Glimten 2006 nr 5-6.pdf - Sigtunahem

På gång | SigtunahemPå gång | SigtunahemHyresförhandling 2007Vi har tillsammans med Hyresgästföreningeninlett förhandlingar om 2007 årshyror. I skrivande stund (30 november) harvi ännu inte kommit fram till någon överenskommelse.Vi har yrkat på en hyreshöjning med3,46 procent. För en medelstor lägenhetskulle höjningen innebära cirka 165 kronorper månad.Hyreshöjningen motiveras av höjdaräntor. Nästan hälften av de ökade kostnadernaavser höjda räntor. Eltaxor ochvärmekostnader har stigit. Förbränningsskattenhar medfört en kraftig ökning avsophämtningskostnaden. Löneökningarnaberäknas till 3procent. Kostnader för materialoch köpta tjänster stiger mer än inflationensutveckling.Under nästa år har vi tänkt påbörja denstora satsningen i våra miljonprogramsområden.Miljonprogrammet omfattar delägenheter som byggdes mellan mittenpå 1960–talet till mitten på 1970-talet. Ivårt bestånd finns cirka 3 000 lägenheterfrån den tiden. Fastigheterna är i stortbehov av bland annat stam-, fasad- ochtakrenoveringar. Värmeförbrukningen äroftast mycket hög i dessa fastigheter. Tregånger så hög som i moderna fastigheter.Renoveringsprogrammet kommer, förutomstamrenovering, även att innehålla energibesparandeåtgärder och förbättring avtillgängligheten i fastigheterna.Eftersom hyresförhandlingarna ej är avslutadekan det inte ske någon hyresjustering förrän påferbuari månadsavi.Nya regler för nyproduktionefter nyårRegeringen har föreslagit att investeringsstödetför nybyggnation av bostäder skaupphöra vid årsskiftet 2006/2007. Bidragetutgör cirka 15procent av hela investeringenoch är nödvändigt att få för att nå rimligahyror i nybyggda lägenheter. En nybyggdlägenhet på cirka 70 m 2 har idag en hyra påcirka 7 000 kronor per månad. Utan bidragkommer motsvarande lägenhet att få enhyra på cirka 8 200 kronor per månad.Även räntebidrag för nybyggda lägenheterhar regeringen föreslagit att ta bort.Räntebidraget är avsett som en kompensationför det ränteavdrag som villaägare ochbostadsrättshavare får göra för egna lån.Räntebidrag för äldre lån kommer ocksåatt tas bort. Avvecklingen kommer att skesuccessivt under 4–5 år. För Sigtunahemminskar räntebidragen med 1,3 miljonerkronor under år 2007.Fastighetsskatten sänks för hyreshus frånoch med 2007. Skatten sänks från 0,5 procenttill 0,4 procent och för Sigtunaheminnebär detta en minskning med 1,3 miljonerkronor.Om byggstart av bostäder kan ske före år2007, kan man få del av både investeringsstödoch räntebidrag. Därför har mångaföretag snabbt försökt komma igång medsedan tidigare planerade byggnationer.Som påbörjad byggnation gäller att en bottenplattahar gjutits.Sigtunahem har flera nybyggnadsprojektsom ligger i planeringsstadiet. Vi kommeratt starta byggnationen av bland annatTvillingbackarna i Sigtuna före nyår.Glöm intesläcka ljusen!Tillägg iuthyrningspolicynTillägg i Sigtunahems uthyrningspolicy somgäller ungdomar upp till 25 år samt äldrefrån 70 år och uppåt har genomförts.Tillägget innebär att du som är mellan 18och 25 år samt du som passerat 70 år, gesextra bonuspoäng vid nyregistrering i vårintressebank, motsvarande 2 års kötid.Du som redan är registrerad och uppfyllerkraven får bonusen med automatik.Vår uthyrningspolicy går att läsa i sin helhetpå www.sigtunahem.se.JulhelgenMåndag 25 decemberTisdag 26 decemberNyårshelgenMåndag 1 januariTrettonhelgenFredag 5 januariInformationöppettiderStängtStängtStängtStängtVintertidÖppettider måndag–fredag kl. 8-17Växeln: kl. 8-17Kundservice besök: kl. 9-16Kundservice telefontid: kl. 9-12Områdeskontoren har fr.o.m. 1 januari 2007Telefontid vardagar kl. 7-9Expeditionstid vardagar kl. 7-9Nästa nummer avGlimten i februariSnöröjning inomSigtunahemFoto: Katarina KarlssonMaskinell snöröjning och halkbekämpning skerutifrån varje snötillfälle. Jour och beredskap finnsnormalt från vecka 45 till och med vecka 13.Vid snöfall prioriteras plogning vid alla äldreboenden,därefter plogas gångvägarna ibostadsområdena och slutligen vägar till ochfrån parkeringsplatsen. Parkeringsrutor åliggerhyresgästen själv att skotta.Handskottning sker vid portar/trappor av markvärdaroch kvartersvärdar. Vid behov av sand förhalkbekämpning finns lådor med sand utsatta ianslutning till respektive bostadsområde.Var vaksam medströmförande kablarLiggande motorvärmekablar där intervallet ärigång är förenat med stor fara.Du som använder el-stolpe tänk på att alltidta med dig motorvärmekabeln när du lämnardin parkeringsplats – detta med tanke på allassäkerhet – framför allt barnens.Sigtunahemönskar allasina hyresgästeren god julochett gott nytt år.DörrnyckeltuberUnder Boinflytandekonferensen i höstasframkom bland annat att informationenom hur dörrnyckeltuber ska användas inteförklarats på ett tillfredställande sätt, därförinformerar vi i repris.Så här fungerar detEn dörrnyckeltub fyller ingen funktion förlåsning av själva dörren utan är ett sätt attkombinera säkerhet med tillgänglighet förservice.På utsidan av dörren finns en servicecylindersom kan öppnas av servicepersonalen.Det vill säga om du som hyresgästbeställt service- eller underhållsåtgärderhänger du dit en av dina lägenhetsnycklarpå kedjan som finns på baksidan av servicecylindern(insidan av dörren), inför avtalatbesök.Ingen kan se nyckeln utifrån och ingenobehörig kommer åt den.”Hej, jag heter Peter och är målare påSigtunahem. Här är några tips till dignär jag och mina kollegor samt Sigtunahemsentreprenörer kommer tilldig för att utföra underhåll. ”Häng alltid din nyckel i tuben om du har beställt ettarbete.Och du, se till att eventuellt extralås är upplåst. Gördu inte det är risken att det beställda arbetet inte blirutfört den dagen.Tänk på att inte använda en för stor nyckelring, eftersomdet kan bli problem att få ut den genom tuben.Och till sist, lägenhetsnyckeln ska bara förvaras i tubenvid de tillfällen då vi skall komma.Foto: Jeanette SundinHälsningar Peter Gustafsson, målare | glimten | nr 5/6 | 2006glimten | nr 5/6 | 2006 |

Utemiljö | Hissarna på Bure”Tessornas” jularrangemangpå TingvallaEn dag i höstas komde båda Tessorna– Therese Lundin ochTherese Lindgren,markvärdar vid Tingvalla– och frågademig till råds om enidé de funderade över.Det ville att jagskulle undersöka omdet inte fanns någonstörre urna likt de urnori gjutjärn som viredan har.Idén gick ut på attplacera en urna påalla deras områden– Tingvalla, Lyckostigenoch Tvärvägen– som en vinternurnasom dekoration ochvälkomnande utsmyckning.’Till sommaren kommer de att smyckassom sommarurnor. Urnorna är gjorda avgrå plast med dubbel ”vägg” så det blir stadigaoch tåliga.Nu står en urna centralt placerad vidvarje område. Kul och roligt intiativ, tyckervi.Tomas GustafssonVändplanvid Södergatan 4Så har vi tillsammans med hyresgästernavid Södergatan 4, åtgärdat de missförhållandensom länge varit rådande vid parkeringsplatsenframför huset. I och med attdet funnits två infarter eller om man så villen utfart och en infart, har planen fungeratsom rondell för bilister som inte bor hososs. Onödig biltrafik har gjort det otryggtför våra boenden vid 4:an. Vi har byggtigen ena infarten och gjort två nya p-rutordär, nivåskillnaden har vi säkrat meden mur som stopp ner mot parkeringen.Genom detta har en mer sluten gårdsytaskapats. Ytan mellan Södergatan ochparkeringen är nu också planterad. Vi hardessutom gjort om de gamla planteringarnaframför huset. Den markerade bårdenav marksten runt dessa planteringar , harsatts i betong och lyfts som en kant ochrabatten har fått nya perenner.Tomas GustafssonNy hiss på Bure”Hissen åkeruppåt” – ”dörrarnastängs!”Äntligen en ny hiss på Buregatan 5. Nu stannar hissen på rättvåningsplan och inga hyresgäster behöver vara oroliga.I mitten av juni byttes hissen på Buregatan5 ut.– Äntligen, säger Maggan Karlsson sombor på Buregatan 5 och är ordförande i denLokala Hyresgästföreningen.– Det har inte varit roligt med en hisssom man aldrig riktigt vetat vilken våningsom den ska stanna på, eller en hiss somman fastnat i lite då och då, fortsätter MagganKarlsson.– Ja, ibland var jag tvungen att gå in imaskinrummet och köra hissen ”manuellt”eller starta om den så att den gick till rättvåningsplan, berättar Harry Savolainen,områdeschef i Valsta.Harry och Maggan berättar att hissenkunde stå stilla två till tre gånger i veckanså en ny hiss har verkligen varit behövligt.På frågan varför det tagit tid att få en nyhiss, berättar Maggan Karlsson, att interiktigt någon trott på att den stannat ochtappat orienteringen så ofta. Man har trottatt det rört sig om en till två gånger i månaden,vilket är mycket nog.– Till slut tröttande vi och mer ellermindre krävde att något skulle göras.Så nu är hissen utbytt från en hydraulhisstill en så kallad linhiss och fungerar klockrent.Text: Katarina Karlsson, informatör | Foto: Jeanette Sundin, fotograf– Enda nackdelen är att den är lite mindre,men det är så obetydligt att det knapptmärks, säger Harry Savolainen.Hissen är modern och väldigt fräsch,den har speglar och pratar!När vi tar en provtur talar hissen om attden kommit och att dörrarna stängs.Vid fjärde våningsplanet berättar den attvi är på våning fyra. Hissen är också utrustadmed modernt larm som går direkt tillSecuritas dygnet runt.Hissen är bekostad av avsatta trygghetspengaroch har kostat en halv miljonkronor.– Enda nackdelen med hissen är att deninte har något fönster, säger Maggan KarlssonHarry Savolainen förklarar att det harmed konstruktionen på hissen att göra. Påden gamla hissen fanns en enkeldörr medfönster, den konstruktionen tillverkas intelängre, därav inget fönster.Vi från Glimten kan bara konstatera atthissen fungerar alldeles ypperligt och är tilloch med snygg.LägenhetsunderhållEnligt hyreslagen § 15 ska hyresvärden när det gäller bostadslägenheter, ”med skäliga tidsmellanrumombesörja tapetsering, målning och andra sedvanliga reparationer med anledningav lägenhetens försämring genom ålder och bruk”.Fram till 1980-talet tillämpade de flestaallmännyttiga bostadsföretag vad vi idagligt tal kallar företagsstyrt lägenhetsunderhåll,(FLU). Det vill säga underhålletutförs med jämna intervaller oavsett omdet behövs eller inte och oavsett vad hyresgästernatycker. Intervallerna styrs avbranschpraxis. Om det ett visst år inte finnstillräckliga resurser kan företaget välja attskjuta upp underhållsåtgärderna. Mångaföretag än idag använder sig av denna modell,särskilt mindre.Under 1980-talet övergick ett stort antalföretag till vad som kallas hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll(HLU). Detta möjliggjordesgenom en ändring i hyreslagens§ 15 som innebar att man genom att ta inbestämmelser i en förhandlingsöverenskommelseinte behöver följa den ovan citeradelagtexten.Kärnan i detta system är att hyresgästernasjälva bestämmer när lägenhetsunderhålletska utföras. Hyresgästerna kanbegära tidigarelagt underhåll och betala extraför det eller skjuta upp underhållet ochi gengäld få rabatt på hyran. Därmed fårde fastställda intervallerna för lägenhetsunderhållcentral betydelse. Den vanligasteHLU-modellen, är den så kallade rabattmodellen.Några företag införde i ställetkontomodellen eller fondmodellen, vilkentjänar samma syfte. Med tiden har systemettenderat urholkas då intervallerna förlängsför att hålla nere hyreshöjningarna. Antaletföretag som tillämpar modellen har minskatunder senare år och tillämpas idag avungefär två femtedelar.Text: Marina Helge, marknadschefUnder 1990-talet har ett antal företagutvecklat en ny modell för det hyresgäststyrdalägenhetsunderhållet som kallasvalfritt lägenhetsunderhåll, (VLU). Modelleninnebär i korthet att företaget genomförhandlingsöverenskommelse helt avtalarbort skyldigheten att utföra lägenhetsunderhålloch att hyran i gengäld är lägre änvad den annars hade varit. Hyresgästenbestämmer helt och hållet själv över lägenhetsunderhålletoch kan utföra de åtgärderhan eller hon vill, när som helst, hur oftasom helst, men alltid på egen bekostnad.Hyresgästen kan rent praktiskt utföra arbetetsjälv eller välja att anlita någon. Oftaerbjuder sig hyresvärden att utföra åtgärdernaeller förmedla kontakt med hantverkare.I dag tillämpas denna modell avsex procent av de allmännyttiga företagen,huvudsakligen i storstäder med en gynnsamuthyrningssituation.PlusvalNu har ytterligare en modell utvecklats.Mimer, som är Sigtunahems motsvarighet iVästerås, har utifrån det valfria underhålletutvecklat något som de kallar ”Plusval”. Ettsystem för tillval och underhåll som innebäratt du bara betalar för det underhåll duvill ha och själv kan välja tidpunkt och omfattningav renoveringen, alternativt göraarbetet själv. Systemet har arbetats fram isamarbete med hyresgästföreningen ochtogs i bruk under hösten.Plusval innebär att hyresgäster hos Mimerbetalar 5,5 procent lägre hyra jämförtmed vad de annars skulle betala.I gengäld får varje hyresgäst själv bekostalägenhetsunderhållet. Systemet gäller förmålning, tapeter, golv och köksluckor.Dock inte vitvaror.För att möjliggöra ett så personligt boendesom möjligt har Mimer tagit fram ettstort sortiment av tapeter, färger, luckoroch golv. Bland golvprodukterna märksolika sorters parkett, laminat och linoleum.Tillvalen skrivs av på fem år vad gäller färgoch tapeter, åtta år – golv. För trogna hyresgästerhar en plusvalspremie om5 000 kronor införts. Sortiment och prislistaframgår av Mimers hemsida.Mimer själva svarar så här på frågan omvad Plusval egentligen är.”Före 2002 använde vi hyresgäststyrtlägenhetsudnerhåll (HLU). I systemethade du ett konstant påslag på hyran föratt vi skulle kunna erbjuda målning ochtapetsering med jämna mellanrum. Vardu skötsam, fick du betala för de mindreskötsamma eller för dem som flyttade ofta.2002 införde vi därför valfritt lägenhetsunderhåll(VLU). Därmed betalade du fördet underhåll du själv valde och inte förgrannens. Du bestämde även när du villeha det utfört. Nu i slutet av 2006 införde viplusval – Mimers Tillvals och underhållssystem.Grundidén från VLU är kvar, menvi har utvecklat systemet. Vi har ett betydligtstörre sortiment av produkter, vi harinfört plusvalspremien om 5000 kronor förtrogna hyresgäster, förbättrat rutiner ochär i fas att införa en beställningsfunktionvia hemsidan. En så kallad webbshop. Vikommer att utveckla systemet med ytterligaretillval och tjänster med möjlighet tillexklusivare vitvaror eller köpta tjänster iform av fönsterputs och städning”.10 | glimten | nr 5/6 | 2006 glimten | nr 5/6 | 2006 | 11

Lägenhetsunderhåll | SigtunahemNya årsentreprenörer | Köksluckor och mattorModexa och LIB nya årsentreprenörerSkydda dig och dinagrannar mot brandFoto: ArmstrongRosersbergs Golv, ny årsentreprenörKöksluckorSigtunahem ochlägenhetsunderhålletSigtunahem har valt att behålla den modellsom kallas HLU, hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll.Det betyder att lägenheternarenoveras med jämna mellanrum. Ommålningoch tapetsering vart 15:e år, golvmattoroch slipning av parkettgolv vart 20:e år. Vitvaror byts vart 17:e år. Men detär de tidsintervaller Sigtunahem satt upp.Det står egentligen varje hyresgäst fritt attavgöra när och vad man vill ha renoverat,alternativt utbytt.Vill man få sitt vardagsrum omtapetseratefter tio år, betalar man bara mellanskillnadeni tidsintervallet, det vill säga femfemtondelar.Avstår man från det planerade underhålletför att man varit rädd om lägenheteneller renoverat själv, kan man i stället få enhyresrabatt. Rabatten dras i efterhand påjanuari månads hyresavi.Om du vill veta vilket underhåll somplaneras för just din lägenhet i framtidenkan du gå in på Sigtunahems hemsidaunder rubriken ”Påverka din lägenhet”och skicka efter en beställningsblankett,alternativt ringa ditt områdeskontor ellerkundservice och be att få en beställningsblankett.På blanketten kan du se när olikaåtgärder beräknas utföras i din lägenhetenligt intervallen. Du kan också se vilkenhyresrabatt du kommer att få om du väljeratt avstå.Text: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografSigtunahems VD, Anette Sand säger såhär om lägenhetsunderhållet och framtiden”Vi tar emot och genomför 1 000 HLUbeställningarvarje år. Till det kommer likamånga hushåll som väljer att avstå fråninre underhåll och i stället tar en rabatt påhyran. Många av dem som avstår genomförunderhållet själva.Det är ju väldigt spännande att så mångaav våra hyresgäster vill göra sitt hem extrapersonligt och trivsamt genom att utnyttjamöjligheterna med HLU. Heminredningär roligt och självklart skall man kunnaskapa sin alldeles egen stil därhemma ävenom man bor i hyresrätt. Det är ju till ochmed lättare att göra det när man bor i Sigtunahemän om man bor i bostadsrätt ellereget hus. Hos oss kan du bara beställa detdu vill ha och vi fixar resten. Vill du görajobbet själv så får du hyresrabatt.Vi på Sigtunahem ser det som ett rentnöje att få utveckla HLU ytterligare. Under2007 kommer vi att jobba särskilt medden här frågan.Målet är att vi under 2008 ska kunnaerbjuda ett bredare sortiment till den somvill ha renoverat. Vi ska också se till att vifår snabbare och säkrare leveranser av jobben.Det ska ju var lätt och roligt att bo iSigtunahem.”Ställ inget brännbart i trapphusetTrapphuset är en viktig utrymningsväg.En brand där kan få svårakonsekveser. Därför måste det hållasrent från brännbart material sombarnvagnar, tidningar och kartonger.Håll vind, källare och garage låstaLåsta dörrar minskar risken för anlagdabränder.Blockera inte trapphusetTrapphuset är din väg ut och räddningstjänstensväg in om det brinner.Även ambulanspersonal med bårmåste kunna komma fram.Stäng in branden!Brinner det i din lägenhet – ta dig utoch stäng lägenhetsdörren efter dig.Då sprider sig inte branden och dengiftiga röken ut i trapphuset lika fort.Gå aldrig ut i ett rökfyllt trapphus!Brinner det hos någon annan ochtrapphuset är fökfyllt – stanna idin lägenhet! Larma 112. Räddningsjänstenhjälper dig ut.112Från den 1 januari 2007 kommer hantverkarefrån Rosersbergs Golv och läggernya mattor vid behov. I våtrum såvälsom kök och sovrum.– Tre firmor fanns med till slutet i upphandlingenav ny årsentreprenör, golvmattor.Till sist stod det dock klart attRosersbergs Golv bäst motsvarade vårakrav. Framför allt höll de absolut högstservicenivå, säger Kenneth Hedlund,projektledare, Sigtunahem.– I huvudsak lägger vi bara in plastmattori Sigtunahems bestånd eftersomlinoleum kräver särskild behandling föratt inte alstra gifter. Men i den här upphandlingenhar vi faktiskt garderat oss.Rosersbergs Golv startades 1969 av GöteBrodin. Företaget har genom åren haftett par olika lokaler i centrala Märstaoch finns för närvarande på Söderborgsgatan2. Där finns dessutom enbutik som håller öppet vardagar mellanklockan 10 och 18 och visar prover påbland annat mattor, klinker och kakel.För närvarande finns tjugo anställdamattläggare och plattsättare vid RosersbergsGolvsom är i stark utveckling medmycket jobb.Sedan flera år har Slutarp ombesörjt byte av köksluckor, såvälsprutlackerade som laminat. Men i våras gick bolaget i konkurs.Från augusti har Sigtunahem därför tecknat avtal medtvå nya leverantörer; Modexa och Luck & Inredningsbolaget.– Vi valde två leverantörer under ettprövoår. Senare utvärdering får avgöra omvi fortsätter att gå vidare med en eller båda,påpekar Kenneth Hedlund, projektledare,Sigtunahem.Kenneth Hedlunds samlade erfarenhetger vid handen att det lönar sig att varalite försiktig. Därför har han slutit avtalmed två leverantörer, en större och en litemindre för att känna sig för och inte fastnai något som inte fungerar.– Bara det bästa är gott nog åt våra hyresgäster.Om det är det bästa får tiden utvisa. Såhär inledningsvis framstår det i alla fall somtvå spännande alternativ som levererar detbästa marknaden har för tillfället, naturligtvistill bästa pris. Dessutom lever båda upptill de hårt ställda miljökrav som Sigtunahemställer på luckleverantörer.– I det stora hela är det förstås bra medhårda miljökrav, problemet är bara att småluckfirmor oftast inte har resurser att låtasig miljöcertifieras vilket är ett krav för attkomma i fråga.Avtalen med de båda lucklevernatörernaText: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografsträcker över ett år från augusti samt medmöjlighet till ett års option. Det vill sägaförlängning ett år utan ny upphandling.Vid beställning kan man välja enderalackade eller laminerade luckor och lådor.Vid byte levereras dessa med helt nya beslag,gångjärn samt lådhurtsar. Förutomluckor och lådor kan man även välja bänkskivori laminerat utförande.– Tillval av luckor, lådor och bänkskivorbygger på beställningar från hyresgästerna.Vid en sådan tillvalsbeställning får man betalaett restvärde på de befintliga luckornasamt en engångskostnad för de nya luckornasom idag motsvarar 2 500 kronor.Vill man välja andra beslag än de som erbjudskan man göra det till en kostnad om20 kronor styck. Bänkskivorna i lamineratutförande kostar 475 kronor löpmetern.Slutligen tillkommer en beställningsavgiftpå 250 kronor för administrationen.– Leveranstiden är i samtliga fall två månaderfrån det att arbetsordern mottagits aventreprenören, avslutar Kenneth Hedlund,projektledare måleri.12 | glimten | nr 5/6 | 2006 glimten | nr 5/6 | 2006 | 13

Skötselråd linoleumgolv och plastgolvStoppa smutsen redan vid entrén! Ha därför alltid en ordentlig avtorkningsmatta innanför ytterdörren.Sandkorn och liknande repar och skadar golven.Tunga möbler samt spisar, kylskåp, diskmaskiner och liknande måste flyttas med stor försiktigheteftersom de annars kan ge bestående skador.Möbler bör vara försedda med möbeltassar för att undvika friktionsmärken, missfärgning frånmöbelben.LINOLEUMGOLVALLMÄNNA RÅDNytillverkad linoleum kan ibland uppvisa en lätt gultoning på ytan. Dennatoning försvinner vid en kort tids exponering i dagsljus och materialetåterfår då sin originalfärg.YTBEHANDLINGLinoleum förses vid tillverkningen med ett akrylatbaserat grundskydd avytan. Detta är avsett som bas för de olika skötselmetoder som förekommer.I bostadsmiljö har grundskyddet lång varaktighet, om daglig rengöringsker med så torra städmetoder som möjligt. Grundskyddet kan vid behovförbättras med golvvårdsvax eller om hög glans önskas med något avmarknadens polishpreparat avsett för linoleum. Före ny behandling skallgolvet rengöras väl och sköljas med rent vatten för bästa slutresultat.Ytor med högt slitage till exempel framför diskbänk kan punktförbättrasmed samma vax eller polish som tidigare använts.STÄDNINGAnvänd i första hand torra rengöringsmetoder (dammsugning, sopning,moppning). Gör till daglig rutin att avlägsna synlig smuts. Vid ev fukttorkninganvänds vatten tillsatt med ett neutralt rengöringsmedel (pH6–8, typ handdiskmedel).Använd inte hett vatten, starkt alkaliska rengöringsmedel eller starkalösningsmedel.Fakta: GBR:s sköselråd – Golvbranschens Riksorganisation.FLÄCKBORTTAGNINGAvlägsna fläckar innan de hunnit torka in och skölj alltid med rent vattenefter fläckborttagning. Linoleum skadas av mycket och hett vatten,starka lösningsmedel som till exempel aceton, thinner och trikloretylen,starka alkaliska (pH över 9 i brukslösning) rengöringsmedel, lack ochfernissa, starka syror.FLÄCKNYCKEL LINOLEUMGOLVChoklad, fett, frukt, glass, grädde,juice, vatten, kaffe, läsk, saft, te, vin,ägg, ölAsfalt, gummi, olja, skokräm, sot,färgkritor, läppstift, tuschStearin och tuggummiBlodExkrementer, kräkningar, rost, urinCigarettglödNeutralt rengöringsmedelutspätt i ljummet vattenTvättnafta, lacknaftaSkrapa försiktigt efter att dettorkat ordentligtKallt vatten12-procentig ättikspritSlipas bort med fin skurnylonalt stål- eller tvålull.Glansen på slipat ställekan återställas genom attpolera med några droppargolvpolish.PLASTGOLVALLMÄNNA RÅDMöbeltassar av gummi kan ge bestående missfärgning och bör ej användas.Även gummihjul (till exempel barnvagnshjul) och andra föremål avgummi eller plast kan ge missfärgning.STÄDNINGAnvänd i första hand torra rengöringsmetoder. Gör till daglig rutin att avlägsnasynlig smuts. Dammsugning med fast borstmunstycke avlägsnarde flesta torra partiklar från golvet. Fukttorkning har emellertid bättreeffekt på mycket fint damm och ger därför en klarare yta. Alternativt gertorr- och fuktmoppning ett gott resultat.TVÄTTNINGTvätta golvet emellanåt med vatten tillsatt med ett neutralt rengöringsmedel.Vid storrengöring kan starkare medel användas, men då fordraseftersköljning med rent vatten. Följ respektive tillverkares anvisningarbeträffande dosering.OBS! På golv med polyuretanförstärkt yta skall endast neutrala rengöringsmedelanvändas.YTBEHANDLINGÖnskas en högre glans kan en polish lägas på. En grundlig tvättning följdav en noggrann sköljning måste utföras innan polish läggs på i ett partunna skikt. Innan polishlagret förnyas måste gammal polish avlägsnas.Respektive polishfabrikantsborttagningsmedel skall då användas. Polishkan medföra ökad halkrisk.OBS! Plastgolv med polyuretan skall normalt ej polishbehandlas. Rådfrågadärför respektive golvmaterialtillverkare om golvet kan polishbehandlas.FLÄCKBORTTAGNINGEtt plastgolv lpåverkas inte av normalt hushållspill. Torka upp spill medtill exempel hushållspapper innan det hunnit torka. Eftertorka alltid medtrasa/hushållspapper och rent vatten.Fläckborttagning skall göras omgående för att inte vissa fläckar (färgkritor,kulspetspasta, läppstift, gummiklacksmärken, skokräm etc. ) skallvandra ner i plasten och ge bestående märken s.k. migration.Reservation lämnas för vissa ämnen som kan ge en missfärgning i mattansom inte kan tas bort till exempel färgade ämnen från vissa lösatextil- och plastmattor, mattor med gummibaksida, tryck på plastpåsar,betsade möbelben, olika typer av gummihjul – speciellt från barnvagnaroch hushållsmaskiners gummigötter, elsladdar av gummi och avföring.Yttre påverkan såsom onormal fuktpåverkan från underlaget, förselser iunderlaget, mögel, värme från till exempel värmerör som ger golvtemperaturöver 30 grader C, föroreningar i underlaget (till exempel oljor,impregneringsmedel, asfalt, färg eller andra främmande ämnen) kanorsaka missfärgningar eller andra förändringar som inte kan tas bort.På plastgolv kan det uppstå nyansskillnader mellan ytor som varit täcktafrån ljus och de som itne varit täckta. På golvmaterial av plast går dettanormalt tillbaka efter en tid om ytan exponeras för dagsljus.Missfärgning av exkrementer kan eventuellt tonas ned med en10-procentig oxalsyrelösning.Använd inte starka lösningsmedel som till exempel aceton, kraftskurpulver,perkloretylen, thinner eller toluen. Grov stålull och skurnylon bör ejanvändas på plastgolv.FLÄCKNYCKEL PLASTGOLVChoklad, fett, frukt, glass, grädde,juice, kaffe, läsk, saft, te, vin, ägg, öl,blod, Exkrementer, kräkningar, urinAsfalt, gummi, olja, skokräm, sot,färgkritor, läppstift, tuschStearin och tuggummiCigarettglödNeutralt rengöringsmedelutspätt i ljummet vattenTvättnafta, lacknaftaSkrapa försiktigt efter att dettorkat ordentligtSkrapa med kniv/sickel ochefterpolera med fin skurnylon.14 | glimten | nr 5/6 | 2006 glimten | nr 5/6 | 2006 | 15

Miljö | EkodrivingNu sänker vi vårakoldioxidutsläppVi har nämligen låtit våra anställda som kör mest i sitt dagligaarbete, totalt 15 personer, gå en Ekodrivningskurs. I genomsnittsänkte de sin bensinförbrukning med 15 procentText: Pernilla Larsson, miljösamordnare | Foto: Jeanette Sundin, fotografJag frågade grabbarna hur de tyckte kursenhade varit och om den gav någonting?”Jag var skeptisk i början men det visadesig vara riktigt roligt man fick lära sig nyasaker som man tidigare inte hade tänkt på.Men jag måste erkänna att det är svårt attlära om.””Det var faktiskt riktigt roligt jag lärde migmånga nya saker. Fast när jag ska upp i Valstabackenkänns det som jag måste hjälpabilen att orka upp den hackar lite.””Ja det var faktiskt en bra kurs riktigt roligtmen ovant att hoppa över några växlar närman ska växla upp.”Vad är då Ekodrivning frågar du dig kanske?Det är ett speciellt utbildningspaket framtagetför att lära föraren att köra sparsamtoch ekonomiskt samtidigt som man värnarom miljön. Kursen är uppdelad i ett körpassoch ett teoripass.Under körpasset kör man först en slingaprecis som ”vanligt” i en bil med en specialutveckladfärddator. Därefter analyserarläraren förarens körning, ger råd om hurman kan göra sin körning mer sparsam ochpåvisar även olika moment. Sen kör mansamma slinga ytterligare än gång och tilllämparsina nya kunskaper.Efter några nervösa dagar då killarnafrågade sig hur det skulle gå att köra meden bilskollärare, tänk om jag blir av medkörkortet, har alla haft sin körlektion på 1,5timme. Och nu ca en vecka efter körpassetär det dags för teoripasset.Jag passar på att smita in på teroripassetför att lära mig lite jag med. Teoripassethålls av Patrik Östlund bilskolelärare påEllströms Trafikskola. Han har undervisati Ekodrivning sen 1999. Patrik börjar medatt fråga gruppen hur det känns nu närdet har fått testa sina nya kunskaper självaunder ett par dagar? Gruppen uttryckerenigt att det har gått bra men det känns litekonstigt att hoppa över växlar och att köraså mycket på femman.Patrik berättar sedan om varför det ärviktigt att sänka vår bensinförbrukning attdet inte bara har med pengar att göra utanatt vi faktiskt kan minska koldioxidutsläppenoch därmed minska växthuseffekten.Han berättade att genom att planera sindagliga körning, använda motorvärmareredan vid 10 grader, undvika tomgångskörning,ha rätt lufttryck i däcken ochkolla detta så ofta som en gång i veckan,sköta underhåll och serviceprogram kanman minska sin bensin/dieselförbrukningbetydligt!Till sist redovisade Patrik vilken skillnaddet blev för killarna mellan första och andraslingan.Det visade sig att alla hade sänkt sinbensinförbrukning andra varvet med i genomsnitt15 procent och samtidigt ökat sinmedelhastighet. Det var dock två som inteökade sin medelhastighet men det beroddepå att de hamnade i rusningstrafiken undersitt andra varv och fick stå mycket stilla.”Det var bra, det känns onaturligt med växlingarnaoch att man ska snabbt upp i fartoch i med femman. Men det funkar ochorkar inte bilen med femman får man läggai fyran!”Så om ni hamnar efter en bil som hackarsig upp för Valstabacken eller saktar nerlångt innan rödljusen bli inte irriterad utanta efter och gör som vi i Sigtunahem somförsöker minska våra koldioxidsläpp genomplanerad körning så kallad Ekodriving.EkodrivningstipsSe till att snabbt komma upp på hög växeldet vill säga växla mindre och ligga mer på5:ans växel. Lågt varvtal ger lågförbrukning.Planera din dagliga körning Ibland kan detvara en vinst att köra längre och hålla bilen irullning än att stå i köer.Rött ljus betyder att det snart blir grönt .Planera körningen och släpp på gasen tidigtför att slippa stanna.Håll avstånd för att kunna planera din körning.Se till att ha rätt hastighet då du närmare digen backe. Acceptera att hastigheten sjunkerupp till 5 km/h.Motorbromsa.Se till att lufttrycket i däcken är rätt, kontrolleraså ofta som en gång i veckan.Ta bort takboxen när du inte använder den.Underhåll din bil.Använd motorvärmare redan vid 10 grader.Men sätt på den max en och en halv timmeföre avfärd.Björnvon SydowText: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografTågentusiast, spökskrivare, docent och universitetslektor,före detta handels- och försvarsminister och vid riksmötetsöppnande 2002 med acklamation vald till riksdagens talman.Den högsta post en person kan väljas till i Sverige.18 | glimten | nr 5/6 | 2006 glimten | nr 5/6 | 2006 | 19

Porträttet | Björn von SydowPorträttet | Björn von SydowOch kanske är det lite av ödets ironi attinvigningen av den nya plenisalen, en ombyggnationsom kostat ungefär 65 miljonerkronor och pågått i fyra år på initiativ avhonom själv, sker samma dag som han medröstsiffrorna 169-177 tvingas avgå somtalman. Till förmån för moderaten PerWesterberg.Många är de som beklagar. För Björnvon Sydow har varit en mäkta populär talman.I såväl röda som blå läger. Det märksinte minst av alla bloggar i ämnet. Hansakademiska och politiska kompetens, hansstora engagemang för att alla riksdagsledamöterska trivas- i kombination med förnyelsearbeteti kammaren, har väckt mångaglada tillrop.Men avsikten med ombyggnationen varinte bara ökad trivsel, det var också en iraden av åtgärder för att göra debatter ochfrågestunder mer offentliga, underhållandeoch tillgängliga för medborgarna. Utökadesändningstider i Sveriges television från såvälkammare som utskottsförfrågningar ochny webbplats, exempel på andra.– När jag tillträdde som talman betonadejag just vikten av insyn och öppenhet iriksdagens arbete. Att göra det enklare ochmer intressant för människor att ta del avdet som pågår här. Helt enkelt föra politikeroch medborgare närmare varandra.Nya blå stolar, modernare bänkar ochett ombyggt podium är bara några av nyheternai den ombyggda plenisalen. Ochför att få mer liv i debatterna har 50 stolarplacerats längst fram i en halvcirkel framförpodiet. Förhoppningsvis ska man därmedkomma ifrån vad som förföljt riksdagensedan tevebilder började kablas ut från plenisalen;åsynen av en glest besatt kammareoch slumrande ledamöter.– Det var ungefär lika mycket humor ikammaren som det var i Sverige före Hasse& Tage. Människor kom inte till sin rätt.Det är en mörk och kulen höstdag, densista i oktober och just före den där kaotiskadå hela Stockholm drabbades av snökaosoch halka. Vi närmar oss Malmen och ettrött trähus med svarta knutar, alldeles utefterstrandpromenaden i Sigtuna stad. Härhar Björn von Sydow delvis huserat ändasedan han träffade Madeleine, i mitten av1960-talet.Just innan vi når fram till den grönaträgrinden på baksidan av huset sett frånsjösidan, öppnas dörren från övre våningoch där står han i egen hög person. Kläddi rutig skjorta och grön kofta, långt frånBlå salens outfit. Väl över tröskeln kännervi historiens vingslag. Gamla fotografier,möbler och själva planlösningen minnerverkligen om forna tider.– Gården är ursprungligen ett garverifrån 1700-talet som kom i mina svärföräldrarsägo under tidigt1950-tal. Och allt sedanjag träffade Madeleine har vi växelbotthär i Sigtuna.– Huset ovan hör också till gården ochbebos permanent av Madeleines bror.Björn och Madeleine von Sydow tillbringarså mycket tid de kan i huset i Sigtuna.Och om inte de själva, de fyra barnenoch två barnbarnen.– Det bästa jag vet är att ta en promenadlängs strandvägen när skymningen faller.Jag tycker det är toppen med förlängningenav strandpromenaden från hamnentill Aludden. Politiker och tjänstemän iSigtuna kommun är verkligen duktiga påstadsbyggnadsfrågor.Björn von Sydow är född i Solna ochuppvuxen på olika adresser i innerstadensamt under ett tiotal år, Enskede. Von Sydowär en stor släkt som kom till Sverigefrån Tyskland på 1700-talet och enligtBjörn härstammar de flesta från tredjegenerationens många och överlevandepojkar. En av de mer kända, förutom Björnvon Sydow själv, är Oscar von Sydow. Somföreträdde högern och var statsministerunder ett kort tag 1921.– von Sydow är min mammas namn.Men vi tillhör inte samma gren som varesig Oscar, Max eller Ebba.Det politiska spåret gjorde tidigt entré iBjörn von Sydows liv. Båda föräldrarna varstarka socialdemokrater och därtill intellektuella.Fadern, Bengt Sköldenberg, varredaktör för bland annat Statskalenderntill sin profession. Och modern, Tullia vonSydow, byrådirektris vid socialstyrelsen ochunder en tid, riksdagsledamot.Björn von Sydow beskriver sin uppväxtsom fylld av heta politiska diskussioner,mycket böcker men lika självklart utrymmeför kreativitet. Bland annat i förmågan attuttrycka sig i skrift.– Som relativt liten var jag lagd åt tidningshålletoch ville bli journalist som minfar. I skolan gav jag ut flera skojtidningar,bland annat en tidning vid namn ”Signalposten”.– Om inte intellektuella föräldrar, hadejag garanterat blivit något inom järnvägenför just tåg har alltid varit mitt stora fritidsintresse.Kanske hade jag arbetat som stationsföreståndarevid Märsta station. Somdå givetvis hetat Märsta central.Björn von Sydow utvecklade tidigt ettpolitiskt intresse och sållade sig till de socialdemokratiskavärderingarna redan i yngretonåren. Intresset för politik beskriver hansom tvåsidigt. Dels att verka i politiken förde socialdemokratiska idéerna, dels att studerapolitik akademiskt. Och båda sidornaförenades på ett adekvat sätt i just rollensom talman.– Det kändes helt enkelt som att hittahem.Något av det han uppskattat mest har varitatt leda debatterna i kammaren, liksomatt lyssna till de många diskussionerna. Ochhan menar att talet om något är det sombär fram en bra politiker, med det förmåganatt engagera, beröra och övertyga. Enperson som definitivt hade den förmåganoch som betytt väldigt mycket för Björnvon Sydow är Tage Erlander.– Det var en mycket stor upplevelse förmig att som 24-åring få förfrågan från TageErlander personligen, att hjälpa honomskriva hans memoarer. Han ville prompt haen yngre akademiker.Året var 1969 och Björn von Sydowhade precis tagit en filosofie kandidat istatskunskap och ekonomisk historia vidStockholms universitet. Och bestämt sigför att fortsätta med forskningsstudier närhan fick förfrågan.– Jag antog naturligtvis erbjudandet. Ochåren som sedan följde har påverkat helamin livshållning. Tage Erlander om någon,har präglat mig på ett väldigt positivt sätt.Och är min stora förebild.– Det han åstadkom som statsman,hans karismatiska utstrålning, ödmjukhet,engagemang och humor. Liksom hansförmåga att trots på topp under så mångaår förbli opåverkad av makt och status äroefterhärmligt. Han är definitivt min storaförebild.Under åren som Tage Erlanders forskningssekreterarefick Björn von Sydowtillgång till stora mängder material, blandannat Erlanders dagböcker och tal. Dethandlade mest om sociala frågor, om fördelningspolitikoch utbildningspolitik, skolansorganisation, om att alla ska ha sammachanser och möjligheter. Tankar och idéersom redan låg Björn von Sydow varmt omhjärtat. Och motiverade inträdet i den socialdemokratiskaarbetarrörelsen och vuxenpartietredan som 18-åring. Inte i SSU(socialdemokraternas ungdomsförbund).– Det var rättvisefrågorna som drev migtill socialdemokratin. Men inte till SSU. Devar alldeles för radikala för mig, jag kändemig inte hemma där. Jag trodde exempelvisinte på en socialisering av produktionen,tyckte helt enkelt inte det var viktigt.Vackert beläget intill strandpromenaden iSigtuna ligger familjen von Sydows hus.Nu har drygt 40 år passerat sedan förstamedlemsavgiften. Ungefär lika lång tidsom Björn von Sydow varit gift med Madeleine,laboratorieläkare till vardags. Deträffades i skarven mellan gymnasiet ochuniversitetsstudierna i mitten av 1960-talet,har bott ihop sedan 1970 och varit en ochsamma kommun trogna allt sedan dess,Solna. Först stadsdelen Bergshamra, därefterHuvudsta. I båda fallen lägenhet.Björn von Sydows professionella 1970-tal präglades huvudsakligen av det akademiskaperspektivet. Arbetet med Erlandersmemoarer tog drygt tio år och nästan likalång tid tog den egna forskningen.– Professor Hans Meijer var min handledare.Till en början vid Stockholms universitet,senare Linköping. Han fick nämligen enrektorstjänst där och jag valde att följa med.1978 disputerade så Björn von Sydow iLinköping med avhandlingen, ”Kan manlita på politiker”? Till grund låg sammagedigna material som Björn von Sydow fåttsig till godo i samband med författandetav Tage Erlanders memoarer. Det vill sägadagböcker, tal, riksdagstryck och diverseolika slag av arkivhandlingar. Och efter årav forskning kom Björn von Sydow framtill det enkla svaret, ”att visst kan man det”.Men inte alltid.Antagandet byggde på en studie i deinterna och externa kommunikationsprocessernainom politiken under främst TageErlanders tid vid makten. Det stod relativttydligt att så länge alla är överens om politikenär kommunikationen samstämmig.Internt inom ett parti såväl som externt utmot väljarna. Men i det fall det finns hotom splittring; i en regering, en koalitioneller ett politiskt parti, bjuder situationentill tystnad eller i vissa fall skillnad mellanvad som sägs internt och externt. Felsägningaroch feltolkningar får lätt förödandekonsekvenser.– Jag studerade bland annat processernaunder koalitionen mellan socialdemokraternaoch bondeförbundet 1951 till 1957.En epok då mycket stod på spel och bondepartietville samarbeta. Men tyvärr har detvisat sig om och om igen att väljarna aldriggivit kredit åt partier som sträckt ut handen.Ett resultat av otydlighet om vem somegentligen bestämmer.Situationen känns igen inom den svenskapolitiken också i nutid, framför allt underde senaste 15 åren. År präglade av, om intekoalitioner så i alla fall partiella koalitioner.Sveriges parlamentariska system möjliggörnämligen minoritetsregeringar. Det villsäga regeringar som måste söka stöd hosandra partier för att få majoritet i riksdagen.Ibland över blockgränserna. Och gångefter annan har väljarna svarat med att integå till valurnorna.– Min personliga bedömning är dock attde så kallade blandsystemen mellan 1990och 2005 varit bra för Sverige och svenskekonomi. Tillsammans har vi hittat vägarur många svårigheter. Reallönerna har ökatoch fördelningspolitiken fungerat bra.– Baksidan har dock varit att ”manbehövt 20 poäng i statskunskap” för attkunna rösta. Väljarna har inte förstått vemsom bestämmer. Socialdemokraterna ochborgarna eller socialdemokraterna och vänstern.Contentan har blivit starkare blockparlamentarism,som nu med alliansensseger. Det går i vågor.Efter disputationen vid Linköpingsuniversitet har Björn von Sydow haft sinyrkesmässiga tillhörighet vid Stockholmsuniversitet. Som docent och lektor istatsvetenskap. Och trots en uppåtgåendepolitisk professionell karriär under senaredelen av 1980- och 1990-talen, har hanhela tiden haft en fot kvar i den akademiskavärlden.– Till och från har jag givit en fempoängskursi författningspolitik, B-nivå.Bland annat exklusivt för kronprinsessan.Hon klarade kursen galant vill jag minnas;mycket väl godkänt.20 | glimten | nr 5/6 | 2006 glimten | nr 5/6 | 2006 | 21

Porträttet | Björn von SydowPorträttet | Björn von SydowBjörn von Sydows 1980-tal kan bästbeskrivas utifrån tre olika spår, förutomett statsvetenskapligt-, ett politiskt- ochett familjespår. Hemma i lägenheten fannsfyra barn från ett par år till tidiga tonår, attta hand om. Dagtid tillbringade han vidStockholms universitet – under några åri egenskap av rektor för socialhögskolan.Politiskt var han inledningsvis aktiv inomkommunpolitiken i Solna, som socialdemokraternasordförande.– Jag innehade ordförandeposten undersammantaget 15 år. Från 1983 till 1998.En tung post. Men tack och lov hade vien mycket bra vice ordförande, KristinaEnoksson-Mårtensson.Och tur var väl det. För redan 1985 fickBjörn von Sydow sitt första regeringsuppdrag.Med uppgift att utreda eventuelltfolkliga val till löntagarfonderna. Någraår senare, 1988, anställdes han i statsrådsberedningenmed uppdrag att samordnade olika departementen. 1994 kom han ini riksdagen och har allt sedan dess haft enstående plats som ledamot, från 1996 medersättare. Då tillträdde han nämligen sinförsta ministerpost, som biträdande näringsminister– handelsminister. Men detär inte i den rollen han lämnat de djupasteavtrycken. Det gjorde han däremot årendärpå, som försvarsminister.Det skulle nämligen bara dröja ett parår från tillsättningen 1997 tills det svenskaförsvaret var på väg in i sitt största förändringsarbetei modern tid.– Owe Victorin var överbefälhavare vidtillfället. Och framförde snart synpunkterom att reformera försvaret eftersom hotbildenförändrats radikalt under de senastetio åren.En utredning tillsattes omgående ochefter riksdagens godkännande 1999, togreformarbetet vid. Från ett volymmässigtstort invasionsförsvar skulle det nyaförsvaret utvecklas mot ett mindre, rörligtoch flexibelt insatsförsvar som både kundeförsvara Sverige och medverka vid internationellainsatser. På så sätt skulle det bättremotsvara den nya hotbilden. De organisatoriskakonsekvenserna blev påtagliga.Från att som mest omfattat 850 000personer skulle nu Försvarsmakten omfattanågonstans mellan 50 000 och 100 000,inklusive värnpliktiga.15 000 värnpliktiga per år skulle bli8 000 till 10 000 och värnpliktstiden ommellan sju och femton månader föreslogstill två sexmånaders perioder.– Teoretiskt skulle fortfarande allmänvärnplikt vara ett obligatorium, men ipraktiken var tanken att bara de mest motiverade,om än inte de övermotiverade, medgod utbildning skulle inkallas.För en oinitierad kan det tyckas oöverstigligtatt inom loppet av bara ett parår inneha ministerposter inom vitt skildaämnesområden och därtill ha mod att fattabeslut som får konsekvenser för mängderav människor.– Processerna är ungefär desamma oavsettsakfråga. Att vara minister handlar igrund och botten om ett förhållningssätt,hur man ska förhålla sig till förförtroendet,till alla eventualiteter.– I övrigt är det som ett havandeskap.Det tar ungefär nio månader tills man ärinsatt i sak, har tillräckligt med kontakter,inrikes såväl som utlandskontakter.Björn von Sydow beskriver tiden somminister som stimulerande, spännande,utvecklande, nya människor, nya kontakter.Ingen dag den andra lik. Men sticker inteunder stol med att det också är oerhörtslitsamt– Det gäller att vara beredd på allt. Ochläsa som en galning.Kan vem som helst bli minister? Björnvon Sydow menar att rent demokratiskt,teoretiskt, kan vem som helst bli minister.Men i praktiken är det alltid är en frågaom prövning. Vem eller vilka vill? Och vemeller vilka har förutsättningar att lyckas?– För att bli toppolitiker finns det vissaförutsättningar som måste vara uppfyllda.Man måste ha en form av ”inre kompass”–en ideologisk förankring, man måste vetavad man vill och ha en logik i tanken. Manmåste ha fingertoppskänsla, kunna se detstora i det lilla och det lilla i det stora, prioriteraoch fatta beslut. Och det är en fördelom man kan förvaltningsrätt – då går deten väl, avslutar Björn von Sydow med ettpillemariskt leende och tillägger,– Rent akademiskt är statsvetare, socionom,jurist en bra brakgrund, eftersomman då har lite koll på just beslutsprocesserna.Fackkunskaper och politisk erfarenheti all ära. Lika viktigt är att ”leva som manlär”, att föregå med gott exempel, att heltenkelt vara en bra ”förebild”. Något inteminst alliansen med Fredrik Reinfeldt ispetsen fick erfara i samband med tillsättningenav statsråd tidigare i höstas.– Jag tycker det var helt rätt av MariaBorelius och Cecilia Stegö Chiló att avgå.Frågor om rättfärdighet, pengar, rättvisaoch jämlikhet väger tungt i den svenskafolktraditionen, på samma sätt som sex ochutomäktenskapliga förbindelser spelar storroll i Storbritannien, gudstron i USA.Att gå från aktiv inom kommunpolitikentill talman är den längsta resa en politikerkan göra i Sverige. Talman är nämligendet högsta en person kan väljas till, i rangnäst kungen, men före statsministern. OchBjörn von Sydow tog uppdraget på fullasteallvar.Populär blev han. För sin kompetens,ödmjukhet och fingertoppskänsla. För atthan tagit stort ansvar i att alla ledamöterska trivas samtidigt som han drivit förnyelsearbeteti kammaren. För att han öppnadeupp och bjöd in allmänheten till debatteroch frågestunder via radio och tv. Liksomför sina resor land och rike kring tillsammansmed riksdagsledamöter från bådehöger och vänster, med syfte att besökade människor som normalt inte kommer ikontakt med politiker.– Fortsätter deltagandet i demokratinatt sjunka är risken stor att tilltron till dedemokratiska idealen urholkas. Demokratinbehöver mer än bara passivt stöd föratt frodas. Den behöver delaktighet ochengagemang.Från den andra oktober har Björn vonSydow skuffat undan sina ersättare i riksdagensedan tio år. Och engagerar sig återsom riksdagsledamot, därtill ledamot iEuroparådet tillika ledare för socialdemokraternai Europarådets parlamentariskaförsamling i Strasbourg. I sak ställer hanfokus på jämställdhetsfrågorna (han harredan lagt en motion om jämställdhet i vården)och utbildningsfrågorna.– Jag fick tidigt impulser, inte minst avmin mamma, för kvinnors lika rättigheter.Och jag var även mycket engagerad i riksdagensjämställdhetsarbete under min tidsom talman.Även utbildningsfrågorna fick Björn vonSydow med sig tidigt i karriären bland annatvia samarbetet med Tage Erlander. Ochprecis som Tage Erlander bedömer Björnvon Sydow att dessa frågor är viktiga förjämlikheten och friheten, människor emellan.När inte Björn von Sydow sitter i kammaren,skriver motioner eller är på språngi korridorerna i Strasbourg, hittar mankanske honom på tåget mellan Taxinge ochMariefred i en helt annan roll. Förmodligeni samspråk med resenärer medan hanklipper biljetter. Som konduktör.– Jag har varit intresserad av tåg ändasedan barnsben och intresset håller i sig.Jag är aktiv medlem i museijärnvägen i Mariefredoch tjänstgör som konduktör någongång i månaden.Och klipper han inte biljetter kanske hansitter till häst eller förmodligen barnvakt.Sedan ett år är han nämligen också farfar.Och träffar ”sina tvillingflickor” så ofta hankan.Björn von Sydow menar att alliansenvann valet på en ”socialdemokratisk” politik,åtminstone retorik. Med Tage Erlanders,fortfarande – och trots en borgerligvalseger, tankar och idéer spökandes ibakgrunden. Bakom Björn von Sydow spökarinte Tage Erlander, han i högsta gradlever. Genom hans fokus och starka känslaför rättvisa och alla människors lika värde.I hans engagemang, ödmjukhet och handlingskraft.Med samma karisma, humor,värme och empati.Fakta Talmannens uppdragTalmansämbetet är den högsta post en personkan väljas till i Sverige. I rang kommertalmannen efter statschefen, alltså efterkungen, men före statsministern.Talmannen är riksdagens främste företrädareoch den som leder och organiserarriksdagens arbete.Talmannen sitter bland annat ordförandevid sammanträdena i kammaren och biståsav tre vice talmän.Talmannen har ingen rösträtt i kammarenoch förutsätts vara neutral i förhållande tillpartierna och agera objektivt utifrån vadsom står i regeringsformen och riksdagsordningen.Som riksdagens främste representant företrädertalmannen ofta riksdagen i olikainternationella sammanhang. Detta harblivit en allt viktigare uppgift.Så väljs talmannenTalmannen väljs på fyra år av riksdagensledamöter som i ett slutet val skriftligt lämnarförslag till lämplig talman. Beslut tas vidförsta sammanträdet under riksdagens nyavalperiod.Det finns inga regler eller tydliga riktlinjerför vilket parti talmannen ska utses från,men sedan 1982 har talmannen tillhört detparti med störst majoritet i riksdagen.Riksdagen har inte mandat att under tidentill kommande riksdagsval avsätta talmannen.Talmän under enkammarriksdagen1971 – ff– Per Westerberg (m) 2006–– Björn von Sydow (s) 2002–2006– Birgitta Dahl (s) 1994–2002– Ingegerd Troedsson (m) 1991–1994– Thage G Peterson (s) 1988–1991– Ingemund Bengtsson (s) 1979–1988– Henry Allard (s) 1971–1979Björnvon SydowÅlder: 61Foto: Melker DahlstrandFamilj: Gift med Madeleine, fyrabarn ochtvå barnbarnBor: I bostadsrättslägenhet, Solna,växelvis med hus på Malmen iSigtuna.Yrke: Docent Stockholms universitet,politiker (s)Aktuell som: Tidigare handelsminister,försvarsminister och talman.Nu riksdagsledamot.Fritidsintressen: Järnvägar, ridningoch läsa böcker.22 | glimten | nr 5/6 | 2006 glimten | nr 5/6 | 2006 | 23

Nedslagsid 32Nedslag | LandsbygdSKEPPTUNA MOTORKLUBBVIDBO KYRKAODENSALA KYRKAODENSALA BILSKROTLANDSBYGDHAGA KYRKAKOLHAMMAR FLYGPLATSDROPPSTA GÅRDODENSALA BYGDEGÅRDHÄLLMOPPERSODENSALA SKOLAaARLANDA FLYGPLATSSKEPPTUNA KYRKALUNDA LIVSSIGTUNAHEMSLÄGENHETERLUNDA KYRKAsid 38sid 34Foto: Jeanette Sundin24 | glimten | nr 5/6 | 2006 glimten | nr 5/6 | 2006 | 25

Nedslag | LandsbygdDen ursprungliga arrendatorsbostaden, enav Skepptunas allra äldsta byggnader.Text: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografKyrkan, bygdegården och idrottsplatsen verkar fortfarande som de viktigaste mötesplatsernaför bofasta på landsbygden. Träffpunkter som håller traditionerna vid liv,inger trygghet och fogar glesbygdsbefolkningen samman.– Särskilt märks det när någon form av förändring kommer på tal. Exempelvis då detav ekonomiska skäl spekulerades om att sälja prästgården. Folk gick man ur huseoch samlade sig bakom ett blankt nej. För trots att även boenden på landet lämnarkyrkan, visade den sig betyda mycket när allt kom omkring, menar Eje Erixon, Skepptuna.Som får verka språkrör för landsbygdsbefolkningen i Sigtuna kommun.Eje Erixon – traktens ambassadöroch estradör.Vi rattar tvärs igenomkommunen längs riksväg273, förbi Arlanda flygplats,ut mot Gottröra.Det är en av de allra förstahöstdagarna. Fortfaranderelativt varmt i luften menmed något vemodigt överlandskapet. Naturen gör signämligen redo för ännu ensäsong av vinterdvala. Detförtar inte på något sätt detbedårande vackra scenerietvi färdas genom. Ett böljandekulturlandskap medöppna vidder inramadeav en och ek, här och däravbrutet av färgglada stugoroch gårdar i rött ellergult. Det finns egentligeningenting som påminnerom den internationellaflygplats som ligger inomden socken vi just passerar,Lunda. Inte ens omvi höjer blicken mot skyn.Vårt mål är inte Gottröra,utan parkeringsplatsen utanförSkepptuna kyrka där vi stämt mötemed en av kommunens-, och landsbygdensmest kända profiler och förespråkare, EjeErixon. Han formligen är allt; Kyrkvärd iSkepptuna kyrka, ordförande i Skepptunahembygdsförening, egen företagare, centerpartist,före detta kommunalråd ochordförande i utbildningsnämnden (1988–1994), en av entusiasterna och tenorstämmani kyrkokören, bror till ordförandeni Skepptuna motorklubb, pappa, morfar,farfar och säkert mycket mer därtill.– Framför allt är jag Skepptunabo. Jaghar bott här sedan 1945. Då jag var två år.Och trots sommarställe i vackra Gagnef,Dalarna, är min fru och jag rörande överensom att inget går upp mot Skepptuna.Jag tycker det är synd att inte fler kommuninvånarehittar hit ut och deltar inågon av våra aktiviteter, besöker vårt museumeller bara tar med sig fikakorgen.Eje Erixon är verkligen en traktens ambassadör.Och estradör. Som hembygdsföreningensordförande ordnar han medvalborgsmässofirande vid Lilla Ullentunaoch håller själv vårtalet (då ingen annanstår att få). Fixar musik- och allsångkvällarvid Polandtorpet och står själv för en del avsången. Har ordnat bussresor till Dalarnaoch själv varit ciceron. Men Eje Erixonär noga med att poängtera att han inte ärensam. Tvärt om bor det många eldsjälarhär ute.– En av de allra främsta tillika ordförandei programrådet för bygdegården är MargarethaAndersson som ordnat med teaternu på fredag. För 100 kronor bjuds vi påen teaterföreställning, sallad samt kaffe ochkaka. Det brukar vara minst ett hundratalsom sluter upp.Inte dåligt för en landsort med bara450 invånare. Dock rättar Eje Erixon ochmenar att man måste räkna med byborna iVidbo och Lunda också. De tre orterna harstarka band sinsemellan och konkurreraraldrig, utan deltar i varandras aktiviteter.– Lunda arrangerar av tradition midsommarfirandet.Skepptuna valborg. Och Julottanarrangerar vi växelvis vart tredje år.Kyrkan, bygdegården och idrottsplatsenär sedan generationer viktiga mötesplatserför boenden på landsbygden och Skepptunautgör i den bemärkelsen inget undantag.Det blir man ganska snart varse undersamtalet med Eje Erixon. Och så ser detnog ut i hela Sveriges avlånga land. Menprecis som i tätorterna förlorar kyrkanmedlemmar på landet. Folk blir allt äldre,de yngre allt rörligare och här som i allaandra samhällen har hela världen tagit platsgenom Internet.– För bara tio år sedan konfirmeradesalla fjortonåringar. I dag bara hälften.Många har gått ur kyrkan för de vill intebetala skatt. Bland annat därför gick Prästgårdenså när till försäljning. Men det harsom sagt byborna satt stopp för. Än sålänge.Nedslag | LandsbygdSkepptuna kyrka och prästgårdkan sägas utgöra självakärnan i samhället Skepptuna.Och syns vida omkring. Skepptunastenkyrka på grund avsin storlek, prakt och enormakyrkotorn. Ritad med Uppsaladomkyrka som förebild. Prästgårdenför att den är så gul, såvacker och så pittoresk, somett litet ”Änglagård”. Bottenvåningenrymmer församlingshemoch övervåningen tjänarsom arbetarbostad åt förmannenför kyrkogårdsförvaltningen.Någon präst har inte botthär sedan slutet av 1980-talet.Och sedan ett femtontal årtillbaka huserar traktens hembygdsmuseumi prästgårdensbåda flygelbyggnader.– Den östra av flyglarna ärden ursprungliga arrendatorsbostaden,en av Skepptunasallra äldsta byggnader. (1700-tal). Där bodde ett par brödertill långt in på 1960-talet ochhade dessutom cykelverkstad iden lilla bostaden. Det är fortfarande oljakvar på golvet.Vi får den äran att gå in i den fullt utrustadearrendatorsbostaden som är en del avmuseet. Köket är inrett så som man antaratt det såg ut när stugan var bebodd. Medjärnspis, kommoder, diverse kopparpannoroch annan köksutrustning. I anslutning tillköket finns två små rum, också möblerademed tidstypiska detaljer som byrå och pigtittare.Och visst luktar det fortfarande litecykelverkstad? Eje Erixon ber oss kommamed uppför en tanig och mycket brantträtrappa som leder till ett litet rum påövervåningen.– Här uppe bodde fyra drängar när detbegav sig, berättar Eje Erixon.Och man kan inte tro sina ögon. Ettlitet, fuktigt och dragigt gemak utan någotsom helst svängrum.Förutom arrendatorsbostaden rymmerdet lilla bygdemuseet en möblerad och fulltutrustad skolsal från början av förra seklet.Liksom ett fullt utrustat bibliotek, skrädderi,skomakeri, plåtslageri och en lanthandel.Därutöver många verktyg och redskap.Totalt finns över 800 föremål som samlatsin från bygden och nu registrerats.– Syftet med museet är att visa barn ochbarnbarn hur livet på landet gick till förr.Och det är ju inte så länge sedan. Mindreän en mansålder.Eje Erixon berättar historier om hantverkarnasom verkat i Skepptuna vars utrustningoch verktyg vi just beskådat. Bland26 | glimten | nr 5/6 | 2006 glimten | nr 5/6 | 2006 | 27

Nedslag | LandsbygdNedslag | LandsbygdI bygdegårdsmuseumet finns över 800föremål. Syftet med museumet är att visabarn och barnbarn hur livet på landet gicktill förr i tiden.annat om skomakare Ragnar Johanssonsom höll i gång sin verksamhet så längehan levde, till ett par år in på 1990-talet,men höll fast vid 1930-talets prissättning.Det vill säga fem kronor för en halvsulning.– Han hämtade allt skinn från Uppsalaoch där hade man en tyst överenskommelse.Att spara alla småbitar som man annarsskulle kastat så Johansson i Skepptunakunde hålla sina låga priser.Eje Erixon berättar vidare att familjebandenär mycket starka i Skepptuna somdet förvisso är på landsbygden, de flesta ärsläkt på ett eller annat sätt. Och eftersomutbredningen av Arlanda flygplats medinfluensområden oftast omöjliggör nybyggnationär det nästan enbart barn ochbarnbarn som har möjlighet att bygga nytt.Själv har Eje Erixon två vuxna barn sombåda bor i Skepptuna.– Vår dotter och hennes man håller sombäst på med att ansöka om att få byggastrax intill vårt hus. Det är jättebra för dåkan vi få hjälp frampå ålderns höst, sägerEje Erixon och ler.Eje Erixon erkänner att det är svårt attklara sig som äldre på landsbygden utanhjälp från anhöriga. När hans egna föräldrarvar i livet var det en självklarhet attskjutsa, veckohandla och hjälpa till medvad som behövdes. Nu är det svärmor sombehöver hjälp.– Visserligen är vi lyckligt lottade iSkepptuna som har Lunda livs. De körnämligen ut varor om så behövs. Och är enförutsättning för att många ska kunna bokvar här ute. Men det är nästan ett måste,att även ha anhöriga som hjälper till.Inte bara omsorgen om de äldre är viktigför landsbygdens fortsatta utveckling, likaviktig är skolan och förskolan för att fåyngre att bo kvar liksom flytta ut, menarEje Erixon.– Skepptuna skola har för närvarandeett sjunkande elevantal men förskolan somär integrerad med skolan ökar och varjekvadratcentimeter av lokalytan utnyttjas.Den är mycket viktig av många skäl. Inteminst som mötesplats för föräldrarna. Föräldraföreningeni skolan och förskolan äroerhört aktiv och blir till ett viktigt nätverkför dem som eventuellt flyttar in utifrån.Även lantbrevbäraren är viktig fören levande landsbygd. Det framkom inteminst i samband med det rådslag som höllsi början av året med syfte att få fram vadsom krävs för att bibehålla och ytterligareutveckla en levande landsbygd i Sigtunakommun. Rådslaget genomfördes som enenkät och kunde besvaras av alla boendenutom tätorterna, över 16 år.Utslaget i enkäten visade att i principalla trivs på landsbygden, 98 procent. Attnärheten till naturen är det främsta skälettill att man bor där liksom de starka familjebanden.Fyra områden framkom somviktigare än andra för en fortsatt utveckling.Nämligen bostäder, arbete, serviceoch kommunikationer.– Personligen tycker jag det viktigaste ärboendet. Dels att förbättra möjligheten attflytta ut, dels göra det möjligt för äldre attbo kvar. Det måste ges förutsättningar attgöra boendekarriär även på landet. Personligentycker jag det vore jättebra om exempelvisSigtunahem lät uppföra bostäder härute, varför inte fler småhus som i Lunda.Eje Erixon menar att det är ett problemidag att landsbygdsbefolkningen mer ellermindre tvingas flytta in till tätorten när deblir äldre och lämna det trygga och invanda.Förmodligen medför det att äldre borkvar hemma mycket längre än de egentligenklarar av.– Det ställer naturligtvis särskilda kravpå exempelvis hemtjänsten i kommunen.Kanske vore det både billigare och bättreatt organisera någon form av äldreboendehär ute istället.Också kommunikationerna är viktiga fören levande landsbygd menar Eje Erixon.Liksom vägarna och väghållningen. Ochinte minst möjligheten till någon form avsysselsättning.– De flesta som bor här ute idag är beroendeav Arlanda flygplats för sin försörjning.Men jag skulle önska att det inrättadesäven andra typer av verksamheter. Delsför att göra bygden mer levande dagtid,dels för att minska beroendet av utvecklingenpå Arlanda.”Bönder på landet” verkar därmed varaett minne blott. För det är längesedan jordbrukvar den huvudsakliga sysselsättningenför boenden, åtminstone i Skepptuna. EjeErixon själv har över huvudtaget aldrigarbetat som lantbrukare. Familjegårdentog hans äldre bror över. Däremot har hanförsörjt sig på många andra för bygdentraditionella sätt, bland annat som målareoch snickare men också som grävmaskinist,lastbils- och busschaufför, bilförsäljare ochpolitiker.– Jag tror inte det är många som suttitordförande i utbildningsnämnden med enbartsjuårig folkskola bakom sig, säger hanoch ler lite förläget.Eje Erixon tycker personligen att Rådslagetvar ett bra initiativ. Och att det harhänt många positiva saker även för landsbygdsbefolkningeni Sigtuna kommun underden senaste mandatperioden.– En levande landsbygd är mycket viktigtför Sigtuna kommuns framtida utveckling– ekonomiskt, kulturellt och socialt. Engrundförutsättning är givetvis att det finnsen bofast befolkning.Fakta SkepptunaSkepptuna landskommun, sammanföllmed Skepptuna socken, och utvidgadesvid kommunreformen 1952 med Gottröra,Husby-Långhundra, Lunda, Närtuna ochVidbo.År 1967 delades kommunen upp, varvidGottröra och Närtuna fördes till Rimbokommun (sedan 1971 i Norrtälje kommun),Stockholms län. Lunda, Vidbo och Skepptunafördes till Märsta kommun (sedan1971 i Sigtuna kommun, Stockholms län)och Husby-Långhundra fördes till Knivstakommun, Uppsala län (1971–2002 i Uppsalakommun, därefter i nybildade Knivstakommun.).28 | glimten | nr 5/6 | 2006 glimten | nr 5/6 | 2006 | 29

Nedslag | LandsbygdNedslag | LandsbygdRådslagLandsbygdenMinnen från Skepptunasocken under förra sekletBerättat av Holger Höglund, SkepptunaResorna till Stockholm med häst 1910”Det var mycket landsvägstransportersom skulle utföras även för hundra år sedan.Fram mot 1910-talet körde man detmesta produkterna som skulle säljas tillStockholm direkt. Med häst. Senare övergickman till att frakta via järnvägarna. EnStockholmsresa från Skepptuna 1910 blevungefär tio till elva mil lång och tog 28 till30 timmar. Man åkte oftast vid fyra tidenpå eftermiddagen och kom tillbaka vid sjuåttakvällen efter.Innan man åkte måste lasset göras iordning, det kunde vara att punda 80 pundhö (700 kg), lasta och binda ihop lassetmed laststång. Särskilt på vintern var dettaviktigt eftersom vägarna var kullriga somlimpor och det var lätt att sladda i diket. Dåskulle bindningen hålla så det bara var attresa upp lasset och fortsätta köra.Ofta gjorde man sällskap flera stycken sådet fanns folk att tillgå om det skulle händanågot. Även ur andra synpunkter var detbra att vara i sällskap. Man rastade blandannat vid Rotebro gästgivaregård för atthästarna skulle få vatten och mat samt vilanågon timme. Även kuskarna ville kommaFoto: Jeanette Sundinunder tak för att värma sig, äta och dricka.Men på gästgivargården fanns även andragäster, rallare och andra. Var bönderna dåför få riskerade de att bli utkastade. LängsStockholmsvägen fanns även ett par skogsområden,Trostaskog och Långåsen, somvar beryktade som tillhåll för skojare ochtattare. Bönderna kunde ju vara lämpligarånoffer när de kom från stan, de bordeju ha både pengar och brännvin med sig.Så även om man gärna var beväpnad medsabel eller en lätt yxa med långt skaft, vardet bra att vara flera i sällskap om man blevöverfallen.På en del gårdar hade man så kalladeutkörsdrängar som hade förtroendet attfå köra till stan och förväntades kommahem med likvid för det lass de haft in. VidWasa fanns en ”Trygg-Anders” kallad. Somofta körde två gånger men ibland även tregånger i veckan till Stockholm. Hästarmåste han säkert byta, de orkade nog intemer än en resa i veckan. Det sades att Anderssonnästan alltid gick bredvid lasset påvägen till Stockholm. Det blev många mil.Men Anders levde till han var över 80 åroch pigg var han ända till slutet. Om än litekort i steget.”Egen brandkåri SkepptunaFoto: Jeanette Sundin”Vi bestämde oss för att starta en brandkårhär i Skepptuna, men samtidigt kom krigetoch ställde till vissa problem. Vi hade tänktha en brandspruta efter en vanlig bil såvi gjorde en anordning så att man kundekoppla brandsprutan på kofångarn på bilen.Det hade väl gått bra men så blev det juallmänt körförbud. Dock hade prästen engammal cheva (som tydligen var undantagenfrån förbudet). Och han lät oss tabilen mot att vi betalade bilförsäkringen.Nu skulle ju bilen gå som brandbil och dåbehövde man inte betala någon skatt så detdär gick inte kommunalnämnden med på.Det var farbror Karl som satt ordförandedå. Ärendet var uppe i kommunalnämndenflera gånger men man tyckte inte att manskulle betala bilförsäkringen åt prästen. Detrörde sig om 38 kronor.Farbror Karl föreslog så småningom attvi skulle låna hästar vid prästgården istället.Att köra ut grejer med som han sa. Dethade nog sina sidor att bedriva brandkårmed häst menade vi för tänk om hästarnagår på bete nere på ”sprängar´n” och vikanske inte ens vet var de befinner sigjust då. Det tar ju bra mycket tid. Till sistförstod han väl att det var ganska orealistisktmen han var en man som höll på sinaprinciper.”I slutet av januarihade alla boendenpå landet iSigtuna kommunöver 16 år, möjlighetatt genomett Rådslag varamed och påverkautformningen av ettkommunalt program för enlevande och livskraftig landsbygd. Landsbygdsprogrammetkommer så småningomatt beslutas i kommunfullmäktige.– När exakt vet jag inte i dagsläget, det ärden nya demokratinämnden som ska se tillatt det blir gjort, påpekar Gun Eriksson (s)under ett samtal med glimtenredaktionen ibörjan av november.Sigtuna kommun har en landsbygd medstora möjligheter. Här bor över 5 000 avkommunens invånare och närmare 2 000personer arbetar i företag och offentligverksamhet med lokalisering i kommunenslandsbygdsområden. För att bibehålla detsom är bra och ge förutsättningar för enännu mer livskraft ägde ett Rådslag rum ijanuari i år. I samband med Rådslaget fickberörda möjlighet att svara på en enkätmed syfte att låta resultatet vävas in i detlandsbygdsprogram som fullmäktige senarebeslutar om.– En sak kan konstateras. Vi som bor pålandet är inga bönder. De flesta av oss ägervarken hästar eller bondgård. Vi är heltvanliga löntagare med en viss förkärlek förnaturen, stillheten, som gillar att odla.– Vi pendlar med bil och arbetar förmodligeni någon ”närort”. Vi vill bo kvarpå landet även när vi blir äldre och vi uppskattarframförallt lantbrevbäraren somhjälper oss med betydligt fler ärenden änleverans av post. Träffas gör vi förmodligeni skolans föräldraförening, på fotbollsplan,i kyrkan eller bygdegården, sammanfattarGun Eriksson (själv boende i Odensala)Rådslag – landsbygden.Gun Eriksson menar vidare att det inteär politikernas sak att besluta om livet pålandet. Det måste komma underifrån, frånlandsbygdsbefolkningen själva.– Vårt politiska ansvar sträcker sig till attskapa förutsättningar för folk att bo kvar,arbeta och utveckla landsbygden, blandannat genom bra IT-lösningar och telekommunikationför dem som arbetar påText: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografdistans. Underlätta för dem som vill bildaföreningar och så vidare.Men oavsett om frågorna handlar om arbete,bostad, service eller kommunikationär åtgärderna avhängiga befolkningsunderlagetliksom att man nyttjar den service ochde tjänster som finns.– När det gäller exempelvis kommunikationernavisade enkäten att få använde sigav lokaltrafiken, endast 15 procent någorlundaregelbundet. Samtidigt önskade mansig en utökning av antalet turer per dygn.Men för att kunna ta matchen med SL omatt utöka turlistan krävs naturligtvis att såmånga som möjligt nyttjar den trafik somgår. SL är tuffa förhandlare.När det kommer till service prioriteradelandsbygdsbefolkningen lantbrevbärarenhögst. Före bokbuss, hemtjänst och distriktssköterska.Lantbrevbäraren levererarnämligen inte bara brev, utan även pengar,paket, apoteksvaror och liknande. Utöverlantbrevbäraren prioriterades väghållningenoch skolan högt.– I dag finns ett tillräckligt stort befolkningsunderlagför att fortsätta driva skolorpå landsbygden. Så ingen anledning tilloro.Kumla, Odensala30 | glimten | nr 5/6 | 2006 glimten | nr 5/6 | 2006 | 31

Nedslag | LandsbygdNedslag | LandsbygdOve Lindén ordförande i Berga HällMoppers – mopedklubben med människorfrån när och fjärran som gått samman föratt träffas och ha kul.BERGA HÄLLMOPPERSÄr du medelålders men ung i sinnet? Gillar att leka mycket och ofta? Social och gillaratt ta en öl ibland? Gråter inte för lite skit under naglarna och kom just på att du faktiskthar en gammal moped undanstoppad i något skjul? Då kanske du ska gå med iHäll Moppers.Men det finns i och för sig några ”men”.Mopeden måste nämligen vara av årsmodell1980 eller äldre, dessutom måste denvara såld som moped i just Sverige, får viveta av Ove Lindén, grundare och den sombestämmer mest i klubben.Förutom Ove Lindén var grannen AndersPettersson och brorssonen Robin Lindénmed och startade klubben för drygt tre årsedan. Tillsammans utgör de kärntruppen iHäll Moppers.– Beslutsprocessen är ganska enkel. Jagbrukar ringa Anders Pettersson om jag harnågon idé, eller något annat vi måste fattabeslut om. Säger han nej, ringer jag Robin.Och han tycker ibland som jag och då är vii majoritet.Häll Moppers är inte en förening i ordinärbemärkelse och är inte heller formelltregistrerad som klubb. Häll Moppers bestårhelt enkelt av ett antal människor frånnär och fjärran som gått samman runt mopedenför att träffas och ha kul. Och träffasgör man i sin klubblokal,– Vi har ett register off record med ett50-tal medlemmar, men anledningen tilldet är att vi ska klassas som slutet sällskapmed våra pubkvällar.Pubkvällarna arrangeras i klubblokalen.Den gamla smedjan som en gångtillhörde Berga gård och som ligger längsvägen ut mot Hova i Odensala trakten.– Förr lappade vi alla brevlådor i traktenom när det vankades pubafton. Nu sätter vibara upp en skylt utmed vägen. Det räckerför lokalen rymmer inte hur många somhelst.60 ölentusiaster har därmed blivit ett40-tal och det är mer än nog i det lillaklubbhuset med fyra långbord och någraträpallar längs ölbaren.Och även om de sociala sammankomsternaär en viktig del i Häll Moppers verksamhetså är det självklart mopedåkningensom förenar. Häll Moppers arrangerar ettflertal mopedtävlingar varje år och det är ianslutning till tävlingarna man håller pubenöppen.– Vi börjar redan i februari med enspeedwaytävling här i Berga hagar. Fortsättermed Ransta GP i maj. Därefter sommarmoppespeedwayi augusti och säsongenbrukar avslutas med Pittan TT i september.Ett uthållighetsrace på åkermark då viär två i lag som kör på två moppar undertvå timmar.Och det lockar många såväl deltagaresom publik. Till tävlingarna brukar mellan40 och 60 deltagare anmäla sig och det ärpå fullaste allvar. Segraren hyllasoch får en prispokal.Förutom Hällmoppers finnsett flertal andra, men någotmindre, mopedklubbar inomSigtuna kommun. ExempelvisLunatics från Lunda, Easy stoneyriders från Märsta, Hamraoriginals från Rosersberg och sjuoch en halv från Sigtuna.– Klubbarna ordnar med liteolika happenings och vi brukarhänga på det som bjuds.Bland annat Strutssvängen.Ett årligt evenemang som arrangerasav Bosse Blues i Sigtuna.I år gick rundan om femmil längs vägar och stigar runtSigtuna/Eriksunds trakten. 63deltagare på veteraner av alla möjliga sorterdeltog.– Strutssvängen räknas som finrally. Viträffas, åker moped, grillar korv och fikar.Och avslutar naturligtvis med en bärs.Årets Strutssväng avslutades på FarbrorBlå.Och då som under sommarens onsdagar,när vi åker och fikar vid Wenngarn ochibland Våfflan, väcker ekipagen uppmärksamhet.– Ett är i alla fall säkert. Vi väcker betydligtmycket mer intresse än motorcyklisternanär vi kommer i en klunga om 20veteranmopedister och parkerar framförVåfflan.Intresse väckte de också på sin färd meddestination Åland. 11 mopedister deltog iden 25 mil långa rundan som arrangeradesav Ove Lindéns tvillingbror från Rimbo,och ledare för mopedklubben Rose PiggsKolvjackers.– Vi var iväg i tre dagar. Och for frånOdensala, via Rimbo till Grisslehamn ochtog Eckerö färjan över. Det var jättelyckatoch vi hoppas nog alla på en repris nästasommar.Medlemmarna i Hällmoppers kommeri princip från hela kommunen. Män ochkvinnor, i alla åldrar.– Det är så enkelt att vara med i en mopedklubb.Syftet är bara att ha kul. Mankan se ut hur som helst och i princip havilken moped som helst.Och alla mopedmodeller finns representerade.Ove Lindén själv hade hela16 mopeder inledningsvis. Nu är antalethalverat. De Ove Lindén har kvar delarhan in i tre kategorier, bus-, trimmade ochfinmopeder.– Mina dyrgripar är en remdriven Örnenfrån 1954 och en remdriven HusqvarnaNovolett också från 1954. De är säkertvärda någonstans mellan 25 och 30 000kronor styck.Därutöver har han ytterligare en ”bruksmoppe”,en Kreidler från 1976 och två”busmoppar” i form av Mustang från 1975och en Monark sm 50 från 1975.– De går nog i runt 100 km i timmen.Och är maxtrimmade, 70 kubik. Gränsengår vid 100 kubik men eftersom vi har sågamla modeller kommer vi inte upp i merän 70.Nu är mopedsäsongen för i år snart överoch Ove Lindén får bomma igen det lillaklubbhuset.– Den här gamla smedjan har nästanblivit till en Berga bygdegård med all verksamhet.Och alla fester.Ove Lindén berättar att lokalen lånasut också till diverse andra evemang såsomskolavslutningar, kräftskivor och liknande.– Vi brukar kombinera med ett partytältutanför och det går alldeles utmärkt.Och Berga Häll Moppers kommer medall sannolikhet att fortsätta sin publikfriandeverksamhet också nästa år och nästa år.– Så länge det finns intresse för mopeder,så länge kommer Berga Häll Moppers attfinnas. Tänk bara för några år sedan. Dåkund man i princip få en moped gratis omman köpte två par kalsonger. I dag får dupynta upp till nästan 20 000 kronor förvissa modeller. Mopeden har verkligen fåtten renässans.Och så var det ju det här med namnet,Häll Moppers?– Så klart. Häll som i Hälla i oss ölen.Om ölen eller mopeden är viktigast förHäll Moppers förtäljer inte historien, mendet ena förtar nog inte det andra. Och kulhar de. Det var ju det som var syftet.34 | glimten | nr 5/6 | 2006 glimten | nr 5/6 | 2006 | 35

Nedslag | LandsbygdNedslag | LandsbygdBengt Eriksson, ordförandeÅret var 1963, hemma vid ladugården iSkepptuna, står ett par män, intresserade avbilorientering och funderar över att bildaen motorklubb tillsammans. Och fler verkarha gått runt och grubblat på samma plan.Redan vid första mötet är man fyrtiotrestycken och bara två år senare går man medi svenska bilsportsförbundet. Det skulle blien succé. Idag har klubben hela 760 medlemmar,i varierande åldrar. Klubben ärnämligen väldigt familjär.– Den yngsta medlemmen som senastskrev in sig är född den 15 september i år,skrattar Bengt Eriksson.Och det råder inget tvivel på lojalitet.Ungefär hälften av de fyrtiotre första ärän idag engagerade, likaså deras barn ochbarnbarn. Bengt har inte heller velat lämnaklubben, och har varit ordförande sedanden startade. Han har två döttrar och sjubarnbarn, men trots det verkar ingen in-Foto: Hanna Walbring, praoEfter en stunds letande kommer vi äntligen fram det lilla röda klubbhuset.Ensamt står det där vid skogskanten och beundrar racerbanannågra stenkast längre bort. Vi träffar Bengt Eriksson, ordförande förklubben och ägare av marken. Han börjar samtalet med att blickalångt tillbaka …Text: Hanna Walbring, PRAO | Foto: Jeanette Sundin, fotograftresserad av att ärva morfars tron.– Det är hästar som gäller, påpekar han,men ändå inte så bekymrad. Han berättarnämligen att klubben har varit den störstamotorklubben på bilsidan i Uppland.Medlemmarna är mycket engagerade, ochverkar i övrigt relativt stolta och nöjda medsin klubb.Man har till skillnad mot många andra,eget folk som sköter och ställer upp somfunktionärer. Under tävlingar brukar oftasthela familjer vara med och hjälpa tillmed serveringar och insamling av pengar.Ovanligt med olyckorJag ställer frågan om det är en riskfylldsport och förväntar mig att få höra alltifrån olyckor till bränder. Men blir enaning förvånad då Bengt Eriksson berättaratt det väldigt sällan inträffar skador.– Det är stora säkerhetskrav i klubben.Ingen sätter sig utan hjälm och 4-punktsbälte i bilen för att köra, påpekar han meden säker ton.Dessutom använder man sig av brandsäkraoveraller och rallybilarna är utrustademed brandsläckare.Enligt Bengt Eriksson är motorsportenviktig för ungdomar, då den har en fostrandefunktion. Unga blir bättre som bilförare.Redan vid 13 års ålder får de ställa upp somkartläsare, vid femton års ålder kan de debuterapå tävlingsbanan, innan de kan börjatävla på juniornivå. Det krävs först en kurs,teorikväll och en debutanttävling innanman kan börja tävla på juniornivå, för attvisa att man kan behärska sporten. Det äralltså inte körkortskrav på folkrace.Det är lite svagt med kvinnor i klubben,de är ungefär trettio procent. Men detfinns många som ligger Skepptuna varmtom hjärtat. En av klubbens mycket fram-gångsrika bilförare var Carina Hermansson.En mycket duktig förare i rally, somlade av för några år sedan.– Hon hade inget motstånd, kommenterarBengt, samtidigt som han berättaratt hon var riksmästare för tjejer i ungefärfyra år.De grenar som man framför allt utövarär rally, racing och folkrace. Rally körs påenskilda vägar. Bilen måste vara registreradoch godkänd av svensk bilprovning för attfå ställa upp.Sporten är kostsam, då bilarna är väldigtdyra.En sport för allaFolkrace började köras 1981, och det påbana. Grenen är, som utav namnet en sportlämpad för de flesta. Den är billig och mindrefarlig. De flesta bilar är av märket Saab99 och 900.En av anledningarna är att de går bättrepå krokiga vägar.– De är väl också lättast att hitta på skroten,kommenterar Bengt Eriksson.För det är nämligen vanliga bilar dethandlar om, som efter en del justering, stårredo på tävlingsbanan för att visa sitt nyajag.Även om det är Saaben som dominerar,är Volvo väldigt populär i Södra Sverige.Den har även bidragit med seger förSkepptuna två gånger.I början använde man sig av Wolksvagenför att de var snabba i starten. Nu börjar deta slut och får nöja sig med att vara antika.Men oavsett om man är en Saab, Volvoeller en Wolksvagen, så är livet inte en danspå rosor för en folkracebil, och det är inteaktuellt som ägare att skryta i all evighetom sin bil. Enligt tävlingsregler måstenämligen bilen säljas efter tävling. Kostnadenligger på 4500 kronor och är flerintresserade, sker försäljningen via lotteri.9 timmar i sträckEn tävling som blivit väldigt populär är Uthållighetstävlingen,en tävling som pågåri nio timmar. Nästa gång den anordnas ärden 13 januari 2007, och det är det elfteåret i rad som den arrangeras. Åttiofemtappra lag får vara med och tävla som mest,med fyra stycken i varje team. Flera gångerhar man varit tvungen att säga ifrån, dåantalet medlemmar ibland överskriditgränsen. Och det handlar verkligen omkapacitet. Starten går sex på morgonen ochhåller på till tre på eftermiddagen. Det ärtillåtet att stanna, tanka och mecka undertiden. Men det är fortfarande flest varv underkortast tid som gäller för vinst.Skepptuna motorklubb har en stabil ekonomi.Man håller banan i bra skick och harbesiktning var tredje år. Den största delenav pengarna får klubben från medlemsavgifteroch tävlingsintäkter.– Vi är inte skyldiga en spänn, tilläggerBengt Eriksson stolt.Drygt en timme senare i Skepptuna Motorklubbslokal måste jag faktiskt erkännaatt jag blivit nyfiken på denna sport som jagknappt visste fanns innan vi svängde in pågrusvägen mot det röda klubbhuset.Reporter – prao vecka 42 och 43Namn: Hanna WalbringÅlder: 15Stjärntecken: StenbockFamilj: mamma, pappa och en systerHusdjur: Fem kaninerFödd: UppsalaBor: UppsalaSkola: Sävjaskolan, Uppsala – dramaklassFritidsintressen: Djur, musik, löpning, drama, skriva,film, resorVill jobba med: Media och något internationellt.36 | glimten | nr 5/6 | 2006 glimten | nr 5/6 | 2006 | 37

Nedslag | LandsbygdNedslag | LandsbygdInfluensområdet inom Sigtuna kommunNär Arlanda flygplats etablerades 1957i dåvarande Märsta kommun bodde därdrygt 5 100 personer. I och med flygplatsenförutspåddes en stor bostadsefterfrågansamt många nya verksamheter och arbetstillfällen.Efter tillkomsten av Arlandaflygplats har Sigtuna kommun haft enkraftig befolkningsutveckling. Sedan 1960-talet har kommunens befolkning fyrdubblats.År 2005 hade Sigtuna kommun 36 711invånare. Inom kommunen finns tätorternaMärsta (22 500 invånare), Sigtuna (7 800invånare) och Rosersberg (1 600 invånare).Samtliga tätorter ligger väster om väg E4som passerar genom kommunen i nordsydligriktning. I princip all tillkommandebostadsbebyggelse är hänvisad väster omE4. Arlanda flygplats ligger direkt öster omE4 och är omgiven av stora flygbullerpåverkadeområden.Luftfartsverket har för riksintresset Arlandadefinierat ett så kallat influensområdeför att säkerställa att nybebyggelse avbostäder inte sker i områden som enligtverkets mening inom en överblickbarframtid kan komma att påverkas av flygbuller.Influensområdets utbredning skagarantera att inte flygplatsens framtida utvecklingäventyras på grund av konfliktermed bebyggelse. Enligt Luftfartsverketsmening är det av vitalt intresse att utflygningsvägarnaskyddas ut till 17 km frånbanände.Bortsett från den västra sluttningen motMärsta centrum (Sköndalsskogen) ligger iprincip hela den fördjupade översiktsplanensområde inom området för flygbullernivån55dB.En översyn av influensområdet pågår(remiss finns hos Länsstyrelsen). Detsom diskuteras mellan Sigtuna kommunoch Luftfartsverket är bland annat gränsvärdenför buller i det yttre området dvsdet område på kartan som ligger utanförden lila streckade linjen. Sigtuna kommunhar i dessa områden en mer generössyn på byggande än vad Luftfartsverkethar, förhoppningen är en större samsyni framtiden. Ett nytt och något mindreinfluensområde kan när remissen har sluthanteratsvara klart om cirka ett år.Sigtuna kommunTotal areal: 352 km 2Folkmängd: 36 711 (2005)Politisk majoritet: s+c+mp (2006)Antal arbetstillfällen: 25 672 (2003)Största arbetsgivare: SAS, Sigtuna kommunoch LuftfartsverketInpendling: 15 830 (2003)Utpendling: 7 679 (2003)Antal förvärvsarbetande invånare med arbetsplatsi kommunen: 56 %Övrigt: Arlanda flygplats med intilliggandearbetsområden är en stor regional och lokal arbetsmarknadmed drygt 17 000 arbetstillfällen.källa: FÖP Arlandaområdet Arlanda flygplats –Arlandastad en fördjupad översiktsplan 2002, Antagen avkommunfullmäktige den 27 april 200638 | glimten | nr 5/6 | 2006 glimten | nr 5/6 | 2006 | 39

NedslagFakta| LandsbygdLandsbygdBefolkning efter ålder och könÅlder Män Kvinnor Totalt Procent0–6 år 250 226 476 97–17 år 472 427 899 1718–22 år 136 133 269 523–30 år 141 155 296 631–45 år 699 663 1 362 2646–64 år 775 645 1 420 2765–74 år 208 183 391 775–w år 99 105 204 4Totalt 2 780 2 537 5 317 10018–w år 2 058 1 884 3 942 74År: 31 december 2004Befolkning efter födelselandFödelseland Antal ProcentSverige 4 489 84Övriga Norden 225 4Europa utom Norden 99 2Utanför Europa 104 2Totalt 5 317 100År: 31 december 2004Boende efter fastighetstypFastighetstyp Antal ProcentLantbruk 1 169 22Småhus exkl. fritidshus 3 508 66Fritidshus 436 8Hyreshus inkl. övriga 186 3Totalt 5 317 100År: 31 december 2004BilinnehavBefolkning 18–64 år efter sysselsättningoch branschNedslag | LandsbygdSysselsättning Totalt ProcentFörvärvsarbete 2 667 80Ej förvärvsarbetande 681 20Befolkning 18–64 år 3 348 100Förvärvsarbetande efter branschJordbruk, skogsbruk,jakt, fiske 85 3Tillverkning, utvinning 221 8Energi, vattenförsörjning, avfalsshantering 16 1Byggverksamhet 232 9Handel, kommunikationer 830 31Finansiell verksamhet, företagstjänster 433 16Utbildning, forskning 223 8Vård, omsorg 241 9Personliga och kulturella tjänster 190 7Offentlig förvaltning mm 143 5Ej specificerad verksamhet 53 2År: 2003Utbildningsnivå Antal ProcentFörgymnasial inkl. uppgift saknas 763 23Gymnasial 1 945 58Eftergymnasial < 3 år 251 7Eftergymnasial 3+ år inkl. forskarutbildning 388 12Befolkningen 18–64 år 3 347 100År: 31 december 2004Personbilar Antal ProcentI trafik 2 443 75Avställda 826 25Totalt 3 269 100År: 31 december 2004Befolkning 18–64 år efter utbildningKälla:Statistiska centralbyrån (SCB)Källa:Statistiska centralbyrån (SCB)40 | glimten | nr 5/6 | 2006 glimten | nr 5/6 | 2006 | 41

Vad säger lagen? | Harry SteinmannVAD SÄGER LAGEN?Harry Steinmann, advokatSvar: I varje bostadsområde finns reglerför hur parkering av bilar skall gå till. Förutomsärskilt förhyrda parkeringsplatserfinns i regel också platser för gästparkering.Skyltar i området anger var parkering inteär tillåten och var parkering får ske. Omnågon bryter mot parkeringsföreskrifternariskerar den som gör det att få betalaen parkeringsavgift till det bolag somfastighetsägaren anlitat för att efterhållaparkeringsmoralen. Om någon hyresgästkonsekvent skulle nonchalera parkeringsreglerna,som exempelvis att regelmässigtparkera bilen utanför porten till sin bostadeller på annat sätt bryta mot parkeringsförbudi området, riskerar en sådan hyresgästförutom att få betala parkeringsavgifternatill parkeringsbolaget också att i förlängningenbli uppsagd från sin bostadslägenhet.En sådan hyresgäst kan nämligen ansesbryta mot vad som regleras i § 25 i hyreslagenom ordning och gott skick inom fastigheten.Hyresgästen måste först anmodasatt vidtaga rättelse avseende de felaktigaparkeringarna och om sådan rättelse intesker kan hyresvärden vara berättigad attFoto: Jeanette SundinAtt bryta motparkeringsreglernaFråga: Kan hyresgäst förlora sin bostadslägenhet om hyresgästenbryter mot reglerna för parkering inom området?säga upp hyresgästens hyresavtal. Det sägersig självt att sådana tvister är ovanliga menförekommer ändå någon enstaka gång.Sammanfattningsvis kan framhållasatt i sällsynta fall riskerar den hyresgästsom inte följer uppsatta parkeringsreglerinom sitt bostadsområde att förlora sin bostadom han inte efter anmodan vidtar rätttelseoch hyresvärden säger upp hans hyresavtal.Antal parkeringsförseelser måste ien sådan situation vara mycket omfattande.SKRIV TILL HARRY STEINMANNHarry Steinmann, från advokatfirmanSteinmann, svarar på dina frågor som berör dittboendeförhållande.Adress: Fråga Harry Steinmann, Marina Helge,AB Sigtunahem, Box 509, 195 25 Märsta.Fax: 08-591 204 02E-post: marina.helge@sigtunahem.seFoto: PrivatKommentar till fråga om husdjuri lägenhet som var aktuelli Glimten nummer 4/2006Jag har fått reaktion från en av Sigtunahemshyresgäster, som reagerat på minpersonliga uppfattning där jag framhållitatt det skulle vara olämpligt att ha andrahusdjur än de sedvanliga (hund, katt ellermotsvarande) i ett flerfamiljshus.Som jag framhöll i frågan är det minpersonliga uppfattning och inte någontingannat.Naturligtvis kan det förekomma situationerdär hyresgästen har ett berättigat intresseav att ha orm, ödla eller motsvarandesom husdjur, exempelvis om hy-resgästenär allergisk mot pälsdjur.Min personliga uppfattningär grundad påden oro som jag harmött hos hyresgästeri flerfamiljshus föratt reptiler finns ibostadshus.EfterdyningarVi som var på Sigtunahems Pensionärskollo i Lillebo i somras, gäng nummer tvåupplevde en underbar och trevlig vecka tillsammans med sol, bad och god mat.Vi bestämde redan under kollodagarna att ha en kräftskiva tillsammans i augusti.Och den första augusti blev det ett glatt återseende, nästan alla – 15 personer kom.Kvällen blev mycket lyckad med god Jansson, kräftor, ost och bröd, sång och glatthumör.Nu stundar en träff till advent i början av december. Menyn består av risgrynsgröt,skinksmörgås, kaffe och glögg.Så trevligt kan man ha efter gemenskapen på LIllebo-kollo.Hälsningar Kerstin Ytterfalk och Marianne AlhinderOKDu har väl inte missatSigtunahems reklam iRIXFM?Text: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografTill och från under året har Sigtunahems reklaminslag snurratpå RIXFM med målsättningen att få fler intresserade till alltsom byggs i kommunen, framförallt i Sigtunahems regi. Ochreklamen har sannerligen gett effekt. De dagar Sigtunahemfigurerat i etermedia har antalet besök på hemsidan ökat meddrygt 30 procent.Gert Fylking och Roger Nordin - RadiopratareOch såväl telefon som mailbox har fylltsmed kommentarer kring replikerna i inslagetsom tar fasta på kultur, natur, trygghetoch närhet. Bland annat har många kommenterathuruvida man når Sigtuna inom17 minuter från Stockholms central ochLondon inom bara två timmar. Men medlite fantasi har vi rätt. För Arlanda flygplatsligger ju faktiskt inom Sigtuna kommunvarför ingen spilltid går åt att ta sig till ochfrån flygplatsen. Och Uppsala-pendelnpasserar faktiskt kommungränsen ganskaexakt 17 minuter efter avgång från Stockholmcentral. Lite långsökt, men definitivtkul. Och det är ju meningen att folk skareagera.42 | glimten | nr 5/6 | 2006 glimten | nr 5/6 | 2006 | 43

Sponsring | RIXFMSponsring | RIXFMNu håller vi som bäst på att spela in nyradioreklam för RIXFM. Niklas Wikegårdoch Victoria Svensson kommer att stå förreplikerna vilket vi är jätteglada för. NiklasWikegård eftersom han de facto bor i kommunen.Victoria Svensson för att hon liksomvi tycker det är viktigt att sponsra ochstötta föreningslivet, framförallt idrottensom på ett naturligt sätt förenar barn ochungdomar oavsett bostadsområde, kultureller klasstillhörighet. De nya reklaminslagenkommer att börja sändas nu underdecember månad. Självklart kommer trudeluttenvi fått av Roland Cedermark varakvar som en del av varumärket.Anledningen till att Sigtunahem valdejust RIXFM är dels att kanalen vänder sigtill en bred målgrupp. Dels att det är Sverigesstörsta radionätverk med nära en ochen halv miljon lyssnare per dygn. RIXFMStockholm är dessutom Sveriges störstaenskilda radiokanal med ungefär 195 000lyssnare.En tidig morgon i slutet av novemberfick Glimtenredaktionen möjlighet attbesöka MTG-studios. Mitt under självastesändningen av Sveriges mest populäramorgonprogram, Rix MorronZoo. Påplats träffar vi Gill Wikander, redaktionssekreterareoch den fjärde personen kringprogrammet.– Jag fungerar som en morsa för detövriga gänget. Jag fixar allt runtomkring,bokar gäster, möten, flygrutter, tar emotsynpunkter, svarar på mail och i telefon.För femte året i rad fick RIX MorronZoovid Radiogalan i våras ta emot pris i kategorinÅrets morgonprogram med motiveringen:”Vänder sig till alla – från Norrbottentill Malmö. Man vet att det kommernågot kul bakom nästa jingel”. Gert Fylkingutsågs dessutom till Årets radioröst.Gill Wikander har jobbat på RIXFM sedan1998, de senaste sex åren tillsammans medgänget bakom Rix MorronZoo.– Vi började sända tillsammans för förstagången år 2000. Inledningsvis var det baraRoger Nordin och Titti Schultz i studion.Men ganska snart stod det klart att vi behövdeen ”galenpanna”. Det vill säga GertFylking.Rix MorronZoo sänds varje morgonmellan klockan sex och tio. Utan manus.Men med en rad fasta programpunkter, tillexempel ”Lasse-Stefanz måndag”, ”Kändisonsdag”, Gerts fredags fräckis”, ”Nöjessvepet”,”Hissa och dissa”– där programledar-Titti Schultz - RadiopratareVictoria Svensson – Fotbollsspelarena tar fram någonting bra och någontingdåligt som de stött på och vill kommentera.– Utöver programpunkterna är det mestaimproviserat. Vi kommer med idéer tillsammans.Det kan vara något man läst imorgontidningen, en löpsedel eller någotannat man reflekterat över.Niklas Wikegård – ExpertkommentatorMikrofonGill Wikander– den fjärde personenFörutom att kommunicera med allalyssnare, hålla rätt på programledare, harGill Wikander en annan viktig uppgift.Nämligen att värma upp kändisar inför”grillningen”. Vissa är jättenervösa andrapå gränsen till arroganta menar hon.– Den mest nervösa kändis som varitpå besök är Peter Haber. Han lider avscenskräck. Och var mycket orolig för vilkafrågor han skulle svara på och vad somskulle hända i övrigt. Första gången hanvar här var dessutom inför allahelgonahelgen.Och jag hade lagt ut spindlar i helastudion. När Peter Haber var på väg inskrek han rakt ut. Han lider nämligen dessutomav spindelfobi. Det hela fick dock enlyckosam upplösning, för ”scenskräcken”försvann i ett huj när fokus istället ställdespå spindlarna.Att mötet blev lyckosamt var ömsesidigtoch bevisas inte minst av det faktum att PeterHaber varit på besök i studion ett flertalgånger därefter och är numera en av GillWikanders ”favoritkändisar”. Men han ärinte den ende.– Det finns flera kändisar som jag tyckerutmärkt sig väldigt positivt och lyft MorronZootill oanade höjder. Bland annatAnette Cullenberg och faktiskt GöranPersson. Han var här just före valet och irradeomkring och vi hade jätteroligt.RIX FM planerar att anställa fler programledareinför nästa år. Sofia Wistamkommer att göra Micke Nystedt sällskapunder eftermiddagssändningarna från nyårsskiftet.Men om det blir några nyheteri Rix Morron Zoo vill man inte gå in på.Gert Fylking ska bli pappa. Titti Schultzkanske gifter sig och Roger Nordin blirbonde, vem vet? Allt kan händ.Det är inte utan man undrar vad somgjort just RIXFM så populärt. Det har jufaktiskt funnits tider när det varit tvärt om.Lyssnarsiffrorna var i botten och RogerNordin var ute på gatorna och manade bilistersom lyssnade på radio att tuta.– Rix MorronZoo har definitivt bidragittill kanalens popularitet. Hemlighetenbakom vårt morgonprogram tror jag liggeri kontinuiteten, i det enkla och vardagliga.Det finns något för alla i programmet, frånslott till koja. Dessutom har vi självklartskickliga programledare. Som vågar stickaut, säga sin åsikt. Som är tillgängliga ochberör. Och som har olika framtoning ochskapar balans. Varje lyssnare har sin programledarfavorit.Avslutar redaktionssekreterarenbakom Rix MorronZoo, som synsmen inte hörs. Gill Wikander.44 | glimten | nr 5/6 | 2006 glimten | nr 5/6 | 2006 | 45

Sponsring | Valsta Syrianska IKValsta Syrianska i förändringNy arena, nygammal tränare, ny organisation, nya rutiner och ny struktur. Ordföranden IsmetKarademeir är inte sen att medge att det tar på krafterna.”Vi lägger en grund nu för många år framöver”, berättar han under ett samtal med Glimtenredaktionen.Efter en lite skakig inledning på säsongenmed tränarbyte redan i mitten av maj harläget stabiliserats för Valstasyrianska nu islutet av säsongen. Tillbaka efter ett halvårär tränaren Vadim Jevtushenko och lagetligger stadigt i mitten av tabellen idivision 1.– Målsättningen var naturligtvis att gåupp i Superettan redan i år. Men å andrasidan kanske det var bra att vi får ytterligaretid på oss, eftersom vi organisatoriskthar en del att förbättra fortfarande.Förutom nygammal tränare har Valstasyrianskastuvat om i styrelsen. Sulan delarnumera jobbet som sportchef med en föreText: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografdetta spelare, en kanslist är anställd och påkonsultbasis har man kontrakterat JohanFallander, Sportnik, för att utveckla struktur,organisation och marknadskommunikationytterligare.– Vi har insett att vi inte kan bygga alltpå ideella krafter. Nu gör vi därför enkraftansträngning och annonserar efterpersoner som kan fotboll och är intresseradeav att utbilda sig till tränare ellerlagledare.Efter att ha satsat på att bygga upp ettelitlag som klarar sig i de högre divisionerna,satsar Valstasyrianska nu alla krafter påungdomsverksamheten. Hela nästa säsongkommer att vigas till det.Ismet Karademeir, ordförande i Valsta SyrianskaIK, betonar skillnaden föreningeninneburit för barnen och ungdomarna iValsta.– Vi planerar för 300 spelare och 15 lagtill utgången av 2008, flickor såväl som pojkar.Och minst 500 spelare om fem år. Detökar möjligheterna för betydligt fler egnaprodukter i A-laget.Ismet Karademeir berättar vidare attförhållandet egna produkter i elitlaget i dagär 30/70. Men att ambitionen är minst 80procent egna produkter i framtiden. Någotsom skulle skapa mervärde för hela kommunen.Framförallt för alla knattar ochjuniorer inom fotbollssfären. Det skulle gedem de förebilder alla på väg upp behöver.– Vi har stora planer för att det ska blimöjligt att realisera. Bland annat spånar vikring möjligheten att utveckla ett fotbolls-gymnasium i kommunen. Och på det sättetförena skola och fotboll. Bra också för hälsanoch inlärningsprocessen.Ismet Karademeir betonar skillnadenValstasyrianska inneburit för barnen ochungdomarna i Valsta. Och lyser av stolthetnär han berättar;– Före 1993 präglades Valsta centrum avklotter, vandalisering och nedskräpning.Ungdomsproblematiken lyste med sin närvaro.Nu för tiden ser man mest ungdomari Valstasyrianskas träningsoveraller i samspråkom fotboll.– Idrotten är en viktig del av samhället,för gemenskapen, sammanhållningen,tryggheten och stoltheten. Och fotboll förenar.Den är helt oberoende ras, religionoch politisk uppfattning.Ismet är inte heller sen att poängterahur positivt hela Sigtuna kommun utvecklatsunder de senaste fyra åren. Med Midgårdsvallensom kronan på verket.– Men det är inte bara kulturen och fritidsverksamhetensom fått sitt. Skolornahar byggts om och byggts ut, näringslivetutvecklats liksom vägar och infrastruktur.Sigtuna blomstrar och det syns lång väg.Så nu återstår bara den kanske svårastefrågan. Att marknadsföra Valstasyrianskanamnet till trots, som ett lag för alla. Intebara ett lag för syrianer.– Det är därför vi engagerat Johan Fallander.Vi har varit alldeles för isolerade isamhället tidigare. Och det har inneburitatt det inte alltid varit så lätt att få sponsorer.Ytterligare ett faktum som Ismet Karademeirframhåller som oerhört positivtmed Johan Fallander medverkan är att hanlyckats etablera samarbete även mellan deolika klubbarna i kommunen. Något somär väl så uppskattat och nyttigt inför framtiden.– Min önskan är att vi kommer närmarevarandra, både på planen och utanför,avslutar Ismet Karademeir, ordförande iValstasyrianska.Historik Valsta SyrianskaDet hela började med ett förslag från SuleymanMesso ( Sulan ) i Syrianska föreningen,efter en match med Valsta IK, om att förasamman klubbarna. Man var öppen tillförslaget i Valsta, då bristen på ekonomisktstöd och och styrelse var stor.Resultatet blev klubben Valsta SyrianskaIdrotts- och Kulturförening, med syftet attskaffa goda förutsättningar för ungdomar,med hjälp av en snabb och teknisk fotbollpå hög nivå.Det var först när Costas Betsikosos anställdessom tränare år 1996, framgångarnabörjade växa fram. En lång erfarenhet avfotboll, resulterade att klubben utveckladespå ett starkt och betydelsefullt sätt.Efter några dramatiska år med kvala ochmålskillnader från uppflyttning, kom äntligendrömmen om seriesegern. Laget togsig till division 2 med hjälp av tränaren KalleFremding.Genom att spela tekniskt och attraktivt, föratt ge kommuninvånarna en god underhållning,strävar man nu efter att etablera sig iSverigeeliten. Men fokus ligger fortfarandepå att utveckla talanger, och att erbjudadem en god miljö att utvecklas i.Klubbens kanske mest framgångsrika utespelareär Elias Charabachi. Han har gjorthela 11 säsonger och 270 matcher. Underen match gjorde han 4 mål, ett målrekord iklubben han delar med en annan målmagnet,Kerim Karademir.Största segern togs året 1997,mot Markim-Orkesta IF i Division 4. Matchen slutade medoslagbara11–0.Publikrekordet nåddes i Vilundavallen, Upplandsväsby, mot syrianska FC, år 2004. Medhela 1860 åskådare.46 | glimten | nr 5/6 | 2006 glimten | nr 5/6 | 2006 | 47

VM-spel i Mexico 1986 och Dynamo Kiev1980. Tränare för Valsta Syrianska medsikte inställt mot Superettan, har Vadde-Jevtuschenko.– Det var en svensk huvuddomare,Erik Fredriksson. Ochjag tror aldrig jag kommer överden förlusten.Sponsring | Valsta Syrianska IKVadim ”Vadde” JevtushenkoSex ligaguld, tre cupguld, cupvinnarguld, VM-spel i Mexico, AIKs kanske viktigaste spelare imarschen mot det första SM-guldet på 55 år och efter ett kort uppehåll, åter tränare för ValstaSyrianska med siktet ställt mot Superettan.Mindre än ett halvår efter att Vadim ”Vadde” Jevtushenko lämnatValstasyrianska är han åter på plats. Tränaren från Ukraina. Meden meritlista som få aktiva fotbollsspelare ens skulle våga drömmaom. Född på självaste nyårsdagen 1958, med varje liten pojkesdröm för ögonen. En proffskarriär som fotbollsspelare. Någradecennier senare är han utsedd till en av Ukrainas tio bästa spelaregenom tiderna med omdömen som snabb, teknisk, spelintelligentoch oerhört målfarlig. Egenskaper som lett honom till bland annatVM-spel i Mexico 1986. Men som till skillnad från många andrainte genererat några stora pengar.– Jag har tränat som ett proffs men tjänat som en amatör, sägerVadde.Vadim var 31 år när han kom till Sverige och AIK och bland deförsta professionella fotbollspelare som fick lämna Sovjet i en andaav Perestrojka. Dynamo Kiev fick någonstans kring en halv miljongissar Vadde. Pengar som fram till dess trillade rakt ner i fickornapå de kostymklädda bistra gubbarna i Kreml, men nu tillföll klubben.Text: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografVadim Jevtushenko växte upp i Sovjetunionens Ukraina, i områdetkring Dnepropetrovsk. Han gick i sportskola och speladefotboll, handboll och basket både i och för skolan. Ganska snartblev han uppmärksammad av Ukrainas verkligt stora lag, DynamoKiev. Det enda lag i Sovjetunionen som kunde utmana de mäktigaMoskva-klubbarna.– Jag började som forward i Dynamo Kiev 1980. Och spelade iklubben till 1988. Under de åren vann vi fyra ligaguld, tre cupguldoch cupvinnarcupen 1986.Dynamo hade på vägen mot finalen besegrat Dukla från Prag,Utrecht från Holland, Besiktas – Turkiet och Rapid från Wien. Ifinalen vann man över Atletico Madrid med 3–0. Vadim hoppadein från avbytarbänken när 25 minuter återstod och gjorde ett måloch en assist.– De bästa 25 minuterarna i min fotbollskarriär.Senare samma år spelade Vadde för Sovjet i VM i Mexico. Hanmedverkade i tre matcher, inklusive den sista matchen mot Belgieni åttondelsfinalen. Sovjet var det klart bättre laget men Belgien ficktvå märkliga mål godkända utifrån klara offsidepositioner och vannmed 4–3.1988 tog Vadde ytterligare ettliga guld med då med klubbenfrån hans hemort, Dnepropetrovsk.30 år gammal syntes hannämligen så gott som förbrukadi Ukraina och spel på toppnivå.Så när möjligheter attflytta utomlands öppnade sigvar Vadde inte sen att haka på.– Först var tanken att jagskulle flytta till Mexico menså uppenbarade sig en chansi Sverige, närmare bestämti Hammarby. Och eftersomSverige var betydligt närmaretackade jag, ja, till erbjudandet.När affären var så gott somklar, ångrade sig dock Hammarbyoch förfrågan förmedladesistället till AIK. SannyÅslund som då var tränare ficken videoinspelning från cupvinnarcupenoch efter senarebesök av svenska talangscouteri Kiev var saken klar. Vaddekom till AIK i mars 1989 och1992 förde han dem till SMguldefter 55 år.– Det gick jättebra för migredan från början. Bara två dagarefter att jag kom till Sverigefor vi till Cypern för träningslägeroch vänskapsmatcher.Särskilt minns jag en träningsmatchmot Norrköping. Jaggjorde både mål och assist. Ochgjorde på så sätt bra intryck ochfick en lättsam tillvaro.Två år senare, 36 år gammal,såldes han vidare till Sirius ochytterligare två år senare var ensann fotbollssaga över.– Jag är ofantligt tacksam.Och har varit med om detmesta en fotbollsspelare kanönska sig. Med uttagningen tillSovjets landslag som höjdpunktenoch kronan på verket.– På Sovjettiden rådde ju ensådan ofattbar konkurrens. Attmöta klubblag var ju ungefärsom att möta landslag.Vadde menar vidare att detgav landslaget enorma fördelar,bland annat blev de oerhörtbra på att snabbt ställa om sittspel. Olika landsändar hadenämligen sin alldeles egnaspelstil.– Spelare från Baltländernahade en skandinavisk spelstil,ryssarna sin alldeles egna,spelare från kaukasusregionenytterligare en annan liksomspelarna från de Asiatiskalandsdelarna.Sedan Vadde själv lagt fotbollsskornapå hyllan har enannan karriär tagit vid, nämligensom tränare. Först förReimersholme i division fyra.Och bara något år senare somassisterande tränare tillsammansmed Rolf Zetterlund förHammarby.– Första året tog vi Hammarbyupp i allsvenskan, andraåret etablerade sig Hammarbyi allsvenskan och slutade trea.Men det hjälpte inte. Mittunder pågående säsong, fick visparken.Efter ett par år som tränareför Järfälla/Jakobsberg i division2 började Vadde 2001 somtränare för Valstasyrianska sominför den säsongen avancerattill division 2.– Vi har gjort en rad sportsligaframgångar tillsammansgenom åren. Valstasyrianska ären härlig klubb med stort hjärtaför fotbollen. Nu ligger vi idivision 1 och har haft ett parchanser att avancera till superettanunder årens lopp.Vadde menar dock att detinte funnits organisatoriskaförutsättningar för klubben attavancera tidigare. Och menaratt ett fullgott spelarmaterialinte är nog.– Vi hade exempelvis ingenegen hemmaplan, utan levdesom familjen Taikon och söktearenor för jämnan.Nu har dock förutsättningarnaför Valstasyrianska ändratsradikalt med byggnationen avMidgårdsvallen. Men Vadde ärändå inte nöjd.– Det kommer ju inget folktill hemmamatcherna.Vadde har sin strategi klaroch menar att man måstekomma i gång med en egenungdomsverksamhet så att manfår fler egna produkter i laget.Dessutom måste man börjasamverka mer mellan de olikaidrottsklubbarna i olika kommundelar.– Vi måste få fart på fotbollsintresseti kommunen. Detmåste bli kultur att gå på fotboll,intresset runt laget måstestiga.Vadim Jevtushenko har ettPRO – Diploma, det vill sägabehörighet att arbeta som tränareutomlands. Men på fråganom han skulle vara intresseradav att träna till exempel singamla moderklubb, Dynamo– Kiev, svarar han;– Nej det är jag inte. Drömmenalla kategorier vore ensvensk elitklubb. Men jag börjarväl bli lite till åren kommen.Jag var ju själv aktiv ända till 38års ålder. Kutym bland dagenssvenska tränare verkar varadirekt från lagbåset till tränarbåsetvid 30-års ålder.48 | glimten | nr 5/6 | 2006 glimten | nr 5/6 | 2006 | 49

Sponsring | Valsta Syrianska IKValsta Syrianskas nyaMARKNADS–JOHAN FAHLANDERMed siktet inställt på spel i Superettan med till största delen eget spelarmaterial.Inom ramen av ett par år. Fordras mycket av ett lag medbara dryga tiotalet år på nacken. För att lyckas med det har Valstasyrianskatagit hjälp utifrån; sedan snart ett år tillbaka figurerar nämligenJohan Fallander i faggorna. Till vardags marknadschef, Sportnik.Har du nyligen besökt någon av Valstasyrianskas hemmamatcherhar du förmodligen stött på honom, eller åtminstone hört honomtuta i luren. Det är nämligen han som brukarkommentera från läktarhåll. Att JohanFallander är specialiserad inom områdetkommunikation går inte att ta miste på.Det kostar att hålla sig på topp. Detom något har nog alla med ambitionerinom idrottsrörelsen fått erfara. Så ocksåValstasyrianska. Organisation, strukturoch inte minst marknadsföring blir plötsligtviktiga komponenter om inte annatför att få sponsorer och därmed resurseratt finansiera verksamheten man planerar.Med den bakgrunden vände sig styrelsenför Valstasyrianska till Sportnik och JohanFallander. Under tre år ska de samarbeta medsyfte att förändra och utveckla Valstasyrianskasmarkandsprofil.– Vi ska utveckla kommunikationen. Bra kommunikationmellan tränare, spelare och föräldrar är grunden för allt föreningsliv.Nu ska vi gå ett steg ytterligare och utveckla kommunikationenmellan föreningen, näringslivet, kommunen och dess invånare. Attbygga långvariga, trovärdiga och fruktbara relationer.Strategin är att utveckla, sammanföra, förändra och förbättramenar Johan Fallander och målsättningen att utveckla Valstasyrianskafrån en förening som håvar in pengar och jobbar med fotbolltill en förening som samarbetar med lokala aktörer, utvecklar ungdomaroch driver ett fotbollslag.ProfilText: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotograf– Det finns redan i nuläget exempelvis tankar om att starta ettfotbollsgymnasium i Sigtuna kommun.Johan Fallander har erfarenhet av att utveckla föreningslivetsedan långt tidigare, bland annat i Täby kommun. Och han ärinte sen att understryka att det är ett tufft jobb som möter mycketmotstånd.– Valstasyrianska genomgår en förändringsprocess. Långt ifrånalla är positiva till förändringar. Och en viktig del blir därför attarbeta med medlemmarnas attityder i föreningen.I grund och botten är Johan Fallander utbildadmarknadsekonom genom universitetsstudier iNew York. Och han har faktiskt lite historiafrån kommunen. Johan Fallander var nämligenelev en gång vid Sigtuna humanistiskaläroverk.Sedan några år tillbaka arbetar han nusom marknadschef för Sportnik. Egentligenett IT-företag som specialiserat sig på attförse föreningslivet med hemsidor. Så kallad”hostage”. Drygt 5 000 föreningar har nappatpå förslaget. Därmed är tanken att klubbarnasom oftast är uppbyggda på ideella krafter skakunna koncentrera sin tid på spelarna, laget ochledarskapet.– Jag är därför den enda i hela företaget som jobbarmed kommunikationen mellan människor, inte datorer.Den största utmaningen för tillfället menar Johan Fallanderär att få föreningslivet i Sigtuna kommun att samarbeta, stödja ochhjälpa varandra. Han tycker inte att det är för många lag/föreningari kommunen.– Problemet är bara att man slåss på felaktiga grunder. Allaskulle vinna på bättre samarbete. Det skulle borga för en störrebredd och bättre topp. Och det skulle medföra att lokala förmågorstannade i kommunen. Det är viktigt med elit. Speciellt en lokalelit. Det skapar förebilder, bra förebilder.2007Träffar SigtunahemspensionärsföreningVäntjänst/AnhörigföreningDatum: 29 januari kl. 16Plats: Sigtunahem Stationsgatan 6SamtalskvällDatum: 26 februari, kl. 16Plats: Sigtunahem Stationsgatan 6Min blommande balkongmed Tomas Gustafsson från SigtunahemDatum: 26 mars, kl. 16Bussutflykt – FärentunaGustavshills HandelsträdgårdDatum: 23 april kl. 10–16Se utvecklingen i din kommun och bostadsområdemed Anders JohanssonDatum: 30 maj kl. 13–16”Midsommarfest ” SOS-möteDatum: 18 juni kl. 16Plats: Södergatan 50Musikunderhållning med PRO-körenDatum 24 september kl. 16Plats: Sigtunahem Stationsgatan 6Modevisning – Gullis kläderDatum: 22 oktober kl. 16Plats: Sigtunahem Stationsgatan 6ChokladprovningDatum: 26 november kl. 16Plats: Sigtunahem Stationsgatan 6LuciafirandeDatum: 13 december kl. 16Plats: Sigtunahem Stationsgatan 6I tidigare nummer av Glimten berättade jagom att vi inom en tio- till femtonårsperiodbehöver renovera och bygga om 3 000 lägenheter.Det är en fantastisk uppgift.Vi har under oktober och november arbetatintensivt med att kartlägga våra fastigheternär det gäller energiförbrukning och vattenskador.Nu vidtar noggrannare besiktningav de aktuella husen så att vi får konkretafakta på bordet. En bit in på nya åretkommer vi att veta vilka områden som stårförst i tur för helrenovering och då kommervi att ta kontakt med hyresgästerna idessa områden för information och dialog.Det ser jag verkligen fram mot!Vi ska också bygga flera hundra nyalägenheter de närmaste åren. Det är roligtoch nödvändigt för att vår kommun skallkunna växa och näringslivet frodas. Jag harfått samtal från hyresgäster som är oroligaför att vi skall stoppa vår nyproduktion ioch med att regeringen har tagit bort debidrag som tidigare givits för byggande avhyresrätter. Men jag kan lugna alla medatt vi kommit så långt i våra projekt attvi inte behöver stoppa något p g a dennaändring. Vi bygger vackra, energisnåla ochframförallt trivsamma hus som kommer attbli bra bostäder för många generationersigtunabor.VD har ordet | SigtunahemVd har ordetTillsammans bygger vi detnya SigtunahemMen vi nöjer oss inte med ombyggnadoch nybyggnad av hus. Vi ska också byggaom vårt sätt att jobba inom Sigtunahem.Vårt mål är att vi ska kunna erbjuda ännubättre och snabbare service till dig sombor hos oss. Under hösten har vi samlat insynpunkter och idéer från hyresgäster ochmedarbetare. Under våren påbörjas förändringsarbetet.Först ut är områdeskontoren. Från förstajanuari kommer varje områdeskontor att bliförstärkt med två markvärdar. Tidigare varmarkvärdarna organiserade i en grupp somarbetade över hela Sigtunahem. Vi hoppasoch tror att markvärdarna nu skall kommanärmare våra hyresgäster och kunna jobbamed mer områdesspecifika behov och önskemål.Som ni kan läsa inne i tidningen såskall vi också planera för förbättrade rutinernär det gäller HLU.Men vi har många fler förbättringar pågång så håll ögongen öppna – det kommermer.Men först skall vi alla fira jul.Min önskan till er alla om en riktigtGOD JUL innehåller också en önskan omett ännu bättre boende i Sigtunahem under2007!50 | glimten | nr 5/6 | 2006 glimten | nr 5/6 | 2006 | 51

Vinn 5 trisslotter!Höstprogram2006 Sigtunahe m s Pensionä r s - klubbSång och underhållning25 september kl. 16.30SPF–körenPlats: SigtunahemSid .......... Sid .......... Sid .......... Sid .......... Sid ..........ModevisningKänner 30 oktober du kl. igen 16.30 bilderna? Du hittar dem här i Glimten.Var Gullis med kläder och tävla om 5 trisslotter. 5 har möjligheten att vinna 5 trisslotter var. Fylli sidnumrenPlats: Sigtunahemunder bilderna och skicka in talongen till Glimten, AB Sigtunahem,Box Brandinfo 509, 195 25 Märsta och märk kuvertet med ”Hyresrabatt”. Vi vill ha ditt svarsenast 27 november den 1 april. kl. 16.30RäddningtjänstenNamn:......................................................................................................................Plats: SigtunahemGatuadress:..............................................................................................................Luciafirande13 december kl. 16.30Postnummer:...........................................................................................................Plats: SigtunahemStefan Jonsson i Sigtuna har vunnit Niklas Wikegårds bok.Boken utkommer efter årsskiftet.Övriga vinnare är:Inger Ericsson, MärstaLennart Löfgren, SigtunaChristina Forsman, SigtunaOlle Hudin, MärstaVad sägerWikegård?Jag kanske ändå skulleha valt att få bo hos er påSigtunahem. Ni verkar hadet så bra, och trivsamt.Ni kommer alla få en bok signerad av Niklas Wikegård underbörjan av nästa år.SäljesKöpesHar du något du vill sälja, byta, köpa eller behöver du dagmatteåt din hund. Då kan du annonsera gratis i Glimten.Enda kravet är att du är boende inom Sigtunahem och att försäljningsvärdetinte överstiger 7 000 kronor. Ange namn ochtelefon och/eller e-post samt det du vill ha med i annonsen.Nästa nummer av Glimten kommer i slutet av februari. Vi villha din annons senast den 10 februari till adressen: Glimten”Annons”, Box 509, 195 25 Märsta eller e-post katarina.karlsson@sigtunahem.se.Du får gärna bifoga bild på det du skasälja. Observera att vi publicerar bilder i mån av plats.SängramSängram till 120-säng. Vitlackeradmetall med höga rundade gavlar.Pris: 500 krTel. nr.: 0702-73 39 42Ulla BergerTvärfljötTvärfljöt, Yamaha.Pris: 3 000 krTel. nr.: 08-592 541 76Ingrid AskFåtöljFåtölj i plysch brunbeige nästan ny.Pris: 500 krTel. nr.: 08-592 559 75Rune DahlkvistGrästrimerGrästrimmer med 20 m el-sladd.Pris: 300 krTel. nr.: 0703-15 99 18LöpbandLöpbandPris: 150 krTel. nr.: 08-591 209 26,MariaFurusängFurusäng 160 cm med ribbottnar.Pris: 400 kr eller bud.Tel. nr.: 08-591 150 22, IngelaSkinnsoffaGrön skinnsoffa. Drygt 2 år gammal.Nästan aldrig använd.Pris: 2000 krTel. nr.: 08-591 141 40Viveka BohuslavekSängDubbelsäng 190x216 cm. Kompaktfuru med hela gavlar. I gott skick.Pris: 800 krTel. nr.: 08-591 408 11, BrittVinterdäck med fälgPris: 500 kr hämtasTel.: 08-592 556 91Lilian HeieKöksbordGediget i björk med 4 stolarPris: 1000 krTel.: 073-076 89 51Britt-Louise OlovssonSäng105 cm med ribbotten utanmardrass. Maxpris 300 krBadkar ca 140 cm. Maxpris 200 krTel.: 08-591 150 22, IngelaKondenstumlareNågon som har en billig, fungerandekondenstumlare att sälja tillmig? Max 500 kr.Tel.: nr. 08-500 825 55Eva LehtosaariCykelFinns det någon i Märsta som haren damcykel över? Vistas i Märstadå och då skulle vilja ha en cykel föratt vidga mina vyer.Tel. nr.: 0709-66 01 03Nina Tanska.ÖnskasGarnresterHar du garnrester du vill bli avmed? GI i Sigtuna Röda Korset targärna emot garnresterna för attsticka filtar till våra babypaket.Ring Lisbeth CarlsonTel. nr.: 08-592 513 88