Rapport 957 Vatgas.pdf - Svenska EnergiAskor AB

VÄRMEFORSK2 MetodikHypotesen för denna studie var att vissa askor innehåller en viss mängd metalliskt aluminiumsom har potential för vätgasbildande reaktioner. Vidare antogs att gasbildningensstorlek beror av bränsle, panntyp, asktyp, samt askans aluminiumhalt, kloridhalt ochpH. Därför användes följande metodik i projektet:− Botten- och flygaskor från totalt 14 pannor samt information om pannorna samladesin från 13 olika anläggningar.− Gasbildningspotentialen, dvs. gasbildningen vid högt pH, undersöktes på samtligaaskprov med hjälp av en egenutvecklad metod.− För de askor som hade stor gasbildningspotential undersöktes även gasbildningenvid askans naturliga pH.− För två askor undersöktes effekten av oxidation i luft genom att mäta gasbildningenföre och efter lagring.− Vilka gaser som bildades undersöktes närmare med hjälp av gasscreening på sexaskprov.− En begränsad undersökning gjordes för att kontrollera om koppar, järn och bly också(förutom aluminium) bidrar till gasutvecklingen.− På samtliga askprov analyserades även sammansättningen (totalhalter av oorganiskaämnen, framför allt metaller) samt pH.− För att undersöka i vilken form aluminium finns och om olika former av aluminiumåterfinns på olika djup i en enskild aluminiuminnehållande partikel analyserades ettfåtal askprov med hjälp av svepelektronmikroskop (SEM/EDS) och pulverröntgendiffraktion(XRD).− För att kunna jämföra sammansättningen hos olika bränslen och askor samladestidigare utförda analyser in från anläggningarna.− På några utvalda homogena bränslen gjordes analys med avseende på totalhalt aluminiumoch halt metalliskt aluminium. Detta gjordes för att bränsle vanligtvis analyserasmed avseende på totalhalt av aluminium medan det från gasbildningssynpunktär den metalliska andelen som är intressant.− För att undersöka vilka möjligheter det finns för metalliskt aluminium att överlevaförbränningen gjordes termodynamiska jämviktsberäkningar där olika förbränningsförhållandenundersöktes.2.1 Provtagning och beredning av askornaDe deltagande anläggningarna valdes så att både fluidbäddpannor och rosterpannorskulle vara representerade i studien. Använt bränsle i anläggningarna varierade från rentbiobränsle till rent avfall. I Tabell 1 visas vilka anläggningar och pannor som medverkati projektet samt vilka bränslen, vilken torr rökgasrening och vilka tillsatser de användesig av vid provtagningen. I Bilaga A finns mer ingående beskrivningar av alla medverkandeanläggningar.5