Rapport 957 Vatgas.pdf - Svenska EnergiAskor AB

SGI 2004-11-23 1-0403-160med lut bildades vätgas tills det metalliska aluminium i askan var slut och gasbildningenavstannade. Gasbildning i kontakt med vatten var långsam för p6, och mycket låg förövriga askprover.Gasutvecklingen från Högdalen p6 flygaska skulle kunna orsaka problem vid utfyllnadav bergrum, om ventilationen är för liten. Dock var gasbildning i kontakt med vattenlångsam, och gasutvecklingen var tydligt lägre än gasbildning för Händelös p14.I elfilteraska och slangfilterstoft från Igelstaverket fanns mycket låg gasbildningspotential,vilket visar på stor skillnad mellan Igelsta och Högdalen p6. Både Igelsta och Högdalenp6 använder bränslekross från industri- och hushållsavfall som bränsle. Panntypenskiljer sig dock väsentligt: Igelstaverket är en rosterpanna medan Högdalen p6 är enfluidbädd panna. Panntypen skulle eventuellt kunna vara orsak till skillnader i vätgasbildningspotentialen.Flygaska från Högdalen p1-p3, Uppsala Värme recirkdoserare samt Uppsala värmepannaska bl 1 visade oväntat långsam gasutveckling i kontakt med lut, och ingen kvantifierbargasutveckling i kontakt med vatten. Vilken process som bromsar gasutvecklingeni kontakt med lut är f.n. inte klarlagd.Samtliga analyserade askor visade viss metanutveckling i kontakt med lut. Metangaskan produceras när metallkarbider reagerar med vatten (Suèr m fl., 2004).Metanutvecklingen var mycket låg i jämförelse med mängden vätgas som utvecklats,och torde inte orsaka problem vid deponering i bergrum.Askorna följde inte mönstret från gasbildningspotentialen när det gällde metanutvecklingvid reaktion mellan aska och NaOH. De två askorna från Uppsala bildade betydligtmer (men trots allt mycket lite) metan än övriga askor. Högdalen p6 hade låg metanutvecklingtrots hög gasbildningspotential. De två askorna från Söderenergi hade lägstmetanutveckling liksom de hade lägst gasbildningspotential.Metanutvecklingen kunde eventuellt bero på bränsletyp. Från Uppsala gav de båda askorna,från helt olika steg i förbränningsprocessen (pannaska och recirkdoserare) menfrån samma bränsle, för undersökningen relativt hög metanutveckling.Sammanfattningsvis är Högdalen p6 askan som har visat högst vätgasutveckling. Dennaaska bör definitivt närmare undersökas innan den tas i anspråk för utfyllnad av bergrum.De två askorna från Söderenergi bedöms inte generera problem med vätgasutveckling.För Uppsalas askor samt Högdalen p1-p3 finns indikationer om viss vätgasutveckling,dock ej i kontakt med vatten. För att helt säkerställa Uppsala-askornas användbarhet bören riskbedömning göras. Metanutveckling bedöms inte leda till problem vid bergrumsutfyllnad.STATENS GEOTEKNISKA INSTITUTAvd MiljöteknikPascal SuèrUppdragsansvarig11 (13)