Kampen om tanken - LO

InnehållInnehållFörord.................................................................................................................................................................................................7Kapitel 1 Kultur, makt och demokrati ...................................................................................10Kapitel 2 Ur historien växer framtiden ................................................................................20Kapitel 3 Språket, kunskapen och bildningens makt ....................................26Kapitel 4 Av ord skapas handling..................................................................................................38Sammanfattning ............................................................................................................................................................43Det goda exemplets makt ..............................................................................................................................44Referensmaterial............................................................................................................................................................715

FörordFörordYttrandefriheten – den fria tanken och det fria ordet – är kulturensförutsättning; människor med lika värde som skapar, tolkaroch levandegör kulturen i samhället och i arbetslivet.Kulturen är en viktig ideologisk fråga; ett verktyg för att stärkademokratin, öka jämlikheten och rättvisan. I ett framväxande mångkulturelltinformations- och kunskapssamhälle blir kulturen allt viktigareför att forma och ge uttryck för normer, värderingar och attityder.Människor som uttrycker och gestaltar kan och vågar ifrågasättaoch förändra.Kultur är en klassfråga. Det handlar inte om skillnader i viljaeller behov utan om social bakgrund, vana och självförtroende. Dengrupp som är mest aktiv i kulturlivet är välutbildade kvinnor. Dengrupp som är minst aktiv är äldre lågutbildade män. Generellt ärkvinnor mer kulturellt aktiva än män och högutbildade mer aktivaän lågutbildade.Den fackliga organisationen måste bära kulturens alla dimensionerför att skapa engagemang, delaktighet och närhet. Kulturen utvecklarden fackliga organisationen, skapar bilder av vardagens vedermödoroch ger utrymme för gemensamma drömmar och visioner attväxa sig starka.När kulturen upphöjs så att människor ställs utanför, inte vågar,7

vill eller kan, hotas demokratin och människovärdet. Därför handlardet fackliga kulturarbetet om att främja kritisk granskning och geförutsättningar för alla – de många människorna – att vara aktiva,upptäcka och skapa.Kampen om tanken beskriver hur Landsorganisationen ser på kulturen,dess kraft som medel i det fackliga arbetet. Samtidigt visar vipå prioriteringar som är nödvändiga inom kulturverksamheten, föratt fackföreningsrörelsen ska kunna vara en motkraft till kapitaletsintressen på kulturområdet.Kulturen rymmer många fler dimensioner än vad vi valt att ta upp.Det betyder inte att det vi utelämnar är oviktigt. De frågor som viprioriterat anser vi vara grundläggande för den fackliga kultursynenoch kulturverksamheten; yttrandefriheten, arbetslivets och arbetarrörelsenshistoria, språket och folkbildningen.Utgångspunkten finns i de många medlemmarna, en stark demokrati,allas lika värde och människors inneboende skapande kraft.Ingalill L. WesthLOs tredje ordförande8

Verklighetens kommersialiseringMänniskor har alltid letat efter sin plats på jorden för att skapa identitet och finna tillvaronsmening.Varje människa, varje generation är barn av sin tid – summan av sina upplevelser ocherfarenheter. Tre års skolgång, häst och vagn och lokalsamhälle. Andra världskriget, välfärdens födelse. Vietnamkriget och den internationella solidariteten. Statsministermord, aids, Tjernobyl och naturresursplundring. Internationalisering, decentralisering, avreglering, arbetslöshet, ökade utbildningskrav.Människors värderingar skapas tidigt och förändras lite över en livstid. Uppväxande generationersvärderingar formas framför allt av vuxna i barnens närhet, av föräldrar, lärareoch kompisars föräldrar men också i hög grad av till exempel media.Kampen om verklighetsbilden hårdnar. Medias utbud växer men likriktas alltmer. Alltfler och starkare krafter slåss om att få tolkningsföreträde när det gäller att forma bildenav verkligheten. Kapitalet kallas för ”marknaden”. Två miljoner löntagares intresse avfärdassom särintresse. Samhället förändras men klassintresset ljuger inte. Skillnaden mellanrik och fattig består.Varje människa har behov av att uttrycka, vara engagerad och känna gemenskap. Deförhållanden som formar människor kan förändras och påverkas genom att människorgår samman, visar varandra solidaritet och manifesterar gemenskapens styrka.Industrisamhället bleknar och fram träder ett samhälle byggt på information och kommunikation.Märkligt nog har det blivit svårare att träffas och göra gemensam sak.Några säger att tiden inte räcker till. Andra menar att det inte finns några naturligamötesplatser. En och annan tror att behovet har försvunnit och att var och en är sin egenlyckas smed.Vem kan man lita på? Vad spelar det för roll om fackföreningsrörelsen tiger still ellerkämpar? Är kulturen ett fackligt medel för att förändra eller bara en trudelutt på fackklubbensårsmöte?9

10Kultur, m

men också för enskilda individer. Synen på kulturen är ett politiskt ställningstagandesom måste omfatta allas lika värde.I en allt snabbare samhällsutveckling, i ett framväxande mångkulturelltinformationssamhälle ökar kulturens betydelse när det gälleratt bryta sociala mönster, minska segregation och ökande klyftor.Kultur gör skillnad; att styra eller bli styrd, att ha makt eller kännasig maktlös.Kulturen, på professionell och amatörmässig grund, måste ständigtfinnas närvarande i människors vardag och utgå från deltagandeoch delaktighet. Därför är det viktigt att motverka en utveckling därkulturen blir jippobetonade beställningsprojekt som framför allt harsin grund i att tillfredsställa näringslivets vilja till ökad konsumtion.Precis som det finns reellt kapital, finns ett kulturellt kapital. Precissom det finns stora ekonomiska klasskillnader finns det också kulturellaklasskillnader. Det är inte kulturbehovet som skiljer olikaklasser åt, däremot människors levnadsvillkor och sociala bakgrund,erfarenhet, utbildning, ekonomi, tradition och självförtroende. Minskadekulturella klasskillnader förutsätter ökad jämställdhet i samhälletoch rättvisare fördelning.Skolan som kulturspridareSkolans roll som kulturpåverkare och kulturspridare är grundläggandeför att motverka klasskillnader och orättvisa. Skolan ska varaen demokratisk kraft som har en av sina viktigaste uppgifter i att ökajämlikheten, att bryta klass- och könsmönster. Skolan ska förmedlanyanserad information och fördjupad kunskap och borde vara enplats där olika människor möts på lika villkor.Kulturen är viktig för att förmedla en människosyn som utgår frånatt människor är goda sociala varelser som är beroende av varandra.Kulturen behövs också för att engagera och entusiasmera elevernaför deras egen och andras situation och inte minst för att utvecklakvaliteten i skolans verksamhet.12

Skolan är fortfarande klass- och könsskiktad när det gäller elevernasval av utbildningsvägar. Varje år lämnar en stor grupp eleverskolan utan godkända betyg. De senaste årens privatisering av skolanförstärker skillnader i barns uppväxtvillkor och motarbetar ökad jämlikhet.Skolan måste ha förmåga och resurser att stimulera och stöttaeleverna oavsett föräldrarnas bakgrund och språkliga traditioner ihemmet. När skolan misslyckas med att ge alla en god språklig grundminskar individens möjligheter att göra fria livsval till exempel vadgäller vidare utbildning och möjligheter att ha och behålla ett arbete.Därmed blir skolans misslyckande ett samhälleligt misslyckande.Olika kulturarvI samhället finns olika kulturarv. Det dominerande borgerliga kulturarvetstänger arbetarklassen ute, uttrycker inte dess erfarenheter,berättar inget som stärker löntagarnas identitet.Kulturen används ibland mer för att markera den egna klassidentitetenoch särskilja sig socialt än för att tillfredsställa estetiska behov.Samhällets övre klasser har haft tolkningsföreträde och det har uppstått”riktig kultur”, det vill säga ”finkultur” med hög status, och”folklig kultur”, så kallad ”skräpkultur” som ofta betraktas som ”okultiverattidsfördriv” för den stora massan människor.I samma ögonblick som skillnaden görs mellan olika kulturyttringarges också olika värde och status.Kulturinstitutionerna – som till största del bekostas av de bredalöntagargrupperna – betraktas av tradition ofta som en del av detborgerliga kulturarvet. Därmed fjärmas till exempel LO-förbundensmedlemmar. De kulturella institutionerna är betydelsefulla för helabefolkningen och måste vara öppna och föränderliga. Därför är olikatyper av uppsökande verksamhet och publikarbete en viktig del avkulturinstitutionernas arbete.Den fackliga organisationen och den fackliga verksamheten har13

stått som motvikt till det borgerliga kulturarvet. Genom att gestaltasin egen verklighet, sjunga och spela teater har arbetarklassenskulturarv synliggjorts, egna traditioner har utvecklats och värnats.Gemensamma intressen, värderingar och sätt att uttrycka sig på harsvetsat samman och stärkt klassgemenskapen. Arbetarrörelsens kulturtraditionerinnehöll krav på sociala förändringar och användes föratt förändra samhället. Därmed uppstod en skarp kontrast till detborgerliga kulturarvet.Arbetarrörelsen startade tidningar, bokförlag, producerade filmoch radio. Folkets hus och parker blev viktiga träffpunkter som värnadeoch utvecklade kulturarvet. Med tiden har arbetarrörelsen avolika anledningar – ekonomiska, intressemässiga och omvärldens förändradekrav – ”monterat ner” den struktur som bär de många människornaskulturarv. Därmed har kapitalstarka intressen, vars syfte äratt offensivt agera för den starkes rätt, lättare att få fotfäste i människorssinne. Arbetarrörelsens motmaktskraft avtar. Kapitalets kraftökar.Det är nödvändigt att hela tiden utveckla arbetarrörelsens gemensammavärdegrund och människosyn. I dagsläget handlar det om atttill exempel bygga upp fristående institut och utveckla de möjlighetersom informationstekniken erbjuder.Ökad kommersialiseringNär det varit nödvändigt med hårda budgetprioriteringar i samhället,i kommuner och landsting har det varit svårt att hävda kulturensvärde. Många kommuner diskuterar eller har infört avgifterinom musikskolor och bibliotek. Därtill kommer en utbredd privatisering.Samhälleligt ansvar som tidigare varit statligt decentraliserastill landsting och kommuner. Det lokala inflytandet och ansvaretökar, samtidigt ökar också skillnaderna mellan olika kommuner.När konkurrensen om vad skatten ska gå till hårdnar, ökar riskenför att olika viktiga verksamheter ställs mot varandra inom landsting14

och kommuner. Därför är det viktigt att staten har ett övergripandeansvar för kulturfrågorna.I början av 1980-talet stagnerade de statliga kulturanslagen. Samtidigtblev det allt vanligare med kultursponsring. Kulturrådet visaratt de offentliga kulturinstitutioner som uppbär statliga bidrag tillytterst liten del finansierar sin verksamhet genom sponsring. Ändåspelar sponsringen mycket stor roll eftersom de fasta kostnadernaofta är höga. När biljettintäkterna blir en allt mindre del av de totalaintäkterna ökar sponsringens betydelse. Samtidigt ökar det privataföretagandets inflytande över kulturens innehåll.Starka marknadskrafter skapar ökad kommersialisering sominskränker kvalitet, mångfald, prövande och kritisk granskning. Konstnäreroch kulturutövares frihet och självständighet får inte kränkas.Därför är det viktigt att granska och motverka den ökade kommersialiseringeninom kulturen.Kulturen fyller ett syfte som underhållning, avkoppling, upplevelser,men genom kapitalets ensidiga vinstintresse släpps krav på kvalitetoch mångfald. Då skapas myter, skenbilder som schabloniserarverkligheten.Starka marknadskrafter är med och styr den tekniska utvecklingenoch därmed förmågan till snabb masskommunikation. Användningenav datorer och därmed datorspel, e-post och andra snabba, lättillgängligakommunikationsmöjligheter ökar kommersialiseringen.15

Landsorganisationen ska arbeta föratt kulturen används som ett fackligt och politiskt verktyg för att granska, bildaopinion och agera mot orättvisor på arbetsplatserna och i samhället.att utveckla former för att integrera kulturfrågorna i den fackliga organisationen.att vara en motkraft till den ökande kommersialiseringen.att skolan ska utvecklas i sin roll som kulturbärare.att kulturinstitutionerna verkar med tydligare utgångspunkt från de breda löntagargruppernanär det gäller innehåll och utbud.att kulturinstitutionerna prioriterar uppsökande verksamhet och publikarbete.att arbetarklassen synliggörs i litteratur, bildkonst, teater och film.MötesplatserDen fackliga organisationens idé bygger på människors möten ochvilja att gå samman, dela erfarenheter och agera.Fackföreningsrörelsen är beroende av mötesplatser där människorkan samtala, lyssna, lära och handla. Arbetarrörelsen har skapatmötesplatser som manifesterar och materialiserar tankar och idéer,där historien vårdas och framtiden skapas, där visionerna blir gripbara.För framtiden är det viktigt att skapa mötesplatser som utnyttjaralla de möjligheter som informationstekniken ger. Detta kan delvisske genom en utveckling av till exempel Folkets hus och parker, mendet kan också handla om mötesplatser på Internet där hänsyn intebehöver tas till geografiska avstånd, tid eller rum. Viktigast är att detlokala engagemanget och behoven styr utvecklingen.Folkets hus och parkerFolkets hus och parker startade under små och anspråkslösa förhållanden,enveten kamp och stora uppoffringar. Drivkraften var att tillsammansskapa utrymme för fria ord och fria tankar. Fackföreningarnaoch arbetarekommunerna var ofta portförbjudna i lokaler som16

det allmänna och enskilda förfogade över. Den växande rörelsensgrundläggande idéer ansågs omstörtande, de härskandes privilegierifrågasattes. Också rätten att hålla möten utomhus var starkt beskuren.Ofta användes landsvägen som mötesplats för att inte kommai delo med myndigheter och privata markägare. I egna hus skullearbetarklassen vara fredad från brukspatroner,fabrikörer, besuttna och polisen. Med frivilligakrafter, med pengar som togs ur redan tommafickor startade en utveckling som blivit avgörandeför arbetarrörelsens och hela samhälletsutveckling.Folkets hus är en symbol för en medvetenkultur- och bildningsstrategi. I och med attarbetarrörelsen skapade rum för yttrandefrihetstartar en process som påverkar hela samhälletsdemokratisering. Folkets hus och parkerär en kulturskatt i sig. Där ryms till exempelUnder eget takDet första svenska Folkets hus invigdes iMalmö den 2 april 1893. Grunden hadelagts sommaren 1892 då en av socialdemokratinspionjärer Axel Danielsson yttrat:”Socialdemokratins politiska mål är atterövra den lagstiftande makten i stat ochkommun. Under kampen för rådhusetserövring är Folkets hus den bästa barrikadMalmö arbetare kan bygga.”Samma år köpte Malmö socialdemokratiskaförening ett parkområde i utkanten avstaden och grundade Sveriges första Folketspark.mängder av konstverk som skildrar arbetarna och arbetarklassenskamp, glädje, med- och motgångar.I takt med att samhället och den fackliga verksamheten har förändratshar också Folkets hus roll och betydelse förändrats. MångaFolkets hus har lagts ner, andra har sålts eller fyllts med annat innehållän vad som var tänkt från början. I Folkets husidéen, i befintligalokaler, har det funnits och finns det fortfarande möjlighet attbygga vidare, utveckla idédebatten, verksamheten, organisationenoch gemenskapen i fackföreningsrörelsen men också i hela arbetarrörelsen.Delvis har arbetarrörelsens gemensamma ansvar brustit. Folketshus och parker har inte förblivit opåverkade av växande kommersiellakrafter. På många håll har de fackliga organisationernas expeditionersökt sig andra lokaler. Då de ekonomiska kraven på verksamhetenökat har de idémässiga traditionerna fått träda tillbaka för att17

inte avskräcka kunder på en fri och konkurrensutsatt marknad.Kraften, stoltheten som växer genom att tillsammans forma sinaegna förutsättningar är viktig. Att samlas i ett gemensamt hus, attinte bara dela idé utan också tid och rum ökar allas gemensammastyrka. Då byggs organisationen i samverkan, resurserna samordnasoch utnyttjas så effektivt som möjligt.Landsorganisationen ska arbeta föratt skapa mötesplatser som stärker och utvecklar den fackliga organisationen.18

Kulturens allmänna värde ochbokens synnerliga betydelseTillgången till ordet, språket, bilden och musiken är viktiga delar av det aktiva medborgarskapetoch främjar delaktighet. Kulturen är makt och därför ett viktigt fackligt verktyg. Detsägs att det är segraren som skriver historien. Då blir historiebeskrivningen falsk och orättfärdig.Det är illa nog. Vad värre är är faktumet att den som skapar bilderna från verkligheten,den som äger språket och beskriver nutidens verklighet också segrar framöver.I Tyskland brände nazisterna böcker på bål. På så sätt gick delar av historien upp irök. De härskande kunde skriva om historien. Litteraturen ger insikt, kunskap och sprideråsikter. Just därför är litteraturen ett hot mot de som vill hålla sitt folk i tukt och förmaning.I Frankrike anno 1996 brinner böckerna inte på bål som i Nazityskland. Däremotförbjuder borgmästaren ”olämplig” litteratur på statsbiblioteket i Orange.I Sverige sprider nazister, fascister och rasister rasbiologins budskap genom den så kallade”vit makt-musiken”. Unga människor som håller på att forma sina värderingar lyssnaroch tar till sig.Kulturen opinionsbildar och sprider budskap, bra budskap men också dåliga budskap.Det goda slåss mot det onda.Kulturen kommer också i framtiden att vara en maktfråga. Därför måste kampen omspråket, bilderna, berättelserna och sångerna vara en del av den fackliga kampen.Arbetarrörelsen, fackföreningsrörelsen har hela tiden använt kulturen för att tydliggöra,häckla och visa samband. Boken och läsandet har kanske betytt mest. Möjligtvis därföratt boken är så anspråkslös i sin form och förhållandevis åtkomlig. Tänk så mycket fattigarelivet skulle vara utan böcker. Det skulle vara kalt på väggarna och kallt i själen.19

20Ur histori

ien växer framtidenKapitel 2Fackföreningsrörelsens ansvar är stort när det gäller att se tillatt de arbetande människornas kulturarv inte faller i historiensglömska.Genom att själv berätta sin historia blirvarje individ en del av den. Den som intekan sin historia är dömd att upprepa historiensmisstag. Därmed är historieskrivningen ennutida rättvisefråga.Under århundraden har en stor del av historiebeskrivningen koncentreratspå kungarnas, grevarnas och baronernas gärningar och liv.Det är maktens boningar som oftast finns bevarade åt eftervärlden.Från industrialismens tid finns otaliga beskrivningar av företagen,fabrikörerna och kapitalisterna. De flesta företag har i olika skriftergjort redogörelser för företagens verksamhet och ägarnas livsverk.När slotten och herresätena byggdes, när malmen och kalkstenenbröts, när järnvägarna drogs fram, när korna mjölkades och utfodrades,när furorna fälldes och timret flottades, när människornabehövde vård och omsorg, när bilarna, kullagren och mjölkmaskinernatillverkades så gjordes arbetet av kvinnor och män som sällaneller aldrig kommer till tals i historiebeskrivningarna.Med industrisamhället förändras samhällets maktstrukturer. MedGenom att själv berätta sin historia blirvarje individ en del av den. Den sominte kan sin historia är dömd att upprepahistoriens misstag. Därmed är historieskrivningenen nutida rättvisefråga.21

industrisamhället följde en ny samhällsklass; arbetarklassen med rätttill sin roll i historien. Industrisamhällets historia är historien omförtryck, strejker, strider, tillkortakommande, styrka, gemenskap ochmod. Arbetarklassen berättar historien om de fattiga och utsatta somslöt sig samman för att kunna ställa krav och ha ett drägligt liv.Historien är ett kollektivt minne som måste visa människor ochmiljöer i en helhet. Därför är det viktigt att arbetets värde, kunskaperoch erfarenheter samlas, bevaras och sprids.När stora delar av det arbete som för kort tid sedan ansågs moderntbyts ut mot ny teknik så är det inte bara maskiner och teknik somersätts. Människors syn på livet, politiken och den fackliga organisationenförändras. En del av kulturen är människors vanor, värderingaroch normer; allt det vi ärver och för vidare genom uppfostran,utbildning, folkbildning och annan kommunikation. Om miljöernaförsvinner, om kunskapen kring människors villkor försvinner, om derådande maktförhållandena hamnar i glömska blir historien i bästa fallnostalgisk, i värsta fall lögnaktig. Då blir det som bevaras för eftervärldenallas historia när det bara är någras.Arbetarrörelsens historia måste skrivas med utgångspunkt från demånga människornas kamp. Arbetarklassens historia är mer omfattandeän dess ledares. Det är viktigt att visa på bredden. Arbetarklassenshistoria är kantad av konflikter, stridigheter men också avsamförstånd. Det är viktigt att olika individers och gruppers liv ochleverne synliggörs liksom de rådande maktförhållandena. Till exempelhar kvinnorna och barnen ägnats alltför liten uppmärksamhet iarbetslivets och arbetarrörelsens historia.Människor som arbetat i många år och utvecklat yrkeskunskap och-skicklighet måste ges möjlighet att få berätta. Arkitektoniskt ochhantverksmässigt viktiga industribyggnader, som kanske länge ståtttomma måste räddas till eftervärlden, restaureras och få ny status.Fackföreningsrörelsens ansvar är stort när det gäller att bevara,synliggöra och gestalta arbetslivets historia men också arbetarrörel-22

sens historia. Ett hinder har varit att arbetarrörelsen har en kluveninställning till sin historia. Arbetsplatser och bostäder stod som symbolerför elände och orättvisa. Det var förnedrande att visa framfarliga arbetsmiljöer och det värde människorna som verkade därtilldelades.Arbetslivets och arbetarrörelsens historia omfattar allt som kanberätta om och gestalta livet och villkoren för arbetarna: kulturlandskapet,miljöer av olika slag, enstaka byggnader, bostäder, samlingsplatser.Där ingår också arbetslandskapet i form av arbetsplatser, maskineroch verktyg. Därtill kommer arkivmaterial; protokoll, skrifter, affischer,visor, foton och fanor samt yrkeskunskaper och yrkesspråk.Viktigt att bevara är också organisationernas och idéernas historia:den fackliga och politiska kampens historia, verksamhet, mötesformer,drömmar och visioner.Det är viktigt att bevara arbetslivets och arbetarrörelsens historiaför att kunna bilda opinion och agera, att se och bevara historien.Det handlar också om att etablera och stärka kontakten med myndigheter,institutioner och organisationer som verkar för arbetslivetsoch arbetarrörelsens historia. En viktig uppgift är att komma medförslag och idéer om hur arbetets historia ska bevaras, vad som skabevaras och hur det ska levandegöras.GrävverksamhetDen akademiska historiska forskningen är betydelsefull men dessutombehövs att människor själva tar fram sin historia och dokumenterarsin vardag. Därför utgörs en viktig del av fackföreningsrörelsenshistoriebeskrivning av så kallad grävverksamhet.Grävverksamheten syftar till att rätta till den sneda historiesynen,skapa medvetenhet och påverka nuet genom att synliggöra det förflutna.Grävverksamheten är viktig därför att människor får växa,stärka sin identitet och ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling.Sedan 1970-talet skrivs, bandas, filmas, fotograferas, dokumente-23

Folkets arkivras arbetets historia av de som själva var med: av arbetare i industrin,service- och byggbranschen, ofta tillsammans med kulturarbetaresom delar vår kultursyn. Det sker i en såkallad ”barfotaforskning”.I snart hundra år har arbetarrörelsen systematisktsamlat och förvarat material. ArbetarrörelsensArkiv och Bibliotek i Stockholm äräldst i världen i sitt slag. Idag finns ett åttiotalarbetarrörelse- och folkrörelsearkiv över helalandet. Dessa har mycket stor betydelse närdet handlar om att kunna beskriva historienrättvist. Det insamlade materialet är mycketomfångsrikt och varierande. Det historiskavärdet är ovärderligt.Olika typer av arkiv kompletteras av cirka1 800 arbetslivsmuseer, samlingar och utställningarsom berättar arbetslivets historia över hela landet. Dock finnssällan det liv människor levde, folkbildningen, det fackliga och politiskaarbetet gestaltat.Tidigt insåg arbetarrörelsen vikten av attsamla och dokumentera material sombeskrev den egna organisationen. År 1902upprättas arbetarrörelsens arkiv i Stockholm.Arkivets uppgift var ”att söka samlaicke blott tryck rörande den politiska ochfackliga arbetarrörelsen i vårt land utanäven i möjligaste utsträckta mån skrivnahandlingar.”Förhoppningen var att arkivet skullesamla material som beskrev hur densvenska arbetarklassen förmått skapa sinrörelse, under vilka förhållanden denkämpat och hur den utvecklats för att nåframgång och erkännande. Syftet var attsamla material som beskrev hur organisationenarbetat och formats.Landsorganisationen ska arbeta föratt arbetarklassens roll i historien framträder tydligt. Extra vikt ska läggas vidkvinnor och barn.att öka medvetenheten om värdet av att dokumentera och arkivera arbetarrörelsensoch arbetslivets historia.att stödet och resurserna till arbetarrörelse- och folkrörelsearkiven ökar.att stimulera och utveckla grävverksamhet/amatörforskning.att resultaten från grävverksamhet/amatörforskningen synliggörs och används idet fackliga arbetet.att arbetarrörelsens roll i industrisamhället gestaltas på olika sätt.24

Det fria valets förgänglighetVärlden, samhället, varje individs liv formas av bilder som i sin tur formar värderingarsom i hög grad styr människors liv och agerande. Alla är delaktiga. Ingen kommer undan.De bilder som lever starkast är de som vi formar tillsammans.Starka vinstintressen påverkar hur människor uppfattar sin omvärld, skapar värderingaroch konsumtion. Vi dricker samma Coca-Cola och dansar till samma megahitaröver hela världen. Är världsbilden gränslös eller bara enfaldig?Det är ”lönsamt” att erövra människors tankar. Mot detta ska ställas fackföreningsrörelsensom vill dela en idé – inte tjäna pengar. Delvis handlar det om att stå i vägen menframför allt handlar det om att tillsammans skapa motkrafter.Arbetarnas dag – den första maj – ifrågasätts allt oftare. Vem ifrågasätter att de friamarknadskrafterna firar högtidsdag 365 dagar om året?25

Språket, kunskapen oc26

h bildningens maktKapitel 3Språket, kunskapen och bildningen ärgrundläggande och prioriterade frågor i denfackliga kulturverksamheten.Språket är människans unika känneteckenoch en förutsättning för demokrati.Sinnesintryck, medveten reflektion och förståelseförutsätter språk. Därför måsteorden, språket, erövras, göras till varje individseget.Förutom språket är utbildning och kunskapen förutsättning för att kunna förändrasamhället, betvinga orättvisor ochvärna friheten och människovärdet.Samhällsutvecklingen styrs av en kamp mellan olika intressen. Iett civiliserat och demokratiskt samhälle är det inte accepteratatt slå sig till makt. Däremot erövras makt bland annat genom språketoch förmåga att argumentera väl och övertygande.Med hjälp av språket formar människorgemenskap i ett land eller i en landsända, enyrkesgrupp eller ett kompisgäng. Att behärskaspråket, att förstå, ger självförtroende, styrkaoch skapar engagemang. Den som behärskarorden talar, skriver, ifrågasätter, ställer kravoch deltar i samhällslivet.Språket är klasskiktat. Innan läskunnighetenblev allmän var det prästen och skollärarensom kunde läsa och skriva i byn. På så sätt härskade överklassen.Förr talade maktens män ofta latin, franska eller tyska. Folkettalade inget av dessa språk vilket förstärkte deras känsla av underordning,brist på intelligens och kunskap. I dag är det framför allt experters,myndigheters och politikers sätt att uttrycka sig som pekas ut somsvårförståeligt.Den som hävdar att arbetarklassen saknar språk bidrar till att27

evara en maktordning som minskar demokratin och rättvisan i samhället.Arbetarklassen saknar inte språk men uttrycker sig ofta på ettsätt som betraktas som ”enklare” och ”fattigare”, mer direkt, mindreteoretiskt. I och med att överklassen och medelklassen sätter språketsnormer blir arbetarklassens sätt att uttrycka sig avvikande. Detkan till exempel leda till problem och underlägsenhet i kontaktermed myndigheter och organisationer.Ständigt skapas nya ord i vårt språk. Ständigt formas nya bildersom försöker fånga verkligheten. I orden och i bilderna avgörs vadmänniskor uppfattar som sant och viktigt. De grupper och intressensom skapar orden och dominerar bilderna av verkligheten har stormakt.Den som kan beskriva verkligheten kan också forma förslagen omvad som bör göras för att möta framtiden. Det intresse som lyckasdominera debatten kommer att uppfattas inte bara som självklartutan som det enda möjliga.Språkets ökande betydelseI förändring av ordens användning ligger försök till förändring avsynsätt. Med språkets hjälp är det möjligt att förändra människorsinställning till företeelser, till välfärden och politikens kraft. Dagisblir kostnadsställe och eleverna blir kunder. Förändringen speglaren samhällsutveckling där ekonomismen råder, där marknadens kravöverordnas demokratin.Med ordens hjälp går det också att dölja och försköna verkligheten.Så sker till exempel när ett kalhygge blir en föryngringsyta, ellernär städare kallas för sanitetstekniker. Också när arbetslösa kallas förfriställda ändrar ordet betydelse.I utvecklingen av nya ord finns också benämningar som främstanvänds inom vissa branscher eller i vissa grupper. Därför blir ordensvåra att förstå för de som inte är invigda. Några aktuella exempel ärIT, webb, portal och bredband.28

Språket är en del av klasskillnaderna i samhället. Tillgång tillspråket, att tala, skriva och uttrycka sig, följer inkomst och socialbakgrund, kön och etniskt ursprung. Akademiker uttalar sig oftareoffentligt än arbetare, män oftare än kvinnor och svenskar oftare änpersoner med utländsk bakgrund.Klassbundenheten i språket hindrar olika grupper från att utvecklassom människor, från att delta i samhälls- och arbetsliv. Därmed bidrarskillnaderna till att minska demokratin i samhället och i arbetslivet.Litteraturens kraftLitteraturen har genom sin enorma spridningseffekt skrämt maktensmän. Historiskt spreds de fackliga idéerna genom böcker och skrifter.De härskande ifrågasattes och häcklades. De demokratiska idealen,tanken om allas lika värdeAndelen män som inte läst böcker någongång under de senaste tolv månadernagick inte att stoppa.Att läsa är att uppleva, attresa i tid och rum och attinspireras. Att läsa ökar tillgångentill språket. På längresikt kan läsovana leda till attförmågan att kommunicerablir sämre, passivitet, osynlighetoch ensamhet. Enskilda individer hamnar i en utsatt situationsamtidigt som hela samhället påverkas när skillnaden mellan människorökar.Skillnaden i kvinnor och mäns läsvanor ökar. Samtidigt ökar deklassmässiga skillnaderna bland männen. De män som läser i allraminst utsträckning är LO-män på mansdominerade arbetsplatser.LOs kvinnor ökar sitt läsande. Oroande är att LOs män inte följersamma utveckling. I ett samhälle där alltmer kretsar kring informationoch kommunikation blir vissa grupper extra utsatta och sårbara.Därför är det nödvändigt att barn och vuxna med till exem-1982/83 1990/91 1998LO 28 32 37TCO 11 17 21Saco 2 3 5Hela gruppen manliga löntagare 21 24 28Källa: ”Kultur och din stund på jorden”, LO 199929

Brukar skriva själv på sin fritid40 procent av LOs kvinnor och drygt 15 procent av LOs mänbrukar skriva själv – dagbok, artiklar, brev – på sin fritid. BlandLOs medlemmar är det de unga kvinnorna som skriver mest.I stort sett Då och då Aldrig Summavarje veckaLOKvinnor 13 27 60 100Män 4 13 83 100Båda könen 8 19 73 100TCOKvinnor 15 34 51 100Män 7 21 72 100Båda könen 12 29 59 100SacoKvinnor 13 41 46 100Män 6 31 63 100Båda könen 10 36 54 100ALLA 9 24 67 100Källa: ”Kultur och din stund på jorden”, LO 1999pel dyslexi eller andra språkligahinder får extra stöd i sinspråkliga utveckling.Tillgången till språket äravgörande för LO-medlemmarsmaktposition och möjlighetatt utöva inflytande.Därför är det viktigt att medlemmaruppmuntras att skriva,beskriva och berätta om sinaliv, sina erfarenheter, förväntningaroch drömmar. På såsätt beskriver LOs medlemmarsin egen verklighet ochtar utrymme i den politiskadebatten.InformationsskällorTidigare fungerade kyrkan och folkrörelserna som informationskällaför människorna. Informationssamhället har fört med sig att informationsförmedlingenligger alltmer i massmedias händer.Media förmedlar bilder, normer, attityder och värderingar. Därförhar media i sin helhet men också enskilda journalister ansvar attspegla mångsidighet – inte ensidighet. Media måste ifrågasätta ochundersöka, inte okritiskt bära fram rådande trender.Den framväxande borgarklassen startade en rad mindre publikationerav fristående information som i huvudsak berörde företagen.När arbetarklassen växte sig stark under senare delen av 1800-taletstartade arbetarrörelsen egna tidningar för att kunna möta den liberalapressen och ge sin bild av verkligheten.Fackförbundspressen har en imponerande upplaga. LOs förbunds-30

tidningar är störst inom periodisk press, dubbelt så stora som tillexempel Bonniergruppen. Ändå är den borgerliga dominansen avden dagliga skildringen i media stor. Fackförbundspressen förblirinte opåverkad av den borgerliga mediadominansen.Fackförbundspressen är en motvikt till de kommersiella mediernaoch dessutom den primära kanalen för information mellan förbundetoch medlemmen. Tidningen når inte bara medlemmar utan harockså ett stort läsvärde för till exempel övriga familjemedlemmar.För fackföreningsrörelsens är den egna pressen en bärare av denfackliga idén, opinionsbildare och informationskanal – en viktig kulturbärare.Fackförbundspressen ska spegla medlemmarnas villkor i samhälletoch på arbetsmarknaden. Samtidigt ska fackförbundspressenkritiskt granska samhället, arbetsmarknaden och den fackliga organisationen.DagstidningAtt ha tillgång till en daglig tidning är viktigt för att få information, varainsatt och kunna följa med i samhällsdebatten. LOs undersökning ”Tidningsläsarnahar blivit fler” visar att skillnaderna när det gäller tillgångtill daglig tidning minskar i taktmed att samhällsekonomin förbättras.Andelen utan daglig tidninghar ökat speciellt kraftigtbland de ensamstående LO-förbundsmedlemmarnamed barn.Ungefär 60 procent saknardaglig tidning i hemmet.Bland gifta och samboendemed barn saknar ungefär varfjärde familj tillgång till dagligtidning. Personer med invandrarbakgrund,också andra gene-Har inte tillgång till daglig tidningi bostaden. Procent av LO-medlemmar.403020100101719231968 1975 80/81 90/91 1995 1996 1997 19982730 3128Källa: ”Tidningsläsarna har blivit fler”, LO 199931

ationens invandrare, saknar i större utsträckning än infödda svenskartillgång till daglig tidning.Tillgång till daglig tidning är en viktig rättvisefråga som handlarom allas tillgång till information och det skrivna ordet. Grundläggandeär det enskilda hushållets ekonomiska möjlighet att ha endagstidning. Därtill kommer bibliotekens roll som öppna lässalongerav dagstidningar, men också andra typer av tidningar.Biblioteksbesökunder de senaste 12 månadernaHälften av alla LO-medlemmar besöker bibliotek, minst någongång under ett år, var fjärde så ofta som minst en gång i månaden.Under 1990-talet har biblioteksbesöken ökat.Minst någon Mera Aldrig Summagång i månaden sällanLOKvinnor 32 28 40 100Män 20 25 55 100Båda könen 26 26 48 100TCOKvinnor 44 29 27 100Män 28 34 38 100Båda könen 38 31 31 100SacoKvinnor 49 34 17 100Män 42 38 20 100Båda könen 45 36 19 100Källa: ”Kultur och din stund på jorden”, LO 1999BibliotekBibliotek ingick bland arbetarrörelsens första kulturpolitiska projekt.Vid 1900-talets början öppnade de första ”läsesalarna” som senareblev bibliotek. I och med den offentliga sektorns uppbyggnad ochden svenska välfärdens utvecklingbyggs folkbiblioteken överhela landet.Under 1980–90-talet skarmånga kommuner kraftigt isina biblioteksbudgetar. Under1990-talet konkurrensutsättskommunal verksamhet. Syftetär att spara pengar men dethandlar också om en ideologiskvärdering där marknadenframställs som garant för valfrihetoch mångfald. Utvecklingenär oroande eftersomden leder till ojämlikhet ochstörre orättvisa i samhället.I Sverige finns en bibliotekslagsom ska främja intresse förläsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samtkulturell verksamhet. Alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbib-32

liotek. Bibliotekslagen säger att: ”På folkbiblioteken skall allmänhetenavgiftsfritt få låna litteratur för viss tid.” Folkbiblioteken ska verkaför att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare.Vidare slås fast att varje kommun ska ha folkbibliotek.Biblioteken är betydelsefulla mötesplatser som bidrar till ökadjämlikhet. Att samhället också lagt ner främst små, lokala bibliotekvisar att man bortser från eller undviker att se bibliotekets betydelsesom träffpunkt och inte tillmäter bibliotekens verksamhet dess rättavärde.Landsorganisationen ska arbeta föratt biblioteken inte konkurrensutsätts och privatiseras utan behålls i kommunalregi.att bibliotekslagen följs i kommunerna.ArbetsplatsbibliotekBokspridning på arbetsplatser har förekommit mycket länge genomtill exempel försäljningsnät med bokombud på arbetsplatserna.Arbetsplatsbiblioteken och bokombuden gav förutsättningar förarbetarrörelsen att sprida idéer och kunskap för förändring. Syftetmed arbetsplatsbibliotek är att: Öka tillgängligheten till böcker och nå grupper som av traditionoch vana inte besöker bibliotek. Öka det sociala umgänget på arbetsplatsen. Stimulera läsning. Nå barn och ungdom via deras föräldrar.Genom arbetsplatsbibliotekens tillkomst och verksamhet har LOförbundensmedlemmar fått möjlighet att låna böcker på arbetsplatsen;sociala och kulturella gränser har sprängts genom att invandrarefått tillgång till böcker på svenska men också på sitt hemspråk.33

Under 1960- och 70-talen växte en ny statlig kulturpolitik fram iSverige. Utgångspunkten var de diskussioner som fördes inom arbetarrörelsenoch som lade stor vikt vid att kulturpolitikenskulle beröra alla samhällsområden,också arbetsmarknaden. Intentionen varatt folkbiblioteken genom en decentraliseradorganisation skulle bli mer tillgängliga.År 1975 började Statens kulturråd ge anslagtill de kommuner som satsade på bokutlåningpå arbetsplatser. Intresset var stort. Som mestfanns över 1 000 arbetsplatsbibliotek i kommunalregi samt ett antal arbetsplatsbiblioteki fackföreningars och/eller företagens regi.De statliga bidragen har gynnat tillkomstenav arbetsplatsbibliotek. För många kommunerär bidrag en förutsättning för att starta ochbedriva bokutlåning på arbetsplatserna.I ekonomiskt svåra tider har biblioteksanslagenskurits ner. Verksamhet utanför ordinarieutlåningslokaler, såsom bokbussar, sjukhusbibliotek,skolbibliotek och arbetsplatsbibliotekhar tagits bort. Från och med 1993 upphördede statliga bidragen till arbetsplatsbiblioteken.De senaste årens besparingar har gjort attmånga arbetsplatsbibliotek lagts ner.Stora arbetsplatser har möjligheter att själva värna uppbyggdbokutlåningsverksamhet. Den möjligheten finns ofta inte på mindrearbetsplatser. Det är allvarligt eftersom arbetsplatsbiblioteken nårgrupper som inte varit biblioteksbesökare.En bok betyder så mycketKarl Josef Karlsson, smed vid Atlas verkstäderi Stockholm och aktiv i StockholmsJärnarbetareförening, pekar på vikten avmotmakter redan 1886:”Jag har så länge läst överklassens böckeratt jag nu ledsnat på dem.” Han sade sigha studerat vår tids största snillen såsomAugust Strindberg, Gustaf af Geijerstamsamt Anne Leffler-Edgren och härigenomkommit till insikt att den enda samhällsordningsom kunde föra till något bättre varden socialdemokratiska.Styrelsen i Stockholms Järnarbetareföreninghoppades kunna skapa ett bibliotekuppbyggt med särskild vikt på ett läroriktoch vetenskapligt innehåll, för att därmedkunna skaffa bättre insikt i politiska ochsociala samhällsangelägenheter.Biblioteket startade samma år. Två medlemmarvaldes till bibliotekarier och pengaranslogs för att kunna göra en samtryckningav kapitlet Normalarbetsdagen ur KarlMarx Arbete och Kapital.Bibliotekarierna ingick i fackföreningsstyrelsen.När kassören och sekreteraren förstagången fick ett arvode för sina fackliga uppdragavstod de nästan alla pengar till biblioteket.I slutet av 1888 innehöll biblioteket 50böcker, varav ett 15-tal var skönlitteratur.Kunskapens maktBildning ökar rättvisan och får därför inte vara förbehållet ett fåtal. I34

Landsorganisationen ska arbeta föratt det ska finnas tillgång till böcker på arbetsplatsen.att utse och utbilda bokombud på arbetsplatserna.att forma och stödja läsfrämjande åtgärder som når medlemmarna och medlemmarnasbarn.att medlemmarnas arbetsliv, vardag och plats i samhället på olika sätt synliggörsgenom eget skrivande.en mening är lärande en mycket individuell process. Det är var ochens förmåga att förstå och tolka omvärldensom skapar kunskap och gör att människorväxer var för sig men också tillsammans medandra. När kunskap besitts av många minskaravståndet mellan praktik och teori, mellan vardagligkunskap och expertkunskap. Samtidigtökar jämlikheten i samhället.FolkbildningenFör den tidiga arbetarrörelsen var det övergripandemålet att arbetarklassen skulle fåsamma rättigheter och möjligheter att hävdasig och sina intressen som de bättre beställdaklasserna. Genom utbildning och kunskapskulle samhället förändras.Arbetarrörelsen byggde upp folkbildningen.Studiecirklarna i ABF, kursgårdarna och folkhögskolornaskulle bidra till att arbetarklassenskulle bilda sig själv. Fackföreningsrörelsen harutvecklat folkbildningen för att bekämpa passivitetoch dåligt självförtroende – för att fåkunskap och självkänsla. Utgångspunkten ärAgitatorernas vedermödorKata Dahlström (Härjartåg, Norrland1903)Snön yrde omkring oss, och jag var verkligenledsen, då jag tänkte på hur svårt människornaskulle ha det att komma fram tilloch från mötet, ifall de verkligen vågadesig ut. Framme vid Bodarne fanns en ypperliggodtemplarlokal, och där skulle mötethållas. Vid Bodarne möttes vi av fleragamla trofasta partivänner, och framför enflammade brasa i en öppen spis värmde vi’kropp och själ’ efter färden. Jag var ganskamissmodig då jag pulsade iväg i snön borttill lokalen, men blev desto mer överraskad,då jag fann hela den rymliga salen och ditoläktaren fylld med folk, minst 500 personer.Som trotsat snöyran och ’vadat’ dit genomsnödrivorna. Det gick alldeles ypperligt atttala inför dessa vakna, målmedvetna arbetare,som kämpa en hård kamp mot demäktiga bolagsherrarna – och jag formligennjöt av att stå och utveckla vårt socialdemokratiskaprogram. Efteråt sjöngs Arbetetssöner med kläm, och ett rungande fyrfaldigtleve höjdes för det socialdemokratiska partietoch dess arbetare.Ur Svensk arbetarrörelse under hundra år,Tidens förlag 193835

människors vilja och förmåga att lära. Delvis handlar det om att tatillvara människors kunskap men att också erbjuda möjligheter tillökad kunskap. På så sätt skapas förändringskraft.Genom folkbildningen fick arbetarklassen redskap som genomfacklig-politisk samverkan gav makt och inflytande. Den kollektivastyrkan växte men också varje individ fick jordmån att växa ochutvecklas i. På så sätt lärde sig arbetarklassen att delta och driva dendemokratiska utvecklingen av samhället.Folkbildningen bygger på människors frivilliga val att studeraunder former där alla tillmäts erfarenhet, kunskap och lika värde.Folkbildningen är bred till sin karaktär. Folkbildningens demokratiskaformer gör det möjligt att aktivt delta i studierna.De fackliga studierna är en viktig del av folkbildningen. Genomde fackliga studierna får medlemmar, med eller utan förtroendeuppdrag,kunskaper och färdigheter för att kunna utveckla samhälletoch den fackliga organisationen och göra ett bra fackligt arbete.I föränderliga tider när frågorna är många men svaren inte lika självklarasom tidigare reduceras perspektiven, rädslan ökar. Med kunskapskapas helhetsperspektiv och därmed förmågan att ifrågasätta och skapamotbilder. Om fackföreningsrörelsen ska vara trogen sin tradition måsteutbildning och bildning delvis ses som en individuell rätt att växa menframför allt som ett sätt att förändra arbetslivet.Landsorganisationen ska arbeta föratt utveckla folkbildningen och den fackliga skolningen.att utveckla folkbildningens innehåll och organisation med tanke på de medlemsgruppersom har störst behov.att kulturen används som ett verktyg i folkbildningen.36

Fackföreningsrörelsensom motkraftFackföreningsrörelsens kulturarbete syftar till att utveckla arbetarrörelsen. Arbetet utgårfrån att alla medlemmar ska ha tillgång till kulturen.Under de senaste tjugo åren har arbetarrörelsen varit utsatt för ett våldsamt angrepp.Andra krafter vill erövra scenen. Andra krafter vill bestämma hur vi ska tänka, tala ochuppfatta verkligheten.Därför är det viktigt att vi alla deltar i kampen om kulturens innehåll och kulturensolika yttringar.Viktigast är insikten om att vi är många, många med gemensamma intressen. Människorförändrar verkligheten genom egen kraft – tillsammans med andra. Engagemang ochdelaktighet ger självförtroende och växtkraft. Människor som kan uttrycka och gestaltakan och vågar ifrågasätta och förändra.Med kulturen som verktyg ska Landsorganisationen granska samhället, bilda opinionmot orättvisor och agera på arbetsplatserna och i samhället.37

38Av o

d skapas handlingKapitel 4Facklig kulturverksamhet utvecklar medlemmarnas men ocksåden fackliga organisationens handlingsförmåga. Arbetarrörelsenhar använt det skrivna ordet, sången, bilden som verktyg i arbetet förKulturen rymmer facklig och politisk förändringskraftoch är ett fackligt verktyg ikampen för demokrati, jämlikhet, jämställdhetoch mångfald.Kulturen är ett viktigt verktyg i den fackligaorganisationens innehållsmässiga ochorganisatoriska förändringsarbete.Den fackliga kulturverksamheten skaformas med utgångspunkt från människorsdelaktighet och eget skapande.Med kulturen som verktyg ska Landsorganisationengranska samhället och bildaopinion mot orättvisor på arbetsplatsernaoch i samhället.rättvisa villkor och ett jämlikt och solidarisktsamhälle. Författare och konstnärer har skildratklassmotsättningarna i samhället. Arbetarrörelsenstartade egna tidningar, förlag, byggdeFolkets hus och parker över hela landet. Kulturenskraft var tydlig och konkret; boken blevför många den första ideologiska skolningen.Samhället demokratiserades. Klyftorna minskade.Rättvisan ökade. Viljan att åstadkommasamhällsförändring har varit vägledande förfackföreningsrörelsens agerande. Målsättningarnahar varit högt ställda. En förutsättning har varit samordningeninom fackföreningsrörelsen men också en stark facklig-politisk samverkanmed det socialdemokratiska partiet.De senaste tjugo åren har fackföreningsrörelsen trängts tillbaka avhög arbetslöshet, kapitalets internationalisering, avreglering, privatiseringoch decentralisering.Fackföreninsrörelsens styrka ligger i dess många medlemmar, krav39

med hög legitimitet och i en verksamhet som syftar till att stärka löntagarnasställning i arbetslivet och i samhället. I den fackliga kulturverksamhetenfinns frågor som är av facklig natur; arbetets värde och organisationoch arbetsmiljö. I kulturverksamheten finns också rent politiskafrågor så som människors livsvillkor, boende, utbildning och fritid.Viljan är stor, resurserna begränsade. För att åstadkomma resultatoch motsvara uppställda förväntningar om ett gott samhälle ochett gott liv är det nödvändigt att prioritera frågor och verksamhetsom det går att bygga vidare från. Därför krävs tydliga prioriteringar.Först då blir fackföreningsrörelsen den motkraft som behövs i ettsamhälle som i dag präglas av ökande klassklyftor och orättvisor.Utgångspunkten är att fackföreningsrörelsen ska vara en del av denmotkraft samhället behöver för att präglas av mångfald.Starka kommersiella krafter förfogar över omfattande ekonomiskaresurser och dominerar i allt högre grad kulturutbudet. Den snabbatekniska utvecklingen ökar deras styrka och genomslag. Det krävsmålmedvetna och strategiska satsningar för att skapa ökad motkraft.För att vara en reell motkraft måste fackföreningsrörelsen ageraoffensivt och mobilisera styrkan i hela organisationen.Fackföreningsrörelsens kulturpolitiska uppgifter ligger i att: Stärka demokratin i samhället och i arbetslivet. Verka för jämlikhet i samhället och i arbetslivet. Verka för mångfald och möten mellan människor, mellan olika kultureri samhället och i arbetslivet.Kulturen ger kraft åt hela den fackliga organisationen. Därför ärkulturen ett ansvar för hela organisationen. LO, varje förbund, förbundsavdelningoch klubb bidrar.LO-facken i kommunerna och länen har en mycket viktig uppgifti att föra samman kulturens fackliga och politiska dimension ochagera för att öka medlemmarnas delaktighet och inflytande lokalt40

och regionalt; där boendemiljön, skolan, infrastrukturen och arbetsmarknadenfår sin form.LO-facken i kommunerna och länen har också ett stort ansvar närdet gäller att använda kulturen som kraft att förändra och utveckladen egna organisationen. Utgångspunkten är att: Öka den fackliga styrkan. Öka medlemmarnas delaktighet och inflytande. Öka det fackligt engagemanget.Kulturen bidrar till att forma normer, värderingar och attityder.Därmed är kulturen grundläggande när det gäller att föra fram fackföreningsrörelsensgrundläggande idéer.Kulturen och kulturverksamheten kan användas på olika sätt menmister mycket av sin sprängkraft om den isoleras och ses som en enskildföreteelse, skild från den fackliga och politiska verksamheten i övrigt.Den fackliga kulturverksamheten ska fokusera och prioritera:Allas tillgång till den fria tanken och det fria ordetYttrandefriheten är grundläggande för ettdemokratiskt och rättvist samhälle med kulturellmångfald. Yttrandefriheten förutsätterallas lika värde och tillgång till språket. Yttrandefrihetenförutsätter mötesplatser, samtal och samvaro.Fackliga verktyg Fackförbundspressen. Folkets hus och parker.Allas tillgång till språketSpråket är grundläggande för människors möjlighetatt påverka samhället och arbetslivet.Genom att LO-förbundens medlemmar beskriversin egen vardag blir de inte objekt utan ställeregna krav. Det är viktigt att människor fårnyttja språket genom att läsa men också skriva,spela och sjunga, spela teater och gestalta.Fackliga verktyg Arbetsplatsbibliotek. Insatser som riktar sig till läsovana ochdyslektiker. Insatser som riktar sig till medlemmarsbarn. Studiecirkelverksamhet.41

Fackliga verktygAllas tillgång till kulturarvet Folkrörelse- och arbetarrörelsearkiv. Grävverksamhet. Uppmuntra medlemmarna att skriva nersin egen historia. Uppmuntra medlemmarna att på olikasätt gestalta och uttrycka sig.Det är viktigt att miljöer från olika tidsepokeri industrisamhället bevaras. Kulturarvetär grundläggande för att människor ska hörahemma, ha en identitet. Kulturarvet är enhelhet där bland annat människor, miljöer,maktstrukturer och redskap ingår.Fackliga verktygAllas tillgång till bildningMänniskan är lärande. Tron på att människortillsammans kan åstadkomma förändring är starkareän allt annat. Det är vi som har maktenoch möjligheten att förändra. Fri och självständigfolkbildning som ger människor möjlighetatt bredda och fördjupa sin kunskap för attaktivt kunna ta del av samhällslivet och arbetslivet men också utvecklassom individer. Folkbildningen är en del av det livslånga lärandet. Uppsökande verksamhet som riktar sigtill de av medlemmarna som har störstbehov. Kompetensutveckling i arbetslivet. Facklig utbildning.42

Detta ska Landsorganisationen arbeta föratt kulturen används som ett fackligt och politiskt verktyg för att granska, bildaopinion och agera mot orättvisor på arbetsplatserna och i samhället.att utveckla former som integrerar kulturfrågorna i den fackliga organisationen.att vara en motkraft till den ökande kommersialiseringen.att skolan ska utvecklas i sin roll som kulturbärare.att kulturinstitutionerna verkar med tydligare utgångspunkt från de breda löntagargrupperna närdet gäller innehåll och utbud.att kulturinstitutionerna prioriterar uppsökande verksamhet och publikarbete.att arbetarklassen synliggörs i litteratur, bildkonst, teater och film.att skapa mötesplatser som stärker och utvecklar den fackliga organisationen.att arbetarkvinnors roll i historien framträder tydligt, extra vikt ska läggas vid kvinnor och barn.att öka medvetenheten om värdet av att dokumentera och arkivera arbetarrörelsens- och arbetslivetshistoria.att stödet och resurserna till arbetarrörelse- och folkrörelsearkiven ökar.att stimulera och utveckla grävverksamhet/amatörforskning.att resultaten från grävverksamhet/amatörforskning synliggörs och används i det fackliga arbetet.att arbetarrörelsens roll i industrisamhället gestaltas på olika sätt.att biblioteken inte konkurrensutsätts och privatiseras utan behålls i kommunal regi.att bibliotekslagen följs i kommunerna.att det ska finnas tillgång till böcker på arbetsplatsen.att utse och utbilda bokombud på arbetsplatserna.att forma och stödja läsfrämjande åtgärder som når medlemmarna och medlemmarnas barn.att medlemmarnas arbetsliv, vardag och plats i samhället på olika sätt synliggörs genom egetskrivande.att på olika sätt nå läsovana medlemmar och dyslektiker.att utveckla folkbildningen och den fackliga skolningen för att nå nya grupper.att utveckla folkbildningens innehåll och organisation med tanke på de medlemsgrupper somhar störst behov och utifrån den nya teknikens möjligheter.att kulturen används som ett verktyg i folkbildningen.Sammanfattning43

44Det go

da exemplets maktExempelDet var drömmen om ett bättre liv som drev kvinnor och mänatt starta fackföreningen och det socialdemokratiska arbetarepartiet.Insikten om att vi behöver varandra för att skapa frihet vargrundläggande. Kulturen var ett medel men också ett andningshål,ett sätt att sprida kunskap, värna historien och bygga de fackligaorganisationerna.Framtiden är inte ödesbestämd. Vi kan och ska vara med ochskapa den. Om vi inte tar vårt ansvar får andra krafter makt ochinflytande på vår bekostnad. Kulturen är – då som nu – ett medel föratt nå makt och inflytande, att skapa engagemang och aktivitet.Idéer förändrar verkligheten. Därför tillhör framtiden dem somhar idéer och som går från ord till handling. Det goda exempletsmakt är stor, så sprids idéer och vetskapen om att det omöjliga kanbli möjligt.Den breda flora av kulturverksamhet och kulturprojekt som bedrivitseller bedrivs inom den fackliga organisationen visar att kraften,kreativiteten och viljan är ofantliga, fantasin likaså. Bakom varje idéfinns eldsjälar och entusiaster som tror och vill. Kraften att åstadkommanågot är större än rädslan för hinder och för att misslyckas.De resultat som uppnås bygger på samverkan i stort och smått.Ensam är svag. Varje eldsjäl måste hitta en annan eldsjäl. Så skapas45

hållbara och fruktsamma allianser. Runt om i landet pågår det fackligakulturarbetet i stora länsprojekt, i sektioner och på arbetsplatser.Det är omöjligt att göra allt som händer och sker rättvisa. Den härexempelsamlingen gör inte anspråk på att vara något annat än ettcollage. Syftet är att ge inspiration och motivation; att skapa kultur,att berika människors liv, att utveckla det fackliga arbetet till formoch innehåll.Gemensamt är att de små förändringarna – att gripa tillfället i vardagen,att ha möjlighet att mötas och ha kul – leder till de storaförändringarna. Det handlar om teatergruppen som bildas efter ettosedvanligt lyckat rollspel på en kurs. Det handlar om en diskussionom mobbing som i slutändan blir en teaterföreställning. Det handlarom någras lust att läsa som i slutändan resulterar i en bok. Det kanockså handla om att få göra studiebesök på ortens musikhögskolaeller träffa länsteaterns skådespelare efter en föreställning.En läscirkel, en bioklubb eller att några arbetskamrater träffasför att spela jazz gör skillnad. Skillnad på passivitet och aktivitet,skillnad på ensamhet och samvaro, skillnad på att trava på i gamlainvanda mönster och att våga pröva nytt. Skillnad på att låta allt varasom det alltid varit eller att vara med och forma framtiden.Vad som händer kan ofta ha underordnad betydelse. Viktigast äratt något händer, att människor får känna tillfredsställelse i att gåfrån ord till handling, att det går att påverka i det lilla och nära menockså i det stora och världsliga.46

Klart uttalat: Vi ville säga ifrån!”Men viktigast var naturligtvis hur arbetskamraterna och de äldreskulle reagera på vår teater. Teater? sa de.”En grupp kvinnor arbetade inom äldreomsorgen. De delade svårigheternaatt hinna med att ge bra omsorg när arbetsstyrkan minskade.De visste alla hur viktigt det var för de gamla med promenader utei friska luften. Vad hjälper det när tiden inte räcker till? Gamla sombehövde vård och omsorg skrevs ut för att klara sig själva. Ingen förstodvarför.– Vi behöver lära oss argumentera, var det någon som sa. Så att vikan säga ifrån när det är fel, så att vi kan hävda vår mening.Sagt och gjort. Kommunal i Västmanland startade en studiecirkel.Gunnel Linde, cirkelledaren, lyssnade och förstod tidigt att detfanns material för en hel teaterpjäs. Med hjälp från Arbetareteaterförbundetlärde sig kvinnorna att skriva manus. De fick lära sig attuppträda på en scen, improvisera fram idé och beskriva sin vardag,sina frågor och sin oro.Kvinnorna skrev, strök och skrev om, spelade och improviserade.Samtidigt försökte de förstå vad som hände med dem, för de kändeinte igen sig. De hade inte vetat att de ägde förmågan att säga alltdet som blev sagt.– Det märkvärdigaste var att Gunnel fick upp oss på scenen. Viförvandlades snabbt från tysta och försagda fackombud till ivrigtdiskuterande yrkeskvinnor som visste hur detborde och skulle kunna vara. Människor farilla. Det gäller både de äldre, de som behövervård och omsorg och vi som ska göra jobbet,berättar Eva Friback som varit en av drivkrafternai den fackliga utbildning som blevteater.Pjäsen ”Klart uttalat” hade premiär 1994på ett servicehus. Därefter spelades denungefär tjugo gånger, varav en gång på LOkongressen1996. Kommunal i Västmanland,Skådebanan, Arbetareteaterförbundetbidrog med kunskaper och teatern finansieradesmed bland annat kompetensmedelfrån Västerås kommun.47

Amatörernas afton”I Teater 20 är det tre saker som är mycket viktiga. Vi ska ha roligt.Vi ska känna att det går framåt – att vi hela tiden utvecklas, vågarmer, blir bättre i våra egna ögon och öron. Vi ska ha uppbackningav avdelningen. Vi vill inte vara en kulturgrupp i den fackligautkanten.”Året är 1988. Fabriks och Beklädnads har ännu inte gått sammanoch bildat Industrifacket. Fabriks avdelning 20 har årsmöte ochavdelningens nystartade teatergrupp ska spela inför publik för förstagången.Teater 20 föddes på en facklig kurs där ett grupparbete redovisadesgenom rollspel. Kursledaren menade att det fanns skådespelartalangerbland deltagarna; varför inte starta en teatercirkel?Gruppens allra första pjäs handlade om en konkurrensutsatt sjukvårddär patientens kreditvärdighet var det första tillstånd somundersöktes på sjukhuset. Några år senare sätts pjäsen ”Dårhuset”upp. Med den föreställningen uppträder Teater 20 på förbundetshundraårsjubileum i Ronneby – en minst sagt spännande utmaningför en amatörteatergrupp.Teater 20 har spelat åtta pjäser. Några harmedlemmar i gruppen skrivit själva, andrahar författare hjälpt till med. Verksamhetenhar finansierats med bidrag från Industrifacketcentralt och avdelningen.48

Tjugotalet får nytt liv”Det viktigaste för en organisatör är att hitta eldsjälarna – de somhellre ser till möjligheter än risker. Sedan brukar det ordna sig.”Livets mening är inte att sitta hemma i soffan och slappa mellanprogram som tilldrar sig i andra soffor. I alla fall inte i Albacken iJämtland. Här har de 180 invånarna valt att göra något av sin egenverklighet.Med gemensamma krafter utvecklas bygden. Numera finns ettkooperativt dagis, äldreboende och dito livsmedelsbutik. Föreningarnahar fått nytt liv och kronan på verket är ett eget bygdespel medurpremiär 1996. Därefter har ”Den röde tsaren” spelats nästan varjesommar.Handlingen utspelar sig 1927. Flottningsarbetarna strejkade förlöner som gick att leva på och bättre arbetsförhållanden. Skogsbolagensvarade genom att anställa strejkbrytare. Strejken drog ut påtiden. Pengarna i strejkkassan tröt. Strejkledaren, Jonas Jonsson, restetill Sovjetunionen för att be om solidaritet. Det fick han och återvändemed en ansenlig summa rubel. Det gav honom namnet ”Denröde tsaren”.Alla i Albacken var involverade. I att göraunderlag för manuskriptet, i allt det praktiskaarbetet som var nödvändigt för attdet skulle fungera och naturligtvis somskådespelare. Proffs engagerades för regi,manus och musik. Bygdespelet finansieradesav bland annat ABF, LO-facken i Bräcke,landstinget och företag verksamma i trakten.49

De förtrycktas teater”Självklart är det vi gör bra för våra olika fackföreningar, jättebra,men det vill jag göra väldigt klart för alla intresserade; vi harroligt!”En pjäs om mobbning som vill provocera till samtal och diskussion,lockar det folk?Svaret är ja, i alla fall om det handlar om forumteater i Norrköping.Då sitter det unga och gamla, människor födda i Sverige ochmänniskor med rötter i andra länder, skiftarbetare och arbetslösa ipubliken. I slutändan blir alla en del av teaterföreställningen, det ärforumteaterns kännetecken.Forumteater som föddes i Brasilien kallas också ”de förtycktasteater”. Tanken är att spela upp verkliga händelser och sedan tillsammanshitta lösningar för att bryta det förtryck som finns.Föreställningens första akt visar hur Matte mobbas av sina arbetskamrater.Det börjar med hån, spott och spe över fikabordet. Glåpordenövergår till handgripligheter. Mattes självförtroende minskari takt med att rädslan och självföraktet ökar. Familjelivet påverkasoch till slut börjar han dricka för att döva smärtan. Upplösningenblir dramatisk och publiken är betagen.Stopp. Det är inte slut. Pjäsen spelas en gång till. Den här gångenfår publiken vara med. De får avbryta spelet när de vill och förklaravilken ändring de skulle vilja se.När andra akten börjar, höjs den första armen snart: ”Vad görskyddsombudet? Han tycks snarare delta i mobbningen än säga ifrån.I Norrköping samarbetade LO- och TCO-förbund,ABF, TBV med Kvartersteatern. Verksamhetenfinansierades med medel frånStatens Kulturråd; Kultur i arbetslivet.Vi i facket är väl för tusan gubbar och tjejer ensolidaritetsrörelse!”.Första akten tog tjugofem minuter. Närpubliken blev medaktörer tog det en timme.50

En bok till alla”Det var där, i den bitvis spretiga, bitvis strukturerade diskussionenom bokläsning, som idén föddes. Läsecirklar skulle nog integå. Men vi trodde på bilden, alltså konstbilden. Men på någotsätt borde det vara möjligt att kombinera text- och bildintresse.”Metalls avdelning i Eskilstuna genomförde en studiecirkeln om litteraturenoch arbetet. Allt startade med en diskussion om hur arbetskamraternaskulle upptäcka arbetsplatsbiblioteken – hur de skullenärma sig böckerna som bara stod och väntade på att bli lästa.Då föddes en idé om att kombinera ord och bild i samma bok. EnMetallklubb bestämde sig för att alla medlemmar skulle få en fackliggåva för att stimulera både läs- och bildintresset.För ska det bli något krävs vilja! Sagt och gjort, tre år senare fickklubbens alla medlemmar en bok som producerats av Metallklubben.Jan Fridegårds novell ”Eskilstunakniven” stod för det innehålletoch konstnären Torsten Jurells linoleumsnitt svarade för det illustrerade.Grafikens Hus i Mariefred bidrog med layoutkunskaper.Effekterna av kulturprojektet märktes tidigt och har förgrenat sigin i 2000-talet. Hela bokprojektet har fotodokumenterats och skapartillsammans med linoleumsnitten en utställning som går att låna.I personalmatsalen på verkstadsklubben har fem stora konstutställningarägt rum; träsnitt, etsningar, litografier, tuschteckningaroch träskulpturer. Jan Fridegård och hans böcker har varit tematför flera studiecirklar. Fler medlemmar läser böcker och intresserarsig för arbetsplatsbiblioteket. Många intresserarsig för kommande konstutställningar imatsalen. Tips och idéer om nya kulturprojektströmmar in till klubbens kulturansvariga.Medlemsaktiviteten ökar.Metallklubben samarbetade med konstnärer,litteraturvetare och Grafikens Hus iMariefred. Det ekonomiska stödet kom frånStatens Kulturråd, kommunen, Sparbankensamt genom försäljning av bokens förhandsupplagatill fackavdelningar och företag.51

Vi behöver ord!”Språket är ett verktyg vi alla måste kunna använda. Vi behöverförstå vad folk säger – i radio, på TV, i kontakter med myndigheter,när vi ska använda Internet, när vi ska läsa den förklarandeartikeln i tidningen. Vi behöver ordkunskap och färdighet attanvända orden.”Om vi inte redan i dag gör något åt kulturklyftorna i allmänhet ochspråkklyftan i synnerhet, blir informationssamhället även en del avtvåtredjedelssamhället”, menade Metalls avdelning 49 i Norra Västerbotten.Därför startade de ett treårigt litteraturprojekt för medlemmarnaoch för eleverna på några av gymnasieskolans program.Projektet döptes till ”Boken, språket och metallaren i informationssamhället.”Syftet var att visa på språket som verktyg för fackligt arbete. Målsättningenvar att alla skulle vara med och samtala om boken, språketoch informationssamhället. Avdelningen hade många idéer ommöjligheterna att väcka intresse för det skrivna ordet. Kulturombudensroll i projektet var självklar. En viktig utgångspunkt var attfå igång samtal på arbetsplatserna. För att locka till läsning såldesböcker till subventionerat pris.Läsecirklar, biblioteksbesök och träffar med författare ingick i projektet.Inom projektet skedde också information om hjälpmedel,utbildningar och stöd för dyslektiker och personer med läs- ochskrivsvårigheter. Möjligheten att köpa eller låna talböcker framstodsom allt viktigare.Metallavdelningen samarbetar med lärarnapå gymnasiet som stöder projektet helhjärtat.52

Boken sätter fart på knoppen”Alla anställda i kommunen får gå gratis på ett gym. Alltsåfriskvård. Det är bra. Naturligtvis ser jag till att det finns enboksnurra på gymmet. Nästa steg i den kommunala friskvårdenskulle kunna vara en gratis bok till de anställda! Vi ska väl varahelt friska.”Det behöver inte alltid byggas underverk, vanligt fackligt arbeteräcker långt.– Alla fackliga uppdrag kräver tålamod. Det handlar om att bildaopinion och vinna medlemmarna för idéer om vad som ska görasoch hur. Det är inte säkert att det lyckas första gången, då gäller detatt återkomma – tålmodigt. Som med boksnurran på Gatukontoret.Killarna var justa och sa att det gick bra med den. Det blev inga köpoch inga boklån heller. Inte då, inte första gången. Jag vet att jag ärvälkommen tillbaka, säger Christina som är bokombud i Kommunal– Om jag tror att det omöjliga är möjligt, så kommer killarna påGatukontoret att läsa böcker. Tjejerna som arbetar på vårdhemmenoch daghemmen både lånar och köper, och drar ifrån ytterligare igoda läsvanor. Språket är ju nyckeln till så mycket annat, så jag förstårinte hur killarna kan gå med på det, fortsätter Christina.Att vara bokombud kräver en del arbete. Böckerna från ”En bokför alla” och boksnurran ska in och ut ur bilen. På arbetsplatsen ärdet viktigt att hitta en bra plats där snurran ska stå ett par veckor.– Det är värt besväret för det är ett viktigt uppdrag. Att bidra tillatt någon medlem ökar sitt läsande är fantastiskt. Det är också viktigtatt barn blir vana vid att läsa redan när de är små. Då är det kulatt se att medlemmarna lånar och köper mycket av ”En bok för allasbarnböcker”, avslutar Christina.53

Språkträning i alla väder”Det ska också vara svårt att bara passera ett arbetsplatsbibliotek– människor ska lockas att stanna upp, läsa på pärmar ochbokryggar. Då kan det bli både boklån och bokköp.”– Tillgänglighet är den första förutsättningen. Böckerna måste finnasdär medlemmarna finns, om vi ska kunna påverka dem att läsamer. Det är grundidén med att ha biblioteket på arbetsplatsen. Denandra är bokombuden, att det finns folk som bygger upp biblioteken,sköter om dem och ser till att medlemmarna får en chans attupptäcka fackets eget arbetsplatsbibliotek, böckerna och läsningenskraft.Orden kommer från Torbjörn Karlsson som är studieorganisatöroch ett av flera bokombud i Metalls avdelning i Västerås. Det är enavdelning som arbetar systematiskt med att öka läsintresset hos medlemmarnaArbetet med att locka till läsning går under namnet ”Boken i centrum”,både i den fackliga verksamheten och medlemmarnas liv.Samarbetet med ”En bok för alla” gör det möjligt att köpa böcker tillett rimligt pris. På Salutorget som finns i arbetsplatsbiblioteket kanmedlemmarna köpa rabatterade böcker och samtidigt få informationom både böcker och fackliga frågor. I den egna stenciltidningen”Boknytt”, sprids också information om arbetsplatsbiblioteken ochböckerna. Där flaggas även för speciella kulturhändelser som tillexempel helårsrean på barnböcker som är mycket populär.Den lokala fackföreningen utser ett bokombud. Ett genuint läsochlitteraturintresse är en grundförutsättning, dessutom får allautbildning för uppdraget. Varje kvartal genomförs dessutom bokombudsträffarom de böcker som kommit och är på gång från ”En bokför alla”.54

Oavsett vilken facklig studiecirkeln det är fråga om, läser deltagarnanågon skönlitterär bok. I bland kopplar den till cirkelns ämne,ibland inte. Skönlitteraturen finns med för att den är viktig för språkträningen.– Den träningen behöver vi mycket av i facket, avslutar Torbjörn.Metalls avdelning 20 samarbetar med LOfackeni Västmanland och Litteraturfrämjandet.55

Krogsnackets nyanser”Som kock i ’luckan’ är det viktigt att hålla kontakten med restenav köket och servisen. Utan röst som kan styra köket och samtidigthålla servisen på gott humör kan man stanna hemma.”Ferlin har gjort det, även Picasso och Jean Paul Sartre – skildrat livetpå krogen. Otaliga är de böcker, vars första rader har fötts vid ettbord på en uteservering eller vid en bardisk. För att inte tala om allaskisser som tecknats ned på en servett eller för att sedan bli en målningi ateljén. Krogens och hotellens miljöer finns skildrade i ord,i toner, i olja. Ofta är det gästernas miljö som visas – av gästerna.Sällan synliggörs de som arbetar i krogmiljö.Varje arbete rymmer sina speciella yrkesord och berättelser. Allamedlemmar bär på ett viktigt kulturarv. Hotell och RestaurangFacket har valt att synliggöra det.Först dokumenterades krogspråket. Medlemmarna fick dokumenteraord som används i det dagliga arbetet. Så formades ”Frukostflingor& Nötknäppare”, en krogordbok och dokumentation av ettyrkesspråk.Något år senare var det dags igen. Nu blev det ”Golvmoppen &Pepparkvarnen”, där medlemmar skriver om sitt arbete. Resultatetblev en samling berättelser som fångar arbetets vardag – verktyg,arbetsmiljö, slit, händelser, kamratskapet, arbetets värde, yrkesstolthet,konflikter, mötet med gästerna.Arbetet har finansierats av Hotell och RestaurangFacket centralt.56

Tidningsbudens heder”Det är fantastiskt synd att vi inte arbetar mer på det här sätteti facket. Vilket kulturlyft vi skulle kunna genomföra om vi insågbehovet av nya arbetssätt – alltså inte bara i ord.”– Vi är tidningsbud, inte reklamutbärare, sa tidningsbuden i Farstasöder om Stockholm och vägrade bära ut reklambroschyrerna frånNK, Volvo och Macintosh.Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet sa att det handlade om”bilagor”, inte direktreklam.Tidningsbuden gav sig inte. Istället blåstes till strid. Reklamen blevinte utdelad. De förlorade fajten, men vann solidaritet och sammanhållning.Tillsammans slog de vakt om yrket och yrkesstoltheten.Så kom Sveriges första fackliga arbetsplatsklubb för tidningsbudtill. Den nya lokala fackföreningen inom Transport utvecklade snabbten imponerande kultur- och bildningsverksamhet.– Innan satt vi bara där på bänkarna och väntade på tidningarnanär de var försenade. Vi kände inte varandra och ingen sa något.Tills, den där gången i mitten på 1980-talet, någon höjde rösten ochpekade på buntarna med reklam, berättar Kerro Holmberg.Klubben gör utflykter, besöker museer, går på bio eller teater ochsnackar om det de har sett. Dessutom har de möten varje lördagmellan tre och sex på morgonen. Tillsammans söker de kunskaperoch arbetar som i en studiecirkel. De läser, diskuterar och bjuder inen och annan gäst som är tillräckligt morgonpigg.57

Historiska klockslag”Det är inte lite vi vill: dokumentera arbetet, människorna, maskinerna,arbetsorganisationen, de sociala villkoren, hemmen, samhället,det fackliga arbetet, kultur- och bildningsarbetet. Vi vet attvi måste rensa listan, med vad ska vi ta bort?”När Henning Karlsson börjar på Svängsta Urfabrik 1940 är han trettonår. Femtioåtta år senare visar han runt i det Arbetets museumsom urfabriken har förvandlats till.En dag tyckte Henning Karlsson och Metallklubben på AbuGarcia att arbetet på den gamla fabriken borde levandegöras. Såskulle ske genom en dramadokumentär.Medlemmarna mobiliserades för att göra det grundläggande forskningsarbetet.Även om mycket redan fanns i museet saknades bådeverktyg och annat. Fotografier som visar människor, jobbet och vardagenbehövdes också.Till manusskrivande anlitades proffs, men de medverkande skullevara fackliga medlemmar och pensionärer på bygden som hadejobbat på urfabriken. Ett slags arbetarspel på video.Ett syfte är att filmen ska användas i det fackliga arbetet och fungerasom en aha-upplevelse för de unga medlemmarna. De mångainvandrare som är medlemmar i avdelningen ska få värdefull kunskapgenom filmen. Ett annat syfte är att skapa ett intresse för attdelta i arbetarmuseets verksamhet. Det finns alltid utrymme för densom kan berätta om arbetet och visa museet. En bonuseffekt förDramadokumentären görs i samarbete medMetalls avd 43, klubben på Abu Garcia,ABF, kommunen, företaget, länsmuseetoch Medialinjen på Jämshögs folkhögskola.Finansiärer är Statens Kulturråd, landstingetoch kommunen, ABF och Abu Garcia.facket är det ökade kulturintresse och bättrefacklig aktivitet.58

Skåda Sverige”Arbetarklassens invandrare kommer sällan till tals i massmediaoch i samhällsdebatten. De tillhör inte ’invandrareliten’ som fårplats i TVs tyckarsoffor eller i regeringens delegationer.”Världen finns i Sverige. Bara inom SLs pendeltågstrafik i Stockholmarbetar människor från 43 länder.– Vår idé handlar om att filma de nya svenskarna som arbetarsom verkstadsarbetare, spärrvakter, stationsvärdar, städare, tunnelbaneförareinom pendeltågstrafiken här i Stockholm, berättar RogerEdberg som reparerar lok. Roger gör en film tillsammans med ElenaKasian. Efter en kurs i svenska för invandrare på ABF var hon denenda av kursdeltagarna som fick arbete. Elena började som städerskapå SJ och att gå med i facket var självklart.I Rogers och Elenas film ”Se på Sverige” ska arbetarklassensinvandrare själva få berätta i och ge sin på sitt nya hemland ochbli synliga. Samtidigt kan alla som är födda i Sverige få en ny bildgenom människor som vuxit upp i andra delar av världen.Filmen ställer många frågor: Varför kommer människor från världensalla hörn till Sverige? Hur fick de sitt arbete? Vilka tankar harde om arbetet, familjen, barnen och livet? Vad tycker de om facket,fackligt arbete, solidaritet, kamratskap? Hur svårt är det att lära sigsvenska? Går det att undvika kulturella konflikter? Hur känns hemlängtan?Hur beskrivs pappaledighet för släkten som är kvar i detgamla fosterlandet?De infödda svenskarna finns också med i filmen men för en gångsskull bara som kuliss – som de människor som passerar förbi spärrvakter,som väntar på perronger, som är gömda bakom en skog avkvällstidningar ombord på pendeltågen.Elena och Roger har stora förhoppningar på sin film. De hoppas59

att den ska kunna visas i hela fackföreningsrörelsen – i vartenda LOförbund:”Runt omkring på arbetsplatserna finns människor föddai andra delar av världen, men vi ser dem inte alltid. Är vi på vägatt få ett tvåtredjedelsfack också? Vi såg att frågan ställs av en LOfunktionäri en bok. Han tänkte på de arbetslösa. Vi tänker också påde nya fackliga kamraterna från andra länder.”Filmen produceras med stöd av SEKOoch Hagalundsklubben inom SEKO, tillsammansmed Statens Kulturråd.60

När konsten kom till fabriken”Det är när åsikter och erfarenheter bryts, som det händer saker.Tvärsäkra uppfattningar, sedan länge beslutade, kan få sig entörn och rent av börja spricka upp i fogarna. Då är det roligt attvara både konstnär och konstbildare.”Det är inte bara konstbilden som är ett språk. Även reklamens ochtidningarnas, teves och Internets bilder uttrycker en avsikt. En ellerflera människors subjektiva uppfattning om människor och socialaförhållanden. Det är viktigt att lära sig läsa dessa bilder – den underliggandebetydelsen.– Hur är det möjligt att träna förmågan att läsa bildspråk? Gallerieroch museer är träningslokaler. Men när en LO-medlem vågar sig ini det finkulturella konstgalleriet så är det en sociologisk sensation,säger Göran Johansson och Ronny Johansson, båda bildkonstnärersom knackade på hos LO-facket i Göteborg. De ville ställa ut sinabilder där arbetarna var samlade. LO-facket tog genast kontakt medABF och Byggnadsarbetareförbundet och Kommunals avdelningar.Alla var med på noterna.De fick snart ihop nio arbetsplatser var intresserade av att visakonst. Den första utställningen genomfördes på SAABs växellådefabriki Göteborg.Ronny och Göran var på plats alla utställningsdagar, för att kunnadiskutera konstbilderna med arbetarna:– Visst fick vi mycket kritik. För mörka bilder, sa man ofta. Hur skavi annars kunna måla ljuset, sa vi.Den kritiska diskussionen var en del av idén med utställningen.Senare följde utställningar på bland annat Fixfabriken i Majornaoch två platser i Göteborgs hamn.– Summerar vi erfarenheterna kan vi konstatera att vårt utställ-61

ningsprojekt levt upp till både syfte och förhoppningar, säger ArneOlsson på LO-facken i Göteborg. Många har sett bilderna, fackligamedlemmar som annars inte ser på konst. Många har gått i närkampmed konstnärerna i diskussioner om deras bilder. Den möjlighetenär viktig. Vi har gett ett antal exempel på att konst i arbetsmiljön ärbra för alla inblandade. Nu gör SAAB ytterligare en konstutställningi arbetsmiljön – på eget initiativ.Konstnärerna har samarbetat med LOfackeni Göteborg, Kommunal, Byggnadsoch ABF.62

Skaparlusten framför allt”Det är ingen tävling vi håller på med. Det är naturligtvis roligtatt göra bra saker, men det är egentligen inte det som är detmest intressanta. Vår uppgift är att stimulera och uppmuntramedlemmarnas skaparlust!”Medlemmarna i Kommunals sektion Falkenberg skapar konsthantverkpå sin fritid. Kanske inte alla men imponerande många. Deårliga hantverksdagarna är det tydliga beviset.Det började med att några fackligt aktiva åkte runt på arbetsplatsbesökför att prata med medlemmarna och informera om vad somvar på gång. Vart de än kom fanns det vackra saker – dukar, träarbeten,applikationer – och alla var gjorda av Kommunals medlemmar.Facket ville stödja och stimulera medlemmarnas skaparbehov. Attfå visa upp det som skapats med egna händer föder stolthet och självkänsla.Det var idén med hantverksdagarna.Nu har Kommunals sektion i Falkenberg anordnat hantverksdagari flera år. Alla medlemmar bjuds in. De som vill får ställa ut sinalster.Benny Bengtsson jobbar på gatuförvaltningen, men när hankommer hem bygger han fioler. Det ger visserligen en och annankrona, men tusenfalt mer i skaparglädje och självkänsla, säger hansjälv, där han står i utställningslokalen.Anna-Lena Dahlgren, undersköterska, gör tittskåp. Det är mycket”pill och pet” med miniatyrlandskapen som befolkas av människor,men det är roligt och kreativt arbete.Martin Eliasson, fritidsledare, binder fiskeflugor. Gunilla Nilssonoch Ingrid Eliasson, undersköterskor, gör vävar, broderar och syrdukar. Här finns också svarvade ljusstakar och gardinknoppar, korgmålningaroch eterneller.63

Ett år visades en fotoutställning ”Vem har du som kommuninnevånarehaft stöd och hjälp av idag?” Yvonne Nilsson, fackligt aktivundersköterska och fotograf, hade åkt runt och fotograferat medlemmarnai deras arbetsmiljö. Bilderna visade mångfalden i arbetet; påsjukhuset, brandplatsen, i skolan, trafikvakternas och stensättarnasvardag.Dessutom finns fackexpeditionen mitt i lokalen. Där kan medlemmarställa frågor, tala om vad de tycker och få information om Kommunal.Kommunal har utvecklat ett samarbete medABF, kommunen och Föreningssparbanken.Banken har lånat ut sina utställningslokaler,kommunen bidragit med blomsterarrangemang,utställningsbord och skärmar. Dehar även bidragit till finansieringen tillsammansmed Statens Kulturråd.64

Kulturen som katalysator”Kultur är energi, kunskap, vidsynthet, fantasi, kreativitet – är detinte vad vi behöver i facket?”Det här går inte längre. Få medlemmar på mötena och smal fackligverksamhet som inte inspirerar. Något måste göras, resonerade SEKOi Dalarna. Det finns massor av kraft i facket, konstaterade de. Hosmedlemmarna som inte bara är allmänt kulturintresserade utan ocksåutövar den själva. Medlemmarna sjunger, spelar, skriver, väver, filmar.Det finns ett outnyttjat kapital i facket, tyckte SEKO och sjösatteprojektet ”Kulturen, katalysatorn i facket”. Det var ett brett upplagtprojekt som pågick 1998–1999. Syftet var att bredda och fördjupakulturintresset, det fackliga intresset och engagemanget hos medlemmarna,samt att förnya och utveckla organisationens verksamhet.Aktiviteterna var många. Medlemmar som själva skapade kultur,ledde och visade andra. Lärande genom görande på samma plan somsina faddrar sågs som en av de bästa förutsättningarna. ”SEKO i framtiden– från idé till verklighet” hette den speciella utbildning somgenomfördes. Utställningen ”SEKO i framtiden” visades i kombinationmed seminarier på sjutton platser i regionen. Här rymdes ocksåkulturaftnar i hela regionen, studiecirklar, möten med nya former,kulturseminarier till vilka även allmänheten inbjöds och tvärfackligakulturkontakter.– En facklig kultursatsning av det här slaget får inte ta slut när projektetändar, säger Yvonne Hansson på SEKO Dalarna. Det vi hardragit igång ska fortleva och utvecklas.Kulturombuden är en viktig kugge. Därför har en del av projektetvarit att ge dem en egen utbildning. SEKO Dalarna tycker inte att deska verka i den fackliga utkanten utan tvärtom.Kulturombuden ska finnas nära styrelsen föratt kunna påverka verksamheten i stort.Projektet har finansierats med medel frånbland annat Statens Kulturråd, SEKO, ABF,Allmänna arvsfonden, Konsum och Posten.65

Kulturell pyttipanna”Det finns alltid idéer som ligger och pyr runt omkring i samhällena.Rätt som det är så dyker det upp möjligheter att förverkligadem. Det var vad som hände.”En lysande idé som byggde på kunskaper och insikter om människorsbehov och önskningar blev allkulturprojektet ”Vardagsspeglingar”.När det rullade på som mest var över 2 000 människor med– som spelade teater eller musik, sjöng, dansade, snickrade, målade,fotograferade, som arbetade på scen och bakom kulisserna i ett projektsom sträckte sig över hela Östergötland. Det går inte att kalladet något annat än en succé!Låt människor med och utan arbete i alla åldrar möta kulturarbetare.Låt kulturen övertyga facket om sin betydelse för både denfackliga organisationen och dess enskilda medlemmar. Låt människanväxa genom att utveckla självkänslan, fantasin, och inlevelseförmågangenom eget skapande. Det var syftet med projektet.Målen var fler. Projektet skulle nå många människor i alla kommuneri hela Östergötland. Det skulle öka intresset för kultur ochstimulera till studier. Det skulle stärka deltagarnas möjligheter på enallt hårdare arbetsmarknad. Dessutom skulle projektet forma sig tillen motkraft mot det marknadsdominerade samhället.Under tre år deltog över 2 000 personer, svenskar och invandrare,människor med arbete och i åtgärder, kvinnor och män, unga ochgamla. Allt var inte bara konstnärligt skapande, utan många var medoch planerade, organiserade, tog kontakter, sammanträdde, diskuteradeoch kom överens i beslut. Färdigheter som är viktiga i en demokrati.Mitt i projektet pågick också en mängd cirkelstudier, som i idéochpolitisk historia, seder och bruk, svenska och matematik.Projektets final var pjäsen ”Narren och Speglarna”, en föreställ-66

ning som genomfördes sju gånger i Vadstena under augusti månad1997. I föreställningen ingick också fyra andra pjäser.– Märkvärdigt nog fick vi kritik från vissa håll för att utbildningenvar för bra. Och visst var den imponerande. Tänk att i en och sammautbildning få pröva på att göra utställningar och intervjuer, att arbetamed mediatekniker och mycket annat, säger Krister Johansson, enav projektets motorer.Projektet genomfördes av LO-facken i Östergötland,ABF och arbetsmarknadens myndigheteri samverkan. Landstinget, EU Mål3, Länsarbetsnämnden i länet var några avfinansiärerna.67

Litet blev stort!”Inga märkvärdigheter, ingenting stort, svårt, dyrt. Inget ’projekt’.Ändå så – bra.”Koka ihop Skådebanan, en tjej med känsla för vad som gör människorgott, fackföreningar med öppet sinne och en musikhögskola påbussfärds avstånd. Då formas en rolig, spännande, lärorik kulturupplevelsemed mersmak!Ishockeymatchen Sverige och USA sänds på teve. Ändå samlasfackliga medlemmar i Sveriges mest hockeytokiga län, för att medelstbuss åka på facklig kulturresa.Väl framme väntar en rundvandring på Musikhögskolan i Piteå,ackompanjerad av ord om musiken och instrumenten. Turen gårbåde framför och bakom kulisserna. Man fick se och känna på pukor,trummor och klarinetter. Skolans guide berättade med stolthet ombredden i verksamheten och besöket avslutas som sig bör – medmusik. Det är hela uppställningen, med orkester och stora körenbestående av 60 röster.Under färden tillbaka till Luleå var deltagarna från Metall och SIFöverens: ”Nu vet vi mer. Det var bra, roligt och kunskaperna sitterinte i vägen!” Musikhögskolan hade fått en skara nya anhängare.Det var denna lilla historia de valde att berätta, den här gången.Det skulle lika gärna ha kunnat handla om samarbetet med Norrbottensteaternoch Riksteaterns välbesökta lunchteater i matsalen påSSAB.68

Material Bim Clinell, De hunsades revansch. En resa i fascismens Frankrike.Bokförlaget DN, 1999 Lars Peterson, Det kulturella kapitalet. Kritik av kultursponsringen.Tidens Förlag 1988 Gösta Vestlund, Folkuppfostran, folkupplysning, folkbildning.Utbildningsförlaget Brevskolan 1996ReferensmaterialUtredningar Boken i tiden, betänkande från utredningen om boken och kulturtidskriften.SOU 1997:141 Att ta sig ton – om svensk musikexport 1974–1999, ESO, Ds1999:28 Kulturpolitik. Regeringens proposition 1996/97:3LO-material Frihet tillsammans – LOs demokratirapport om makt, medlemmaroch möjligheter. LO 2000. Tidningsläsarna har blivit fler. Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen.LO 1999. Kulturen och din stund på jorden. Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen.LO 1999. Frukostflingor & Nötknäppare, Hotell och Restaurang Facket. PMBäckström Förlag 1996 Ett idéprogram för Metalls kulturverksamhet, 1996 Växande glädje. Kultur för rättvisa. LO 1994. Kultur för alla – allas kultur. Handlingsprogram i kulturfrågor.Svenska Kommunalarbetarförbundet, 1991 Bevara arbetets historia. Om arbetshistoriska råd och deras uppgifter.ABF, Arbetets Museum, LO 198971