5 - ATL

Nr 52006En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl momsHet skogspolitisk höstBlåsigt på gårdenDå kan vindkraftbli en lönsam affärGödsling slårbankräntanFRISKVÅRD OCH FISKEHitta nya affärerför skogsgården

INNEHÅLL Nummer 5 2006Nästa nummer utkommer 7 december • TEMA: Förädlingingår som en medlemsförmån ilandets fyra skogsägareföreningartillsammans med en bilaga från respektiveförening. Vid adressändringkontakta din skogsägareförening.Södra Skogsägarnawww.sodra.se0470-890 00Mellanskogwww.mellanskog.se018-17 09 00Skogsägarna Norrskogwww. norrskog.se0612-71 87 00Norra Skogsägarnawww.norra.se090-15 67 00UTBOKONTAKT: Karin Vestlund arbetar medskog kring Sergels torg med omnejd. Sidan 6KNIVENTUSIASTER: Jan Bergstrand och Jan-AkselLundström tar en paus i jakten på knölar och annatunikt trä till knivskaft. Sidan 50REDAKTIONChefredaktör och ansvarig utgivare:Pär FornlingStålbrandsgatan 5, 214 46 MalmöTelefon: 040-92 25 55Fax: 040-601 64 49E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.seRedigeringsansvarig:Lena PerssonBox 6044, 200 11 MalmöTelefon: 040-601 64 69Fax: 040-601 64 99E-post: lena.persson@lrfmedia.lrf.seANNONSBirgit EmilssonBox 6044, 200 11 MalmöTelefon: 040-601 64 55Fax: 040- 601 64 49E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.seRonny Gustavsson113 92 StockholmTelefon: 08-588 367 97Fax: 08-588 369 99E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.seAnnonsmaterial:annons.visk@lrfmedia.lrf.sePRENUMERATIONTelefon: 040-601 63 65Fax: 040-601 63 55E-post: pren@lrfmedia.lrf.sePrenumerationspris helår(6 nummer) 295 kronor inkl momsLösnummer 55 kronor inkl momsREDAKTIONSRÅDPer Bengtsson, Erik Jonsson, GunillaKjellsson, Anders Olsson, OlaPersson, Sven-Erik Petersson ochKarin Vestlund.Hemsida: www.atl.nu/skog isamarbete med tidningen ATL.För ej beställt material ansvaras ej.Vi Skogsägare produceras av LRFMedia AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.TS-upplaga 2005: 98 300Tryck: Hansaprint, ÅboRepro:LRF Media AB, MalmöLÖVENTUSIASTER: Håkan Schuberg och OweMartinsson arbetar för lönsam lövskog i Norrland.Sidan 445 LEDARE: Jordbrukets föreningsföretag i utförsbacke.Borde titta på skogsägarföreningarna.6 PROFILEN: Det är gott om skogsägare i Stockholm,Karin Vestlund försöker hålla koll på alla utbor.8 POLITIK: Den nya regeringen har omedelbart fått en tung.fråga att arbeta med i form av utredningen om framtidensskogspolitik.12 SKOGSGÅRDEN: Det traditionella skogsbruketkompletteras med nya verksamheter.16 ENERGI: Vindkraft kan bli en lönsam affär för markägare,både genom att arrendera ut mark och äga kraftverk.18 NYHETER: Jakten på granbarkborren intensifi eras,miljontals kubikmeter står på spel.19 NÄRINGSPOLITIK: Många frågor inför avgörande inomden närmsta tiden.25 NYHETER: Kalix drabbat av insektsskador.22 SKOGSSKÖTSEL: God ekonomi att gödsla.26 FORSKNING: Tips om vägunderhåll.28 SKOGSSKÖTSEL: Det våras för främmande trädslag.30 TEKNIK: Många nya maskiner i skogen och i verkstaden.41 BILAR: För och nackdelar med bensin, diesel ochmiljöbränsle.42 MARKNAD: Kinesiska möjligheter. Rekordutdelning i Södra.Enighet om ökad produktion.44 LÖVSKOG: Forskning som lyfter fram lövets möjligheter inorra Sverige och SLU bygger upp kunskapen om ädellövskogen.50 KONSTHANTVERK: Knivmakeri, en hobby med exklusivtträ. Knölar och klykor kan vara guldklimpar.61 NAMN & NYTT: Naturen i konsten på ny utställning.62 KRÖNIKA: Maning till regeringen om äganderätten.www.atl.nu/skogTVÅ TIDNINGAR – SAMMA SIDAMÅNGBRUK: Lizzy Malmenholt bytte livsstil, nufunderar hon på hur skogsgården kan utvecklas.Sidan 12MARODÖR: Sådd avädellövskog skulle gåbra om det inte vore förgnagarna. Foto: Maria BirkedalSidan 47OMSLAG:Fisketurismenväxer.Foto: PärFornlingPENGASPRIDARE:Under rätt förutsättningartillhör gödsling de åtgärderi skogsbruket som ger bästavkastning. Sidan 22VI SKOGSÄGARE 5/06 3

Snegla över fälten, in i skogenGrisupproret är ytterligare ett lågvattenmärke i jordbrukskooperationens förfallDet handlar om hur grisbönder (till synes på goda grunder) bojkottar sin egen industri för attsälja till Tyskland som betalar bättre.De kooperativa andelsslakteriernas uppgång och fall tycks sluta med Swedish Meat. Nu säljs detgenerationer strävsamma bönder byggt upp. Buden är låga och kapitalförstörelsen enorm.LEDARENEGENTLIGEN började det nog med ”förlorade ägg” då den kooperativa äggbranschen kraschade. Mendet var ändå marginellt. Säga vad man vill om Arla, men marginell är inte rätt ord. Frågan är vad ägarna(mjölkbönderna) har för nytta av den väldiga industrin. De kan fantisera om att sälja företaget, men detvar väl knappast meningen från början? I övrigt är kapitalvärdet en icke-fråga! Medlemmarna har inte ensinsatser.Arla tycks mest danskt medan de andra stora föreningarna verkar på väg mot Finland.Och Arla-leverantörer hoppar av till pyttelilla Falköping! I 20 år har jag tagit del av analyser omFalköpings förestående fall på grund av framtidens krav på stordrift.Det känns som den framtiden både kommit och gått.KANSKE klarar inte den kooperativa företagsformen att växa sig stor? Vore det inte förskogsägarföreningarna, låg den slutsatsen oroväckande nära.Men i skogen har de enkla och självklara idérna om samverkan utvecklats och hållits levande.Det nya, jämfört med när föreningarna bildades, är att kapitalet fått ett tydligare värde. Det har lett tillatt skogsägarföreningarna nu arbetar med både ränta på insatserna och insatsemissioner när resultatet såtillåter – och mer finns att göra.Kanske fungerar de kooperativa tankarna extra bra i skogen där ägarnas långsiktiga syn på sinverksamhet också präglar industrin.Och säkert är det en fördel att verka på en konkurrensutsatt marknad. Ingen företagsform behöver varasämre än de andra, men de är olika (därför är full ägarkontroll viktigt).MAN MÅSTE fråga sig vad som gått snett på jordbrukssidan och lära av misstagen.Kanske drevs tillväxt och internationalsering längre än vad affäsledningar ochägare förmådde hantera (enligt samma princip som att man avancerar upp till sinegen inkopetensnivå).I stället för att se dagsproblemen i vitögat inbjuder företagsformen uppenbarligentill att bygga luftslott om råvarans utveckling och betydelsen av fusioner.Det saknas dessutom bra värdemätare. Låt vara att man lever befriade frånkvartalskapitalismens krav på korta vinster, men effektiviteten måste varaminst lika bra som i alla andra företag.Man kan fördjupa analysen, men också konstatera att dålig affärsledningoch svag ägarkontroll är lika förödande oavsett företagsform.KANSKE finns anledning att börja om med leverantörsföreningar inomjordbruket. Och kanske är det ibland bäst att hålla sig på Falköpingsstorlek. Det finns inga självklara svar, men grunden har inte förändrats.Nyttan av att samverka är uppenbar. (Ny statistik visar faktiskt attkooperativt företag är den snabbast växande företagsformen i landet)Det är inte något egenvärde att lyfta fram skogen på någon annansbekostnad och den som minns 70-talets krisår har anledning att varaödmjuk.Men just nu finns anledningför hela lantbrukskooperationenattsnegla på skogen.VI SKOGSÄGARE 5/06Pär Fornling, Chefredaktör

PROFILENKarin möterskogen mitt i stanEfter flera år i den akademiska världen ochen doktorsavhandling om röjningsrobotar (!)brinner Karin för att sprida kunskap utanföruniversitetets väggar, närmast till Stockholmsalla skogsägare.Av Pär FornlingGrön skog och mossklädda tuvorär inte det första man tänkerpå efter att ha kommit uppfrån tunnelbanan vid Sergelstorg. Men här, bland asfaltenoch betongen, är det tätt mellanskogsägarna och medlemmarnai skogsägarföreningarna.Nyligen började Karin Vestlundpå LRF Skogsägarna somkontaktperson för utborna i huvudstaden.Hur många är det?– Det beror på hur man räknar,nyligen gjorde vi ett utskicktill 9 000 skogsägare somhar mer än 10 hektar, blanddem finns förstås också en dellokala skogsägare, men de flestahar skogsgården någon annanstansi landet.Är du själv skogsägare?– Nej, men jag kanske blir såsmåningom. Vi har en släktgårdi Dalarna som pappa sköter.Ibland är jag hemma ochhjälper honom, men nu var detett bra tag sedan jag körde röjsågen.Däremot har jag varitdelägare i ett sågverk.Hur blir man sågverksägare?– Pappa och några kompanjonerstartade Balungstrandssågverk på 50-talet, men såldedet sedermera.Med den bakgrunden vardet kanske inte så konstigtdu hamnade i skogen….– Nej, man tror sig kommapå egna saker men styrs av enmassa annat. För min del blevdet jägmästarutbildning i börjanpå 90-talet.Då krävdes väl en del praktiskkunnande?– Jodå, jag släpade motorsågenoch bensintanken så manvar trött innan arbetet började!Grejorna var i varje fall då ganskadåligt anpassade till kvinnor.Men det blev en både nyttigoch roligt praktik innan demer teoretiska studierna i Garpenbergoch senare Umeå.När tog du din examen?– Hösten 1997, därefter jobbadejag med information ombioenergi i Norsjö i Västerbotten.Det var ett EU-projekt dären hel del handlade om att fåfolk att använda vedpannornarätt. Det gäller att inte snåleldautan ha ordentlig fyr och nyttjaen ackumulatortank. Om rökenfrån skorstenen är gulaktig ärnågot fel. Efter ett kort mellanspelpå Mellanskog återvändejag till universitetet för att doktorera.Inom vilket område?– Automatiserad röjning.Hur gick det, kan vi få någonsorts robot som sköter framtidensröjningar?– I princip är det möjligt,men det kostar mycket pengaratt utveckla. Det finns teknikatt automatiskt välja ut träd ochidentifiera skador, trädslag ochdiameter. Men om man inte gårhela vägen kan tekniken kanskeanvändas för att underlätta förarensarbete vid en bemannadmaskin, där alla besluten annarsär väldigt stressande.Beskriv ändå den där robotendu ser framför dig?– Förebilden finns redan iform av en finsk maskin förfunktionshindrade. Den kanbåde gå och köras med hjul.Man kan tänka sig en robotsom är smal nog att ta sig frammellan plantraderna men ändåstor nog att bära en kran medröjklinga.Är det roligt att doktorera?– Nja, det är fyra års arbetesom ibland kan kännas väldigtfrustrerande. Du skriverrapporter som är svåra att fåpublicerade, jagar pengar tillatt få göra försök och funderarom du någonsin ska kommaigenom allt. Det är sånt somglöms ganska snabbt efteråt.För egen del tyckte jag ändå detvar rätt bra, men man ska kommaihåg att det kan vara tufftockså.Hur känns det att ha lämnatuniversitetsvärlden?– Bra! Det har varit en nyttigtid, men jag tycker det är väldigtroligt att få möta skogsägareoch få sprida kunskapen.Det gör man förstås på universitetetockså, men det kännssom man kommer närmre verklighetennu.Du återkommer ofta till viktenav kunskap…– Ja, det betyder mycket ochen hel del av vårt arbete är attarrangera olika kurser och mötenom aktuella ämnen. När jaggjorde min avhandling omröjning kom jag förstås in på attman kan röja på olika sätt beroendepå vad man vill ha ut avsin skog. De stora bolagentalar ensidigt om att få mycketfiber, men det är inte säkert attdet är den enskilde skogsägarensönskemål. Han ellerhon vill kanske ha finkvistigakvalitetsbestånd, eller någotannat. Här måste förståsföreningarna vara lyhörda, menmin vision är att alla skogsägareska kunna fatta egna beslutefter sina önskemål medskogsbruket. De behöver interöja, eller hugga själva, menkänna till de olika möjligheterna.Det är en form av kunskap.Annat handlar om attarbeta säkert med motorsågeneller olika juridiska regler ochförberedelser inför generationsskiften.Vad är den största utmaningeni arbetet?– Att nå alla. Här har vimycket att fundera över när detgäller mötesplatser och olikaarrangemang. Man behöver juinte heller äga skog för att varaengagerad i frågorna, det finnsockså många blivande skogsägareatt vända sig till.Hur känns det att arbeta förskogsägarföreningarna?– Bra, för utborna måste detvara extra viktigt att ha någonsom kan hjälpa till och ha ettöra i hembygden. Jag tror det ärspeciellt viktigt att ge de sominte bor på fastigheten informationom vad som händer hemmapå gården, om rågrannen skaavverka, markbereda eller någotannat där man kan samordnaarbetet.Vilka är dina finaste stunderi skogen?– Kanske en fredagskväll ijoggingspåret när solen är påväg ner och löpningen går bra,eller gärna en vacker dag medlingonplockning.6 VI SKOGSÄGARE 5/06

På väg över Sergels torg med skogen i tankarna.Karin Vestlund växte upp nära skogen i Övertängerby, dit hon gärna återvänder. Men i år hardet knappt blivit tid ens för lingonplockning, somannars är en favoritsysselsättning. Tidigare i höstasbörjade hon arbetet med utboägarna och börjanav oktober doktorspromoverades hon i Uppsala.VI SKOGSÄGARE 5/067

På väg in i mervärdessPOLITIKFörslaget till ny skogspolitik välkomnas avskogsnäringen men kritiseras av miljörörelsen.Av Pär FornlingÖverlämnandet av utredningen,efter 2,5 års arbete, blev liteavslaget. Den gamla regeringenhade gått och den nyainte tillträtt. Nu har i alla fallministern fått den i sin handoch det återstår att se vad somhänder.Grunderna från dagens politikligger kvar, men justeras.Det talas en hel del om produktioneni den nästan 900 sidortjocka trilogin ”Mervärdesskog”som Maggi Mikaelssonsutredning heter.Förslagen är i linje med vadsom presenterades i förra tidningen.SKOGSBRUKSPLAN bliråter obligatoriskt. År 2011 skaalla skogsfastigheter ha ”enplan över skogsmarken och hurden brukas”.Utredaren räknar med attSkogsstyrelsen kan underlättaplanarbetet genom uppgiftervia internet.De som i dag inte har en färskskogsbruksplan måste göra en”skogs- och miljöredovisning”(SMÖR). Det kravet föreslåsförsvinna 1 januari 2008.FRIVILLIGA avsättningartill naturvård begränsas på såsätt att de måste finnas med ien skogsbruksplan och där skade klassas NO (Naturvårdorörd) eller NS (Naturvårdskötsel).Det gör att en del av dagensavsättningar faller bort ur statistiken.Motivet är att staten lättareska kunna följa upp vad somavsätts frivilligt.Då det gäller mark för naturvårdi statens regi föreslås långaarrende som ett alternativ tillreservat.MILJÖMÅLET avspeglas idet som kallas ”Levande skogar”med mål om att avsättaytterligare 900 000 hektar tillnaturvård (jämfört med 1999)till år 2010.– Med nuvarande takt nårman inte fram förrän 2018, mendet tror jag man kan leva med.Det viktiga är riktningen ochatt ett arbete pågår, sade MaggiMikaelsson när utredningenpresenterades. Det väckte hårdkritik från miljöorganisationerna.BÖTER eller sanktionsavgifter,som det formellt kallas, ärpå gång.Den som avverkar utan tillstånd,förstör en fornlämning,eller något liknande får böta.Hur mycket föreslås Skogsstyrelsenutreda.Dagens rättsprocess är såkrånglig att det ofta inte blirnågra domslut alls.PRODUKTIONEN ska höjaspå olika sätt. I utredningen talasom att den kan öka med25–50 procent på 10–60 årssikt. Och detta redan med dagenslagstiftning.Några nya medel föreslåsinte, däremot talas välvilligtom att beskoga jordbruksmark,bättre plantor, gödsling, rensadiken och liknande.Skogsstyrelsen får i uppdragatt formulera ett tydligare målför produktionen. Det kan tänkasse ut på olika sätt:Hur många miljoner kubikmetersom ska avverkas, ellerett mål om hur stor tillväxtenska vara.Det finns redan sektorsmålom röjning, föryngringar ochliknande åtgärder. De kan bliännu mer detaljerade och kanskeomfatta hur många hektarsom ska gödslas (vilket utredningenföreslår) eller hur mångamil skogsdiken som ska rensas.Hur produktionsmålet utformasåterstår att se.Ett sätt att öka produktionenär att gödsla och intensivodlaen del arealer. Det får inget stödi utredningen om miljömåletblir underordnat på de ytor detgäller.Nästan klart! Nu återstår bara att dela ut och presentera den efterfrågadearbete för Maggi Mikaelsson tillsammans med sekreterarna Lotta Möller ochRÖJNINGSPLIKT blir detinte den här gången. Men utredarenverkar säker på att detkommer år 2010 om det interöjningsberget minskas väsentligt.Ett annat område där skogsägarnafår hård kritik är dengenerella hänsynen, vilkethandlar om att ta miljöhänsynvid avverkningar. Här bristerdet på en tredjedel av arealenhos privata skogsägare (hosbolagen är det betydligt bättre).Därför föreslås en rejäl rådgivningfrån Skogsstyrelsentillsammans med skogsägarföreningarna.VILTSKADOR är ett annatproblem som faller tillbaka påskogsbruket självt.– Det behövs en ordentligdiskussion med markägarnaom att man stjäl från sinabarnbarn, säger Maggi Mikaelssonmed syfte på hur kvaliténoch värdet av skogen betasbort.– Vi har tre gånger så mångaälgar per tusen hektar som iFinland. Nu är det en fråga omatt komma till skott (!) ochgöra något. Skogsstyrelsen kananvända paragraf fem i skogsvårdslagenoch tvinga framomplantering av en sönder betadtallföryngring.– Samhällsekonomiskt har viinte råd att ha den här skadefrekvensen.FJÄLLNÄRA, liksom svårföryngradskog innebär extratillstånd och krav för skogs-8 VI SKOGSÄGARE 5/06

kogenBetänkandet från skogsutredningen2004Grunden till alltI den så kallade portalparagrafenfångas hela skogspolitikenin:utredningen. Det har varit ett intensivtRoger Berggren.ägarna. Gränsdragningen äradministrativ och tar inte riktigthänsyn till klimat ellerbiologiska förhållanden.Därför föreslås en översyn avgränserna.– Klimatförändringar gördessutom att de ändras undertiden. När det växer gran påÅreskutan kan man undra vargränsen för det fjällnära går,säger Maggi Mikaelsson.IMPEDIMENTEN döps omtill lågproduktiv skogsmark,varav en del blir skyddad ochen del brukad.Det är en del i förslaget attändra hela skogsmarksbegreppet.– I dag är det ganska förvirrande.Exempelvis kallas produktivskogsmark inte längre”Skogen är en förnybar resursoch en nationell tillgång somskall skötas så att den uthålligtger en god avkastning och bidrartill medborgarnas välfärdsamtidigt som den biologiskamångfalden behålls. Vid skötselskall hänsyn tas även till andraintressen”.En förändring jämfört meddagens lag är att skogenframhålls som förnybar.produktiv när den hamnar ireservat.I internationella jämförelserkan det därför framstå som omSverige har betydligt mindreskogsmark skyddad för naturvård,men det bottnar i olikasätt att räkna.INTERNATIONELLT tyckerutredningen att svensk skogbehöver visa framfötterna.Därför föreslås två saker:Dels en handlingsplan hurman bör arbeta med de internationellafrågorna.Dels ett forum (med näringensparter) knutet till Näringsdepartementet.där de internationellafrågorna diskuteras.Fortsättning sid 10Konsten att sköta sin skognär tiden inte räcker till.Det har blivit allt vanligare att skogsägare inte hinnermed att själva jobba i skogen, vilket ofta beror på attde bor på annan ort, långt ifrån sina ägor.Många väljer därför att anlita oss för det viktigaföryngringsarbetet. Valda delar eller hela arbetet.Vi tar hand om markberedning, plantering, skyddmot snytbagge och vilt, röjning och återväxtinventering.Allt till fasta priser. Du väljer själv vad du villha hjälp med.Hör gärna av dig till oss så berättar vi mer omvåra skogsvårdstjänster och våra ”Återväxtpaket”.Tel 0582-68 69 70 www.skogsplantor.sePer Franzén, Säljare.VI SKOGSÄGARE 5/06 9

Fortsättning:På väg in…POLITIKGöran Enander,Skogsstyrelsen.Göran Enander, generaldirektör Skogsstyrelsen:”Det är ingen omtolkning i avvägningen mellanmiljö och produktion, vilket är bra.Vi delar uppfattningen att mycket kan görasinom dagens regelverk då det gäller produktionsfrågornaoch vi tillstyrker förslaget omsanktionsavgifter.Men förslaget om nytt skogsmarksbegreppmedför att en otydlighet ersätts med en annanoch det finns risk att det på sikt bedrivs skogsbrukpå impediment. Vi delar inte uppfattningenom miljömålet 2010, där måste visnabba upp tempot och agera för att inte låsastora arealer i långa utredningsprocesser”.Linda Hedlund, LRF Skogsägarna:”Det är en bra utredning som tar fasta påökad tillväxt i skogen och vårt behov av förnybarråvara. Hoppas den nya regeringen tar dettill sig. Jag tror vi klarar röjningarna utan pliktkrav,vi tror mer på incitament och frivillighet.Det är negativt att utredningen inte gått vidaremed en översyn av Skogsstyrelsen. Det är interimligt att så stora myndigheter styrs av enperson. Inte för att det är något fel på Enander,men frågan är principiell, myndigheten behöveren styrelse med befogenhet att fatta beslut istrategiska frågor”.Linda Hedlund, LRFSkogsägarna.Mikael Karlsson,Naturskyddsföreningen.Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningen:”Vi lutar mot att utredningen bör hamna ibyrålådan, på så sätt var det bra att den kommellan två regeringar. Den är produktionsfokuseradoch miljöanalyser saknas. Man underkännerriksdagens mål om levande skogar framtill år 2010. Vi tycker det bör skyndas på ochskogsägarna att få ersättning för inlöst mark.Genom förslagen öppnas för avverkning avimpediment och fjällskog. Det finns också brasaker, som att man lyfter fram sociala värden,men det mesta landar i produktionsförstärkningar.”Stefan Wirtén, Skogsindustrierna:”Utredningen ger oss förutsättningar att ökaproduktionen.Det är olyckligt att man inte tillstyrker intensivodling,det handlar om begränsade arealeroch ryms väl i den svenska modellen. Genomatt en del skog skyddas fullt ut bör vikunna bruka en annan del fullt ut.Vår utgångspunkt är att vi ska klara röjningskravetoch slippa röjningsplikt. Obligatoriskaskogsbruksplaner tror vi kan vara bra.Vi tror inte på ett virkesproduktionsmål. Detär marknadens parter, inte politikerna, som böravgöra hur mycket som avverkas. Det är bättreatt formulera ett tillväxtmål”.Stefan Wirtén,Skogsindustrierna.10 VI SKOGSÄGARE 5/06

Rädda skogen!Ett enda rådjur kan äta upp till 600 toppskott om dagen.cloco.sePå fyra dygn riskerar du alltså att bli av med 1 hektar.Stoppa viltbetningen! Vad viltbetning handlar om är ditt eget kapital– dina plantor måste helt enkelt skyddas. Att skydda nyplanteringar medviltavskräckningsmedel är lönsamt redan vid 5-7% betning av toppskotten.Viltbetningsskadorna består och därför är det viktigt att skydda nyplanteringarde två till tre första åren. Vinn kampen mot skadorna!Betning av toppskotten minskar tillväxten, gerupphov till dubbla stammar, sprötkvistar och beståendekvalitetsskador ända fram till slutavverkningen.S T O R A DJ U R – ST O R A SK A D O RViltbetningEtt enda rådjur kan äta 600 toppskott om dagen.På endast 4 dygn riskerar du a ltså att bli av med 1 ha.Älg och hjort äter ännu fler och då är plantan större.Nya PW Viltskydd • Terminal PW • Cervacol Extra • Cervaro lOavsett vilken av våra produkter du väljer, så är det alltid en mycket billigförsäkring och en lönsam åtgärd att skydda nyplanteringar mot viltbetningunder de första åren. Samtliga produkter från Interagro Skog får användas imiljöcertifierade skogar av envar utan krav på speciell utbildning.Rädda skogen från skador i miljardbelopp. Ta del av fakta kring våra produkter för skyddmot viltskador på www.interagroskog.se. Vi redovisar öppet alla fakta kring våra produkter.Det tycker vi att alla borde göra! Beställ också vår broschyr i behändigt fickformat.Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 | Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se | www.interagroskog.se

Nya möjligheter i kikaren”Våga prova nya saker”.Det råder Lizzy Malmenholt, som lederstudiecirklar i att utveckla skogsgården.För egen del lever hon som hon lär.Av Pär FornlingEn septemberdag för fyra årsedan stod Lizzy tillsammansmed fastighetsmäklaren pågårdsplanen framför den rödastugan i Graninge, några milfrån Sollefteå.– Du, jag har redan bestämtmig. Jag köper den här gården,sade hon innan de ens öppnatdörren till huset, eller gått överägorna.Utsikten över den glittrandeGraningesjön gjorde väl sitttill, men historien är märkligareän så.Då var hon tandläkare medegen praktik i Norrtälje utananknytning till vare sig skogsbrukeller den norrländskalandsbygden.I dag är Lizzy aktiv i Norrskogoch driver studiecirklarom att utveckla skogsgårdenmed nya affärer.– Många drömmer om skogen,men törs inte göra något åtdet. För egen del tycker jag manbör testa de flesta idéer manmår bra av. Det är bättre attvåga prova än att inte göra det.Blir det fel är det väl inte värreän att man får gå tillbaka.– Jag saknar ingenting av detgamla livet. Och vet du, jag trordet där med skogen finns i minagener, säger Lizzy på det därlite eftertänksamma sättet somvisar att hon funderat en hel delpå frågorna.VI SITTER i köket och talarom vägen in i skogsägarföreningen.– När jag kom hit visste jagingenting om det där, men villeförstås lära mig hur saker ochting fungerar. Jag såg att Norrskoghade studiecirklar förkvinnor som ville lära sig omsin skog Jag hoppade på ochblev väldigt väl mottagen. Studiecirkelnföljdes av kurser omatt lära sig röjsågen, att hanteramotorskogen genom kursen”Säker skog” och det ena gavdet andra.Lizzy blev invald i SBOrådetoch själv kursledare.– Det var lätt att sympatiseramed idén bakom föreningen, attsamarbeta och stödja de privataskogsägarna så att de fårut så mycket som möjligt av sittskogsinnehav. Det tar nogmånga till sig, bara vi når frammed budskapet.– Bästa sättet tror jag ärpersonliga kontakter, mångaorkar inte läsa all skriftliginformation, säger Lizzy ochtalar om vikten av att skaparelationer.De underlättas i sin tur omalla typer av skogsägare finnsrepresenterade bland de förtroendevaldai föreningen, så attalla kan känna igen sig.– Därför behövs fler yngreskogsägare och fler kvinnor iSBO-råden, tillsammans medäldre och erfarna skogsägare.KÖKET är behagligt ombonatpå ett lantligt vis, med vedspis,12 VI SKOGSÄGARE 5/06

AmmiAronssonoch LizzyMalmenholttestarfisket somär en delav erbjudandetomnaturturismiÅkroken.SKOGSGÅRDENEfter 30 år som tandläkarenjuter Lizzy Malmenholt avlivet som skogsägare.För några år sedan drev Ammi ochmaken Torbjörn Aronsson jordbruk medmjölkproduktion. Nu har Ammi en ateljé ikostallet, där de här ugglorna kommit till.Vid sidan av virket har skogsmarken meratt erbjuda.burkar, pappershögar ochpraktiska prylar.Väggbonaden med en älg påminnerom att jakten närmarsig.Lika naturligt som att köpaskog föll det sig att ta jägarexamenoch gå med i kyrkokören,vilket är en del av bygdensgemenskap.– På något sätt har jag haftskogsintresset med mig genomlivet. Att förverkliga det nere iNorrtälje var inte ekonomisktmöjligt, därför började jagspana efter skog i det här områdetoch är nu lycklig ägare till25 hektar i en härlig bygd!Ofta sätter jag mig bara ner påen stubbe och njuter av naturen.På köksbordet ligger en boken”Naturkraft” som handlarom naturens läkande effekter,vid sidan av studiepärmen omatt ”utveckla skogsgårdens affärer”med Tomas Mörsell,ordförande i Norra Skogsägarna,som huvudförfattare.– Vi har haft ett par studiecirklarmed ett 20-tal deltagareoch till hösten drar vi igångigen. Det blir väldigt livliga ochbra diskussioner.– När flera personer kommersamman kan man testa idéeroch inspirera varandra. Dessutombehövs ofta samarbete föratt det ska gå bra. Det gäller alltfrån bioenergi, till upplevelseturism,vilket varit två återkommandeämnen på cirklarnai Graninge.– Genom att vara flera styckenkan man marknadsföra ettsamlat utbud. Någon kanskehar övernattningsstugor, någonfiske, en annan naturstigar ochförsäljning av vildmarksprodukter.På så sätt kompletteraroch stärker verksamheternavarandra.Kurspärmen är en lång katalogmed möjligheter och exempelför att utveckla skogsgården.Allt från speciellskogsskötsel till förädling, energi,vindkraft, jakt, fiske ochannat med utgångspunkt frånskogen och marken.– Jag upplever en väldig kraftkring de här frågorna och detmåste till något mer som komplementtill det traditionellaskogsbruket för att landsbygdenska leva.FÖR EGEN del planerar Lizzyatt anlägga en meditationsstigi skogen och arbeta mednaturen som rehabilitering.– Redan som tandläkare utbildadejag mig i kinesisk medicin,vilket mer är en livsfilosofi.Det handlar om att hittasin väg, att man är öppen för demöjligheter som finns och hittaren balans mellan arbete ochvila. Att man ser sin plats inaturen.– Jag arbetar också med akupunkturoch smärtlindring genomlaser, vilket är ganska nytthär i landet. Det där hoppas jagkunna väva ihop till en verksamhet,kanske för utbrända,rullstolsbundna, anhöriga tilldrabbade, eller andra som behöverhämta krafter.Närmast väntar Lizzy på sinmångbruksplan från Norrskog,som visar hur hon kan kombineraskogsbruket med naturturismoch rekreation. Ett avvinterns projekt är att röja enmeditationsstig med olika rastplatserlängs sjön.Fortsättning sid 14VI SKOGSÄGARE 5/06 13

Fortsättning:Nya möjligheter…SKOGSGÅRDENBAKA TUNNBRÖD är ettannat projekt som hon testattillsammans med grannen någonmil bort, Ammi Aronssoni Åkroken.– Vi tog emot grupper av besökare,berättade om baket ochsålde bröd. Det tror jag vi kanutveckla mer, säger Lizzy.Vi träffar Ammi i verk staden,där mjölkkorna flyttade ut förett antal år sedan. Nu gör honkonsthantverk och är i full färdmed att montera ett par ugglori fårskinn på en gren.– Man får vara lite mångsysslareför att klara sig på ensådan här gård, säger hon ochberättar om naturstigar, svampplockning,fiskekort, bär ochsyltkok.Dessutom röker Ammi älgkött,bäver och jagar skogsfågelsom hon säljer tillsammansmed de andra delikatessernafrån skogen.– Jag gick kursen om attutveckla skogsgården, vilketvar bra. Det är inspirerande ochnyttigt att höra om andraserfarenheter, säger Ammi,På gården säljs både sylt och fågel.som hållit på ett tag.Vad har hon då för råd tillandra som funderar i liknandebanor?– Man ska inte vara rädd attförsöka, däremot börja frånbörjan och inte skynda för fortutan bygga upp verksamhetensakta men säkert.Vi går ner mot Bastusjön,förbi en jättestor bäverhyddaoch Ammi hittar säsongens förstasmörsopp. Båten, som mankan hyra tillsammans med fiskekort,glider stilla ut.Den omgivande skogen avspeglarsig i vattnet till en symboliskhelhetsbild av skogsgården.Efter att ha träffat Torbjörn Aronsson lämnade Ammi Stockholm ochflyttade till Åkroken. ”Kanske är det lite lättare att se nya möjligheter närman kommer utifrån”, säger hon.Gödsling– Lönsammaste åtgärden i din skog!Kalkyl 3Producera virkeför 150 kr/m 3 ,sälj för 300!Genom att gödsla dina lämpliga skogsbeståndkan du producera virke för ca 150kr/m 3 . Rotvärdet för detta virke är normaltca 300 kr/m 3 !Skogens Gödslings ABhar under 30 års tidmed sin egenutvecklademetod SG-systemet ®gödslat mer än250 000 ha åt Sverigesskogsägare – storabolag såväl som enskildaskogsägare.Du kan enkelt och smidigt få din skoggödslad på bästa sätt genom att användaSG-systemet. Du får då ett komplett paketinnefattande hela kedjan från rådgivning tillmarkburen gödsling med specialutrustningoch slutligen GPS-baserad dokumentation.Fler kalkyler och ytterligare information omSG-systemet finns på:www.sg-systemet.comSG-systemetSkogens Gödslings ABTel. 0418-765 00www.sg-systemet.com14 VI SKOGSÄGARE 5/06

Släktträd till salu!Vi säljer delar av vårt skogsinnehav. Du som äger skog, eller bor i glesbygd,har en unik möjlighet att köpa mark och ge dina kommande generationerfastare rötter i skogen.Är du intresserad av att köpa skogsmark, ring Sveaskogs kundcentertel 0771-787 100 eller gå in på www.sveaskog.se

Sven-Åke Hannevind har självmonterat det lilla vindkraftverketi en mast på husknuten.Han var lite fundersam överljudet men kan konstatera attdet knappt är hörbart.Foto: Pär Fornling16 VI SKOGSÄGARE 5/06

Med vinden i ryggenVindkraft i liten skala är en enkel lösning för atthålla nere energikostnaderna och skydda sigmot elavbrott – förutsatt att det blåser.Av Pär FornlingHuvudspåret för svensk vindkraftgår mot allt större och effektivareanläggningar, menSven-Åke Hannevind har gåttden andra vägen och utvecklatsmåskalig teknik för enskildafastigheter.– Jag är nästan lite överrumpladöver intresset, berättar hani mitt i en typiskt hektisk arbetsdag.Den börjar med att söka personaltill verkstaden i Kristianstadoch avrundas med att förpackatvå små vindkraftverksom går med lastbil till beställarna.– De sätter upp dem själva,vilket är vanligast. Det här äringet komplicerat, säger han ochfår det att låta väldigt enkelt.– När du rest kraftverket ärdet bara att ansluta elkabeln tillen vanlig trefashandske var somhelst på din sida elmätaren. Därefterär produktionen igång.DET MINSTA kraftverkethar sex vingar med en diameterunder två meter, därmedkrävs inte något bygglov.Ett krav är dock att avståndettill grannen måste vara längreän mastens längd. (Om verketblåser omkull ska den falla påden egna tomten).När det är bra vind levererarverket 2,2 kW, vilket med etthyfsat bra läge ger en årsproduktionkring 4 000 kWh perår.Ett hus med värmepumparkanske förbrukar 10 000 kWhper år. Verket räcker alltså intefullt ut, men ger ett bidrag.I första hand nyttjas den egnaelen, vad som därutöver behövsköps som vanligt från elleverantören.– Det där är inget man behöverfundera på, utan det fungerarautomatiskt. Har jag ettelement som drar 4 000 wattoch vindkraftverket levererar2 000 köper jag till ytterligare2 000 watt, konstaterar Sven-Åke Hannevind.Om verket producerar mer elän den egna förbrukningen gåröverskottet ut på nätet. Manbjuder alltså elleverantören påelström.Det finns möjlighet att säljael, men det är knappast aktuelltnär det gäller de minsta vindkraftverken.FÖR DE STÖRRE verken ärdet annorlunda.– Vårt största verk är på 45kW och har en beräknad produktionpå över 100 000 kWhper år. Intresset för de anläggningarnafinns främst hosskogsägare och lantbrukaresom planerar att också sälja el.– Tekniskt är det inga problem.Elbolagen är numeraskyldiga att köpa att köpa elfrån mindre leverantörer. Idagsläget betalar Vattenfall ochEon 60 öre per kWh. Det kräverett speciellt abonnemang somkostar kring 3 700 kronor omåret och två olika elmätare, enför elen du säljer och en mätareför det du köper.Den som har ett vindkraftverkpå skogsgården och envilla i stan kan dessutom bytatill sig elöverskottet från skogsgården.Om vindkraftverket exempelvislevererar 10 000 kWh tilldet allmänna elnätet är det möjligtatt köpa lika mycket el tillvillan för 60 öre per kWh.ELAVBROTTEN efter stormarär ett argument som fårmånga på landet att skaffaegen försörjning, där vindkraftkan ge viss hjälp.Normalt sett bryts all elproduktionvid ledningsbrott avsäkerhetsskäl. De som arbetarmed elledningarna ska inte riskeraatt få ström bakvägen.Men Sven-Åke Hannevindhar konstruerat en system somförst bryter bort elen från nätetoch därefter bara försörjer denegna fastigheten.Förutsättningen är förstås attArrendera ut mark till vindkraftverkFör markägare kan vindkraft i större skala bli en bra affär i dubbelbemärkelse.Ett första steg är att arrendera ut mark till kraftverk. Den som vill taett steg till kan själv bygga och driva ett verk, eller gå in somdelägare.Nyligen avslöjade Södras vd, Leif Brodén, att föreningen funderar påatt bygga vindkraft i anslutning till massabruken.Företaget har både lämplig mark och är vana att hantera den typenav miljötillstånd som krävs.– Vi räknar med att investeringen ger en avkastning på 10 procent,säger Leif Brodén.Även om en jättekoncern som Södra är i särställning säger det ändånågot om lönsamheten med dagens spelregler.Den begränsande faktorn är att hitta lämplig mark för att resavindkraftverken, ofta faller det på tillståndsprövningen.– Markägare med bra lägen har en möjlighet att hitta nya inkomster,säger Örjan Hedblom på Svensk Vindkraftförening.Han berättar att arrendeavtalen oftast löper på 20–25 år och germarkägaren 3–4 procent av intäkterna från vindkraften.– För de nya verken som sätts upp kan det ge 90 000 kronor omåret i arrende för ett enda verk. Byggs några stycken på sammaplats blir det en betydande årsinkomst.Örjan Hedblom räknar då med ett verk på 2 000 kW, vilket hållerpå att bli en vanlig storlek. På ett bra läge bör det producera 5miljoner kWh om året.Om elen säljs för 60 öre blir det en årsinkomst på 3 miljonerkronor.Totalkostnaden för att bygga ett verk i den klassen är kring 25 miljonerkronor.Nu är det förstås rätt hårda krav på lokaliseringen. Dels ska det varaöppna blåsiga lägen, dels ska det inte störa några grannar.En första koll kan vara att kontakta Enercon eller Vestas som säljerstorskaliga vindkraftverk. Med hjälp av koordinatorer kan de göra enförsta test på en vindkarta, utan att ens besöka platsen.Dessutom kan tillståndsprövning bli en långdragen process, ävenden är tänkt att gå lite fortare genom att kommunerna i framtidenfår ge tillstånd för verk under 2 000 kW. Annars gäller länsstyrelsensmiljöprövning.Ofta drivs vindkraftverk som ekonomiska föreningar med fleradelägare.– Vi har många exempel där markägaren valt att investera och självkanske äga halva vindkraftverket medan den ekonomiska föreningenäger andra halvan, berättar Örjan Hedblom.det blåser. Om den egna eleninte räcker till allt går det att haautomatiska prioriteringar; atti första hand försörja frys ochkyl, därefter vissa element, eluttageller vad som bedömsviktigast.– Många som hör av sig är såilskna på elbolagen att de helstvill kapa ledningarna, men riktigtså enkelt är det inte. Menman kan i alla fall bli lite meroberoende, konstaterar Sven-Åke Hannevind.Det minsta vindkraftverketkostar kring 25 000 kronor.Med ett elpris på 1 krona perkWh betalar det sig på ungefär7 år om elproduktionen är4 000 kWh om året, förutsattatt allt fungerar problemfritt.Blåser det mindre tar det längretid och mer går det snabbare.Därutöver finns ett antal modeller,upp till det största verketsom kostar 175 000 kronor.Med bra förutsättningar ger det100 000 kWh per år.Till det kommer en mast attmontera kraftverket på. Manbör upp över trädtopparna föratt dra full nytta av vinden.TIPS:Läs mer på www.svensk-vindkraft.org, en intresseförening för vindkraft somockså ger råd och bistår med juridisk hjälp. Titta även på www.cvi.se högskolanpå Gotland har massor av vindkraftsinformation.ENERGIVI SKOGSÄGARE 5/0617

NYHETERAngrepp av barkborrehotar bli än värre 2007Lagen skärps och skogsägarnamanas att agera föratt bromsa en förödandeangreppsvåg av barkborrarnästa år.Fällorna som använts för attinventera barkborrarna har blivitoroväckande välfyllda.Orkanen Gudrun lade upp ettsmörgåsbord för barkborrarnaoch vädret har gynnat insekterna.Enligt Skogsstyrelsens ochSödras inventeringar har enmiljon kubikmeter ståendeskog angripits och nu gäller detatt få bort träden.Det är den varma sommarenmed svår torka i sydöstra Sverigesom medfört en väldigtsnabb ökning av antalet granbarkborrar.Det innebär att både den förstaoch andra generationengranbarkborrar har hunnit svärmaunder sommaren. Samtidigthar torkan försvagat trädensmotståndskraft. Eftersom angripnaträd är svåra att hitta sålänge kronan är grön är det förstunder hösten som angreppenstotala omfattning visat sig.– Vi befinner oss redan nu ien situation som under normalaväderförhållanden hadeuppkommit först år 2007 ellersenare. En mycket viktig faktorinför nästa år är om den nyagenerationen granbarkborrarhinner utvecklas färdigt ochhur stor andel som övervintrari träden, säger Jörgen Ringagårdpå Skogsstyrelsen.Skogsstyrelsen kommer attutarbeta en handlingsplan föråtgärder inför år 2007 och räknarmed att skärpta skyddsföreskrifteri skogsvårdslagen.Ungefär hälften av angreppenfinns hos Södras medlemmaroch i somras drog bekämpningav granbarkborren igångmed full kraft.Det gäller att söka upp ochavverka skadade träd. Därigenomminskar risken för fortsattaskador på skogen, ochvirkesvärden kan räddas.– Vi bedömer att åtminstonehälften av den skadade volymenkommer att ha avverkatsoch körts bort från skogen föreoktober månads utgång och vihar skapat ett speciellt sortimentför prissättning av ”insektstimmer”,säger Södrasskogsvårdschef Göran Örlander.Han betonar att risken förfortsatta och ökande angreppär stor under nästa år och därförmåste barkborren bekämpasmed största kraft.– Nästa år är det viktigt atthela skogsnäringen, inklusiveSkogsstyrelsen, samlas kringen gemensam strategi för attbekämpa granbarkborren. Detär bråttom eftersom förberedelserkrävs för att bekämpningenska bli effektiv.I normala fall angrips100 000 kubikmeter i området,nu är det alltså 10 gånger såmycket. Vad det hela landaråterstår att se. Nya prognoserär på gång, men Jörgen Ringagårdräknar redan nu med attdet blir mer än de 2–4 miljonerkubikmeter som tidigarenämnts fram till år 2009.Inför vintern går insekternaner i marken, därefter måstejakten på granbarkborrarnavänta till våren. Normalt angripssjuka och nyfällda träd,men när barkborrarna blir tillräckligtmånga orkar inte defriska träden försvara sig.18 VI SKOGSÄGARE 5/06

NÄRINGSPOLITIKHet skogspolitisk höstJag har fått förmånen att skrivaom aktuell näringspolitik, och detkänns extra roligt att börja nu, närintresset för skogsbrukets möjligheterär så stort.Det visar sig i statsministernsoljekommission (som lämnades i juni),Maggi Mikaelssons skogsutredningoch i valrörelsen där politikerna varitlyhörda för våra frågor.■ ■ ■Bäst av allt är att vi är med och svararupp mot förväntningarna.Vårt gemensamma LRF-projektKraftsamling-Skog ligger i startgroparna.Med det kan vi visa att vimenar allvar med att öka tillväxten i desvenska skogarna. LRF satsar 18miljoner under fyra år och skogsägarföreningarnalägger till mera än så i ettstort projekt för att utveckla en dialogmed skogsägare i hela landet medinformation, riktad rådgivning ochkompetensutveckling. Syftet är ökadlönsamhet för skogs gården genom attmed nya och nygamla (återanvända!)metoder öka produktionen.Det nya landsbygdsutvecklingsprogrammet(LBU) innehåller delarsom bör kunna vara med och finansieravåra satsningar. Men för att få del av depengarna måste alla hjälpa till! LBUutgår främst från den enskildaföretagaren. Centralt kan vi hjälpa tillatt påverka förutsättningarna, men senblir det upp till enskilda skogsägare attsöka medel för att kunna vara med ochdela på kakan.■ ■ ■Från EU kommer också positivasignaler. Kommissionens nyahandlingsplan för skog ger ökadeförutsättningar för att skogsfrågornaoch skogsnäringen ska få genomslag ialla politikområden som rör skogen.Skogsbruket påverkas av bland annattransport-, miljö-, handels- ochenergipolitik. HandlingsplanensAktuellt just nu30 september LRF lämnade remissyttrande på Jakt- och fiskeutredningen ochGränsdragningskommissionen.3 oktober Skogsutredningen blev offentlig.HöstenRegeringskansliet sliter fortfarande med fördelningen av medel inomLandsbygdsutvecklingsprogrammet, som ska starta 2007.HöstenGenomförandearbetet av vattendirektivet tar fart, med att fastställabedömningsgrunder, klassa våra vatten och tillsätta vattenråd.HöstenEnergifrågorna – särskilt bioenergi – står högt på dagordningen bådei Sverige och i EU.7 december Möts Skogsstyrelsens sektorsråd nästa gång. Och då presenterasbland annat Skogsstyrelsens tankar om uppföljningen av miljömåls -arbetet, inklusive förslag till nya mål 2010.15 december Lämnas konsekvensanalysen av kilometerskatter, gjord av SIKA ochITPS, till regeringen.December? Behandlas EU:s handlingsplan för skog av jordbruksministrarna.tyngdpunkt ligger på samordning, ochdär finns även förslag om konsekvensbedömningarav EU-beslut. Det kanbehövas. Vi har många exempel på EUbeslutsom fått oväntade konsekvensernär dom ska genomföras i praktiken.Vattendirektivet är ett aktuellt exempel.Transportpolitiken med kilometerskattenett annat. Handlingsplanenkommer att behandlas under hösten.LRF Skogsägarna har haft den påremiss och vi hoppas att särskilt dedelar som rör samordning får etttillräckligt starkt stöd för att ge avtrycki EU-arbetet framöver.■ ■ ■Men alla är inte lika optimistiska somvi. När jag skriver detta har jag justkommit hem från ett internationelltskogsägarmöte i Finland. Och denoptimism och framtidstro som jagkänner och som jag tycker vi har allanledning att känna tycks inte finnas iandra delar av världen, som Australienoch Nordamerika. Det finns en oro förbåde förutsättningarna för att bedrivaskogsbruk och möjligheten tillavsättning av produkterna. Enförklaring är nog att intresset förbioenergi inte har blivit lika stort iandra delar avvärlden än. Mendet kommer säkert,så låt oss odla, ochsprida, våra tankarom goda framtidsutsikterför familjeskogsbruket.Linda Hedlund,LRF Skogsägarna20 VI SKOGSÄGARE 5/06

Välj 941 och tapole position*Marknadens största och starkaste skördare ger dig tydliga fördelar. Detta röda kraftpaket förenarkraft med lönsam intelligens och ger dig högre produktivitet än någon annan skördare påmarknaden. Dessutom är förarkomforten helt i en klass för sig. Rymlig med god ergonomi och storluftmängd. Perfekt sikt med runtomsvängande och nivellerande hytt. Prova själv, och bli en vinnare.Ingår i Komatsukoncernen*Köper du en Valmet 941 innan 31 oktober får du dessutom ett verkligt specialpris på vår resa tillen formel 1-tävling någonstans i Europa under 2007.www.sweloghb.com

SKOGSVÅRDKostnaderna för gödsling kan hållas nere genom att grannar samverkar. Exemeplvis kan man hyra in maskinerna tillsammans.Pengar att tjänapå skogsgödslingVäl utförd skogsgödsling av lämpliga beståndger en obeskattad, årlig förräntning på 10–20procent på investerat kapital!Av Folke Pettersson, SkogforskGödsling kan således vara enintressant åtgärd för den privateskogsägaren som vill förbättraekonomin i sitt skogsbruk.Ett hinder för skogsägare iGötaland är att Skogsstyrelsenavråder från gödsling i dennalandsdel. En översyn av Skogsstyrelsensallmänna gödslingsrådär dock ”på gång”.När nu mycket handlar om attfå mer råvara, inte minst tillenergi, talar ännu mer för gödsling.Det är den enda åtgärden somökar avverkningsmöjligheternapå kort sikt (10–20 år). Som enföljd av utvecklingen har skogsgödslingennu fått en ny vår hosde större skogsföretagen.Men trots den goda lönsamhetenhar det gödslats mycketlite i familjeskogsbruket alltsedan skogsgödslingen startadei början på 1960-talet. Det berorförmodligen till viss del påkunskapsbrist, exempelvis harvarken skogägarföreningar ellerde dåvarande skogsvårdsstyrelsernaarbetat med gödslingsrådgivning.Numera hardock gödsling prioriterats upphos skogsägarföreningarna,varför medlemmen nu kan fågoda råd.DET ÄR ingen egentlig skillnadmellan att gödsla i skogenoch att gödsla på åkern eller iden egna trädgården. Man tillförnäringsämnen för att detska växa bättre. Skogsgödslingutförs på fastmarksjordar, ochnästan utan undantag är det dåkväve som är det tillväxtbegränsandenäringsämnet. Närman tillför kväve bygger trädenupp sin barrmassa, det blirbåde fler och större barr. Denstörre fotosyntesapparaten göratt solenergin kan utnyttjasbättre, vilket ger ökad vedbildning.Tillväxteffekten avskogsgödsling med standardgivan150 kilo kväve per hektarblir 13–20 skogskubikmeterper ha under en varaktighetsperiodpå 8–10 år.KOSTNADEN för en gödsling(150 kilo kväve per hektar)är ungefär 2 500 kr perhektar om man anlitar en en-22 VI SKOGSÄGARE 5/06

treprenör. Denna kostnad utgörsav gödselmedel (60–65procent ), spridning (30 procent)och transporter (5–10procent). Gödslingskostnadenär avdragsgill i deklarationen.Skogsgödsling är en investeringoch kostnaden bör såledesräntebelastas i en ekonomiskkalkyl. (Detta till skillnad motstorskogsbruket, där man undervissa förutsättningar kan hanterakostnaden utan räntebelastning,genom att omedelbartöka avverkningarna i andra bestånd).Tiden till dess att vinsten kanrealiseras har ett avgörande inflytandepå investeringens lönsamhet.För familjeskogsbruketkan det därför bli aktuellt attgödsla under slutet av omloppstiden,förslagsvis som en engångsgödsling8–10 år föreplanerad slutavverkning.Ekonomisk kalkyl för skogsgödslingIntäkterna ökar på två sätt. En gödsling ger inte bara en ökad volym.Träden blir också grövre, vilket medför att värdet per kubikmeterökar på hela det stående virkesförrådet.Av gödslingsintäkten i äldre bestånd brukar normalt 55–70 procentutgöras av volymeffekten och 30–45 procent av dimensionseffekten.Ett typiskt exempel på en ekonomisk kalkyl kan se ut så här:Intäkt på grund avvolymeffekt:Intäkt på grund avdimensions effekt:Total intäkt:Gödslingskostnad:16 m 3 sk/ha x 300 kr/m 3sk = 4 800 kr/ha2 500 kr/ha7 300 kr/ha2 500 kr/haFörutsatt att gödslingen utförs 8 år före slutavverkning, samt attvirkespriserna och avverkningskostnaderna följer inflationen,motsvarar detta en årlig, obeskattad realränta på drygt 14 procent.Denna förräntning kan jämföras med den inflationsutsatta ränta somman får på sina skogskontomedel, vilken är betydligt lägre.BARRBESTÅND som ärfriska och välslutna, samt harbra kvalitet, är utmärkta gödslingsobjekt.Volymtillväxteffekternaav gödsling blir tämligenlika inom ett brett spektrumav boniteter. Rotvärdetper kubikmeter är därför enviktig faktor vid valet av objekt.Man bör inte välja beståndsom är bördigare än G30eller svagare än T16. Den övregränsen är biologiskt betingad,tillväxteffekterna kan bli svagaeller kan i värsta fall utebli påde allra bördigaste markerna.Den nedre gränsen är satt avekonomiska skäl (måttliga tillväxteffekteroch förhållandevislåga rotvärden per kubikmeter).Förutom ett bra beståndsvalär det viktigt medgod planering och en väl genomfördspridning av gödselmedlet.DEN SJÄLVVERKSAMMEskogsägaren som har braskogsgödslingskunskaper kangödsla i egen regi med traktorburencentrifugalspridare. Ärterrängen besvärlig kan mansprida för hand, helst med enlätt aluminiumskyffel, ungefärsom vid sandning. För de allraflesta skogsägare torde dockett anlitande av en entreprenörvara det som kan komma i fråga.I regel krävs att ett antalskogsägare inom ett geografisktbegränsat område gårsamman för att kunna skapaett tillräckligt stort gödslingsunderlagför entreprenören.Här torde skogsägarföreningarnaha en viktig, samordnanderoll att fylla.VI VET nog mer om miljöeffekterav skogsgödsling än vadvi vet om någon annan skogligåtgärd. Skogsgödsling måstebetecknas som en förhållandevisharmlös verksamhet, ochutförd enligt gällande råd verkarden:• Inte hota markens naturligaprocesser och markens långsiktigaproduktionsförmåga:• Inte skada andra ekosystem:• Inte hota den biologiskamångfaldenEn viktig, positiv miljöaspektär att energiinnehållet i detframgödslade virket är 12–17Fortsättning sid 24VI SKOGSÄGARE 5/0623

SKOGSVÅRDFortsättning:Pengar att…gånger högre än den energi somkrävs för att producera, transporteraoch sprida gödselmedleti skogen.MYNDIGHETEN är på vägatt mjuka upp sin syn på gödsling. I Skogsstyrelsens allmännaråd för kvävegödsling från1991 behandlas saker somspridningstidpunkt, beståndsval,ogödslade skyddszoneroch totalgiva under en omloppstid.Ett centralt råd är attingen kvävegödsling bör ske iGötaland.Bakgrunden till detta ställningstagandevar farhågor omnegativa effekter på miljön tillföljd av nedfallet av kväve vialuftföroreningar. Senare årsforskning har visat att markentål mer kväve än vad som angettsi många larmrapporter,och betydligt mer än vad somtillförs vid normal skogsgödsling.Farhågorna om en allmänkvävemättnad och omfattandekväveutlakning till vattendragenhar också visat sig varastarkt överdrivna.En ytterligare aspekt påskogsgödsling i södra Sverigeär att vi i dag har ett mycketstort uttag av skogsbränsle efterslutavverkning i denna landsdel.De här så kallade grotuttagenmedför ett extra uttag avkväve från skogsmarken på istorleksordningen 200–400kilo kväve per hektar, alltsåmer än vad som skulle tillförasvid en engångsgödsling. Hursom helst, Skogsstyrelsen genomförnu en översyn av sinagödslingsråd, och någon gångi början på nästa år får vi seresultatet av detta arbete.TIPS:På Skogforsks hemsida(www.skogforsk.se) kan man beställaen handledning om skogsgödsling.Här finns också länkar till Kunskapdirekt. Där finns ett kalkylprogrammed vars hjälp man kan räkna uttillväxteffekter och lönsamhet vidskogsgödsling i sina egna bestånd.Knappa in www.kunskapdirekt.seoch leta upp ”Gödslingskalkyl” underfliken ”Verktyg”.Potensmedel till plantornaEtt nytt gödselmedeltestas på plantskolornamed goda resultat. Kanskekan kroppsbyggare ochskogen få näring frånsamma burk!Av Pär FornlingDet handlar om arginin, enaminosyra och en av byggstenarnai proteiner. Medletingår i en del preparat förkroppsbyggare, hälsomedel,en variant av viagra (!) och annanmedicinsk användning.Därifrån är steget till skogenfaktiskt inte så långt.VANLIGA gödselmedel (ammoniumoch nitrat) är oorganiska.Träden tar upp en del av kvävet,men en hel del läcker ut. Ivanlig skogsmark behöver detinte vara ett problem, där finnsmycket annat som fångar uppkvävet, men på plantskolor ärdet annorlunda.– En studie för ett antal årsedan visade att över 50–85procent av kvävet rann rakt igenomsystemet på plantskolorna.Det fick oss att börja titta på detvi kallar organiskt kväve i formav aminosyror. Där blev argininett ganska självklart val.Det är en bra förpackning avkväve som gör att näringenhamnar i växten och inte igrundvattnet, berättar professorTorgny Näsholm.Tester på flera plantskolor hargett goda resultat, vilket ocksåbekräftats i en doktorsavhandlingav Jonas Öhlund.I något exempel har manhalverat kvävet jämfört medkonventionell gödning ochändå fått minst lika bra tillväxt.Vanlig planta.ARGININ är med andra ordett effektivare gödselmedel,mer kväve kommer tillnytta och plantorna har dessutomvisat sig bli friskare.Torgny Näsholm förklararskillnaden:– I vanliga fall består gödselmedletav en blandning av nitratoch ammonium. Nitratethar en negativ elektrisk laddningvilket gör att en stor delläcker ut. Arginin däremot ärpositivt laddat och binds starkaretill jorden eller torven.Dessutom tar växterna snabbtupp medlet.Det stora frågetecknet ärkostnaden.– Torrvikten för en litenplanta är bara ett par gram, vilketgör att merkostnaden påplantskolan bör bli ganska marginell.Men att tänka sig vanligskogsgödsling är en helt annansak, då handlar det om ton istället för gram. I dagsläget ärdet inte realistiskt.I VINDELNS försöksparkgörs visserligen försök därungskog gödslas med arginin,men nu handlar det om att fåfram en kommersiell produktför plantskolorna. Det görs genombioteknikföretagetSweTree Technologies, medprofessor Ove Nilsson som enArgingödslad planta.Plantkassetten till höger har behandlats med arginin, vilket gett hälften såmycket kväve jämfört med den konventionellt gödslade plantkasetten tillvänster.av drivkrafterna (se Vi Skogsägarenr 4-06).Han räknar med att priset påsikt kan sänkas.– Det arginin som används idag i plantskoleförsöken är aven väldigt hög renhet, godkändför mänsklig konsumtion. Naturligtvisonödigt höga krav förskogsbruk. Det bör alltså gå attfå ned kostnaden ordentligtmed en mindre omfattandereningsprocess. Om man dessutomökar efterfrågan dramatisktkommer säkert någon ellernågra tillverkare att bygga speciellatillverkningslinjer fördenna typ av lågupprenad argininoch därmed pressas prisetytterligare. Men vi har i dagingen aning om var priset kanlanda, och det är också alldelesför tidigt att säga vilka givorsom måste ges i skogen, sägerOve Nilsson.Kanske kommer medlet förplantskolor ut på marknadenredan nästa år, vilket är ett årtidigare än de ursprungliga planerna.24 VI SKOGSÄGARE 5/06

NYHETEREn bekymrad Thomas Granberg.Miljonförlusterefter tallstekelnEtt massivt angrepp avden röda tallstekeln harödelagt väldiga arealernorr om Kalix.Totalt handlar det om ungefär10 000 hektar.– Vi räknar med att angreppenkostar skogsägarna mellan15 och 20 miljoner kronor, sägerThomas Granberg, inspektorvid norra Skogsägarna.Det är en obehagligt overkligkänsla att gå runt i de angripaskogarna. Det första som slårbesökaren är att det är mycketljusare än normalt och tittarman närmre på tallarna serman att det myllrar av larversom håller på att tugga i sigbarren.Nu måste mycket skog avverkasi förtid.– Då det gäller yngre växandeskog är inte så mycket attgöra. Då får man räkna med atttillväxten blir eftersatt deFoto: Torbjörn Espingnärmsta 10 åren, innan trädenhunnit återhämta sig. Då detgäller äldre bestånd som manändå tänkt avverka är minrekommendation att göra detnu, risken är annars att trädendör. Angreppen i sig är allvarligaoch kan leda till sekundärangreppav torka eller märgborre,säger ThomasGranberg.I år har larverna slutat sinahärjningar, men frågan är hurdet går nästa år. Enligt forskarnakrävs ett par år medmycket gynnsamma förhållandenför att tallstekeln ska förökasig på det här sättet. Oron äratt det kommer ytterligare ettgynnsamt år.Det normala är annars attnågon parasit sätter stopp förhärjningarna.Årets angrepp började iMjöträsk och spred sig 1,5 milpå någon månad med hjälp avsydvästliga vindar.Många nya pelletseldareFörsäljningen av villapellets drygt 350 000 ton villapellets.ökade med 72 procent under Mellan åren 2003 och 2005första halvåret, jämfört med ökade antalet sålda pelletsbrännareför villauppvärmning frånsamma period förra året. Detvisar försäljningsstatistik från 7 700 till 19 000 enheter per år,PIR (Pelletsindustrins riksförbund).Ökningen motsvararen ökning med nästan 150 procent.Ny utbildning för blivande förareVoxnadalens gymnasiumkomvuxutbildning med riksrekrytering.i Edsbyn har fått klar-tecken från regeringen att fåbörja en skogsmaskintekniskDet betyder att skolan äröppen för elever från hela landet.HETER NUSAMMA En imponerande HÖGAblandning avPRESTANDA,hästkrafter, vridmomentochLÄTTAREATT UTTALA kontroll!KLASSLEDANDEFYRHJULINGARFÖR ARBETE, FRITID& NÖJE. PÅ VÄG &I TERRÄNG.DISTRIBUTÖR I SVERIGE: BRP SWEDEN ABbrp.com© 2006 Bombardier Recreational Products Inc. (BRP). ® and the BRP logo are trademarks of BRPor its affiliates. BRP reserves the right at any time to discontinue or change specifications,prices, designs, features, models or equipment without incurring obligation.NÄRMASTE ÅTERFÖRSÄLJARE, SE BRP.COM ELLER RING 090-17 28 20VI SKOGSÄGARE 5/06 25

FORSKNINGStora plantor vinner med tidenVill du snabbt få upp enböljande ungskog medgran ska du plantera storaplugg- eller barrotsplantor.De större planttyper som finnspå marknaden ger ett försprångpå några år jämfört med småtäckrot- eller barrotplantor.Det visar i alla fall de försöki Småland som Skogforsk gjorttillsammans med SvenskaSkogsplantor. Där hade den nyatypen av pluggplantor (mednamnet Teplus eller Pluggplus)och stora barrotsplantor nåttungskogsgränsen (1,3 meter)efter 4–5 år, medan små barrotochtäckrotsplantor inte ensnått en meter efter 6 år.Pluggplantan kan sägas varaen hybrid mellan täckrot- ochbarrotsplantan.Den är sådd i en täckrotsbehållareoch omskolad till frilanddär den fått växa som barrotsplanta.En pluggplusplantakan vara stor som en barrotsplantatrots att den är odladkortare tid.Vi har ökat produktionenefter stormen Gudruns framfartDet finns fortfarande plantor kvar!Hör av Dig nu för beställning av plantortill hösten -06 eller våren -07!Ramlösa Plantskolamail@ramlosaplant.se042 – 15 0900 www.ramlosaplant.seFÖRSÖKEN anlades för attse hur den nya planttypen klararsig på bördiga marker isödra Sverige.– Täckrotsplantorna hadeden snabbaste tillväxten förstaoch andra säsongen, berättarSten Nordlund som ansvaradeför försöken. Särskilt barrotsplantornavar långsamma i början.Men efter ett par år hadede stora barrotsplantorna gåttom täckrotsplantorna och sedangått upp i topp tillsammansmed pluggplantorna.– Och det verkar som om tillväxtskillnadernahåller i sig. Iett av försöken har vi följt plantornai 9 år. Där var de storaplanttyperna över metern högreän de små täckrotsplantorna.EN FRÅGA för studien varhur mycket mer det kostar attplantera stora plantor.Planteringstiden visade sigvara cirka 30 procent kortareför täckrotsplantorna, somplanterades med rör, än för destora planttyperna, som sattesmed hink och hacka.– Det kostade upp till 2 000Sten Nordlund i en granungskog.kronor mer per hektar att sättastora pluggplantor jämfört medsmå täckrotsplantor, säger StenNordlund. Då har vi räknatbåde med högre plantpriser ochen lägre prestation.FÖR DEN skogsägare sominte vill lägga så mycket pengarpå föryngringen konstaterarhan att vanliga täckrotsplantorär ett bra alternativ. De har enacceptabel överlevnad, förutsattatt de behandlats mot snytbagge,men de kommer någraår efter i utvecklingen.Teplusplantorna verkar alltsåmycket lovande, enligt studien.Men Sten Nordlund vill ändålämna en liten brasklapp omplantornas stabilitet.– Vid den senaste inventeringenbedömde vi hur ”vingliga”plantorna var, och resultatenkommer att presenterasunder vintern.Förbered vägen inför vinternSveriges har 28 000 mil enskildavägnät som kräver underhåll.En hjälp på vägen ärinternetsajten ”Kunskap direkt– vägar”, som tagits fram avSkogforsk tillsammans mednäringen,Här finns handfasta råd hurman bygger och underhåller sinväg. Under 2007 kommer systemetatt byggas ut med en modulom förvaltning, framför alltriktad till vägsamfälligheter.Det här är några av tipsen omhur vägen förbereds inför vintern.• Hyvla vägbanan, för att reparerapotthål och tvättbrädor.Hyvling gynnar också vägbanansupptorkning.• Kompletteringsgrusa, omslitlagret blivit nednött. Packamaterialet om större mängdergrus läggs på.• Rensa diken, de ska klaravårfloden. Vatten är vägensstörsta fiende.• Skär rent vägens kanter, omvägen har tryckts ut i sidled.• Laga potthål. Enstaka hålkan fyllas med skyffel.Potthål i vägen kan uppstå omvattnet inte rinner av, om slitlagretär för tunt, innehåller för lite finmaterial,eller om hela vägen har dåligbärighet. Igenfyllningen av potthålkan göras för hand.• Se över vägtrummor, rensain- och utlopp. En plastslangkan läggas på plats för att vidbehov användas för att tina ispropparpå våren.• Sätt ut snökäppar, innanmarken börjat tjäla.Nytt från Skogforskproduceras av SkogsbruketsForskningsinstitutKontaktperson på Skogforsk ärMalin von Essen, tel 018-18 85 76malin.vonessen@skogforsk.se26 VI SKOGSÄGARE 5/06

Nya effektiva pannorför biobränsle.Från NIBE förstås.Väljer du din biobränsleanläggning från NIBE – Sveriges största leverantörav villavärmeprodukter – kan du vara säker på att få en lösning som passarjust dina förutsättningar och behov.Här är en del av allt det vi kan erbjuda för dig som väljer ved eller pellets:NIBE PB10 PelletsbrännareStyrsystemet tänder och släckerlågan efter husets värmebehovoch gör det bekvämt att användapellets året om. Lätt att sköta ochmed minimalt underhåll. Passarde flesta ved- och oljepannor.NIBE PELLUXSpecialutvecklad kombipannaför pellets och el. Har rostfriplattvärmeväxlare som värmertappvarmvattnet effektivt. Konstrueradför att passa alla typerav moderna pelletsbrännare.NIBE ALPHA COMBISveriges mest sålda kombipannamed dubbla eldstäder, som förutompellets också klarar ved,el och olja. Den kopparfodradevarmvattenberedaren rymmerhela 120 liter.NIBE VEDEX 3300Effektivare vedpanna får duleta efter. Arbetar med temperaturpå runt 900°C vilket germaximalt utnyttjande av vedenoch nästan bara vattenånga ochkoldioxid genom skorstenen.Sveriges största leverantör av villavärmeprodukterVill du veta mer om NIBEs värme lösningar gå in på nibe.se eller ring 020-210 410.NIBE AB Villavärme, Box 14, 285 21 Markaryd, www.nibe.se

Välkomnar främlingarSKOGSVÅRDI en rapport från Skogsindustriernaframhållsmöjligheterna att ökaproduktionen medfrämmande trädslag.– Användningen av främmandeträdslag kan ge positivamiljöeffekter i form av ökadproduktion av förnybara råvaror,säger skogsdirektör StefanWirtén.Han vill ha en positivare synpå de så kallade exoterna ochpåpekar till att de aktuella trädeninte är så väldigt främmande.De flesta har rätt långatraditioner i landet om än i begränsadomfattning.Skogsindustrin menar attmiljökonsekvenserna av de aktuellaträden är väl kända ochhanterbara.– Ett viktigt skäl att nyttjamöjligheterna med fler trädslagär förstås ökad produktionsförmåga.Dessutom har flera trädslagbättre motståndskraft motsjukdomar och storm. Det kanROBUSTStefan Wirtén,Skogsindustrierna.också handla om bättre anpassningtill ett förändrat klimat.Det mest kända exemplet ärcontortatallen som först planteradespå 1920-talet och introduceradesi större skala under70-talet.Den producerar cirka40 procent mer än vanlig talloch våra erfarenheter är mycketgoda, säger Stefan Wirtén.Inget av certifieringssystemen(FSC/PEFC) utesluterfrämmande trädslag. I skogsvårdslagensägs att ”endast iundantagsfall får utländska trädarteranvändas som skogsodlingsmaterial”(för contortan ärdet specificerat till 14 000 hektarom året).I rapporten presenteras någramöjliga trädslag (se bilder) somkan ge draghjälp åt den framtidaskogsproduktionen.FULLSIZEMASKINHYBRIDASPDen vanliga aspen har en medeltillväxt på 8–9 skogskubikmeterper hektar och år på bra mark. Hybridaspen ( en korsning mellaneuropeisk och amerikansk asp), växer däremot med över 20 kubikmeterper ha och år.Den drabbas relativt lätt av rotröta och kan skadas av frost,svampsjukdomar och insekter.Tillväxthastigheten kräver omsorgsfull skötsel men ger samtidigten snabb avkastning. Den kan matcha granen ekonomiskttack vare kort omloppstid och hög produktion, trots att den krävervilthägn.Pris fr64 900:-• 500 kubik• Delad bakaxel med dubbla A-armar• Vattenkyld ATV motor med CVT hög/låg och backväxel• I och urkopplingsbar fyrhjulsdrift med elektroniskdiffrential• Motorbroms• Vägreg. B-körkort• Många prisvärda tillbehör, se hemsida• Lokal service och två års garantiWWW.ATVSWEDEN.SECONTORTATALLEtt beprövat trädslag med anpassningsegenskapersom enligtSkogsindustrierna gör denlämplig för hela Sverige. I dagfinns cirka 600 000 hektar contortavilket motsvarar 2,6 procentav skogsarealen.Contortan producerar ca 40procent mera virke än svensktall och är motståndskraftigaremot ett antal skadegörare ochsjukdomar.Planteringar har drabbats avvissa bakslag, framför allt närplantor av felaktigt ursprunghar använts eller när contorta planterats på olämpliga markereller i områden med så kärvt klimat att även svenska trädslaghaft låg överlevnad.Vedegenskaperna ligger nära vanlig tall och gran.28 VI SKOGSÄGARE 5/06

SVARTGRAN (ej på bild)Den är mycket härdig, vital och har lika snabbhöjdtillväxt som tall men dess arealproduktion ärlåg. På de allra kärvaste lokalerna – frostläntatorvmarker – kan svartgranen vara ett överlägsetalternativ. Svartgranen tycks ha relativt lite skadeproblem.Virket är av hög klass, fullt jämförbar med vårinhemska gran.HYBRIDLÄRKEn korsning mellan japansk ocheuropeisk lärk, har hög ungdomstillväxtoch omloppstider ner mot35 år.Hybridlärk kan vara ett komplementtill gran på granmarker isödra Sverige där klimatet inte ärför kärvt. Produktionen kan, i välsköttabestånd på goda boniteter,komma upp i en medeltillväxt på17 skogskubikmeter per hektar.Hybridlärken är relativt stormfasti äldre, välgallrade bestånd.Då det gäller skador kan dendrabbas av rotröta, skadas av höstfrostoch fejas ofta av rådjur.Virkesproduktionen kan användasför sågade trävaror, massavedeller energived.SITKAGRANI Sverige är arealen försumbar, men den har introduceratsmed framgång i flera europeiska länderoch den är lämpad i ett maritimt klimat.I Storbritannien har nästan 700 000 hektar plantarets,i Frankrike ca 45 000 ha och i Danmark finnsdet ca 34 000 hektar.Den producerar 30 procent mer än vår gran pårätt marker.Sitkagran är något mindre stormkänslig än granen,känslig för frost (plantor) och angrips av rotröta.Fiberegenskaperna är snarlika vår grans. Virketär lämpat för massaindustrin, och fungerar bra äveni sågverksindustrin.DOUGLASGRANDouglasgran har använts i relativt litenomfattning i Sverige, men kan varahärdig upp till södra Norrland. Tillväxtenpå lämpliga marker överträffargranens och tallens.Den verkar vara känslig för stormskadoroch rotröta i ungdomen men blirsedan mer resistent mot båda. Känsligför frost och frosttorka i ungdomen.Äldre bestånd har bättre rötbeständighetoch stormhållfasthet än gran.Virket liknar tallen men är inte likaintressant för industrin som sitkagranens.Erfarenheter av odling i Sverigeär begränsade vilket medför att detfinns risk för oförutsedda problem.Diskutera skogsekonomimed ossNordea Bank AB (publ)När både fastighets- och virkespriserna stiger ärdet än viktigare att ha kontroll på utvecklingen avräntan och marknaden. Det är av stor betydelseatt fatta rätt beslut även på lång sikt när det gällerdin skogsekonomi. Hos Nordea finns specialistgruppenJord & Skog som har lång erfarenhetfrån såväl fastighets- och virkesaffärer som skatteroch generationsskiften.Välkommen att kontakta ditt närmaste Nordeakontor eller någon av oss på Nordea Jord & Skog.Eivor MettävainioÖstersundtel 063-14 84 66070-235 89 86Rolf NordénSundsvalltel 060-18 82 04070-217 16 13Arne GrundbergKarlstadtel 054-17 41 51070-662 91 36Gör det möjligtVI SKOGSÄGARE 5/06 29

Nytt ekipage för bioenergiTEKNIKUppfinningsrika Vimek i Vindelnhar tagit fram en småskaligmaskin för den som villskörda biobränsle från eftersattaröjningar och gallringar.Konstruktionen är byggdkring skotaren 606 TT.Med en bredd på 1,8 meter ärden gjord för att kunna snirklasig fram i bestånden utan stickvägar.Lastkapaciteten är treton.På den 4,2 meter långa kranensitter ett Nisula klippaggregat,som i ett moment klipperav upp till 15 centimeter grovastammar och lägger de okvistadeträden på ett speciellt lastutrymme.Det har försetts med lastbankarsom trycks ihop hydraulisktför att pressa ihop de kvistigaträden.Ett komplett ekipage kostarkring 680 000 kronor.– Jag tror det här kan varanågot för den som vill arbetasom entreprenör inom den växandemarknaden för bioenergi.Ännu återstår en del testerinnan maskinen är klar förmarknaden, säger vd PatrikRundkvist.Vimek har också förnyat sinskördare, 404 T. Den mest synbaraskillnaden är att hyttenfått ett takfönster som gör detlättare att se uppåt trädkronornavid avverkning.Motorstyrkan har fördubblatstill 60 hästkrafter. Maskinenhar dessutom både fått nyttstyrsystem och ny dator tillsammansmed ett system för attbehandla stubbarna mot rotröta.Aggregatet Keto Forest klararträd upp till 30 centimeter(dessutom går det att koppla påannan utrusning; för röjning,en skopa för dikesrensning ellerklippbalk för gräsvallar).Precis som skotarna är denbeståndsgående, med en breddpå 1,8 meter och midjestyrning,vilket gör att den kan ”orma”sig fram.Skördaren404T harfått ettfönsteri taket.Lasten medklena trädför bioenergipressas ihopav bankarna.30 VI SKOGSÄGARE 5/06

Gratiskatalog!lantbruk • industri • jakt/slakt • trädgårdNu medrostfri knivoch hålskivasomstandard.StorkapacitetKöttkvarnar1-fas 230VMR9 1 hk 250 kg/h 2320:–MR10 1,5 hk 400 kg/h 3460:–Kylaggregat – Ring NimaVi kan även erbjuda strörre kylaggregat.VakuumpackarElite MV 1960:–Turbo Max 3340:–Påsar, 50st 20×29cm 132:–2st rullar, 6m×20cm 108:–2st rullar, 6m×30cm 132:–Kylaggregat230V. Freonfritt, väggmonterat.Gratis bygganvisningar.CU 350 350 W 8200:–CU 450 450 W 8700:–CU 900 875 W 10800:–Ange rumsvolym, temperatur ochinläggningsmängd/dygn.Dick knivarStyckkniv 15cm 76:–Urbeningskniv 14cm 80:–Flåkniv 15cm 104:–Allroundkniv 15cm 104:–Buköppnare med kulförseddspets 15cm 140:–Saltlakespruta796:–184:–Beställ den nya katalogen:019- 30 43 25Ordermottagning:019- 30 43 20Jakt– ochslaktsetBergo 396:–256:–Jaktset Pro’HuntJaktkniv Falken 432:–Buköppnare R8P 396:– EKA-kombi E8 556:–1 196:–inkl. väskaTigersågEffekt 1 010 WLämplig för klyvningRostfritt sågblad 400mm132:–5-pack 112:–/stCharkbackar40liter och 16literRabatt5st 10%,10st 20%.40liter vit eller röd 132:–16liter röd 76:–Lock till 40liter 68:–Lock till 16liter 48:–Båda modellerna nu utrustade med Briggs& Stratton XM50-motor 5hk.Slåtterbalk Nima Multi 5hk 6580:–ATV-vinschar WarnBig Foot 27" däck och fälgKoniskt plogblad Rakt plogbladHjul Kompletta med fälg400/60×15,5 14pr 2292:–20×10,00-8 4pr 548:–22×11,00-8 4pr 672:–Axeltappar40×40mm 292:–45×45mm 408:–60×60mm 720:–Fler hjul och axeltappar finns i katalogNimasnya slåtterbalkmod. 870 5hk5860:–Den motoriserande lien • Klippbredd 87cm •Ledad knivbalk • Självgående • Dubbla drivhjul.Röjningsjacka 496:– och byxa 468:–Skogsbyxa 796:–/876:–, jacka 376:–1,5m 3max1000kgMed öppningsbarbottenVentilerad storsäckför ved180:–Vedsäck• Ventilerad•1000kg•1,5m 3•100×100×150cm• 4st lyftstroppar• 4st hängstroppar128:–/stVedsäckar, stativ, pallhättor40 liter, 100-pack 1:80/st 2000st 1:70/st60 liter, 100-pack 2:–/st 2000st 1:90/stSJ/Europall, 10-pack 18:–/st 200st 16:–/stSäckstativ, kombi. Euro– & hydropall 2180:–Trädfällriktare Dragsaxar,Mod I+ 2420:– två greppvidderMod II 2780:– 21cm 376:–Mod III 3720:– 26cm 452:–Massavedssax 156:–Lyftkrok 112:–Måttband 15m 292:–Brytjärn 1014 340:–Traktorsax 860:–Lunningssax 1140:–Mätklave 500mm 172:–Kombidunk 6/2,5lit 156:–540:–SkogsstövelTimberNima Maskinteknik ABKatalogbeställning dygnet runt:019-304325 www.nimaab.seBox 1505, 701 15 Örebro Butik: Gryts industriområdewww.nimaab.sepris exkl. momsFraktfritt över 2000:–Order 019-304320Växel 019-304300Fax 019-361697

Lastutrymme standardLastad till grindkanten:Lastvikt: 14,5 tonVilken tmånga kanTänk om allt virke fraktades till avlägg på skotare utrustade med konventionella lastbärare.Vilket dyrt virke det skulle bli!Som tur är har så många insett det självklara, nämligen att en skotare alltid ska nå upp till sinfulla lastkapacitet, till och med när virket väger extra lätt. Exemplet ovan visar JD 1710D EcoIII med och utan Active Load Space – behövs några ytterligare argument för vårt genialiska,variabla och dämpade lastutrymme?Vi kan möjligtvis lägga till något om ALS-skotarnas bränsleekonomi, och kanske också någotom tre mycket bränslebesparande nyheter som följer med på köpet av våra nya Eco III modeller.ALS fi nns till våra skotare 1110D Eco III, 1410D och 1710D Eco III - alla tre lika enkla atträkna hem!

ur att såräkna så rätt!Lastutrymme Active Load Space17,1 ton på vagnenoch plats för mer...www.deere.sePRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER

Gör din egen pelletsTEKNIKEn ny modell av pelletspressgör det möjligt att tillverkaegen pellets på skogsgården.Råvaran kan vara grot, flisoch bark som mals ner i envanlig hammarkvarn till fraktionersom är högst 5 millimeter.Naturligtvis går det också attanvända sågspån, som denmesta pelletsen tillverkas av.Kravet är dels att råvaraninnehåller lignin (som ”limmar”ihop pelletsen), dels attfukthalten är högst 15 procent.I vanliga fall pressas pelletsenfram genom stålvalsar medflera hål, här pressas i ställetråvaran in i sex olika munstyckenav en kolv som gårfram och tillbaka likt en symaskin.Ut kommer 50 kilo pelletsi timmen.– Fördelen är att vi på så sättkan göra en liten mobil maskin,som enkelt kan transporteras påen släpkärra. Tanken är att pelletsenbör tillverkas nära eldstadenoch det öppnar möjligheteratt flera användare kannyttja samma maskin, berättarLage Brenton med munstycket ochkolven som pressar fram pelletsen.Lage Brenton, vd för Minipell,som företaget heter.Hela maskinen väger 350kilo och drivs av en motor på7,5 kW (vilket ger en relativtlåg energiförbrukning per kilopellets).Priset beräknas bli knappa150 000 kronor. För den sominte har färdigt sågspån tillkommeren lämplig kvarn somBakom plastskyddetskymtar sex av totalttolv munstycken frånvilka en hydraulkolvtrycker fram pellets.kostar kring 20 000 kronor.– Närmast ska de fem förstakunderna testköra de första maskinerna,därefter räknar vimed att komma igång med serietillverkningunder hösten,säger Lage Brenton.Tillverkningen ska ske i Töredalsverkstads i Ljung, utanförVara.En något större och mer stationärutrustning görs av SPC iLjungby. Den har funnits påmarknaden ett par år och finnsi olika modeller. Den minstahar en 30 kW-motor och producerarkring 250 kilo i timmen.TIPS:Läs mer på: www.minipell.com ochwww.pelletspress.comGRAN-BARK-BORRAR?FällorFeromonerDen mesteffektiva fällanenligt Lantbruksuniversitetet i Norge.Längd 150 cm • Diam. 21 cmwww.skogma.seTelefon 0644-721 0034 VI SKOGSÄGARE 5/06

Reglaget har två lägen, framåt ochbakåt.Midjan låses av kedjan, vilket görekipaget stabilt vid lastning. Ju hårdarekranen belastas desto hårdaresträcks kedjan.Förarstolen i tandemoxen är vändbar.EN OXE MED SITTPLATSOxen är en klassisk minilunnare, där föraren går framför maskinenoch håller i ett långt styrhandtag.Nu har Myreback Maskin konstruerat en storebror till oxen, meden enkel hytt. Den drivs av fyra hydraulmotorer, en i varje boggilåda.Midjestyrningen har en extra finess som gör att den låses vidlastning, vilket gör att maskinen står stadigare och risken minskarför att tippa. Därför behövs normalt sett inga stödben. Midjanlåses av en kedja som sträcks när kranen belastas.Den lilla skotaren lastar drygt 2 kubikmeter och priset är kring250 000 kronor.Den kompakta hytten håller siginnanför larvfötterna.GRÄV DÄR DU STÅREn minigrävare kan vara praktiskpå skogsgården för att fixatill bilvägen, rensa diken ochvanligt grävjobb. Från italienskaMessersi kommer en serieminigrävare. Modellen på bildenär relativt ny i Sverige.Den är så kallat ”svans-lös”,vilket innebär att hytten integår utanför larvernas bredd.Maskinen väger 2,2 ton, klararett grävdjup på 2,6 meter ochkostar 269 000 kronor.En mindre modell, som saknarhytt, väger ett knappt tonoch kostar kring 159 000 kronor.Maskinerna marknadsförs avCarlsson & Co i Falkenberg,www.carlsson-co.seTRX 350FE FourtraxEn stor liten skogsmaskinFoto: Björn BreitholtzTRX20 1986-2006TH ANNIVERSARY EDITIONE NME DS VE NS K S ÅLD HONDA5ÅRSIG A R A NTwww.honda.seVI SKOGSÄGARE 5/06 35

TEKNIKLäge för fönsterfabrik i garagetHär är ett halvrunt fönster på gångatt färdigställas.Att titta på en avancerad maskinför träbearbetning är ungefärlika fascinerande somtv:s tomteverkstad på julafton…På mässan trä & teknikvisade italienska Biesse en nyCNC-maskin (Computer NumericalControl) med långtdriven automatik.– Här har vi en komplettfönsterfabrik på 30 kvadratmeter,konstaterar Jan-ErikWidstrand då han demonstreraranläggningen.– Det är bara att mata in ämneni lämpliga dimensioner ochut kommer en färdig fönsterbåge.Om det är runda fönster måsteman kapa och fingerskarvaämnet till en välvd båge. Maskinengör bitarna helt färdigaför limning. Därefter är detbara att lägga tillbaks trästycketigen, profilen formas automatiskt,uttag för beslagenfräses. delar hyvlas, den borrarför tappar och beslag.Till slut sågas även en fönsterlistut till det halvrundafönstret!Det lite speciella är att arbetsstycket,inte maskinen, rörsig i alla vinklar och riktningarsom krävs.– Tanken är att tillverka specialfönster,inte långa serier avsamma produkter. Det är relativtlätt att programmera inönskade mått och former införvarje körning, säger Jan-ErikWidstrand.Beroende på utrustning kostarmaskinen 3,5–4 miljonerkronor. Anläggningen som premiärvisadesi Göteborg köptesav ett norskt företag.Ett fönster kan bestå av många komplicerade former, vilket fixas heltautomatiskt.36 VI SKOGSÄGARE 5/06

– bäste vännen i skogen –Pålitlig, tålig och stark när det som bäst behövs. Ett MOWIekipageär skapat för att fungera under alla förhållandenoch varierande terräng. MOWI-kranens överlägsna rörelseschemaoch enkla manövrering gör skogsjobbet roligt. Välskyddade slangar och cylindrar gör missöden nästintillomöjliga. Och MOWI-kranen är som starkast där lyftkraftenbehövs som bäst.MOWI-vagnens kraftiga specialkonstruerade boggie ochlåga tyngdpunkt gör terrängkörningen enkel och säker.Ramstyrning en självklarhet liksom kraftig grind och vältilltagen lastarea.MOWI har tillverkats i över 25 år och blivit något att litapå i skogen. Det kan Du också göra!Läs mer om MOWI-produkterna på www.mowi.se. Testa på våra återförsäljares visningar.På hemsidan finns också en del information om hästens betydelse för det svenska skogsbruket.FTG Forest Technology Group ABBlästergatan 2 • 462 73 VänersborgTel 0521-26 26 30 • fax 0521-26 26 39www.ftgforest.com • info@ftgforest.com

TEKNIKDen större modellen av traktorer från Kina med en ny vagn anpassad förde små traktorerna.MY DEAR DEARCHAINSAWHydraulcylindern ger kraft åt ramstyrningen,det gör i sin tur att ekipagetföljer direkt i traktorspåren.NY MINIGENERATION TRAKTORERMinilunnare, terränghjulingar dock en något kraftigare variant,inte minst för dess liteoch miniskotare har nu ocksåfått sällskap av små traktorer. större hjul som ökar framkomligheten.De kommer från Kina och ärfullt utrustade med hydraulik, Dessutom bör den skogsutrustasmed grenavskiljare ochtrepunktsfästen och kraftuttag.Till minstingarna hör Jinmadär den lilla modellen på Importören har tagit fram enbukplåt.20 hästkrafter kostar knappa speciell skogsvagn till traktorn60 000 kronor.med ramstyrning, vilket tidigarebara funnits på större För skogen rekommenderashuggarvagnar.Poängen är att vagnenfås att spåra direkt eftertraktorn, vilket gör att ekipagetklarar relativt smala passagermellan träden. Vagnen passarockså till klassiska Grålletraktorn,som på sätt och vis är kinesernasföregångare.Den minsta vagnen på 1,5 tonkostar knappa 55 000 kronormed en 3 meters kran.Klingor förbåde ute ochinne.Kuggstångengör att längdenvarieras fritt.FRI LÄNGD PÅKVISTSÅGENFör att underlätta stamkvistningpå högre höjd har japanskaNakya förbättrat sin stångsåg.Den mest påtagliga förändringenär att höjden kan ställas inexakt, annars är man beroendeav snäpplåsets fasta lägen.Dessutom har profilen på handtagetgjorts om för att bli stabilareoch såghuvudet är lättareatt demontera vid transport.En såg med maxlängden 4,5meter kostar kring 2 000 kronor.Dessutom har man tagit framen såg med två blad, det grövrepassar för att såga av färskagrenar och det finare bladetpassar bäst i snickarkällaren.Den kostar kring 400 kronor.Nakaya säljs genom järnhandeloch fackaffärer.PACKAT& KLART!Vid köp av ett par COMFORTbyxor och en COMFORT jackafår du en väska på köpet!Värde: 200:-BYT IN DIN GAMLA MOTORSÅG OCH FÅ 2.000:- TILLBAKATag med din gamla motorsåg (oavsett fabrikat)och få 2.000:- i rabatt vid köp av enSTIHL motorsåg MS 390Gäller endast denna modell & t.o.m 06-11-30.Gäller t.o.m 06-11-30.TRYGGHET & KVALITETFACKHANDELNK U N SK AP & SERVICEProvat att handla i ServandeFackhandeln någon gång?Kom in till oss och upptäck skillnaden!www.stihl.se 020 - 555 66638 VI SKOGSÄGARE 5/06

Jackan harfluorescerandematerial för attmärkas i mörkret.HÅLLER UTEHÖSTRUSKETFör den som arbetar utomhus,oavsett väder, har Helly Hansentagit fram nya vattentätakläder. Materialet uppges bådevara olje- och smutsavvisande,dessutom med förstärkningarav oxfordnylon.Jackan har ventilerad extralång rygg och en avtagbarhuva som passar över hjälmen.Datorn riggad och klar för att fyllas med information om hurmycket virke som skotas fram.NY LÖSNING FÖR SKOTARRAPPORTERINGEn ny standard för att rapporterain hur mycket virke somär utskotat till bilväg går ut påatt skotarna sänder PRL-filertill Skogsbrukets Datacentral(SDC) i Sundsvall.Söne Skogsbyrå har utvecklaten komplett lösning medfordonsdator, programvaror,inbyggd GPS och pekskärm.– Datorn som vi nyttjar ärframtagen för det amerikanskaförsvaret och därmed myckettålig, säger Pierre Qvist påSöne.Programmet, WQP-skotning,är anpassat för att köra på datornspekskärm eller med hjälpav mus/tangentbord.TIPS:Läs mer på: www.soneskogsbyra.nuMilitären tillhör de som har glädjeav tåliga datorer, det här är en avde större modellerna. De flesta ärmindre handhållna.TÅLIGA DATORERDet svenska datorföretagetHandheld Scandinavia harspecialiserat sig på tåliga datorerför den som vill ha demmed sig i skog ochmark.Nya ReconX-serien harförändratspå flerapunkter. Enfiness är attalla programoch data ärskyddade motströmbortfall genom att alldata speglas mot en beständigflash disk. Recon använderMicrosofts operativsystemWindows mobile 5.0.√√√√√√√√√√√√√√√√√√√√√√VI SKOGSÄGARE 5/0639

NewFÖRMÅNLIG FINANSIERING VIAHANDELSBANKEN FINANSFÖRST MEDSERVOSTYRNING!SvängrumVåra björnstarka 4-hjulsdrivna terränghjulingarhar blivit berömda förprestanda, säkerhet och tillförlitlighet.För den modernaste tekniken ochden högsta kvalitén. Smidiga, robustamaskiner för hårda tag under mångaår.Nu ökar vi försprånget igen mednya Grizzly 700!Det är den största och starkastei klassen och har en nyutveckladråstark, vattenkyld och vibrationsfrimotor. Ny typ av chassie och deladbakaxel ökar komforten ytterligare.Som alla våra arbetsmaskiner harGrizzly 700 kardandrift, Ultramatichög/lågväxel, in/urkopplingsbar2WD/4WD och diffspärr. Liksomjusterbar fjädring, hög markfrigång,brett tillbehörsprogram och 5 årsfabriksgaranti.Och det bästa av allt.Det här är den första terränghjulingenmed Electronic Power Steering,elektrisk servostyrning. Den görGrizzly 700 skönt lättstyrd samtidigtsom slag och ryck i styret dämpas.Nu blir det en fröjd att ta sig framäven i den besvärligaste terräng.Grizzly PowerGRIZZLY 700 - GRIZZLY 660 -GRIZZLY 450 - GRIZZLY 350www.yamaha-motor-scandinavia.com

Hitta rätt i bränsledjungelnBensin eller diesel? Hybrid ellerbifuel? Plötsligt är valet intesjälvklart. I den här krönikanreder ATL:s bilexpert Jan Vainultut begreppen och berättar vad somhänder med dieselskatten.■ ■ ■Dagens val står i praktiken mellanbensin-, diesel- och hybridbilar.De senare med förbränningsmotorsom huvudsaklig drivkälla och en,vanligtvis eldriven, hjälpmotor.Några tillverkare erbjuder därtillbifuel med en motor men tvåbränslen, vanligen bensin/gas.Bästa valet beror på om manprioriterar miljön eller plånboken.För äldre bilar är lösningen att sparabränsle med gaspedalen. Klarar bilendet kan man byta diesel mot RMEsom är bättre för miljön men rättlikgiltigt för plånboken.Att tanka E85 i en bensinbil kanmåhända spara någon krona men ärtekniskt tvivelaktigt, olagligt ochrentav farligt.■ ■ ■Bland nya bilar framstår ”miljöbilar”som bästa alternativet. De har av vårnya regering utlovats en bonus på10 000 kronor.Enklast är att köpa en bil företanol, E85. Med bonusen i fickankan man dessutom köra på vadman vill, vilket på en del håll ocksåifrågasätts.Gashybridbilar kan på samma sättköras på enbart bensin. Opraktisktdock, eftersom bensintanken oftastär i reservdunksformat och gasdriftär avsevärt billigare. Ett problemär tillgången på gas, särskilt pålandsbygden och definitivt norr omUppsalatrakten.Elhybriddrift är positivt för miljönmen på landet försvinner mycket avfinessen. Miljövänligheten kroknarvid 70-skyltarna för när motornbelastas eller strömmen tar slut är detbensin som gäller.Enligt Konsumentverket drar 60av drygt 500 nya dieselbilmodelleri dag under 0,5 liter per mil. Ändåfår de inga andra förmåner än ettFordonsbränslenMEST FOSSILABensin: I Sverige numera ett blandbränslemed upp till 10 procent etanoliblandning.Diesel: Är liksom bensin en fraktion av fossilolja. I Sverige från i höst också oftast ettblandbränsle med upp till 5 procent rapsdiesel.CNG (Compressed Natural Gas): Fossilnaturgas. CNGLPG (Liquefied Petroleum Gas): Motorgas,även känd som gasol.MEST FÖRNYBARAE85: Blandbränsle med 85 procent etanol(alkohol) och resten bensin.Rapsolja: Ren rapsolja kan fungera sombränsle men lämpar sig inte särskilt förändamålet.Rapsdiesel: Förestrad (kemiskt bearbetad)rapsolja. Återfinns också under namn somRME, Fame och biodiesel.Biogas: Gas ur biologisk råvara.Bränsleceller: El från ett batteri som gör ström av kemiskt bunden energi som vätgas eller metanol.Är ännu långt från storskalighet.FÖRNYBART ELLER FOSSILTEl: Batterilagrad ”vanlig” ström ur skilda källor, inte nödvändigtvis förnybar.DME (Dimetyleter): En fraktion ur etanol som kan framställas ur både fossil och biologisk råvara. Kananvändas i anpassade dieselmotorer men har långt till marknadsetablering.Syntetisk diesel: Även kallad FT-diesel (Fischer-Tropschdiesel) eller GTL (Gas to liquid). Framställs urfossil råvara men kan också utvinnas ur biologisk råvara. BTL (Biomass to liquids). Svartlutsförgasning ärett exempel på detta.avdrag på 6 000 kronor (motsvarandemerkostnaden för partikelrening avavgaserna).Utöver hybridbilarna Toyota Prius(0,43) och Honda Civic (0,46) är detbara tre fyrsitsiga bensinbilar somklarar sig under halvlitern.■ ■ ■Huvudtipset till landsbygdsboendeblir därför att köra snålt med en snålbil. De flesta kan sänka bränslenotanmed minst tio procent genom att köramjukare och den nya fordonsskattenbygger helt på koldioxidutsläppenfrån tillverkarens angivna bränsleförbrukning.Medan exempelvis enVolvo V70 med 140 hk bensinmotorkostar 2 070 kronor i skatt kostarSuzuki Grand Vitara drar 0,91 l bensin eller 0,77 ldiesel per mil. 2 160 kr i skatt för bensinmodellenoch 5 805 kr för dieseln kräver minst 2 100 mil föratt dieseln ska ”löna sig” men släpkörning gynnardieselmotorn.Foto: Jan VainultExempel på fordonsskattenfrån 1 oktober:CO 2CO 2efter avdrag CO 2-skatt Inkl. fast avgift Inkl. dieselfaktorg/km 100 g/km 15 kr/g* 360 kr x3,5BensinbilVolvo V70(140 hk) 214 114 1 710 kr 2 070 kr –DieselbilVolvo V70D(126 hk) 172 72 1 080 kr 1 440 kr 5 040 kr*Miljöbilar får CO 2-skatt à 10 kr/gsamma bil med jämförbar dieselmotor5 040 kr. Belöningen är runt 2,70kronor mindre per mil i bränslekostnadsom gör att det efter runt 1 100mil är dött lopp, allt annat oräknat.Större förändringar är inte i siktemen skatterna kommer fortsatt attomprövas. Inte minst när miljö bilarnablivit såmånga attskattetappetbörjar märkas.Jan Vainult,motorredaktörATLBILARVI SKOGSÄGARE 5/06 41

MARKNADHela miljardvinstendelas utEfter ett osedvanligt långt –och dramatiskt – verksamhetsårär en rekordutdelning pågång till Södras medlemmar.Förslaget till stämman, den29 november i Norrköping, äratt dela ut hela vinsten på 1,4miljarder kronor.Drygt en miljard går ut somefterlikvid till det stormfälldavirket och resten som utdelningpå insatskapitalet med 13,5procent för det 18 månaderlånga verksamhetsåret, vilketförlängts för att kunna avslutastormarbetet i ett bokslut ochdärefter fortsätta som vanligt.– Vår associationsform, denekonomiska föreningen, hartjänat sina medlemmar på ettgott sätt i den extrema situationsom hanterats under Gudrun.Utan Södra hade virkesleverantörernasett klart lägre prisnivåer,säger Södras ordförandeLars-Eric Åström.Med efterlikviden blir slutprisernaför virket (m 3 fub):Grantimmer 380 kronor, talltimmer340 kronor och barrmassaved195 kronor.En lycklig omständighet,mitt i eländet, var att orkanenGudrun drog fram i en uppåtgåendekonjunktur, vilken hålleri sig.– Konjunkturen har stärktsunder det första halvåret församtliga affärsområden och viräknar med fortsatt förbättrademarknadsvillkor under restenav året, säger koncernchef LeifBrodén.ResultatOmsättning 24 185Rörelsersultat 1 554Efter finansnetto 1 450Rörelseresultat (olika verksamheter)Södra skog 95Södra Cell 1 164Södra Timber 285Gapro 44Skogsenergi 18Framtidens gröna shejkerDet finns en närmasttotal samsyn i skogsnäringenom att produktionenkan och är på vägatt öka, dessutom tycksde gamla motsättningarnakring energin klinga av.Av Pär FornlingDet är intrycket efter årets Virkesforum,där marknadensparter, både bolag och föreningar,diskuterar framtid ochdagsläge. Temat för årets konferensvar energi.Marie Arwidson, vd förSkogsindustrierna, gjorde enbra summering redan i inledningen:– Konkurrensen om råvaranhårdnar. Vi kan öka produktionen.Det behövs mer tillväxt iskogen!Budskapet till politikerna äratt gödslingen måste få öka,reservatsavsättningarna få ordentligakonsekvensanalyseroch att man öppnar för främmandeträdslag.BILDEN är totalt förändradpå knappa tio år. Då handladedebatten om hur väldiga virkesflödenfrån Östeuropa varpå väg att ta över.Också energidebatten, därbolagen oroas för att råvarantill massaindustrin kommer atteldas upp, tycks mjukna. Detblev i alla fall intrycket vidårets forum. Å andra sidanöverskuggade de akuta energifrågornaom elpriset, vilket fåttRottneros att ta beslut omstängning av bruk (möjligenändras det efter de diskussionersom nu förs med Vattenfall).– Energin kommer att äta inpå vår råvara oavsett vad vitycker. Därför är det viktigt attsätta upp tillväxtmål för våraskogar, sade Elisabet SalanderFörberedelserna för ökade avverkningar är igång.Björklund, råvaruansvarig StoraEnso.Att energin lagt ett golv förmassavedspriserna bekräftasav Stefan Wird, teknisk direktörpå Holmen. Han konstateraratt ett nytt värmeverk kan betalamassavedspris för råvaraninom en radie av 65 kilometer.FÖR ATT få fram mer grot(grenar och toppar) till energiföreslår Björn Andrén, vd Holmenskog, någon form avtransportstöd till grotsortimentet.Ett annan metod ärförstås att betala mer.I dag betalar värmeverkenrunt 14 öre per kWh för groten,av det får skogsägaren 2 öre, 11öre går till frakter och 1 öre tillkommission.– I ett riktigt marknadslägeborde värmeverket kanske betala30 öre, sade Södras vd LeifBrodén när han presenteradesiffrorna vid ett utbo-möte iStockholm.På Virkesforum framhöll hanmöjligheterna med energin,som redan ger betydande intäktertill föreningen.– Nästa år betyder den 20procent av vårt resultat och i ettoptimistiskt perspektiv levererarvi dubbelt så mycket energiom 10 år, sade han.OLJEKOMISSIONEN,medStefan Edman som huvudsekreterare,lyfter fram skogensom den stora möjligheten (seVi Skogsägare nr 4-06)– Råvaran finns i skogen ochdär kan vi öka tillväxten. Ingenska gå härifrån och tro att viska knapra på dagens användningav råvaran. Vi får grönashejker överallt i landet i formav skogsägare och bönder. Ochvi får både ökad försörjningstrygghetoch teknikutveckling,sade han.Ökar takten i fastighetsförsäljningenSveaskog fortsätter att säljafastigheter till enskilda. Sedanjuni 2002 har 140 000 hektargått från statligt till privatägande, fördelat på 900 fastigheter.Under första halvåretgav fastighetsförsäljningennärmre 190 miljoner kronor,vilket är dubbelt så mycketsom samma period förra året.Rörelseresultatet för helakoncernen för andra kvartaletblev 226 miljoner kronor, attjämföra med 54 miljoner kronorförra året.– Den globala konjunkturenser ut att hålla i sig och vi räknarmed en fortsatt stark efterfråganpå skogsråvaran, sägervd Gunnar Olofsson.Jan Åström,vd SCA.Uppåt för SCAJan Åström, vd i SCA, äroptimistisk inför framtiden.På en så kallad kapitalmarknadsdagpresenteradebolagets förväntningarför de närmasteåren.Han spår både fortsatt tillväxtoch förbättrade marginaler.Man förutser en starktillväxt i Kina, Rysslandoch Latinamerika dekommande åren.SCA räknar med attrörelsemarginalen skaförbättras med 2–3 procentenheterfrån nuvarandenivå, bland annat genomprishöjningar.42 VI SKOGSÄGARE 5/06

En jättemöjlighet för trävaruexportenKina är mitt i en gigantiskomställning som innebärstora möjligheter men ocksåutmaningar.MarknadskrönikaEtt besök i Kina leder tillmånga intryck och funderingar.Här lever 1,3 av världens 6miljarder invånare, de flestapå landsbygden med en disponibelinkomst på bara ett parhundra kronor i månaden. Ensnabb urbanisering pågåremellertid då landsortsbefolkningen,lockad av jobb och högrelöner, flyttar till städerna.Det innebär givetvis en oerhördutmaning att klara dennastora omställning utan alltföromfattande miljöstörningaroch sociala problem, men detinnebär också stora marknadsmöjligheterför svensk skogsnäring.Ingen har väl kunnatundgå att ekonomin växer nästanexplosionsartat med uppåt10 procent per år. Det innebären fyrfaldigad BNP vart 20:eår.■ ■ ■Av tradition är sten och betongdominerande bygggmaterial.Det sinar i de kinesiska virkesvältornaoch importbehovet växer.Det är inte helt enkelt att fågrepp om skogsbruket i Kina.Man får olika uppgifter beroendepå vem man frågar. Vissaslutsatser kan man dock dra:Kinas egna skogar räckerinte under överskådlig tid tillför att täcka den kinesiskaskogsindustrins behov. I Kinaavverkas idag enligt den officiellastatistiken bara ca 60 miljonerkubikmeter. Det är klartmindre än i Sverige. Importenav råvara, som i huvudsak kommerfrån Ryssland, är dock omfattande,minst 30 miljonerkubikmeter. Och då är ändåinte de stora volymerna importeradflis inräknade.Visserligen är ambitionen attbli självförsörjande på virke,men med tanke på att huvuddelenav skogen inte planteraskommersiellt, utan som skyddsskogför att hejda den förödandeökenutbredningen och vattenbristen,så kommer det talång tid att nå målet. Arealermöjliga att plantera med skogär också klart begränsade.■ ■ ■Den kinesiska trä- och skogsindustrinär stor producent ochexportör av framför allt trämöbleroch träskivor (främstplywood). Här är Kina världsledandeoch fortsätter att expanderakraftigt. Marknadenför konstruktionsvirke till byggandeär emellertid ännu marginell,då storskaligt trähusbyggandetnästan inte existerar.Men här finns en stor potential.Det gäller att få uppLRF Skogsägarna, med representanterför skogsägarföreningarna, påplats i Kina.Fortfarande lever de flesta pålandsbygden av ett ålderdomligtjordbruk.medvetenheten om att trä somkonstruktionsvirke är ett braoch miljövänligt alternativ.Till att börja med handlar detom att ”rätta till” regler ochstandarder för byggande. Ochdet handlar om marknadsföring.Vi kan inte räkna med attman i Kina inom kort kommeratt börja bygga en stor del avhusen helt i trä, men det räckeroerhört långt om trä bara kommerin någonstans. Behovet avnya lägenheter bedöms ligga på10 miljoner per år, vilket enligtEuropean Wood motsvarar enexportpotential på 50-100 miljonerkubikmeter virke per år.Det kan jämföras med Europastotala nettoexport av trävarorsom är åtta miljoner kubikmeter.■ ■ ■Takkonstruktioner i trä kanvara en möjlighet. EuropeanWood visar detta med ett demonstrationsbyggei Peking.Det finns otaliga platta tak påhöghus i Kina. Massor medmänniskor flyttar in till städernaoch behöver någon stansatt bo. Att bygga till en takvåningpå höghus skapar trevligaboendemöjligheter och träförbrukningenökar dramatiskt.En annan stor möjlighet ärpappersmassa. Kina har redanidag en betydande pappersproduktion,över 40 miljoner ton.Men efterfrågan är ännu större.Därför byggs nu produktionskapacitetenut i snabb takt. Tillstor del beroende på råvarubristenhar man däremot inte möjlighetatt själva producera insatsvaranpappersmassa. Detinnebär en stor möjlighet försäljarna av marknadsmassa,inte minst Södra, som redansäljer ganska mycket till Kina.Volymerna kommer säkert attöka.■ ■ ■Det händer mycket i Kina.Men i upphetsningen över denhöga tillväxten får vi integlömma bort att landet fortfarandeär en diktatur. På sikt ärdemokrati en förutsättning förhållbar utveckling. En annanutmaning att hantera den enormaresursförbrukningen. Miljövänligtträbyggande kan påsikt bidra något till lösningenpå det senare problemet, vilketskulle betydamycket förvärldensskogsägare.MagnusNiklassonLRFSkogsägarnaKlart för Kåge att växaEfter att ha fått miljötillståndär vägen öppen för NorraSkogsägarnas sågverk i Kågeatt öka tempot.Tillståndet innebär att denårliga produktionen kan fördubblasfrån 150 000 till300 000 kubikmeter, samt attförädlingen kan femdubblas,från totalt 40 000 till 150 000hyvlade och 50 000 kubikmeterfingerskarvade trävaror.– Nu kan vi börja planera fören rejäl ökning av produktionenvid Kåge Såg. Det ger möjlighettill ökad lönsamhet ochi slutänden större möjlighet föross att betala bra för timret,säger platschef Jan-Olof Flodin.Beredd på högre timmerpriserEfter en lång uppförsbacke under första halvåret.börjar Setra redovisa positiva Vd Kent Torwald räknar medresultat.att den goda konjunkturen fortsätter,men flaggar också för attDet andra kvartalet var detenskilt bästa sedan landets marginalerna krymper genomstörsta träindustriföretag bildades.Setra omsätter 5,4 miljarderhögre råvarupriser.Rörelseresultat på 63 miljonerkronor var en resultatförlanskogoch LRF som huvudä-kronor och har Sveaskog, Melbättringpå 130 miljoner kronor gare.VI SKOGSÄGARE 5/06 43

SKOGSVÅRDEn fin björk som kanske blirtumstockar eller fanér.Owe Martinsson är själv nybliven skogsägare och har nu chansen att omsättaflera års arbete med lövskog i praktisk skötsel på den egna gården.Lövträd i norra SverigeKanske kan pellets av björk öka intresset förlövskogen? Masur och hybridasp för norraSverige är andra visioner för löventusiastenOwe Martinsson.Av Pär FornlingForskarna på jämtländskaBispgården arbetar mot fördomarmot löv i allmänhet ochNorrland i synnerhet.– Björken växer lika bra inorra Sverige och det finnsmassor av värdefull lövskog attta vara på, bara skogsägarna lärsig sköta den ordentligt, sägerOwe Martinsson, som lederarbetet på Bispgården.Efter att en solig höstdag åktlängs Indalsälvens dalgång ärvikten av bra skötsel uppenbar.– Här gick rullgardinen nernär träden var 35 år, konstaterarförsöksledare Håkan Schubergbistert när vi står i ett tättbjörkbestånd med raka högastammar mot en ljusblå himmel.De är långa, men väldigtklena jämfört med träden i ettlikåldrigt bestånd strax intill.Där har dessutom en självföryngradgranskog kommit upp iluckorna mellan de hårt gallradebjörkarna.– Du måste gallra vid rätttidpunkt, säger Håkan med sådanteftertryck att man nästantittar på klockan.– Väntar du fem år för längekan det vara för sent. Tillväxtenstannar av och skadan går inteatt ta igen. Lämnas träden förlänge blir det ofta angrepp avrotsvampar.– Genom att gallra ordentligtflerdubblas virkesvärdet ochgranen i det här fallet kommerpå köpet.FINA BJÖRKSTOCKAR iområdet går till Vanhälls såg44 VI SKOGSÄGARE 5/06

Tabellen visar att hybridaspen är en klar vinnare i årlig produktionTrädslag Omloppstid Ståndortsindex Totalproduktion Medelproduktion Densitet (kg/m3) Energi (ha/år)Tall 106 T24 604 5,7 500 14,3Gran 109 G28 1005 9,2 400 18,4Björk 60 B26 482 8 550 22Hybridasp 25 B26 375 15 450 33,8Owe Martinsson konstaterar att tabellen måste läsas med urskiljning. Eftersom jämförelsen inte gäller samma mark (ståndortsindex) haltar den.Å andra sidan ger den en inblick i trädens förutsättningar i rätt omgivning. Produktionssiffrorna anges i skogskubikmeter. Medelproduktionen gällerper hektar och år, energiproduktionen MWh per hektar och år.för 900 kronor kubikmeternoch blir tumstockar från Hultafors.Annars är bristen på björksågverken käpp i hjulet, vilketi sin tur hänger samman medbrist på timmer, som i en ondcirkel.– Får vi fram råvaran kommernog efterfrågan. Dessutomnödgas massaindustrin importerabjörk och den har ett alternativtvärde som energi.Att björken är utmärkt brasvedvet alla, men kunskapen ärlåg om hur den fungerar tillpellets och volymproduktion avbränsleflis.– Med sin höga densitet börbjörken fungera utmärkt. Genomatt förädla till pellets ökarvärdet från 400 till 2 000 kronorper ton, säger Owe Martinsson.Vi begrundar möjligheternaoch tittar över älven med denhänförande utsikten mot höjdernapå andra sidan vattnet,där trädkronorna i soldiset bildaren tät (alltför tät!) grönmatta.– Längs älvdalarna finns väldigamängder björk att ta handom, som kommer alldeles gratis.I södra Norrland och ganskalångt norrut på höjdlägen under200 meter går björken bra.– På rätt marker med sin liteomsorgsfullare skötsel kan lövetpassa familjeskogsbrukarna,men tyvärr dominerar bolagsskogsbruketssyn påbarrfibrer till massaindustrin,säger Owe Martinsson.GODA EXEMPEL användsför att bryta fördomarna.Skogsforskningen på Bispgårdeningår numera i ”Jämtlandsläns institut för landsbygdsutveckling”.En betydande del i lövprojektet,som drivs i samarbete medMellanskog och Norrskog, äratt få fram handfasta försök ochinspirerande föredömen.En grupp skogsägare har fåtthjälp med röjningskostnadenför 150 hektar. Och ett 50-talskogsägare har fått bidrag tillstängsling för att plantera 75hektar åkermark med förädladbjörk och hybridasp.– Det är inga problem medaspen långt norr ut, förutsatt attplantmaterialet är rätt. Förmodligengår hybridaspen bra ändaupp i Tornedalen, säger OweMartinsson och visar ett praktexemplarav hybridasp som ärminst tre meter efter tre år.Den växer i en solvänd sluttningi Bispgården, tillsammansmed andra aspar, björk och masur,i en försöksodling för blivandekloner och plantor anpassadeför Norrland.I dagsläget kommer mycketplantor från Finland.ÅKERPLANTERING medbjörk eller asp är en större ut-Fortsättning sid 46VI SKOGSÄGARE 5/06 45

Owe Martinsson och Håkan Schuberg vid en tre år gammal hybridasp,odlad med tanke på framtida asp i Norrland.Torrkvistarna ska bort från stammen,enklast är att slå av dem enlång träbit.Fortsättning:Lövträd i norra…maning än med granplantorsäger Owe Martinsson och gerföljande råd:√Väj rätt mark, det ska varamineraljord inte torvmarker.√Stängsla.√Håll efter ogräset. Börjamed att plöja och harva marken.Plantera runt 1 400 plantorper hektar i rader. Det bör vara3–4 meter mellan raderna så attman kan ogräsbekämpa med enjordbrukstraktor och harv framtills att träden är två meterhöga.√Gallra efter 15 år när de är12–14 meter höga.√Räkna med ytterligare tvågallringar tills träden är 35 år.√Efter 50–55 år är det dagsatt slutavverka, då är det runt300 stammar per hektar.Grundregel för gallring ärdensamma oavsett om det ärplanterad eller naturligt föryngradbjörk: Kronorna ska inte gåi varandra och trädets halvalängd bör vara krona.Klontest av olika olika sortersmasur med tanke på norra Sverige.De är hämtade i naturen från Haparanda,Rovaniemi, Petrpzavodoskoch andra nordliga platser.I naturlig föryngring ingårockså ett par röjningar.När björkarna är tre meterhöga röjs de ner till en metersförband och när de är fem meterner till två meters förband.Ett annat tips är att slå avtorrkvistarna på stammen,vilka annars växer in och försämrarkvaliteten.KANSKE kommer andraskötselsystem för den som siktarpå att producera maximaltmed biobränsle.Den högre densiteten förbjörk (550 kg/m 3 , jämfört medgranen (400 kilo) är en anledningtill att avkastnings -siffrorna ibland blir förvirrade.– Ett annat vanligt fel är attman inte jämför tillväxten underträdens optimala omloppstider.Björken bör drivas framraskt och avverkas efter 55–60år. Det är missvisande att jämföragammal gammal granskogmed alltför björkskog.– Jämförelser måste göras pårespektive träds villkor, betonarOwe Martinsson i ett försökatt punktera ytterligare en fördom.Larmrapport om björkföryngringAlla är inte lika entusiastiska över björken. Nyligen varnade Skogsstyrelsenför att naturliga föryngringar med björk avkastar så dåligt attde egentligen borde förbjudas.Bakgrunden är en rapport av Skogsstyrelsen (nr 19/2005). Därjämförs produktionen av självföryngrad björk och planterad gran påsamma ståndort.Resultatet blev att björkens potential är under 60 procent av granensi södra Sverige och något bättre i norr.Till saken hör att om en föryngring ska vara laglig i skogsvårdslagensögon måste den nå minst 60 procents produktion jämfört av bästainhemska trädslag på den aktuella ståndorten.I rapporten framhålls att planterad förädlad björk är en annan sak,och att det likväl kan finnas skäl för välskötta (röjda) naturligaföryngringar.– Det är klart vi ska ha gran på de bästa granmarkerna, men jagtycker rapporten är vilseledande. Man måste ta hänsyn till att björkenhar kortare omloppstid och högre densitet. Det är fel att sättaträdslagen mot varandra, de ska odlas och jämföras efter sina egnaförutsättningar, kommenterar Owe Martinsson.Rapporten kan beställas från Skogsstyrelsen eller laddas ner frånhemsidan www.svo.se46 VI SKOGSÄGARE 5/06

GrönlandRedan som barn siktade han högt.Nuförtiden siktar han väldigt lågt.De flesta av våra kunder har tänkt stort ända sedanbarnsben. Genom livet har de sedan på olika sättbyggt upp sina förmögenheter. Pengar och storasiffror har varit en del av vardagen. Inte minst närdet gäller vad man har betalat för traditionellPrivate Banking. Undra på att allt fler vill lära signytt hos Avanza. Här blir stort smått, och smått blirstort. Med låga 0,06% i courtage sparar du mycketpengar. I snitt handlar det om 51 153 kr de förstasex månaderna! Hos oss gör du affärerna på egenhand och du har hela tiden full insyn i din depå.Och alla analyser, nyheter och statistik som dunågonsin kan behöva. Och personligt stöd från vårtegna team. Så vill du nå ännu högre, sikta lågt duockså. Besök oss på www.avanzaprivatebanking.seeller ring 08-562 250 80.Det skall vara billigt att vara rikHANDEL MED VÄRDEPAPPER INNEBÄR ALLTID EN RISK. En investering i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet.

Magnus Löf i en hemtam miljö, han leder ädel-lövskogsprogrammet med LRF Skogsägarenasom en av flera delfinansiärer tillsammansmed Lantbruksuniversitetet.Foto: Pär Fornling48 VI SKOGSÄGARE 5/06

Ädel kunskapsbank på gång– Min vision är att det ska gå lika braatt föryngra med ädellöv som med barr skog.Det säger Magnus Löf, som leder forskningenom ”Uthålligt skogsbruk i ädellövskog”Av Pär FornlingLantbruksuniversitetet harhunnit halvvägs på programmet,som avlutas hösten 2009.En del resultat börjar skönjas,även om det är en lång bit tillvisionen.– Vi lär inte nå dit genom dethär arbetet, men kommer förhoppningsvisen bra bit på vägen.Forskningen har släpatefter och det finns en storpotential att utveckla skötselmetodernaför lövskogen, konstaterarMagnus Löf.Kostnaderna för att anläggany lövskog är en kritisk punkt.De måste ner och metoderna blisäkrare. En möjlighet är såddav ek och bok, men speciellt påskogsmark är möss och sorkett avgörande problem.Doktorand Maria Birkedalarbetar med ett flertal försökför att hitta en metod att luragnagarna.– Kanske kan vi hitta på någotså de inte kan lukta sig tillfröerna. Eventuellt kan detvara bättre att så på sommarendå djuren är mindre aktiva,säger hon.På åkermark, med öppenjord, är problemen mindre, därförär högläggning (då man såri uppvända jordhögar) en möjlighetpå skogsmark.Det finns mycket att vinna påen bra metod för sådd. Jämförtmed plantering handlar det omen tredjedel av kostnaden.EN ANLEDNING till att maninte fått fram billigare föryngringarär att staten i vissa fallgett bidrag till 80 procent avkostnaden för att anlägga nylövskog, vilket inte drivit påutvecklingen av billigare alternativ.Nu håller ädellövskogsbidragetpå att göras om till ett fastbelopp per hektar.– Den kan nog bli bra. Mendet handlar om mer än så. Dettraditionella barrskogsbruketdominerar helt inom allaområden. Jag hoppas vi kanfå en positivare attityd tillädellövskogen. Den är ingenkonkurrent till barrskogen, utanett komplement. För denenskilde skogsägaren kan detvara ett sätt att sprida riskernagenom att ha flera trädslag,dessutom ger det många naturvärden,säger Magnus Löf.MYCKET kring lövskogenhandlar om att bryta en negativacirklar:Dåligt utvecklade metoderför skötsel har minskat intresset,vilket i sin tur bromsat metodutvecklingen…Ett lågt utbud av virke bromsarlövsågverken, och utan drivandesågverk förblir utbudetlågt.Många av de som ändå sågaroch använder lövvirke väljer attimportera råvaran.– Vi vill bidra med att brytacirklarna och bygga upp enkunskapsbank, säger MagnusLöf.TIPS:Under hösten lyfts virkesfrågorna fram i en bok av Mats Nylinder, SLU. Dessutomfinns snart ädellövskog med som en del i Skogforsks satsning ”Kunskapdirekt” via nätet www.kunskapdirekt.seForskningsprorammet har hemsida www.adellovskog.nuSKOGSSKÖTSELMed ekolloni såmaskinenDär det i början av 90-taletodlades spannmål växer nu enungskog i ek. Det är resultatetav en lyckad sådd, vilken pressadener kostnaderna ordentligtjämfört med konventionellplantering.– Vi är nöjda med resultatet,men som så ofta när det gällerädellövskog handlar det ompraktisk erfarenhet och en delexperimenterande. Jag ser framemot att få mer forskningsresultatinför framtiden, sägerJesper Runge, förvaltare påSkabersjö gods där såddengjordes 1991.Det var i samband med ”Omställning90” då staten gavbidrag till att ta jordbruksmarkur produktionen, vilket bättradepå kalkylen. Men även utanstöd är sådden relativt billigmetod.I tabellen har Jesper Rungeräknat om alla kostnader till2006 års priser.Utan bidrag kostade då föryngringen21 600 kronor ochKostnad kronor/hektarOgräsbekämpning,Roundup år 1990 500Hägn 8 000Sådd år 1991 6 600Bekämpning tistlar 500Underhåll hägn 3 000Nedtagning hägn år 2003 3 000Kostnad föryngring 21 600JesperRungei denprydligaungskogenav ek påSkabersjö.med bidrag 9 120 kronor perhektar.– Sådden gjordes med endansk såmaskin från Egedal,vilket fungerade bra. Jag harsett dåliga föryngringar därman myllat ner ollonen. Det ärviktigt att de kommer på rättsådjup. Vi satte 110 kilo ekollonper hektar, vilket var för mycket.Det gav onödigt röjningsjobb,säger Jesper Runge ochbetonar vikten av ogräsbekämpning.– Det hjälper till att hålla sorkenborta, precis som snytbaggenhar den torgskräck ochundviker öppen jord.År 1998 gjordes en förstaröjning då hälften av stammarnatogs bort och 2003 togs30 procent bort.Kostnaden för röjningarnaberäknas till 7 800 kronor pergång (fyra dagsverken per hektar).Nu är valet att antingen göraytterligare en röjning, eller engallring då stammarna tas tillvarasom energived.VI SKOGSÄGARE 5/06 49

Vass träförädlingEn kvartett knivar av Jan Bergstrand. Den lite rödaktiga bladet är i näver med masur i ändarna. Bredvid den är ettskaft i rötad ek. I övrigt har används rötad och färgad björk.I den gamla skogens undangömdaskattkammare hittar slöjdarna spännandematerial.Vi följde med två knivmakare ut på jakt efterknölar, masur och knotiga rötter.Av Samuel KarlssonHöstsolens varma strålar letarsig ner genom det täta grenverket.Ännu har den riktiga kylaninte slagit till. Här och därsticker det fram kycklinggulakantareller ur markens djupamossa. Knivmakaren JanBergstrand och jag har fåttfölja med Jan-Aksel Lundströmtill ett skogsskifte iFläckebo någon mil sydvästom Sala. Det är Jan-Akselsmarker och han visar oss vägenin på den fuktiga Kronmossen.Här har skogen fåttstå orörd och det växer en naturligblandning av löv- ochbarrträd. Det finns gott omknotiga och knöliga trädstammar.VI LETAR främst efter björkvriloch granmasur men hålleräven ögonen öppna efter andradeformationer som kan ha skapatmönster i träet. Det kanvara allt från blixtnedslag tillkraftiga rotskott. Skogsskiftetbestår främst av våtmark. Detligger någon kilometer söderom Fläcksjön som finns med iEU:s nätverk av värdefulla naturmiljöerNatura 2000.– Länsstyrelsen har varit påmig och vill köpa, men jag tvekar.Det är roligt att ha lite ochsköta om, säger Jan-Aksel somäven han gör egna knivar.Vi fortsätter längre in påmossen. Det är blött och snårigt.Ibland får vi hoppa mellantuvorna för att ta oss fram. Skogenär trolsk. Den vildvuxnagammelskogen är en rik skattkammareför knivmakare ochslöjdare.Jan-Aksel visar några storavrilar som han funderar på attplocka hem och såga itu. JanBergstrand tittar närmare påknölarna men han kan inte avgörapå utsidan om bitarna ärlämpade för skaftämnen.– Helst ska det vara ett tydligtmönster med markeradelinjer. Om träbiten är angripenav röta kan man skicka den tillUSA för stabilisering. Då fårman ett tåligt och hårt materialsom passar bra till knivskaft.Ofta medför stabiliseringen attmönstret framträder tydligare,säger Jan Bergstrand.DE BÅDA knivmakarna strävarvidare på jakt efter vackraträbitar. När det gäller självahantverket är Jan Bergstrandsom är den mest erfaren avdem och han måste räknas somen av föregångarna inom knivmakerieti Sverige. När vi arbetaross fram i snårskogen påden blöta mossen är det svårtatt förstå att han fyllt 80 år.Han är en mentor som undermånga år sysslat med kursverksamhetför nybörjare och50 VI SKOGSÄGARE 5/06

FÖRÄDLINGJan-Aksel Lundström och Jan Bergstrand på spaning i skogen.Ett tränat öga anar hur det ser utunder barken.Råvaran till en kniv och det färdiga resultatet efterbearbetning av Jan Bergstrand.Jan-Aksels kniv i masurbjörk med ett handsmitt blad avEje Brodin. Ett enklare alternativ till handsmidda bladär att slipa fram dem.En kniv av Jan-Aksel Lundström med ett skaft i masurbjörkoch hornerfarna knivmakare. En aveleverna var Jan-Aksel som nuvisar oss runt i skogen och somidag är en duktig knivmakaremed främst bruksknivar ämnadeför jakt och fiske på sinrepertoar.Jan Bergstrands intresse förknivmakeriet väcktes för snart30 år sedan på en resa hem frånDalarna. Han fick syn på enman som satt på en vägkrogoch sålde sina egentillverkadeknivar. Det verkade inte så avancerat.När Jan kom hem tillvillan på Ekerö gick han ut igaraget och slog sönder en Moraknivoch försökte sedan göraett eget skaft till bladet.– Det var inte så lätt som detsåg ut men det var mitt förstaförsök och jag fängslades avhantverket, säger han.Stilen på knivarna är ganskabred. Jan gör allt från jakt- ochfiskeknivar till mer konstnärligaalster. Ändamålet för knivenbestämmer hur han arbetar.– Du ska fundera på vad knivenska användas till redaninnan du börjar. Är den tänktatt fungera som jaktkniv måsteden vara anpassad för de kravoch påfrestningar som det innebäratt ta hand om ett skjutetvilt. Då är det inte så avgörandeom det finns någon mindre repapå bladet eller om sömmen påslidan inte är helt exakt och rak.Är den däremot avsedd att enbartvara ett konstföremål fårman tänka mer på färg, formoch finish. Det finns en tendensi dag att man glömmer bort knivenssyfte, säger han.Varje kniv som han gör harsitt eget uttryck. Kanske är detett resultat av hans lust att experimenteraoch pröva sig framtill nya kunskaper i hantverket.Många andra knivmakare hittaren form som de är bekvämamed och som de sedan uppreparmed endast små förändringarmen det är inte Jans melodi.– Jag tycker det är kul attpröva nya saker och det kvittarhur länge du har hållit på meddet här hantverket du kan alltidhitta nya material, lösningaroch kombinationer, säger han.Det går inte att bortse från atten handgjord kniv har någotsom massproducerade knivarinte kan åstadkomma. Det ärden där känslan av något uniktoch annorlunda. Även en enkelbrukskniv kan vara sofistikeradoch vacker. Mycket hänger påvalet av träbit och det är någotsom man upptäcker om manstuderar Jans knivar lite extranoga. I skaften framträdermönster i form av stjärnor ochlinjer och de har inte hamnatdär av en slump.VÅR TUR på Kronmossenbörjar lida mot sitt slut. På vägentillbaka till bilen visar Jan-Aksel oss ett älgpass där hannyligen hade en älgkviga inomskotthåll. Men han sköt inteeftersom jaktlaget bestämt attfreda hondjuren. Jan-Akselkänner sig hemma i skogarnarunt Fläckebo. Större delen avhans släkt på moderns sidakommer från bygden. Han harsjälv aldrig varit bofast i bynmen under ungdomsåren tillbringadehan många somrar iFortsättning sid 52VI SKOGSÄGARE 5/06 51

FÖRÄDLINGFortsättning:Vass trä…trakten.När hanfick chansenatt fåköpaskogsskiftetmedmossen vardet naturligtför honomatt slåFärgad masur.till.– Det är här jag har mina rötteroch det är roligt att ha kvarnågot som gör att man fortfarandekänner en anknytning tillbygden, säger han.Innan vi vänder tillbaka hemmot Stockholm stannar vi tillvid Jan-Aksels jaktstuga.Vi hittade inte så mycket materialtill knivämnen som vihoppats men när vi sitter därvid brasan och njuter av höstsolensstrålar känns det ändåsom en lyckad utflykt.TIPS:Det finns flera klubbar runt om ilandet för knivtillverkare, som ocksåhåller kurser i hantverket.Författaren till artikeln, Samuel Karlsson,har skrivit boken Svenska knivaroch knivmakare, bokförlaget Settern.Från knivskaft till möbelvirkeFör skogsägaren kan ämnentill knivskaft vara riktiga småguldklimpar.– Det gäller att få upp ögonenför det värdefulla. Knivmakarnavill ha det mesta extremavirke som finns, säger Bengt-Elis Pettersson.Förra våren arrangerade hanen knivmakeri och lövträmässai Sävsjö.– Vi fick runt 3 500 besökare,Ett 70-tal skogsägare sålde råvarasom i andra sammanhanghade varit värdelös. Till favoriternahörde rötangripna björkbrädormed maskhål som såldesför 300 kronor styck, berättarBengt-Elis Pettersson som självär skogs ägare.För egen del kom hans mesteftertraktade träbitar från enrötskadad oxel. Bitarna i gränsskiktettill friskt trä gick för300 kronor stycket.– Knivmakarna är främst uteefter lövträ med livligt utseende,spännande färg och struktur.Det kan vara masur, rötatträ, grenklykor, knoppbildningaroch liknande. Det får förståsinte vara mjukt av röta, menträet kan stabiliseras genom attfylla det med tvåkomponentslimunder tryck och värme. Detär en process som görs i USARötad bok.Björkvril.Ekklyka.Masurbjörk.och kostar knappa 100 kronorper knivskaft, säger Bengt-ElisPettersson.Han arbetar som landsbygdsutvecklarei Sävsjö , där en heldel av arbetet handlar om träförädlingav olika slag.– Framför gäller det att fåupp ögonen för det marknadenefterfrågar.Knivskaft är ett talade exempeli det lilla.– Efter att ha fått insikter iden världen betraktar du skogenpå ett nytt sätt. En grenklykasom annars knappt dugertill vedhögen kan vara värdflera hundra kronor.– Det leder vidare till störresammanhang med hantverk,möbel och snickerivirke. Vi harmycket att ta tillvara, det gällerbara att få till ett utbud och förståmarknaden, säger Bengt-Elis Pettersson och nämner ask,lönn, rönn, al och masur somexempel.– I Finland betalas fin lönnmed 20 000 kronor kubikmetern,rönn 3 500 kronor ochmasur 30 000 kronor. Ett hektarmasur ger 1 miljon kronor.Du måste odla gran i 1 000 årför att komma upp till sammabelopp…För egen del har han en specialodlinghemma på gårdenmed fem hektar av olika lövträdoch klonade masurplantorfrån Finland av björk, rönn,klibbal, grå al hägg.Den som inte går så långt hari alla fall en hel del att ta tillvarai den existerande skogen.Både i det stora och det lillaexklusiva som knivskaft.Ett praktiskt tips för att undvikasprickor är lägga vanligtvitt trälim i träbitarnas ändytoroch förvara dem svalt.Kunderna finns på marknaderoch i olika föreningar. Sävsjöåterkommer med en ny knivoch lövträmässa i maj år 2008.Innan dess hålls en konferensför trähantverkare i november.TIPS:Läs mer på www.upplevelseriket.seTips för att få bladetrakt och centreratNär de olika delarna till skaftet monterats påknivbladets tånge, den del av bladet somstoppas in i skaftet, förekommer det att dehamnar lite snett men det finns ett enkelt sättatt rätta till detta.1231. Med hjälp av en bräda som man först sågatbort en del där man ska ha knivens skaft ochsedan kluvit, men inte hela vägen, med ettexakt rakt spår kan man rita upp skaftets mittoch ytterkanter så de hamnar i linje medbladet. Bladet sticks in i den uppsågade skåran,som på bilden…42. …därefter ritar man ut mitten på toppenav skaftet med utgångspunkt av det sågadespåret i plankan. Du markerar också mitten iframkant av skaftet. Vänd på bladet så du kanmarkera både på ovansidan och på undersidanav skaftet.53. Rita ut skaftets mittlinje mellan punkternasom du markerade i föregående moment.Vänd på kniven och upprepa sammaprocedur på andra sidan av skaftet.4. Med hjälp av ett skjutmått markerar du nuskaftets ytterkanter ca 10-12 mm frånmittlinjen. Rita ut linjer på båda sidorna.5. Såga efter de linjer som markerar skaftetsytterkanter. Du har nu fått ett skaftämne somsitter rakt på bladets tånge. Nu återstår baraatt såga, fila och slipa fram konturerna tillskaftet. För den som inte gör brädan själv finnsden att köpa genom Stockholms Knivförening.52 VI SKOGSÄGARE 5/06

Naturvård utan reservatMarkägare i Östergötland erbjudsekonomisk ersättningför att själva utföra naturvårdandeåtgärder. I förstahand handlar det om att värnaett par tusen ekar som kartlagtsunder året. Insatser som görsär fri huggning av trängda ellergamla träd och restaurering avigenväxta betesmarker.– Det är värt att poängtera attdet framför allt handlar om åtgärderutanför skyddade områden.Vi får på det här sättet mernaturvård utan att det nödvändigtvismåste bli reservat, sägerbiolog Jens Johannesson påLänsstyrelsen.En ek för eftervärldenPositiva effekter av minskat svavelnedfallFörsurningen håller på att nedfallet av svavel halveratsminska. Det visar länsstyrelsensanalys av skogarna i Nedfallet av kväve har där-under 10 år.Stockholms län, där man utvärderatmarkanalyser från nellt. En upplagring av kväve iemot endast minskat margi-1980-talet och framåt. markskikten kvarstår som problem.Framför allt beror det på attForskare varnar för kunskapsbrist om GMOEn av de första studierna avekologiska risker med genetisktmodifierade träd visar attmodifieringen fick en oväntadeffekt på en insekt.till att studera riskerna. Jag ärövertygad om att det kommerdet att bli svårt att få en acceptansbland allmänheten förgenmodifiering innan vi förstårStudien är gjord av forskare riskerna, menar Andersvid Umeå universitet och SLUi Umeå.– Vi behöver bättre kunskaperom ekologiska risker medgenmodifiering. I dag satsashuvuddelen av forskningsmedlenpå att utveckla teknologinoch tekniken för att göra genmodifieradeorganismer. Endasten bråkdel av medlen gårWennström, docent i växtekologi.I studien framgick att asparsom modifierades genetiskt föratt öka biomassan samtidigtfick förändrat kemiskt innehållvilket påverkade trädens motståndskraftmot insektsangrepp,i det här fallet från pilglansbaggen.Tyskar föredrar Orsa för ny träfabrik√God råvarutillgång.Går ihop i Grimslöv Det österrikiska företagetSödra-ägda Gapro har köptS A Träslöjd i Grimslöv.Företaget har levereratspecialanpassning av Gaprosstandardprodukter och varitden enskilt största underleverantörentill Gapros fabrik iGrimslöv.Nu hamnar allt under etttak.KLH Massivholz har beslutatatt bygga en produktionsanläggningför kors limmat massivträi Orsa.På frågan om vad som fåtttyskarna att satsa på Sverige gerföretagsledningen flera svar:√Positiva marknadssignalerfrån regeringen och övrigaoffentliga myndigheter.√Möjlighet till ytterligareutveckling.√Bra arbetskraft i region -en.√Distribution till Sverige,Norge, Finland, Ryssland, Danmark,Holland och Storbritannien.Produktionen blir runt250 000 kvadratmeter och omsättningen15–20 miljoner euro.Om allt går enligt planerna börjarproduktionen i slutet avnästa år.NYHETERmaskinhandlare.seLetar du efter en ny eller begagnad maskin?Då ska du gå in på vår nya maskinhandlarsidawww.maskinhandlare.seHär hittar du mängder av maskiner inomJORD, SKOG OCH ENTREPRENAD!www.maskinhandlare.se– Nu snabbare, enklare och bättre!VI SKOGSÄGARE 5/06 53

SkogsmarknadenFör annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 ellerRonny Gustavsson, tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.seProblem med oljeläckage iHydraulsystem? Servostyrning? Växellåda?Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter?ORION 288 Tätningsrekonditioneraretätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar ialla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent.Ingen demontering krävs!INTERNOVA SVENSKA ABÅterförsäljare Sökes!Miljöanpassade Smörjmedel Tfn: 0660-29 70 50Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVADEmail: info@orionoljor.seJÄRNHÄSTENPerfekt i gallringsskogen!• Smidig• Stark• LågtmarktryckL. RasmussonMaskin ABTel. 0431- 43 32 15Fax. 0431- 43 30 50www.LRMA.nuMILITÄRUTRUSTNINGMIKE AND NIKE´internetbutikwww.bbfab.sePostorder eller produktbladRing 0589-178 50Ljunglöfs 2:anEnmanssågverkÄlgtrac ochCombitracReservdelar ochservice till din maskinhittar du hos oss.Komplett reservdelslager.Snabba leveranser.Bo Arnesson AB680 60 SYSSLEBÄCK0564-102 80070-399 17 001 m 3 /minHelautomatisk Vedhantering !VedprocessorIIWalthers Plåt ABTel:0653-205 35Walthers.plat@peltec.pp.seCombigripkranÄven lämpligför sågytorSNABB - SÄKER - EFFEKTIVFör broschyrNy bred och effektivutmatningstransportörNy knivdesign och nyttlängdregleringssystem➛ Klarar grövre ved,rakt kapsnitt, jämnvedlängdLägg långved på inmatningstransportören.Maskinen sköter resten.Matar in, kapar, klyver och lastar.Allt medan du lägger påny långved...och information DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62360° svängRäckvidd 4m. Hydr. rotatorPris Från 38.500:-Moms och frakt tillk.på samtliga priser.Tel 0514-10505Fax 0514-51878Internet: www.sonnys.seE-mail: jorgen@sonnys.seGallring, vindfällen,älgtransport, plantutkörningOXENMINILUNNAREMyreback MASKINBox 12, 667 21 Forshaga • Tel 054-87 23 10 • www.myreback.comTel. 0528–700 00,kvällar 0528–700 11www.bjmmaskin.se54 VI SKOGSÄGARE 5/06

Den nya generationens pelletsbrännare medAUTOMATISK URASKNING !NU ÄNNU ENKLARE OCH BEKVÄMARE• Rengöres endast varannan månad• Klarar majoriteten av pelletskvalitéer• Hög driftsäkerhet• Mycket tystgående• Är berättigad till energibidragKontakta: BioNordic AB, Söräng 7013, 821 93 BOLLNÄSTfn: 0278 - 391 50 Fax: 0278 - 391 40 Mail: info@bionordic.se Web: www.bionordic.seALSTOR 8X8Wood-Mizer LT15 bandsågverkEtt komplett och enkeltbandsågverkStockdiameter: 70 cmStandard såglängd: 5,2 mMotor: Elektrisk eller bensinPris 55 300:- exkl momsoch fraktLeverans: Normalt från lager30 dagar öppet köpMera information hittar du på:www.woodmizer.seNyhet!Nyhet!Wood-Mizer Nordic ASSkedsmokorset – NorgeTel 00 47 63 87 49 89post@woodmizer.seMekwood AB, Kjell LarssonTel 0290-515 65Mobil 070-679 79 65Kjell.larsson@mekwood.seEn komplettskogsmaskini litet format meden oslagbar framkomligheti allatyper av terräng.- en mästare i mångsidighet -Kontakta oss för mera information och demonstration!AB Alstor Lågum Pl 2020, 450 52 DINGLETel 0524-407 45, 070-586 18 11 • www.alstor.seordnas i helalandet.Köp nu! - Betalaom 4 månaderHYP755450 / 450XLHYPBrudtallsvägen 10 • MORA • Tel 0250-340 89Se fler heta produkter på www.sparrsmotor.comALLROAD 500 4*4Marknadens mest prisvärdaKVALITETSMASKIN!ROROSkotarvagn finns i10, 11 och 14 ton• Vätskekyld 500cc fyrtakt• Helautomat/Hög/Låg/Back• Delad Bakaxel. (Dubbla A-Armar)51 900:- + momsMade in SwedenFör mer info. ring Tel. 0479 - 22059eller gå in på: www.hypro.seNU ÄVEN 24 MÅNADERS RÄNTEFRIAVBETALNINGVI SKOGSÄGARE 5/06 55

FRIHET ATT VÄLJA BRÄNSLEElda med pellets, flis, briketter, torv, spannmål,spån eller en blandning av olika biobränslen.www.pannlampa.comwww.jinma.seBRÄNNARESTOKERPANNORVEDPANNOR frånFJÄDEROMRÖRAREFör inmatning från stora förråd,upp till 5x5 mMed brännhuvud 40-640 kWSluss med cellmatning20-640 kW30-630 kW28 kWSnabba, starka,miljövänligaNya och begagnade Pinox-maskinerOKQ8 oljor, GB SvärdAlex Skogsservice AB08-530 444 33. Fax 08-530 440 93070-296 15 08 / 070-780 97 51www.pinox.comKombibord* Traktor 4WD, diesel,3 mod, pris från58 000:- exkl moms* Specialutrustning förskogen. Komplettapaket, traktor med vagnfrån 131 000:- exkl moms* Huggarvagnar, ramstyrning,4WD, vinschar* Flistugg®JINMAJinma Sverige ABTel 0534-127 00V-formad transportörMatarbord 6, 12 eller18 meters längdMed patenteradstegutformningmatas stockarnabättre än i vanligamatareVÄRMECENTRALERHelt kompletta30-640 kWÅTERFÖRSÄLJAREBJÄRLÖV Agrimatiq 044-732 60DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50FALUN Svemo Elektronik 023-335 45GRÄSTORP Sonnys Maskiner AB 0514-105 05GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86KARLSTAD Solbergagård 070-646 36 64KUNGÄLV Johnssons El 070-541 63 96LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60MANTORP Östgöta Bioenergi 0142-29 77 70MULLSJÖ NT Energi 0392-133 31RONNEBY Stjärnprod Energi & Motorserv 0457-100 00SKELLEFTEÅ Rili 070-333 06 19SKELLEFTEÅ Bror Jakobsson 070-242 21 92SMÅLANDS-STENAR Rörbolaget AB 0371-308 15VETLANDA El & Maskinteknik 070-631 44 29ÅRE Temab AB 0647-61 13 75ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg 070-329 36 07GENERALAGENT I SVERIGEENERGITEKNIK ABwww.energiteknik.netLogcon Hortinorr abÄrsta 301 • SE-872 98 NoraströmMobil +46 70 652 38 18 Lars • Mobil +46 70 300 29 41 Bowww.hortinorr.se • Info@hortinorr.seVEDMASKINHel- och halvautomatisk• Diameter upp till 46 cm• Längd upp till 6 m• 22 ton• 4-6-8 eller 12-dels klyvningTimmersorteringpatentsöktKontakta din närmaste Pezzolato återförsäljareSödra Sverige:Norra Sverige:Jan KronströmFrank NilssonLinnégatan 16, 582 25 Linköping Öd 305, 834 98 BrunfloTel 070-592 47 30Tel 070-235 26 0156 VI SKOGSÄGARE 5/06

SÖDRAMEDLEMKöper dina Emissionsinsatseri SÖDRA.Pengar direkt!Tel 073-726 46 71Fyrhjulingar till chockpriser!Vägregistrerad 650 cc generation 4, kardan, 2- +4-hjulsdrift, hög- + lågväxel, kula.Pris 56 900:- inkl moms.Tel 016-730 32www.skoteranders.comLöv hägn efter stormenVi har grejernaNät 2 m hartätt 13,50 kr/mTryckt stolpe 2,5x70 28 kr/stÄven direktleverans.Lägsta energiprisMultiSpeed8-16-24 tonSimlångsdalen 1,8 mil Ö Halmstad800 m mot EldsbergaVälkomna 035-702 20, fax 035-701 95 SylveMINISÅGVERKVedfabriken BigXUtrustad med MultiSpeed - två hydraulcylindrarsom valfritt jobbar tillsammanseller var för sig ger tre olika tryckkrafteroch sex hastigheter.MarknadsledarenBeståndsgåendeskördaren SR 1046 XBättre än någonsin,mer prisvärd ännågonsin!Effektiv vedproduktion 1X/2XKraftig, slittålig konstruktion med bl.a.växellåda och remskivor i stål. Klarar vedupp till Ø37 cm alternativt Ø32 cm.Anders Skogsberg,FalköpingTel 0515-77 78 00,0703-21 34 95Micke Bohm, HebyTel 0224-344 54,0705-70 56 95Jonny Karlsson, FrösekeTel 0481-643 70076-854 27 26Hans Hedlund, HedenäsetTel 0927-303 35070-379 47 04www.gjmaskin.seLevererad till nöjda kunder sedan 1990TIMMERSÅGEN– Elmotor 6-7, 5kW • Direktdrift • 16A • Hjälpmatning– Max såglängd 6,3 m • Max diam. 500/1000 mm– Stabil • Hög ytkvalitet • Effektiv kedjesmörjning– Dubbla sågsvärd • Stockriktare • Skyddsbur– Konkurenskraftiga priser • Kort leveranstidKickons Svets AB, 522 93 TIDAHOLMTel 0502-12325 Fax 0502-14521www.lantbruksNet.se/kickons info@kickons.seEnergispararen HawkUtrustad med hydrauliskt drivet kapsvärdoch 13” kedja samt en hydrauldriventransportör på hela 3,2 m. Klarar vedupp till Ø30 cm.TREJON Ved-610Plan - & RikthyvlarRejäla hyvlade riktbord i gjutjärn. 4 stål i kuttern. Planbordet i gjutgods höjs och sänksmed mittenpelare efter graderad skala i mm. En maskin för proffs, industri, snickeri, skolor,hemmaproffs m m. Maskinen levereras fullt utrustad med stål i kutter och spånstos.MSP 310 MMSP 410 MMotor 400 V 2,2 kW/3 hkMotor 400 V 3kW/4 hkKutterdiameter 95 mmKutterdiameter 95 mmVarvtal kutter 4 200 rpmVarvtal kutter 4 200 rpmMatningshastighet 8 m/min Matningshastighet 8 m/minutSpånstos 100 mmSpånstos 100 mmRikthyvlingsbredd 300 mm Rikthyvlingsbredd 400 mmBordsstorlek 1 270x330 mm Bordsstorlek 1 670x440 mmPlanhyvlingsbredd 310 mm Planhyvlingsbredd 410 mmPlanhyvlingshöjd 230 mm Planhyvlingshöjd 230 mmVikt 242 kgVikt 350 kgPris 14 000:-exkl momsPris 21 000:-exkl momsStorgatan 75 Box 102, 383 23 MönsteråsOrdertel 0499-143 19, 143 80 Fax 0499-140 66Besök oss på internet: http://www.drift-underhall.seDirekt frånhuvudimportörSpecialerbjudandepåspånsugar, kombimaskiner,div storlekar!Huvudkontor:Företagsvägen 9911 35 VännäsbyTfn: 0935-399 00Fax: 0935-399 19E-post:info@trejon.seEl-/Traktordriven snabbklyvKraftigt byggd med lättsam manövrering.För optimal vedhantering kan vierbjuda ett brett sortiment av olikatillbehör, se mer på vår hemsida.VI SKOGSÄGARE 5/06 57

AVESTA-VAGNENwww.avestavagnen.seUrval ATV-Vagnarför skogenTimmerboggie 1600KVår kompromisslösa, kraftiga ”proffsvagn”här med avancerad linkran.Timmerboggie 1300Vår standardvagn för vedhantering.Timmerboggie 1200 BudgetLågprisalternativ. Enklare men ändårobust här med enkel linkran.Älg/Flakvagn 1000 TippDurkaluminium för låg vikt och exklusivtutseende.MARKNADENS MEST MILJÖVÄNLIGATERRÄNGTRANSPORT• Marknadens största dragkraft.• Låg tyngdpunkt• Bred och stabil variatordrift• Hög- och lågväxel + back• Maskinen för skogsbruk, jakt,bygg och anläggning• Endast fantasin stopparanvändningsområden.Tor SigfridssonFalköping0515-72 16 30Anders NilssonHässleholm0451-824 00MÄKLARSAMFUNDETwww.egendomsmaklarna.seSven H ArnellBorås033-12 30 30Bo PetterssonUppsala018-374 375• Produktion och försäljning av tillbehörtill servicenäringenBe om broschyr eller demonstrationProdusent: Combi Track Norge A/S2435 Braskereidfoss, NorgeInt.tel. +47 62 42 37 00 • Fax. +47 62 42 31 21www.combitrac.no • E-mail. post@combitrac.noÖrjan HanssonFalköping0515-72 16 30Arne BengtssonVarberg0340-371 00Anders JonssonLidköping0510-604 10Anders NyhlénGöteborg0300-56 32 65Gunnar GrenholmHudiksvall0650-74 33 43- Professionella Egendomsmäklare för Din gård -50-100 gårdar under försäljningSka du sälja? Vi har ca 40 000 ”gårdsbesök” i veckan. Ring oss!!RH-PusherTrädfällriktare, 5 mod.Nyhet! Ny kraftigare modell.Lyftområde: 115-270 cm.Stor lyftkraft.Förmånligt pris.För mer info kontakta Dinmotorsågsåterförsäljare ellerReipal ABTel 0413-249 48, fax 0413-249 84CarolineLiljaVid köp av traktorer,maskiner eller griplastare ringAnders Bil & Maskin ABTel 0495-202 80, 070-606 12 23www.anders-bilmaskinab.nuÄven Valmet och nyare JD-traktorerköpes kontant. Skopor, pallgafflar ochkrambommar till fördelaktiga priser.SäljlägeDet kompletta mäklarföretagetför jord- och skogsbrukHenrikSchmiterlöwJohannesBåthRoineJanssonArneLiljaKombivagn 1300Flakvagn och timmervagn i ett medmöjlighet att lasta på din ATV. Lastar1300 kg.Miniskotare för fyrhjulingOlika modeller på kranar och drivnavagnar samt ett komplett tillbehörsprogrammed hydraulisk vinsch, insatsflak,gripskopa mm.Tillverkat i Sverige!Utförligare information fås i trycktprospekt eller på vår hemsida.Sortimentet säljs via ATV-handeln.Fråga hos din ÅF eller ring oss.AVESTA-VAGNEN ABHögboleden 20774 61 AvestaTel 0226-19797, 070-7481777Utrustning för flis och spåneldningEtt komplett system frånskog till värmeFlis och spåneldning medförugn är den effektivasteoch enklaste metoden attförbränna träbränslen medvarierande kvalité20 kWh - 1000 kWhBegär broschyrAB JOHN ÖHRÉNHånåknivägen 12792 36 MORATel 0250-105 30 fax 0250-124 46Lantbruksfastigheter018-13 32 22Drottninggatan 1A, 753 10 Uppsalawww.lantbruk.svenskfast.se250HTrotjänaren som fått nytt livNyheter / VarvtalsvaktFjärrstyrningför kranmatningVarvtalsvakterför eftermonteringBox 127, 828 22 Edsbyn Tel 0271-233 04E-mail: info@woxnadalensenergi.se58 VI SKOGSÄGARE 5/06

Styr & övervakamed GSMMed SIKOM GSM kan du styraoch övervaka vad som helst,var som helst! Hus, båtar,maskiner. datorer m.m.• Styrfunktioner, slå på/av ex. värme• Övervaka, ex inbrottslarm, temp.• Larm som SMSBESTÄLL NU!4-e upplagan av bokenSKOGSBRUKSMASKINERtel. 023-296 55 fax 023-393 23Lättläst sammanställning av maskinerför skogsbruket. 192 sidor i A4-format.30-talet rubriker, bl. a. skotare, skördare, kranar,gripare, lunnare, minisågverk, terrängfordon mm.Köp inte begagnat när dukan få nytt med garanti!650cc Mitsubishiutveckladmotor,4-hjulsdrift, radiostyrd2-tonsvinsch.Nu med lågväxel.Byggd för arbete– inga klena mcdelar!Vi håller reservdelslager och ger två års garanti!Endast 48 000 krBox 2 • 791 21 FalunINTECTRA AB0155-211 0941-10248525www.intectra.seGENERALAGENT: AB Bogg Trading, Marby Gård,645 93 Strängnäs, tel 0152-605 55www.bogg.biz295:-exkl. fraktoch momsFÖR STORT& SMÅTTCHAUFFÖRVÄGEN 23 • 831 48 ÖSTERSUND • 063-51 77 55 • www.kedjanab.seAnders SkördareNisula 150 ELätt energiklipp ● Passar även tillhuggarvagnskranenFälldiameter 15 cmNisula 280 EEnergiklipp ● AcumulerandefällhuvudFälldiameter 20 cmArbro 350 SEngreppsskördare, 3 olika datorvalFälldiameter 45 cmAnders Skogsskördare AB012 3-290 60, 070-341 10 13anders.skordare@telia.comwww.andersskordare.seJAKTBUTIKENmedPANGPRISER!SKINNRYGGSÄCKGetskinnmed trämes(1.995:-) NUJAKTKÄNGORVattentäta fr995:-1.195:-890:-BATTERIERMax-On, Albecom, Lafayttefrån295:-AMMUNITIONNorma, Gyttorp,RottweilJAKTRADIO31 MHZ fr. 1.595:-155 MHZ fr.1.595:-GPS (1.795:-) NUNu hos oss!AvståndsmätarefrHelt JAKTSTÄLLVattentätt från995:-1.995:-HUNDPEJLTracker, Eden, Contactfr. 3.490:-JAKTSPECIALISTENHYLTE LANTMÄNEn bra affär!HYLTEBRUK – TEL. 0345-400 00www.genzo.seKRANMAN ®- Din leverantör av ATV tillbehör -Obs vagnen på bilden är extrautrustadmed fjärrstyrd hydraulvinschHV500.REXON 300ATV på enT1800 vagn medFlexodrive 4WD.REXON 300ATV medBoxer 14 vagnFjärrstyrd hydraulvinschHV500T1500 Timmerboggiemed VK1500 vajerkranNR 6 2006 FörädlingUtgivning 7/12Sista bokningsdag 3/11 Sista materialdag 10/11KontaktaHydraulisk tippflaksinsatspassar allaKranmans vagnar.Försänkt insatsflakFL200Birgit EmilssonTel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.seRonny GustavssonTel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.sewww.kranman.comTfn 0525-430 19VI SKOGSÄGARE 5/06 59

BEGAGNADE FYRHJULINGARRÄTT PRIS DIREKT - FRI FRAKT INOM SVERIGEÄven service, delar och tillbehörSundsvall: 060-12 55 77 • Fax 060-12 55 76 • Karlskoga/Kristinehamn: 0550-300 90WWW.FRITIDSDEPAN.SEMetesa Bandsågverk fr 79 900:-Rejäl konstruktion med elektronisk matning ochhydraulik för enklare timmerhantering.Sågar 74 eller 94 cm i blocket. Slipmaskin ochskränkmaskin och bandsågskantverk finns somtillbehör. Ring för broschyr eller visningContact Center i Boxholm AB www.metesa.seTel 0142-527 00, 073-161 00 76, 070-259 96 95Minska värmekostnadenSatsa på fliseldning ugnar från 40-499 kW,flisfickor 1-4 m 3 mekaniskt drivna ochstörre hydrauldrivna flisfickor.Skruvarna klarar grovflis.✁Vi säljer kompletta system.Även spannmålsbrännareSe www.stensbroflis.comKjell Andersson Tel 044-33 02 47, 070-338 74 47Tel 054-53 33 70. Fax 054-53 39 70www.petersskogsmaskiner.seVednätsäckartill EUR pall, 40, 60 LPrisex: 40 L packlåda+1 000 nätsäck 3 200:-även storsäckarTel 0410-33 10 550708-40 11 33www.ino-q.seBevaka dina gränsermedKEBAstolpenDet är du som sätter gränserna.När du markerar upp rågångareller sätter elstängsel medKeba-stolpen.Den tillverkasi rullformadgalvaniseradplåt, överdragenmedstryktåligplast.Diameter:Längder:Färger:Packas:VEDPANNAMolle45 kWMiljögodkänd50 cm.vedlängd23.500:-inkl momsMollepannan ABAcktjära 2209, 821 91 BollnäsTel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se24 mm1500 - 1750 - 2000 mmBlå, gul eller röd20 st/förpackningRing oss för uppgift om återförsäljareBox 122, 333 22 SmålandsstenarTel. 0371-51 09 10 Fax 0371-51 09 01www.keba.seDitt bidragär viktigtPostgiro 90 1974 - 6Med motorsåg mot prisetLegendariske Sören Erikssonfick årets Greve CarlBernadottes skogspris,som delas ut av föreningenSkogen.Han är en välkänd profilnär det gäller motorsågningdär Sören Eriksson varitnydanande när det gällereffektiv och säker teknik.Han är upphovsmannen tillGame of Logging där utvecklingendrivs på genomett inspirerande tävlingsmoment.Dessutom har ett antalGuldkvistar (vilket är enannan fin utmärkelse från föreningen) delats ut till:Jägmästare Hans-Åke Elofsson, Borlänge.Informationschef Lars Klingström, Holmen Skog,Norrköping, skogsmästare Jan Lindberg, Bollnäs,skog. Dr. Ola Rosvall, platschef vid Skogforsks forskningsstationi Sävar, vice President Elisabet SalanderBjörklund, Stora Enso, Falun, ekolog Per Simonsson,SCA Skog AB, Sundsvall.Fler aktiva kvinnor i NorrskogEfter projektetNorrskogskvinnorhar antaletaktiva kvinnorfördubblats iföreningen– Det är positivtför helabranschen somlänge haft gubbstämpelnpå sig,säger projektledareAnetteThelberg.Sedan 2003har 1 000 kvinnor deltagiti kvinnosatsningen,däribland har ett sjuttiotalgått motorsågskurserAnette Thelberg harlett arbetet med attfå fler engageradekvinnor i Norrskog.Efter flera år i Kanadahar Sören Eriksson blivitskogsägare i Dalarna.och över hundradeltagit i studiecirklaromskog.Ett konkretmål med projektetvar att fåin fler kvinnorsom förtroendevaldai skogsbruksområdena,minst två i varjeråd. Dit har mannästan nått i dagoch dessutomfinns ett väl etablerat nätverkav kunniga och intresseradekvinnor inomNorrskog.Från lantbruksuniversitet till SCAEn av de färgstarkaster profilerna inom lantbruksuniversitetet,professor Pelle Gemmel, är på vägtill SCA. Till årsskiftet börjar han som biträdandeskogsvårdschef. Enligt planerna blir han senareskogschef efter Per Persson.Pelle Gemmel var med och byggde upp fakultetenför skogsvetenskap i Alnarp som han fortfarandeleder.Först orkan, sedan insekterEfter orkanen Gudrun väcks många frågor om nästafarshot: insekterna. Hur har virket klarat sig, hur gårdet med barkborrarna och vad kan skogsägaren göraför att begränsa skadorna?Experterna i sammanhanget, entomologerna, ger enhel del svar på en konferens i Uppsala den 16 novemver.Läs mer på: www-conference.slu.se/gudrun60 VI SKOGSÄGARE 5/06

Möte med näringens framtidDe norrbottniska skogarnafylldes med mer än 1 300 sjätteklassaretidigare i höstas, därde deltog i landets störstaskogsexkursion.En av de nio platserna därungdomarna drog till skogs varövre Tornedalen dit 250 eleverbussades från Karesuando, Kirunaoch andra orter.Eleverna fick också pröva påatt plantera och besöka en urgammalskogshuggarby frånförra seklets början och provsittade stora skogsmaskinerna.Det hela var ett gemensamtarrangemangav hela skogsnäringen,tillsammansmed Skogsstyrelsenoch Jägarförbundet.– Det var värt varendakrona, sägerThomas Mäkikaltio,skogsinköpare för Rolfs Såg,som var en av arrangörerna. Attha kring sig så många glada ochDe flesta elever fick plantera var sitt träd – härunder överinseende av Stefan Winsa, Sveaskog.intresserade skolungdomar iskogen känns bra för näringensframtid.Nya informationscheferpå Setra och SkogforskMalin von Essen är ny informationschefpå Skogforsk.Malin von Essen är jägmästareoch journalist. Hon efterträderSverker Johansson som hargått vidare till Skogssällskapet.Lotta Löwhagen Lundberg ärny presschef på Setra Group.Hon kommer närmast frånSvenska Lantmännen där honvarit kommunikationsdirektör.NAMN & NYTTFör ökadtrevnad pågården.Fint traditionsträd– Plantera en rönn som vårdträdvid huset.Det tipsar Tage Persson iBrännan, norr om Umeå, om.Han ringde och berättade omsina egna goda erfarenheter avrönnen vid husknuten.– Jag planterade trädet när viflyttade hit 1973 och nu ärstammen nästan 35 centimeteri diameter. Det där har gamlatraditioner i Norrland, kringgamla gårdar planterade manofta rönnar vars blommor drartill sig insekter som i sin turlockar fram fåglarna. Det ärväldigt trevligt, säger Tage ochberättar om besök av flugsnappare,blåmesar och en massaandra arter.– En del försöker med äppelträdoch annat men det är bättreatt ta ett träd som trivs på dehär breddgraderna.I vårt östra grannland är traditionenännu starkare, ”Heligrönnen står på gården” heter deti det finska nationaleposet Kalevala.Räkna med mer brasvedEnligt en SIFO-undersökning som Svenska Brasvämeföreningen(!) beställt funderar var femte svenska villa och fritidshusägarepå att skaffa en braskamin. Inte oväntat är trivsel och ekonomide främsta anledningarna till planeran.Finsk skogschef i FNFinländaren Jan Heino är nyskogschef vid FN:s livsmedels-och jordbruksorgan FAO,På den posten följer han tillståndeti hela världens skogarsamt basar över FAO:s skogsavdelningmed 120 anställda.Jan Heino kommer närmastfrån finländska Forststyrelsen,ett statligt verk som förvaltardrygt 12 miljoner hektar statsägdmark i Finland.Etanolen halvvägs till tusenSverige har fått sin 500:e etanolpump på Statoilstationen i Tyresöutanför Stockholm och utbyggnaden fortsätter. I slutet avåret räknar Statoil ha nästan dubbelt så många pumpar.I det fria av dansken GodfredChristensen. Han målade den1876 och tavlan ingår iden Hirsprungstesamling i KöpenhamnEtt vattenfall i Småland 1939 avMarcus Larsson. Han målade sig ini den svenska konsthistorien medsina dramatiskt romantiska landskap.Karriären blev kort, han blev endast39 år, men hann ändå med mångaklassiska tavlor. Tavlan ingår i Nationalmuseumsordinare samlingar.Med tiden och målarens ögonEn del skog och mycket natur visas på Nationalmuseum med utställningenNaturens spegel. Det är ett nordiskt projekt med tavlorfrån landskapsmåleriets storhetstid under mitten av 1800-talet.Det målade landskapet är inte bara en spegling av motivet, somutställningstiteln antyder, utan också resultatet av en tolkningsprocessunder inflytande av sin tids idéer och världsbild.Den konstnärliga naturskildringen speglar därför inte baralandskapet självt utan även tidens drömmar och föreställningar.För den som tar sig tid att studera utställningen närmre framstårdärför landskapen i ett nytt sken. Det finns också en gedigenkatalogbok att fördjupa sig i.Utställningen pågår till den 30 januari.Mer trä i VirserumEfter träbiennalen för ett par år sedan går Virserums konsthallvidare.Nästa sommar genomförs TRÄ 2007 under ledorden ”Byggai trä, leva med trä”. Utställningen kommer att fokusera påindustriellt träbyggande.– Flera stora projekt där man bygger höga hus i trä pågårtack vare genomförandet av träbyggnadsstrategien, säger producentAnnika Eriksson.I utställningen ingår en marknadsvecka i september, tillsammansmed Smålands trädagar. I samband med det går buss resortill Virserum från större städer.Naturbruk tystnarNeddragningarna på Sveriges Radios innebär att Naturbrukläggs ner.Tomas Lindberg, som producerar programmet, har fått beskedom att det inte finns det inte plats för programmet efter nyår.Naturbruk blev fortsättningen på gamla Lantbruksnytt och harkommit att handla betydligt mer om skog än föregångaren. Detgörs av miljöredaktionen i Växjö.Programmet sänds på tisdagar klockan 15:25 i P1 med reprissenare på kvällen.VI SKOGSÄGARE 5/06 61

Lyft äganderättsfrågornaoch agera internationelltKRÖNIKADenna krönika är satt på pränt”dagen efter” (riksdagsvalet)och den nya regeringenssammansättning är okänd ochregeringsförklaringen ännu oskriven.Men förhoppningsvis innebärövergången till en majoritetsregeringatt tydligheten och stabiliteten i denförda politiken ökar – också förskogsnäringen.är avgörande för skogsnäringen ärenergin. Näringen själv kan och villbidra med en del av lösningen – viaökad skogsproduktion. Men statenhar ett betydande ansvar för att viockså i fortsättningen kan förse denenergiintensiva skogsindustrin medelkraft till rimlig kostnad.■ ■ ■■ ■ ■Ansvarig minister för skogsfrågorna iden avgångna regeringen hade en välfungerande dialog med näringen tillgagn för båda parter och vi hoppasatt den nya regeringen har sammaambition att hålla nära kontakt medskogsbruket och skogsindustrin– landets viktigaste exportnäring.Men skogen är förvisso inte baraviktig för handelsbalansen. Enbetydande del av den svenskaenergiförsörjningen baseras påskogen, liksom sysselsättning ochinkomstmöjligheter på landbygden.Och med offensiva investeringar iskogsproduktion kan potentialen ökarejält.Det finns alltså starka motiv förden nya regeringen att satsa på godanäringspolitiska förutsättningarför skogssektorn – av ekonomiska,ekologiska och sociala skäl.■ ■ ■Ett område där stabilitet ochlångsiktighet är särskilt viktigär respekten för äganderätten.Grundvalen för framtidstro ochinvesteringsvilja i familjeskogsbruketligger i en sådan respekt.Myndigheternas hantering avavsättningarna av mark förnaturvårdsändamål upplevs avmånga skogsägare som ett allvarligtintrång i äganderätten. Även omhandläggningen på sistone harförbättrats finns mycket övrigt attönska. Den nya regeringen börge klara direktiv till ansvarigamyndigheter om att handläggningenmåste utgå från den enskildemarkägarens situation och önskemål.Och – myndigheterna måste få entydlig signal om att de saknar mandatatt tumma på de arealmål somriksdagen har fastställt.■ ■ ■Ett annat politikområde därlångsiktighet och förutsägbarhetSkogsutredningen 2004 har när dettaläses presenterat sitt betänkande.Vi vet redan nu att utredningenkonstaterar att politikens grunderligger fast (enligt direktiven), att detär positivt att producera mer virkeoch att Sverige bör vara mer aktivtnärvarande på den internationellaskogliga arenan och särskilt på EUscenen.Det är bra förslag.Det här med proaktivitet i EU varden tidigare regeringens ”sämstagren”. Här förutsätter vi att dennya regeringen med kraft satsar påmöjligheterna att påverka EU-politikoch FNprocessersom ärviktiga förden svenskaskogen.Ulf ÖsterblomKanslichef hosSkogsägarnawww.atl.nu/skogTvå tidningar – samma sida62 VI SKOGSÄGARE 5/06

– Steget före!Du har väl stiftat bekantskap med marknadenslättaste ventilpaket (10,5 kg) som endastfinns att tillgå som extra utrustning påFARMA skogsvagnarfrånmarknadens ledandeleverantör.Normalvikter förde konventionellareglagen ligger på ca24 kg.Till en rimlig kostnadfår du ventilpaketinnehållande 2-spakmed alternativt 3-4 elon/off. Vikten må varadet främsta argumentetmen färre slangar från vagn till reglage ärytterligare ett.Hos oss finner du marknadens bredaste sortimentav lösningar för kranstyrning och reglage.FARMA har ett sortiment bestående av8 modeller av huggarvagnar från den lilla vedvagnenpå 6 ton till vår exklusiva drivna vagnpå 12 ton.Med ett modernt tänkande och marknadensmest funktionella design är det inte konstigt attFARMA är Norra Europas mest sålda skogsvagn!Välkommen till din närmaste FARMA handlareför en offert!Fabrik:E-mail: info@forsmw.eewww.forsmw.comFARMA NORDEN ABInformation försäljning:Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.Göran Carlsson 0224-774 40.Teknisk support ochreservdelar: 011-165 770.Alla priser exkl. moms och frakt.Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljareför närmare information se hemsidawww.forsmw.comVi förbehåller oss rätten till ändringar av specifi kationersamt pris utan föregående information.

Posttidning BLRF Media ABBox 6132, 200 11 Malmö