You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
För några dagar sedan träffade jag Anders<br />
Larsson, fastighetsmäklare i Töreboda. Anders<br />
brinner för att sälja hus och har bra pejl<br />
på vad som gäller.<br />
Nyfiket ställde jag en fråga jag till Anders:<br />
Vad är det för hus folk letar efter idag?<br />
Hans svar gjorde mig lite fundersam och en<br />
smula orolig: Idag söker man mer efter färdiga<br />
hus, det verkar som att man inte har<br />
samma tid som tidigare att renovera, sa han.<br />
Under veckan som gått sen jag träffade Anders<br />
har jag tänkt på den nya trenden – att<br />
leta efter färdiga hus.<br />
I viss mån kan jag ha förståelse för detta<br />
med tiden. Det finns så mycket idag som<br />
kräver vår uppmärksamhet och det är alltid<br />
ett antal måsten som ska hinnas med. Men<br />
ändå – att renovera, att skapa, att ta fram<br />
nytt eller gammalt i ett hus – för mig är det<br />
något av meningen och lusten med att vara<br />
husägare. På något sätt känns det utifrån min<br />
horisont som att den nya trenden med färdiga<br />
hus berövar den nya tidens husköpare något<br />
väsentligt och fundamentalt – det som har<br />
med planerings- och skaparglädje att göra.<br />
Min älskade och jag köpte ett hus från<br />
1940-talet för några år sedan. Och vi har lagt<br />
ner åtskilliga timmar med att bygga om,<br />
snickra, måla och tapetsera för att få det som<br />
vi vill ha det. Och jag har njutit av varenda<br />
spik som funnit sin plats och varje penseldrag<br />
som dragits.<br />
Visst har det varit tufft ibland att få till det –<br />
gamla hus gör man inte som man vill med.<br />
De har sin egen vilja och sin egen struktur<br />
som man måste lära sig att samarbeta med.<br />
Men är man ödmjuk inför det som en gång<br />
varit kan man få till ett trivsamt resultat. Det<br />
upptäckte vi exempelvis för någon månad<br />
sedan när vi hade bestämt oss för att ta vårt<br />
sängkammarliv till en högre höjd.<br />
En av döttrarna som huserat på tredje våningen<br />
blev nämligen med eget boende och<br />
rummet blev ledigt. Hustrun och jag bestämde<br />
oss för att där ska vi bo när natten<br />
faller på. Men den gamla plastmattan på golvet<br />
lockade oss inte och färgen på tapeten var<br />
i och för sig inte så tokig, men det var inte<br />
vår färg om man så säger.<br />
Så innan vi baxade upp sängen och tömde<br />
garderoberna så skulle det renoveras. Nyfikna<br />
som vi är undrade vi vad som gömde<br />
sig under plastmattan. Och när vi väl dragit<br />
av den, skruvat loss ett tusental skruv som<br />
höll spånskivor på plats upptäckte vi det – ett<br />
gammalt fernissat furugolv. Visserligen märkt<br />
av forna tiders boende, men ändå så intensivt<br />
levande.<br />
Efter ett antal vändor med slipmaskinen fick<br />
vi bort den gamla fernissan och fick fram, ett<br />
visserligen ärrat, men härligt trägolv från<br />
1940-talet som fick en lätt lutning åt det vita<br />
hållet. Att kliva omkring där på det nylutade<br />
golvet utan strumpor och skor är en härlig<br />
upplevelse.<br />
Och det knarrar så hemtrevligt när man behöver<br />
kliva upp om natten.<br />
Det knarret är belöning nog för att köpa ett<br />
hus som inte är färdigt.<br />
Christer kåserar:<br />
Ett hemtrevligt knarrande golv<br />
Christer Thyr<br />
ansvarig utgivare<br />
”Att kliva omkring där på det<br />
nylutade golvet utan strumpor<br />
och skor är en härlig upplevelse.”<br />
0501/<br />
39 31 40<br />
��������������������������������������������������������<br />
LÄNSTIDNINGEN 3
Change language