Slovo (<strong>Uppsala</strong>), 2010, No. 51Journal <strong>of</strong> Slavic Languages and Literatureskanske särskilt centrala, ty man behövde få säd och naturapersedlar från deövervägande ryskspråkiga bönderna bokförda och inlevererade på ett ordnat ochfredligt sätt. Krigstidens proviantskrivare på Jamgorod, pod’jačij Uvar Ivanov synPjatin, hade liksom kanslisekreteraren Stepan Ryžkov haft sin ersättning i gods menlyckades till skillnad från sin seniorkollega inte få konfirmation på sin förläning efterfredsslutet. När detta stod klart 1618, fortsatte han en tid att bruka ett land, för vilketman kan ha avkrävt honom tjänster, men han tycks inte längre ha fullgjort någonskrivartjänst. I stora fastan 1621 rymde han över gränsen med sin familj. Ryžkov varensam rysk skrivare på slottet något år, möjligen understödd av sina två bröder. 17Behovet av en rysk kornskrivare var dock för stort, och trots att bröderna Ryžkovvar kompetenta nog att längre fram få ställningar som skrivare och fogdar tordesökandet snart ha inletts bland länets passande skriftlärda. Valet föll på kyrkodiakenvid Frälsarkyrkan, Isaak Torčakov; men kyrkoläsandet var inte nödvändigtvis hansenda merit. I Ingermanland fungerade, som antytts, lantförsamlingarnas diaker ävensom pogostskrivare och upprättade erforderliga världsliga handlingar, <strong>of</strong>tast säkert moten dusör. Vi skulle vänta oss ett parallellt förhållande mellan församlingsdiaker ochförstadsskrivare (posadskie d’jački) i hakelverken, även om några otvetydiga fall inteuppdagats. Ett svenskspråkigt protokoll från 1623 nämner dock dels hur Jamaskrivaren”Isai” 1620 tillförskansat sig det lönsamma uppsamlandet av brudpenning i helaJamgorods län och sköter det enligt en i Novgorod bruklig kyrkoordning (i grannlänetarrenderas uppsamlandet av den ryska prästen); dels vittnar detta år 1623 i en heltannan sak ”hakelwerkes skrifuare Isai” och två edsvurna cěloval’niki, som alla varitnärvarande då humle provtorkades i kronans rya vid Jamgorod 1623 och sannolikt1622. 18 Dokumentet är fullt av avskrivningsfel 19 och bereder oss jämte platsen, tidenoch den väntade gemensamma funktionen kyrko- och förstads-d’jačok (jfr ävenkyrkokopplingen med brudpenning!) på att det vid tiden ovanliga namnet Isaj kan vararesultatet av en felläsning av ett ursprungligt ”Isak”. 20 Detta förenar sig vackert med17 Rekonstruktion: RA. KA. Baltiska fogderäkenskaper F.417: 1612–1615; C. Galle t. KM, Jamagorot 14/71617: RA. Skrivelser till Konungen. Gustav II Adolf, vol. 11; Jonas Bureus’ godstagarförteckning, 6/11 1618, ibilaga till B. Rosen t. Axel Oxenstierna, 14/10 1620: RA. Oxenstiernska samlingen, E696; Kort förslag vid Jamabefästning 1/3 1618–1/2 1619: RA. KA. Strödda äldre räkenskaper, ny serie. Fogdarnas förslag, vol 29; Dela…1927:457; T. Schroues och M. Thomæs intyg om förhållandena 1620, 6/8 1623: KrA. MR 1623/25.18 Protokoll, Jama slott, 27/3 1623, §§ 3 och 8: RA. Livonica II:717: Jama län (jfr protokoll Ivangorod, 5/4 1623:ibid., Ivangorods län).19 T.ex. försått för försåldt, påskar för påstar, Wisilie för Wasilie, två gånger Isdam för Isdan (dvs. Ždan), Kipr<strong>of</strong>ör Karpo.20 Nitschke har inga exempel på namnet Isaj i Ockupationsarkivet från Novgorod (RA), vilket kan jämföras medsju Isa(a)k (2006:260–261). Felläsningen skulle lätt uppstå om slutkonsonanten i ett ryskt original eller intygskreves supralineärt, såsom Torčakov <strong>of</strong>ta gjorde i sitt förnamn. Sin ovanlighet till trots bars samtidigt namnetIsai av en av de mer bemärkta ryska adelsmännen i Ingermanland, varför det lätt kunde komma till den svenskeskrivarens penna. För samma fel i andra svenska dokument från tiden, jämför 1624 Nöteborgsstarosten ”IsaijGregori<strong>of</strong>” för det av allt att döma korrektare ”Isach Gregori<strong>of</strong>f” (FRA. Käkisalmen lääni KO a 1, fo. 20v, jfr4r), eller hur bajoren Isaj Aminev anges som ”Isack Amin<strong>of</strong>” i en ingermanländsk avskrift av ett kungligt brevav 3 april 1629 (EAA. 632.1.2). Man jämföre också hur Torčakov vid ett flertal tillfällen anges som ”Ryskediaken Iwan Zerge<strong>of</strong>” (t.ex. 1645 i: FRA. 9663, s. 462). Till någon försiktighet stämmer att en skrivkunnig ”Isak14
Alexander I. Pereswet<strong>of</strong>f-MorathIsaak Torčakov och diakerna: kring den äldre svenska ...att vi vet att 1 redovisningen av just kronans ryor i Jamgorod ingick i Torčakovsåligganden i hans post som kornskrivare året därefter, och att cěloval’niki även dåfyllde en uppgift (jfr beskrivningen av hans brott nedan). Det ter sig alltså sannolikt attTorčakov senast 1623 (1622?) kommit att förena posterna som kyrkodiak,hakelverksdiak och svensk kornskrivare, strax efter det att den gamle pod’jačijn ibesvikelse lämnat sin post; men också att han 1620 förenat åtminstone de första tvåsysslorna. Som världslig ämbetsman var Torčakov inte en direkt kvarleva av detnovgorodiska systemet utan en ”svensk” tjänsteman.Osäkerheten kring namnen försvinner helt när Isaak Torčakovs lön som ryskkornskrivare redovisas i Jamgorods räkenskaper för hösten 1624 till hösten 1625. 21Uppgifterna ute i länet som krävde rysk personal var många, och de gjorde inte allaförrättaren populär. 1626 fälls en hel by som inte ”hulpet Rysche Korn SchrifuarenIsak att taga fatt opå een öfuerlöpare som der i byn ifrån Ryße sijdhan hafuer waret tillgäst”. 22Mycket grovräkenskaper måste ha förts på ryska för att sedan komprimeras ned i desvenska böckerna, och i mars 1627 görs vid en revision en allvarlig upptäckt iJamgorodfogden Jakob Pederssons räkenskaper, antagligen när de jämförs med hansunderlydande Isaak Torčakovs ryska böcker. Hundratalet tunnor spannmål har blivit[...] igennom fougdtens försummellße och oachtsambheet, så wähl som gennom Ryskeschrifuarensstilleswigande bortstullit aff Rÿian, wed Ladugården, huilcket fougden, Schrifuaren, Soloualnikenoch Pristafuerne schola betala. 23Aspekter av vad som följer uppmärksammades och utreddes 1984 av Anders Sjöberg,som hade tillgång till en viktig nu oåtkomlig källa. 24 Torčakov har visserligen ”effterfougtens befahlning” dolt sin chefs försnillande genom att ”försåtheligen radder[a]sina upbördz och uthgiffts böker” och förtjänar att dö med den tjuv han givit sig i lagmed. Det är dock svårt att inte läsa rättens formulering, när de hänvisar domen tillStockholm för bekräftelse, som en försiktig rekommendation att behandla honomSteriev” är belagd i Jama hakelverk 1619 (Ivan Kurbats kvittens: RA. KA. Baltiska räkenskaper. F.417: 1616–19).21 EAA. 278.1.XXIV-74, fo. 28r; jfr för lön nästföljande år KrA. MR 1626/20. Det är möjligen Torčakov som ärden skrivare i Jamgorod som utöver lön och ”månadskost” också erhåller en ”denning” för varje inlämnad tunnationdespannmål från bönderna själva (jfr de ovan refererade protokollen 27/3 1623, §12, och 5/4 1623, §12).22 EAA. 278.1.XXV-188, fo. 102v.23 EAA. 278.1.XXV-187, fo. 30v; item i: RA. KA. Östersjöprovinsernas räkenskaper, 77: årliga räntan för 1626,s. 140. Den totala summa som fogden Jacob anses bli skyldig uppgår dock till 5660 daler – för Torčakovhisnande hundra årsinkomster (ibid., fo. 37r)!24 Jfr Sjöberg 1984:33–34. Trots mycket omfattande efterforskningar i Kammararkivet samt förfrågningar tillKammarkollegii kvarvarande arkiv har den lokala ingermanländska akten från våren 1627 och Torčakovs därinneslutna supplik till konungen från samma höst inte gått att återfinna. De flyttades vid mitten av förra sekletutan att någon konkordans upprättades. Sjöberg, som aldrig anger den nya placeringen, hade sannolikt hjälp avnågon arkivmedarbetare med egna eller muntligt traderade uppgifter från omstruktureringen. Jag är tacksam motstf riksarkivarie Anna-Karin Hermodsson för hjälp och bistånd utöver vad tjänsten bjuder i jakten på dessahandlingar. Till vårt förfogande står så länge, utöver ingermanländska räkenskaper och korrespondenser,kammarens protokoll ur akten (publicerade i Hedar 1934:312–313) samt de av Sjöberg citerade raderna urdomslutet från Narva, där de anklagade döms till galgen varefter målet hänvisas till Stockholm för konfirmation.15
- Page 1 and 2: UPPSALA UNIVERSITYlovoJournal of Sl
- Page 3: CONTENTSEDITORIAL: SLOVO ARAUND THE
- Page 6 and 7: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 8 and 9: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 10 and 11: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 12 and 13: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 14 and 15: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 18 and 19: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 20 and 21: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 22 and 23: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 24 and 25: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 26 and 27: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 29 and 30: Alexander I. Pereswetoff-MorathIsaa
- Page 31 and 32: Alexander I. Pereswetoff-MorathIsaa
- Page 33 and 34: Alexander I. Pereswetoff-MorathIsaa
- Page 35 and 36: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51, pp.
- Page 37 and 38: Juhani NuorluotoIzvori za prouĉava
- Page 39 and 40: Juhani NuorluotoIzvori za prouĉava
- Page 41 and 42: Juhani NuorluotoIzvori za prouĉava
- Page 43 and 44: Juhani NuorluotoIzvori za prouĉava
- Page 45 and 46: Juhani NuorluotoIzvori za prouĉava
- Page 47 and 48: Juhani NuorluotoIzvori za prouĉava
- Page 49 and 50: Juhani NuorluotoIzvori za prouĉava
- Page 51 and 52: Juhani NuorluotoIzvori za prouĉava
- Page 53: Juhani NuorluotoIzvori za prouĉava
- Page 56 and 57: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 58 and 59: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 60 and 61: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 62 and 63: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 64 and 65: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 66 and 67:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 68 and 69:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 71 and 72:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51, pp.
- Page 73 and 74:
Никита МихайловО м
- Page 75 and 76:
Никита МихайловО м
- Page 77 and 78:
Никита МихайловО м
- Page 79 and 80:
Никита МихайловО м
- Page 81 and 82:
Никита МихайловО м
- Page 83:
Никита МихайловО м
- Page 86 and 87:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 88 and 89:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 90 and 91:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 92 and 93:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 94 and 95:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 97 and 98:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51, pp.
- Page 99 and 100:
Карине Окерман Сар
- Page 101 and 102:
Карине Окерман Сар
- Page 103 and 104:
Карине Окерман Сар
- Page 105 and 106:
Карине Окерман Сар
- Page 107 and 108:
Карине Окерман Сар
- Page 109 and 110:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51, pp.
- Page 111 and 112:
P. Ambrosiani, A. GranbergSlavonica
- Page 113 and 114:
P. Ambrosiani, A. GranbergSlavonica
- Page 115:
Stockholm, The Strindberg Museum (S
- Page 118 and 119:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 120 and 121:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 122 and 123:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 124 and 125:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 126 and 127:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 128 and 129:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 131 and 132:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51, pp.
- Page 133 and 134:
Мария ЭнгстремАпоф
- Page 135 and 136:
Мария ЭнгстремАпоф
- Page 137 and 138:
Мария ЭнгстремАпоф
- Page 139 and 140:
Мария ЭнгстремАпоф
- Page 141 and 142:
Мария ЭнгстремАпоф
- Page 143 and 144:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51, pp.
- Page 145 and 146:
Ingrid MaierRecension: Tore Nesset:
- Page 147 and 148:
Ingrid MaierRecension: Tore Nesset:
- Page 149 and 150:
Ingrid MaierRecension: Tore Nesset:
- Page 151:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51, pp.