Riksorganisationen Folkets Hus och Parker (pdf 131 kB) - Regeringen

Riksorganisationen Folkets Hus och Parkers (FHP) remissyttrande överfilmutredningen ”Vägval för filmen”.Folkets Hus och Parker (FHP) är en riksorganisation för Folkets Hus, folkparker, nöjesparker och festivaler ihela Sverige. FHP har över 600 medlemmar som sammanlagt tar emot 50 miljoner besökare per år.Medlemmarna i FHP ger en möjlighet för hela landet att ta del av kultur, nöje och möten. Organisationenbygger på delaktighet och ideellt engagemang.Filmutredningens uppdrag är att lämna förslag till hur de filmpolitiska insatsernaska finansieras och utformas när nuvarande filmavtal upphör vid utgången av2010. Den utveckling som beskrivs i kapitel 2 ”Utveckling på filmområdet” är välbeskriven och för filmavtalets parter en välkänd verklighet. Det störstaproblemet med nuvarande filmavtal är underfinansiering. Detta problem var väldokumenterat i samband med 2006 års filmavtal och är det nu, inför ett nytteventuellt filmavtal. Trots denna kunskap kan vi konstatera att några påtagligainitiativ för att komma till rätta med detta problem inte har gjorts underinnevarande avtalsperiod. Det är för alla parter uppenbart att ska flerbranschaktörer ansluta sig till ett filmavtal måste skatteincitament föreslås. Denhistoriska bakgrunden till utvecklandet av nuvarande filmavtal är de förändringarav till exempel mervärdesskatt som genomförts. Det är regeringen och dessfilmpolitik som i denna fråga har möjlighet att ta initiativ för att breddafinansieringen av filmavtalet. Några sådana initiativ har inte tagits. Därföråterkommer filmutredningen till de grundläggande problemställningar somfilmavtalets parter brottades med 2006.FHP anser att filmavtalet är underfinansierat och att staten måste öka sin andelav finansieringen av ett eventuellt nytt filmavtal.SF bio MonopolUnder rubriken Sammanfattning och Utmaningar för svensk film skriverutredaren; ”På den svenska biografmarknaden dominerar i dag SF-koncernenstort. Biografägaren SF Bio har vad som kan betecknas som monopol och inomdistributionen av svensk film har SF Film stora marknadsandelar. Det finns enoro bland distributörer, producenter och konstnärliga upphovsmän för vad dettapå sikt kan innebära för svensk film och filmbransch. Monopol är aldrig gynnsamtför en marknad.” FHP instämmer och välkomnar denna tydliga beskrivning avden svenska biografmarknadenI avsnittet Utveckling på filmområdet beskrivs den utveckling som idag innebäratt SF har en monopolställning på biografmarknaden. I detta avsnitt saknas en1

eskrivning av Cross Medias betydelse för biografmarknaden. SF Bio är en del avBonnier koncernen som finns inom filmproduktion, filmdistribution, radio och TVbranschen, bokbranschen med mera. Denna situation skapar ingångströsklarsom allvarligt försvårar en sund konkurrens och marknad. På biografmarknadenhar SF Bio i landets storstäder över 90 procents marknadsandel. Utredarenskriver att ”filmpolitiken har möjlighet att balansera vissa konsekvenser av denstarka ägarkoncentrationen på den svenska biografmarknaden, genom att stödjaen kvalitativ svensk filmproduktion samt de alternativa och det ideellaengagemang för filmen som finns på många håll”. Trots denna analys saknaskonkreta förslag för ökat stöd till visningsorganisationer eller andraomprioriteringar för balansera SF:s dominans. Det är mycket anmärkningsvärtatt Filminstitutet och regeringen förhållit sig så passiv till den monopolliknandesituation som råder på biografmarknaden. Några påtagliga satsningar på dealternativ som finns i form av komplementbiografer, kvalitetsfilmsnätverk ochvisningsorganisationer har inte gjorts. För att öka mångfalden krävs biografermed annan repertoarpolitik och nya visningsformer som kan komplettera dettraditionella och kommersiella utbud som kännetecknar SF bios repertoar.FHP anser att det bör inrättas ett utökat biografstöd, ett stöd till”arthousebiografer” (komplementbiografer) under förutsättning att ävenkommunen stödjer verksamheten.3. Inriktning på de framtida insatserna för filmenUtredningen skriver ”utveckla biografens roll som kulturell mötesplats i helalandet”. Utredningen skriver vidare ”Digitalisering bör mot denna bakgrund ses iett bredare kulturpolitiskt och tillgänglighetspolitikiskt perspektiv”. Detta synsättpå biografens framtida roll är spännande och FHP stödjer denna inriktning. Detär viktigt att detta synsätt omfattas och implementeras i Svenska Filminstitutetsstödformer och uppdrag. Det är önskvärt att detta synsätt på biografens rollinordnas i ett bredare kulturpolitiskt perspektiv och inte enbart i ett filmpolitisktperspektiv. Idag är SFI:s uppdrag film i ett något begränsat perspektiv.Alternativt innehåll som konserter och operaföreställningar på biograf är inteSFI:s uppdrag. Musik och teater är en fråga för kulturrådet.FHP anser att nuvarande uppdelning och ansvarsfördelning mellan StatensKulturråd och SFI är förlegad och behöver luckras upp för att släppa lossbiografen som en mötesplats för kulturupplevelser.4.1 Förutsättningar för ett nytt avtal2

Utredningen skriver att avtalsmodellen allt mer ifrågasätts både av avtalsparteroch andra intressenter inom filmbranschen. Detta påstående är riktigt men harsin orsak i att avtalet är underfinansierat. Statens bidrag har visserligen ökat,men marginellt och tillkommande parter i 2006 avtal har bidragit med mycketlite. Utredaren har dessutom fått i direktiv att inte lämna ofinansierade förslag.Ett filmavtal eller en helstatlig filmpolitik behöver innehålla mer resurser. Dettaär grundproblemet.FHP är i grunden positiv till ett fortsatt filmavtal. Filmavtalets huvudsakligapoäng är att branschens aktörer tillsammans tar ansvar för helheten. Varje partförsöker förstå och sätta in sin verksamhet i ett gemensamt sammanhang.Avtalsmodellen kan upplevas sluten, men deltagande parter har en stor kunskapoch erfarenhet som alltid finns nära till hands vid förhandlingar och beslut. Enovärderlig förutsättning för balanserade beslut och utveckling. Dessutom harregeringen alltid möjligheter och korrigera och utveckla filmpolitiken genom attanslå resurser för särskilda ändamål. En möjlighet som i alltför liten grad haranvänts.FHP förespråkar ett fortsatt branschfilmavtal.4.1.1. Branschparternas inställning till en fortsatt avtalsfinansieringUtredningen konstaterar att deltagande parter i det närmaste har ställtultimativa krav på ett nytt filmavtal. Utredaren sammanfattar dessa krav i 3punkter (se sid 100). Dessa krav är mer eller mindre kända från avtalsomgången2006. Dessa krav har inför ett nytt avtal inte varit utsatta för förhandling mellanfilmavtalets parter som varit brukligt tidigare avtalsomgångar. Denna gång harutredaren valt att konstatera att det inte är möjligt med en förhandlingsomgång.FHP är dock inte förvånad över utredarens slutsats. Då utredaren inte harmöjlighet att föreslå utökade satsningar och/eller nya skatteincitament så förblirsituationen status quo. Detta problem beskriver utredaren på följande sätt;”Filmutredningen saknar, som påpekats, mandat både för ofinansierade förslagom ökade statliga insatser och för förslag som rör regleringar för att motverkaillegal fildelning och liknande. Det kan dock konstateras att en offensiv ochmålmedveten hållning från statens sida i dessa frågor skulle kunna förbättraförutsättningarna för en fortsatt avtalsmodell – i den mån ett fortsatt filmavtalanses värt att eftersträva.”FHP konstaterar att med det mandat till förhandlingar som regeringen gettutredaren så saknades förutsättningar för verkliga förhandlingar. Det vilar ettstort ansvar på regeringen för att ett nytt filmavtal inte framförhandlades.3

4.2 Konsekvenser av ett oförändrat statligt filmstöd omavtalsfinansieringen upphörUtredaren beskriver konsekvenserna om filmavtalet skrotas utan att staten ökarsitt anslag till filmpolitiken. Resurserna till olika stöd kommer att halveras, vilketav allt att döma leder till att färre svenska filmer produceras. Färre antalsvenska filmer skulle allvarligt påverka hela film- och biografbranschen på ettoerhört negativt sätt. Hårdast slår detta mot mindre biografägare. Dessutomskulle amerikansk films dominans öka påtagligt.FHP anser att ett scenario utan att staten kompenserar bortfallet från parternasbidrag är en närmast otänkbar situation.4.3 Filmpolitik utan filmavtal – utökat statligt filmstöd och höjdmervärdesskatt på biografföreställningarFilmutredningen förespråkar höjd mervärdesskatt på biljettpriset på biografbesökom nuvarande filmavtal avskaffas. Höjd mervärdesskatt innebär ökade intäktertill staten som kan användas för att bl.a. kompensera biografavgiften.FHP stödjer utredningens förslag under förutsättning att nuvarandemervärdesskatteregler för allmännyttiga ideella föreningar inte förändras.5. En ny svensk filmpolitikUtredaren föreslår ett mer fönsterneutralt stödsystem för svensk filmproduktion.Utredaren förespråkar att kravet på biografdistribution ska slopas för stöd tilllångfilm. De digitala distributionsmöjligheterna möjliggör för nyakonsumtionsmönster. Detta måste bejakas. För att möta utvecklingen och bidratill ökad filmkonsumtion måste ett medborgarperspektiv anläggas. För denenskilde medborgaren ökar möjligheterna att få ta del av film om den digitalateknikens olika distributions- och visningsmöjligheter utnyttjas.Men dagens biograf/distributionsmarknad är starkt begränsad till endominerande aktör. Utredningen beskriver detta förhållande på följande sätt;”Många filmskapare ser dessutom ett problem i att man numer i princip ärhänvisad till en biografägare och ofta en distributör i samma koncern för filmenslansering i Sverige. Det riskerar att på sikt leda till anpassning och minskadmångfald i utbudet av svensk film.”Samtidigt kan ett fönsterneutralt stödsystem få som konsekvens att distributöroch biografägare kan välja att lansera filmen på ett sätt som utesluter flertaletbiografer från möjligheten att visa filmen. Distributören och biografägaren nöjer4

sig med storstädernas biografer medan resten av landet får nöja sig med VODoch digital nedladdning.FHP anser att om kravet på biografdistribution ska upphöra för stöd till långfilmså måste detta få konsekvenser för hur ett kommande filmavtal ska finansieras.5.1.1 Stöd till värdefull svensk filmproduktionDet är viktigt att filmer som får förhandsstöd görs tillgängliga i digitalt format.Det ska inte vara en fråga som ska avgöras av distributören.FHP anser att det i villkoren för att få förhandsstöd ska medfölja krav på attfilmen görs tillgänglig i digitalt format på bio.Stöd till åtgärder mot olovlig hantering av filmIllegal fildelning är ett betydande problem för landets biografer. Så länge somalternativet till nedladdning är en lång väntan på många gånger repiga filmkopiorlockas tyvärr delar av publiken till olaglig nedladdning. Därför behöversatsningen på att digitalisera bio-Sverige komma igång. Publiken är beredd attbetala för bra filmupplevelser, förutsatt att den får se färsk film med högkvalitet. Ipred - lagens införande har haft en bra påverkan på attityden till illegalnedladdning, men det behövs fortsatt arbete med att informera allmänheten omupphovsrättens idé.FHP anser att filmavtalet även fortsättningsvis ska finansiera åtgärder motolovlig hantering av film.5.1.2 Stöd till distribution och visning av värdefull filmFilminstitutets handlingsplan för insatser inom biograf- och distributionsområdet2008-2010 är till stora delar ett bra dokument. Dock anser FHP attvisningsorganisationernas arbete med att upprätthålla och utveckla enbiografstruktur i hela landet inte tillräckligt har uppmärksammats och värderats.Detta ska ses i sammanhanget om att utveckla biografen till ”en kulturensmötesplats”.Utredningen föreslår en nationell satsning på digitala biografer.Utredaren skriver ”Man bör alltså anlägga ett bredare kulturpolitiskt ochtillgänglighetspolitiskt perspektiv på denna fråga. Med en viss ambitionsnivå kandetta bli en av de viktigaste infrastruktursatsningarna inom kulturområdet påflera decennier.5

Om en nationell digitaliseringssatsning får en bredare inriktning och omfattningän enbart film kan det motivera samverkan mellan Filminstitutet och Statenskulturråd.”FHP instämmer i ovanstående förhållningssätt och välkomnar förslaget tillnationell satsning på digitala biografer.FHP anser att en omfördelning av befintliga resurser för digitalbiosatsning ärotillräckligt. Staten bör göra en särskild satsning på att stödja digitaliseringen avbiografer.FHP anser att biografer på mindre orter och så kallade komplement- biografer istörre städer ska få möjlighet att söka stöd.FHP anser att tidpunkten för en satsning är nu. Utredningen förespråkar entidpunkt då en satsning kan påstås vara kostnadseffektiv och så långsiktig sommöjligt. Idag har biografbranschen enats om teknisk standard och hurprisutvecklingen kommer att bli är svårt att bedöma. Orsaken till att Sverige harrelativt få DCI-godkända digitala biografer beror bland annat på denmonopolsituation som råder i Sverige. Det finns ingen anledning för SF att tainvesteringen nu då ingen konkurrent utmanar SF i visningskvalitet. Dessutomfår SF all den film som de önskar och har inget större behov av att visaalternativt innehåll. Det gör att den digitala utvecklingen går långsamt i Sverige.Det finns ingen anledning för staten att låta SF bestämma den digitalautbyggnadstakten.Bristen på ett aktuellt och attraktivt kulturutbud i landets mindre biografer hotarderas existens. Genom att digitalisera dessa biografer stärks förutsättningarnabåde för att få aktuell film samt ett brett alternativt innehåll, exempelvisdirektsända opera- och teaterföreställningar. Den statliga satsningen på ensnabb bredbandsutbyggnad banade väg för ett brett teknik-kunnnande ochteknikanvändande i landet. På samma sätt kommer en statlig satsning på digitalabiografer att innebära ett lyft för att stärka och utveckla den kulturellademokratin. Digitala biografer banar också väg för interaktiva konferenser, meddeltagare från hela landet och övriga delar av världen. Den digitala utvecklingenav biografverksamhet bidrar till att skapa en bättre miljö och hållbart samhälle.FHP anser att stödet till digital biografutveckling bör påbörjas snarast och att detbehövs en statlig satsning för att finansiera utbyggnaden. Stödet ska gå tillbiografer utanför storstäderna och till komplementbiografer i storstäderna.Stödet till regionala resurscentrum för film och video kan omfattas av eneventuell ny modell för det statliga stödet till regional kulturverksamhetI kulturutredningen föreslås en ny modell för statligt stöd till regionalakulturinstitutioner. I förslaget föreslås att stödet till regionala resurscentrum skaingå i den nya modellen. Även andra stöd som SFI handlägger har varit föremålför diskussion om att ingå i den s.k. portföljmodellen. Utredaren ställer sigskeptisk till att andra stöd ska ingå i portföljmodellen. FHP välkomnar detställningstagandet. Den unika med biografmarknaden är att det finns ett så stort6

ideellt nätverk av biografaktörer och att dessa finns organiserade ivisningsorganisationerna. Dessa nätverk fungerar nationellt och är ett aktivt stödför de lokala föreningarna. Vid fördelning av stöd har visningsorganisationernaen unik kunskap och överblick över den aktuella situationen för föreningarna. Enökad regionalisering får inte äventyra den ideella struktur som idag finns. Detfinns ingen anledning att regionala resurscentrum ska övertavisningsorganisationernas roll och funktion.5.3. Ett vägval för filmenUtredaren skriver;”Framgångar kommer dock inte gratis. De kräver inte bara talang och kompetensutan också ekonomiska resurser. Dessa resurser är i dag otillräckliga för en merlångsiktig och bärkraftig utveckling. Med en höjd ambitionsnivå och störremålmedvetenhet också i den svenska filmpolitiken skulle, enligt Filmutredningensbedömning, svensk film kunna skörda ytterligare betydande framgångar. Underförutsättning att svensk films betydelse får ett större erkännande i den svenskakulturpolitiken är utsikterna i dag exceptionellt goda för en ny storhetstid försvensk film.”Utredningen ” Vägval för filmen” genomsyras av konstaterandet att dagensfilmpolitik är underfinansierad. Samtidigt finns en förhoppning om en ökadambitionshöjning från statens sida. Utredningen våndas på var och varannansida genom att konstatera att det saknas resurser och att man inte få kommamed ofinansierade förslag. I utredningens direktiv saknas filmpolitiskaframåtsyftande initiativ för att bryta dödläget.7. Svenska Filminstitutets roll m.m.FHP anser att det behövs ett närmande mellan filmpolitiken och kulturpolitiken.Därför behövs en översyn om hur ett ökat samarbete mellan Kulturrådet ochFilminstitutet kan utvecklas och förbättras.För Riksorganisationen Folkets Hus och Parker,Annika NilssonOrdförande7