vid kanalområdet omfattar i princip följande moment och byggnadsdelar:• Rivning av broar, kajer och Karl Johansslussen• Schaktning över och under vattenytan, inklusive bortschaktning av kvarvarande delarav Polhemsslussen• Anläggning av utfyllnader och erosionsskydd i vatten206 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

• Anläggning av sjökulvert, slusskanal, avtappningskanaler, kajer och fiskvandringsväg• Anläggning av brostöd och broarI det följande beskrivs en schematisk, tänkbar arbetsordning för anläggningarna vid kanalområdet,dels för huvudförslaget med förtillverkad slusskanal och dels för alternativförslagetmed platstillverkad slusskanal. För bägge förslagen har förutsatts att nuvarandeavtappningskanalen hålls öppen för avtappning med upp till 55 m 3 /s och att Karl Johansslussenhålls öppen för avtappning med upp till 150 m 3 /s tills den ena avtappningskanalenbyggts färdig så långt att den kan tas i bruk. Avtappningen leds då över tillnämnda avtappningskanal. Karl Johansslussen förutsätts vara stängd för båttrafik underhela byggtiden.Även här syftar redovisningen till att beskriva projektets genomförbarhet och det kan inteuteslutas att den fortsatta projekteringen och planläggningen kommer att visa att annanbyggordning är mer lämplig.14.3.2 Arbetsskeden för huvudförslaget med förtillverkad slusskanalBeskrivningen bygger på förutsättningen att den nya slusskanalen förtillverkas i delar somkassuner med egen flytkraft och bogseras sjövägen till slutligt läge där respektive delsänks ned på en i förväg iordningställd grundläggning. Eventuellt kan kassunerna behövakompletteras med tillfällig extra flytkraft i form av pontoner.Området med slussen och avtappningskanalerna schaktas huvudsakligen från land ochbyggs i etapper. Ett schematiskt utkast till arbetsordning är som följer, se Figur 14.6.Numreringen av arbetsskedena i kanalområdet i den följande texten är fristående frånnumreringen av huvudskeden i ovanstående Kapitel 14.2207 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 14.6 Plankarta med schematisk tänkbar arbetsordning för utbyggnaden av anläggningarnai kanalområdet. Huvudförslaget med förtillverkad slusskanal. Gränserna förnuvarande slussen visas med svart punktstreckad linje. Röd färg avser skede 1, grönskede 2, orange skede 3 och blå skede 4. Skrafferad grön och blå yta avser skede 2 och4. Heldragna grova linjer avser tillfälliga tätsponter.Skede 1AllmäntTrafiken över kanalområdet leds om till Katarinavägen. Skeppsbron stängs av. Karl Johansslussenstängs av för båttrafik men används för avtappning, som regleras med hjälpav en lucka i västra delen.Skeppsbron över kanalområdet rivs och östra slussporten demonteras. Karl Johansslussenförstärks med överliggande tvärgående balkar.Kanalområdets västra delSchaktning över och under vattenytan för sjökulverten och stigarschakten. Utläggning avfyllning i djuphålan.208 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Anläggning av tillfälliga tätsponter vid Kornhamnskajen och Sjöbergsplan där stigarschaktenska byggas. Schaktning, pålning och gjutning av tätplatta av betong inom tätsponternasamt länspumpning av innehållet grundvatten och ytvatten. Betongarbeten i torrhetinom sponterna och färdigställning av stigarschakten.Pålning av mellanstöd i sjöbottnen för sjökulverten samt formsättning och gjutning avpålplintar under vatten.Förtillverkning av tunnelelement till sjökulverten på annan plats. Elementen flottas ochsänks ned på mellanstöden samt ansluts till stigarschakten.Drivning av kajsponter anslutande till stigarschakten vid Kornhamnskajen och Sjöbergsplan.Utfyllnad av djuphålan och utläggning av erosionsskydd.Kanalområdets östra delSchaktning över och under vattenytan för södra avtappningskanalen och nya slusskanalensamt mot Nils Ericsonslussen och Slussplan. Rivning av kajer. Utfyllnad på bottnenprecis nedströms kanalområdet i Saltsjön och utläggning av tillhörande erosionsskydd.Drivning av kajsponter längs kanalväggarna vid södra och norra slusskajen, nedströmsutloppet från Nils Ericsonslussen samt vid Skeppsbron och Franska Bukten. Drivning avtillfällig tätspont tvärs södra avtappningskanalen och läget för nya slusskanalen fram tillden befintliga södra slussväggen.Pålning för grundläggning av avtappningsluckan i södra avtappningskanalen respektiveför förtillverkade slusskanalelement. Formsättning och gjutning av pålplintar under vattenför slusskanalelement.Inflottning av förtillverkade slusskanalelement utförda som tråg och sänkning ned påpålplintarna.Drivning av kompletterande tillfällig tätspont tvärs södra avtappningskanalen mellan södraslusskajen och slusskanalelementet. Gjutning av tätplatta av betong mellan tätsponterna isödra avtappningskanalen samt länspumpning av innehållet ytvatten. Betongarbeten itorrhet mellan tätsponterna för en avtappningslucka. Installation av avtappningslucka isödra avtappningskanalen, som stängs.Utläggning av erosionsskydd i södra avtappningskanalen. Pålning i södra avtappningskanalenför grundläggning av sydöstra lågbron.Pålning, formsättning och gjutning för huvudbrons landfästen.Anläggning av Skeppsbrokajen.Neddrivning av pålar kring Nils Ericsonslussen för grundläggning av överdäckning.209 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Skede 2Kanalområdets östra delRivning av östra delen av den nuvarande Karl Johansslussen. Schaktning över och undervattenytan för norra avtappningskanalen. Drivning av tillfällig tätspont tvärs del av norraavtappningkanalen.Pålning för grundläggning av avtappningsluckan i norra avtappningskanalen.Utläggning av erosionsskydd i norra avtappningskanalen. Pålning i norra avtappningskanalenför grundläggning av nordöstra lågbron.Eventuellt byggs tillfälliga stöd i kanalerna för huvudbron. Huvudbrons förtillverkade elementflottas in på pontoner och ställs på brostöden. Huvudbron färdigställs. Eventuellatillfälliga brostöd rivs.Sydöstra och nordöstra lågbroarna färdigställs.Installation av slusslucka i slusskanalens östra del, som stängs.Skede 3Kanalområdets sydvästra delTrafiken över kanalområdet leds om till Skeppsbron, Katarinavägens del över kanalområdetstängs av och rivs.Schaktning över och under vattenytan för södra avtappningskanalen och slusskanalenssödra vägg. Rivning av kajer.Drivning av kajspont längs kanalväggen vid södra slusskajen.Avskärning och rivning av tillfälliga tvärgående tätsponter i södra avtappningskanalen.Pålning för grundläggning av södra slusskanalväggen utförd med förtillverkade element.Formsättning och gjutning av pålplintar under vatten för elementen. Inflottning av förtillverkadeslussväggelement och sänkning ned på pålplintarna.Utläggning av erosionsskydd i södra avtappningskanalen. Pålning i södra avtappningskanalenför grundläggning av sydvästra lågbron. Färdigställning av sydvästra lågbron.Södra avtappningskanalen öppnas för avtappning. Karl Johansslussen stängs för avtappning.Skede 4Kanalområdets nordvästra delDrivning av kompletterande tillfälliga tätsponter tvärs norra avtappningkanalen för avtappningsluckan.210 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Gjutning av tätplatta av betong mellan tätsponterna i norra avtappningskanalen samtlänspumpning av innehållet ytvatten. Betongarbeten i torrhet mellan tätsponterna för enavtappningslucka. Installation av avtappningslucka, som stängs.Rivning av västra delen av den nuvarande Karl Johansslussen.Schaktning över och under vattenytan för resterande del av slusskanalen och för norraavtappningskanalen. Rivning av kajer. Drivning av kajspont längs kanalväggen vid norraslusskajen.Pålning för grundläggning av norra slusskanalväggen utförd med förtillverkade element.Formsättning och gjutning av pålplintar under vatten för elementen. Inflottning av förtillverkadeslussväggelement och sänkning ned på pålplintarna.Platsgjutning av slusskanalbottnen mellan väggelementen eller installation av förtillverkadebottenelement av betong.Avskärning och rivning av tillfälliga tvärgående tätsponter i norra avtappningskanalen.Neddrivning av pålar kring Nils Ericsonslussen för grundläggning av överdäckning. Fiskvandringsväganslutande till Nils Ericsonslussen anläggs.Utläggning av erosionsskydd i norra avtappningskanalen. Pålning i norra avtappningskanalenför grundläggning av nordvästra lågbron. Färdigställning av nordvästra lågbron.Norra avtappningskanalen öppnas för avtappning.Slutgiltiga slussportar installeras i slusskanalen, slusskanalen öppnas.14.3.3 Arbetsskeden för alternativförslaget med platsbyggd slusskanalArbetsordningen för alternativförslaget med platsbyggd slusskanal blir ungefär sammasom beskrivits ovan för huvudförslaget med förtillverkad slusskanal. Slusskanalområdet irespektive skede 1, 3 och 4 skulle dock efter erforderlig mer omfattande pålgrundläggningför slusskanalen spontas in med tätsponter. Inom respektive tätspont anläggs en tätplattaav undervattensgjuten betong varefter tätsponten länspumpas från innnehållet ytvatten.Därefter skulle betongarbetena för slusskanalen utföras i torrhet.Ett schematiskt utkast till arbetsordning för alternativförslaget redovisas i Figur 14.7.211 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Figur 14.7 Plankarta med schematisk tänkbar arbetsordning för utbyggnaden av anläggningarnai kanalområdet. Alternativförslaget med platstillverkad slusskanal. Gränserna förnuvarande slussen visas med svart punktstreckad linje. Röd färg avser skede 1, grönskede 2, orange skede 3 och blå skede 4. Skrafferad grön och blå yta avser skede 2 och4. Heldragna grova linjer avser tillfälliga tätsponter.Jämfört med huvudförslaget med förtillverkad slusskanal medför alternativförslaget medplatsgjuten slusskanal mer omfattande spontnings- och pålningsarbeten. Därmed finns enrisk för förseningar med alternativförslaget. Platsbygget av slusskanalen medför också atti jämförelse med huvudförslaget behöver mer arbete utföras i kanalområdet, vilket i sigkan medföra längre byggtid.14.3.4 LänshållningsvattenBortledning av ytvatten behöver göras vid torrläggning av spontkassuner för grundläggningav avtappningsluckor i avtappningskanalerna. Om slusskanalen inte förtillverkasenligt huvudförslaget utan platsbyggs enligt alternativförslaget blir det nödvändigt medtorrläggning av spontkassuner även för slusskanalen.Bortledning av ytvatten behöver också göras vid torrläggning undervattensform för gjutningav pelarfundament för lågbroarna och av krönbalkar för de nya kajerna.212 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Begränsat inläckage av ytvatten kommer att fås under byggtiden till spontkassuner ochundervattensform.Under drifttiden behövs ingen länshållning.Länshållningsvatten pumpas till dagvattennätet eller direkt till recipient. Länshållningsvattnetkommer vid behov att kontrolleras före pumpning, och om så skulle visa sig erforderligtkommer det att förbehandlas i slam- eller oljeavskiljare.14.4 Översiktlig tidplanEtt utkast till översiktlig tidplan för anläggningsarbetena inom och utanför Slussenområdetredovisas på Figur 14.8.Anläggningsdel År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7Arbeten vid SlussenUtfyllnader mot kanalområdetAvtappningskanaler, sluss, broar:- Östra området- Västra områdetKajer, östra områdetKajer, västra områdetSjökulvert och stigarschaktGång- och cykelbroErosionsskyddBussterminal i bergrumKatarinavägenHornsgatan och SödermalmstorgSaltsjöutfartenStadsgårdsleden, östra delenStadsgårdsleden, västra delenArbeten utanför SlussenMälaren, erosionskyddHammarbyslussen, erosionsskyddAvtappningskulvert MarenFigur 14.8 Bedömd ungefärlig principtidplan för anläggningsarbetena i Slussenprojektet.Heldragen linje avser bedömd ungefärligen erforderlig tidsåtgång, streckad linje avserbedömd ungefärlig osäkerhet i tidsåtgången.213 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

REFERENSERBergab, 2012-01-20Stockholms Stadsmuseumoch Statens maritimamuseer, 2007SMHI, juli 2009SMHI, 2011-11-14SMHI, 2011-12-21SMHI, 2012-02-14Stockholms Gatukontor,juni 1989Stockholms Stad,2011-10-31Sweco, 2011-10-19Sweco, 2011-12-21ASweco, 2011-12-21BSweco, 2011-12-21CSweco, 2011-12-21DProjekt Slussen – Hydrogeologisk utredningArkeologisk utredning Slussen med angränsande vattenområden.Rapport RAÄ 103Faktablad nr 41, Havsvattenstånd vid svenska kustenHavsnivåer i Stockholm 2011 – 2110: En sammanställning,rapport nr 2011-62Projekt Slussen, Förslag till ny reglering av Mälaren, rapport nr2011-64PM Mälarens maximala tappningskapacitet, diarienr2007/1143/204Underhållsbehov: Slussen, ”Gula Rapporten”P8-PR-014 PM MasshanteringsplanProjekt Slussen – Kompletterande erosionsskydd vid ökadtappning av Mälaren, programhandling, rev 1, 2011-12-09Projekt Slussen - Erosion på vattenanläggningar Hammarbyleden,Konsekvensbedömning ny reglering av MälarenProjekt Slussen - Erosion på broar och kajer med mera österom Klubbensborg, Konsekvensbedömning ny reglering av MälarenProjekt Slussen - Erosion på broar Mälaröarna och Almare-Stäket, Konsekvensbedömning ny reglering av MälarenProjekt Slussen - Erosion på sjöledningar, Konsekvensbedömningny reglering av MälarenTyréns, 2010-05-28 Underlagsrapport grundvatten 2009-09-30, rev 2010-05-28,dok M2-M09-PM-0000-007Tyréns, april 2011Slussen, fördjupnings-PM, Trafik214 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

BILAGA 1: Typer av vatten i Projekt SlussenYtvattenYtvatten är vatten i vattendrag, sjöar, hav och andra vattenområden. Med vattenområdenavses ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd.GrundvattenMed grundvatten avses det vatten som fyller porer och hålrum i marken och vars portryckär högre eller lika med atmosfärstrycket.AvloppsvattenAvloppsvatten är ett samlande begrepp för sådant vatten som kan vara förorenat i olikagrad. Denna typ av vatten kan exempelvis bestå av länshållningsvatten, dränvatten, spolvatten,processvatten, dagvatten, spillvatten eller annan flytande orenlighet.SpillvattenMed spillvatten avses använt/förorenat vatten från bostäder, arbetsplatser med mera.Hushållsspillvattnet består av spillvatten från WC (klosettvatten) samt från bad, disk ochtvätt (BDT-vatten).ProcessvattenProcessvatten består av vatten som använts vid driften av maskiner och arbetsprocesser.SpolvattenVatten som används som används för rengöring och tvätt av väggar och skyltar.SläckvattenVatten som använts vid släckning av bränder och som är förorenat.LänshållningsvattenSamlande begrepp för vatten som pumpas bort för att hålla arbetsytor vattenfria underbyggskedet. Länshållningsvatten kan exempelvis bestå av processvatten, dagvatten ochinläckande grundvatten.DränvattenSamlande begrepp för sådant vatten som leds bort i driftskedet. Dränvatten kan blandannat bestå av inläckande grundvatten.DagvattenMed dagvatten avses ytligt avrinnande flöden av exempelvis regnvatten, smältvatten ochframträngande grundvatten som rinner av på markytan.DricksvattenVatten som är tänkt att användas som dricksvatten och annan användning som kräver ettrent vatten. Vattnet kommer från vattenproducenten.215 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

RITNINGARRitningarna är sorterade efter stigande ritningsnummer per projektörRitning nr Benämning Datum RevisionBeteckningDatumRitningar upprättade av ELU17 Sektioner pumpstation 2011-10-20FS 2011-10-14 Fiskvandringsled 2011-10-14G1-091-10-0000-001G1-091-10-0000-002G1-091-10-0000-003G1-091-10-0000-004G1-100-10-0000-001Översikt, områdesindelning,strandlinje från 1200-talet, planÖversikt, befintlig situation, tolkadbergnivå, planÖversikt, befintlig situation, tolkadåsöveryta, planÖversikt, befintlig situation, tolkadlägsta nivå för organisk jord/lera,planÖversikt befintlig slusskonstruktion,monolitindelning & grundläggningsmetoder2011-06-292011-06-292011-06-292011-06-29 A 2011-10-172011-02-28 A 2012-02-16G1-130-10-2190-001 Erosionsskydd, plan 2011-10-03 C 2011-12-28G1-130-10-2190-002 Erosionsskydd, uppströms, plan 2011-10-03 C 2011-12-28G1-192-20-2000-001 Sektion A1, schaktbotten 2012-02-20G1-192-20-2000-002 Sektion A2, schaktbotten 2012-02-20G1-192-20-2000-003 Sektion A3, schaktbotten 2012-02-20G1-192-20-2000-004 Sektion A4, schaktbotten 2012-02-20G1-192-20-2000-005 Sektion A8, schaktbotten 2012-02-20G1-192-20-2000-006 Sektion A9, schaktbotten 2012-02-20G1-192-20-2000-007 Sektion A10, schaktbotten 2012-02-20216 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

K1-010-10-200x-181 Vatten, kajnivå 1(2), alt 2, plan - B 2011-12-28K1-010-10-200x-182 Vatten, kajnivå 1(2), alt 2, plan - C 2012-01-12K1-010-10-400x-001 Land, kajnivå 2(2), plan 2011-06-29K1-010-10-500x-001 Land, kajnivå 1(2), plan 2011-06-29K1-010-10-800x-521 Infart bussterminal, plan 2011-10-26K1-010-20-2000-102 Sektion A2, sektion 2011-06-29 A 2011-10-07K1-010-20-2000-103 Sektion A3, sektion 2011-06-29 B 2011-10-12K1-010-20-2000-104 Sektion A4, sektion 2011-06-29 B 2011-12-13K1-010-20-2000-108 Sektion A8, sektion 2011-06-29 B 2011-10-12K1-010-20-2000-108 Sektion A8, sektion 2011-06-29 C 2011-12-13K1-010-20-2000-109 Sektion A9, sektion 2011-06-29 C 2011-12-13K1-010-20-2000-110 Sektion A10, sektion 2011-06-29 A 2011-10-20K1-010-20-2000-163 Sektion A13, sektion 2011-06-29K1-010-20-2000-183 Sektion A2, alt 2, sektion -K1-010-20-2000-186 Sektion C16 – A3 2011-10-24 A 2011-10-12K1-010-20-4000-303 Sektion C3, sektion 2011-06-29K1-010-20-4000-313 Sektion C13, sektion 2011-06-29 A 2011-12-13K1-010-20-4000-529 Bussterminal alt B8 2012-01-24K1-010-20-5000-205 Sektion B5, sektion 2011-06-29 A 2011-12-13K1-010-20-5000-206 Sektion B6, sektion 2011-06-29K1-010-20-8000-522 Infart bussterminal, sektion 2011-10-26K1-010-200x-190 Kulvert vid tunnelbanan 2011-10-24K1-200-10-2000-001 Översiktsplan, kajer 2011-10-26 C 2012-01-12K1-200-20-2130-001 Skeppsbrokajen 2011-10-26 C 2012-01-12K1-200-20-2180-001 Västra Mälarkajen 2011-10-26 B 2011-12-28K1-200-20-2180-002 Östra Mälarkajen II 2011-10-26 B 2011-12-28K1-200-20-2180-003 Östra Mälarkajen I 2011-10-26 C 2012-01-12K1-200-20-2190-001 Stadsgårdskajen 2011-10-26 C 2012-01-12K1-200-20-2200-001 Östra Kornhamnskajen 2011-10-26 B 2012-01-12217 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

K1-200-20-2200-002 Västra Kornhamnskajen 2011-11-01 C 2012-01-12K1-200-20-2200-003 Västra Kornhamnskajen 2011-10-26 B 2012-01-12K1-200-S0-0810-311 Längdsektion A-311 2010-09-30Ritningar upprättade av ELU/Tikab StrukturmekanikK2-010-10-0000-601Södertälje kanal, spettlucka, Maren2011-10-24Ritningar upprättade av Foster + Partners och Berg ArkitektkontorA2-010-10-800x-001A2-010-10-800y-001Bussterminal, översiktlig plan,kajnivåBussterminal, översiktlig plan,mellanplansnivå- 04 2011-10-20- 04 2011-10-20A2-010-10-8000-001 Bussterminal, översiktlig plan, tak - 04 2011-10-20A2-010-20-8000-001 Bussterminal, sektioner - 04 2011-10-31A2-010-20-8000-002 Bussterminal, sektioner - 04 2011-10-31Ritningar upprättade av KFS272 258 Karl Johansslussen 1993-04-27272 259 Karl Johansslussen, sektion A-A,B-B, C-C272 260 Karl Johansslussen, sektion D-D,E-E, F-F1993-04-271993-04-27Ritningar upprättade av Marin Miljöanalys211-0711_baty_det_3 Batymetri, detaljritning 3, västraSlussen211-0711_baty_det_4 Batymetri, detaljritning 4, östraSlussen2008-02-192008-02-19Ritningar upprättade av RamböllW1-010-SK-0000-025 Ny huvudavloppstunnel och anslutningtill nytt huvudtryckavlopp,preliminära sträckningsalternativ2011-11-07Ritningar upprättade av Stockholms Hamnförvaltning38614 Tunnelbanebron över Söderström,sammanställning1954-09-11 3 1959-10-03218 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc

Ritningar upprättade av SwecoK1-130-10-2219-003K1-130-10-3319-006K1-130-10-6619-001K1-130-10-6619-002K1-130-10-6619-004K1-130-10-6619-007K1-130-10-6619-008K1-130-10-6619-009K1-130-10-6619-010Erosionsskydd, järnvägsbron ochgatubron över Söderström, elevationoch planErosionsskydd, kaj Söder Mälarstrand,plan och sektionErosionsskydd, Almare – Stäketvägbro, elevation och planErosionsskydd, bron TappströmLovön – Ekerö, elevation och planErosionsskydd, kaj Riddarholmenväst och sydväst, plan och sektionErosionsskydd, sjöledning Hässelbyholme – Hässelby strandErosionsskydd, sjöledningKungsholms hamnplan – S MälarstrandErosionsskydd, sjöledning Stångholmen,Lovön, plan och typsektionErosionsskydd, sjöledning Kärsön– Lovön, Drottningholmssundet2011-10-192011-10-19 A 2011-12-092011-10-192011-10-192011-10-192011-10-192011-10-192011-10-192011-10-19219 (219)ra04s 2011-02-17RAPPORT2011-12-21PROJEKT SLUSSENUppdrag 1150640; vall p:\1173\1150640_slussen\10arbetsmtrl_dok\tb vv 2012\personlig mapp vall\10 doca\tb\text\111221\tb.doc