Nr 1 - ASVT

Tema: AvelI beteendestudien användes hjärtfrekvensmätare föratt kunna studera stonas reaktioner. FOTO: SLUTEXT:Lotta Isacssonlotta@asvt.seFOTNOT: Till ochmed år 1998 var dettillåtet att hormonbehandlatävlandetravston tillstånd föratt dämpa kraftigahumörsvängningarsom ansågs kunnahänföras till brunst.gemensam nämnare att de av sina ägare ansågs mycketbesvärliga vid brunst. Bland de ston som valdes ut kontrolleradesförst så att inga sjukliga orsaker till ett störtbeteende gick att finna. Bland annat undersöktes omstona hade någon livmoder- eller urinvägsinfektion,äggstockstumör, hälta eller ryggbesvär alternativt bettellertandproblem. Några av stona lånades in och ett parstycken köptes av SLU.Lägre stresströskel?Testerna gick bland annat ut på att undersöka teorin omatt binjuren hos dessa ston producerar en ökad mängdkönshormon. Hästarna behandlades bland annat medadrenokortikotropt hormon, ACTH, för att stimulerahormonproduktion hos just binjuren.Vid en annan test opererades äggstockarna bort på femston och återigen behandlades stona med ACTH för attse vilken mängd hormon som kommer från äggstockarrespektive binjurar.Resultaten visade inte på några skillnader i könshormonmellan ”problemston” och de kontrollston somingick i studien. Däremot konstaterades att ”problemstona”hade ett lägre kortilsolsvar (kortisol = stresshormon)än kontrollstona.– Det kan tyda på att de ston som upplevs ha beteendestörningarär mer stressade – kanske kroniskt stressade- men resultatet är svårt att tyda.Vidare upptäcktes i studien att de ston som saknadeäggstockar uppvisade brunst, om än med oregelbundnaintervaller.Beteendestudier ingickDet utfördes även en beteendestudie med två delmoment.Dels ingick ett så kallat ”novel object test” där stonashjärtfrekvens och beteende studerades när en gul badbollsläpptes från taket i en arena där de gick lösa. Stona testadessåväl under brunst som i lutealfas. Målsättningen varatt se om reproduktionsstadium, brunst eller lutealfas,påverkade stonas reaktion.I det andra momentet isolerades varje sto och reaktionenpå det mättes via hjärtfrekvensen.Även här testades stona såväl under som emellan brunst.– Beteendestudierna visade inga skillnader mellan”problem-” och kontrollston. Inga skillnader förekomheller om stona var i brunst eller lutealfas. Dock fannsdet en tendens till att ston i lutealfas var mer mottagligaför det främmande föremålet i novel object-testet.Svårt att dra slutsatserEfter fyra års doktorandstudier kan Ylva Hedberg Almkonstatera att brunstproblem hos ston är ett svårt forskningsområde.– Det är mycket osannolikt att starka brunster beror pånågot sjukligt eller på onormala hormonnivåer. Detta ären mycket heterogen grupp av ston som är mycket svåratt dra tydliga slutsatser om.Ston som anses ha brunstproblem undersöks vanligtvisinte av veterinär. En förklaring är sannolikt att beteendestörningaröverlag inte ersätts av försäkringsbolag.– Brunstbeteendestörningar verkar ofta vara ett hanterings-och miljöproblem. En lugn miljö tycks kunnahjälpa situationen medan en flytt, tävling och så vidarekan förvärra beteendet.Ylva Hedberg Alm tror inte att forskarna vid SLUkommer att beröra brunstproblem inom den närmastetiden, men för egen del skulle hon gärna fördjupa sig ifrågeställningen kring varför ston utan äggstockar uppvisarbrunst.Tio nya forskningsprojekt 2007Stiftelsen svensk Hästforskning – SSH - hari samarbete med Forskningsrådet för miljö,areella näringar och samhällsbyggande –Formas – presenterat fördelningen av forskningsanslagför 2007.De tio nya projekten är:• Kartläggning av förekomst av meticillinresistentaStaphylococcus auresus hos hästari Sverige/Ulrika G. Andersson, SVA.• Rehabilitering och utvärdering av smärtahos sporthästar/Anna Bergh, SLU.• Genetiska analyser av olika indikatorerpå hållbarhet hos svenska ridhästar/ÅsaBraam, SLU.• Hur påverkar inhalerbara partiklar i stallmiljönuppkomsten av luftvägsinflammationerhos människor och hästar?/LenaElfman, Uppsala Universitet.• Effekt av foderstatens proteininnehåll påkoncentrationen av glykogen och aminosyrori muskulaturen efter ett simuleratlopp/Birgitta Essén-Gustavsson, SLU.• Systemanalys av balensilage för hästfodring– snittat vs. långstråigt vallfoder/Cecilia Müller, SLU.• Ärftligt betingade defekter i hästaveln – enkunskapsinventering och pilotstudie/JanPhilipsson, SLU.• Förbättrad diagnostik av övre luftvägsproblemhos häst: Jämförelse mellan konventionellvideoendoskopi på rullmatta ochinspelningar med en nyutvecklad trådlösintrafaryngeal videokamera använd i fält/John Pringle, SLU.• Ridlärares tankar om förutsättningar förkommunikation med sina elever/Ulla Riis,Uppsala Universitet.• Karies hos häst – studier av immunsvaretmot Streptoccoccus devriesei/Ewa Wattrang,SVA.Mer information kring aktuella och pågåendeprojekt finns på www.travsport.se, flikHästveterinären.16Travhästen nr 1 • 2007