Hur dålig får höstrapsen vara? - Svensk Raps

Tre fält valdes till slut ut. Ett norrom Uppsala på Hånsta samt tvåfält i Södermanland, Hofsta ochHagbyberga.Små plantor och lite ogräsPå samtliga försöksplatser varplantorna klena. Se tabell 1.Rothalsarna på framförallt Hofstavar mycket smala. Snittdiameternlåg där på ca 6 mm. Att plantornavar små på alla försöksplatserberodde på torrt bruk i höstas.Plantorna hann inte komma igånginnan vintern kom. Enstaka plantorgrodde tidigt, de har också överlevtvintern bättre. Dessa drar uppsnittdiametern. Majoriteten avplantorna var alltså ännu klenare.Precis som rapsen hade ävenhöstgroende ogräs missgynnats avde torra förhållanden som råddevid sådd. Ogräsförekomsten varlåg på alla platser. På en av försöksplatsernakom däremot ettsent uppslag av målla.Blomningen var ganska jämn påsamtliga platser och började i slutetav maj. Däremot blommade deglesare partierna av fälten senareän övriga delar. På fältnivå var alltsåblomningen ojämn.Försöksfälten skördades medförsökströska. Tyvärr skedde ettmisstag vid en av platserna somgjorde att rutan inte kunde försökströskas.Skiftet gav dock i snitt2289 kg/ha vilket skulle kunna geen indikation om skördenivå irutan. Försöksrutan i Vattholmaavkastade 1 730 kg/ha och i Hofsta1 944 kg/haAlternativVar det då rätt att spara dessabestånd i år? Skulle man såttnågot annat? Vilken hade totalekonominblivit då? Naturligtvis ärsvaret olika beroende på vilkaalternativ som finns och var i landetman befinner sig. En jämförandekalkyl, se tabell 2, kan görasdär man jämför höstraps som ger1 700 kg/ha med alternativ somskulle kunna vara möjliga i dessalägen. Det kan dock vara värt attnämna att om en Butisanbehandlinggjorts på hösten ska man undvikakorn och havre. På lerjord kanman komma runt problemetgenom jordbearbetning innansådd.Täckningsbidrag 1 visar att glesahöstrapsfält matchar alternativetatt etablera en ny gröda. Dettamed en skörd på 1 700 kg i deglesa fälten. I kalkylen liggergenomsnittliga skördar på de alternativagrödorna.I omsåningskostnaden liggerkostnad för utsäde, sådd och ihjälsprutningav rapsen. Räkna medatt så gott som alltid spruta ihjälraps på skiften som ska sås om.Höstrapsplantor i vårraps drar tillsig rapsbaggar och direktsådd avstråsäd får ofta stora ogräsplantorkvar som överlever omsådden ochDe plantor som överlevt vintern var inte stora, men en gynnsam vår gav bra förutsättningar för den fortsatta utvecklingen.14SVENSK FRÖTIDNING NR 6 NOVEMBER 2003

Med ca 12 plantor/m 2 är det ett ”luftigt” beståndblir svårsprutade med ordinarieogräsbehandling.Vid givna skördenivåer var detalltså rätt att ha kvar beståndet avgles höstraps om alternativet varvårraps eller korn. Ofta är det juinte heller hela skiftet som är glest.ver kväve för att få fart” Ekonomini ett dåligt rapsbestånd blir aldriglysande. Men låga kostnader kanlyfta vilken kalkyl som helst. Sänkistället kvävegivan till dåligabestånd. Halv skörd, halv giva. Detär plantor det är brist på, intekväve. Gödsla inte heller på tjälen.Risken är att man kickar igångbeståndet för tidigt och att en senköldperiod sedan knäcker beståndet.Gödsla när marken bär utanhjälp av tjälen.• Ogräs. I dessa försök var förekomstenlåg. Så är det inte alltid. Omrapsen är klen och det finns mycketogräs bör dessa bekämpas. Detgår inte att snåla in på ogrässprutningenför att beståndet är klent.Tvärtom, grödan behöver merhjälp i konkurrensen.• Viljan att åtgärda sätter in. ”Jagmåste ju göra något” De flestaodlare lider med dåliga grödor ochväljer därför att etablera en nygröda. Den nya grödan kommerFunderingar i glesa bestånd• Ojämnt. Vissa delar av fältet brukarvara bra andra sämre. Går detatt göra en enkel delning av fältetså att den dåliga delen hamnar påen sida och den bra på den andrasidan? Ganska sällan.• Odlaren grips av vårrybsdjävulen.”Jag sår i fläckarna med lite vårrybs,det hinner nog mogna i tid”.Oftast blir det en halvmesyr sominte skördas och där det endaresultatet blir en halvfull säck medvårrybs liggande på logen.Dessutom har de bra delarna avfältet blivit vändteg.• Lite extra kväve för att få fart på rapsen.”Rapsen ser klen ut, den behösäkertatt se bättre ut än en dåligraps. Men hur bra brukar vårsädenegentligen bli på fält som såtts om?SlutsatserVi kan dra slutsatsen av försökenatt även ett bestånd som sermycket klent ut kan vara värt attspara. Ojämnheten är det svåra.Beståndet består inte av 10-15plantor/m över hela skiftet utan äroftast mycket ojämnt efter en hårdvinter. På en av försöksplatsernagick hjortar och betade på våren,varje planta de förstörde sänktepotentialen i beståndet. Ettbestånd med få plantor blir mersårbart, varje planta har ett stortvärde.Dessa försök blir en vägledning ibeslutsprocessen för de beståndsom är bra på vissa delar mentunna på stora partier. Dessa kanofta upplevas som tunnare än deär. Gå ut och räkna de plantor duhittar. Som exempel kan man ta ettSVENSK FRÖTIDNING NR 6 NOVEMBER 2003 15

estånd som på en tredjedel avskiftet har 10-15 plantor per kvadratmeter,resten har så gott somfullt bestånd. Detta kan se illa utför ögat men skulle enligt dessaförsök kunna ge 2,5 ton/ha om debra delarna ger 3 ton och de sämreger 1,5 ton. Titta på bilderna av dedåliga bestånden. Dessa fläckarhar ändå givit halv skörd.• Spara på kvävet men inte påogräsmedel.• Bestäm dig i tid. Sen omsåddblir sällan bra.• Lär dig leva med fläckar som inteser bra ut.Och du, glöm inte bort att åretsrapssådd ser bra ut. En höstrapsodlareär optimist. ■Trots ett glest intryck vid blomning avkastade fälten mellan 1700 och 2000 kg/ha.Tabell 1. Antal plantor och rothalsdiameter på de olika försöksplatserna samt skörd. Medel på 50m 2 .Försöksplats Medelantal Snittdiameter Skörd kg/haplantor/m 2 (mm)Vattholma 11,5 11 (min 7, max 15) 1730Hofsta 12,75 5,9 (min 4, max 8,5) 1944Hagbyberga 12,75 8,5 (min 5, max 12) (2289, snitt hela fältet)Tabell 2. Täckningsbidrag 1 för höstraps och olika omsåningsalternativ.Maltkorn Vårraps Vårvete HöstrapsSkörd 4750 2100 5000 1700Intäkter 7384 6965 8246 6142Kostnader 3693 3472 3818 3510Omsåningskostnad 1150 1150 1150 0TB 1 2541 2343 3278 263216SVENSK FRÖTIDNING NR 6 NOVEMBER 2003