Isover Multi-Comfort House Nordiskt klimat - isover-vzduchotesnost.cz

Isover Multi-Comfort HouseNordiskt klimatB4-01 2008-03

I den här handboken visar vi möjligheter för att bygga energieffektivt och komfortabelt i nordisktklimat med Sverige som utgångspunkt. “Isover Multi-Comfort House - Nordiskt klimat” kompletterarIsoverBoken och vår internationella handbok;“Built for the Future -The Isover Multi-Comfort House”.I dessa handböcker finns ett stort antal konstruktioner som är lämpliga för Isover Multi-ComfortHouse varför vi här enbart visar viktiga principer och konstruktionsdetaljer.Det är vår förhoppning att handboken “Isover Multi-Comfort House - Nordiskt klimat” ger inspirationoch skapar intresse för energieffektivt och komfortabelt byggande i hela landet. Samtidigtinnehåller handboken verktyg för att projektera, idéer till utveckling av viktiga byggkomponenteroch konstruktionsdetaljer som behövs för att bygga enligt Isover Multi-Comfort Housekonceptetoch för att få arkitektonisk mångfald.I samband med framtagningen av handboken vill vi tacka Catarina Warfvinge från Bengt Dahlgren ABoch Lars Tylén från Rec-Indovent AB, som gett oss värdefulla råd.Billesholm våren 2008Saint-Gobain Isover AB

InnehållAtt bo i ett Isover Multi-Comfort House 4Låg energianvändning 5Byggnadens design och arkitektonisk frihet 6Inomhusmiljö - termisk komfort 8Ljudmiljö och ostördhet 10Trygghet och brandsäkerhet 11Miljö 12God ekonomi 13Konstruktioner och detaljer 14Förprojektering 16Fönster - termisk komfort 18Lufttäthet 22Ventilation 24Varmvatten och installationsrum 26Hushållsel 27Energiprestanda och termisk komfort 28Ljudprestanda 32Isover Multi-Comfort House - Lathund 34Referenser 35

Att bo i ett IsoverMulti-Comfort HouseVem längtar efter kalla fötter, drag, fukt och mögel, överhettaderum eller buller och dålig akustik? Knappast någon. Alla önskarsig en fräsch och hälsosam inomhusmiljö med god komfort ochostördhet. Byggnaders dolda kvaliteter syns inte med blottaögat, men upplevs när man väl har flyttat in.Sedan slutet av 1900-talet har ett stort antal byggprojekt genomförtsi Sverige och utlandet, där framsynta beställare, arkitekter,forskare och byggare har skapat olika typer av energieffektiva husmed benämningar som lågenergihus, passivhus, självuppvärmandehus eller hus utan värmesystem. På liknande sätt hardet i andra byggprojekt gjorts mycket för att få fram bättre ljudprestandaän dagens krav för att säkerställa tyst boendemiljö.Isover har genom att samla erfarenheterna från dessa projekt,format ett helhetskoncept utifrån de bästa lösningarna som finnsatt tillgå i Sverige eller utlandet.Hälsosam innemiljöIsover Multi-Comfort Housekonceptet ger optimala förutsättningarför en hälsosam inomhusmiljö. Alla ytor har temperaturer närakomforttemperaturen. En lättskött ventilationsanläggning förserbyggnaden med ren och frisk luft med rätt temperatur ochhjälper till att hålla luftfuktigheten på en lämplig nivå. Eftersommögel och virus trivs dåligt vid de temperatur- och fuktnivåersom ger människor komfort är förutsättningarna för en hälsosaminnemiljö optimala.4De senaste åren har man allt mer blivit uppmärksam på attostördheten är viktig för att motverka stress och stressbetingadohälsa. Ett Isover Multi-Comfort House är ett tyst hus som ger deboende lugn och ro och möjlighet till avkoppling utan trafikbuller,installationsbuller eller störande aktiviteter från grannar.På många punkter ligger kraven på ett Isover Multi-ComfortHouse mycket högre än minimikraven i Boverkets Byggreglereftersom filosofin i konceptet är att visa möjligheter att skapaoptimal komfort som motsvarar människors biologiska förutsättningar.Byggreglernas roll däremot är att begränsa och reglera såatt ohälsa och oacceptabla förhållanden undviks.De boende kommer att uppleva ett Isover Multi-Comfort Housesom mycket komfortabelt, rent och fräscht och enkelt att sköta.Driftskostnaden är minimal eftersom byggnaden i stort sett intehar kostnader för uppvärmning.Termisk komfort och god platsEn temperatur på 22-24°C är optimal för de flesta när man ärvanligt vinterklädd för inomhusvistelse med exempelvis kofta,skjorta och långbyxor och sysselsatt med vanliga inomhussysslor.Är man däremot sommarklädd ligger komforttemperaturen på24-26°C för samma fysiska aktivitetsnivå.Risken för kallras, kallstrålning och drag är försumbar eftersomalla ytor har nästan samma temperatur. Det finns inga särskiltkalla och inga särskilt varma ytor som inskränker vistelsezonen ibyggnaden eller som kräver speciella hänsyn i samband medmöbleringen.Mycket väl godkändVäl godkändGodkändIcke godkändIsover Multi-Comfort Housekonceptet visar godprestanda. Byggreglerna syftar på att undvikaoacceptabla förhållanden.

Låg energianvändningByggnader med mycket låg energianvändning som inte kräverkonventionellt värmesystem och i stort sett inte behöver tillförasnågon energi för uppvärmning kallas passivhus.Ett Isover Multi-Comfort House har samma energieffektivitetsom ett passivhus och utnyttjar passivvärmen effektivt.Passivvärmen kommer från allt som alstrar värme inomhus, meninte är uppvärmningsanläggningar. Det är energi från allaelektriska apparater, installationer, personer som vistas ibyggnaden och solinstrålning genom välplacerade fönster. I ettpassivhus utgör passivvärmen en stor del av uppvärmningsbehovet.Den resterande delen av uppvärmningsenergin, sombara behövs under årets kallaste dagar, kommer från en litenvärmare och extraenergin kan tillföras via ventilationsluften ellerpå annat sätt.Energianvändningen i ett Isover Multi-Comfort House anses varapå en hållbar nivå . Detta ger förutsättningar för att energiförsörjningenså småningom ska kunna läggas om till hållbara energislag,så att energin räcker åt alla. Tack vare den låga energianvändningenär driftskostnaden mycket låg. Under ett år medgenomsnittligt väder och ett genomsnittligt brukarmönsterbehöver ett Isover Multi-Comfort House, exempelvis i södraSverige, ca. 30 kWh/m 2 och år, till uppvärmning, ventilation ochvarmvatten. Siffran kan jämföras med BBR’s krav på specifik energianvändningsom ska ligga under 110 kWh/m 2 och år.Läs mer om energiprestanda på Isover Multi-Comfort House sid28-31.

Byggnadens design ocharkitektonisk frihetDet betyder väldigt mycket för husets uppvärmningsbehovhur det är placerat, format och disponerat. Byggnadens stileller design däremot har i princip inget inflytande på husetsuppvärmningsbehov. Man väljer vad man vill - från röda stugormed vita knutar till moderna spektakulära stilar.Väggar, golv och tak i ett Isover Multi-Comfort House ärvälisolerade, men det betyder inte att byggnaden ser klumpigeller ogästvänlig ut - varken från utsidan eller från insidan.Husets utseende är en fråga om välgenomtänkt arkitekturbaserad på förståelse för byggnadens alla funktionskrav.Byggnadens placeringDet optimala är att man redan vid exploatering av mark ochplanering av infrastruktur tar hänsyn till byggnadernas möjlighetatt uppnå hög energiprestanda. Byggnadens väderstreck harbetydelse för dess uppvärmningsbehov. Tänk på att placerarum som man gärna vill ha stora fönster i mot syd, öst eller västför att få största möjlighet att utnyttja solinstrålningensbidrag till uppvärmningen.Det finns alltid ett flertal möjligheter för placering av byggnadenpå tomten. På så vis kan man undvika traditionella kompromisslösningardär villor på norra sidan av gatorna har vardagsrumoch uteplats mot norr. Fönsterplaceringens betydelse för energianvändningenavtar ju längre norrut man kommer i landet,men man får inte glömma att orsaken till att det finns fönsteri byggnader är att man vill ha in dagsljus. Därför är placering avvardagsrum mot söder ofta att föredra.Oxtorget i Värnamo - ett av de förstapassivhusprojekten i SverigeByggnadens formUppvärmningsbehovet anges i energianvändning per kvadratmetergolvyta och år. Det betyder att kompakta hus lättare klarar kravenän hus med stora ytor mot omgivningen. En byggnad i tvåplan klarar kraven lättare än en byggnad i ett plan, ett punkthuslättare än en avlång byggnad eftersom man i båda fallenfår stor golvyta i förhållande till yta mot omgivningen. Sevidare i avsnittet om Förprojektering på sidan 16.Arkitektoniska lösningarDjupa fönsternischer kan utformas med vinklade smygar iställetför raka och ha en lite större öppning inåt än utåt. Det är engammalt optiskt trick som använts i många gamla slotts- ochherrgårdsbyggnader. I andra byggnadsdelar är det normalt inteett utseendemässigt problem att konstruktionerna är tjocka.I mark- och golvkonstruktioner döljs isoleringen fullständigtoch på vindsbjälklaget finns oftast gott om plats för ett tjocktisoleringsskikt.Tjocka ytterväggar ger också nya möjligheter. Fönsternischernablir djupare och ger möjlighet till att placera krukväxter,6

lampor och prydnadssaker på ett dekorativt sätt utan att manbehöver separata fönsterbänkar som skulle ta upp lika mycketplats. Eftersom det är komfortabelt att vistas vid fönstret ärdet också möjligt att skapa en sittplats i fönsternischen.Välj rätt fönsterlösningVanligt förekommande passivhusfönster är enkla i sitt uttryckoch är sannolikt ett bra val för många, men det finns ocksåsituationer där det inte är en bra lösning. I avsnittet Fönster –termisk komfort föreslås dubbla fönsterkonstruktioner.Dubbla fönsterkonstruktioner ger möjlighet till att variera detarkitektoniska uttrycket. Traditionella 1- eller 2-glasfönster kanplaceras ytterst i fasaden och ge byggnaden ett vanligtutseende. Fönstren kan till och med få riktiga spröjsar.Timmerhuset, på översta bilden, såväl som många andrabyggnadsutformningar med historiska rötter kan byggasenligt Isover Multi-Comfort Housekonceptet på ett utmärktsätt.Exempel på ett välisolerat svenskt timmerhus medgynnsam kompakthet och fönsterplacering. Medsmärre anpassningar kan timmerhuset utvecklasenligt Isover Multi-Comfort House standard.Källa: Svenska husgruppen,www.forsgrenstimmerhus.se

Inomhusmiljö- termisk komfortI ett Isover Multi-Comfort House är innemiljön mycket god medjämn och behaglig temperatur året runt. Termisk komfort hängerihop med lågt uppvärmningsbehov och välisolerade konstruktioner.De flesta människor har lagt märke till att man ofta behöver litehögre rumstemperatur under kalla vinterdagar än annars. Orsakenär att kalla ytor som traditionella fönster ger upphov till kallstrålning,kallras och drag.RumstemperaturTermisk komfort är ett relativt begrepp som styrs av hur mycketkläder man har på sig och hur fysiskt aktiv man är. Individuellavariationer och behov gör att det är nödvändigt att anpassaklädmängden till temperatur och aktivitet eller tvärtom. I bostäderär regleringsmöjligheten ett måste.22-24°C är optimal temperatur för de flesta när man är vinterkläddför inomhusvistelse med till exempel kofta, skjorta och långbyxoroch sysselsatt med vanliga inomhussysslor. Är man däremotsommarklädd ligger optimaltemperaturen på 24-26°C för sammafysiska aktivitetsnivå. I “Diagram för termisk komfort” sessambandet mellan optimala temperaturer, klädsel och aktivitetsnivå.I diagrammet kan man läsa vilken temperatur som är optimalför andra aktiviteter till exempel ett rum för fysisk aktivitet. Annanviktig information som kan läsas ut av redovisade diagrammet ärden individuella variation som gula och vita områden i bakgrundenmed tillhörande informationsruta. Det är värt att notera att en temperaturpå 20°C är okomfortabel för de flesta vid normal klädselinomhus.Diagram för termisk komfortOptimal temperatur i förhållande till klädseloch fysisk aktivitet. Tolkning av det klassiskakomfortdiagrammet.Källa: Varme- og klimateknik, Danvak8

Fotkomfort - golvvärme och golvmaterialGolvvärme är mycket populärt, men inte optimalt i byggnader medmycket låg energianvändning. Värmeöverföringen mellan en varmyta och luft är mellan 2-10 W/m 2 •°C beroende på hur mycket luftenrör sig. Det betyder att golvvärme enbart behövs på en förhållandevisliten yta eftersom effektbehovet för täckning av förluster m.m. ibyggnader på passivhusnivå är mellan 10-12 W/m 2 vid dimensionerandevinterutetemperatur. Därför kan golvvärme inte användas ihela huset som komfortgivande system eftersom det kommer attvara avstängt största delen av året, när det inte finns ett uppvärmningsbehov.Istället bör alla golv i sov- och uppehållsrum vara av material somhar låg värmekapacitet, densitet och värmeledningsförmåga. Mankan välja mellan kork, trä, textilmatta och linoleum eller liknande påträunderlag. Dessa material känns komfortabla att gå på även om debara har rumstemperatur. I tabell “Termisk komfort - golvmaterial”ses lägsta temperatur för att uppnå termisk komfort vid barfotakontakt.I badrum, där man normalt har klinkers eller dylikt krävs engolvtemperatur på minst 27°C. Värmeeffekten från golvytan blir dåupp emot 70 W/m 2 beroende på aktuell rumstemperatur och luftrörelser.Därför bör ytan med golvvärme begränsas till det område därman har möjlighet att sätta fötterna för att inte få för varmt badrumoch för hög energianvändning. Någon kvadratmeter golvvärme ihallen kan också vara aktuell som torkyta för blöta vinterskor och -stövlar.Tydliga köldbryggor och otätheter som ärvanliga vid traditionella fönster förekommerinte i Isover Multi-Comfort House.Termisk komfort - golvmaterialGolvmaterialLägsta temperaturBetong, klinkers 27°CLinoleum, plastmattor 23°CTrä, parkett, textila mattor 22°CKork 10°CLägsta temperatur för att uppnå termiskkomfort vid barfota kontakt med golvytan.

Ljudmiljö och ostördhetAkustiktak av slitsade gipsskivor med inbyggd fastbelysning. Taket har även ett nerpendlat dekorativtinnertak som ljudabsorberar och bryter ljudensreflektion.Bra ljudförhållanden är inte samma sak som total tystnad, mendäremot en fråga om lagom isolering mot utomhusbuller ochhögljudda aktiviteter i andra rum i huset. Att få leva ostört ärväsentligt för alla människor. Med enkla medel kan de flestakonstruktioner och husets disponering ändras så att man får denefterlängtade ljudkomforten.Tysta hus och ostördhetFör ljudkomfort hänvisas till ljudklassningsstandarderna somanger krav i de 4 ljudklasserna; A, B, C och D, där A är det bästa ochC motsvarar minimikraven i BBR. Ljudstandarderna ställer tydligakrav på ljudisolering mot grannarna och isolering mot utomhusbuller,t.ex. trafikbuller. I Isover Multi-Comfort House väljs minstljudklass B för god ljudkomfort. Läs mer om ljudprestanda påsidan 32.Bostäder med hög ljudstandard ljudisoleras mellan utvalda rum,om bostaden har fler än två rum.Skapa bra ljudmiljöI dag väljer många bostadsköpare öppen planlösning och inredningi minimalistisk stil med få stoppade möbler, mattor och gardiner.Materialen är ofta ljudhårda - exempelvis släta ytor typ glas,gips och betong. Ljudmiljön blir därmed ofta hård med långefterklangstid. Det är olika hur man upplever detta, men oftaupplevs ljudhårda rum som kalla och tomma. Den minimalistiskastilen som omedelbart ser lätt, luftig och fräsch ut förvandlas frånen inbjudande miljö till ett kallt, tomt och motbjudande ljudkaosom man inte tänker på ljudreglering av rummen.Den traditionella heminredningen med mycket stoppade möbler,mattor och gardiner har gett bra akustik med en lagomefterklangstid. Därför har det traditionellt inte funnits behovav reglering av rumsakustiken i bostäder, varför BBR och ljudstandardenSS 25 267; Bostäder saknar krav på reglering avrumsakustik.Eftersom det inte finns krav i ljudstandarden på reglering avrumsakustik i bostäder kan man istället använda krav som gällerlokaler med snarlik användning, typ dag- och fritidshem ellerkontorslokaler. Generellt sett är en efterklangstid på 0,5 sekunderdet optimala för uppfattning av tal i mindre lokaler.Ljudreglering kan man göra på många sätt. Man kan välja ettväggparti eller en del av innertaket som förses med ett ljudregleringssystem.Ljudregleringssystemet kan vara av glasull medett lämpligt ytskikt eller det kan vara en perforerad gips-, stål-,träbaserat system med inbyggd, ljudabsorberande glasull.Ljudregleringssystemet kan vara inbyggt i konstruktionen, menkan också vara demonterbart.Läs mer om akustiktak och väggabsorbenter på www.ecophon.seoch på www.gyproc.se.10Ostördhet är självklart iett Isover Multi-Comfort House.

Trygghet ochbrandsäkerhetBrandsäkerheten i ett Isover Multi-Comfort House ligger oftastöver Boverkets krav. Brandsäkerhet har historiskt sett variti byggnadsmyndigheternas fokus och är idag ett välregleratområde, men det handlar också om att leva brandsäkert.För att förhindra att en brand uppstår och sprids är det viktigt attförstå brandförloppet och hur olika material och byggnadskonstruktionerpåverkas av branden. Man bör skilja mellan de tvåbegreppen Brandreaktion och Brandmotstånd. Brandreaktion harstörst betydelse i brandens första fas där antändning sker. Här ärdet viktigt att ytmaterialet på väggar, golv och tak inte börjarbrinna kraftigt.Senare i brandförloppet spelar konstruktionernas brandmotståndstor roll för att hindra brandspridning till andra delar av byggnadeneller till byggnader i närheten.Konstruktioner med stort brandmotståndKonstruktionerna som används i Isover Multi-Comfort House harhögt brandmotstånd eftersom de material som används för att fåhög värme-och ljudprestanda också ger högt brandmotstånd.Brännbara eller brandkänsliga material som trä och stål ärskyddade av brandtåligt material som t.ex. obrännbar isolering,gips, tegel eller betong. I markkonstruktioner används de mycketbrännbara cellplastprodukterna under betongen.Leva brandsäkertBrandsäkerhet är inte enbart en fråga om brandsäkra konstruktioner,det är också en fråga om att minska risken för att branduppstår. Ifall brand uppstår är det viktigt att man begränsarskadan på människor, byggnader och ägodelar.Tänk på att:• Installera brandvarnare. Det är en billig och effektivlivförsäkring som hjälper de boende ut ur bostaden innanden blir övertänd. En brandvarnare i sovrum och i rum somär höga till exempel i trapprum eller rum som går i fler planrekommenderas.• Se till att det finns släckningsmöjligheter i bostaden tillexempel en skumsläckare på en lämplig plats.• Se till att utrymningsvägar finns och att dessa är markerade.• Informera om brandsäkert tänkande i vardagen.Läs brandavsnittet i IsoverBoken om du vill veta mer om brand.

MiljöFramtidens energi är miljövänlig energi somkommer från solen och naturkrafterna.12Ett Isover Multi-Comfort House ger dubbel miljövinst - låg energianvändningi byggnader och konstruktioner med isoleringsmaterialsom är tillverkat av upp till 70 % återvunnet glas.Energiförsörjning idag och i framtidenDen billigaste och renaste energin är den som aldrig används. EttIsover Multi-Comfort House har låg energianvändning på en nivåsom anses hållbar. Låg energianvändning minskar utsläpp avväxthusgaser och andra miljöstörande ämnen.I framtiden kommer fossila bränslen att ha bytts ut mot nya ochistället finns andra sätt att generera energi. Det har sedan längefunnits vattenkraft och vindkraft. Solenergi i liten skala som solcellerfinns också sedan en tid tillbaka.Forskning om att utvinna energi från havets vågor, tidvatten ochsolen pågår i stor skala. Effektiv eldistribution får idag allt störrefokus för att göra det lättare att använda vindkraft i stor skala och föratt göra det möjligt att försörja tätbefolkade områden med energifrån vatten, vind och sol. Hållbar elenergi tillverkas bäst till havs, vidstora vattendrag i norr eller i soliga länder i söder. Satsning på ettlandbaserat högspänningslikströmsnät är i full gång i Sverige ochska i första hand ge en säker elförsörjning till södra Sverige frånnorsk vattenkraft. Likströmsnätet har först och främst låg förlustjämfört med växelströmsnätet, men löser också två andra miljöproblemi elförsörjningen. Högspänningslikströmsnätet grävs ner såman slipper de stora ”gatorna” med kraftledningar i landskapet ochlikströmmen ger inget magnetfält.Mycket utvecklingsarbete och stora investeringar måste göras, menomvandling av solens värme och naturkrafter till energi har storpotential. Det mest uppseendeväckande är att det handlar omsamma sorts energi; nämligen elenergi som tillverkas på ett miljövänligtoch hållbart sätt.I stora tätorter kan man tänka sig att fjärrvärme kommer att finnasi större omfattning i framtiden. Man kommer sannolikt ocksåatt ha avfallsförbränning och biogas. Biobränsle som ved, pelletsoch andra energigrödor kommer troligen också att finnas, menanvändning av dessa som uppvärmningsenergi kommer att hamnai hård konkurrens med tillverkning av drivmedel som etanol ochbiodiesel.Även om det är rätt att ändra uppvärmningsform från elenergi tillandra energikällor när man ser på uppvärmning generellt och påkort sikt, är el ofta den mest ekonomiska och framtidssäkra energikällanför uppvärmning när energibehovet är mycket lågt.Hållbart valGlasull framställs av glas som i sin tur produceras av sand, en naturresurssom finns i nästan obegränsade mängder. Isover glasullbestår dessutom av upp till 70 % återvunnet glas. Återvinning avglas spar mycket energi i tillverkningen eftersom smältning av glasär mindre energikrävande än omvandling av råmaterial till glas.Isovers glasull har lång livslängd och håller lika länge som konstruktionenden monteras i. Glasullens isoleringsförmåga är densammaår efter år och materialet kräver inget underhåll. Isovers glasull kankomprimeras ner till en femtedel vilket gör isolerprodukterna enklaatt lagra och transportera. Färre transporter sparar både pengar ochmiljö.Var tredje flaska som lämnas till återvinning blirtill glasullsisolering hos Isover.

Kostnad och uppvärmningsbehovGod ekonomiInvesteringen för ett hus utan värmesystemär inte större än kostnaden för ett hus medtraditionellt värmesysten och något högrevärmebehov.Ett Isover Multi-Comfort House har högre byggkostnad, men lägredriftskostnad än ett jämförbart standardhus. Uppvärmningskostnadernablir låga och ger ekonomisk trygghet för framtiden.10 % merEn merkostnad på ca 10 % för ett Isover Multi-Comfort House ären försiktig tumregel. Ett större fokus på lufttätning och förbättringav fönster, dörrar och konstruktionsdetaljer behövs. På sikt, när lufttätning,passivhuskomponenter och förbättrade konstruktionsdetaljerblivit normal byggteknik, kommer merkostnaden troligen att bliförsumbar.Eftersom det inte finns behov av en traditionell värmeanläggning iett Isover Multi-Comfort House, kommer investeringen att ligga påsamma nivå som för ett hus med ett väsentligt högre uppvärmningsbehovsom diagrammet “Kostnad och uppvärmningsbehov”visar.Kostnaden för bättre komfortHög ljudkomfort gör byggnaden attraktiv och kan ge ett högremarknadsvärde. Hyresgäster och bostadsköpare är normalt bereddaatt betala lite mer för bättre ljudmiljö. Hög ljudprestanda är enklareatt åstadkomma med tjocka konstruktioner än med tunna.Väggkonstruktioner med dubbelstomme, där de två stommarna inteär förankrade mot varandra, ger mycket bättre ljudreduktion än motsvarandeenkelstomme. Oftast krävs enbart extra materialskikt,exempelvis extra gipsskivor, och delade konstruktioner, exempelvissektionerad betongplatta. Dessa extra kostnader är acceptabla förbättre komfort. Ljudisolering, komfort och trygghet m.m. som ingåri Isover Multi-Comfort House är kvaliteter som byggs in i huset frånbörjan och som håller hela byggnadens livstid. En byggnads livstidsätts ofta tekniskt och ekonomiskt till 50 år, men i verklighetenhåller byggnadens baskonstruktioner ofta i 100 år eller mer.Ekonomisk trygghetEtt Isover Multi-Comfort House har exempelvis ett uppvärmningsbehovpå max 15 kWh/m 2 golvyta per år för flerbostadshus i södraSverige, vilket för en 100 m 2 bostad motsvarar ca 1.500 kr per år omelpriset är ca 1 kr per kWh.Stigande global efterfrågan pressar priserna på energi uppåt. Detfinns en politisk förpliktelse i det så kallade Kyoto-avtalet kringminskning av CO2-utsläpp, och det har stort inflytande på de politiskastyrmedlen som avgifter, bidrag, skärpta krav på energiområdetsom kan komma i framtiden. Ingen vet var energipriserna hamnarinom exempelvis 10 år. Kanske det dubbla eller det tredubbla i fastpenningvärde?Hur påverkar då detta uppvärmningskostnaden? I ett Isover Multi-Comfort House blir de 1.500 kr till 4.500 kr om året för 100 m 2 .Ettäldre hus med eluppvärmning använder exempelvis 15.000 kr omåret för 100 m 2 till enbart uppvärmning. Dessa 15.000 kr blir till45.000 kr om året. Därtill läggs kostnaden för hushållsel och varmvatten.

Konstruktioner ochdetaljerDet är möjligt att bygga ett hus enligt Isover Multi-Comfort Housekonceptetmed många vanligt förekommande konstruktionstyper.I IsoverBoken finns ett stort antal lämpliga konstruktioner ochdetaljer som är anpassade till konceptets prestanda. Här sammanfattasde viktigaste fakta och principerna för att välja rätt.Välisolerade konstruktionerAlla byggnader behöver välisolerade konstruktioner för att få lågtuppvärmningsbehov. Hur lågt U-värdet ska vara beror på val avisoleringsprodukt, konstruktionsuppbyggnad och husets geometriskaoch geografiska läge. Utgångspunkten är U-värde på max0,10 W/m 2 •°C för golv och tak, och max 0,15 W/m 2 •°C för ytterväggar.Dessa U-värden är dock enbart möjliga i flerbostadshus med kompaktform i kustnära områden i södra Sverige. På andra håll är detväsentligt kallare och mer isolering behövs. Mindre kompaktaflerbostadshus och småhus har större ytor mot omgivningen iförhållande till golvytan och behöver därför mer isolering.Många konstruktioner i IsoverBoken anpassas till önskat U-värdegenom att öka tjockleken. Även i ytterväggarna kan anpassningengöras i det obrutna mellanskiktet mellan de två stommarna.Minimera köldbryggorEn köldbrygga är ett oisolerat eller dåligt isolerat område. Man fåringa eller obetydliga köldbryggor om man strävar efter ett sammanhängandeisoleringsskikt runt hela byggnaden.Numera ska de så kallade geometriska köldbryggorna också beaktas.Geometriska köldbryggor finns i konstruktionsdetaljerna på grundav geometrin. Ett utsprång, en ändring i konstruktionstjocklek ellerett hörn ger enbart på grund av geometrin ett extra bidrag tillvärmeförlusten som måste räknas in.Dessa köldbryggor är linjära köldbryggor och uttrycks med ettψ-värde (psi-värde) och värdet bör hållas så lågt som möjligt, det villsäga oftast under 0,05 W/m•°C för hörn och under 0,02 W/m•°C förandra detaljer. Låga ψ-värden åstadkommer man om isoleringen idetaljerna mellan byggnadsdelarna har nästan lika mycket isoleringsom byggnadsdelarna. I vissa fall är det inte möjligt, men man fårlägst ψ-värden när de värmeisolerande delarna placeras i obrutenlinje, till exempel bör ett passivfönster placeras mitt för isoleringsskikteti väggarna.Exempel på kombination av lämpliga konstruktioner och detaljer tillett hus byggt enligt Isover Multi-Comfort Housekonceptet. Fönstret ärplacerad gynnsamt mitt för isoleringsskiktet i väggarna. Köldbrygganär effektivt bruten i detaljen mellan yttervägg och platta på mark.Fönstrets sidor och överkant är kringisolerade för att minska värmeförlusten.Isoleringsskiktet mellan de två stommarna kan tjockleksanpassastill önskat U-värde. Sammaanpassning är möjlig i detaljen mellanyttervägg och platta på mark.Yttervägg Y:201, vindsbjälklag V:202,detaljerna K:206 och K:216 från IsoverBoken.14

Bra ljudisoleringTjocka väggar som fylls fullständigt med glasull ger i sig själv ett brabidrag till ljudisoleringen. Tjocka konstruktioner byggs lättast i fleralager. I ytterväggar är en delning i två stommar mycket gynnsam förluftljudsisoleringen. Skillnaden mellan en lätt ytterväggskonstruktionsom byggs med en stomme jämförd med en liknande vägg medtvå stommar är ungefär 10 dB förbättring av luftljudsisoleringen.Extra gipsskikt invändigt och utvändigt ger ytterligare 5-10 dBförbättring. Det betyder att en traditionell ytterväggskonstruktionsom ursprungligen hade en ljudisolering i ljudklass C eller sämre kankomma upp i ljudklass B eller till och med ljudklass A.Vindsbjälklag V:202 från IsoverBoken förbättradmed en extra gipssiva samt akustikreglar.Vindsbjälklag eller mellanbjälklag kan förses med extra gipsskiktsom ger en förbättring på minst 5 dB. Gipsskiktet som bildarundertak kan monteras på akustikprofiler istället för glespanel vilketger en förbättring på ca 5 dB. Mellanbjälklag kan kompletteras medett flytande golv som ger en stegljudsförbättring på upp till 25 dB.Samtidigt bidrar det flytande golvet med upp till 5 dB förbättringav luftljudsisoleringen. Vindsbjälklag och mellanbjälklag avtraditionellt slag kan med dessa ändringar uppnå ljudklass A eller B.Dubbel fönsterkonstruktion ger, på samma sätt som väggar meddubbelstomme, möjlighet till bättre luftljudsisolering om de tvåkonstruktionsdelarna inte är fast förbundna.AkustikregelMinimera ljudbryggorLjudbryggor är fasta förbindelser eller kontakt mellan material somlätt kan överföra ljud. Glasull är mycket bra på att bryta ljudöverföringenoch om man kan sära byggnadens fasta delar, är mjukamellanskikt den bästa lösningen. Men eftersom byggnader skahänga ihop och vara stabila innebär det att man får använda andramedel på vissa ställen. Ett bra sätt att skapa bättre ljudbrytandebyggnadsdelar och detaljer är att använda komponenter som ärrörliga eller fjädrande i en riktning. Akustikprofiler som underlag förinnertak är exempel på detta.Värmeisolera också mellan lägenheternaLägenhetsskiljande mellanbjälklag och mellanväggar ska varavärmeisolerade av två orsaker:• önskan om olika temperaturer i lägenheterna• göra de möjligt att låta en lägenhet stå ouppvärmd mellanut - och inflyttning.Oisolerade konstruktioner t.ex. betongmellanväggar har mycket högvärmeledningsförmåga och redan vid några graders temperaturskillnadblir förlusten från den varmare lägenheten till den kallarelägenheten hög. En oisolerad betongvägg har ett U-värde på ca.3 W/m 2 •°C och vid 3 graders temperaturskillnad mellan lägenheternablir förlusten ca. 9 W/m 2 konstruktionsyta. Ytterväggen harsom jämförelse en värmeförlust på ca. 4 W/m 2 vid dimensionerandevinterutetemperatur. Den som önskar lite högre rumstemperatur fårsvårt att nå den om inte det finns extra effekt utöver det som ärprojekterat för lägenheten. De boende i den varma lägenhetenkommer till stor del också att betala för grannens värme. Ettlämpligt U-värde för lägenhetsskiljande konstruktioner är max0,40 W/m 2 •°C motsvarande ca. 100 mm isolering.Yttervägg Y:203 från IsoverBoken, förbättrad meden extra gipsskiva och utan mekanisk kontaktmellan stommarna.

FörprojekteringGrundens formNär en byggnad skapas är det viktigt att redan i skissfasen ta redapå en rad grundförutsättningar i relation till energiprestanda ochtermisk komfort.Skaffa överblickEtt första steg i projekteringen är ofta att se över byggnadens form,storlek, konstruktionstjocklekar, fönster- och dörrstorlekar i förhållandetill effektbehovet för att hålla byggnaden uppvärmd viddimensionerande vinterutetemperatur.Transmissionsförluster genom konstruktioner, fönster och dörrar+Luftinfiltrationsförlust genom otätheter och naturlig luftväxlingtill följd av att ytterdörrar användsska vara mindre änden energimängd som ventilationsluften kan tillföra+frivärmen från personer och apparaterOvanstående är en relativt enkel ekvation som vi lagt in i ett litetkalkylblad som kan laddas ner från www.isover.se.Observera att effektbehovet för kompletterande uppvärmning avventilationsluften till minst 20°C efter att luften passerat värmeväxlareninte ska ingå i ovannämnda beräkning. Ventilationsförlustoch effektbehov för uppvärmning av luft till rumstemperatur är enseparat balans som enbart berör ventilationsanläggningen ochvärmåtervinningen i denna.Solinstrålningen ingår inte i effektbehovsberäkningen eftersombyggnaderna också ska fungera under dagar med gråväder.Man kan läsa mer om effektbalansen i avsnittet Prestanda förIsover Multi-Comfort House – Energiprestanda och termisk komfortsid 28-31.16Kompakt form ger minst klimatskal och därmedminst transmissionsförlust. Översta formen ärlättast - nedersta formen är svårast.

Kompakta byggnadsformerEffektbehovsberäkning vid förprojekteringEffektbehovsberäkning vid förprojektering är förenklad jämförtmed en standardberäkning av effektbehovet och ligger på densäkra sidan. Förenklingen är gjord genom att använda utvändigamått för klimatskalet. På så sätt bortses i detta tidiga skede frånψ-värdet för byggnadshörn, takfot och syll under förutsättning attdet slutgiltigt väljs mycket bra och välisolerade detaljer. Kvar ärψ-värdet för fönster- och dörrnischer tillsammans med traditionellen-dimensionell transmissionsförlust genom byggnadsdelarna.Gör så här:• Skissa byggnadens form – kompakt form klarar lättare kravenän en utbredd form och mycket utstickande delar. Placerafönster och dörrar. Fönster- och dörrandelen bör ligga under30 % av uppvärmd area.• Räkna ut arean på byggnadsdelarna. Använd utvändiga måtttill och med isoleringens utvändiga sida. Utvändiga mått gällerbåde vertikalmått och horisontalmått. Försök med isoleringstjocklekarpå ca. 300-400 mm i södra Sverige och och ca.450-600 mm i norra Sverige.• Räkna även ut längden runt alla fönster- och dörrnischer.• Uppskattningsvis sätts U-värden för golv, ytterväggar ochtak till max 0,10-0,15 W/m 2 •°C i södra Sverige och max0,06-0,10 W/m 2 •°C i norra Sverige. Lämpliga fönster och dörrarhar U-värden under 0,80 W/m 2 •°C. Speciellt i norra Sverige och iinlandet i mellan- och södra Sverige behövs lägre U-värden föratt få ihop effektbehovskalkylen och säkerställa god termiskkomfort.• Kontrollera ψ-värdet för bra inbyggning av fönster och dörrar.• Infiltrationsförlusten och naturlig ventilation uppskattas till lågluftomsättning, < 0,1 luftomsättning per timme eftersombyggnaden är mycket tät.• Prova med olika indata, till exempel U-värden, till positivdifferens för effektbalansen uppnås.• Kontrollera att tjocklekarna och U-värden överensstämmer.När man har provat med olika byggnadsformer, storlekar ocholika dimensioneringsfall skapas en överblick över vad som ärmöjligt på olika håll i landet.Observera att solinstrålningen deltar i att hålla energianvändningenlåg från höst till vår. Placera fönstren optimaltför det och ta hänsyn till skuggande byggnader och liknande iomgivningen. Fönsterplacering i söder lär vara bäst, men detberor på solvinklar mot väderstrecket och solens höjdvinklar påaktuell ort och årstid. Ju längre norrut i landet desto bättrefungerar väst och östvänd fönsterplacering i energisammanhang.Ta med i de inledande beaktelserna att ouppvärmda vindfång ochinglasade uteplatser/balkonger minskar energianvändningen.Vindfång och inglasade uteplatser behöver inte rymmas inomden kompakta byggnadsformen, utan kan vara utstickande delar.Flervåningshus blir sannolikt vanligt.

Fönster- termisk komfortFönsteridéPrincipskiss av dubbel fönsterkonstruktionmed mellanliggande persienn eller gardin.Ytterfönstret öppnas utåt och innerfönstret inåt.I södra Sverige har man bra erfarenhet av passivhusfönster medargonfyllda eller kryptonfyllda 3-glasrutor, men eftersom det ärbetydligt kallare på andra håll får man bedöma kravet på fönsterrutornasU-värde - det så kallade Ug-värdet - utifrån dendimensionerande vinterutetemperaturen (DVUT).Undvik kallras och kallstrålningKallrasrisken beror också på fönsterrutans höjd och lufthastighetenvid underkanten av fönsterrutan. Lufthastigheten bör högst vara0,15 m/s för att undvika kallras eftersom luften i värsta fall fortsätterohindrad ut på golvet eller på ett bord eller mot en person somuppehåller sig vid fönstret. Lufthastighet på 0,15 m/s är gränsen förobehagligt drag.Analys av möjligheterna i samband med höga fönster visar attkallras kan undvikas i kustnära delar av södra Sverige om fönsterglasethar ett Ug-värde på ca. 0,7 W/m 2 •°C och i norra Sverige påca. 0,4 W/m 2 •°C för normalhöga fönster d.v.s. upp till 1,4 m.Dubbla fönsterkonstruktionerFönstrerrutor med ett Ug-värde på ca. 0,4 W/m 2 •°C finns dock inte,men man kan såklart lösa komfortproblemet med små värmeelementunder fönstren eller golvvärme i ytan närmast fasaden.Men det finns också en annan möjlighet som förtjänar uppmärksamhet;möjligheten med dubbla fönsterkonstruktioner. Den härlösningen används redan i samband med renovering av gamlabyggnader, där man av hänsyn till byggnadens arkitektoniskauttryck låter de ursprungliga 1-glasfönstren sitta kvar i fasaden. Isamband med den invändiga tilläggsisoleringen bygger man in ettpassivhusfönster. Dubbel fönsterkonstruktion kan också med fördelanvändas i nya byggnader.Kallstrålning och kallras är ett problem som är särskilt stort närdet är mörkt och därför kallare. Att använda dubbla fönsterkonstruktionerger möjlighet att placera en gardin mellan fönsterkonstruktionerna.Gardinen används primärt som solskydd ochreglering av solljuset samt insynsskydd när det är mörkt. När det ärmörkt har man inte någon nytta av fönstren och gardinerna kan likagärna vara nerdragna. Nerdragna gardiner bidrar också till fönsterkonstruktionensU-värde och även till minskning av ψ-värdet kringfönstren eftersom fler skikt jämt fördelade i fönsternischen minskardet tredimensionella värmeflöde som ψ-värdet är ett uttryck för.I tabellen “Lägsta dimensionerande utetemperatur” finns förslag tillolika fönsterrutor eller kombinationer av fönsterrutor sett i relationtill lägsta dimensionerande vinterutetemperatur för att undvikakallras för 2,2 m och 1,4 m höga fönsterrutor.Observera att bedömningen av lufthastighet i samband meddrag och kallras baseras på en förenklad empirisk ekvationmed begränsad användning. När det gäller extrema termiskaförhållanden, samspel mellan luftrörelser från ventilationen ochstora eller höga rum är det svårt att förutse risken för drag.I samband med stora byggprojekt eller framtagning av en nyhusmodell kan det vara en bra investering att göra fullskalesimuleringarinnan man gör slutgiltiga val av fönster, tilluftsdon och18

Fördelar med dubblafönsterkonstruktioner• Större arkitektoniska variationsmöjlighetereller anpassning till befintlig arkitektur.• Ytterfönstret kan sitta få cm från fasadlinjen.• Bättre U-värde och möjlighet till att byggautan värmesystem även i norra Sverige.• Solskyddssystemet bidrar till ett bättreU-värde och ψ-värde för fönsterarean när detär mörkt och persiennen stängd/nerdragen.• Bättre inbyggnadsmöjlighet för innerfönstreteftersom ramarna kan kringisolerasmer än normalt för passivhusfönster. Dettaär gynnsamt för ψ-värdet.• Skyddat solskyddssystem och möjlighet tillklenare solskyddssystem än utvändiga.• Troligen prisneutralt jämfört med utvändigapersienner och passivhusfönster som endakonstruktion.• Möjlighet till mindre underhåll eftersompassivhusfönstret skyddas av ytterfönstretsom tar all påverkan från väder och vind.placering av dessa i förhållande till rummets geometri. Luftrörelser irum är en fråga som ventilationsföretagen kan hjälpa till att bedömaoch undersöka.Fönstrets U-värdeFönstrets U-värde får inte glömmas eftersom det har stor betydelseför byggnadens energiprestanda. Fönstrets bågar och karmarbehöver också vara välisolerade. Normalt ligger ett passivhusfönstersU-värde ca. 0,1-0,2 W/m 2 •°C över fönsterrutans Ug-värde.Det har normalt ingen betydelse för kallrasrisken eftersom flödesriktningenvid fönstersidorna inte pekar rakt in mot rummet varvidlufthastigheten bromsas när luftflödet ändrar riktning vid fönstretsunderkant.Bra vägg - fönsterdetaljDubbla fönsterkonstruktioner ger möjlighet till bättre infästningslösningar,där man på ett enkelt sätt döljer mycket av karmarna.Innerfönstret sitter skyddat för regn och behöver inte de detaljernasom har med regn att göra. Innerfönstret kan monteras inifrån ochdet mesta av karmarna kan döljas. Ritningen “Fönsteridé” visar hurinnerfönstret är monterat med täckta karmar så att man får storglasandel i fönsteröppningen. Principen är självklart gynnsam försolinstrålningen, men också för ψ-värdet kring fönstret eftersomkarmarna normalt är svåra att få tillräckligt välisolerade.Lägsta dimensionerandevinterutetemperaturLägsta dimensionerande vinterutetemperaturFörslag till fönsterruta eller kombination Max Ug-värde 2,2 m höga fönsterrutor 1,4 m höga fönsterrutorArgonfylld 3-glas energiruta 0,7 W/m 2 •°C -2°C -12°CKryptonfylld 3-glas energiruta 0,5 W/m 2 •°C -10°C -26°CKryptonfylld 3-glas energiruta och 0,4 W/m 2 •°C -19°C -37°C1-glas + mellanliggande gardinKryptonfylld 3-glas energiruta och 0,35 W/m 2 •°C -30°C Under -50°Cluftfylld 2-glas energiruta + mellanliggande gardinLägsta dimensionerande vinterutetemperaturför att undvika kallras för 2,2 m och 1,4 m högafönsterutor eller kombinationer av fönsterrutor.

Solskydd och övertemperaturHöga rumstemperaturer är vanliga under soliga vår- och höstdagaroch på sommaren. Inga byggnader med fönster kan fungeratillfredsställande utan möjlighet till reglering av solinstrålningen.Traditionellt har man klarat sig med breda taksprång eller balkongovanför fönstren kombinerat med invändiga persienner, rullgardinerm.m. Ändå är man van vid att en byggnad blir varm om den ärstängd en solig eftermiddag. Att öppna fönster och dörrar en stundför att vädra bort överskottsvärmen är en vanlig åtgärd.Det är principiellt inte annorlunda i ett Isover Multi-Comfort House.Det som kan överraska är att övertemperatur kan förekomma enstörre del av året, redan i slutet av februari eller i början av mars.Därför är det viktigt att man planerar vilken form av solskydd manvill ha och vad som passar husets stil.Generellt kan man säga att utvändiga solskydd är mer effektiva äninvändiga, och heltäckande solskydd är bättre än delvis täckande.Många är skeptiska till utvändiga persienner och liknade utvändigasolskyddslösningar. Beprövade lösningar som invändiga persienner,lamellgardiner eller rullgardiner i kombination med delvis täckandeutvändiga solskydd som breda taksprång eller balkonger ovanförfönstren kan mycket väl vara tillräckligt.I förra avsnittet visas en fönsteridé med en dubbel fönsterkonstruktionmed mellanliggande gardin. En mellanliggande gardineller liknande fungerar nästan lika bra som utvändigt solskydd vilketframgår av diagram “Solskydd”. Enbart invändigt solskydd gerdäremot mycket dåligt skydd mot solinstrålning och övertemperatur.SolskyddSolskydd för fönster med olika alternativ. Exemplet är beräknatmed programmet PARASOL och är gjort för ett fönster mot söder iStockholm. Fönstret är en dubbelkonstruktion som ritningen“Fönsteridé” på sidan 18 med 1-glas ytterfönster och 3-glasenergiruta med kryptonfyllning som innerfönster. Persiennenmellan två fönster eller invändig persienn är vita.20

Simulering av termisk innemiljöFinns det osäkerhet kring vad som är bästa valet, kan en termisksimulering av byggnadens temperaturförhållanden vid olika val avsolskydd vara till stor hjälp. I simuleringssituationen bör man se påtemperaturen i en stängd byggnad när de boende t.ex. kommer hempå eftermiddagen efter arbetet eller några dagar där de har varitbortresta.Utan solskydd blir övertemperaturen oacceptabelt hög oavsettbyggnadens egenskaper men med effektivt utvändigt solskydd somt.ex. utvändiga persienner blir övertemperaturerna mer humana. Setabellen ”Övertemperatur”. I exemplet har man räknat med 8 m 2fönster argonfylld 3-glas energiruta. Övertemperaturen förbostäder utan solskydd är mycket känslig för fönsterstorleken,bostadsstorleken och annan termisk last än solinstrålningen. En lättbyggnad utan solskydd och stora fönster kan få övertemperatureröver 50 grader.Om bostaden har effektivt utvändigt solskydd blir övertemperaturendäremot enbart få grader högre om fönsterstorleken ökas till detdubbla.Man strävar efter en lämplig komforttemperatur som motsvararnormal aktivitet och klädsel för människor som vistas i byggnaden.Normalt är 25 grader gränsen för övertemperatur och det är dentemperatur som används i samband med projekteringen, där mannormalt tillåter att temperaturen får vara över 25 grader max 10 % avtiden. Praktisk erfarenhet visar att problemet med övertemperaturär mindre. Den huvudsakliga orsaken är människors vanligabeteende. Man lägger koftan eller kavajen om det är varmt och mankanske gläntar på ett fönster eller en vädringslucka.Gynnsamt takutsprång som solskydd mot söder.Vad som är acceptabelt är också en fråga om hur man skulleuppleva 5-7 grader högre rumstemperatur än det normala en soligdag under tidig vår eller sen höst. Är det trevligt att komma hem tillen 25-28 grader varm bostad när det är kallt ute? Det behöver intevara okomfortabelt eftersom termisk komfort är ett relativt begreppsom beror på hur mycket kläder man har på sig och vilken fysiskaktivitet man håller på med. Kanske är det mer en fråga om vad manförväntar sig! Förvåning är inte det samma som missnöje.ÖvertemperaturByggnadens egenskap Inget solskydd Utvändig persiennLätt byggnad 41°C 31°CMedeltung byggnad 38°C 29°CTung byggnad 35°C 27°CTemperatur en sommardag i en 80 m 2 lägenhet i Stockholm med8 m 2 fönster placerade mot syd. Lägenheten är räknad stängt ochutan vädring, men med ventilation. De höga temperaturerna nåspå eftermiddagen. Utetemperaturen variera över dygnet från 17°Ctill drygt 26°C.Simuleringen är gjort med programmet ProClim Web.Utvändiga persienneroch solpaneler.

LufttäthetLåg energiförbrukning och hög värmeåtervinning av ventilationsluftenär en viktig del av Isover Multi-Comfort Housekonceptet.För att säkra värmeåtervinningen måste huset vara mycket tättså att luften kommer från ventilationsanläggningen och inte frånotätheter i husets klimatskal.TäthetTätheten i ett Isover Multi-Comfort House motsvarar ett maximaltluftutbyte på 0,6 luftomsättningar per timme vid 50 Pa tryckskillnadmellan inomhus och utomhus. En tryckskillnad på 50 Pa motsvararvad som kan förekomma när det är kallt och mycket blåsigtutomhus.Täthet motsvarande 0,6 gånger husvolymen per timme vid 50 Paär tätare än traditionella metoder. Men med stor fokus på lufttäthetkan man lätt komma ner till mellan 0,1-0,3 luftomsättningarper timme vid 50 Pa.Tätheten mäts normalt i l/sekund och m 2 omslutande area.Beroende på byggnadens storlek och geometri motsvarar 0,6gånger husvolymen per timme ca. 0,1-0,15 l/sekund och m 2omslutande area, det vill säga klimatskalet och lägenhetsskiljandekonstruktioner. Lufttätheten mäts enligt SS-EN 13829.Undvik fuktproblem och mögelNoggrann lufttätning på rätt sätt säkrar att konstruktionernafungerar fukttekniskt. Fuktproblem som orsakas av fuktiginneluft undviks därmed. Särskilt i byggnadens övre delar,exempelvis i takkonstruktionen, är risken för fuktskador stor omkonstruktionen är otät, eftersom termik och vindsug går i sammariktning och pressar luft utåt i konstruktionen. Här kan luftensfukt kondensera och därmed ökar risken för mögel, röt- ochsvampangrepp.ProjekteringLufttäthet skapas enklast genom att placera ångspärren indragenfrån konstruktionernas invändiga beklädnad. I ytterväggarkan ångspärren exempelvis dras in ungefär 70 mm - det vill sägabakom ytterväggens innerstomme. På så sätt kan man senaremontera elinstallationer utan att göra hål i ångspärren. Kablaroch dosor får plats i innersta isoleringsskiktet.Tät anslutning mot massiva ytterväggar.Tätningsband placeras mellan ångspärrenoch väggen och kläms med regeln.Specialkrage för genomföring - rör och ventilationskanaler.Kragen består av två delar somkläms kring ångspärren. Fogmassa ellertätningsring mellan ångspärren och kragenssynliga del säkerställer lufttätningen.Ångspärren snittas traditionellt och viks ut ifönsternischen. Varje hörn förses med enfoliebit som tejpas på ångspärren. Observeraatt ångspärren ska långt ut i fönsternischenså man kan foga mellan fönsterkarmen ochångspärren. Inga glipor får finnas.Det behövs ofta ett fåtal kabel- och rörgenomföringar iångspärren, till utomhusbelysning och vattenutkast samt uteochavluftskanaler. Dessa genomföringar ska vara planerade frånbörjan, så att man kan bygga in mothåll för genomföringarnaeller använda specialkrage. Mothållet eller kragarna är nödvändigaför att säkerställa ordentlig tätning med fogning eller tejpningrunt genomföringarna.22Ångspärrens anslutning till massiva byggnadsdelar som exempelvisgolvets betongplatta är en annan detalj som ofta förbises.Lufttätning mellan betongplatta och yttervägg.Isover Syllisolering placeras mellanbetongplattan och ångspärren bakom ytterväggensinnerstomme.

Här rekommenderas att ångspärren kläms med en list eller regeloch ett tätningsband alternativt syllisolering för att säkerställamycket god lufttäthet. Svåra tredimensionella detaljer bör ritasoch granskas med tanke på det praktiska utförandet.I förra avsnittet nämndes enbart ångspärren som lufttätandeskikt men samma råd gäller folier med ångbromsande egenskapersom t.ex. Isover Vario Duplex UV.OBS! Lufttätningen gäller även de lägenhetsskiljandekonstruktionerna om man följer SS-EN 13829. Lufttäthet mellanlägenheterna är också förutsättning för konstruktionernasbrandmotstånd och därmed brandsäkerheten i byggnaden.UtförandetLufttätningen i passivhus ska vara mycket bättre än vad manvanligtvis accepterar inom traditionell byggteknik. Därför bör allahantverkare och andra som på något sätt deltar i eller ansvararför att skapa lufttätningen eller brukar göra ingrepp i det lufttätandeskiktet ha gedigen kunskap om hur man uppnår godlufttäthet.En rekommendation är att man tidigt i byggprocessen samlar allaberörda till en generell utbildning i lufttäthetens betydelse förden färdiga byggnaden. På så sätt undviker man många fel ochsmåskador som annars inte skulle uppmärksammas.De hantverkare som monterar ångspärren och tätar genomföringarbehöver utbildning eller rättare sagt behöver tid att tareda på hur detaljerna ska lösas. Hantverkarna är praktiskt lagdaoch har ofta bra förslag på hur man löser olika detaljer.Det finns exempel på att ett gemensamt möte innan arbetet medångspärren och fogning påbörjas, är en mycket bra investering.Det kan vara frågan om fyra timmar, där alla svåra eller annorlundamoment diskuteras, provas och utvärderas innan hantverkarnagår igång mer rutinmässigt. Andra hantverkare som brukar göraingrepp i ångspärren ska också ha tillräcklig information om hurde gör genomföringar på planerade ställen och hur de förhållersig om de råkar skada det lufttätande skiktet.Man kan lämpligen koncentrera arbetet med lufttätningen till ettfåtal personer och utse en person till lufttätningskoordinator somkan bistå de olika hantverksgrupperna med råd och problemlösning.TäthetsprovningByggnadens täthet kontrolleras lämpligen innan ångspärrentäcks med isoleringsmaterial och beklädnad. Fönster och dörrarska vara monterade och fogade i tät kontakt med ångspärren. Allagenomföringar i klimatskalet ska också vara gjorda, men dessatäcks och tejpas så att de inte stör tryckprovningen. Läckor somhittas i samband med tryckprovningen kan då åtgärdas medextra tejp, fogmassa och bitar av ångspärrsmaterialet.Isover Vario Duplex UV - systemför fuktsäkring och lufttätning.

VentilationIsover Multi-Comfort House har hög termisk komfort trots att entraditionell värmeanläggning inte behövs. Det är tillräckligt med envärmekälla i ventilationssystemet för att värma upp ventilationslufteni den mån värmeåtervinningen och passivvärmen ärotillräcklig. Ett Isover Multi-Comfort House har effektiv värmeåtervinningpå minst 80 % och låga förluster från installationer.Ventilation och termisk komfortDet behövs som lägst 0,35 liter uteluft per sekund och per kvadratmetergolvarea för att få en fräsch inomhusluft. När man väljer atttillföra huset uppvärmningsenergi med ventilationsluften får luftenmaximalt värmas upp till ca. 51°C. Det är den ungefärligagränsen för uppvärmning av luften utan att det luktar bränt.Samtidigt är det den ungefärliga gränsen för att säkra uppblandningav tilluften i rumsluften utan att det bildas termisk skiktning.Termisk skiktning leder till att det är varmt under taket men kallt pågolvet. Att värma upp ventilationsluften till 51°C är dock en teoretiskmöjlighet som sällan används. De ventilationsanläggningar somanvänds i passivhus i Sverige värmer upp tilluften till 35°C.Maximal tilluftstemperatur är dock en fråga om val av tilluftsdon.Det är bara när det är som kallast och mörkast som man behövervärma upp tilluften till en hög temperatur. Normalt värms luftenkanske fem till tio grader över rumstemperaturen eller inte alls.Det är normalt att en ventilationsanläggning har möjlighet till ökadventilation om man till exempel har gäster. Har man gäster kan manleva med mer ljudalstring i ventilationsanläggningen än normalteftersom en fest inte är en tyst situation i sig själv. Ingen kommer dåatt märka att ventilationsanläggningen väsnas lite mer.Ventilationssystemetär ett så kallat FTX-systemoch består av en fläkt som förserhuset med frisk luft och en fläkt somsuger ut gammal luft. Återvinning avvärmen från den gamla luften till den nya friskaluften sker i luftbehandlingsaggregatet. Den friskaluften renas från pollen och andra luftföroreningari luftbehandlingsaggregatets filter och leds tillrummen genom kanalsystemet. Från välplaceradetilluftsdon tillförs luften rummen utan att geupphov till drag.Källa: www.rec-indovent.sePå samma sätt finns möjlighet till reducerad ventilation om man ärbortrest eller av annan anledning inte behöver ventilation på normalnivå.Ren luftRen luft är ett måste, men tyvärr finns det inte på alla håll. Pollen ochsmutspartiklar gör att man behöver filtrera luften.Ventilationsanläggningen i ett Isover Multi-Comfort House ärhusets andningssystem. Pollen och smuts filtreras bort. Lufteneftervärms inom gränserna för termisk komfort i rummen.Ventilationssystemet fungerar utan traditionell recirkulationvarför tilluften inte blandas med gammal inneluft. Därför smutsastilluftskanalerna inte ner utan förblir rena.VärmeåtervinningVentilationsluften passerar genom en värmeväxlare som återvinnerluftens energi med minst 80 %. De flesta ventilationsanläggningarsom är lämpliga har en återvinning på något över 80 %, men manska inte enbart se på den formella återvinningsprocenten eftersombehov av avfrostning varierar med klimatet. Avfrostningen påverkaråtervinningsprocenten och det bör diskuteras med leverantören avventilationsanläggningen så att den optimala lösningen för denaktuella orten hittas.Effektiv värmeåtervinning kräver ett lufttätt klimatskal. Husets allabyggnadsdelar och detaljer ska vara täta för att undvika luftinfiltrationgenom dolda springor - speciellt när det är kallt och blåsigt.Ventilationsanläggningens värmeväxlare kan helt enkelt inte görasitt jobb om inte all ventilationsluft passerar genom anläggningen.24

Bostadsventilation- villor, radhus och lägenheterMinimalNormalOffMaximalManöverpanel till ventilationsanläggning.VentilationskanalerVentilationskanalerna är korta och dimensionerna generösa jämförtmed mängden luft som ska passera genom dem. I enskilda bostäderanvänds oftast 160 mm i huvudkanaler och 100 mm i fördelningskanaler.Generösa dimensioner motsvarar en lufthastighet på1,5-2 m/s och säkerställer att det inte genereras mycket ljud frånluftens rörelser. I princip finns en ljuddämpare för varje rum/avgrening i systemet. Ljuddämpare säkrar att fläktljud inte hörs ochatt ljud inte passerar från rum till rum via kanalerna.De generösa dimensionerna är också gynnsamma för energianvändningeneftersom tryckförlusten till följd av luftens passage genomkanalerna är låg. Fläktarna kan därför vara små och billiga i drift.Välisolerade ventilationskanaler på vindenFör att till fullo kunna utnyttja värmen som leds till rummen medventilationsluften och säkerställa värmeåtervinningen får till- ochfrånluften inte ändra temperatur i betydande grad under passagengenom kanalerna. Kanalerna behöver vara välisolerade, speciellt ivillor där ventilationskanalerna ofta placeras på vinden.En halv till en grad är en lämplig gräns för temperaturändringen förtill- och frånluftskanaler på vinden och i andra ouppvärmda rum viddimensionerande vinterutetemperatur.Tyvärr är det praktisk omöjligt att isolera kanaler för tilluft uppvärmdtill mer än rumstemperatur. Teoretiskt sett blir det väsentligt över500 mm isoleringstjocklek om man har höga tilluftstemperaturerupp till 51°C.Om det inte finns någon annan möjlighet till placering av tilluftskanalernaän på vinden bör ett annat uppvärmningssätt väljas.Tilluftskanaler i bostadenTilluftskanaler i bostäder utan vind t.ex i lägenheter, placeras oftaunder innertaket eller är vertikala. Även dessa kanaler ska isolerasom man valt uppvärmning med ventilationsluften. En oisoleradtilluftskanal med 35°C luft förlorar 2,4°C eller 13 % av energin på en5 meter lång kanal. Det är ofta oacceptabelt. Kanalerna ska isolerasför att hindra att luften under innertaket värms upp och leder tillförhöjd värmeförlust genom taket. Kanalerna ska också isoleras föratt hindra att korridorer där kanalerna finns, inte tillförs för mycketvärme.När man bedömer behovet av isolering av tilluftskanaler, för luftuppvärmd väsentligt över rumstemperatur, bör man se på värmeförlustenfrån de rummen som kanalerna placeras i. Ibland är en vissvärmeförlust önskvärd för att hålla en jämn temperatur i byggnaden.Vertikala kanaler kan fungera som ett element om de bara ärnågot isolerade. Som minimum bör dessa kanaler isoleras med20 mm isolering. En 5 meter lång tilluftskanal med 35°C luft ger envärmeförlust på ca. 50 W för 0,35 l/s•m 2 i ventilationsflöde och 120 m 2bostad. Detta exempel motsvarar tilluftskanaler i trapprummet itvåplansbostäder. I tabellen finns ett exempel som kan används somtumregel. Beräkningen är mycket känslig för kanallängden ochflödet. Andra dimensioneringsfall kan beräknas med Isover IsoDim®.Ventilationskanaler i uppvärmda rumKompakt luftbehandlingsaggregat, REC-Temovex, som skåpmodell. Skåpsaggregatetplaceras t.ex. i tvättstuga, badrum eller köktillsammans med vitvaror eller högskåp.Aggregatet innehåller till- och frånluftsfläktar,filter, högeffektiv motströmsvärmeväxlare ochanvändarvänlig manöverpanel. Aggregatet kankompletteras med el- eller vattenbaserad eftervärmareför rumsuppvärmning.Källa: www.rec-indovent.seVentilationskanalernas placeringOuppvärmda rumTill- och frånluft 20°C 200Uppvärmda rumTilluft uppvärmd till 35°C 20Isoleringstjocklek, mmMinsta isoleringstjocklekar för ventilationskanaler.

Varmvatten ochinstallationsrumVarmvatten kräver mycket energi. I samband med byggnadsprojekteringenär det viktigt att ta ställning till hur varmvattnetska värmas upp nu och på längre sikt.Ventilationsaggregat med värmare föruppvärmning av tilluft. Aggregatenhar inbyggd varmvattenberedare.Energianvändning och system för varmvattenDet finns en del möjligheter att minska energianvändningen förvarmvatten om man har effektiva system med t.ex. solvärme ellervärmepump för varmvattenberedningen. Ett lämpligt mål är15 kWh/m 2 boyta och år. Använder man däremot el, fjärrvärmeeller biobränsle, och tar man ingen speciell hänsyn till inbördesplacering av installationstunga rum, blir energianvändningen förvarmvatten 30 kWh/m 2 och år eller mer.I samband med byggnadsprojekteringen bör olika alternativ föreffektiv varmvattenberedning beaktas. Det system som tycks varaen bra lösning idag är kanske inte det om 20 år. Solvärmepanel påbyggnaden, värmepump kopplad till lågtemperatur fjärrvärmeeller jord-/bergvärme bör ses som relevanta möjligheter oavsettom det i nuläget väljs vanlig el- eller fjärrvärmeuppvärmt varmvatten.Därför är det viktigt att det finns plats för annan lösningän den som väljs som byggnadens första system.Små förluster i varmvatteninstallationernaFörluster från varmvatteninstallationerna ska vara små, dels föratt hålla värmeförlusten på låg nivå, men också för att vattenförlustenska vara låg.Ett bra sätt att minska förlusterna är att samla alla rum medvarmvatteninstallationer, vilket ger möjlighet att skapa installationsrumeller schakt. Då blir rörsträckorna korta och vattenochvärmeförlusten minst. Som ett plus blir installationernalättåtkomliga för inspektion och underhåll. I bostäder kaninstallationsrum ofta kombineras med tvättstuga, förråd ellerförvaringsrum.Installationsschakt som fungerar som rumsuppdelare.Alla installationer är lättåtkomligaför inspektion och underhåll.Installationsenhet för varmvattenoch ventilationEtt alternativ till installationsrum är speciella enheter avsedda fören bostad. Enheterna innehåller varmvattenberedare och ventilationsanläggningmed värmeväxlare. Dessa enheter är kompaktaoch tar endast upp plats som ett vanligt garderobsskåp. Fördelenmed dessa ”skåpsmodeller” är att de är lättplacerade mellangarderobsskåp i tvättstugan, badrummet eller köket. Till dettakopplas till- och frånluft, vatten, avlopp och el.Kompakta komponenter för varmvatten och ventilation är ettområde där det händer mycket. Det finns redan fler system påmarknaden där man har möjlighet att koppla till solvärme,värmepump med mera som gör energisystemet effektivare. ITyskland finns även det första systemet med en inbyggd värmepumpi kompaktaggregatet för uppvärmning av varmvatten.26

HushållselHushållselen är en lika viktig del av energianvändningen som allannan energianvändning och ska beaktas i byggnadsprojekteringen.Bostädernas första vitvaror väljs i samband medbyggnadsprojekteringen. Den fasta belysningen som väljs fårvara av lämpligt slag.VitvarorA-klassade vitvaror är ett självklart val och alla vitvaror placeras ibostadens uppvärmda rum. Vitvarorna bidrar till byggnadensuppvärmning och är en väsentlig del av frivärmen på 2 W/m 2 .Låg energianvändningTjockt installationsskikt med skulptural karaktärger möjlighet till olika sorts inbyggd fast belysning.Även ventilations-kanaler kan döljas ochtaket kan förses med ljudreglerande beklädnad.Lämplig fast belysningsom lätt kan bytas utnär modet ändras.Hög energianvändningFast belysningDet är också viktigt att tänka på fast belysning såsom inbyggdaspotlights i samband med projekteringen. Generellt görs plats förelkablar och dosor i konstruktionernas installationsskikt.Spotlights med stor inbyggnadshöjd får inte plats i ett normaltjocktinstallationsskikt. Det finns två möjligheter att använda dessaspotlights utan att göra hål i ångspärren och därmed förstöralufttätningen. En möjlighet är att bygga ett tjockare installationsskikt.En annan möjlighet är att förse innertaket med ettnerpendlat tak där spotlights kan placeras. Inbyggda spotlights ärsannolikt ett modefenomen som inte håller hela byggandenslivstid. Därför bör den fasta belysningen inte byggas djupt in ikonstruktionerna.

Energiprestanda ochtermisk komfortEnergiprestandan för Isover Multi-Comfort House håller passivhusnivå.Principen i passivhus är att uppvärmningsbehovet är så litet attuppvärmningsenergin kan tillföras via ventilationsluften. Det krävermycket bra byggnadsdelar och komponenter med låga U-värden samtett lufttätt klimatskal. Effektbehovet är max 10 W/m 2 för flerbostadshusi kustnära delar i Södra Sverige och uppvärmningsbehovet är max15 kWh/m 2 och år som ett projekteringsmål baserat på standardförutsättningar.På andra håll behövs lite mer energi och större effekt. Manfår även se upp med kallstrålning och kallras från fönster för att säkerställakomforten.Klimatskal och komfortVi har valt att dela upp Sverige i fem zoner vilket är illustrerat i figuren“Sverige indelat i fem klimatzoner”. Ventilationsförlusten stigerbetydligt ju längre norrut i landet man kommer. Däremot går det attanpassa klimatskalets isoleringsnivå till allt kallare klimat. Har mant.ex. en byggnad som är dimensionerat för att fungera i Skåne, ska ettmotsvarande hus i t.ex. Dalarna eller Västerbotten ha 50 % lägreU- och ψ-värden. Multipliceringsfaktor för U- och ψ-värden för alla femzoner finns i tabellen nedan.Fördelen med att anpassa klimatskalet till aktuellt klimat innebär attbyggnaderna kommer att få samma förutsättningar för termisk komfortoch komforten kommer att upplevas på samma sätt oavsett ort.Termisk komfort är svårast i samband med fönster och dörrar –speciellt höga fönsterrutor – där en lämplig gräns för att undvika kallrasuppnås om temperaturskillnaden mellan inneluften ochfönsterrutans invändiga yttemperatur är högst 2°C. I samband mednormalhöga fönsterrutor kan större temperaturskillnad accepteras urkomfortsynpunkt, men större temperaturskillnad är enkonsekvens av sämre U-värde som kan bli problematisk förenergiprestandan.Harmoniska konstruktionerLiten temperaturskillnad mellan inneluften och fönsterrutans invändigayttemperatur är ett bra projekteringsmål för alla fönster och dörrareftersom det blir lättare att skapa harmoniska fasader utan extrematjockleksskillnader mellan fönster och ytterväggskonstruktion.EffektbehovEffektbehovet blir större i norra Sverige jämfört med södra Sverige. Detberor på att ventilationen kräver mer energi för att värma upp luftenefter den passerat värmeväxlaren. Värmeåtervinningen på minst80 % värmer luften till 80 % av skillnaden mellan rumstemperatur ochdimensionerande vinterutetemperatur. I södra Sverige klarar värmeväxlarenatt värma upp luften till ca. 14°C och i norra Sverige upp tillca. 10°C. Infiltrationen genom små otätheter och att dörrar öppnas ochstängs samt användning av köksfläkt utan värmeåtervinning kräverockså mer effekt i norra Sverige än i södra Sverige. Behovet avavfrostning i värmeväxlaren stiger också ju längre norrut i landet mankommer vilket kräver extra effekt.Sverige indelat i fem klimatzoner543Säve21Gränserna är ungefärliga.MultipliceringsfaktorZon Temperaturskillnad Faktor för Faktor förrumstemperatur temperatur- U- och- utetemp °C skillnad ψ-värde1 (20 - (-10)) = 30 1 12 (20 - (-15)) = 35 1,16 0,863 (20 - (-20)) = 40 1,33 0,754 (20 - (-25)) = 45 1,5 0,675 (20 - (-30)) = 50 1,67 0,6028Transmissionsförlusten styrs av U-värdet (och ψ-värdet)och temperaturskillnaden.När transmissionsförlusten ska vara densammaoavsett ort får U- och ψ-värdena vara drygt 1,5 gångerbättre i norra Sverige jämfört med södra Sverige.

Energiprestanda och termisk komfortParameterIsover Multi-Comfort HouseProjekteringsmål/börvärdeför bostäderSpecifik effekt vid DVUT/DITBeroende på dimensionerandeutetemperatur, se tabell “Fem klimatzoner”Tillägg för småhus upp till 200 m 2 2 W/m 2Specifik energi vid DVUT/DITTillägg för uppvärmning av småhus upp till 200 m 2Ca. 30-40 kWh/m 2 •år varav 15-25 kWh/m 2 •år till uppvärmningberoende på ort, ca. 15 kWh/m 2 år till varmvatten10 kWh/m 2 •årFrivärme (värme från personer och elektriska apparater) 2 W/m 2Termisk komfortLägsta yttemperatur på höga fönsterrutor och dörrarvid DVUTDimensionerande innetemperatur DIT18°C dvs 2°C under innetemperaturen20°C vid dimensionering av specifikt effektbehov21-23°C förväntad specifik energianvändningVentilationssystemets värmeåtervinning Minst 80 %Tilluftstemperatur Max 51°CNormaldrift max 35°CLufttäthet enligt EN-SS 138290,6 luftomväxling per timmeEnergiprestanda, energirelaterade parametrar och termisk komfort.DVUT: Dimensionerande Vinter Ute Temperatur.DIT: Dimensionerande Inne Temperatur.Fem klimatzonerZon Ort Dimensionerande Specifikt Specifiktvinterutetemperatur effektbehov effektbehovDVUT96 flerbostadshus småhus1 Lund, Visby över -10°C 10 W/m 2 12 W/m 22 Ronneby, Växjö, Kalmar, Västervik, Säve, Såtenäs,Linköping, Norrköping, Södertälje, Stockholm/Bromma -10°C till -15°C 11 W/m 2 13 W/m 23 Jönköping, Karlstad, Uppsala -15°C till -20°C 12 W/m 2 14 W/m 24 Falun, Malung, Sundsvall, Östersund, Umeå -20°C till -25°C 13 W/m 2 15 W/m 25 Sveg, Lycksele, Jokkmokk, Luleå, Kiruna under -25°C 14 W/m 2 16 W/m 2Fem klimatzoner för Isover Multi-Comfort House beroende på dimensionerandevinterutetemperatur, baserat på DVUT96 i SS-EN ISO 15927-5:T1:2007(utkast).I skrivande stund är det oklart hur gamla DUT 20 kommer att bli ersatt av nyaDVUT. Tillsvidare används DUT 20 i praktisk projektering.

Frivärme är värme från elektriska apparater och människor. Man kanräkna med ca. 4 W/m 2 som förväntat värde. 2 W/m 2 bör användas föratt säkerställa tillräcklig uppvärmning om man har få apparateroch/eller vid ett senare tillfälle skaffar mer energieffektiva apparaterän de bästa som finns idag.Uppvärmning av ventilationsluften till 35°C ger vid en luftmängd på0,35 l/s•m 2 boyta en absolut maxgräns på 6,4 W/m 2 som kan tillförasrummen via ventilationssystemet. Dessa 6,4 W/m 2 + frivärmen på2 W/m 2 ska täcka transmissionsförlusten, infiltrationen och naturligventilation till följd av att ytterdörrar används. I praktiken fungerardetta i flerbostadshus, men i villor är det tveksamt att man klarar sigutan extra värme i de fåtal dygn som statistikt sett inträffar varjevinter. Vid frivärme på 4 W/m 2 ska alla byggnader i stort sett klara sig,men då finns det ingen marginal.Extra värme kan vara nödvändigt för att säkerställa rumstemperaturenunder extremt kalla dygn. Hur mycket extra effekt som behövsunder ett fåtal extremt kalla dygn varierar från ort till ort, men somtumregler kan man beräkna 25-30 % extra.Extra effekt behövs också i perioder med normala utetemperaturerom man vill öka rumstemperaturen inom en begränsad tid en gråvädersdag.Extra effekt behövs också om man vill garantera en lägsta rums-temperatursom är högre än 20°C. Det är trots allt lite effekt som behövs.En bostad behöver kanske bara använda en extra värmare på 300-500 W i dessa situationer. Många passivhus i Tyskland har ett traditionelltvärmeelement i vardagsrummet, men de boende uppleveratt det ”aldrig” används.Effektbehov i flerbostadshusFlerbostadshus har lägre effektbehov än småhus. Den viktigasteorsaken till detta är att man behöver differentiera effektbehovet ilägenheterna och tillåta mer effekt i gavellägenheter/gavelhusen iradhusbebyggelser som har större andel klimatskal än mellanlägenheterna/mellanhusen.Ramen för transmissionsförlust, infiltrationoch naturlig ventilation kan differentieras från genomsnittet på10 W/m 2 till 8-12 W/m 2 : gavellägenheterna/gavelhusen kan få upp tillsamma effektbehov som ett småhus.EnergianvändningEnergianvändning består av flera delar som bör beaktas var för sig.Energianvändning till uppvärmning och varmvatten effektiviseras påolika sätt. Enbart vid effektivisering av energianvändning till bådeuppvärmning och varmvatten nås en hållbar nivå. Energianvändningentill uppvärmning på max 15-25 kWh/m 2 och år ska betraktassom förväntat värde eftersom det än så länge inte finns tillräckligerfarenhet i Sverige för att säkra projekteringsmål kan fästställas.Beräknad och uppmätt energianvändningObservera att max 15-25 kWh/m 2 och år beroende på ort till uppvärmningför flerbostadshus motsvarar ett beräknat medelvärde baseratpå standardförutsättningar. Uppmätta värden för identiska bostäderi samma byggnadskomplex kommer att variera beroende på aktuelltbrukarmönster. Variation från 6-7 kWh/m 2 och år till25-30 kWh/m 2 och år förväntas. Ett förväntat brukarmönster föridentiska lägenheter kan se ut som vissa i diagram “Specifik ochuppmätt energianvändning, uppvärmning”. Därtill kommer variationerfrån år till år som orsakas av variation i vädret.Individuell variationEnergianvändning till Energianvändning tilluppvärmning blir hög vid: uppvärmning blir låg vid:hög rumstemperatur låg rumstemperaturenergialstrande apparater energialstrande apparaterär få och effektiva och är många och ineffektivaanvänds liteoch används mycketom man inte behovsstyr om man behovsstyrventilationenventilationenom man är få personer och om man är många personerinte mycket hemma och mycket hemmaVanliga orsaker till att energianvändningen varierar.30Man projekterar alltså traditionellt utan marginal. Därför ska kravetpå exempelvis max 15 kWh/m 2 och år i södra Sverige tolkas som ettmaximalt förväntat medelvärde under ett normalår.SolinstrålningMålet för energiprestanda kräver också att man har möjlighet attutnyttja solinstrålningen optimalt. Finns det däremot andrabyggnader m.m. som skuggar kommer energianvändningen att blistörre även om byggnaden kan fungera vid samma låga effektbehovsom passivhus.

Effektbalans för Isover Multi-Comfort HouseMed dessa jämna steg får man som tumregel 10 W/m 2 som ram för transmissionsförlust och luftinfiltrationsförlust iflerbostadshus oavsett ort. Motsvarande blir siffran 12 W/m 2 för småhus.Ventilationsförlusten stiger vid lägre utetemperaturer. Upp till 20 % av ventilationsluftens energi återvinns inte.Högre avisningsfrekvens ger också större förlust.Användning av köksfläkt utan möjlighet till värmeåtervinning kräver också energi.Specifik och uppmätt energianvändning, uppvärmningkWh/m 2 och årochFörväntad energianvänding för identiska lägenheter under ett normalår i södra Sverige.OBS! Energianvändningen är inte ett maxvärde som ska rymma individuell variation på samma sätt som BBR’sspecifik energianvändning. Energianvändningen är en sekundär projekteringsparameter, där man först och främst optimerarbyggnadens väderstreck, fönsterstorlek och fönsterplacering. Det finns idag för få svenska passivhus för att fästställaprestanda med rimlig säkerhet.

LjudprestandaTabell 3 Ljudklassernas benämningLjudklassABMycket goda ljudförhållandenGoda ljudförhållandenEtt Isover Multi-Comfort House kombinerar passivhus med godljudprestanda.Boverkets Byggregler, BBR, ställer vissa minimikrav för ljudisoleringsom skydd mot oacceptabla förhållanden. Tyvärr är detinte samma sak som bra ljudförhållanden och många uppleverljudisoleringen som otillräcklig i befintliga byggnader. Vissa oroarsig för om man stör grannarna och andra retas av grannar sominte tycks visa hänsyn. Dessutom har utomhusbuller, speciellt trafikbuller,i vissa områden blivit ett allt större problem.Ljudproblematiken är känd sedan ett antal år och ljudstandardernaSS 25 267; Bostäder, och SS 02 52 68; Vårdlokaler, undervisningslokaler,dag- och fritidshem, kontor och hotell, utarbetadesmed fyra nivåer för ljudförhållanden. Standarderna anger kravi de 4 ljudklasserna; A, B, C och D, där A är den bästa och Cmotsvarar minimikraven i BBR.Generellt innebär det en förbättring på 4 eller 5 dB (decibel)mellan varje ljudklass beroende på vad de enskilda kraven gäller.Exempelvis har en yttervägg eller en lägenhetsskiljande vägg iljudklass B en ljudreduktion på 57 dB och i ljudklass C 53 dB. Enförbättring på 4-5 dB motsvarar vad man skulle uppfatta som enväsentlig förbättring. En skillnad på 10 dB motsvarar en halveringeller fördubbling av ljuden.Ljudklass B eller bättreIsover Multi-Comfort House har hög ljudkomfort. Isover i Europahar tagit fram en ljudkomfortstandard för bostäder eftersom detinte finns en gemensam EN-, eller ISO-standard på området.Sverige är ett av de få länder som har en ljudstandard medfler klasser och som dessutom används i praktiken. Isovers ljudkomfortstandardmotsvarar ljudklass B för ljudreduktion ochinstallationsbuller, men har avsevärt strängare prestanda på stegljudsnivå.De stränga kraven på stegljudsnivå är nödvändiga föratt säkerställa ostördhet utan att de boende ska visa särskildahänsyn i samband med vardagliga aktiviteter.CDLjudprestandaAcceptabla ljudförhållandenLåg ljudstandardLjud; ljudklass B eller bättreLjudreduktionLägenhetsskiljande väggar och mellanbjälklagMellanväggar och mellanbjälklag inom bostadenYtterväggar och takEfterklangstidStegljudsnivåLägenhetsskiljande mellanbjälklagMellanbjälklag inom bostadenLjud från ventilationsanläggning och andra installationer1) Kravet är strängare än det som gäller för ljudklass B.Nivån är nödvändig för att säkerställa ostördhet utanatt de boende ska visa särskilda hänsyn i sambandmed vardagliga aktiviteter.Eftersom många arbetar skift och därmed behöver vila på olikatider av dygnet är det viktigt att bostädernas ljudprestanda är påtopp. Hög prestanda på stegljudsnivå innebär att man kan gå ihögklackade skor, rumstera med möbler och stora leksaker, städamed mera utan att det hörs i våningen under.I tabell “Ljudprestanda” finns ljudkraven för Isover Multi-ComfortHouse bostäder.I normalfallet krävs ljudklass B eller bättre och i särskilda fallljudklass A. I ljudstandarderna är ljudklasserna kopplade tillanvändning i olika nivåer av utomhusbuller på så sätt att byggnaderi ljudklass A och B kan fungera i områden med mer utomhusbullerän ljudklass C. Men det ska inte uppfattas så att manenbart kan ha nytta av ljudklass A och B i bullerutsatta områden.Tvärtom är hög ljudprestanda en god garanti för komfortablaljudförhållanden i framtiden.32

Komfortnivå i Isover Multi-Comfort HouseKomfortnivå i Isover Multi-Comfort HouseDagens minimikrav i BBRFörekommer i många äldre byggnaderIsover Multi-Comfort HouseProjekteringsmål/börvärdeför bostäderLjudreduktion utan/medkorrektionstermen C50-3150≥ 63/57 dB≥ 45/40 dB≥ 63/57 dBca. 0,5 sekMed korrektionstermen C50-2500≤ 40 dB 1)≤ 50 dB 1)Max 20-25 dB (A) i sov- ochuppehållsrum

Isover Multi-ComfortHouse - LathundExploatering• Exploatera området så alla byggnader får möjlighet till att utnyttja solinstrålningenPlanering och förprojektering• Välj en byggnadsform och placering med bästa möjlighet till lågenergianvändning - kompakt form är gynnsam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 16• Ouppvärmda vindfång och inglasade uteplatser är bra lösningarsom minskar energibehovet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 16• Ett välisolerat klimatskal är ca. 300-400 mm tjockt i södra Sverigeoch ca. 450-600 mm tjockt i norra Sverige beroende på byggnadsstorlek,kompakthet och aktuell ort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 16• Kontrollera effektbehovet jämfört med prestanda• Placera installationer nära varandra, gärna kring installationsrum/-schakt för tillgänglighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 26• Beakta om solvärme ska ingå i varmvattenberedning såsolfångarna planeras in i byggnadsdesignen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 26Projektering• Välj konstruktionslösningar med U-värden som beräknades vidförprojekteringen med möjlighet till tjockleksjustering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . IsoverBoken• Välj en konstruktionsvariant som motsvarar minst ljudklass B . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . IsoverBoken• Ventilationskanaler ska isoleras för att få fram all energi till önskad plats . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 24• Tänk på lufttätheten, ångspärren ska placeras indragen och nödvändigagenomföringar i lufttäthetsskiktet ska planeras och mothåll byggas in. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 22• Välj fönster och solskyddssystem som passar till husets design- allt är möjligt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 6• Välj glastyp och kombinationer där av så risken för kallras och kallstrålning undviks . . . . . . . . . . . . sid 18• Välj detaljer med lågt ψ-värde och bra ljudprestanda dvs detaljer därflanktransmissionen bryts, fogarna är täta och stela förbindelser undviks . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 14• Välj ventilationssystem med en återvinningsgrad på minst 80 % . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 24• Om separat värmesystem önskas till till exempelvis golvvärme, minimera den tillsmå väl valda ytor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 9• Beräkna effekt- och energianvändningen och jämför med prestanda• Gör eventuellt justeringar för att nå energimålenUtförande och kontroll• Information till alla hantverkare om lufttäthetens betydelse för denfärdiga byggnadens komfort och energiprestanda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 23• Koncentrera arbetet med lufttätning till en liten grupp och låt gruppenfå tid att studera och prova alla svåra eller annorlunda moment . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 23• Utför tryckprovning innan ångspärren m.m. täcks så att fel kan åtgärdas. . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 23BoendetUtarbeta en manual för husets drift med följande information:• Individuellt bruksmönster har avgörande betydelse för de faktiska energikostnaderna.• Om det finns ouppvärmda rum som vindfång och inglasade balkonger ska det framgå tydligt avinformationen så de boende inte av misstag börjar värma upp dessa rum.• Vädring är normalt inte nödvändigt.• Eventuell golvvärme är enbart för komfort.• Instruktion kring ventilationsanläggningens skötsel och underhåll, ventilationen kan behovsstyras.34

ReferenserPassivhusstandardKravspecifikation för passivhus i Sverige - Energieffektiva bostäderForum för energieffektiva bostäder www.energieffektivabyggnader.seLufttäthetSS-EN 13829 Byggnaders termiska egenskaper - Bestämning avbyggnaders lufttäthet - Tryckprovningsmetod (ISO 9972:1996,modifierad)LjudstandardSS 25267:2004 Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader- Bostäder och SS 25268 :2007 Byggakustik - Ljudklassningav utrymmen i byggnader - Vårdlokaler, undervisningslokaler,dag- och fritidshem, kontor och hotellInnemiljöDanvak Grundbog Varme- og klimateknikAndra publikationer från IsoverIsoverBokenBuilt for the future - The Isover Multi-Comfort House (Toolbook)www.isover.seBuilt for the future– The IsoverMulti-Comfort HouseHandboken visar konstruktioner, detaljer och lösningar som är vanligai Tyskland, Österrike och Schweiz. Dessa konstruktioner kan getill inspiration i Sverige, men i samband med effekt- och energiberäkningarfår man vara försiktig med de redovisade värdena.Konstruktionsdetaljernas ψ-värden är beräknade utifrån den tyskaberäkningsmetodiken, där man använder utvändiga byggnadsmått.ψ-värden för byggnadsdetaljer som t.ex. yttervägg-grund elleryttervägg-tak är mycket små och ibland negativa. Dessa ψ-värdenfår inte användas i svensk beräkningsmetodik, där invändiga byggnadsmåttanvänds.Bra planering är grunden till energieffektivitet.

Besök vår hemsida!Du är välkommen att besöka vårhemsida för mer information ochgoda råd! www.isover.se.Isover Scandinavia Marketing 2008-03 (MIA). Tryck: Ljungbergs Tryckeri, Klippan.Vissa av bilderna och personerna i brochyren har ingen direkt koppling till innehållet.