Nr 1 - ASVT

Tema: AvelHingstarnas egnameriter väger tyngstvid avelsvärderingen.ILLUSTRATION:Staffan PhilipssonMinimikraven höjs när aveln går framåt. Via ett medvetetavelsarbete görs stora framsteg.ILLUSTRATION: Staffan Philipsson”Gener hopparaldrig över någongeneration”som inte hingstarna kan bistå med. Stona är till skillnadfrån hingstarna oselekterade, vilket innebär att skillnadenmellan bästa och sämsta sto är oerhört mycket störreän motsvarande skillnad på hingstsidan.I fransk och i viss mån italiensk travavel finns ett avelsurvaloch selektering även på ston. I Sverige är selektionenav ston helt upp till ägarna själva. Till hjälp finnsbland annat härstamningsuppgifter, tävlingsresultat,avkommeresultat och BLUP-index.Vissa spekulationer om det mitokondrie-DNA (DNAför cellernas försörjning) som enbart nedärvspå mödernesidan finns, men ingetfinns idag belagt rörande denna lilla delspåverkan på hästarnas prestationsförmåga.Gener hoppar aldrig över någon generationäven om det kan vara svårt att tro, tillexempel när en fuxfärg ”kommer tillbaka”trots att den ligger ganska lång tillbaka istamtavlan. Det handlar i stället om recessivagener som hela tiden finns men inte kommer tilluttryck annat än om hästen i fråga råkar få exakt sammarecessiva gen från båda föräldrarna. En häst kan bara fåde gener som finns hos hingst och sto och som de i sintur har fått från sina föräldrar.Vad nedärvs och hur?Det finns starka samband mellan förmodat avelsvärdeoch förärvning. Hade inte det sambandet funnits hade viinte behövt göra något urval alls i aveln, varken på stoellerhingstsidan.Arvbarheterna - det vill säga hur mycket en enskildegenskap nedärvs - är för de flesta prestationsegenskaperhos varmblodiga travare medelhöga. Stora framsteg kanalltså bevisligen göras, och har också gjorts, genom att ettantal avelsdjur valda utifrån travegenskaper använts.Högst arvbarhet har de egenskaper som är mätbaraoch minst påverkade av miljön och vice versa.Tidiga prestationer hos en häst är i högre grad uttryckför hästens egna genetiska kapacitet än sena. Hästensavelsresultat är till en del en produkt av den genetiskakapaciteten. Tidiga naturtravande hästar har därför etthögre förväntat avelsvärde än de som är rena träningsprodukter.Det är mot bakgrund av denna kunskap avelsvärderingenhögre värderar hingstarnas tävlingsmeritersom unga än ”äldremeriterna”.Utgå från individernaFörsök komplettera de egenskaper hos stoet som är mindrebra när du gör ditt hingstval. Förstärk om möjligtäven stoets positiva egenskaper. Exempelvis betäcks sällanett jättelikt sto med en hingst som är 170 cm – ellerett mycket litet sto med en hingst som knappt hållerponnymått. Detta gäller även andra, såväl fysiska sompsykiska, egenskaper.När det gäller extremiteternas korrekthet går det dockinte att korrigera en skev häst med att betäcka med dessmotsats i skevhet. En intåad hingst kompenserar inteoptimalt en fransysk märr eller en bockbent hingst ensabelbent märr. Till en inkorrekt häst är ur den aspektenen korrekt hingst det bästa valet.Det kan också vara av stort värde att studera utfallet avtidigare gjorda likartade blodskombinationer samt att tahänsyn till om det kommer att föreligga släktskapsavelhos den tänkta avkomman eller ej.Vi släktskapsavel koncentreras såväl positiva som mindreönskvärda egenskaper. Eftersom många sjukdomarnedärvs recessivt innebär det en större risk att precissamma sjukdomsgen dubliceras och därmed kommer tilluttryck om föräldrarna är släkt med varandra. Det finnstill exempel en belagd koppling mellan inavel på kall-12Travhästen nr 1 • 2007