Aug -07.pmd - Korpögat

KORPÖGATT o r s å k e r s S o c k e n t i d n i n gÅrgång 5 Augusti 2007 Pris 10:-Ett knepigt äktenskapDå Torsåker genom kommunsammanslagningenvigdes samman med Hoforsfick Torsåkersbönderna försöka levaihop med moskvatrogna ärkekommunister.Gamla folkvisor från Torsåker skulleplötsligt börja sjungas i samma tonartsom Internationalen och förutsättningarnaför ett lyckligt äktenskap var intesärskilt stora. Nu blir de speciella förhållandenai Hofors under 1900-taletföremål för historisk forskning.Sidan 23Tjänstemän på egen nivåSockenlapparna hade en mycket speciellställning i det svenska bondesamhället.Avskydda av myndigheterna samtidigtsom den svenska allmogen respekteradedem på ett alldeles speciellt sätt.Johnny i Ålbron ger oss historien omTorsåkers sista sockenlappar – Wijbylappenoch Lappmor.Sid 24-26Högervridning av värsta slagAlla som hade körkort i september 1967glömmer aldrig dagen H. En mycketspeciell dag där svenska folket tvingadesbörja tänka spegelvänt i trafiken. Det gickbättre än de flesta hade trott. Idag 40 årsenare gör vi en tillbakablick på dagen dåSverige bytte sida. Sid 4-6Med flaggan i toppInte med en enkel tulipan utan med ett hav av blommor, champagne, tårta avhögsta klass samt telegram från kungen och Silvia gratulerades Gulli Ericssonpå sin 100-årsdag. Det var högtid på äldreboendet Spelmannen på Gullis storadag och även Korpögat fick äran att sälla sig till gratulanterna. Sid 7Att välja vapenTorsåkerspolisen Stig Johansson lever ännu i mångas minne. En respekteradman i statens tjänst och omtyckt av alla, till och med av tjuvar och banditer.Korpögat får säkert anledning att återkomma till honom ibland. Här berättar viom vad han sa då han tillfrågades om Torsåkersborna skulle mötas med sabeleller batong.Sid 8Här kommer BarkhyttanI flera av Torsåkers byar finns ett starkt engagemang bland byborna för attgöra livet i byn så trevligt som möjligt. Ett engagemang som många gångerförhöjer både glädje och livskvalitet. Följ med till Barkhyttan, en by som iblandkommer lite i skymundan i ett Torsåkersperspektiv men där invånarna trotsallt är Torsåkersbor.Sid 14-15Fadern och sonen i sångarnas andaSidan 27

2 KORPÖGATLedaren:Mot nya tiderKorpögat är tillbaka efter sommaruppehållet. Trots personalbrist skall viförsöka producera fem nya nummer fram till jul. Vi skall försöka rapporteraom dagens Torsåker, det Torsåker som var igår och det Torsåkersom kommer att finnas i framtiden. Det sista blir det knivigaste. Framtidenhar vi nämligen inte sett. Ändå kan man inte bortse från den helt ochhållet. Det finns signaler som direkt pekar mot att om 10 – 15 år kommerHofors kommun inte att finnas kvar som en självständig administrativ enhet.Dessutom slår universitetskanslern Anders Flodström näven i bordetoch säger att antalet universitet i Sverige måste minskas från fjorton tillfem med motiveringen att kvalitet är bättre än kvantitet och att forskningenkommer att halka efter om vi fortsätter med att etablera högskoloroch universitet lite varstans i landet enbart av sysselsättningsskäl. Skullehans tankar realiseras i verkligheten kommer storstädernas magnetiskadragkraft att ytterligare förstärkas.Ett annat område som definitivt kommer att drabbas av förändringar äräldrevården. Ett område som berör oss alla eftersom den som inte redanär där förr eller senare kommer dit om vi nu får leva och ha hälsan någorlundatills dess. Svenskarna blir allt äldre och därmed kommer vi attsom äldre kräva större resurser av samhället. Äldrevården är idag en dyrhistoria för samhället och den tenderar till att bli allt mer svårhanterlig.Dels för att vi lever längre och i större mån tvingas bo kvar hemma medstöd av anhöriga. Dels också för att vi idag kommer in senare i arbetslivetoch därför inte hinner betala in tillräckligt med skatt för att vi skall kunnakosta på oss vettiga pensioner och en värdig ålderdom. Redan idag finnstankar om att kompensera detta med en höjning av pensionsåldern till 70år. Men frågan är om det är en realistisk tanke när många känner sigganska slutkörda i arbetslivet redan vid vid 55.Det fanns en tid då kyrkan hade en del av ansvaret för äldrevården iSverige. Är vi möjligen lite på väg tillbaka åt det hållet? Det är i alla fallen fråga man kan fundera över när man står i Hosjö och beskådar denanläggning som idag i liten skala fungerar som ett alternativ inom äldrevårdenmen som tenderar att bli allt större. Ett alternativ som allt fler börjarupptäcka och som drivs av en ideologi ganska fjärran från den traditionellamodell som vanligen erbjuds då dagens svenska samhälle skall tahand om sina äldre. Se vårt reportage på sid.19 - 21 och i övrigt hoppas vipå en trevlig termin tillsammans med våra läsare. För Korpögats del ökarbåde läsekrets och annonsörer, så på den fronten är det i alla fall positivt.Korpögats vännerSå är den sköna sommaren i stortsett till ända, och de flesta haråtergått till sina dagliga gärningar.Många klagar på vädret dennasommar, men vi har nog haft turenatt inte drabbas av de värstaregnskurarna.Även Korpögats tappra medarbetarehar återgått till sitt “kall”, ävenom det just nu känns tungt då vi ärför få som gör reportage, jagarannonser och redigerar och sköterdet tekniska. De yngre medarbetarnahar gått över till sina nyaroller som mammor och därmedlämnat redaktionen. Våra trognaläsare och påhejare har undersommaren bidragit med pengar förden ekonomiska överlevnaden avtidningen.De som nu skänkt pengar sedanföregående nummer är:Familjen StenbackaPer Åke OlssonErik o Anneliese Lindblad, Palo-Alto CalifornienRedaktionsmedlemmarnaPresenttipsVår vackraSockenflaggaFasadflagga: 300:-Stor flagga 1.000:-Kontakta Maude på tel. 0290-40050 eller Margareta på tel.0290-40173KORPÖGATTorsåkers SockentidningPolitiskt oberoendeUtges av:Torsåkers SockenföreningAnsvarig utgivareHåkan HanssonBankgiro: 5601-8831Annonser:Margareta Skogsberg 0290-40173Material skickas till:Alkrantzvägen 281395 Torsåkermargareta.skogsberg@telia.comRedaktionssekreterare:Maude Hydén,prosten246@hotmail.comPostadress:KorpögatSolbergaleden 28, 813 40 TorsåkerBesöksadress:Bygdegården TorsåkerTel. 0290-40173 Fax. 0290-40175e-mail: korpogat@hotmail.comTryck:Sandvikens Tryckeri AB, 2006

Första spadtagen för nya dragningen av väg 68KORPÖGAT3Onsdagen den 15 augusti samladesHofors kommunalråd Marie-LouiseDangardt tillsammans med KristinaLundqvist från referensgruppen iHästbo, landshövding ChristerEirefelt, Vägverkets generaldirektörIngemar Skogö och GöranSvensson, NCC, för att gemensamtmed sina spadar undanröjadet sista hindret för den nya vägdragningenupp i Hästboberget.Flera tal hölls om den långa ochbesvärliga väg som nu har resulteratatt det nya vägbygget äntligenhar kommit igång. Tomas Nord-Fler vill ha bra bilderlund med ackompanjemang stodför det musikaliska, och allsångshäftendelades ut, varpå den församladeskaran sjöng “Änglamark”från den kända filmen med sammanamn. Avslutningsvis bjöds på matAllsång med blandad köri Hästbo bygdegård. Kostnaden förhela sträckningen från Vallbyhedentill Dalgränsen kommer att bli 94miljoner kronor, och arbetet beräknasvara klart 2010.Reportage: Korpulenten

4 KORPÖGATDagen då Sverige bytte sidaDen 3 september är det 40 årsedan högertrafik infördes iSverige. Efter fyrtio års utredandeoch en folkomröstningvar det äntligen dags för svenskafolket att vrida om rattenpå sina bilar och köra på högersida.Det var dock inte första gångensom Sverige fick högertrafik.Redan i februari 1718 hade densvenske kungen Karl XII infört högertrafiki landet. Reformen slogdock aldrig igenom varför man efter16 år återinförde vänstertrafikensom i princip sa att ryttare ochkuskar skulle hålla till vänster vidmöte på vägen.FolkomröstningFrågan om högertrafik kom iblandupp på den politiska dagordningoch 1930 var det ytterst nära attriksdagen klubbat igenom beslutom högertrafik i Sverige. 1955 ficksvenskarna folkomrösta i fråganvarvid Sverige delades upp i ettvänsterläger och ett högerläger därbokstäverna V och H fick framträdanderoller i debatten. Företrädarnaför H, som förespråkade högertrafik,menade att Sverige skulle blien isolerad avkrok av Europa omvi envisades med att ha vänstertrafikenkvar. Motståndarsidans propagandaför vänstertrafikens bevarandegick bokstavligen ut på attmåla f-n på väggen. Man menadeatt äldre personer inte skulle kunnalära sig köra bil på motsatta sidanav vägen. Glesbygden skulle avfolkaseftersom äldre inte skulle kunnabo där utan bil. En övergång tillhögertrafik skulle utlösa rena blodbadetlängs vägarna och prästernaVänstertrafik i Torsåkerskulle få jobba i skift för att jordfästaalla trafikdödade samtidigtsom astronomiska belopp skulle fåläggas ner på att flytta vägmärkenoch bygga om alla bussar.Folket sa nej - riksdagen jaPå dessa argument gick svenskafolket till val och skräckpropagandanvann. Svenska folket sade bestämtnej till högertrafiken. Då omröstningenendast var rådgivandevar det i slutänden upp till riksdagoch regering att bestämma hur detegentligen skulle bli. Frågan debatteradesvidare under åtta år och1963 togs under stor vånda och efterhårda debatter det politiska beslutetatt Sverige trots allt skulle införahögertrafik. Dagen för trafikomläggningenfastställdes till söndagenden 3 september 1967 somdöptes till Dagen H och som urtrafiksynpunkt ansågs vara enlämplig dag för en trafikomläggningav det här slaget. Därmed varprojektet sjösatt och myndigheternahade nu fyra år på sig att genomföraden största trafikreformsom någonsin gjorts i landet.Till dirigent för det gigantiska projektetutsågs Lars Skiöld med uppgiftatt rent organisatoriskt svaraför omläggningen.Bussar måste byggas omEtt av de större problemen utgjordesav bussarna eftersom passagerarintagetvanligtvis fanns påvänster sida. Äldre bussar fickdärför skrotas och nyare bussarmåste byggas om. För personbilsägarengällde det främst att åtgärdadet asymmetriska ljuset. Allakunde inte få problemet åtgärdatpå dagen H . Ändringen måstedärför göras i förväg och bilisternafick fram till omläggningen köramed en liten klisterlapp på lyktglasetför att inte blända sina medtrafikanter.Så närmade sig dagen HMyndigheterna hade gjort allt föratt den svenske trafikanten skullekomma ihåg att det var högertrafiksom gällde i Sverige från 3 september.Alla hushåll hade fått enbroschyr inför omläggningen. Enspeciellt utformat H-symbol i blå-

gul färgsättning spreds i miljontalsexemplar för att sättas upp på rakspeglar,dörrposter och på bilensinstrumentbräda. H:et förekomäven som vägmärke. Manliga bilförarerekommenderades att efterdagen H sätta sin klocka på högerarm som en påminnelse tills manmed automatik lärt sig var bilenskulle vara i trafiken. Även kvinnligabilförare fick goda råd om hurman skulle klara övergången på ettvettigt sätt. Ett av de mera spektakulärainslagen i den vägen kom dåen klädkedja lanserade en behåmed en röd och en grön kupa föratt vimsiga kvinnor varje morgonvid påklädningen skulle få en påminnelseom att det var något underdagen som inte fick glömmasbort. Den blev ingen försäljningssuccéutan togs snabbt bort ur sortimentet.Sveriges Radio arrangeradeen särskild melodifestival föratt utse en högertrafiklåt som förhoppningsvisskulle etsa sig fast isvenskarnas medvetande och medverkatill att bryta invanda mönsteri trafiken. Vinnande bidrag blevPeter Himmelstrands “Håll dig tillhöger, Svensson” framförd avRock-Boris Lindqvist. En rolig låtom en ung man med anlag förvänsterprassel.Kungen fick söka dispensFör att minimera trafiken vid omläggningenuppmanades helaidrottssverige att ta timeout underden magiska söndag då Sverigeskulle få högertrafik. Även helakultursverige hade uppmanats attinte ha några evenemang vid tidenför trafikomläggningen.Tankar fanns även på att förbjudaall gudstjänstverksamhet i kyrkornaför att även kyrkobesökarnaskulle hålla sig hemma, men sålångt vågade man inte sträcka sig.Vid midnatt natten mot söndagenden 3 september infördes trafikstoppför landets privatbilister.De som ansåg sig behöva körakunde ansöka om särskild dispensmen det var få förunnat att kunnafå någon sådan. Redan på lördagenhade privattrafiken förbjudits istorstäderna. Till och med kungGustav VI Adolf tvingades begäradispens att få färdas i bil då hanmitt i all yra kring dagen H skulleinviga tunnelbanelinjen till Ropsten.På vägarna fanns nu bara dispensfordonsom lastbilar, ambulanser,polis, taxi, vissa bussar och de fordonsom nödvändigtvis måste varaigång för att omläggningen skullekunna genomföras. Fram till 05.00den 3 september gällde vänstertrafikoch de som hade dispens attköra uppmanades att ta det mycketförsiktigt och ha i åtanke att missförståndkunde inträffa.Klockan är fem...Under natten arbetades intensivtför att hinna med så många omflyttningarav vägmärken och trafiksignalersom möjligt innan trafikenskulle släppas på för fullt.Klockan 04.50 stoppades all trafikgenom uppmaning i Sveriges Radio.Nu stod hela Sverige stilla.Klockan 05.00 kördes fordonenöver till höger sida och det blev etthistoriskt ögonblick då svenska folketvia sina radioapparater fick beskedet:“Klockan är fem. Nu gällerhögertrafik i Sverige”.Ännu var det bara dispensfordonensom fick köra, men kl. 6.00 upphävdestrafikstoppet för civiltrafiken.Nu var det fritt fram försvensken att prova på högertrafik,dock inte hur som helst.Stockholmsbilisterna fick inte börjaköra förrän klockan 15.00 med anledningav att en del större korsningarmåste byggas om. En del incidenterhade inrapporterats underden magiska natten då så gott somKORPÖGAT5all privatkörning var förbjuden.I Värmland stoppades en utryckandeläkare som kom farandes ihög fart på höger sida av vägen itron att det var högertrafik somgällde från midnatt. I Västerbottenstoppade polisen en äldre bilföraresom körde trots trafikförbudet ochsom uppgav att han hade vare sigradio eller tidningar och därföraldrig hört talas om någon högertrafik.Ingen ledighet för poliserUnder de första dygnen efter omläggningengällde tillfälliga trafiklagarmed särskilda hastighetsbestämmelser.En hel armé var mobiliseradför att hjälpa svenskarna attklara övergången till högertrafik.För övervakningen hade 1.500 polisbilar,600 militärfordon, 400 polismc,800 militära mc, 8 polishelikoptraroch 27 militära helikoptrar rekvirerats.Sammanlagt deltog i övervakningen8.200 poliser av vilka2.200 var militära trafiksoldater.Rikspolischefen Carl Persson hadeutfärdat generellt förbud för polismänatt gifta sig och fira födelsedagden 3 september eftersom allasvenska poliser måste vara bereddapå att tjänstgöra den dagen.Många trafikljus var till en börjanur bruk varför en stor del av stadstrafikenmåste dirigeras av polisoch militär.Körning i rondell blev knepigtFör många infann sig lite av karnevalstämningdå man för förstagången i sitt liv skulle köra bil påhöger sida av vägen. De flesta klaradedet förvånansvärt bra ävenom rondellkörningarna till en börjankunde bli lite vingliga. Alla väntademed spänning på hur det skulle blimed olyckorna. Första olyckan hafortsättningpå sidan 6

6 KORPÖGATforts. från sidan 5de inträffat redan två dagar innanomläggningen då en ungersk lastbilschaufförkörde av färjan i Skånei tron att högertrafikomläggningeni Sverige redan var genomförd.Den första svåra olyckanefter omläggningen inträffade påkvällen den 3 september i Piteå dåtvå bilar kolliderade front mot frontmed svårt skadade som följd.Även om olyckorna inte heltlyste med sin frånvaro blev de betydligtfärre än vad många räknatmed. Det befarade blodbadet längsvägarna uteblev och prästerna behövdealdrig jobba i skift. Även iTorsåker inträffade en del små incidenterdå bilar möttes front motfront men utan att någon olyckainträffade.Nu har det gått 40 år sedan dagenH och idag är det knappast någonsom ägnar en tanke åt att detfanns en tid då Sverige hade vänstertrafik.Vänstertrafiken är docklångt ifrån utrotad i världen.Av FN:s officiella lista över nationsbeteckningarframgår att 56länder idag har vänstertrafik.RAMSHOPENÖvre Storviksvägen 1,STORVIKTel. 10747Inramning - Presenter - HemslöjdRolf Lidbergs tomtar och trollKornischer - LoppisDet fanns två typer av högermärketText: Staffan BerglindFoto: PrivatSäkrare vägnät i TorsåkerTisdagen den 14 augusti samlades28 intresserade på Bygdegårdeni Torsåker för att diskuteraoch lämna åsikter om nyaanslutningsvägar, för framför allttung trafik, genom Torsåker tillväg 68.De flesta inser nog att det är ettproblem med alla tunga fordon somkörs på tillfartsvägarna, framför alltgenom Wall och Berg, till Torsåker.Deltagarna delades upp i tre grupper,där var och en skulle arbetafram förslag till förbättringar.Gruppen med i första hand boendei Wall föreslog bland annat en heltny genomfartsväg mellan Berg ochWall.Från gruppen med boende i Bergkom ett förslag om påfartsväg frånPrästbacken att gå norr om Bergsby upp på 68:an.Gruppen med blandade deltagarehade tre olika förslag. Det förstavar en ny väg mellan Berg ochWall. Det andra var att bredda ochförstärka Wallvägen och begränsaden tunga trafiken. Slutligen komde också fram till en ny väg medstart mittemot Prästgården snettupp emot riksväg 68.Samtliga arbetsgrupper var enigaom att en avkörningsfil snarast börgöras vid avfarten i Wij från väg68. Förslag fanns också påplanskilda korsningar och tunnlarpå flera ställen för att lösa problemför gång- och cykeltrafikanter samtäven för traktorer.Eva Andersson på byggservicekontoretsäger att förslagen nu kommeratt arbetas in i översiktsplanensom skall visas för allmänheten,förhoppningsvis mellan decemberoch februari. Därefter finns möjlighetför alla intresserade att lämnasina åsikter innan kommunen jobbarvidare med ett slutligt förslag.Även det senare förslaget kanifrågasättas.Text: Margareta SkogsbergCentralgatan 13 HoforsTel. 0290 - 200 47Torsåkers Bygdegård& VandrarhemVi erbjuder lokaler för* Kontor* Möten* Konferenser* Teater* FesterTel. 0290 - 408 87Fax. 0290 - 405 37Mob. 070 - 268 52 63www.torsakersbygdegard.seSolbergaleden 28813 40 Torsåker

Gulli Ericsson med sin familjoch många gratulanter firadeGulli i hennes lägenhet påSpelmannen på hennes storadag den 15 augusti, då honfyllde 100 år.Korpögat uppvaktade med blommor,och när de överlämnades berättadeGulli att hon minsann läserKorpögat omsorgsfullt.Innan Gulli kom till Torsåker varhon lärare i Vedevåg, och henneselever i Vedevågs folkskola åren1941-43 hade skickat ett telegramtill henne. Även kommunen och deboende på Spelmannen firade henneett par dagar tidigare.Lärartjänst i TorsåkerGulli Ericsson är född i Örebromen i unga år träffade hon sin blivandemake Enoc Ericsson närhon var på besök hos sina kusiner iSandviken. Gulli flyttade tillÅsmundshyttan där hennes makedrev jordbruk.Gulli är utbildad folkskollärare ocharbetade under många år som lärarevid olika skolor i Torsåker.Även efter sin pensionering hoppadehon in som vikarie. Många ärde Torsåkersbor som minns sin lärarinna.Även Gulli minns sina elevernär det pratades många gamlaminnen.FamiljefestGulli stortrivdes när barnen Peroch Karin tillsammans med sinaEn mycket uppvaktad Gulli Ericssonrespektive och barn såg till att allagratulanterna bjöds på bland annatchampagne och underbarsommartårta med nyplockadeskogshallon och blåbär.Gulli är nu äldst i Torsåkersförsamling, och den somsenast passerade 100 år iförsamlingen, var IngeborgLinnéa “Nea” Olsson somfyllde 100 år 2001.Gulli Ericsson håller sig aktivpå dagarna genom attsticka vantar och sockor tillbarn och barnbarn och attlösa korsord. Hon försökerockså delta i gymnastikenoch gör även en del egengymnastik.Bland alla presenter och etthav av blommor fanns enjättebukett gladiolus fråndottern Karin med fa-milj.Karin berättade att hon varje årger sin mor ett fång av gladiolus påKORPÖGATChampagne och skogshallon7hennes födelsedag. Telegram medgratulationer hade också kommitfrån vårt kungapar. Det varundertecknat Carl Gustaf ochSilvia.Stortrivs på SpelmannenGulli blev änka 1964 och boddekvar på gården i Åsmundshyttanfram till för drygt 10 år sedan dåhon flyttade till Spelmannen. Honstortrivs på Spelmannen och tyckeratt hon får den bästa omvårdnadman kan tänka sig med god matoch fantastisk personal.Reportage: Leif och Margareta Skogsberg18 år leg. kontroll7/9 Marita Vikström22/9 Dansotek29/9 KingsNyhet:AmericanskaPizzorÖppettiderMån-Tor 16-21Fre-Lör 12.30-23Sön 12.30-21

8 KORPÖGATI Torsåker kör vi med batongEn sommar under 1950-taletutbröt i Stockholm de så kalladeBerzelii-kravallerna dåStockholmspolisen i två veckorslogs med stökiga ungdomarsom förskansat sig iBerzelii park.Polisens insatser blev ett stortmisslyckande och kritiken mot polisenvar hård efter att situationenäntligen kunde bemästras. Somförklaring till sitt misslyckandeuppgavs från polisen att bråkstakarnasaknade respekt för polisensbatonger. Situationen hade kunnatklarats av bättre om man iställetfått använda sablar, menade företrädareför Stockholmspolisen.Uttalandet ledde till en debattdär ett antal polischefer i Sverigekontaktades av pressen för att gesin syn på frågan om det skulle varasabel eller batong i polisens mötemed den svenska allmänheten.En av dem som tillfrågades varTorsåkerpolisen Stig Johanssonsom svarade:– Vi har här i Torsåker ingaBerzelii-kravaller som skulle görasabeln nödvändig. Därför anser jagbatongen vara att föredra, lättareatt hantera och - skulle jag tro -retar inte allmänheten på sammasätt som den blänkande sabeln.Text: Staffan BerglindFoto: PrivatPolisman Stig Johansson i arbeteKarin OsmundÖppettider:Tis-Fre 10.00-17.30Lunch 12.00-13.00Lördag 10.00-13.00Tingsgatan 16 Storvik Tel: 0290-10218Allt inom Byggmaterial!Vi ger dig råd och tips!Personlig service!Välkommen till ossRoger & MickeMån-FreLördag7 - 189 - 13StorvikGästrike-HammarbyWallqvistByggmaterialNya Riks 80ABBHoforsNäsbyvägen 60 - 812 00 STORVIK - Tel: 0290-10440PLANNJATP 20 & TEGELPROFIL ALLTID I LAGER!Beställ gärna i exakta längderHÄNGRÄNNOR - TAKBRYGGORTAKSTEGAR - SNÖRASSKYDD M.MVi utför takläggningar till fasta priserÖppet: Vardagar 7-17BR.NORLING I HOFORS AB0290-242 69www.brodernanorling.seGrävningsarbeten utföresGrävKlingLars KlingÖvre BergTorsåker0290-377 44 070-58 58 678

Byggboom i TorsåkerKORPÖGAT11Ett nytt hus sett ut- och inifrån vid LummebackenÄven vid Wallbyheden finns ett nybyggeDet är inte alla dagar som detnyproduceras villor i Torsåker.Men just nu håller Torsåker påatt berikas med två helt nyaenfamiljshus.Vid Lummerbacken bygger StefanWestrin och xx sitt hus med storslagenutsikt över Torsåkersbygdenscentrala delar.Det andra huset får ersätta etttidigare hus. Det är Rune Blomkvistsgamla hus vid Vallbyhedensom nu rivits ner helt och hållet föratt ge plats åt en ny fräsch fyrarumsvillamed stor altan mot sjönÅstjärn. Om c:a två månader räknarOve och Berit Carlsson medatt kunna flytta in i sin nya boning.Berit är nära nog hemma på gårdeneftersom hon är Rune Blomkvistsdotter.Reportage: Staffan Berglind

12 KORPÖGATSommaren 2007 i TorsåkerPå den årliga loppmarknaden var det som vanligt vackert väderRegnet föll men det hindrade inte BluegrassentusiasternaSyhelg med spontanutställningPete Calrk och Sandy BrechinFoto: Dunja KalkLapptäckekonstFoto: Dunja KalkTriakel-pressFoto: Dunja Kalk

KORPÖGAT13Anders Haglund Torsåkers BBK. Detta var den14 gången som brännbollsturneringen gick avstapeln i ett strålande väder på “Vindarnas Tempel”med andra ord Torsåkers IPKarins juveler var på plats för att bevaka sinseger från förra året men det gick inte så bra i årWhiskey Slickers lagledare Sompa var välbandagerad inför det stora slagetTrollpackor och Sattyg kallade in förstärkning isista minuten i form av Lars BlomLeif Hillberg passade på att fira sin 55 årsdagsamtidigt som han var lagledare för TeamHillberg. Mamma Siv uppvaktade med en rosOutsidern Malmjärn United vann årets turneringpå bilden finns även domartrion ChatarinaHansson, Martin Lindström och Anders Haglundsamt Ingmar Hansson ej med på bildI år fyller Torsåkers Spelmanslag 50 årAllsång i fädodenDan Andersson – kväll i Lindesbergs fäbodar iÖstra Hästbo. Åke Edvardsson och JohnyHalvarsson spelade och sjöng i vacker ochvindstilla sommarkväll6-åringar på fotbollskola med ledarna Amanda och TheaFoto: Birgit WingesLena Brunk och Åke EdvardssonReportage: Redaktionen

14 KORPÖGATBarkhyttan - en kluven by med sammanhållningRåkar du vara storstadsbomed hemlig dröm om enidyllisk by ute på landet medråmande kor och smultron vidvägkanten, där alla är som enstor familj och där de allmännakommunikationerna hållersamma standard som i tätorterna?Då kan du flytta tillBarkhyttan, om du nu lyckashitta ett hus att bo i. Det menari alla fall några av eldsjälarnai Barkhyttans byalag.– Vi vet att folk vill flytta hit.Problemet är att det inte finns tillräckligtmed hus att flytta till, sägerEeva Fröjd.Barkhyttan är och har alltid variten av Torsåkers byar. Då Hoforssamhälle expanderade kraftigt underförsta delen av 1900-talet blevBarkhyttan på grund av sitt geografiskaläge mer eller mindre uppslukatav Hofors. Trots att Barkhyttebornaär Torsåkersbor ochtillhör Torsåkers församling harman fått Hofors som postadress.Barkhyttans barn fullgör hela singrundskoletid i Hofors. Riksväg 80gör det betydligt enklare för bynsinvånare att ta sig till Hofors än tillTorsåker. På så sätt klyvs byn i tvådelar mellan Hofors och Torsåker.Dessutom klyvs byn i två delaräven av riksväg 80 som tidigarehade en annan sträckning men somidag går rakt igenom byn. Ävenom det i viss mån innebär en nackdelger vägen även fördelar. Inteminst genom snabba och talrikaHofors Trafikskolautbildar:Handledare, B-körkort,BE-körkort, EU-mopedRing för mer informationÄven intensivkurser0290-234 60, 070-646 35 93Faluvägen 73, 813 30 HoforsAgneta Strömwall, Eeva Fröjd och Diana Blomgrenbussförbindelser både till Hoforsoch till Sandviken/Gävle. Vägenger en kommunikationskvalitet nästanav tätortsklass samtidigt somman kan bo i en liten idyllisk by utepå landet. Och trots att vägen ären pulserande trafikled gör naturenatt vägljudet dämpas så effektivtatt det nästan inte hörs alls i storadelar av byn.Återförsäljare Castroläven däck o fälgarsamt oljeservice bilar070-672 85 45Byalag värnar om bynSammanhållningen byborna emellanhar alltid varit stark och kanaliseradesunder en tid genom BarkhyttansIdrottsklubb (BIK) som nyligenfirat sitt 40-årsjubileum.Med BIK som utgångspunkt bildades1975 Barkhyttans byalag somåtog sig uppgiften att värna om sinhemby och göra det så trevligt sommöjligt för byborna att bo där. Sombas för sin verksamhet köpte bybornamissionshuset med andelarsom sedan konverterades till bygdegårdoch gavs en rejäl ansiktslyftningmed bland annat handikappanpassning,allt genom kommunalabidrag och ideellt arbete avbyborna själva. Byborna har även iegen regi gjort en badplats vid sjönKvatten. Trots sin litenhet somidrottsklubb håller sig BIK medbåde fotbolls- och hockeyplan ochridbana.Aktiva byborOrdförande i byalaget är AgnetaStrömwall som berättar att byn harc.a 150 hushåll om man då ävenräknar in de närliggande småbyarnaSibbersbo, Bergviken och Sälgsjönäs.Vad har då bygdegårdenatt erbjuda?– Oj, det är en hel del, svararAgneta Strömwall och räknar upp

grötfest, midsommarfest, kurserom Barkhyttans historia, buggkurs,julmarknad, teaterföreställningarsamt musikcafé med allsång.Dessutom kommer bygdegårdenväl till pass vid fester i sambandmed bröllop och födesledagar.Agneta Strömwall tycker att styrelsenför byalaget har en tacksamuppgift:– Det kommer alltid folk när viordnar något. Då känns det meningsfulltatt göra någonting, sägerAgneta Strömwall.Eeva Fröjd är byalagets studieorganisatör.Med sitt finska påbråoch med sina konstnärliga anlagarrangerar hon kurser i bland annatvävning, tovning, växtfärgning,lapptäckesömnad och stickning.– Även andra än Barkhytteborär välkomna till våra kurser, påpekarEeva Fröjd då hon berättar omsin kursverksamhet.I styrelsen för byalaget finns ävenDiana Blomgren som förutom i byalagetengagerar sig politiskt medflera tunga uppdrag inom kommunpolitiken.Hon tycker om att engagerasig och menar att det är därförsom hon hamnat där hon är.– Tycker man om att engagerasig har man en viss förmåga attkunna hamna lite överallt där detbehövs engagemang, säger DianaBlomgren.Parallellt med byalaget verkaräven idrottsklubben BIK för bynsbästa. Bland annat arrangerasBarkhytteloppet, en tävling i tvåversioner för alla åldrar med skidåkningpå vintern och löpning påsommaren.– Barkhytteloppet är främst tillför att barn och vuxna skall kunnafå göra något tillsammans, sägerAgneta Strömwall i förvissningenom att Barkhyttan är en by somhar framtiden för sig.KORPÖGATButikenmitt i bynPaketutlämningATG-ombudSvenska SpelApoteksutlämningÖppet:Måndag - fredag9.30 - 20.00Lördag 9.30 - 19.00Söndag 11.00 - 19.0015Barkhyttans BygdegårdReportage: Margareta Skogsberg& Staffan BerglindVi utför plåt, ventilationsarbeten ochteknisk isolering (brand, värme, kyla)med plåtbeklädnadHör av dig !Tommy TiensuuTel/fax 0290-40205 070-5929792SANDVIKENSSTADSBUDSKONTORALLA SLAGSFLYTTNINGAR OCHTRANSPORTERTel: 026-251090Fax: 0290-10320

16 KORPÖGAT

KORPÖGAT17

Äldrevård med medeltida förteckenVad gör man då åldern börjarta ut sin rätt, då städningibland känns betungande ochdå det skulle kännas sköntmed lite extra omsorg ochomtanke? De flesta griper telefonlurenoch ringer till kommunenför ett resonemang omhemtjänst eller annan form aväldrevård. Därmed startas enkommunal process där densociala lagstiftningen skallmatchas mot skyldigheten attvärna om skattebetalarnaspengar. Finns det då inget alternativför den som inte villunderkasta sig en sådanprövning utan själv vill bestämmahur ålderdomen skallvara utan alltför stor inblandningav myndigheter? Jodå,men det är få som känner tilldem.Ett av dessa alternativ finns fyramil väster om Torsåker. Där, närmarebestämt i Hosjö utanför Falun,ligger den Allra Heligaste FrälsarensOrden, på latin OrdoSanctissimi Salvatoris, eller Birgittinordenpå ren svenska. En fräschanläggning som vid sidan av mycketannat kan erbjuda både avlastningför äldre och permanent äldreboendeför den som på grundav ålder behöver visst stöd i tillvaron,även om alternativet som sådantkanske inte passar för alla.Entre till Birgittaklostret i HosjöOrden fördes tillbakaBirgittinorden grundades av HeligaBirgitta år 1370. Följaktligen ärdet ett kloster som lyder under katolskakyrkan. Under 1500-taletförsvann Brigittinorden från Sverigesedan reformationen gjort allklosterverksamhet i Sverige olaglig.Orden levde vidare i andra länderoch under 1920-talet lyckadesMaria Elisabeth Hesselblad föraBirgittinorden tillbaka till Sverigegenom att bilda en svensk gren avorden. Viss hjälp hade hon av någraframstående personer i Sverigesom hyste stor beundran för HeligaBirgitta, bland annat Svenska kyrkansdåvarande ärkebiskop NathanSöderblom. Idag finns orden representeradpå tre platser i Sverige, iDjursholm, Vadstena och Hosjösamt på ett stort antal platserutomlands i flera världsdelar.Får bedriva handelBirgittinorden är en apostolisk ordenvilket innebär att man inte leveravskilt från omvärlden utan leverutåtriktat i dialog med samhället.Därför föredrar nunnorna vidde svenska klostren att kalla sigför systrar istället för nunnor.Av påven har Brigittinorden bemyndigatsatt bedriva affärsverksamhetvilket man gör genom attklostren även fungerar som gästhemmed konferensutrymmen därsåväl enskilda gäster som störregrupper tas emot för längre ellerkortare tid. Vid klostret i Hosjöfinns normalt åtta systrar som sköterhela anläggningen under ledningav abedissan moder Patriziasom i dagligt tal kallas för modern.Birgittinorden leds från Rom ochhögst i ledningen sitter moder TeklaFamilglietti med den imponerandetiteln generalabedissa.KORPÖGATModer Patrizia berättar att honkommer från Italien och i likhetmed hennes ordenssystrar har honsjälv fått välja det namn hon skallbära i sin tjänst inom Birgittinorden.Moder Patriza19– Jag valde namnet Patrizia medtanke på ett helgon som kommerfrån mina hemtrakter i Italien.Dessutom är jag en stor beundrareav S:t Patrick som är mest känd påIrland, berättar hon på nära nogperfekt svenska och tillägger attalla de övriga systrarna som idagfinns på klostret kommer från Indien.Har en plats ledigNyligen avled en av klostrets systrarvilket gör att man i dagslägethar en vakans. Moder Patriziahoppas dock på att platsen snartkan fyllas.Finns det fortfarande kvinnor somvill gå i kloster?– Ja, men det är ovanligt att europeiskakvinnor söker sig hit. Deflesta av våra nya systrar kommerfrån länder utanför Europa, sägermoder Patrizia och berättar vidareatt de som skall vara verksammavid europeiska kloster utbildas iRom. Prövotiden som postulant(elev som sökt inträdde i klosterorden)och novis (elev som beviljatsinträde men som ej avlagtklosterlöftena) tar fem - åtta år.Fortsättning på sidan 20

20 KORPÖGATForts.fr. sid. 19Efter prövotiden avläggs de obligatoriskaklosterlöftena om fattigdom,kyskhet och lydnad varefternunnan får bära det svarta doketsamt den speciella ring med denkorsfäste Kristus som tecken påatt hon tilhör Gud.Avkoppling för allaTill Hosjö kommer alla slags gäster,allt från enskilda som vill upplevanågra dagars avkoppling i lugnoch ro till större sällskap av olikaslag. Man kan även komma dit fören natts vila eller för att få äta enbit mat i en byggnad som till storadelar påminner om ett palats omgivetav en vacker promendavänligpark med strand mot sjön Runn.Heliga Birgitta värnade specielltom gamla och sjuka och därför harhennes orden alltid verkat i sammaanda. Det här börjar allt fler attupptäcka och det här är en verksamhetsom ökar, berättar moderPatrizia:– Det kan vara äldre människorsom väljer att flytta hit istället föratt bo i ett ordinärt äldreboende.Det finns även äldre som bor hemmamed tillsyn av sina barn. Dåbarnen åker på semester eller avannan anledning behöver avlastningkan föräldern flytta hit underen tid och få sin dagliga tillsyn häristället tills barnen kommer åter. Vihar även egna aktiviteter för äldresom bor i Falu-området. Bland annatordnar vi ett speciellt julfirandehär på klostret för gamla och ensamma,berättar moder Patrizia.Hur pass mycket äldrevård kanman klara av med de resurser manhar?– Vi gör det vi kan göra. Givetviskan vi inte förmedla kvalificeradsjukvård i egen regi. Men i övrigtförsöker vi göra vad vi förmår föratt våra gäster skall ha det bra utifrånde ideal vi arbetar efter, sägermoder Patrizia.Idag har fyra pensionärer sin hemvisti klostret. Två av dem bor häråret om och har valt klostret somsitt permanenta hem. De övrigatvå bor här mera tillfälligt. Samtligahar varsina rum som inreds eftereget behag. Egen nyckel får mantill klosterporten och man kommeroch går som man vill. Måltidernaintas gemensamt i klostrets matsal.Systrarna tassar omkring somödmjuka tjänarinnor med ambitionenatt alla gäster skall ha det såbra som möjligt och bemötas somGuds avbild. Med jämna mellanrumär det dags för bön eller mässai kapellet. För gästerna är detfritt fram att delta eller ej eftereget behag. I klostret finns storautrymmen för bibliotek, stora ljusakorridorer, samlingsrum med TVsamt “Tysta rummet” som är etthalvcirkelformat rum specielltbyggt för att det skall vara justtyst. I klostret finns även klausurensom är systrarnas privata avdelningdär ingen utomstående ägertillträde.Vad kostar det då att bo här?Tillfälliga gäster och konferensgästerbetalar en marknadsmässigavgift som i jämförelse kan sägasvara ganska human. För äldre sombor här för avlastning eller förlängre tid gäller samma avgiftsreglersom vanligtvis tillämpas avkommunerna. Det är pensionensstorlek som får styra avgiften. Härräknas inte kronor och ören påsamma sätt som i övriga samhället.Även om affärsmässig verksamhetbedrivs får Heliga Birgittas idealinte överskuggas av världsligt tänkande.En av dem som flyttat till klostretför gott är Birgit Njord, 83 årgammal. Hon har även konverterattill katolik vilket är ganska ovanligtbland gästerna och definitivt intenödvändigt för att man skall få bohär. Men för Birgit kändes det heltnaturligt:Birgit Njord– Jag fann något här som jag intefunnit tidigare, säger Birgit.Birgit, som idag är änka, kommerursprungligen från Göteborg ochkom hit av en ren tillfällighet tillsammansmed sin man för 11 årsedan.– Jag kände direkt att här skalljag bo då jag blir gammal, sägerBirgit.I anslutning till sitt rum har Birgiten enorm balkong med utsikt motsjön Runn. Hon berättar att eftersomsystrarna både bor och arbetarinom husets väggar blir allasom en enda stor familj.– Här är mitt hem, här är minfamilj och här trivs jag. Här kanjag känna att jag betyder någottrots att jag är gammal och jagskulle aldrig kunna få det bättrenågon annanstans än här, sägerBirgit.Systrarna sköter allt självaAllt arbete på klostret sköts avsystrarna själva. För en utomståendeter det sig nästan overkligt attsju kvinnor kan klara av inre ochyttre fastighetsskötsel för ett gästhemav den här storleken, matlagning,disk, städning, inköp, administration,parkskötsel, bilvård ochdessutom hinna med att bedrivaäldrevård samt ägna en del av dagenåt bön och annan religionsutövningsamt språkstudier för attlära sig svenska. Dessutom gerhela anläggningen intrycket attvara mycket välskött. Men densom fördjupar sig i frågan får alltidsamma svar: Det är Gud som gör

KORPÖGAT21Kristusbild i Guds fria naturarbetet, systrarna är bara Gudsredskap. Eller som det sägs i en avde broschyrer där verksamhetenbeskrivs: “Även i den modernasvenska grenen följer systrarnaHeliga Birgittas exempel genom attpå olika sätt vara sin nästa till hjälpi andliga eller timliga frågor”.Reportage: Staffan BerglindVärdigt slut för gamle SvartenNu kan alla hästägare glädja sig åt att reglerna för kremering av hästarhåller på att mjukas upp. I december kommer Sveriges första krematoriumför hästar att öppnas i Munka Ljungby utanför Ängelholm. Bakgrundenär att många hästägare drar sig för att avliva sina gamla trotjänaremed tanke på de trauman som alltid infinner sig inför tanken på slakt ochdestruktion. Idag finns möjlighet att hos länsstyrelsen ansöka om “trotjänarbegravning”av en avliden häst vilket innebär att man under vissa förutsättningarkan få tillstånd att göra en grav åt den på sin tomt. Men procedurenär omfattande och förutom bevis för att hästen verkligen varit entrotjänare krävs dessutom en ganska stor tomt. Men snart kan även enfyrbent trotjänare få förmånen att vila i frid på hedersplats på den gårdsom den tjänat eller hemma hos den som alltid bär minnet av hästen i sitthjärta. Med hästen i en urna blir det lättare.MJ:sTel. 0290-42144070-607 72 46Stort sortiment av bl.a.GOLVVIRKEPLANKTIMMERBREDA FURUGOLVMekaniska arbeten, svetsning,bockning och pulverlackeringTel. 0290 - 230 45När detgällerbadrumVi har våtrumsbehörighetKakelbutiken, StorvikTel/Fax 0290-10489

22 KORPÖGAT60-årigt konfirmationsjubileumSöndagen den 17 juni hölls konfirmationsjubileumi Torsåker. Detvar 1947 års konfirmander som 60år efter sin konfirmation gjorde enåtersamling i Torsåkers kyrka föratt närvara vid gudstjänsten.Därefter följde lunch och samvaroi församlingshemmet där ett ochannat minne från barndomensTorsåker återupplivades.Predikade gjorde kyrkoherde ArneLundin som dagen till ära valde attbygga sin predikan på den undervisningsom förmedlades till 2007års konfirmander som var tolv tillantalet. 1947 undervisades 53 konfirmanderoch av dessa hade 17 letatsig till Torsåkers kyrka för attnärvara vid 60-årsjubileet.– På den tiden var konfirmationenmer eller mindre obligatorisk,förklarade en av deltagarna.Vidare berättades att pojkar ochflickor undervisades i skilda grupper.Själva konfirmationshögtidenpågick i två dagar under pingsthelgen1947 och var en stor upplevelseför den dåtida konfirmanden.Bland annat berättades att underkonfirmationshögtiden 1947 var iprincip hela Torsåker på plats ikyrkan som symoliskt stöd för deungdomar som genom konfirmationentog klivet från barndomen ini vuxenvärlden.Reportage: Staffan BerglindInte dyrInte billigInte bästMen jag finns häråret runtNornholmsBlommorSolbergaleden - TorsåkerTel. 0290-40760www.lindrothsakeri.seTel: 0290-10041WWW.TAXi107000.COMDiesel - Eldningsolja - Pellets - Spånbalar - TransporterRing för pris påVillapellets!070-370 00 26070-370 01 66

KORPÖGAT23Hofors rödast bland de rödaUnder 1900-talet var Hofors ipolitiskt avseende en av landetstio mest röda kommuner.Det hävdar Stefan Dalin som iegenskap av doktorand vidUmeå universitet gjort en genomlysningav den svenskaarbetarrörelsens historia, dåfrämst med tanke på fackföreningsrörelsensutveckling iSverige. Stefan Dalin är verksamvid Institutionen för historiskastudier vid Umeå universitetoch arbetar med en doktorsavhandlingunder rubriken“Mellan massan och Marxdenpolitiska kampen inomden lokala fackföreningsrörelsen1936 - 1946”.ternas ledande ställning. Det varendast på ett fåtal platser i landetdär socialdemokratins makt överfakföreningsrörelsen var riktigt hotadav vänsterkrafter. Hofors varett av dessa ställen, påpekarStefan Dalin i sin avhandling.Det övergripande syftet medavhandlingen är att probelmatiseraoch diskutera frågan om vad somkännetecknade och möjliggjordedenna avvikelse gentemot dengängse bilden av en fackföreningsrörelsedominerad av socialdemokratin.Stefan DahlinText: Staffan BerglindFoto: Umeå universitetDalin påpekar i sin avhandling attfackföreningarnas tillkomst och utvecklingi Sverige följde ungefärsamma mönster överallt där detsocialdemokratiska partiet hade encentral roll. Men det fanns undantag.Ett av dessa undantag var Hoforsdär kampen blev hård om vemsom skulle ha den politiska maktenöver fackföreningsrörelsen.Även om socialdemokraterna gicksegrande ur denna kamp, saknadesinte svårigheter på vägen dit.Under 1920- och 1930-talen utmanadevänstersocialdemokraterna,därefter kommunisterna och sedemerasocialisterna, socialdemokra-po.fermdatorserviceservice av PC och lokala nätverkRing 0290-10 999, 070-3468205Per-Olof FermWijbyvägen 59, 813 94 TorsåkerVi utför alla slagsVVS-arbeten.Vi samordnarmed snickare,plattsättare,elektriker ochmålare.Ring Hofors VVSVi lämnar gratis offerter.Nu finns LB-Fritid i sammalokaler som mackenÖppettider:Mån. - Fre. 08.00 - 20.00Lör. - Sön. 09.00 - 20.00Tel. 0290 - 402 15Rönningsholmsv. 2 TorsåkerTel: 0290-42140 070-2142773

24 KORPÖGATWijbylappen och LappmorTillförordnade SockenlappenErik Alfred Skoglund föddesden 2 september 1835 i“Rättvik af Fahlu län”. Han varson till lappmannen ErikSkoglund och hans hustruMargareta Olsdotter.Familjen flyttade till Hedesundadär Wijbylappen konfirmerades vid15 års ålder. Efter nattvardsgångenlämnade han hemmet och “tjänadedräng”. 1856 arbetade hansom rallare vid Gävle-Dala Järnvägsbyggande. Vid detta tillfälleträffade han sin blivande hustruBrita Christina Larsdotter född den28 maj 1835. Hon kom så småningomatt kallas Lappmor i helaTorsåkers socken. Hon var dottertill Lappmannen Lars Jansson ochhans hustru Brita Jönsdotter, Wij,Torsåker.Inte välkomnaI Mellansverige kan kringvandrandeoch även bofasta samer spårasända tillbaka till sent 1500-tal.Många av dessa samer bedrevockså renskötsel. Det är troligt attLappmors morföräldrar höll renar,därav namnet Lapphagen, i direktanslutning till deras bostad i Wij,Torsåker.Inte väl sedda av allaDe kringflyttande samerna blev ennagel i ögat på myndigheternaeftersom dom ansågs bedriva enfri jakt på andras marker, menäven på att renarna förstörde åkernsgröda och fågelmarkerna.Klagomålen framfördes på 1720-talet av främst präster, landshövdingensamt bönder med stora skogar.Kyrkan och prästerna oroadesig också för de kringflyttande samernassjälavård.1720 utgick en kunglig förordningom att alla samer utanförLappmarken skulle förvisas dit.Trots att dessa samer hade sinhemvist i Mellansverige, taladesvenska och i många fall var giftamed ortsbor skulle beslutet verkställas.Allmogen och främst böndernaprotesterade. Samerna varinte illa sedda i samhället.MångsysslareEftersom dom var de enda somslaktade och flådde hästar, avlivadeoch flådde hundar och kattersamt kastrerade allt som behövdeskastreras var dom högt värderade ibondesamhället. Bönder och övriglandsortsbefolkning kunde inte tänkasig att utföra någon av dessasysslor av djupt rotade etiska skäl.Att dessutom äta hästkött var fullkomligtotänkbart. För samerna,med en helt annan kulturell bakgrund,var inget av detta någotproblem. Det av samerna tillvaratagnahästköttet betraktades somett välbehövligt tillskott i en annarsförhållandevis mager kosthållning.Protesterna gjorde att makthavarna“drog öronen åt sig”. Någradeporteringar gjordes, men alla slutadepå samma sätt. De deporteradesamerna var tillbaka inom någramånader. På grund av allmogensoch de landägande böndernas stödför samerna blev myndigheternatvungna att byta strategi. Samernaerbjöds att stanna under förutsättningatt dom blev bofasta i respektivesocken och besökte kyrkanregelbundet. Den fasta bosättningengjorde att samerna så småning-Mobil 073-639 29 09Rubinen Hofors 0290-20342Vardag 9.30-18.00 Lördag 9.30-14.00

om tvingades att sluta med renskötseln.SockenlapparI mitten av 1730-talet ansökte böndernai Torsåker om att få anställa“en lapp” för att “utrota willdiuren”.Förslaget stöddes av landshövdingenCarl Gustaf Bielke ochsenare också av kung Fredrik I.Med denna välvilja som grund infördessystemet med sockenlappar.Sockenlappen skulle godkännas avsockenstämman och landshövdingen.Han försågs därefter med enskriftlig legitimation, ett så kallatförsvarsbrev, något som alla godkändahantverkare uppbar vid dennatid. Sockenlappen blev på såsätt upphöjd till yrkesman. Sockenlappenuppbar sin lön av böndernai socknen, men fick också betaltper uppdrag.DalgränsensMekaniska0290-43082Tätt på givenWijbylappen och Lappmor gifte sigden 30 september 1860 och bosattesig i Wij, Torsåker. Det förstaåret bodde dom i kåta för att senareflytta in i en nytimrad stuga.Lappmor står antecknad som “totaltsläktlös” vid vigseln. Hon hadeinom loppet av 17 år förlorat faroch mor samt en broder, två systraroch en halvsyster. Hennes mordog den 24 juni 1860, alltså drygt 3månader före vigseln. Hon blev 59år gammal.Den 11 oktober 1860 fick Wijbylappenoch Lappmor en son somdöptes till Johan Alfred Teodor.Det var således bara 11 dagarmellan vigseln och sonens födelse,men han blev trots allt född inomäktenskapet, vilket var nog så viktigtvid denna tid. Att Wijbylappenoch Lappmor var välsedda i socknenbeläggs utav bergsmannen PerLarsson och hans hustru BritaLarsdotter som finns antecknadebland dopvittnena när sonen döptes.Sonen dog före tre års ålderoch några fler barn fick dom inte.TrolldomWijbylappen och framförallt Lappmoromgavs av mycket vidskepelse.Ortsbornas respekt för Lappmorstrollkunskap var stor. Honvar också så kallad klok gummasom botade både människor ochdjur. Lappmor gjorde långa vandringarför att samla in växter, barkoch rötter till sitt husapotek. Pådessa gjorde hon dekokter för olikaåkommor. Att den framställda medicinenvar verksam är troligt, förhon hade en ständig ström av vårdsökande.Lappmors trollkunskapvar omvittnad och respekterad. Fåmänniskor vågade sätta sig uppemot, eller kritisera henne, av rädslaför övernaturliga repressalier.Lappmors ”förbannelse”Min gammelfarmor Briten ochhennes man Per bodde grannarmed Lappmor. Briten var ocksålite vidskeplig och hade den störstarespekt för Lappmor. EftersomLappmor köpte mjölk av Britenträffades de nästan dagligen. Enkväll kom Lappmor för att köpamjölk. Hon var betydligt senare änvanligt varför grädden hade stigit imjölkkärlet. Briten, som var “försiktigmed gusslånen”, förklaradesituationen och bad Lappmor återkommamorgonen efter.KORPÖGAT25Lappmor blev förnärmad när honinte fick som hon ville och förklaradei arga ordalag; “Att så lättskä du in´t tro att du mjölkar kritteni möra, dä ha ja sett till redan”.Med det vände Lappmor och gick.Morgonen efter begav sig Britenut i ladugården för att mjölka.Föregående kvälls incident medLappmor var redan glömd. Närhon skulle mjölka den första konkom det bara några droppar hurhon än försökte. Med de andra tvåkorna var det likadant. Till slut blevhon tvungen att gå in och hämtaPer, så att han fick stå vid stillbordetoch klappa och tala lugnandetill korna. Då gick det bättre attmjölka dem, enligt gammelfarmorsberättelse.I fortsättningen fick Lappmor köpasin mjölk på de tider som passadehenne.Rävigt beteendeOm Wijbylappen berättas att haninför varje vinter sköt och flåddeen häst på en liten kulle kallad“Bonsklack”, cirka 300 meter frånsin bostad. Kroppen fick sedan liggaför att locka räv till platsen. Närtillräckligt med snö kommit ochkvaliten på skinnen var bra skidadeWijbylappen runt kadavret ochgillrade saxar i rävvägarna. Mångavoro de rävar som mötte sitt ödepå “Bonsklack”, och gav välbehövligttillskott i kassan.Wijbylappen var också kändsom en skicklig jägare, trots atthan inte hade några jaktmarker.Han var aldrig främmande för attskjuta på andras drev, ej heller föratt vittja andras giller. Ingen vågadeprotestera på grund av rädsla

26 KORPÖGATför trolldom. Löslöpande jakthundarblev också allt som oftast Wijbylappensegendom. När de merprominenta i samhället skulle ut påjakt budades alltid Wijbylappen eftersomhan hade dom bästa hundarnaav förklarliga skäl.SkottberördI vilka sammanhang än Wijbylappenvisade sig så hade han lodbössanmed sig. Så och när han vid etttillfälle besökte Gästgivargården iTorsåker för att få sig en öl. Vidett av borden satt två för Wijbylappenbekanta personer som erbjödhonom plats. Personerna ifrågavar smeden Anders GustavThorslund och en spjuver från Hoosom gick under namnet Klang-Kalle. Thorslund berättade att enkvinna från Hästbo gått vilse underbärplockning och ännu inte påträffats.En belöning på ett hundra kronorhar utlovats till den som hittarhenne eller kan ge anvisningar omvar hon finns. Klang-Kalle tittar påWijbylappen och säger; “Du Lappensöm ä tröllkunni, här kan dutjäna hundra kroner”. “Nä, dä gåntalls dä, fö dä fodras ett kvarterbrännvin fö ja ska si nå, å nå sånthant ja”, svarade Wijbylappen.“Brännvin ordnar ja”, sa Klang-Kalle och försvann ut genom dörren.Efter en stund kom han tillbaka.“Nå brännvin fick ja´nt tag på, menBerglin hade en flaska konjak” sahan. “Konjak går lika bra, men jamåst va enskilt öm ja skä si nå, saWijbylappen och gick in i ett angränsanderum. Klang-Kalle förpassadesig skyndsamt ut genomdörren och sprang så fort han kundemot byn. I samma ögonblickhördes ett illvrål från Wijbylappenoch han kom utfarande från rummet,ryckte åt sig lodbössan ochsprang ut på bron. Han siktade nogaefter den flyende Klang-Kallesom precis hann runda hörnet påett av kyrkstallarna när skottetgick. Kulan slog in i timmerväggenoch satt där sedan som en påminnelseom att det kunde vara livsfarligtatt reta Wijbylappen.Anledningen till raseriutbrottet varatt Klang-Kalle hade urinerat iflaskan som påstods innehålla konjak.Efter denna episod höll Klang-Kalle ett stort säkerhetsavstånd tillWijbylappen.Skickliga hantverkareDe kringvandrande samerna varkända som skickliga korgmakare,ett hantverk som alltid har funnits isamekulturen. Kunskapen gick iarv genom generationer, därför attdet fanns en stor efterfrågan pådessa produkter. Det var allt ifrånbärkorgar till stora korgar att bärapå ryggen, flätade rep, fiskmjärdarm.m. Dessa alster var perfektasom bytesobjekt bland bondebefolkningen,där det största behovetfanns.Flätningsarbetena byttes mot mjöl,kött, fläsk och annat matnyttigt.Wijbylappen och Lappmor var kändasom duktiga korgflätare. Röttertill arbetena hämtades från hedarnamellan Gammelstilla och Österfärnebo,och försäljningen skeddepå marknader men också genomsäljresor med häst och vagn i bygderna.Deras hantverkskunskapvar så uppskattad att de erhöll hedersprisoch diplom vid industriochslöjdutställningen i Gävle 1901.Vid hemkomsten till Wij efter enav dessa säljresor segnade Wijbylappenomkull och dog bredvidvagnen. Detta var den 30 maj1904.Hunden MatserLappmor bodde kvar i den lilla timmerstuganefter Wijbylappens död.Sockenstämman beslutade att femkronor i månaden skulle tillerkännashenne som hjälp till försörjningen.Med denna “pension” somgrund och med korgflätningen somsidoinkomst höll hon sig vid liv.Utan pengar var hon aldrig, ochibland fanns det till och med resursertill något starkt att späda utkaffet med. Lappmor fick allt svårareatt klara sig själv på grund aven allt tilltagande invaliditet. Honerbjöds plats på fattiggården iTorsåker, men vägrade att flyttaom inte hennes hund “Matser” fickfölja med.Fattigvårdsstyrelsen gick motvilligtmed på hennes villkor, med baktankenatt hunden skulle avlivasvid första bästa tillfälle. Så fortLappmor var installerad på fattiggårdenbörjade man söka efter någonsom var villig att avliva hunden.Detta var inte så lätt som styrelsentrott.Det var Lappmors hund och hennesomvittnade trollkunskap gjordeatt ingen vågade. Till slut fick dockstyrelsen tag i en ortsbo som åtogsig uppdraget. Vid den tänkta avlivningenuppstod komplikationer.Rädslan för att gå för nära “trolltyget”kombinerad med svartkrutoch en rejält fet hund gjorde atthunden försvann som en blixt tillLappmor efter skottet. Hunden“Matser” överlevde med Lappmorsnaturmedicinska kunskaper.Denna händelse spreds över helaTorsåkers socken och gav ytterligarenäring till tron om hennestrollkunnighet. Lappmor BritaChristina Larsdotter slutade sinadagar på fattiggården i Torsåker1915.Denna berättelse är till delarbaserad på en artikel skriven avHarald Westerberg. Eric Anderssoni Åsmundshyttan och bibliotekarieBodil Karlström, Hoforsbibliotek har bidragit med källforskning.Johnny i Ålbron

KORPÖGAT“Och äpplet faller inte långt ifrån trädet”Det talesättet stämmer väl inpå operasångare MagnusLinden med familj. Korpögatträffade under sommaren trefjärdedelar av familjen i derashus i Hästbo.Torpet i Hästbo köpte hans föräldrarredan 1953 och Magnus hartillbringat en stor del av sitt liv här.Efter föräldrarnas död övertogMagnus huset. “Det här är familjensandra hem”, säger Magnusoch här försöker han vara så oftahan kan. “Det är hemkänsla attkomma hit” fortsätter han, “jagtrivs med människorna i byn ochjag har ett eget socialt liv i Hästbo”.Magnus bor sedan länge iStockholm där han har en fast anställningsom operasångare påKungliga operan. “Men om två årgår jag i pension”, säger han, “ochdå kommer jag att vara i än störreutsträckning i Hästbo”.SångarfamiljMen hur var det nu med äpplet ochträdet? Jo, för hela familjen ärsången en viktig del. Hustru Gudrunarbetar som sångpedagog påmusikallinjen på Kulturama iStockholm och undervisar ävenprivat.Sonen Kalle tänker gå i pappasfotspår. Under gymnasietidenkände han allt mer att det var sånghan ville ägna sig åt och sökte tillMusikkonservatoriet i Falun. Efterett och ett halvt år där sökte hantill Operahögskolan, kom in ochbörjar i höst en treårig utbildning.Enligt föräldrarna har Kalle enmycket bra röst och ett bevis pådet är väl att han i början av dettaår fick motta Joel Berglundstipendiettillsammans med en annanungdom på Operan i Stockholm.Yngste sonen Oskar är utbildadbalettdansör på Kungliga svenskabalettskolan i Stockholm och ävenhan har begåvats med en vackersångröst. Oskar arbetar nu sommusikalartist på Värmlandsoperanoch sjunger och dansar i “Weddingsinger” och han har tidigare varitmed i “Cats”.Under vistelsen i Hästbo harMagnus och Kalle också hunnitmed ett gästspel i Hedesundakyrka tillsammans med GävleborgsSonen Kalle, nybliven elev på OperahögskolanFörsäkra i det lokalaförsäkringsbolaget!27symfoniorkester och kör samt medsångare från Stockholmsoperan.Med tanke på att även Kalle ochOskar har tillbringat många somrarunder sin uppväxt i Hästbo så kanväl bygden få känna sig lite malligaöver att såna begåvningar har anknytningtill byn. Eller hur?Reportage: Ingalill EkTel 0290-235 15, 076 241 03 18LACKFÖRSEGLING - TEXTILTVÄTTHANDTVÄTT - SERVICEFRAMVAGNS / FYRHJULSTINSTÄLLNINGDÄCK OCH FÄLGMONTERING / BALANSERINGGammelstillavägen 67813 94 TORSÅKERRing för mer information!Tel 0290-403 83Mån - Fre 08.00 - 12.00 Tors även 14.00 - 18.00Hemsida: www.dina.seFr.o.m den 13 augusti harAlu-Line övertagit HoforsGlasmästeri.Vi hälsar såväl gamla somnya kunder välkomna tilloss på Faluvägen 29Faluvägen 29 0290-209 20Allt i GlasAuktoriserat Bilglasmästeri

28 KORPÖGATMajkens funderingarNär man går här i hönsgården iTorshyttan så har man tid att funderalite på väsentligheter.Morsan Agda och jag har ju ett litetskalbolag med tio granna hönoroch en ståtlig tupp. Vi har funderatpå att utöka men vi inser att tuppenkommer att krokna i vår iveratt bli börsnoterade. Men någrakycklingar om året ser vi till atthan får åstadkomma, Edvin vårTupp. Som alla andra fäder sprätterhan äggstra mycket när skalenger vika. Han går och spankuleraroch låter hönorna göra det mestajobbet med uppfostran av de smådunungarna. Då slår det mej plötsligt,ganska hårt faktiskt, hur storlikheten är med oss människor. Omhönsen och tupparna skulle jobbaoch vara borta från redet likalänge som människorna är, såskulle kycklingarna springa runtöverallt och inte veta vart de fåroch inte får vara. Bokstavligensom yra höns! Våra hundar har vipli på för vi går på brukshundklubbaroch lär dom olika kommandon.Det enda jag själv lärde mejär ligg, men det har man inte såstor nytta av här i Torshyttan.Grannbonden har tröttnat på minanärmanden efter trettio år. Hangav mej en rejäl avskalning engång, men han sa att jag var förhårdkokt.– Hellre hårdkokt än löskoktsom du! Sa jag, och gick hem tillmorsan och titta på Allsprång påSkansen.Sen har jag ju hört att man kanvara ute nätet och träffa folk frånhela världen. Men jag har väntatvid mitt hönsnät kväll efter kvälloch inte är det nån större trängselinte.Du har ingen musvana, säjer folkåt mej. Men det ska jag bara talaom att det finns ingen som harfångat så många möss under diskbänkensom jag, så kom inte ochsnacka om musvana. Man skulleha ett spännande och lockandenamn på nätet hade jag hört. Sagtoch gjort, jag tog en gammal spånskivaoch skrev NY PLOCKADHÖNA på den och reste upp denmot hönsnätet. Det tog inte mångadagar innan det första kornet blevupplockat, en ungtupp från Alderhultenkom över gården. Han villeköpa en nyplockad höna sa han!Men då tog det hus i Majken!– Mina höns kan man inte köpasa jag…bara låna…ibland.Jag har tagit ner skylten igen, intesjutton träffa jag några nya machotupparfrån hela världen.Nu har jag bestämt mej för att jagfår åka ut i världen istället eftersomvärlden inte kommer till mej.Jag ska bli flygvärdinna! Jag haralla förutsättningar naturligt säjermorsan. Den rätta gracen och hållningenoch sen kan jag ta folk.Lite engelska kan jag redan, Cockbetyder tupp så man är ju liiite nyfikenpå Cock-piten!Majken Torstensson Torshyttan

Insändare:Angående förslag om AVS-Bevakning TorsåkerVi håller på för fullt med att försöka få igång bevakning i Torsåker. Jaghar kollat med företag här runt centrala byn, och fått bra gensvar. Det varett 16-tal som är intresserade av att vara med och betalat för att vi skakunna genomföra detta. Men det är naturligtvis en kostnadsfråga. Jag harprecis i dagarna fått in kostnadsförslag från AVS, och ska nu presenteradet för de som skrivit upp sig på listan, så får vi hoppas att de fortfarandeär med. Och så ska jag kolla med Hofors Kommun och hoppas naturligtvisatt de kan bidra med en summa här i Torsåker, lika som de gör i Hofors.För de har ju både skolan, dagis, Spelmannen m.m. här. Vi har ävenfått frågan från ett antal privatpersoner som skulle vara intresserade avett ev. bidrag till detta. Men i dagsläget vet vi inte riktigt hur det skullefungera, för förtagen kommer att få en faktura varje månad med det beloppsom fastställts beroende på var företaget ligger samt hur utsatt detanser sig vara, och det går ju bra. Men som sagt enskilda bidrag vet viinte riktigt hur vi kan hantera. Det kanske går att lösa på något sätt, vi fårfundera på det.Vår förhoppning är att kunna komma igång med bevakningenså snart som möljligt. Och det blir i så fall på olika tider och olikaantal gånger per kväll/natt sju dagar i veckan. Kanon tycker jag, ochmånga med mig!!Ann BergströmTack för ordet!!KORPÖGAT29BilBillackeringLackskador - PlåtskadorGarantiUgnslackering - Plåtverkstad -på alla Plastreparationer -jobb Lackförseglingar - Försäljningav billacker och grundmaterialwww.hoforsautolack.se20 år i branschenVi utförservice ochreparationeravGräsklippare,Motorsågar,Röjsågar och Snöslungor.Fritidsmotor ABÖppet Må - Fr 8.00-17.00KUNGSGÅRDEN0290-37950AT Bildelar HoforsStorgatan 33Tel 0290-20220ReflexvästarFinns att köpa på Korpögatstorlek:3-10 år10-16 årXLXXLPris: 80:-Tel: 0290-40050

30 KORPÖGATVerkningslösa kampanjerVarannan landsortskommun i Sverige genomför särskilda marknadsföringskampanjer för att locka till sig storstadsbor.Nu visar en undersökning att sådana kampanjer är i det närmaste värdelösa. Bakom undersökningenligger forskaren vid Uppsala universitet Thomas Niedomsyl som i en nyligen färdigställd doktorsavhandlingpåstår att den typen av marknadsföring är ingenting annat än att kasta pengarna i sjön.Storstadsbor låter sig inte påverkas av en sådan argumentering för att byta bostadsort. Deras val av bostadsortstyrs av helt andra faktorer, främst tillgången på arbete. Även goda boendemiljöer kan vara ett plus för denlandsortskommun som vill dra till sig storstadsbor, hävdar Thomas Niedomsyl.

Utökad busstrafik Hofors-Torsåker-StorvikLinje 46Fr.o.m 20 augusti 2007 körs nya busstrafiken Hofors-Torsåker-Storvik fullt ut.12 av turerna går direkt till Storvik med bra anslutning till linje 41 mot Gävle.FlextrafikFör dig som bor 2 km från busshållplats finns flextrafik.Trafiken körs vardagar mellan 08.00-20.00.Resan beställs på telefonnummer 020-49 79 39 senast 20.00 dagen före.Biljettpriset är samma som på linjebussen.DalgränsbussenFr.o.m 20 augusti 2007 körs buss Hofors-Dalgränsen.Måndag-fredagOnsdag och fredagMåndag, tisdag, torsdag06.55 från Dalgränsen14.20 från Hofors 14.35 från Torsåker15.40 från Hofors 15.55 från TorsåkerKORPÖGATAnnons31Bussen är en öppen skolskjuts som går alla skoldagar och är gratis att åka med.Tidtabeller finns att hämta på Focus, Folkets Hus, på biblioteket, kommunens receptionoch på OKQ8 i Torsåker samt på www.x-trafik.seSe fullständig tidtabell för linje 46 på sista sidanTvivelaktig sjukvårdKonsumentombudsmannen (KO) har tagit i med hårdhandskarna mot fö-retaget Människans Resurser AB varsprodukter i marknadsföringen på-stås kunna neutralisera vissa gifter, skydda mot negativa energier samt neutraliserastrålning från datorer och mobiltelefoner. Företaget säljer också böcker i konsten att utnyttja tankens kraftvilket innebär att man kan bli kvitt sina sjukdomar genom att enbart tänka i banor som om dom inte fanns.Dessutom kan man bli av med åderförkalkning och få hjärnans blodkärl tränade genom att köpa den atmosfäriskakameran Barocyklon. Inga som helst belägg finns för att företagets produkter skulle kunna ge sådana effektersom utlovas, menar KO och utdömer ett vite på hela 200.000 kr om företaget inte genast ändrar sinmarkandsföring.Även bensinjätten Shell får sig en känga av KO för marknadsföring av Svenska Shells 99-oktaniga bensin V-Power. “Som adrenalin för din mo-tor” sägs det i reklamen som utlovar hisnande accelerationsupplevelser förden som kör med V-Power i tanken. Men vid Konsumentverkets tes-ter har man inte kunnat få fram större effekthöjningpå motorn än 1,5 % och det räcker inte för att produkten skall kunna marknadsföras som någonslags raketbränsle, menar KO i sin kritik mot Shell.Tidig vinter i HudiksvallInget är sig likt längre vare sig beträffande väder eller årstider. Då några patienter på Hudiksvalls sjukhus plötsligtinsjuknade i magbesvär tog man för givet att det rörde sig om vanlig hederlig magsjuka som brukar grasserai sommarens rötmånadstider. Men det var betydligt mer komplicerat än så. Det visade sig vara den fruktadevinterkräksjukan som brutit ut mitt i högsommarvärmen, rapporterar Hudiksvalls Tidning

32 KORPÖGAT