Emigrationen till USA de lämnade allting

När Vilhelm Moberg inleddesin roman "Utvandrarna"hade han varit historisktriktig om han skrivit:"Detta är en berättelse omnågra människor, som frånsina hem i Furuby i Smålandutvandrade till Nordamerika."Under den första emigrationsvågenpå 1850-talet utvandrade67 personer frånFuruby socken. Det är endastVittaryds och Hovmantorpssocknar i Kronobergslän som haft större utflyttningtill Amerika procentuellträknat på befolkningen.Det var Johan JonassonLinnell som inledde den storaemigrationen från Kronobergslän till Amerika år1846. Han var född den 24oktober 1811 på VästorpsLambritsgård i Furuby socken.Johan Linnell skrev brevfrån Amerika till brodernMagnus Jonasson, varfördenne utvandrade år 1852och då blev ledare för denförsta gruppen utvandrarefrån Kronobergs län.Därför kan man säga attMagnus Jonasson var verklighetensKarl Oskar, hanliksom Karl Oskar Nilsson,bosatte sig i Chisago Lake iMinnesota. Magnus var föddden 1 november 1813 påVästorps Lambritsgård i Fu-- niby • socken j men när hanutvandrade bodde han påKuppramåla Skattegård iLinneryds socken.En annan betydelsefullemigrant var Anders PeterNilsson Gläder, född 1806på Västorps Lambritsgård,det så kallade "Berget" i Furubysocken. I passförteckningenför år 1852 finnsbonden Anders Peter Nilssonmed hustru och sex barnfrån Furuby, så han hadetydligen planerat delta i denförsta grupputflyttningenfrån Kronobergs län.Av någon anledning blevinte resan av då utan iställetår 1853. Den 25 april fickfamiljen attest för utflyttningoch den 26 augusti anländede till New York medsegelfartyget "Ship FranklinKing". Efter den långa ochtröttsamma resan in i hjärtatav Amerika, kortasträckor på järnväg, över insjöar,på kanaler och floder,kom sällskapet till St Paul iMinnesota den 29 september- mer än fem månader efterdet de lämnat sitt gamlahem i Furubv.ronella och begravdes i Atlanten.Dottern Louise ärbegravd i en okänd grav iChisago.Anders Peter Nilsson hadebyggt till boningshuset någraår före emigrationen. Detmärkliga med denna tillbyggnadvar att han uppfördetvå timmerväggar intillvarandra, vilket väckte besökarensintresse. Han hadeäven byggt ny ladugård. Närden revs 1929, sade snickarna,att de aldrig sett en såomsorgsfullt byggd ladugård.Till taket hade AndersPeter använt en aln breda,handsågade brädor, lagdaupp och ned samt därpå läktoch halm. Brädorna är fortfarandekvar, numera somvägg på baksidan av nuvarandeladugård.Begåvad och kunnigFolket i bygden tyckte attdet var dumt av A P Nilssonatt flytta till Amerika. Hanhade det inte fattigt och hanhade inte gjort något illa,men man tyckte han var liteorolig på något sätt. Han varbegåvad och kunnig menfick det aldrig nog bra iSmåland.Anders Peter Nilsson slogsig ned vid östra sidan avChisagosjön. Genom sitt gladasinnelag fick han öknamnet"Gläder" och^fter en tid idet nya landet tog han efternamnetGläder. Han synesäven gått under namnet"Gläder" i Furuby. Han söktelaga skifte för Västorps by år1837 och i dessa handlingarfinns namnet "Gläder", menansökan är undertecknadAnders Peter Gläder.Samtidigt som Anders Peterutvandrade reste ävenhans systrar Helena ochCatrina, och år 1854 emigreradeockså systern Christinasom var gift och hade tvåbarn. Sammanlagt utvandradefemton personer ur dennasläkt under 1850-talet.De småländska nybyggarnahade det religiösa intressetmed sig från Sverige ochförsamlingsidén ingick i deraslivsprogram från början.Någon luthersk präst fannsännu ej i Minnesota, men dåmånga av 1853 års invandrarereste tillsammans medpastor Erland Carlsson frånAlghult föll det sig naturligtatt de vände sig till honom.Den 12 maj 1854 stiftadeErland Carlsson Chisago Lake-församlingen,som var denäven kunde användassomskolhus. Innandet blev färdigthölls gudstjänsternai "Bergsloge", där församlingenocksåbildades.På nationaldagenden 4 juli1855 beslutadesatt en ny kyrkaskulle byggasmed Anders PeterGläder sombyggmästare ochi november 1856avsynades arbetet.Denna förstakyrka finns ejkvar, men Furubyskola från1904 minneralltjämt om Furubyhemma iSmåland. Tarman Furuby Roadkommer mantill skolan, somär nedlagd sedanflera år. Falks föräldrarDen 7 september1855 avledGladers hustruElin Svensdotter,född den 20januari 1808 iLjuder. Eftersomhon var den första somdog* är* "fnvafldfå?na" frånSverige måste man finna ettområde till gravgården. Omdenna har Vilhelm Mobergberättat i kapitlet "Synemäni markerna" i "Nybyggarna".A P Gläder avled den 29 maj1875 och är begravd där.Endast några år efter deförsta invandrarnas ankomsttill Amerika fick deuppleva inbördeskriget1861-1865. De småländskainvandrarnas patriotism fördet nya landet tycks redandå vaknat. Gladers söner,Carl och Gustaf Adolf, ingicksom frivilliga i detskandinaviska kompanietfrån Minnesota under översteHans Mattssons befäl.De kom hem välbehållnaoch hade fått med sina gevärsom minne. Tre av Gladerssvärsöner, P O Hall, C PQuist och Harrison Church,deltog också i kriget.Många av de småländskainvandrarna i Chisago countyflyttade på 1870-taletlängre väster ut och blev nybyggareför andra gången.Här bredde det stora prärielandskapetut sig. Det varVilhelm Moberg berättar i "Den okända släkten"om ett besök på Gladers kyrkogård vidChisago-sjön, där han finner en gravsten införvilken han frågar sig: "Här har jordats ensvensk invandrare som föddes redan på 1700-talet: Jonas P Falk, född den 17 september1793, död den 15 november 1881. Det är detäldsta födelsetal jag kan finna här, ingen ort iSverige angives, icke heller årtalet för ankomstenhit." Jonas Petersson Falk var född påHassla soldattorp i Lenhovda socken. Han utvandradeår 1861 med sina två yngsta döttraroch bosatte sig hos sina två äldre döttrar, somkom till Minnesota redan 1852 och 1853.var soldaten Peter PerssonFalk, född 1769 och Helena Jonasdotter född1772. Jonas P Falks gravsten var ytterligt intressantför Vilhelm Moberg, men det vissthan inte om. Falk var nämligen fader till"verklighetens Kristina", Lisa Stina JonasdotterFalk, maka till Magnus Jonasson, "verklighetensKarl Oskar".en farm på 600 acre och vardessutom "posmiasflare ocnskolstyrelsens notarie imånga år. 1897 slog han signed i Atwater, där han bleven framgångsrik affärsmanoch medlem i stadens styrelse.Gläder valdes till senatori Minnesota som representantför Kandiyohi county.Familjerna Gläder var kyrkligtsinnade och i Carl Gladershem bildades den förstaförsamlingen i dessa trakter.Pastor EckmanNär F M Eckman år 1896blev pastor i Chisago Lakeförsamlingenfick den enpräst som härstammadefrån Kronobergs län liksomflertalet invånare gjorde. FM Eckman var ordförande ikommittén som ordnade församlingens50-årsjubileuiråt 1904, då man bl a utga\en minnesskrift.Kontakten mellan derkronobergska utvandrarbygdenoch invandrarområdet ]Minnesota upprätthålles numeraav Tingsryds kommunsom sedan 1966 är vänorimed Chisago County. Dettfär mycket välfunnet, då tidi

Under den första emigra- de två timmerväggar intilltionsvågen på 1850-talet ut- varandra, vilket väckte bevandrade67 personer från sökarens intresse. Han hadeFuruby socken. Det är en- även byggt ny ladugård. Närdast Vittaryds och Hovman- den revs 1929, sade snickartorpssocknar i Kronobergs na, att de aldrig sett en sålän som haft större utflytt- omsorgsfullt byggd laduningtill Amerika procentu- gård. Till taket hade Andersellt räknat på befolkningen. Peter använt en aln breda,Det var Johan Jonasson handsågade brädor, lagdaLinnell som inledde den sto- upp och ned samt därpå läktra emigrationen från Krono- och halm. Brädorna är fortbergslän till Amerika år farande kvar, numera som1846. Han var född den 24 vägg på baksidan av nuvaoktober1811 på Västorps rande ladugård.Lambritsgård i Furuby socken.Johan Linnell skrev brev Begåvad och kunnigfrån Amerika till brodern Folket i bygden tyckte attMagnus Jonasson, varför det var dumt av A P Nilssondenne utvandrade år 1852 att flytta till Amerika. Hanoch då blev ledare för den hade det inte fattigt och hanförsta gruppen utvandrare hade inte gjort något illa,från Kronobergs län.men man tyckte han var liteDärför kan man säga att orolig på något sätt. Han varMagnus Jonasson var verk- begåvad och kunnig menlighetens Karl Oskar, han fick det aldrig nog bra iliksom Karl Oskar Nilsson, Småland,bosatte sig i Chisago Lake i Anders Peter Nilsson slogMinnesota. Magnus var född sig ned vid östra sidan avden 1 november 1813 på Chisagosjön. Genom sitt gla-Västorps Lambritsgård i Fu- da sinnelag fick han öknam-Hwfey oocfeöiij men när han- net "Gläder" orirefter en tid iutvandrade bodde han på det nya landet tog han efter-Kuppramåla Skattegård i namnet Gläder. Han synesLinneryds socken. även gått under namnetEn annan betydelsefull "Gläder" i Furuby. Han sökteemigrant var Anders Peter laga skifte för Västorps by årNilsson Gläder, född 1806 1837 och i dessa handlingarpå Västorps Lambritsgård, finns namnet "Gläder", mendet så kallade "Berget" i Fu- ansökan är undertecknadruby socken. I passförteck- Anders Peter Gläder,ningen för år 1852 finns Samtidigt som Anders PebondenAnders Peter Nils- ter utvandrade reste ävenson med hustru och sex barn hans systrar Helena ochfrån Furuby, så han hade Catrina, och år 1854 emigretydligenplanerat delta i den rade också systern Christinaförsta grupputflyttningen som var gift och hade tvåfrån Kronobergs län.barn. Sammanlagt utvand-Av någon anledning blev rade femton personer ur deninteresan av då utan istäl- na släkt under 1850-talet.let år 1853. Den 25 april fick De småländska nybyggarfamiljenattest för utflytt- na hade det religiösa intresningoch den 26 augusti an- set med sig från Sverige ochlände de till New York med församlingsidén ingick i desegelfartyget"Ship Franklin ras livsprogram från början.King". Efter den långa och Någon luthersk präst fannströttsamma resan in i hjär- ännu ej i Minnesota, men dåtat av Amerika, korta många av 1853 års invandsträckorpå järnväg, över in- rare reste tillsammans medsjöar, på kanaler och floder, pastor Erland Carlsson frånkom sällskapet till St Paul i Älghult föll det sig naturligtMinnesota den 29 september att de vände sig till honom.- mer än fem månader efter Den 12 maj 1854 stiftadedet de lämnat sitt gamla Erland Carlsson Chisago Lahemi Furuby.ke-församlingen, som var denBerättelser om de första andra svenska lutherska föremigranternasresor blir of- samlingen i Minnesota. Jotaskildringar av strapatser hannes Håkansson förde proochbesvärligheter av olika tokollet. Han var folkskolläslag,av sjukdom och död. rare i Växjö då han utvandra-Vägen till nybyggardistrik- de år 1853. På organisationstenvar kantad av gravar, stämman beslutades att "Ev.Vad A P Nilssons familj be- Luth. Meeting House" skulleträffar, så avled dottern Pet- byggas och inredas så att detPå nationaldagenden 4 juli1855 beslutadesatt en ny kyrkaskulle byggasmed Anders PeterGläder sombyggmästare ochi november 1856avsynades arbetet.Denna förstakyrka finns ejkvar, men Furubyskola från1904 minneralltjämt om Furubyhemma iSmåland. Tarman Furuby Roadkommer mantill skolan, somär nedlagd sedanflera år.Den 7 september1855 avledGladers hustruElin Svensdotter,född den 20januari 1808 iLjuder. Eftersomhon var den första som"dag av' 'tnvatMfåTnä" frånSverige måste man finna ettområde till gravgården. Omdenna har Vilhelm Mobergberättat i kapitlet "Synemäni markerna" i "Nybyggarna".A P Gläder avled den 29 maj1875 och är begravd där.Endast några år efter deförsta invandrarnas ankomsttill Amerika fick deuppleva inbördeskriget1861-1865. De småländskainvandrarnas patriotism fördet nya landet tycks redandå vaknat. Gladers söner,Carl och Gustaf Adolf, ingicksom frivilliga i detskandinaviska kompanietfrån Minnesota under översteHans Mattssons befäl.De kom hem välbehållnaoch hade fått med sina gevärsom minne. Tre av Gladerssvärsöner, P O Hall, C PQuist och Harrison Church,deltog också i kriget.Många av de småländskainvandrarna i Chisago countyflyttade på 1870-taletlängre väster ut och blev nybyggareför andra gången.Här bredde det stora prärielandskapetut sig. Det varmera lättodlat, och utanträd, än vad det var i "Karl-Oskar-bygden". FamiljernaGläder var bland dessa, ochde bosatte sig i Town of Elisabethi Kandiyohi county,en ort omkring tolv svenskamil väster om Minneapolis.Gustaf Adolf Gläder ägdeVilhelm Moberg berättar i "Den okända släkten" om ett besök på Gladers kyrkogård vitChisago-sjön, där han finner en gravsten infor vilken han frågar sig: "Här har jordats eisvensk invandrare som föddes redan på 1700talet: Jonas P Falk, född den 17 septembe,1793, död den 15 november 1881. Det är deäldsta födelsetal jag kan finna här, ingen ortSverige angives, icke heller årtalet för ankomsten hit." Jonas Petersson Falk var född ptHassla soldattorp i Lenhovda socken. Han utvandrade år 1861 med sina två yngsta döttra,och bosatte sig hos sina två äldre döttrar, sonkom till Minnesota redan 1852 och 1853Falks föräldrar var soldaten Peter PerssotFalk, fodd 1769 och Helena Jonasdotter födc1772. Jonas P Falks gravsten var ytterligt intressant för Vilhelm Moberg, men det visshan inte om. Falk var nämligen fader til"verklighetens Kristina", Lisa Stina Jonasdotter Falk, maka till Magnus Jonasson, "verklighetens Karl Oskar".en farm på 600 acre och vaidessutom^postmäsFare oclskolstyrelsens notariemånga år. 1897 slog han si|ned i Atwater, där han ble^en framgångsrik affärsmaroch medlem i stadens styrelse. Gläder valdes till senatoii Minnesota som representant för Kandiyohi countyFamiljerna Gläder var kyrkligt sinnade och i Carl Gladers hem bildades den försteförsamlingen i dessa trakter.Pastor EckmanNär F M Eckman år 189(blev pastor i Chisago Lakeförsamlingen fick den erpräst som härstammadefrån Kronobergs län liksonflertalet invånare gjorde. IM Eckman var ordförandekommittén som ordnade församlingens 50-årsjubileunåt 1904, då man bl a utga^en minnesskrift.Kontakten mellan derkronobergska utvandrarbygden och invandrarområdet :Minnesota upprätthålles numera av Tingsryds kommunsom sedan 1966 är vänorlmed Chisago County. Dettaär mycket välfunnet, då tidigarefullmäktigeordföranderRune Andersson i Utnäs ä]släkt med familjen Glade]och Magnus Jonasson oclmånga andra av invandrarna som kom från de socknaisom nu ingår i Tingsrydskommun.Sven Adolfssor