2009-4 SVENSKA SLAGRUTEFÖRBUNDET NR 56

2009-4 SVENSKA SLAGRUTEFÖRBUNDET NR 56

Svenska SlagruteförbundetSkummedal 140453 92 LYSEKILTel: 0523 - 66 25 92Plusgiro: 472895 - 2SSF på nätetwww.slagruta.orgSvenska slagruteförbundets StyrelseOrdförandeAgne OlaussonSkummedal 140453 92 LysekilTel:0523 - 66 25 92agne.olausson@slagruta.orgordf@slagruta.orgSekreterare / RedaktörPär WedinDrivhusslingan 27197 36 BroTel: 070 - 738 61 00sekreterare@slagruta.orgKassörPaul HolmbergVikingagatan 7C533 31 GöteneTel:0511 - 34 00 39kass@slagruta.orgVice OrdförandeIvar SjöbergStorbyvägen 25792 96 VämhusTel: 070 - 428 42 420250 -451 47ivar.sjoberg@slagruta.orgLedamot /Ansvarig medlemsregistretAnita ElmerfeldtFurustigen 20523 32 UlricehamnTel: 0321 - 144 25medlemsregister@slagruta.orgSuppleantRegina SiuvattiTel: 073 - 781 03 36regina.siuvatti@slagruta.orgLedamot WebmasterGöran GustafssonEliselund533 97 GöteneTel: 0511 - 533 44webmaster@slagruta.orgLedamot MaterialförvaltareRolf KjellströmLandsnoravägen 96192 55 SollentunaTel: 08 - 35 82 10kjellstrom.rolf@telia.comSuppleantUlrika Örjastel: 070 - 168 94 84toowitch@hotmail.comKontakta Anita Elmerfeldt för adressändringar.För år 2010 gäller:Medlemsavgiften: 220:-/årUngdomar tom 20 år: 80:-/årFamiljemedlem (utan tidning): 140:-/årÅrsavgiften halveras fr.o.m. 1. juliPrenumeration: 220:-/4 Nr.Medlemsmatrikel: 30:-EGONS FONDFÖRVALTAREKarl-Erik Johansson(sammankallande)Ekängen614 92 SöderköpingTel. 0121 - 210 63Paul HolmbergVikingagatan 7 C533 31 GöteneTel. 0511-34 00 39Kerstin BrantrydLjunga skog 195286 91 ÖrkelljungaTel. 070 - 587 61 08Lars CarlssonBox 322701 46 ÖrebroTel. 019-32 00 80Publicerade författare i SLAGRUTANansvarar själva för innehållet i sinaartiklar.Redaktören förbehåller sig rätten attkorta och redigera insänt material.Bidrag till tidningen och tips värdaatt bevakas mottages tacksamt. Vidinsänt material anges tydligt om detskall återsändasNästa styrelsemöte12 - 14 februari. Lämnaförslag och synpunkter tillstyrelsen i god tid. Tack.Sista inlämningsdatum förmaterial till Slagrutan nummer57 är den 25 februari2010.Ansvarig utgivare: Agne Olaussonagne.olaussson@slagruta.org2 SLAGRUTAN 2009-4 NR 56Redaktörens rader:Tack ni som tyckt till om Slagrutan.Nu lämnar strax mitt tredje nummerdatorn, och jag inser att tidningsfixär väldigt likt musikmix. Glöm intede små detaljerna, försök se helhetenoch glöm för allt i världen inte att detmåste finnas luft! Hoppas ni läsarefinner luft både i tidningen och utanför,och att den ger liv åt omgivningen.Redaktör: Pär Wedinredaktor@slagruta.orgSlagrutan tackar innerligtföljande fotograferför bidrag tilldetta 56:e nummer:Ulrika ÖrjasAgne OlaussonBo WestlingFramsidesbild: Pär WedinMånsken i Uppland

Höst. Regn. Kallt. Blåsigt.Underbart att sitta inne med brasaoch tända ljus. Det finns fördelar medallt. I stället för att gå runt i terrängenmed våra intuitiva sökmetoder kan vita del av andras erfarenheter genom attläsa om dem.Jag lär få sätta en del tid vid datornför att bearbeta bilder, video och ljudinspelningar.Bilderna får jag ha förmig själv. PUL (personuppgiftslagen)tillåter nämligen inte att vi publicerarbilder på nätet ifall det finns identifierbarapersoner som inte lämnat tillståndtill publicering. Hur det är med ditopublicering i Slagrutan har jag ännuinte kommit underfund med men dettanummer, liksom tidigare, kommer attinnehålla en hel del bilder i både färgoch svartvitt. Detta skall naturligtvisinte vara något hinder för Dig, varkenatt sända bilder eller text till redaktören.Jag har ont i örat. Eventuella krämporär väl inget att skriva om. Domfår vi väl dras med själva. Dennakrämpa tycker jag dock är intressantför oss som sysslar med energier. Jaghar mobiltelefon som jag sätter påom jag skall ringa kort samtal ellerväntar SMS. Jag har DECT-telefonhemma och där har jag haft betydligtfler och längre samtal. För någradagar sedan hade jag ett längre samtalmed en medlem när jag plötsligtkände brännande värme i telefonöratsamt smärta. Jag bytte öra (vilketvar besvärligt) och smärtan avtog direktmen den brännande känslan varkvar under flera dagar. Efter dettaOrdförandentarordet!Agne Olaussonbytte jag ”telefonöra” så nu har jagbesvär i båda öronen. Är det telefonensfel?Jag vet inte men jag håller på att installeraflera fasta telefoner (somgår per koppartråd) och den bärbaraskall snart kasseras.Studieförbundet Vuxenskolan tyckeratt vi är ”ovetenskapliga”. Det är domju inte ensamma om. Vi behöver inteSV men de kan ju hjälpa oss medden lokala kunskapen om annonsering,lokaler mm vid kurser och träffar.Jag sökte kontakt centralt och erbjödsamarbete.Först vid den sjunde påstötningenlyckades jag få svar enligtovan.Några dagar senare annonserade SVhär i Bohuslän om några kurser som ärlångt bortom ”vetenskapen”. Har Dutips på annat studieförbund som vikan samarbeta med så hör av Dig. Detär ju synd om de regionala ersättningarnasom våra kulturarrangemanggenererar fryser inne.Liggande hönor. Uppallade stenar.Bo Westling har dokumenterat mångastenar. Fotograferat. Skrivit bok. Ettstort stenblock på 15-20 ton sominlandsisen råkat ställa på tre mindrestenar är väl inget märkvärdigt.Två börjar verka lite underligt. Bohar dokumenterat flera tiotal. Inlandsisen??Vi skall presentera en ellerflera framöver. Kanske finns likadana iDina trakter. Fotografera och skriv omdem. Sänd till redaktören.Vi var på Hönö. Se längre in i Slagrutan.Uppe på ett berg, högst uppligger flera block på många tiotals ton.Inlandsisen? Ja inte vet jag men det ärrätt mycket jag inte vet. Det underligasteär att ju mer jag får veta ju merbegriper jag att jag att jag inte vet.LEY-linjer skriver Karl-Erik om.Det är spännande. Ett fantastisktarbete han gjort med att undersöka ochdokumentera. Leylinjer finns i närhetenav oss alla. K-E har dokumenteratde stora och många men det finnsmånga mindra och lokala att upptäckaoch dokumentera.K-E:s kartor är avfotograferade ochförhoppningsvis skall vi snart kunnalägga in kartbilder och beskrivningarpå nätet så Du kan titta på Dittområde. Många av oss har ju inte datormen på de flesta bibliotek kan manlåna dator för att surfa på nätet.Ulrika har intervjuat. Vår lokalredaktöri Dalarna har intervjuat Birger.Det får bli en intervju i varje Slagrutanframöver. Dock inte med Birger varjegång.Kickan, som många av läsarna känner,ligger nu begravd under storaeken på vår tomt. Hon blev sjuk.Det är otroligt hur man kan fästa sigvid en hund. Jag kan ännu, ett parveckor senare, ”höra” henne dricka iköket.456789Vad ligger bakom slagrutan?Gunnar Lybeck, forts.Vad ligger bakom slagrutan?Gunnar Lybeck, sista delenSSF-medlem Birger AnderssonKurs H3-antennenLilian CarlssonVinkelpekare och medicinerRolf KlassonUpplagda StenblockBo Westling1011121314InnehållUpplagda Stenblock - bilderKurs på Hönö - bilderSSF:s konvent 2010LEY-linjerKurs på HönöSvante LindströmKurs på Hönö, fortsTankar om Egons fondTandvärkstallen/smörjstenenUlrika Örjas151617181920LäsarfrågorMikrovågor, Benkerlinjen mmHjärtchakrats färgDoris BrinkSolfestFingertestningNotiserAnnonserKontakterLokalföreningarNy lokalförening i DalarnaKurs H3-antennen, bilderSLAGRUTAN 2009-4 NR 55 3

Denna artikel skrev Gunnar Lybeck(1881-1961) efter många års ingående forskningav hur slagrutan fungerar. Artikelnpublicerades i nummer H:2 1952 avtidskriften Grundförbättringar som gavs utav Sveriges Geologiska Förbund.Vad ligger bakomslagrutan?Av civilingeniör GUNNAR LYBECK,StockholmFortsättning från Slagrutan nr. 55.Del 3, sista delen.Telepati och slagrutaFör egen del har jag gjort den erfarenheten,att vissa personer, som äronärvarande vid slagruteförsök, kunnaverka förryckande på dessa. Liknandeerfarenheter ha också gjorts av andra,som sysslat med hit hörande problem.Jag har fått det intrycket att bakomdylika stör ningar skymtar inflytandenav telepatisk natur. Detta gav mig impulsenatt experimentellt söka fastställatillvaron av ett dylikt infly tande.Det hade visat sig att en 13~årigpojke, Krister M, hade god hand medslagrutan, och i hans händer slog denför abstrakta figurer samt för färgeralldeles som för mig. Någon tvekanbehöver väl knappast råda om, att ickeen påverkan från min sida i någonform hade ägt rum. Emellertid beslötjag mig för att med tillgång till dettaexperimentobjekt företaga en serietelepatiska försök.Första försöket gjor des sommaren1950. Experimenten ordnades på såsätt att en av oss tog hand om rutan.Bakom dennes rygg, på 4-5 m avstånd,ritade den andre en figur i luften övermarken. Sedan gällde det att med rutankonstatera om den figur som ritatsvar aven typ som påverkade rutan ellerej. Ingen utom vi två var närvarandevid experimenten. I första omgångenskötte jag rutan. Vi hade kontrolleratatt vi båda slog för hakkors, men inteför kvadrat. Krister skötte protokolletoch ritade figurer i fullständigt godtyckligblandning. Sexton försök gjordes,och jag slog rätt i 75 %. Därefterbytte vi roller, och resultatet blev attKrister fick 94 % fel! Vi reagerade4 SLAGRUTAN 2009-4 NR 56tydligen på rakt motsatt vis.Ett par månader senare gjorde viytterligare experiment, nu med störreserier, vilka innehöllo 50 försök. Kontrollföretogs för att kon statera, att vihade samma inställning som tidigaretill hakkors och kvadrat. Men detvisade sig att Krister nu slog för såvälhakkors som kvadrat, medan jag, somtidigare, slog för hakkors, men inte förkva drat. Vi bytte då kvadraten mot 2cirklar för vilka vi båda voro negativa.Den som skötte rutan fick först reda påresultaten då serien av verkats. Jag “logförst hand om rutan. Serien visade88 % rätt. Med Krister vid rutan blevresultatet endast 54 % rätt.Dagen därpå upprepades försöket,Krister slog fortfarande för såväl hakkorssom kvadrat, men jag beslöt attvi ändå skulle göra serien med dessabåda figurer, för att se hur detta skulleverka. Jag tog först hand om rutan.Resultatet blev i hög grad överraskande,jag fick nämligen 84 % fel!Serien gjordes om, fortfarande medmig vid rutan, men i detta fall medhakkors och två cirklar. Resultatetblev 86 % rätt. Därefter skötte Kristerrutan och jag ritade figurer och skötteprotokoll. I detta fall hakkors och tvåcirklar. Resultatet blev 25rätt och 25 fel.I första hand torde dessaförsök visa att en telepatisköverföring kan äga rumoch att den kan registrerasmed slagruta. Dessutom tyder alltpå att Krister var på något sätt labil.Någon månad senare var han totalt slagruteblind,och detta visade sig ännuefter ett år vara fallet.Här skulle kunna sägas en hel delom vad slagrutan avslöjat ifråga omundermedvetandet och dess sätt attreagera. Jag vill inskränka mig tillatt hänvisa till hur djupt mina strålningserfarenheterföre »katastrofen»ingraverats i mitt undermedvetande,då jag numera, trots att jag är absolutmedveten om att allt i den vägen ären fiktion, reagerar starkt för strålning,abstrakta figurer, strålningsringaretc. Jag måste emellertid tillämpasamma riter som före katastrofen föratt komma till ett resultat, vilket geren antydan om riternas betydelse imänsklig tillvaro.Är jag tveksam om slagrutans möjligheteratt avslöja tillvaron av doldanaturtillgångar, så är jag desto merbenägen tro, att densamma kan varaett värdefullt instrument för kartläggandetav det under medvetna samt föratt få en uppfattning om telepati enoch vad därmed sammanhänger.Det skulle kanske kunna anmärkaspå att jag i det föregående alltförvidlyftigt behandlat händelserna före»katastrofen», men detta har gjortsmed avsikten att åskådliggöra ochunderstryka risken för att vid arbetemed slagrutan råka in på de mest fantastiskavillovägar, vilket blivit mångaslagrutemäns öde.Jag vill också inte underlåta framhålla,att den utvecklingsgång, förvilken jag här redogjort, är heltbetingad av mina personliga tek niskaförutsättningar, och det är otvivelaktigt,att om t. ex. en läkare eller enmodern strålningsfysiker gett sig i kastmed samma problem, skulle utvecklingsbananblivit en helt annan, kanskekortare, men resultatet sannolikt blivitdetsamma som jag kommit till.Om man tar del avunder senare år utgivnavetenskapliga arbetenom slagrutan, så förvånasman över hur i bästafall högst periferiskt densidan av slagruteproblemet jag härbehandlat ägnats beaktande. Att yttrasig om det överväldigande antal försökmed anlitandet av den mest modernaapparatur, som t. ex. behandlats avprof. Tromp är ju ogörligt, då man intehaft tillfälle att kontrollera, att inteovidkom mande inflytanden spelat in. Iett fall kan man emellertid med ganskastor säkerhet påstå att så varit fallet.Det gäller ett utförligt beskrivet försökmed ett artificiellt magnetfält, varsstyrka kunde varieras genom till- ellerfrånkoppling av den elektriska strömmen.Tre per soner deltogo i försöket,nämligen slagrutemannen och kontrollanten,båda okunniga om vadsom försiggick, samt en tredje man,som manövrerade strömtillförseln.

Alla tre befunno sig i samma rummen den sistnämnde var osynlig förde båda andra. För att poängtera attalla tänkbara försiktighetsåtgärdervidtagits, omnämner författaren attslagrutemannens öron t o m proppatsmed bomull. Tydligen har författarenvarit fullständigt okunnig om, att allaförutsättningar för telepatisk läckningfrån mannen vid strömbrytarenförelåg. Att slag rutemannen undersådana förhållanden var i tillfälle attfullt korrekt konstatera när strömmenvarierades är ju ingalunda märkligt.Har ett så grovt förbiseende som dettakunnat passera, ställer man sig givetvisskeptisk till vederhäftigheten avförfattarens undersöknings metoderöver huvud.Undersökningar med anlitandet avmoderna undersöknings- och kontrollmetoderäro givetvis av störstaintresse, men försöksledaren måsteha klart för sig arten av alla de störningsmomentsom kunna uppträda ochförrycka resultaten, i all synnerhet dådet gäller ett så känsligt område somslagruteforskningen.I min redogörelse för utvecklingenav mina experiment med slag rutanförekommer ett och annat, som kansketarvar en förklaring en ligt den förändradesyn på hela problemet, sommina undersökningar gett anledningtill. Åtskilligt låter sig emellertid inteutan vidare för klara då de kunnat tänkashava haft sin upprinnelse i tillfällighetersåsom slagruteblindhet e. dyl.Jag vill här nedan i korthet söka geförklaringar, där, sådana äro möjliga:A. Att slagrutemannen lyckadesfinna vatten får nog hänföras till enlycklig slump eller god kännedom omjordlagrens vattenföring.B. Att min son fick utslag övertäckdiket var sannolikt en effekt avtelepatisk påverkan från min sida.C. Att jag lyckades fastställa de tvåslagpunkterna berodde helt säkert påatt terrängen just på dessa platser varstenig och ojämn, vilket förorsakadeatt rutan vid gång däröver vippade,vilket starkt predisponerar för ettnedslag. Jag fick där den första övertygelsenatt rutan verkligen slog och ioch med detta var jag slagruteman. Attmin son fick utslag på samma punktervar sannolikt telepatiskt inflytandefrån min sida.D. Att den torra klykan ej gavutslag var utan tvivel beroende på, attjag alltid av slagrutemän hört förfäktasatt rutan måste vara ny skuren.E. Att rutan slog med alldelessärskild kraft sedan antennen anbragtsvid spetsen av rutan beroddeotvivelaktigt på det genom tyngdenav denna alstrade större vridningsmomentet.F. Att rutan inte slog över en slangmed rinnande vatten kan ha berottpå tillfällig slagruteblindhet, då vidsenare försök rutan alltid gav utslagunder liknande förhållanden.G. Att rutan slog över cirkel och hakkorskan möjligen förklaras av att dessafigurer äro omgivna av en nimbusav magi och mystik som påverkat mig.Anledningen till att kvadraten däremotej gav ut slag kan tänkas bero på atttvåtalet i min föreställning spelat in påså sätt att jag omedvetet räknat med,att de motstående sidorna i kvadra tenutsläckt varandra.En annan förklaring är att jag varittillfälligt slagruteblind.Att dubbla figurer hade motsatt effektmot enkla kan nog hänföras tillerfarenheterna med nålarna, som i sinordning på verkades av analogien medutsläckning genom interferens inomelek trotekniken.H. Att kontrollproven båda gångernagåvo positivt resultat är gi vetvis atttillskriva slumpen.I. Bakom förhållandet att två parallelltställda strålrör icke påver kaderutan kan ligg~ undermedvetnaföreställningar om interferens, menockså kan tillfällig slagruteblindhetha varit orsaken. Att rutan slog sedanrören förskjutits 38 cm berodde sannoliktpå en ren till fällighet, som sedanblev bestående.J. Att en strålningsring efter injektionenpåverkade rutan kan med storsannolikhet härledas till att jag föreförsöket icke ansåg något sådant otänkbart.Utmärkande för experimentenmed rutan var, att om man fått ettuppslag av vilket man väntade ett visstresultat, så infriades det ofta. Dettaverkade i hög grad stimulerande, menvar alltför bra för att vara sant, ett intryck,som alltmer gjorde sig gäl landeefter hand som mina undersökningarframskredo.K. I de båda relaterade fallen medslagrutemännen var det säkert minbergfasta tro vid denna tidpunkt pålångdistansstrålningens exi stens, somtelepatiskt påverkade dem.L. Att rutan slår särskilt kraftigtpå tåg eller bussar eller när mangår på hård mark har utan tvivel sinorsak i stötarna som befrämja rutansvippning. Dessa ge en impuls tillrutans glidning i händerna, vilken nedsätterfriktionsmotståndet med resultatatt rutan slår.M. Upptäckten att rutan reageradeolika för olika färger tillgick på så sättatt jag placerat dels en apelsin och delsett grönt äpple på golvet för undersökningom dessa frakter hade någoninverkan på rutan. Det visade sig attrutan slog kraftigt över apelsinen, menreagerade inte alls för äpplet.Jag antog sedermera att anledningenvar min inställning att apelsinen,näringsfysiologiskt sett, var äppletöverlägsen. Det visade sig emellertid,att rutan slog lika bra över en dast enbit apelsinskal, vilket med samma resultatkunde utbytas mot ett orangefärgatpapper. Det var uppenbart, att detvar färgerna som påverkade rutan. Jaghar senare erfarit, att gult o.ch blått geett star kare’ intryck än rött och grönt,varför de båda förstnämnda färgernarekommenderas som skyddsfärgeri trafiken. Här kanske skymtar, enförklaring till färgverkan på rutan.Färgernas inverkan på rutan tycksemellertid vara av annan natur än tillex. geometriska figurer.Rutan slår sålunda för en cirkel,men inte för två.Däremot slår den exempelvis såvälför ett som för två gula föremål.SLAGRUTAN 2009-4 NR 56 5

Medlem i Svenska Slagruteförbundet“Osaliga andarför mig är dom sominte gått ut i ljusetefter sin död, domhar liksom fastnatpå vägen”Intervju med medlemNamn: Birger AnderssonÅlder: 71 årBor: Gustafs, södra DalarnaMedlem sedan: 2003Vardagsyssla: PensionärHur väcktes intresset för slagruta?Det har funnits med ända sedan jagvar liten grabb, jag kunde gå med slagrutaredan då över vattenådror. Minfar gick med slagruta och då skulle juinte jag vara sämre. Sen blev det ettupphåll för min del, det blev jobb ochfamilj osv.Det var först året före min pensionsom det blev aktuellt igen, jag blevdålig, fick ledgångsreumatism. Blevplötsligt ledig och tänkte jag skullehitta på något, gick då en slagrutekursi Fagersta hos Peter Westergård. Dettavar första tillfället efter alla år som jaggick med slagruta igen.Så kom jag in på detta igen och upptäcktedå allt roligt men kunde göramed slagrutan. Och att träffa alla godavänner som man får på våra träffar.Vilket slagruteverktyg är din favorit?Klyka, pekare, pendel el annat?Pekare och mina händer. Jag använderhänderna mest, gör då knäppningarmed fingrarna, det är lite mer diskretän med pekarna. Det är något alla kanlära sig, det är bara att skaffa sig ettja och nej tecken. Man kan även göraannat än knäppningarna, jag kan ryckai mungiporna höger eller vänster.Vad använder du slagrutan till?Jag använder slagrutan om jag ska taut riktningen till något objekt i närheten,använder även knäppningarna tilldet men då med hjälp av ögonen. Senanvänder jag pekarna när jag ska visanågon annan vart saker och ting finns6 SLAGRUTAN 2009-4 NR 56någonstans, och om jag ska göra ennoggrann utmätning av en kabel ellerliknande och vid kartpendling.Vad inom slagruteriet är du mest intresseradav och vad skulle du viljalära dig mer om?Det jag håller på med mest i dag äratt rensa hus och ta bort osaliga andaroch energier som inte är bra för domsom bor där. Den som jag lärt migmest utav inom detta område är ÅkePhilgren. Men det finns mer jag skullevilja lära mig inom detta, det är ettstort ämne.Vad mer har gjort intryck på diginom slagrute/energi-området?Det är mycket som gjort intryck påmig, när jag gått slagrutekurs och varganska ny med allt man kunde hittamed slagruta så var jag med uppe iGarpenberg och vi skulle leta på enplats där ett gammalt vattenhjul hadevarit, då fick jag bekräftelse på att omman frågar rätt så hittar man på det.Jag frågade efter en lagerbock somvattenhjulet hade varit monterat i, omplatsen fanns kvar. Vi kröp in under engran och där stod lagerbocken alldeleshel. Då tyckte jag att jag var jätteduktig.Sen har man hela tiden utvecklats ochhar nu andra intresseområden. En grejsom jag håller på med är att skanna avfolk, se om dom har sjukdomsproblemoch vart i kroppen det sitter. Jaganvänder då pekare i en hand och förmed handen utanför den kroppen jagska kolla. Jag känner av mittlinjenförst och frågar sen om det är benstommeeller inälvor och går sedanvidare tills jag hittar problemet.Man imponerar väldigt mycket pådom man undersöker, dom får inte talaom i förväg vad dom har för problemoch blir väldigt förvånade när jag hittarvart problemet sitter. Jag har integått någon kurs i det här, kanske harjag hört eller läst om det någon gång.Denna metod är något jag bara börjadetesta och det funkar väldigt bra.Vad är det mest spännande duvarit med om inom slagrute/energivärlden?När man kan känna av andar ochsortera ur vilka som är osaliga ochinte. Osaliga andar för mig är domsom inte gått ut i ljuset efter sin död,dom har liksom fastnat på vägen. Domandra andarna har gått upp i ljuset ochfungerar som hjälpare. Men dom kanockså bli lite stimmiga, sätta sig i ensäng eller störa på annat vis, men domgår att tala tillrätta.Varje gång jag har varit ute på uppdrag,så kollar jag alltid upp efter caen vecka hur det gått om det lugnatner sig och blivit bra. Tacksamhetendom har är värt hela showen, det ärvärt väldigt mycket för mig och detroligaste med det här.Vad har du på gång? Hur ser framtidenut?Framtida uppdrag, dom duggar inte såtätt men jag åtar mig det som kommer.Vid pennan och kameran,Ulrika Örjas

H3-Antennkurspå Svenska kyrkans anläggning Solliden,Örebro.Lärare Rolf Heinemannn25-27 september 2009Att som intuitiv slagrutekvinna gåen teknisk H3-antenn-kurs var välinte det första jag tänkt på. Men närRolf lär ut något han själv uppger harutvecklat hans slagrutekunskap såkunde jag inte säga nej. Det är förstahelgkursen i Sverige där H3-antennteknikenlärs ut.Tolv stycken erfarna slaggängaresamlades i Örebro, varav nio män ochtre kvinnor.Först skulle vi lära oss att hållai den stackars antennen. En vanligenhandsslag-ruta är betydligt enklare.Att börja ta ut Hartman och Currylinjermed en apparat som inte ville lydavar betydligt svårare än att hålla i envanlig galge eller grenklyka eftersomplastdelen gör den framtung.Som vanligt så fick alla olika resultat.Men vi lärde oss sakta förstå vårtnya redskaps förtjänst. Vi kunde mätafrekvenser och lära ossatt släcka ut dem via dessmotsats eller spegelbild.Mätskalan var från 0 till17cm. Vi kunde mätaelektromagnetism, elektricitetoch om energin ärvänster- eller högervirvladsamt dess styrka. Med tilläggspluggarkunde vi även mäta infraröd strålning,Yin & Yang och akustik.Skulle jag kunna använda dettainstrument inom sjukvården, frågadejag mig?Jag som gått kurs i Köpenhamnom den nya sjukvården som kallasfrekvensmedicin. Kan datorer förhundratusentals kronor ersättas avmänniskan och H3-antennen?När jag väl lärt mig att praktiskthantera antennen så gick inlärningenganska fort.Vi mätte obalanser i oss och fick dåautomatiskt motfrekvensen. Mina egnaobalanser var två cancerfrekvenser,vilket stämmer eftersom jag opereratsför detta.Motfrekvenserna fanns i timjan ochi planetenergi från Vega.Planetenergier, vad är då detta?Jo, varje planet har två olika geografiskaområden, s.k. huvudpoler på vårJord. En med- och en motpol. Dessapoler har sedan ett helt nätverk mellansig och runt Jorden och har kopplingtill oss genom vårt planetursprung.Så jag började leta efter Vega-energi.Jag fann den vid ett kastanjeträd.Jag tog en bit bark som låg på marken,mätte det och fann att det hade justden frekvensen jag sökte.Vi hade delats in i par och vi skullemäta våra auror. Vi gick ner till enplats mellan Sollidens utealtare ochen mäktig tall. Tallen hade St. Michaelsenergier. Här skulle vi mäta treolika auraenergier. Men det gick inte,eftersom vi hade hamnat på en kraftplats.Vi fick då istället gå runt ochmäta andra energier. Vi fann ett stortsexkantsfönster. Jag skulle mäta varPolstjärnan hade sin energiplats. Dömav min förvåning när jag ställde migrakt på dess huvudpol redan innan jagbörjat mäta.Vi mätte, analyserade och mätteigen. Jag började förstå att allt i livetbara handlar om energier. Men dethade ju Arne Grot redan lärt oss.All materia består av små energirikapartiklar som rör sig i olika riktningarberoende på sin funktion. Nu hade viett språk och en mätare och en sändaresom kunde ena slagrutefolk, ungefärsom noter kan sprida musik.Men H3-antennen är ett mäktigtinstrument och vi skall nog mer änen gång tänka på vilka som får dennautbildning, så att denna kunskap användspå rätt sätt.Själv har jag efter hemkomstenmätt ut läkeväxter att behandla olikaobalanser och sjukdomar med.Redan på måndagen fick jag användningför mina nyvunna kunskapereftersom jag fick då fick blixtrandenack- och huvudvärk som jag mätteupp. Orsaken var frekvensen för akutjordbävning. Jag ringde till Rolf sombekräftade min mätning. Jag mätte uten linje mellan Sverige och väster omAustralien. Jag sände motfrekvensermot denna linje och här blev jordbävningenlugnare. Däremot blev detflera starka jordskalv under tre dagarpå båda sidor om min linje.Jag mätte varifrån frekvenserna komoch följde deras rörelse på klotet. ISovjet och Kina rörde sig energiernamotsols och Amerika, Europa ochAfrika medsols.Det var medsolsområdet som var iobalans. Överskottsenergin kom frånsolen. Jag gick då in på datorn ochkunde se exakt hur solvindarna aktiverades.När energin kastas ut från solentar det c:a ett och halvt dygn innanden når Jorden. Jag kunde då räkna utatt nästa solvind skulle nå oss nattenmellan den 2:a och 3:e oktober.Jag frågade hur jag skulle kunnaminska dess verkan och kom fram tillatt svaret var att stenar kundeleda bort överskottsenergin.Då tog jag stenar och lade påkartboken på de ställen somantennen markerade. Detenda jag sedan märkte varen kraftig vind som varadehela den aktuella natten. Meningen mer jordbävning skedde.Jag har ingen aning om allt dettaskulle hänt utan min medverkan Minslutsats är att om vi använder energintill att hjälpa Jorden att läka, då läkerden och då läker vi.Jag är tacksam till att Rolf genomdenna utbildning på H3-antennen gettmig ytterligare ett instrument ochförståelse över hur allt fungerar här påvår Jord.För att ni läsare skall kunna öka erförståelse i detta ämne rekommenderasläsning av boken”SUPERKOHERENS, det sjunde sinnet”av T3engineer.Lilian CarlssonSLAGRUTAN 2009-4 NR 56 7

Vinkelpekare och medicinerUpptäckten att man med vinkelpekarnakan ställa olika frågor ochfå svar är märkligt. Någon förklaringfinns inte ännu och därför är skepsisenbland ”vanligt” folk och speciellt folkinom sjukvården mycket stor. Jag trorpå att det är en realitet och nu skall jagberätta varför.På ett möte med Slagruteförbundetfick jag lära mig att man kunde frågapå mediciner. Det var ju kontroversielltså tillvida att man lite ifrågasatteläkarvetenskapen eller i alla fall liksomkontrollerade om de hade ordineraträtt mediciner.Min hustru åt då en medicin för högtkolesterolvärde. När jag frågade påden (alltså om den var bra för henne)så fick jag alltid nej.Nybörjare som jag var så tvivladejag på min förmåga att få ett riktigtsvar. Men en dag hände det.Jag sysslade i köket samtidigt somjag lyssnade på radions nyheter. Därberättade man att just att min frusmedicin hade förbjudits eftersom denorsakat dödsfall i USA. Dagen därpåkontaktade läkaren henne och ordineradeen annan medicin. På den fickjag ”ja”.Nu hade jag fått förtroende för minapekare. Nu skall jag berätta ytterligareen sak som har haft enorm betydelseför mitt liv.För flera år sedan började jag få ont imagen. Det var en svidande smärta inedre delen av buken. Ibland blev detriktiga smärtatacker som varade i fleratimmar. Värken satt sedan ofta i ca“En störning,t.ex. svartajordströmmar,kan göra att dufår motsatt svarmot vad som ärrätt”.tre dygn. Naturligtvis sökte jag läkareför min åkomma. Det blev början påen lång rad av undersökningar. Minhusläkare hade en lång rad med undersökningarsom han räknade upp, vilkaså småningom skulle leda fram till endiagnos.Under tiden började jag fråga påolika födoämnen om de var bra förmig eller inte. Det visade sig att detvar en hel del som jag inte kunde äta.Det var bland annat gul lök, vissakryddblandningar och vanlig mjölkosv. Då begick jag ett misstag.Jag berättade för min läkare om minupptäckt. Han svarade något om att”du är ju din egen referens” eller någoti den stilen. Jag tog det som att hanaccepterade mina funderingar. Men såvar det inte.Nästa gång jag kom dit förklarade hanatt det fanns inget mer han kunde göraför mig. Jag var färdigutredd. Diagnosokänd.. Naturligtvis ansåg han migsom hypokondriker eller något sådant.Det var bara att byta husläkare ochså fortsatte undersökningarna ett tagtill. Till slut hade man uttömt alla möjligheteroch jag fick diagnosen ”Colonirritable” eller orolig tarm.Tack vara min förmåga att fråga påolika livsmedel lever jag nu ett fullständigtnormalt liv. Jag får visserligenta hjälp av bulkmedel och en receptfrimedicin som minskar tarmrörelsernamen det har jag allt fått räkna ut själv!Det är synd att denna förmåga attsjälv välja rätt födoämnen är så litekänd. Jag har läst på nätet om människorsom endast äter ett fåtal födoämnen,som inte kan gå på fest eller följamed arbetskamraterna på lunch för attde inte tål maten.Det går bra att fråga åt andra också.I vår familj har det blivit rutin att såsnart någon känner sig krasslig så berdom mig fråga om de behöver någonmedicin.Ofta räcker det med extra C-vitaminnågra dagar och kanske någotparacetamol - preparat några dagar.Ibland kan det behövas extra järntablettereller vitamintabletter.När det gäller livsmedel kan jag sägaföljande:Jag tror aldrig jag fått nej på kravodladevaror!Däremot kan samma vara, i likadanaförpackningar från samma tillverkarevara bra eller dåliga.Exempel är kryddblandningar ochleverpastej. Varför?Likaså kan en produkt vara bra förmig men inte för min hustru.Frukt är mycket tacksamt att frågapå. Det är inte dumt att alltid kommahem med perfekt mogna meloner elleratt kunna fråga om isbergssalladen harnågra bruna fläckar inuti huvudet.Hur detta fungerar har jag inte denminsta aning om.Men jag är oerhört tacksam mot”försynen” som låtit mig få förmåganoch låtit mig upptäcka den.Glöm inte att alltid fråga om du kanfråga och att fråga om det finns någrastörningar. En störning, t.ex. svartajordströmmar, kan göra att du får motsattsvar mot vad som är rätt.Rolf Klasson8 SLAGRUTAN 2009-4 NR 56

Upplagda stenblockNär slagrutefolk träffas gör mandet ofta och gärna vid av RAÄkända fornlämningar av olika slagför att mäta Curry- och Hartmannlinjer,vattenådror, polaritet och andraenergier. Med tiden blir det ganskaenahanda.En ny upplevelse kan det då bli atti skog och mark söka upp namngivna”jättekast” och komma på andramärkliga stenblock, som visar sig varupplagda av människor i speciellasyften. Upplagda stenblock förekommerrikligt över hela landet. Den somfått upp ögonen för dessa, våra äldstafornlämningar, kommer att få en nydimension i sin kunskap om energieroch i sina naturupplevelser.Sedan jag för 23 år sedan första gångenuppmärksammade två stora stenblockliggande strax intill varandra påen berghäll på en höjd utanför Tranås,har jag ingående utforskat de upplagdastenblocken. Det föll sig naturligt attdet blev i skogarna runt sjön Sommensom jag i första hand genomströvadedå jag var nyinflyttad och nyfiken pånaturen.Den ena märkliga stenuppläggningenefter den andra stötte jag påoch kunde markera i mitt kartblad.Jag fann att uppläggningarna kundehänföras till någon av sex modeller.Se ill. Det visade sig också att alla lågpå linjer eller stora cirklar och i derasskärningspunkter.Nu hade jag lärt mig att användaslagruta. Det var framför allt vinkelpekare,som var det mest praktiskredskapet.Jag kunde konstatera att alla stenblockpå uppläggningsplatserna låg påCurrykryss, på ett eller flera Hartmannkryss– beroende på blocketsstorlek – och på en vattenåder. Anläggningsytanmot det hårda underlagetvar mycket liten.Dessa kriterier gör att det uppstår tvåenergiridåer. (Curry- och Hartmannlinjerär också ridåer, som sträcker sigmycket högt upp.) De går ungefär i rätvinkel till varandra över stenblocketpå någon decimeters avstånd frånstenytan och marken.Jag kallar dessa för ”Riktade linjer”.Deras förekomst är avsikten med stenuppläggningarna.”Riktad linje” är ettmycket adekvat namn då stenblocketvid uppläggningen riktades i det läge,som man önskade att linjen skulle ha.Det är bara en tillfällighet om en”riktad linje” skulle sammanfalla meden Curry- eller Hartmannlinje.Avsikten med uppläggning av stenblocken,med de riktade linjerna, harvisat sig vara att kunna kommunicera,navigera och orientera. Vidare attskapa viltstråk och gränsmarkeringarsamt till healing. */Att inlandsisen skulle ha kunnatåstadkomma dessa uppläggningar medsådan precision och beräkning, detgyllene snittet finns också med i olikakonstellationer, är högst osannolikt -milt sagt.*/ Jag har skrivit en lång artikel iSlagrutan, “Syftet med uppallning avstenblock”, fördelat på tre delar,i nr 36 (4/2004) sid 18 och 19;i nr 37 (1/2005) sid 16i nr 38 (2/2005) sid 12 och 13.Dessa finns utlagda på SSF´swebbsidor www.slagruta.org/slagrutan/Gå gärna in på min hemsida www.bowestling.se för mer information.Fortsättning följer i nästa nummer avSlagrutanBo Westling(bilder på upplagt stenblock sid 10)Boken: "De flyttade flyttblocken"kan beställas frånBo Westling,Sofia Dahlbergs gata 4,57337 TRANÅS,tel. 0140-125 35.Pris: 100:- kr + porto.SLAGRUTAN 2009-4 NR 56 9

Stora Trollstenen, som ”trefotastenen”kallas, ligger fem km norr om Tranås´ centrum. Vid Skobovikenstrax före Röhälla följer man skyltningen.Strax intill stenblocket kan man på en upplysningstavla bl.a.läsa att Trollstenen består av ett jätteblock som är placeratovanpå ett annat, men är skilt från detta genom tre mindre stenar.Vidare att den smältande inlandsisen har forslat stenblocken tillsina platser i naturen och man kan anta att mellanliggande jordlagerhar spolats bort av en isälv eller en svallande issjö varvidde mellanliggande, under hårt tryck fasthållna mindre stenarnablivit kvar.Det är den förklaring som ges i alla läroböcker om inlandsisenoch de placerade flyttblocken. Utan att blinka anammar än i dagdet vetenskapliga etablissemanget den förklaringen till stenblockens,många gånger märkliga, uppallning.Att en av de tre stenarna under Trollstenenär tydligt inkilad och omöjligen kan ha hamnatdär utan hjälp av människohänder.Ett bevis för att Trollstenen, trots sina ca.30 ton, måste vara upplagd av människor.Liknande inkilade stenar finns även påmånga andra håll.Foto Bo WestlingEn helg på HönöLäs mer på sidan 12StenblockOfantliga stenblock ligger högst upppå Hönös norra del. De förefallermitt otränade öga att vara samma slagsom i berget under.Kan det vara inlandsisen som brutitloss och lyft upp?Foto: Agne.AGS 66I det geomagnetiskastörningsområdetpejlade vi in AGS 66(curry). Det stämde intealls med det normalamönstret för steg 66.Detta beskriverSvante på annan platsi tidningen. Av de vitamarkeringarna är baravarannan markerad. Deröda är varje markerad.10 SLAGRUTAN 2009-4 NR 56

SSF KONVENT 13-16 MAJ 2010På Flämslätts Stifts- och kursgård i Lerdala, 20 km från Skara.Utdrag ur det preliminära programmet:Föredragshållare och kursledare är,utöver flera av SSFs egna medlemmar,Lars Bägerfelt, arkeolog och författare,välkänd i Västsverige och förmånga slagrutevänner.Vi får bl.a. höra om astronomi ochgeometri kring gånggrifter.Lasse följer med på utflykt till KungRanes Hög i Flistad och Skeppsättningeni Askeberga, vilken har 24 gigantiskaklumpstenar och den störstaskeppsättningen i landet efter AleStenar. Se bild nedan.År 2010 – var befinner vi oss nu iMaya-kalendern. Jo, i den sista 20-årscykeln som slutar år 2012..Ola, Haniel Pettersson, gotlänningsom arbetat med Carl Johan Calleman,berättar.Lars Lönnerud, Hälso-Lasse, berättarhur vi kan bli yngre, sluta åldrasoch kan skapa ett bättre liv.Pyramidenergi och Osynliga världarstår på programmet när CarinaHultqvist berättar.Utflykt till Ekornavallen med dessgånggrifter, domarringar, resta stenar,hällkista, röse och treudd.Samt en utflykt till Silverfallen.Med mera, med mera, med mera.Program skickas ut till alla medlemmari mitten av mars 2010.Foto: Ulrika Örjas, skeppsättningen i AskebergaKarl-Erik JohanssonKarl-Erik Johansson har lagt ner ettfantastiskt jobb på att kartläggaLEY-linjer i Sverige (kommandeartikel).Här ser vi hans karta med linjer ochknutpunkter inlagda.Den är här för liten att kunna rättanvändas. Utdrag ur den kommer ikommande nummer av Slagrutan.Den skall också, tillsammans medKarl-Eriks beskrivning läggas in pånätet så intresserade kan hämta ochläsa där.Jag vet inte om det kommer att gå att"klippa ut" mindra kartbitar men viskall försöka.AgneSLAGRUTAN 2009-4 NR 56 11

En helg på HönöJag och min fru Alva åkte till Hönöför att vara med på utfärderna somMadeleine och Lars Erik hade planeratden 19 o 20 sept.Klockan 19 på fredagen ställde viupp husvagnen på en kajkant på Öckerö.Där fanns plats för 12 husvagnar.Agne och Ulla fanns redan på platsmed sin husvagn.Vädret var det bästa tänkbara, 17grader och en lätt vind från SV. Någralätta sommarmoln dämpade solstrålningenibland. Vi satt ute och såg solenförsvinna bakom bergen och bebyggelseni väster. På väg norrut i farledenkom en tremastad skuta med alla segelsatta. Sakta, sakta, gled hon förbi. Närmörkret sänkte sig över landskapetsåg vi båten försvinna norrut mellanöarna, som ett spökskepp. Och detstora lugnet sänkte sig över området.En magisk upplevelse.På lördag förmiddag träffade viMadeleine och Lars Erik. De hadebeställt klarblå himmel och lättavindar. Perfekt för utomhusaktiviteter.Vi åkte söderut på ön och parkeradeinnan bron som leder över till Fotö.Där besökte vi en plats som kallasEngelsmännens hage. Engelsmänbodde där då Napoleon hade förklarathandelsblockad mellan England ochSverige.Det intressantaste för oss var attkänna på energier innanför murarnasom är rester efter en gammal kyrka.Vi fick ett papper med en bild på hurdet såg ut 1916 då platsen mättes upp.Kyrkoruinen var 61 m lång och 26m bred. Den NÖ delen var rundad.I den södra delen hade det varit enutbyggnad. Ca. 10 meter utanför denrundade delen fanns det en fyrkantigstensättning, 8 x 8 meter och 1/2 mhög. Den var fylld med sten och kallasHorg. (Offerplats). Där var mycketstarka energier. Ingen av oss ville ståkvar inne på området för det kändesobehagligt. Inne i kyrkan var det välgörandeenergier av olika slag.I snårig terräng gick vi sedan uppförett berg till ett stenrös. Sträckan varca. 200 meter och höjdskillnaden varca. 10 meter. Jag fick stanna en gångför jag hade inga krafter, jag var tömdpå energi. Från röset hade vi fri siktrunt ön. Jag kunde inte känna någraspeciella energier på området.När vi hade ätit vår medhavdamatsäck åkte vi vidare till ett klapperstensfält.Lars Erik kontrolleradeoss om vi hade några blockeringari kroppen. Jag hade blockeringar ibåde armar och ben. Kanske var detdärför som jag blev så kraftlös vid liteansträngning. På väg till klapperstensfältetpasserade vi en labyrint, män därfick vi inte gå in.Vi skulle först besöka kallmuradeladdgropar som fanns i klapperstensfältetför att balansera oss. Lars Eriktog reda på vilka gropar vi skulle ståi. Det blev två gropar för mig. Detkändes att det hände saker i kroppensom är svåra att beskriva. Labyrintenfick besök innan vi satte oss i bilarnaoch åkte vidare.Efter att ha ätit middag ute i friskaluften åkte vi till Hönös nordvästrasida. Det blev en promenad på drygt500 meter. De sista 300 meter gick viöver släta berg med vackra mönster avolika bergarter. Lars Erik hade med sigen grill och korv.Det var mysigt och avslappnande attsitta vid strandkanten och höra och selångsamma vågor (dyning) skölja överen mörk bergknalle och fortsätta inmot stranden. Olika ljud uppstod närvågen träffade olika avsnitt av landmassan.Madeleine talade om att platsen kalladesVärmen. Förr i tiden var det ensamlingsplats för i synnerhet kvinnor.De satt där, samtalade och stickade.På berget fanns ett flertal gropar avolika storlek. Ett ex; med några metersmellanrum fanns två gropar i bergetsom var ca. 1 meter i diameter. I denöversta fanns det vatten. den som låglite lägre vid sidan var helt torrlagd.Vi kunde inte upptäcka några sprickori den torrlagda men när vi kände eftermed händerna en bit ovanför ytan såfanns det en värmestrålning. Vad vardetta för fenomen?Jag upptäckte att mina fysiska problem,med trötthet hade försvunnit.Utan besvär gick jag runt i bergen.Under dagen hade mina besvär försvunnit.Vem skulle jag tacka?Vi stannade på platsen och såg solenförsvinna i havet med vackra färger påhimlen.En underbar dag var till ända när vikröp ner i våra bäddar.Söndag morgon var mulen. Vi åkteut till en strandäng för att göra mätningarpå cu linjer( fält). Madeleine hademed sig geomagnetiska kartor överområdet. Berggrunden hade stelnat iolika riktningar och de geomagnetiskalinjerna slingrade sig i området.Jag och Lars Erik samarbetade ochgjorde mätnigar på Currylinjer, bådepositiva och negativa. Agne gjordesina mätningar en bit söder om oss.Alla linjer tillhörde ASG 66. Efternågra timmars intensivt mätande varvi ganska trötta i huvudet. Det varingen bra plats att vistas på.(se bild sid 10 längst ned)Linjeavstånden minskade mot norrpå området. På en sträcka av 8 meterändrades avståndet från 2,15 till0,95 meter,mellan två negativa linjer.Den positiva låg inte i mitten mellanlinjerna. Linjerna i fortsättningenvästerut låg ännu tätare. Rutnätet haderomb eller romboid form.Agnes linjer orkade vi inte kontrollera,men de verkade i stort ha samma riktningsom de jag var med och mätte på.De varierade mellan 35 och 41 grader.Agnes ena linje var 50 grader.När vi hade avslutat våra mätningaråkte vi till ett område med schamanklyftoroch grottor. I den ena grottanfanns ett ansikte som ortens folk kalladeKristusikonen.Vad som hade hänt på området förlänge sedan var en fråga som vi ställdeoss. Det verkade som om en kraftigjordbävning hade ruskat om området.Delar av berget hade flyttat på sig.12 SLAGRUTAN 2009-4 NR 56

En helg på Hönö, forts.Stora sprickor och klippblock hullerom buller bildade grottor och klyftor.På ett avsnitt, där berget var i dagen,fanns det en spricka ca. 0,5 meterbred. Krossad sten fyllde sprickan. Detlätta regn som började falla gjorde attvi inte vill dröja oss kvar på berget.Som avslutning på dagen åkte vividare och såg på en sten som varöversållad med skålgropar. Stenen lågpå en bergknalle med villor i närheten.För slagrutefolk är ön mycket intressant.TrädPå Hönös nordvästra del ärkraftiga geomagnetiska störningarenligt dengeomagnetiska kartan.I området finns en liten skogpå kanske 200 x 400 meter.Alla björkar och tallar grenarut sig i många stammar somvrider sig åt sidan såsomför att komma undan. Eftersomdet är två olika trädslagkan det inte vara genetisktbetingat. Från jorden kommandemagnetism?Svante LindströmFoto: Agne OlaussonTankar om Egons fondEkängen Söderköping den 24 juni2009.Hej Agne!Under ett par månader har en tankedykt upp hos mig vid flera tillfällen,det gäller Egons fond.Det kommer ju in medel med jämnamellanrum och det har blivit ett beloppsom bör komma till användning pådet sätt som initiativtagaren och allagivare tänkt sig.Den första paragrafen skulle kunnakallas portalparagraf."Egons fond består av medel avseddaför främjande forskning inom SvenskaSlagruteförbundets (SSF) verksamhetsområde"Jag kan inte erinra mig att någramedel ar utbetalats med stöd av dennaparagraf men jag anser att något måstegöras för att medlen skall komma tillden nytta de avses vara till.Resebidrag till olika konferenser i allära men då gäller det att efterforskavad andra har kommit fram till.I och med att det bildats lokalavdelningarav förbundet kan jag tänkamig att slagruteförbundets styrelse isamråd med lokalavdelningarna delarut forskningsuppdrag inom speciellaområden.Jag erinrar mig många gånger attmedlemmar skrivit artiklar i Slagrutanom sina erfarenheter men reaktionerpå dessa artiklar eller notiser haruteblivit.Det finns här mycket att ta fasta på förfortsatt forskning. Jag tänker också påvad du har tagit upp vid flera tillfällennämligen om värdefulla kunskaper vidbiodling.Inom varje lokalavdelning finns detsäkert någon som vill forska vidare omdetta. Och därefter kan erfarenheternasammanställas.Detta kanske är en mer långsiktig forskning.Det som ligger mig närmast ärnaturligtvis fördjupning av kunskapernakring Leylinjer.Listan kan göras lång och det finnsmassor av idéer ute bland medlemmarna.Fondens medel kan givetvis inte betalaalla kostnader för forskning men innanett forskningsprojekt startar kan mangöra en beräkning av kostnaderna ochtill vilken del som medel kan anslås urEgons fond.Jag tänker i första hand på kostnaderför sammanställning och kanske tryckningav materialet eller/och någonform av stipendium.Det finns mycket att säga om dettaoch jag hoppas att jag får anledning attåterkomma med mina funderingar.Hälsningar Karl Erik.SLAGRUTAN 2009-4 NR 56 13

Tandvärkstallen och SmörjstenenFör några år sedan var jag på utflykttill Norn, Hedemora kommun, södraDalarna. En mytomspunnen plats medmånga gamla historier. En bit utanförbyn Norn ligger tandvärkstallen ochsmörjstenen. Både Tallen o Stenenligger väldigt lättillgängligt precisbredvid Norn - Turbo vägen.SmörjstenenJag kom till stenen först, och minförsta tanke är ”vilken enorm sten”,den är verkligen stor.Går först runt stenen och beundrarden, känner in den, i nästan varjespricka och hålighet har människorstoppat in en peng, jag ser både gamlao nya mynt. Folk har slagit in myntenså dom inte går att få loss. Troligtvisär det för en önskan som man gettstenen något tillbaka, ungefär som viden önskebrunn.Naturligtvis ville även jag önskamig något så jag tog fram ett mynt,hittade en ledig plats och bankade inpengen samtidigt som jag önskade.Tog fram pekarna, ville kollastenens aura, oj vilken stor aura denhade, kan det vara av all tacksamhetfrån människor eller står stenen inågon speciell energi? Jag vet inte.En man vid namn Lars Westlundhar skrivit lite info som var uppsatt påen skylt både vid stenen och tallen, såhär kommer informationen om stenen:“Intill vägen som går från Turbo längsHåsjön och förbi Knapptjärnarna tillNorn finns denna sten som kallas försmörjstenen. Ur denna stens magiskakraft sökte långt tillbaka människorhjälp mot värk och sjukdom.För att få den hjälpen har berättatsbland annat att det lilla runda hålet istenen skall ha uppkommit av att manmed trä-pinnar stått och snurrat runt,runt och samtidigt framfört sin önskanom hjälp mot sjukdomen och offrat enslant, därav det runda hålet.En annan berättelse det talasom, för att utvinna största möjligatrollkraft ur stenen, måste man tillkallaen trollkunnig person vid tillredningav salvor i smörjhålet. Sedan en sådanläst sina besvärjelser och tvingat överen del av stenens läkeförmåga till salvanvar den färdig att tagas i bruk ochvar då verksam mot skilda åkommor.Vid smärre besvär behövdes ingentrollkunnig vid salvtillverkningen.Man tog då bara lite osaltat smör,lade under tystnad in det i trollstenensmagiska hål, avlägsnade sig utom synoch hörhåll en stund, sedan var salvanklar att hämta.Den metoden användes med förkärlekav förstföderskor, dom försäkradesig i god tid om verksam salva, smordesig med den några gånger underhavandeskapet för att få en lätt ochmöjligt smärtfri förlossning”.Kanske 100 m bort från smörjstenenstår tandvärkstallen, en magnifik tallsom syns på långt håll, den är högreän träden omkring. Stigen intill trädetär väl upptrampad, många människorverkar ha gjort besök här. Man kaninte se några spikar i trädet, men tallenhar väl troligtvis växt en del sedan denvar i bruk som just tandvärkstall.Pekarna åker fram här med, vill kollatallens aura också. Den är stor ävenrunt denna. Spännande. Gav tallen enkram. Tänkte jag kunde få känna avtallens starka energi och javisst kändejag den. Här nedan följer texten somstod på skylten vid tandvärkstallen:Tandvärkstallen“Vid tandvärk petade man lite i denonda tanden med en spik, uttaladenågra besvärjelser och slog sen spikeni tallen. Så kunde man också göra medeksem eller om man hade någon böld,kittla lite med spiken i det onda och så”tjong” in i trädstammen med otyget!Att många provat denna behandlingsmetodframgår av alla spikar somfinns islagna. Många av de så kalladetroll- och läkekunniga vann storberömmelse och tilltro. En del blevtill och med riksbekanta. Inom södraDalarna var det en tid välbeställt medläkekunnigt folk. Mest berodde det välpå den stora invandringen av finnarunder 1500– och fram till 1700-talet.Finnarna var duktiga i läkekonst förbåde djur och människor och dessutomberyktade för sin trollkonst.Men det är inte sagt att alla varäktfinnar. Välkända häromkring vart.ex Snus-Lina i Norberg, Västanforsgubben,Rustikus-gubben i gamlamossbo, Brus-kari, Västerbergs-moroch Ställbergs-mor i Dräcke.Om trollgubbar och trollkärringarsnart är en glömd företeelse så finnsändå en del av deras hjälpmedel ochkultplatser bevarade. I Mossbo hardock någon dristat sig till att hugganer den stora tandvärkstallen.Kanske går denne någon omkring medständig tandvärk?!Text och fotoUlrika Örjas14 SLAGRUTAN 2009-4 NR 56

Har någon av Slagrutans läsare svar på frågan?Finns det tekniska instrumentsom kan visa energiförlusten i födasom värms i microvågsugn?Säkerligen finns det många blandSlagrutans läsare som med hjälp avsk pendel eller på annat sätt kan mätaenergiförlusten av energi i föda somvärms i mcrovågsugn.Men eftersom dessa metoder inte accepterasav den s k Vetenskapen blirfrågan:Finns det något tekniskt instrumentsom kan bekräfta sådana mätningar?Frågan är ju ständigt angelägen menhar ju fått särskild aktualitet medanledning av det sätt som man undersenare tid i stor skala börjat hanteramaten till sjukhuspatienter och åldringarinom bl a Stockholms LänsLandsting.Kurt DavidssonEfterlysning: Benker-linjen!Vid Leif Paulins besök hos mig efterNordiska mötet i Källvken fant han enlinje hemma hos mig som han kalladeMega linjen.Jag drog till minnes att jag hede settnågt om Benker-linje. Fant en del påinternet och också i Slagrutan nr 27.Enligt mina undersökningar bestårBenker-linjen av en Hartmann och enJordström på varandra. Utslaget förstyrka var svag, men skadlighet förkroppen var stark.Benkerlinjen har ett rutnät med varfjärde Hartmann linje öst/väst och varfemte linje nord/syd. I korspunkernagår i tillägg två Currylinjer.Jag vill veta andra läsare åsikter,skicka gärna mail till pmh@yahoo.com.Anton Benker är född 1895.Paul Holmberg(skicka även svar till Slagrutan tack.Red.)Hej Redaktörn!Nu har mitt minne vaknatoch här kommerEtt minne av en avstörningEn kvinna ringde till mig och sade atthon alltid hade ont i ryggen på nätterna.Hon trodde att det berodde påsängen, så hon hade kastat ut den ochsatsat på en ny lite lyxigare variant.Det hade inte hjälpt!Medan hon berättade om sina problemkände jag in vad hennes besvärberodde på.När jag säger till henne att du harproblem med elekromagnetiska fältblir hon tyst en liten stund, säger senatt hon sover i rummet över köket.Mitt under sängen hänger kökslampansom är en energisparlampa!Hon vill ha huset avstört. Då frågarjag henne om hon vill at jag skallkomma hem till henne (de flesta villdet).Nej, säger hon. Min man är anti motallt sånt här. Du får inte tala om att jagringt.Jag får hennes mobilnummer. Sedansätter jag mig och stör av huset.Därefter ringer jag tilll henne och talarom vad jag gjort.Några veckor senare får jag ett brevdär hon skriver:“Jag har inte haft ont i ryggen efterdet jag pratade med dig sist och harinte behövt gå på toa på nätterna.Dessutom sover min man som aldrigförr”.Hälsningar frånStefan AnseliusSLAGRUTAN 2009-4 NR 56 15

Solfestpå Uppsa Kulle, Vintersolståndet den21/12 2009.Vi börjar kl. 18.00 och håller på tillca kl 19.30.Var med att starta upp och forma entradition vid Uppsa Kulle, mitt i detböljande vackra Sörmland!Den mäktiga fornlämningen liggerhögt i landskapet, som ett stoltlejon eller en sfinx, och blickar utöver åkrar, skogar och Runnviken därnedanför.Det är en solplats, förstärkt underbronsåldern genom att människornabyggde den väldiga högen med sinabranta sidor.Får vi klart väder kommer vi att seen smal nymåne stiga under vår träff.Anmäl dig gärna så kan vi samåka/samordna.helle.hel@telia.comrebecka@trevarldar.seFör att uppnå ja och nej - svar medkroppen, istället för med pendel pekareslagruta eller annat, finns en metodsom är väldigt enkel att använda -fingertestning.Det är en form av tillämpad kinesologioch med denna metod skapardu starka och svaga signaler somkoder för ja och nej.Styrka är lika med ja och svaghetlika med nej.Börja med att ansluta din tummeoch pekfinger till en cirkel, som visaspå bild 1.FingertestningMed hjälp av två fingrar från andrahanden, sätter du dem inuti cirkelnoch försöker bryta anslutningen mellantumme och pekfinger, genom atttrycka fingrarna mot det håll tummeoch pekfinger möts. Se bild 2.Innan du gör detta, intruera dinkropp att göra tumme och pekfingerväldigt starka (svårt att bryta isär) vidja svar på din fråga.Om svaret är nej, blir tummen ochpekfingret svaga och cirkeln delar siglätt, se bild 3.Sen är det bara att öva och öva.Text och bilder kommer från www.sedonaportal.comÖversatt av Ulrika Örjas med tillåtelsefrån Sedona portalDrömmar kan avslöja framtiden“Genom att fokusera på våra drömmar,sammanträffanden och fantasi börjar vikomma ihåg att det finns en värld bortomvår verklighet, som återuppväckerkänslan för vem vi är och vad vi ärmenade att bli i livet. Att återupptäckaden dimensionen är som att upptäckafärger efter att ha levt i en svart-vitvärld”. Vid 11 års ålder hade RobertMoss haft tre nära-döden-upplevelser.En ung aborigin fick honom att inseatt han upplevt en annan verklighet,som av andra traditioner än hans egenkan betraktas som mer verklig.Robert Moss är idagen av världens ledande auktoriteteridrömarbete,inte bara närdet gäller atttyda det vidrömmer närvi sover, utanäven att medvetetstyradrömmarför en bättreframtid.Robert Moss håller seminarier ochworkshop i Sverige 2010.Göteborg 11 mars kl 19-21.30:Honoring the Secret Wishes of the SoulStockholm 12 mars kl 19-21.30:Tapping the Power of Dreams, Coincidenceand ImaginationStockholm 13-14 mars kl 9-17:The Power of Active DreamingMalmö 15 mars 19-21.30:Dreaming the FutureFör info, kontakta Pär Wedininfo@almach.sewww.almach.seSLAGRUTAN 2009-4 NR 56 17

NotiserKonvent 2011Vill du/ni vara arrangör/erför Konvent 2011?En grupp på 3 – 4 personer som arbetar fram programförslag,kontaktar föredragshållare, beräknar budget m.m.Ni kontaktar även kurs/konferensgård och tar in offerter.Har du frågor kontakta gärna Anita (se adress under styrelsen)arrangör år 2010.MedlemsavgiftenHjälp SSF spara pengar - betala medlemsavgiften i tid så vislipper skicka påminnelser.På inbetalningskorten, sätt X i ruta för medlemsavgift samti rutan ja/nej för ingå i SSF:s offentliga medlemslista.Om Du betalar medlemsavgift via internetbank - där du endastkan skriva få bokstäver - skicka ett mail med uppgiftertill: medlemsregister@slagruta.org Tack!Den här annonsenkunde varit din!Detta utrymmet är 1/8 sida och kostar endast200 kronor.(Se annons 1/4 sida för 350 kr på sidan 17)Välkommen att annonsera!RedAnnonspriser 20101/8 sida - 200 kr1/4 sida - 350 krHalvsida - 700 krVälkommen att annonsera!RedAnnonserDin 3-raders annons härkostar endast 100 kr för 4nummer av SlagrutanEn av 3 rader i den här100-kronors annonsen harfet stil, du bestämmer!Erfaren slagrutekvinnaåtager sig uppdrag, ringAnn And, 070 - *******Din 3-raders annons härkostar endast 100 kr för 4nummer av Slagrutan18 SLAGRUTAN 2009-4 NR 56

Kontakter:Blekinge: Eva Fröjd 0455-36 81 32Bohuslän: Magnus Bråthen 070-227 04 23Svante Lindström 0522-721 88Erik Nygård 031- 84 51 79Dalarna: Birger Andersson 0243-24 01 86Lotta Haglund 0248-138 89Dalsland. Gun-Britt Nilsson 0532-156 09Maud Strömbergson 0530-128 82Gotland: Sven Karlström 0498-360 96Gästrikland: Sölve Nordin 026-13 28 71Halland: Kate Nilsson 035-404 13Nita Börjesson 0346-154 75Hälsingland: Torsten Rolin 0650-979 16Ragnhild Welin 0650-74 13 29Jämtland: Inger Lindkvist 063-51 21 28Lappland: Gunnar Pedersen 070-310 39 81Medelpad: Rolf Bengtsson 060-50 35 20Yngve Gradin 0692-102 86Margot Granholm 060-253 48Närke: Rolf Heinemann 019-24 07 96Kerstin Nelander 070-396 53 05Skåne: Aldo Olsson 0479-510 26Bertil Pettersson 0435-46 11 28Peter Wetterström 040-46 84 70Småland: Sverker Egnell 036-12 51 33Södermanland: Ulf Andersson 08-55 15 41 52Christina Rutgård 08-55 15 77 61Uppland: Åke Pihlgren 08-59 03 31 71Pähr Engström 08-35 58 16Ivan Ekman 08-51 17 77 20Värmland: Lars-Erik Hedin 054-52 59 02Enar Rådberg 0586-418 32Västerbotten: Erik Palmqvist 090-310 46Västergötland: Benny Karlsson 0325-760 14Paul Holmberg 0511-340039Västmanland: Per-Uno Fransson 070-783 03 70Britt-Marie Nordman 0221-402 40Föreningar: Kinnekulle Rutan 0511-533 44Slagrutan Tvärs 019-24 07 96Skånska Slagruteföreningen 0411-441 57JiS Jordstrålningssällskapet 08-59 03 33 71Arvika Slagruteförening 0570-404 26Förbundstyrelsen: Alla ledamöter och suppleanter ingårockså i det lokala kontaktnätet. Dessa personers namn finnsupptagna på sidan 2 i tidningen.Arvika Slagruteföreninghttp://arvikaslagrutan.blogspot.com/mail:alcylone@hotmail.comBengt Olssontel 0570-404 26Kinnekulle-Rutanwww.slagruta.cominfo@slagruta.comGöran GustafssonKärrhagen, Kinne-Vedum533 97 Götenetel 0511-53387Slagrutan Tvärshttp://slagrutantvars.dinstudio.seRolf HeinemannHälsogränd 25702 28 Örebro.019-240796Jordstrålningssällskapet i Stockholmhttp//jis.adante.se/jis-info.htmThord NilssonLångsjövägen 2 B135 54 TyresöSkånska SlagruteFöreningenwww.slagruta.euStefan ÖhrströmRöddingevägen 256273 70 Lövestad0417-251 56SLAGRUTAN 2009-4 NR 56 19

Lokal slagruteförening bildas i DalarnaLördag den 21 november träfadesett antal slagruteintresserademänniskor på Fornby Folkhögskolai Borlänge, det var dags för förstaträffen inför bildandet av en lokalslagruteförening i Dalarna. Vi blev 25personer denna dag. Jag, Regina Siuvattioch Ivar Sjöberg var arrangörerför dagen.Det kom både förbundsmedlemaroch andra som inte är med i föbundet.Flera av dessa människor hade aldrigeller mycket lite provat slagruta förut.Ivar höll i ordet och beskrev på ettbra vis om slagrutans användningsområdeoch visade olika slagruteinstrument.Sen hade vi en stunds övningså att de med mindre erfarenhet ocksåfick chansen att komma i gång medpekare och känna på energier. Allamed erfarenhet fick agera som lärare.Sedan var det dags för näringsintagoch trevlig samvaro. Efter lunchenblev det den lite allvarligare bitenmed föreningsbildande, en interimstyrelseskulle bildas. Det blev 7 st somtillsattes i interimstyrelsen som nu haransvaret att fixa allt från stadgar tillvilka som kan tänkas vara kandidatertill en styrelse. Nästa möte då dettaska presenteras blir i slutet av januari.Ivar pratar vidare om erfarenhetermed slagruta. Jan Stagenmark stigerfram och ger en spännande bild av detsom ligger honom varmt om hjärtat,nämligen uppallade stenar ”liggandehönor” och andra lagda stenar ute inaturen.Alla vi som var där den här dagenhoppas på att kunna träffas och göraolika utflykter till spännande ställen, fånya infallsvinklar och mer erfarenhet.Det var en rolig dag och som vanligtunderbart att få träffa likasinnade.Vid pennan och kameranUlrika ÖrjasGrupparbete - Kurs H3-antennenAlla fick prova på att båda testa och testas.Koncentration.Kurs H3-antennen.Det var mycket att läraså i bland var koncentrationenstark.Foton: Agne20 SLAGRUTAN 2009-4 NR 56