Rapport 957 Vatgas.pdf - Svenska EnergiAskor AB

VÄRMEFORSK80,01. Högdalen, ind.avf70,060,02. Händelö P14, 50/50 ind.avf/hus.avf3. Sundsvall, 45/45/10ind.avf/hus.avf/bio4. Västerås, 89/11 bio/RT5. Lidköping 1, 30/70 ind.avf/hus.avfgasutveckling (l/kg aska)50,040,030,020,0Bottenaskor från helt eller delvisbiobränsleeldade pannor6. Händelö P13, bio7. Lidköping 2, 30/70 ind.avf/hus.avf8. Eskilstuna, bio9. Nynäshamn RT10. Munksund, 95/5 bio/well11. Braviken, 51/16/33 DIP/RT/bio10,012. Linköping, 50/28/22 RT/plast/bio13. Umeå, 40/60 ind.avf/hus.avf0,00 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15-10,014. Södertälje, ind.avf15. Kiruna, hus.avfFigur 31.BioDIPHus.avfInd.avfPlastRTWell= Biobränslen= DIP-slam, DIP-rejekt= Hushållsavfall= Industriavfall, bränslekross och bränslepellets= Plastrejekt= Returträ= Well-rejektBränslets inverkan på gasutvecklingspotentialen för bottenaskor. Askproverna ärrangordnade efter mängd avgiven gas. Ej utpekade askprov härrör från avfallseldadepannor (minst 67% avfall).Figure 31. Impact of fuel on potential of gas generation from bottom ash. The ash samples arearranged in order of generated gas. Not highlighted ash samples originate fromwaste incinerated boilers (at least 67% waste).4.5 Samband mellan rökgastemperatur och flygaskans gasutvecklingEftersom alla gasformiga ämnen har olika temperaturer där de kondenserar ut, fanns detanledning att undersöka om gasutvecklingspotentialen var större för flygaskprover uttagnavid något särskilt temperaturintervall. Därför plottades gasutvecklingpotentialensom funktion av rökgastemperaturen i närheten av askprovernas uttag, men något sambandkunde inte urskiljas (Figur 32).44