Årsredovisning 2012 - Sundsvall

Inledning1. InledningÅRSREDOVISNING 2012 3

Kommunstyrelsens ordförandeStora projekt och positiva resultat för kommunenSå här sammanfattar kommunstyrelsens ordförande Magnus Sjödin (M) år 2012:- Rent verksamhetsmässigt har året varit bra. De processer som vi har sjösatt, till exempel Lagen om valfrihetssysteminom hemtjänsten, har rullat på, säger Magnus Sjödin.4 ÅRSREDOVISNING 2012

Kommunstyrelsens ordförandeKommunen redovisar för 2012 ett positivt resultat på109,8 miljoner kronor. Resultatet beror bland annat påhögre skatteintäkter och högre statsbidrag än vad som varväntat.– Om vi tittar på ekonomin, så gör vi för fjärde åreti rad ett bra resultat. Vi har överskott i finanserna, somvi strävat efter. Men prognossäkerheten måste bli bättrehos våra förvaltningar så att vi i finans- och näringslivsutskottet,kommunstyrelsen och kommunfullmäktigefår rätt prognoser när vi ska fatta beslut, säger MagnusSjödin.Näringslivsbolaget och Visitor CenterStadshuset öppnade upp sina dörrar i början av 2012 ochNäringslivsbolaget kom på plats med sin nya näringslivschef.På nationaldagen i juni öppnades Visitor Center förallmänheten med turistbyrån i samma lokal.– Vi har tagit ett krafttag för näringslivsfrågorna iSundsvall och vi har fått den respons vi hade hoppats påfrån näringslivet. Genom att vi har öppnat upp Stadshusetför allmänheten så har Stora Torget blivit ett nav förSundsvallsborna som jag upplever att de flesta är väldigtnöjda med. Jag får ofta höra mycket positivt om det arbetevi gjort med just Visitor Center och Stadshuset, att det harblivit Sundsvallsbornas hemvist igen, säger Magnus Sjödin.Vassa servicegarantierSundsvall har som mål att vara topp 50 i Svenskt Näringslivsrankning 2014. Servicegarantierna, som infördesunder 2012, är ett led i arbetet att nå det målet. Syftetär att förbättra villkoren och göra det enklare för entreprenöreroch företagare. För verksamheten eller projektetman bedriver erbjuder kommunen ”Tidiga kundmöten”.-Vi har nu i Sundsvall Sveriges absolut vassaste servicegarantier,det vill säga, vad vi garanterar från Sundsvallskommun när det gäller exempelvis bygglov, alkoholtillståndoch miljöprövningar. Detta har fallit väldigt välut, säger Magnus Sjödin.Prioritera undervisningSkolan har under året stått inför stora förändringar medsyfte att stärka undervisningen och få mer resurser tillverksamheten.– Det mål vi har att bli Sveriges bästa skolkommun till2021 ligger fast. Jag tror att vi har goda möjligheter att nådit, men vi måste arbeta hårt för detta, säger Magnus Sjödin.Valfrihet och mångfaldUnder hösten 2012 infördes LOV, lagen om valfrihetssystemi hemtjänsten i Sundsvalls kommun. Det innebäratt Sundsvallsborna nu själva kan välja vem som ska utförahemtjänstservice och omvårdnad, kommunen ellernågon annan leverantör.- LOV-projektet har gått bättre än förväntat och det ärmånga som vill starta verksamhet i hemtjänsten. Intressetför alternativa utförare hos de äldre är stort och möjlighetenatt utforma sitt eget liv ska inte försvinna bara föratt man blir äldre. Vi har genom livet möjlighet att väljavilken utbildning vi ska läsa, vart vi ska arbeta och bo.Därför ska det vara givet att våra äldre ska få samma möjlighet,självklart solidariskt finansierat via skattsedeln,säger Magnus Sjödin.Utmaningar 2013Prognoser som kom strax före jul 2012 visar att skatteintäkternakommer att minska.- Det mest utmanande inför 2013 är ekonomin. Jagtycker att den av fullmäktige fastställda mål och resursplanenför 2013 har ett för litet överskott. Det finns riskför att vi kommer att göra ett underskott 2013. De nyaprognoserna visar även att 2014 kommer att bli ekonomisktansträngt, säger Magnus Sjödin.Positiv framåtblick 2013Utvecklingen av Sundsvall pågår för fullt med flera storaprojekt. De största är brobygget över fjärden och den nya E4.- Vi hoppas att vi under 2013 äntligen kan kommaigång med utbyggnaden av Norra kajen där nya havsnärabostäder ska byggas, men även fler bostadsprojekti kommunen, då det är en stor efterfrågan på bostäder iSundsvallsområdet, säger Magnus Sjödin.Den hållbara tillväxtstrategin HT 21 som antogsunder 2011, ska ge vägledning i hur exempelvis investeringarska prioriteras för att få den bästa samverkanmellan människa, miljö och ekonomi.-Vi har en hållbarhetstanke när det gäller hur vi villforma Sundsvall och göra det hållbart för kommandegenerationer både ekonomiskt, socialt och ekologiskt.Jag ser positivt på framtiden och tror att Sundsvall haroerhört mycket gott framför sig. Vi har bland annat enökad tillströmning av människor som gör att vi just nuär motorn i regionen när det gäller inflyttning. Därmedkrävs det att vi gör rätt insatser inom en rad områdenför att bygga Sundsvall starkare, säger Magnus Sjödin.Vad vill du skicka med till medarbetarna?– Jag kan tänka mig att de flesta har upplevt enoklarhet i den politiska ledningen. Alla har gjort ett braarbete under kanske märkliga förhållanden. Inför 2013och kommande år vill jag säga, fortsätt att arbeta för etthållbart Sundsvall och håll ordning och reda på finanserna,säger Magnus Sjödin.ÅRSREDOVISNING 2012 5

Kommunens ekonomiKommunens ekonomi7%5%10% 6%3%3%73%7% 7%38%41%Ekonomiskt resultat16014012010080604020IntäkterKommunen omsätter cirka 5,6 miljarder kronor 2012.Av dessa är 4,7 miljarder kronor skatteintäkter ochstatsbidrag.AvgifterBidragHyrorÖvriga intäkterSkatteintäkterGenerella bidragVad används pengarna till?Av de 5,6 miljarderna går cirka 2,3 miljarder till processenutbildning där bland annat grundskola, gymnasieskola och förskolaingår, cirka 2,2 miljarder till processen vård och omsorgdär bland annat äldreomsorg och socialt stöd ingår.Till samhällsbyggnad, bland annat vägar och kollektivtrafik går0,4 miljarder kronor och lika mycket till fritid och kultur ochtill insatser för näringsliv och arbete, till exempel arbetsmarknadsåtgärder.UtbildningVård och omsorgSamhällsbyggnadFritid och kulturNäringsliv och arbete02008 2009 2010 2011 2012Kommunen har även för 2012 haft ett bra resultat. Det är viktigt att kommunen harett positivt resultat och därmed en ekonomi i balans, t ex för att ha större handlingsfrihetvid oförutsedda händelser.ÅRSREDOVISNING 2012 7

Fem år i sammandragFem år i sammandragFem år i sammandrag 2012 2011 2010 2009 2008Folkmängd 31/12 96 687 96 113 95 732 95 533 94 955Total skattesats, % 33,28 33,28 33,28 32,89 32,89- varav kommunal skattesats, % 22,29 22,29 22,29 22,29 22,29KommunenVerksamhetens intäkter, mnkr 960,7 972,6 925,6 931,4 963,9Verksamhetens kostnader, mnkr -5 327,4 -5 183,8 -4 949,6 -4 811,4 -4 920,0Avskrivningar, mnkr -221,2 -208,3 -209,8 -202,4 -183,1Nettokostnad, mnkr* -4 587,9 -4 419,5 -4 233,8 -4 082,4 -4 139,2Skatteintäkter, utjämning, generella stadsbidrag, mnkr 4 664,0 4 557,9 4 413,9 4 234,5 4 136,9Finansnetto, mnkr -3,8 7,4 3,4 11,8 18,1Resultat efter finansnetto, mnkr* 72,3 134,5 183,5 163,9 15,8Tillgångar, mnkr 8 982,7 8 976,4 8 452,7 7 810,5 7 695,8Tillgångar per invånare, kr 92 905 93 394 88 295 81 757 81 047Skulder, avsättningar, mnkr 6 527,6 6 631,0 6 241,9 5 659,2 5 583,4Skulder, avsättningar per invånare, kr 67 513 68 992 65 202 59 238 58 800Eget kapital, mnkr 2 455,1 2 345,3 2 210,8 2 151,3 2 112,4Eget kapital per invånare, kr 25 392 24 401 23 094 22 519 22 246Pensionsskuld, kommunen, mnkr** 2 695,6 2 632,6 2 399,0 2 465,2 2 359,9Semesterlöneskuld och upplupna löner, kortfristig, mnkr 208,4 202,7 202,4 210,7 213,7Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, % 98,4 97 95,9 96,1 99,6Soliditet, % 27,3 26,1 26,2 27,6 27,4Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % 0,0 -1,1 0,1 -2,4 -1,6Balanslikviditet, % 144 151 112 67 64Genomsnittlig räntesats räntebärande tillgångar, % 3,4 3,8 3,9 3,9 4,7Genomsnittlig räntesats räntebärande skulder, % 2,9 3,1 3,5 3,7 3,1Nettoinvesteringar, mnkr 218,5 243,5 153 345,9 158,2Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % 99 117 73 106 87Antal tillsvidareanställda 6 758 6 977 6 899 7 167 7 406Löner och ersättningar exklusive sociala avgifter, mnkr 2 328,5 2 283,2 2 193,8 2 211,5 2 219,8KoncernenNettokostnad, mnkr* -4 304,1 -4 169,1 -4 001,4 -3 895,2 -3 935,6Resultat efter finansnetto, mnkr* 159,2 194,4 212,5 182,8 19,3Soliditet, % 23,9 22,4 21,7 22,8 24,0Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % 0,0 -2,2 -1,6 -3,8 -4,1Nettoinvesteringar, mnkr 680,4 737,4 685,2 1 060,1 786,0Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % 152 170 163 276 216Balanslikviditet, % 133 138 61 62 63* exklusive jämförelsestörande poster** exklusive avgiftsdel8 ÅRSREDOVISNING 2012

2. FörvaltningsberättelseÅRSREDOVISNING 2012 9

God ekonomisk hushållningSamhällsekonomins utvecklingI början av år 2012 pekade de flesta prognoser mot enlåg global tillväxt under året, men med stora variationermellan länder och världsdelar. Det fanns tecken på attkonjunkturen skulle sluta försämras i flera viktiga marknader,exempelvis Kina och USA, och så har också skettunder 2012. I oktober 2012 uttalade Internationella Valutafondenatt återhämtningen av världens tillväxt fortsätterunder 2013, men den har försvagats.För euroområdet, det vill säga länder som har införtEuron som valuta, visar det sig att tillväxten motslutet av 2012 blir negativ. Även förhållandevis stabilatillväxtländer som Storbritannien och Tyskland harhaft en negativ tillväxt under det sista kvartalet 2012.Euroområdet har klarat att hantera de akuta statsfinansiellakriserna, och det värsta verkar nu vara över. Visserligenfinns det en fortsatt risk för ytterligare kraftigakriser i vissa EU-länder, men risken har minskat något.Euroländerna är därför fast beslutna att lösa eventuellakommande finansiella utmaningar. Detta borgar för enstabilitet och förutsägbarhet som den finansiella marknadenså väl behöver för att inte överreagera vid enskildahändelser.I Sverige såg vi en relativt stark tillväxt under detre första kvartalen för 2012, med ökad framtidstrooch stärkta nyckeltal. Men inbromsningen blev kraftigunder det sista kvartalet 2012. Förhoppningen fannsatt det skulle vara en kortare tillbakagång, men så hardet inte blivit. Återhämtningen låter vänta på sig ochkommer nu sannolikt i slutet av 2013 eller början av2014, dock finns lokala/regionala variationer i landet.Mot bakgrund av euroområdets negativa tillväxt så ärdet tydligt att svensk tillväxt under 2013 kommer attbli mycket blygsam. Analytiker tror ändå på ett positivttillväxttal, 0,8 – 1,2 %, enligt de senaste bedömningarnaunder januari 2013.Riksbanken har under 2012 sänkt reporäntan från1,75 % ner till 1 %, vilket är en indikation på att densvenska ekonomin har bromsat in. BNP-utvecklingendet tredje kvartalet 2012 ökade med 0,7 % jämfört medsamma kvartal 2011. Det är en kraftig inbromsningfrån föregående år, men fortfarande en ökning.Kommunala överskottKommunsektorn uppnår för 2012 ett mycket högre resultatän 2011. En del av det höga resultatet beror aven återbetalning av AFA Försäkring för åren 2007 och2008, samt en sänkning av vissa premier. Effekten blevnära 11,7 mdr för kommun- och landstingssektorn, och88 mnkr för Sundsvalls kommun. Skatteunderlaget harunder 2012 utvecklats positivt i förhållande till tidigareprognoser, vilket också påverkat kommunernas resultatpositivt.Oförändrad skattesatsDen genomsnittliga skattesatsen i de svenska kommunernaär 20,59 kronor 2012, en minskning från 2011med 0,14 kr. Sundsvalls kommuns skattesats uppgårsom föregående år till 22,29 kronor, eller 1,70 kronorhögre än riksgenomsnittet.Befolknings- & sysselsättningsutvecklingI Sundsvall har befolkningen ökat årligen sedan 2001,och uppgick i december 2012 till 96 687, en ökningmed 574 personer sedan december 2011. Med den ökadetakten jämfört med tidigare år är målet i kommunenshållbara tillväxtstrategi, 100.000 innevånare till 2021,inom räckhåll.Arbetslösheten i Sverige, definierat som öppet arbetslösaoch personer i program med aktivitetsstöd, ökadefrån december 2011 till december 2012 med 0,1 % ochuppgick till 8,4 %. Ungdomsarbetslösheten (15-24 år)uppgick till 19,4 %, en minskning med 0,5 % undersamma period som ovan.För Sundsvall visar Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistikatt andelen arbetslösa uppgår till 10,1 %både i december 2011 och samma period 2012. Ungdomsarbetslöshetenhar minskat något från 25,6 % idecember 2011 till 24,2 % samma period 2012.FramtidsutsikterSundsvalls kommun uppvisar ett överskott 2012 påcirka 70 mnkr jämfört med budget. Däremot ser detdystert ut vad gäller resultatet för 2013 och 2014, ochtroligen även för kommande år framöver. Ett viktigt skälär att ambitionsnivån och kraven överstiger tillgängligaresurser i form av skattemedel. De kommande åren behöverkommunen hantera både stora eftersatta behovmen också nödvändiga satsningar för att klara av medborgarnasgrundläggande behov av kommunal service.Från och med slutet 2010-talet och fram till cirka 2030kommer antalet äldre personer med behov av kommunalatjänster att öka i hög utsträckning medan antaletskattebetalare minskar, något som ytterligare begränsardet ekonomiska handlingsutrymmet.10 ÅRSREDOVISNING 2012

MåluppföljningKommunen står inför många utmaningarframöver som kräver mod, kunskap ochprioriteringar för att hantera med godekonomisk hushållning. Exempel på utmaningarframöver är att hantera• kommande kraftigt ökade behov inomsocialnämndens verksamhet - blandannat till följd av en åldrande befolkning,• behov av stora investeringar, reinvesteringaroch underhåll i vårt fastighetsbestånd,• den politiska ambitionsnivån inomkultur- och fritidssektorns utbud avlokaler, samt kommande satsningar iinfrastruktur främst vad gäller Sundsvallslogistikpark.För att klara av dessa utmaningar behöver kommunenspolitiska företrädare att tvingas prioritera hårt ibefintlig verksamhet. Man behöver fokusera på kommunensgrundläggande, lagstyrda uppdrag och se överambitionsnivån i kommunens frivilliga verksamheter.Kommunen behöver också ytterligare driva på utveck-Uppföljning av kommunfullmäktiges målStyrmodell för tydliga och mätbara målKommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Ensådan åstadkommer kommunen genom att bedriva enändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet meden finansiering som långsiktigt garanterar att verksamhetenkan fungera utan skattehöjning. För att leda ochstyra ekonomi och verksamhet finns en ledningsprocess,där mål och resursplan, redovisning, uppföljning ochinternkontroll samverkar på alla resultatnivåer.Mål och resursplanen är kommunens budget och liggertill grund för det strategiska och konkreta arbetet.Planen följs upp kontinuerligt via månadsuppföljning,delårsrapporter och i årsredovisningen.I sin ledningsprocess använder Sundsvalls kommunen styrmodell, vars viktiga utgångspunkt är att konkretiseraden politiska viljeinriktningen till tydliga ochmätbara mål som kopplas samman med resursfördelningentill nämnderna.Styrmodellen är processorienterad och innehållerhuvud- och stödprocesser. Processerna har alla det övergripandesyftet att säkerställa att verksamheterna nåru u ulingen mot effektivare interna tjänster, ett minskat fastighetsbeståndoch hög effektivitet i alla verksamheter.Med hänsyn till detta är Sundsvalls kommuns nuvarandeoch kommande ekonomiska utmaningar detyngsta på decennier. Det är viktigt att kommunen klararav att hantera sina satsningar med de överskott somgenereras idag och framåt istället för att belasta kommandegenerationers skattekraft.Måluppfyllelse➺➺➺➺Målet är uppfylltMålet har delvis uppfylltsMålet är ej uppfylltMålet kan ej bedömasönskade resultat inom ramen för befintliga resurser.Huvudprocesserna ska tillgodose medborgarnasbehov av utbildning, vård och omsorg, ändamålsenligsamhällsstruktur, fritid och kultur, samt ge goda förutsättningarför näringsliv och arbete.För att huvudprocesserna ska nå bästa möjliga resultatbehövs interna stödprocesser för ledning ochverksamhet. Huvud- och stödprocesserna kompletterarorganisationsstrukturen, genom att dela in verksamheternautifrån syfte istället för organisationstillhörighet.Foto: Chhristina LindqvistÅRSREDOVISNING 2012 11

UtbildningHUVUDPROCESSERNAUtbildningUtbildning handlar om att tillgodose barns och ungdomars behov av lärande och utveckling, från förskola till gymnasieskola.Skolans uppgift är att ge alla barn och ungdomar en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvisteller sociala och ekonomiska förhållanden. För att uppdraget ska kunna genomföras behövs en väl fungerande samverkanmed andra viktiga parter som föräldrar, myndigheter och organisationer.Mål:Skolan och utbildningsprocessen ska med fokus påökade kunskaper, ge eleverna förutsättningar att utvecklasin fulla potential i en trygg och utvecklandeskolmiljö.Bedömning av måluppfyllelse:Målet kan inte bedömasBarn- och utbildningsnämnden är den enda nämnd somhar analyserat måluppfyllelsen för utbildningsprocessen.Även kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden ochnämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integrationhar verksamheter som ska bidra till det övergripandemålet i utbildningsprocessen, men ingen av dessanämnder har gjort någon analys av måluppfyllelsen.➺Barn- och utbildningsnämnden har inte helt kunnatbedöma uppfyllelsen av sex av processens sju mål. Enorsak är att nämnden inte har kunnat bedöma förskoleverksamheten,där föräldraenkäten inte är färdig.Barn- och utbildningsnämnden redovisar 36 indikatorer.17 av dessa indikatorer saknar utfall och kommeratt mätas först under 2013. Eftersom en stor del av deövriga indikatorerna mäts först i januari 2013 kan maninte göra en tillfredsställande bedömning.Flera av indikatorerna pekar åt rätt håll men de ärändå färre än de indikatorer som nämnden inte harmätt, vilket innebär att det är svårt att göra en korrektbedömning av måluppfyllelsen.12 ÅRSREDOVISNING 2012

Vård och omsorgVård och omsorgArbetet inom vård och omsorg handlar om att ge det stöd som människor av olika skäl kan behöva i skilda livssituationeri sina dagliga liv. I processen arbetar man bland annat med stöd till barn, familjer och vuxna, stöd till äldre genom äldreboende,hemtjänst och anhörigstöd samt med omsorg till funktionshindrade. Stödet ska främja människors ekonomiskaoch sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och deras aktiva deltagande i samhällslivet. Insatserna ska bygga på respektför människors självbestämmande och integritet.Mål:Vi vill utveckla ett socialt och ekologiskt hållbartsamhälle som bygger på hälsa, delaktighet ochtrygghet. Här har alla människor, oavsett kön,etnicitet, ålder, socioekonomisk eller kulturelltillhörighet, samma möjlighet att ta del av det godasamhället och att bidra till utvecklingen.Bedömning av måluppfyllelse:Målet kan inte bedömasFlera nämnder har verksamhet inom processen, men imycket skiftande omfattning. Socialnämnden är den➺enskilt största aktören. Flera av socialnämndens mål ärsatta till 2014, vilket innebär att det är svårt att följa uppdem tidigare. Ett antal mål är inte bedömda, medan ytterligarenågra saknar referensvärden. Endast ett fåtalindikatorer visar önskat resultat.Överförmyndarnämnden är den andra nämnd som harmål inom processen. De har i viss utsträckning bidragittill måluppfyllelse.Sammantaget innebär det att det inte finns tillräckligtunderlag för att bedöma om nämnderna, utifrån nedbrutnamål och resultat av indikatorerna, bidrar till attuppnå kommunfullmäktiges mål.ÅRSREDOVISNING 2012 13

Fritid och kulturFritid och kulturFritid och kultur ger sundsvallsborna förutsättningar för en meningsfull fritid och ett aktivt socialt liv. Verksamhetersom bibliotek, museum, idrotts- och fritidsanläggningar, stöd till föreningar, kulturskola samt aktiviteter för äldre ochfunktionshindrade bidrar till detta.Mål:Kommunen ska skapa goda förutsättningar försundsvallsborna att möta och utöva kultur- och fritidsaktiviteteri sin vardag.Bedömning av måluppfyllelse:Målet är uppnåttKultur- och fritidsnämnden har fastställt elva delmålsom tillsammans ska bidra till att uppfylla det övergripandeprocessmålet för processen fritid och kultur.Åtta delmål har erhållit status grön vilket betydermåluppfyllelse. Ett delmål har status gul, vilket betyderatt målet delvis uppnåtts. Två delmål har fått statusgul och grön. Bedömningen är att kultur- och fritidsnämndenhar bidragit till att uppfylla det övergripandeprocessmålet.Miljönämnden har fastställt tre delmål som tillsammansska bidra till att uppfylla det övergripande processmåletför fritid och kultur. Alla tre målen har uppnåtts2012, medan ett av dem sträcker sig vidare över mandatperiodenoch förväntas nå slutgiltig leverans år 2013.➺14 ÅRSREDOVISNING 2012

SamhällsbyggnadSamhällsbyggnadSamhällsbyggnad omfattar de flesta politikområden. Det handlar om att lyfta perspektivet från detaljnivå till en övergripandenivå och att med god överblick och framförhållning ordna ett gott samhälle för alla medborgare, oavsett var debor. Till samhällsbyggnad hör att utveckla hållbara transportsystem, planera attraktiva bostadsområden och ge förutsättningarför människor att växa och öka sina kontaktytor med varandra. En genomtänkt samhällsplanering ska skapaen långsiktigt hållbar miljö.Mål:Sundsvalls kommun ska tillgodose behovet av en effektivoch ändamålsenlig fysisk samhällsstrukturinom ramen för en långsiktigt hållbar tillväxt.Bedömning av måluppfyllelse:Målet är uppnåttInom processen finns tio mål och fyra av dessa är indeladei 18 underliggande mål. Den samlade bedömningenär att nämnderna har uppfyllt målen för samhällsbyggnadsprocessen.Av de underliggande målen ärdet endast två mål som inte uppnåtts. Det är målet attalla livsmedelsobjekt under 2012 ska kontrolleras inomplanerad kontrolltid, samt målet där partiklar och kvävedioxidenligt miljökvalitetsnormen för luft har överskridits.➺ÅRSREDOVISNING 2012 15

Näringsliv och arbeteNäringsliv och arbeteFör att det ska bli fler jobb i Sundsvall behöver företagsklimatethela tiden utvecklas och stimulera till fler växandeföretag. Samtidigt behöver det finnas personer som har denkunskap och utbildning som företag och organisationer frågarefter. Kommunens verksamhet inom området bedrivs ofta isamarbete med företag och andra organisationer. Exempel äratt hjälpa företag att utvecklas eller etablera sig i Sundsvall,vuxenutbildning, ungdomspraktik och integration.Mål:I Sundsvallsregionen har vi unika förutsättningaratt bidra till en hållbar tillväxt och spela en störreroll i Norrland, Sverige och Europa. Vi ska ta varapå människors resurser och göra Sundsvall till enattraktiv stad att bo och leva i. Här får man möjlighetatt växa och utvecklas.➺Bedömning av måluppfyllelse:Målet är delvis uppnåttFlera insatser har förbättrat företagsklimatet. Det harbland annat visat sig i resultatet från Svenskt Näringslivsrankning. Näringslivsbolaget, som startade verksamheteni januari 2012, har under året bidragit till sjunya etableringar och tillsammans med andra aktörer genomförtett antal projekt kring affärsutveckling. Inomramen för projektet Samverkan för tillväxt har 72 företaggjort behovsanalyser för att ta reda på hur respektiveverksamhet kan bli mer hållbar.Under året har Sundsvalls kommun tagit fram servicegarantier.Dessa består av ett grundlöfte för näringslivetoch därefter tre garantier för anmälan enligtmiljöbalken, bygglov och serveringstillstånd. I grundlöftetför näringslivet ingår, att kommunen vid behovska erbjuda en koordinator som samordnar arbetet närett ärende berör flera förvaltningar och bolag. Representanterfrån näringslivet har deltagit i referensgrupper iarbetet med att ta fram servicegarantierna.För att göra det möjligt för fler personer att snabbarekomma ut i egen försörjning har socialtjänsten,förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning ochintegration, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassanutvecklat sin samverkan i form av ett arbetsmarknadstorg.Samverkan sker utifrån individernas behov av stödför att nå en egen försörjning. Målgruppen är arbetslösapersoner i åldern 18-29 år.Stadsbyggnadsnämnden arbetar med flera olika projektför att skapa en attraktiv stad, bland annat genomprojektet Sundsvalls vardagsrum.Sundsvalls Energi AB (SEAB) och företaget SCA hartecknat avtal om energisamarbete vilket för SEAB:s delkommer att leda till en kraftigt minskad oljeförbrukning.16 ÅRSREDOVISNING 2012

Lednings- och verksamhetsstödSTÖDPROCESSERNALednings- och verksamhetsstödLedningsstöd ska stödja arbetet i kommunstyrelse och kommunfullmäktigegenom att tillhandahålla olika internatjänster och produkter. Till området hör bland annat• mål och resursplan• finansiering, redovisning, uppföljning• intern kontroll samt stöd för strategisk utveckling avtill exempel arbetsgivarpolitik• verksamhetsutveckling• kommunikation och IT• prioriterade politikområdenVerksamhetsstöd ska tillhandahålla tjänster och produktertill huvudprocesserna och ledningsstödet. Fokus ska varahög kvalitet, uppskattad service och effektivitet. Tjänstersom ingår är bland annat att• tillhandahålla lokaler• lönehandläggning• reception• administrativt och juridiskt stöd• ekonomi- och arkivhantering• upphandlingMål:Lednings och verksamhetsstödet ska på ett resurs- ochkostnadseffektivt sätt stödja huvudprocesserna ochutveckla den kommungemensamma ledningsprocessen.Bedömning av måluppfyllelse:Målet är delvis uppnåttKommunstyrelsen gör bedömningen att de delvishar uppnått sina mål inom lednings- och verksamhetsstöd.I kommunens huvudprocesser uppskattar manofta de tjänster som service- och teknikförvaltningenlevererar. Tre av tolv tjänsteområden når dock inte upptill den önskade nivån och där behöver verksamheternaförbättra kvalitén på de interna tjänsterna.Ingen av kommunstyrelsens förvaltningar har mättkostnadseffektiviteten, vilken gör att det inte går att avgöraom lednings- och verksamhetsstödet är kostnadseffektivt.Kommunstyrelsen har dock gjort bedömningenatt kommunens lokaler utnyttjas mer effektivt. Dettagrundar sig på det arbete som kommunen har gjortunder 2012 för att minska lokalytorna, där framföralltskolnedläggningar bidrar till en effektivare användningav lokalerna 2013.➺ÅRSREDOVISNING 2012 17

Finansiella målFinansiella målSundsvalls kommuns finansiella mål bygger på fyra aspektervilka är viktiga för att bedöma god ekonomiskhushållning.• Det finansiella resultatet,• Kapacitetsutvecklingen,• Riskförhållanden samt• Kontrollen över den finansiella utvecklingen.• Resultatperspektivet avser vilken balans kommunenhar över sina intäkter och kostnader underåret. Kapacitetsperspektivet handlar om att ha engod kapacitet för att möta finansiella svårigheterpå lång sikt. Riskperspektivet handlar om att påkort sikt inte behöva vidta drastiska åtgärder föratt möta ekonomiska problem. Kontrollperspektivetavser vilken kontroll kommunen har över denekonomiska utvecklingen.ResultatMål:Årets resultat ska vara positivt. För att täcka in vissegenfinansiering av investeringar, värdesäkring av nettotillgångarsamt budgetmarginal ska resultatet uppgåtill minst 2 % av skatteintäkter och statsbidrag.Bedömning av måluppfyllelseMålet är uppnåttÅrets resultat, räknat på resultatet exklusive jämförelsestörandeposter uppnår målet. Målet är att resultatetska uppgå till minst 2 %. Utfallet uppgår till 2,4 %.Resultatet ligger därmed på en nivå som stärker kommunensekonomi.3,5%3,0%2,5%2,0%1,5%1,0%0,5%0,0%2008 2009 2010 2011 2012➺Diagram: Årets resultat i förhållande till skatteintäkter ochstatsbidragMål:Nettoinvesteringarna ska finansieras med egna medel.Bedömning av måluppfyllelse:Målet är uppnåttInvesteringarna uppgår till totalt 218,5 mnkr för 2012.Samtliga investeringar har kunnat finansieras med egnamedel även detta år vilket beror på att resultatet varittillräckligt högt samtidigt som investeringarna inte varitsärskilt höga. Kommunen har under de senaste fem årenkunnat egenfinansiera sina investeringar, men man harsamtidigt en outnyttjad investeringsbudget på cirka 674mnkr vilket innebär att kommunen antagligen måstelåna upp medel för att finansiera dessa när de väl tas ianspråk.Kapacitet➺200,0%180,0%160,0%140,0%120,0%100,0%80,0%60,0%40,0%20,0%0,0%2008 2009 2010 2011 2012Diagram: Egenfinansiering av investeringarMål:Det egna kapitalet (nettotillgångarna) ska värdesäkrasoch växa i takt med inflationen (konsumentprisindexKPI).Bedömning av måluppfyllelse:Målet är uppnåttEgna kapitalets ökning är högre än målet. Det positivaresultatet för 2012 medför att det egna kapitalet ökatmed 4,7 % medan inflationen varit negativ -0,1 % under2012. Sett på längre sikt (fem år) har den årligainflationstakten varit 1,2 % medan kommunens egnakapital har vuxit med i genomsnitt 3,6 % per år vilketinnebär att kommunens egna kapital även på lite längresikt har vuxit tillräckligt för att värdesäkras.➺18 ÅRSREDOVISNING 2012

Finansiella mål7,0%6,0%5,0%4,0%3,0%2,0%1,0%0,0%-1,0%Förändring egetkapitalKPI2008 2009 2010 2011 2012Diagram: Egenfinansiering av investeringarRiskDen kortfristiga betalningsberedskapen (likviditet, checkkrediteller kreditlöften) ska motsvara minst 80 % av deskulder som förfaller inom ett år.Bedömning av måluppfyllelse:Målet är uppnåttBetalningsberedskapen i kommunen uppgår till 107 %av de skulder som förfaller inom tolv månader vilket ärklart över målet på 80 %. Kommunen har tidigare haftsom mål att den kortfristiga betalningsberedskapen skamotsvara 50 % av de skulder som förfaller inom ett år.Nivån har då legat på denna nivå men höjts under andrahalvan av 2011 för att motsvara detta mål.➺KontrollPrognossäkerheten och budgetföljsamheten ska vara god(högst 1 % avvikelse).Bedömning av måluppfyllelse:Målet är uppnåttVerksamhetens nettokostnad exklusive jämförelsestörandeposter var 100,0 % av budgeten vilket medföratt det inte finns någon avvikelse. Detta medför attbudgetföljsamheten får anses som mycket god för kommunensom helhet. Budgetföljsamheten per nämnd ärdock mindre god. Det finns stora avvikelser på ett flertalnämnder vilket i sammanhanget är mindre positivt.Prognosen för verksamhetens nettokostnad exklusivejämförelsestörande poster totalt för kommunen vidtertialrapporten per 31 augusti missade årsutfallet med0,2 % vilket innebär att prognossäkerheten kan ansesvara god. Precis som med budgetföljsamheten så är dockavvikelserna på vissa nämnder alltför stora för att varagodkända. Totalt sett tar dock dessa avvikelser ut varandra.➺Sammanfattande bedömning av godekonomisk hushållningDet är naturligtvis inte godkänt när två av de sex verksamhetsmåleninte kan bedömas om de uppnås ellerinte. Anledningen till att dessa mål inte kan bedömasär att nämnder och förvaltningar inte tagit fram mätetali den omfattning som krävs för att en bedömning skakunna göras av dessa mål. För två av processmålen har enbedömning kunnat göras men båda dessa mål uppfyllsendast delvis. Två processmål bedöms ha uppnåtts underåret vilket är målen för fritid- och kulturprocessen ochsamhällsbyggnadsprocessen.De finansiella målen uppfylls dock allihop vilketmåste ses som positivt. Kommunens goda resultat tillsammansmed måttfulla investeringar och en god budgetföljsamhetoch en bra prognossäkerhet bidrar till attvi har god ordning på ekonomin.Det är tydligt att det krävs mer utvecklingsarbeteför att vi ska kunna få en bättre styrning och kunnabedöma måluppfyllelsen för processerna. Det krävs attnämnder och förvaltningar arbetar vidare med att tafram bra mätetal som kan stödja bedömningen av måluppfyllelsenför processmålen. Det pågår och har pågåttunder flera år arbete med att få fram bra mätetal men änså länge har inte detta arbete burit frukt.u u uÅRSREDOVISNING 2012 19

Finansiell strukturFinansiell strukturSundsvalls kommun fungerar som internbank åt sina helägdabolag och Medelpads räddningstjänstförbund. Internbankentar emot inlåning från och lånar ut till koncernensbolag. Genom att samla all finansiell verksamhet hos internbankenkan kommunkoncernen tillgodogöra sig betydandestordriftsfördelar som i slutändan ger lägre finansiella kostnaderför kommunen och bolagen. Alla transaktioner medkoncernbolagen görs på marknadsmässiga villkor. Kommunfullmäktigehar antagit en finanspolicy som styr internbankensverksamhet.Finansiella tillgångarna har ökatDe finansiella räntebärande tillgångarna har under 2012ökat med 51 mnkr. De bolag som har ökat sin upplåningi takt med nyinvesteringar är Sundsvall Vatten AB.Kommuns finansiella räntebärande tillgångar uppgickden 31 december till 4 287 mnkr, varav 54 mnkrutgjordes av likvida medel 1 . Kommunens resterande finansiellatillgångar bestod i huvudsak av långfristiga lånefordringarpå kommunens bolag.Den genomsnittliga räntebindningen för kommunens finansiellatillgångar har under året pendlat mellan 1,8 år och2,0 år. Den 31 december 2012 uppgick den genomsnittligaräntebindningen till 1,9 år (1,9 år 2011).Kommunens genomsnittliga ränta 2 på räntebärande tillgångaruppgick den 31 december till 3,43 % (3,83 % 2011).Finansiella skulderna har minskatDe finansiella räntebärande skulderna har under 2012minskat med 139 mnkr. Orsaken till minskningen förklarasi nästa stycke ”Nettolåneskulden har minskat”.Kommunens finansiella räntebärande skulder (exklusive finansiellleasing för avfallsförbränningsanläggningen i Korstapå 476 mnkr) uppgick den 31 december till 4 727 mnkr.Nettolåneskulden har minskatKommunens nettolåneskuld vid utgången av 2012 var440 mnkr, vilket är en minskning med 189 mnkr jämförtmed 2011. Minskningen beror bland annat av kommunenspositiva resultat om cirka 110 mnkr, samt kostnadsfördamen ej utbetalda avtalspensioner om ca 50 mnkr.År 2009 visar ett trendbrott i diagrammet och berorav att kommunen genererade ett nettoöverskott på8 mnkr 3 .När kommunen är nettolåntagare är målsättningenatt hålla likvida medel till ett minimum och i den måndet är möjligt amortera av på lånen. Under 2013 harkommunen lån (inklusive certifikat) som förfaller påcirka 2 050 mnkr.1) Mätt som kassa och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar.2) Exklusive banktillgodohavanden och lånefordran mot bolagen på centralkontot.3) Överskottet beror av att kommunen genererade ett positivt resultat 2009, kommunen erhöll ett statligt tillfälligt konjunkturstöd för 2010 som betalades ut 2009,samt att icke räntebärande skulder (som exempelvis skuld till staten på grund av för höga skatteinbetalningar) har ökat.20 ÅRSREDOVISNING 20121000-100-200-300-400-500-600-7002004Finansiell nettolåneskuld (mnkr)Diagram : Nettolåneskulden 2004-2012Upplåning2005200620072008Nya kreditavtalFör att klara av bolagens och kommunens nyupplåningvia internbanken, samt löpande refinansieringsbehovhar kommunen slutit olika kreditavtal.Under 2012 utökades kommunens kreditavtal med50 mnkr. Vid utgången av 2012 fanns 4,6 i kvarvarandekreditutrymme (4,5 mdkr 2011).Kommunens kortfristiga lånebehov säkerställs genomkommunens certifikatprogram på 2 mdkr samt checkkredit,kreditlöften och kreditavtal på 1 960 mnkr.Kommunens långfristiga lånebehov tillgodoses medRamar beviljade(mnkr)Utnyttjat2012-12-31(mnkr)Checkkredit 810 0Kreditlöften 1 000 0Kreditavtal 150 0Certifieringsprogram 2 000 747Obligationsprogram (MTN) 5 000 3 625Summa 8 960 4 372Tabell: Upplåningsformernas ramar och utnyttjande 2012-12-31ett svenskt obligationsprogram 4 på 5 mdkr. Programmetmöjliggör emissioner med löptider mellan lägst 1 år ochhögst 15 år. Emissionsinstitut är Skandinaviska EnskildaBanken, Nordea, Swedbank, Svensk Exportkredit ochSvenska Handelsbanken.Outnyttjade delar av kapitalmarknadsprogrammenoch olika kreditavtal utgör tillsammans en kraftig buffertmot likviditetssvängningar.Finansiering främst via kapitalmarknadsprogrammenKommunens största finansieringskällor utgörs av obligationsprogrammetoch certifikatprogrammet. Under2012 har kommunens finansiering via svenska bankervarit fortsatt låg och upplåning har främst skett viaemissioner av kommunens obligationer och certifikat.2009201020112012

Finansiell struktur100%90%80%70%60%50%40%30%20%10%0%31 december 2011 31 december 2012MTN Obligationslån Svenska bankerLeasingKommuncertifikatDiagram: Lånens fördelning på upplåningsformer 2011-12-31och 2012-12-31Hög kreditvärdighetUnder 2012 har Sundsvalls kommun fått fortsatt förtroendeav Standard & Poor´s och får behålla det långsiktigakreditvärdighets betyget 5 AA+/Stabil. BetygetAA+ innebär ett mycket starkt mått på finansiell säkerhet.Kommunens kortfristiga kreditvärdighet är K-1och bästa möjliga. K-1 innebär en extremt hög kapacitetatt möta sina finansiella åtaganden på kort sikt.De höga kreditbetygen ger kommunen god tillgångtill finansiering till bra pris. Sundsvalls kommuns kreditvärdighetsbetygåterspeglar det stabila och starkasvenska systemstödet för kommun- och landstingssektornoch kommunens dynamiska lokala ekonomi.Sundsvalls starka resultatutveckling och goda finansiellaflexibilitet utgör ytterligare stöd för ratingen.Sundsvalls kommuns kreditvärdighet bedöms regelbundetav Standard & Poor`s, som är ett av de ledandeinternationella kreditbedömningsinstituten.Finansiella riskerna under kontrollFinanspolicyn begränsar finansieringsrisken och ränteriskengenom att tillåten förfallostruktur och räntebindningsprofilanges.FinansieringsriskMed finansieringsrisk vid upplåning menas risken attkommunkoncernen vid varje tillfälle inte kan erhålla likvidamedel till finansiering samt att likvida medel intekan lånas upp utan påtaglig kostnadsökning.Finansieringsrisken ökar om Sundsvalls kommunskreditvärdighet försämras eller blir alltför beroende av enfinansieringskälla, samt om hela eller en stor del av skuldportföljenförfaller vid ett eller några enstaka tillfällen.Även under 2012 har det varit betydelsefullt med enbra rating om AA+ för Sundsvalls kommuns nyupplåningoch vid omsättning av befintliga lån. Standard &Poor´s bedömning av Sundsvalls kommuns ekonomioch återbetalningsförmåga skapar en större trygghet förinvesterare, samt en fördel mot andra låntagare/kommunersom inte har en rating.Den 31 december 2012 uppgick den genomsnittligakapitalbindningen för kommunens finansiella räntebärandeskulder 6 till 1,9 år 7 (1,9 år 2011).God finansiering på kort siktUnder 2012 har Sundsvalls kommun erhållit finansieringvia certifikatprogrammet vid alla önskade tillfällen.Kommunen har också fått ett bättre pris genom att enkonkurrenssituation har uppstått vid samtliga auktionstillfällen.Teckningskvoten beskriver inkommen budvolym iförhållande till utbjuden emissionsvolym och kan tolkassom en indikator på likviditeten och refinansieringsmöjligheternapå marknaden.5,04,54,03,53,02,52,01,51,02011-01-122011-03-122011-05-122011-07-122011-09-122011-11-12Fyra svenska banker är med på certifikatprogrammetoch har möjlighet att lämna bud. Varje bank får lämnaflera bud och budvolymen kan ibland överstiga/understigaemissionsvolymen från en bank. Om ingen bank lämnarbud kan kommunen nyttja sina olika kreditlöften.Under 2012 har den inkomna budvolymen varit någothögre per emissionstillfälle jämfört med 2011, vilketkan tolkas som att den finansiella marknaden haft ettstabilare år och fler investerare har visat intresse. Dengenomsnittliga teckningskvoten under 2012 var 3,5, vilketkan jämföras med 3,4 år 2011.2012-01-122012-03-12Diagram: Teckningskvoten 2011 och 20122012-05-122012-07-122012-09-124) Medium Term Note (MTN).5) Den långfristiga kreditvärdigheten bedöms på en skala från AAA till C, där AAA är högsta kreditvärdighet.6 ) Exklusive leasingen för avfallsförbränningsanläggningen i Korsta.7) Inklusive kreditavtalÅRSREDOVISNING 2012 21

Finansiell strukturRänteriskRänterisk är ett uttryck för det belopp med vilket kommunensresultat (räntenetto) förändras vid en viss givenförändring av marknadsräntan.Vid upplåning begränsas ränterisken genom atträntebindningen ska vara fördelad inom ett antal årsintervall.En god spridning av lånen över tiden sker äveninom varje intervall.Diagrammet visar Sundsvalls kommun låns räntebindningi förhållande till finanspolicyns begränsningarför räntebindning.60%50%40%30%20%10%0% 0-1 år 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-10 år 10-20 årFast räntaRörlig räntaMax andel enligt finanspolicyMin andel enligt finanspollicySundsvalls kommuns lånDiagram: Ränterisken i % per löptidsintervall 2012-12-31Andelen räntebärande skulder inklusive ränteswaparmed räntebindningstid mindre än ett år uppgick den 31december 2012 till 21 % (34 % 2011).Sundsvalls kommun har främst valt att finansiera sigvia emissioner av obligationer och certifikat, då dessaemissioner ger lägre räntenivåer än traditionella banklån.Räntebindningen har sedan förändrats med hjälpav ränteswapar. Volymen ränteswapar 8 per den 31 december2012 var 4 050 mnkr (3 925 mnkr 2011).Den genomsnittliga räntebindningstiden har under2012 pendlat mellan 1,7 år och 2,5 år. Den 31 december2012 uppgick den genomsnittliga räntebindningstidentill 2,5 år (2,1 år 2011).Under året och fram till och med oktober sjönk räntebindningenfrån 2,1 år till 1,7 år. Andelen lån medräntebindning i intervallet 4-5 år minskade, samtidigtsom andelen lån i intervallet 1-2 år ökade, därav förändringen.I november 2012 ändrades ränterisken för stängningsbaraswapar från att vara korta positioner till attbli långa positioner. Detta medförde att räntebindningenökade med 0,7 år.Lägre upplåningsräntorSundsvalls kommuns genomsnittliga upplåningskostnaduppgick den 31 december 2012 till 2,87 % (3,10 %2011). Under 2012 har kommunen köpt ränteswapar dålånga räntor varit nere på låga nivåer, vilket bidragit tilllägre genomsnittlig ränta under året. Även lägre rörligaräntor bidrog till lägre genomsnittlig ränta på kommunensskulder.Ingen valutariskSundsvalls kommun har ingen valutarisk på de finansiellaskulderna då alla lån är i svenska kronor.8.) Inklusive swapar i samband med leasingen för avfallsförbränningsanläggningen i Korsta.22 ÅRSREDOVISNING 2012

Finansiell analys kommunenFinansiell analys kommunenResultatet efter finansnetto uppgår 2012 till 109,8 mnkr.Detta är en försämring jämfört med 2011 med 24,7 mnkr,men samtidigt 70,9 mnkr bättre än budget.Årets investeringar uppgår till 218,5 mnkr vilka samtligakunde finansieras med skatteintäkter.Soliditeten är förbättrad jämfört med tidigare år och uppgårtill 27,3 %.Kostnads- och intäktsutvecklingen har varitstabilNettokostnadsutvecklingMnkr 2012 2011 2010Intäkter 960,7 972,6 925,6Kostnader -5 327,4 -5 183,8 -4 949,6Jämförelsestörande poster 37,5 0,0 -124,0Avskrivningar -221,2 -208,3 -209,8Nettokostnad -4 550,4 -4 425,1 -4 357,8Nettokostnad exkljämförelsestörande poster -4 587,9 -4 425,1 -4 233,8Förändring, % 3,8 4,3 3,6Verksamhetens nettokostnad har ökat med runt 4 % perår de senaste åren. 2012 ökade kostnaderna totalt med3,8 %. Den enskilt största förändringen är kostnaderför bidrag som har ökat med 6,5 % under 2012. Orsakentill detta är framförallt att bidraget till Länstrafikenökade kraftigt men även bostadsanpassningsbidragenökade mer än normalt. Personalkostnaderna ökade 2,2 %vilket till viss del beror på en låg löneökningstakt menockså på att kommunen har minskat antalet anställda.Skatte- och statsbidragsutvecklingenMnkr 2012 2011 2010Skatteintäkter och statsbidrag 4 664,0 4 557,9 4 413,9Ökning 106,1 144,0 179,4Ökning, % 2,3 3,3 4,2Ökningstakten för skatteintäkter och statsbidrag harsjunkit de senaste åren. Även om ökningstakten 2012varit lägre än de senaste åren är den ändå högre än vad viräknade med när budgeten beslutades hösten 2011. Viser dock en tydlig nedgång i ökningstakten de närmasteåren och det kommer att ta några år innan kommunenkan ha lika hög ökningstakt på skatteintäkterna somtidigare.Nettokostnadernas andel av skatteintäkter ochstatsbidragMnkr 2012 2011 2010Nettokostnaders andel av 98,4 97,0% 95,9%skatteintäkter exkl jämförelsestörandeposterNettokostnaders andel avskatteintäkter inkl jämförelsestörandeposter97,6 97,0% 98,7%Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidragär ett överskådligt mått på kommunens ekonomiskautveckling och balans mellan intäkter och kostnader.Uppgår nettokostnadernas andel till högst 100% av skatteintäkter och statsbidrag har kommunen enpositiv balans mellan kostnader och intäkter. Nyckeltaletuppgår i 2012 års bokslut till 97,6 % vilket får ansessom en bra nivå. Jämfört med föregående år så harnettokostnadernas andel av skatteintäkter och generellastatsbidrag ökat med 0,6 procentenheter. Både 2010 och2011 tyngdes dock av stora jämförelsestörande poster såräknas dessa bort har nettokostnadernas andel av skatteintäkteroch statsbidrag ökat från 95,9 % 2010 till 98,4%2012. Det visar tydligt att 2010 och 2011 var väldigt godaår men bra resultatutveckling medan 2012 var ett mernormalt år. Genomsnittet för Sveriges kommuner har desenaste fem åren pendlat mellan 97 och 99 % så även urdet perspektivet är Sundsvalls resultat bra.Resultatet kvar på hög nivåÅrets resultatMnkr 2012 2011 2010Årets resultat exkl jämförelsestörande72,3 145,8 183,5posterÅrets resultat inkl jämförelsestörande109,8 134,5 59,5posterÅrets resultat i förhållande1,6 % 3,0 % 4,2 %till skatteintäkter ochgenerella statsbidragFördelningVerksamheterna -2,0 -15,8 58,9Jämförelsestörande poster37,5 -11,3 -124,0Skatter och statsbidrag 40,4 51,8 65,5Finansnetto -5,0 21,9 15,1Planerat överskott 38,9 87,8 44,0ÅRSREDOVISNING 2012 23

Finansiell analys kommunenÅrets resultat är 24,7 mnkr lägre 2012 än 2011. Denstörsta anledningen till det lägre resultatet jämfört medföregående år är att kommunen budgeterade ett lägreresultat. Resultatet är dock cirka 35 mnkr bättre än detbudgeterade resultatet vilket främst beror på skatteintäkternahar blivit högre än vad som förväntades vidbudgettillfället. I årets resultat ingår dock en jämförelsestörandepost på 37,5 mnkr vilken hänför sig frånen intäkt av återbetalade försäkringspremier från AFA(88,1 mnkr) och kostnader för avtalspensioner (50,6mnkr). Räknas de jämförelsestörande posterna bortbåde 2011 och 2012 har resultatet försämrats med 73,5mnkr mellan åren, men överstiger ändå det budgeteraderesultatet med 33,4 mnkr. I resultatet ingår både positivaoch negativa avvikelser i jämförelse mot budget.Positiva avvikelser• Ett överskott på kommunens anslag för löneökningar,omställningskostnader med mera på cirka 34 mnkr.• Skatteintäkterna och de generella statsbidragen blevhögre än budgeterat. Orsaken är att sysselsättningenökade mer än vad vi förutsåg när budgeten beslutades.• Återbetalningen av AFA-premier på 88,1 mnkr kundefinansiera avtalspensioner för drygt 100 personersamt även ge ett överskott på 37,5 mnkr.Negativa avvikelser• Ökade kostnader på grund av ökat antal placeringarinom individ- och familjeomsorgen.• Ökade kostnader för bemanningen inom äldreomsorgen.• Ökade kostnader för vinterväghållning efter en snörikvinter.• Ökade kostnader för kollektivtrafiken bland annatpå grund av ökad turtäthet och den så kallade”100-lappen”.• Kostnaderna inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolanhar blivit högre än budgeterat.BalanskravetMnkr 2012 2011 2010Årets resultat 109,8 134,5 59,5- Avgår, samtliga realisationsvinster -12,2 -12,8 -13,9Justerat resultat enligt balanskrav 97,6 121,7 45,6Kommunen klarar kommunallagens krav på balans för2012. Det beräknade överskottet enligt balanskravsutredningenuppgår till 97,6 mnkr.För att kommunen även fortsättningsvis ska ha engod ekonomi de närmaste åren krävs dock att kommunenfortsätter att effektivisera verksamheterna så att resultatnivåernakan hålla sig över 2 % av skatteintäkteroch statsbidrag.Fortsatt låg investeringstaktFördelningen mellan anläggningstillgångar och omsättningstillgångar% 2012 2011 2010Anläggningstillgångar 85,0 84,6 86,0Omsättningstillgångar 15,0 15,4 14,0Tillgångsförändring 0,1 6,2 8,2Fördelningen mellan anläggningstillgångar och omsättningstillgångarhar inte förändrats i någon större utsträckning2012. Tillgångsförändringen har samtidigtvarit låg. Detta innebär att kommunen har investeratungefär lika mycket som avskrivningarna har varit påde gamla anläggningstillgångarna.Årets investeringar 2012 2011 2010Investeringsvolym 218,5 243,5 153,0Nettoinvesteringarnas andel av 99 117 73avskrivningarna, %Skattefinansieringsgrad, % 152 137 166Nettoinvesteringarna under 2012 uppgår till 218,5mnkr, vilket är 25,0 mnkr lägre än 2011.Andelen nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångari förhållande till avskrivningarna är 99 %,vilket innebär att kommunen har investerat lika mycketsom det har skrivits av på gamla investeringar. För att demateriella anläggningstillgångarna ska behålla sitt värdebör nettoinvesteringarna överstiga avskrivningarna.Då investeringstakten har varit lägre än vad som budgeteratsinnebär det att cirka 674 mnkr av investeringsbudgeteninte är utnyttjad. Detta beror både på förseningar ivissa investeringsprojekt samt att vissa projekt tar flera åratt färdigställa och att de ännu är i projekteringsfasen.24 ÅRSREDOVISNING 2012

Finansiell analys kommunenUnder de senaste åren har kommunen kunnat finansieraalla sina investeringar med egna medel utan att behövata upp nya lån. Kommunen har istället kunnat amorterapå sina gamla lån och därmed sänkt låneskulden vilketlett till att räntekostnaderna blivit lägre. Däremot kommerlåneskulden att öka när den ännu inte utnyttjadeinvesteringsbudgeten används.Likviditet% 2012 2011 2010Kassalikviditet 130 146 107Balanslikviditet 144 151 112Finansiella nettotillgångar, -413,3 -611,8 -758,2mnkrFinansiella nettotillgångarexkl koncernleasing, mnkr78,8 -76,2 -251,8Kommunen har en kassalikviditet på 130 % vilket ärnågot lägre än 2011 men högre än vad den legat på tidigareår. Orsaken till den goda likviditeten är till viss delde kortfristiga placeringarna i Kommungaranti SkandinavienAB som är finansierade med långfristiga lån.De finansiella nettotillgångarna, det vill säga omsättningstillgångaroch finansiella anläggningstillgångarminus kort- och långfristiga skulder, har ökat i år medcirka 198 mnkr. Ökningen beror främst på det positivaresultatet samt att avsättningarna ökat vilket inte påverkarde finansiella nettotillgångarna.Kommunen har dock beslutade men ännu inte genomfördainvesteringar på cirka 674 mnkr. Om dessahade genomförts enligt budgeten så skulle de finansiellanettotillgångarna varit betydligt lägre.Något förbättrad soliditet – men den börförbättras ytterligareSoliditet% 2012 2011 2010Soliditet 27,3 26,2 26,2Soliditet inklusive pensionsåtaganden0,0 -1,1 0,1Kommunens soliditet är ett mått på den finansiella styrkan,dvs. hur stor andel av tillgångarna som finansieratsmed eget kapital. Soliditeten uppgår 2012 till 27,3 %,vilket innebär att soliditeten ökat något från föregåendeår. Soliditeten har minskat de senaste åren till stor delberoende på att tillgångsmassan procentuellt ökat merän det egna kapitalet. Internbanksverksamheten harockså haft en negativ påverkan på soliditeten eftersomdenna ”blåser upp” balansomslutningen. Årets uppgångberor både på att egna kapitalet ökat på grund av detpositiva resultatet och att totala tillgångarna endast ökatnämnvärt.Om pensionsförpliktelserna som ligger som ansvarsförbindelseräknas med uppgår soliditeten till 0,0 % vilketinnebär en förbättring med 1,1 procentenheter frånföregående år. Jämfört med 2010 har dock inte soliditetenförändrats något.Den förhållandevis låga soliditeten för kommuneninnebär att kommunens handlingsutrymme inte är såstort och en ökad soliditet är viktigt för att öka handlingsutrymmetvid sämre tider. Med de investeringarsom görs inom koncernen samt den ökande pensionsskuldenlär inte de budgeterade resultaten de närmasteåren räcka för att öka soliditeten. Kommunens bolag ärdock förhållandevis lågt värderade vilket till viss del vägerupp den låga soliditeten.100 nya avtalspensioner ökar pensionsförpliktelsenPensionsåtagandeMnkr 2012 2011 2010Avsättning för pensioner 241,6 185,8 196,7och liknade förpliktelserAnsvarförbindelser – pensionsförpliktelser2 453,9 2 446,8 2 205,3som intetagits upp bland avsättningarAvgiftsdel – placeras av de 136,4 136,2 126,7anställda, kortfristig skuldTotala förpliktelser 2 831,9 2 768,8 2 528,7Återlånade medel 2 831,9 2 768,8 2 528,7Kommunens totala pensionsförpliktelse inklusive löneskattökade under 2012 med 63,1 mnkr eller 2,2 %.Ansvarsförbindelsen ökade inte nämnvärt under åretutan utbetalningarna var ungefär lika stora som uppräkningenav ansvarsförbindelsen. Avsättningen har däremotökat kraftigt under 2012 vilket beror på att cirka100 personer antog ett erbjudande om garantipensionunder året vilket medförde att avsättningen blev hög.Ansvarsförbindelserna förväntas vara i stort sett oförändradnästa år. Däremot kommer avsättningarna attminska när de nu avsatta avtalspensionerna börjar betalasut.Pensionskostnaderna uppgår 2012 till 355,3 mnkr(293,9 mnkr 2011). Ökningen beror framförallt på avsättningenför avtalspensioner med 50,6 mnkr.Pensionskostnaderna beräknas öka med mellan 5 och10 mnkr per år fram till och med 2020 då kostnadernaÅRSREDOVISNING 2012 25

Finansiell analys kommunenbörjar sjunka igen. Detta är bland annat beroende på40-talisternas gradvisa pensionsavgångar och effekternaav att kommunerna redovisar enligt den så kalladeblandmodellen där pensioner intjänade före 1998 kostnadsförsvid utbetalningstillfället. Den ökade pensionskostnadenär naturligtvis ett problem för kommunenvilket kan medföra minskat utrymme för verksamheterna.Hela kommunens pensionsåtagande har återlånats,dvs. kommunen har lånat tillbaka pengarna till sin egenverksamhet. För att möta de stora utbetalningarna underframförallt senare delen av 10-talet och hela 20-talethar kommunen tecknat en garantiförsäkring i det avkommunen delägda bolaget Kommungaranti SkandinavienAB.KänslighetsanalysFörändring 12 månHändelsemnkrLöneförändring 1 % 32,2Bruttokostnadsförändring 1% 53,3Generell avgiftsförändring 1 % 2,6Befolkningsförändring 100 personer 4,2Kommunalskatt 1 kr 184,1Sammanfattade kommentarerKommunen har en god finansiell kapacitet, men trotsflera år av positiva resultat är den långsiktiga betalningsberedskapen(soliditeten) låg, detta på grund av investeringaroch ökad internbanksverksamhet. Kommunensfinansiella risker bedöms dock som begränsade och iett kortsiktigt perspektiv behövs inga drastiska åtgärdervidtas för att möta finansiella problem.Att kommunen har ett positivt resultat samt har klaratbalanskravet sedan 2004 visar att kommun har engod ekonomi. Under åren 2009-2011 genomfördes ettomfattande effektiviseringsprogram för att få kommunensverksamheter mer effektiva och att kommunensbudget skulle vara i balans. De flesta nämnder ser utatt klarat effektiviseringsprogrammet och är nu i fasmed sin ekonomi. Socialnämnden har dock ännu intesin ekonomi i balans och gjorde ett budgetunderskott2012 på cirka 37 mnkr. Nämnden har även stora sparkrav2013 och måste därför ta nödvändiga beslut föratt komma i fas. Även barn- och utbildningsnämndenredovisar ett kraftig underskott 2012 men för deras delser 2013 ljusare ut och problemen inom den nämndenbedöms inte vara lika stora.Sundsvalls kommun måste således under de närmasteåren tillse att resultaten är på en fortsatt högnivå för att få marginaler som stärker soliditeten ochdär nedgångar i konjunkturer inte behöver leda till enförsämrad verksamhet. En positiv resultatutvecklingär avgörande för hur väl kommunen i framtiden kommeratt klara sina åtaganden. De närmaste åren finnsstora utmaningar. När ökningen på skatteintäkter inteblir så stor som de varit under tidigare år på 2000-taletsamtidigt som kraven från medborgarna ökar finns detmycket kvar att göra innan kommunen kan uppvisa enlångsiktig resultatutveckling som är god nog för att klaraav konjunktursvängningar och framtida utmaningari form av ökade pensionsavgångar och större behov aväldreomsorg.u u uEn kommun påverkas många gånger av händelser somär utanför dess kontroll. Känslighetsanalysen ovan visarhur några händelser kan påverka Sundsvalls kommunsresultat. Känslighetsanalysen visar på de små marginalernai kommunens resultat. En genomsnittlig löneökningpå 1 % skulle alltså påverka kommunens resultatmed 32,2 mnkr.26 ÅRSREDOVISNING 2012

Finansiell analys koncernenFinansiell analys koncernenResultatet efter finansiella poster uppgick 2012 till 198,5mnkr vilket är 17,7 mnkr bättre än föregående år.Årets investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgårtill 680,4 mnkr vilket är 57,0 mnkr lägre än föregåendeår. Soliditeten ökade från 22,4 % till 23,9 %.Förbättrat resultatMnkr 2012 2011 2010Årets resultat exkl jämförelsestörandeposter 159,2 194,0 212,5Årets resultat inkl jämförelsestörandeposter 198,5 180,8 88,5Årets resultat i förhållande tillskatteintäkter och generellastatsbidrag 4,3% 4,0% 2,0%Koncernens resultat uppgår till 198,5 mnkr 2012 vilketär en förbättring med 18,5 mnkr från föregående år.Det är framförallt stadsbackenkoncernens förbättraderesultat som skapar en förbättring för hela koncernen.Orsaken till detta är framförallt• minskad oljeanvänding i fjärrvärmerörelsen• högre intäkter för nättjänster• högre intäkter för vatten och avloppResultatet för koncernen i förhållande till skatteintäkteroch generella statsbidrag är tillfredsställande och uppgårtill 4,3 %. Eftersom det inom bolagen finns en delaffärsrisker framförallt inom energikoncernen bör koncernensresultat överstiga 2 % för att även täcka in enriskpremie. Resultatet exklusive de jämförelsestörandeposterna har varit väldigt bra de senaste åren. Tidigareår är det framförallt kommunen som har haft ett positivtresultat medan Stadsbackenkoncernens resultatvarit något mera blygsamt. För 2012 har även Stadsbackenkoncernensresultat varit bra vilket skapar ettöverskott i koncernen som är fullt godkänt.Soliditeten har ökat% 2012 2011 2010Soliditet 23,9 22,4 21,7Soliditet inklusive pensionsåtaganden-0,3 -2,2 -1,6Koncernens soliditet uppgår till 23,9 % 2012, en ökningmed 1,5 procentenheter. Ökningen beror på detgoda resultatet som har inneburit att det egna kapitalethar kunnat öka förhållandevis mycket. Om pensionsförpliktelsernasom ligger inom linjen räknas med är detegna kapitalet negativt vilket innebär att också soliditetenär negativ. Den låga soliditeten för kommunen innebäratt kommunens handlingsutrymme inte är så stortoch en ökad soliditet är önskvärd. Koncernens soliditetär också låg om man jämför med liknande kommuner.Jämförbara kommuner hade i bokslutet 2011 en genomsnittligsoliditet på cirka 11 % för deras kommunkoncernerom pensionsförpliktelserna räknas in. Sundsvallskommunkoncerns soliditet bör vara i paritet med dessakommuner och därmed öka med drygt 11 procentenheter.En sådan soliditetsnivå skulle innebära att egnakapitalet skulle behöva öka med cirka 1 200 mnkr omman räknade med den tillgångsmassa och de pensionsförpliktelsersom finns vid årsskiftet 2012.Eftersom kommunkoncernen planerar stora investeringarunder de närmaste åren är det inte sannolikt attsoliditeten kommer att komma upp i den nivån även omöverskotten skulle uppnå höga nivåer. En målsättningborde ändå vara att kunna öka soliditeten med cirka0,5-1 % per år.Fortsatt hög investeringsnivå2012 2011 2010Investeringsvolym 680,4 737,4 685,2Investeringarnas andel avavskrivningarna 152 % 170 % 163 %Nettoinvesteringarna i materiella anläggningstillgångaruppgick till 680,4 mnkr 2012, vilket är 57,0 mnkr lägreän föregående år. Investeringsnivån är fortsatt ganskahög och överstiger klart avskrivningarna. Förutom kommunenhar också Sundsvall Vatten investerat mycketunder 2012. För Sundsvall Vatten uppgår investeringarnatill 247,2 mnkr och är det främst omvandlingsområdenapå Alnö och Lubban/Galtström, samt omläggningav ledningar i Skönsberg som är ett samordningsprojektmed kommunens utbyggnad av gång- och cykelvägarsom medför ökade investeringar.Den höga investeringsnivån har dock inte medförtett ökat lånebehov eftersom kassaflödet från verksamhetenoch förändringen av rörelsekapitalet varit högreän investeringsvolymen.RiskanalysI koncernen finns de största affärsriskerna i SundsvallEnergikoncernen. De enskilt största riskerna i energikoncernenär oljeberoendet i kraftvärmeproduktionen,osäkerheten för anskaffandet av brännbart avfall samtmarknaden för elförsäljningen. I övriga bolag inomStadsbackenkoncernen bedöms affärsriskerna som låga.Den finansiella risken inom Stadsbackenkoncernen bedömsockså vara låg då större delen av upplåningen skergenom kommunens internbank.ÅRSREDOVISNING 2012 27

Finansiell analys koncernenFör övriga bolag och kommunalförbund bedöms affärsriskenvara låg, däremot finns vissa finansiella risker i kommunensplacering i Kommungaranti Skandinavien AB därkommunen placerat 580 mnkr som förvaltas i olika värdepapper.Den totala risken är dock förhållandevis låg dåmånga placeringar är så kallade lågriskplaceringar.Koncerninterna mellanhavandenNedanstående tabell visar den koncerninterna försäljningde koncerninterna lånen samt de föreslagna koncernbidragenför 2012 inom Stadsbackenkoncernen.Mnkr Försäljning Lån KoncernbidragBolag Köp Sälj Fordran Skuld Från TillKommunen 291,7 101,9 4 057,9Stadsbacken 2,6 0,0 42,8Mitthem 4,2 16,1 1 031,7 16,7Näringslivsbolaget 0,6 14,1 0,1SKIFU 4,1 6,4 309,5 5,0Parkera 0,8 11,9Stuvaren 0,1 0,0Sundsvall Vatten 15,5 20,8 770,0MittSverige Vatten 1,9 0,0Sundsvall Energi 43,6 47,0 1 085,0 2,1Sundsvall Elnät 5,1 12,5 312,5 11,4REKO 0,4 7,0 25,0 1,5Servanet 0,1 2,6Sundsvall Arena 0,0 45,3 524,2 0,3Sundsvalls Hamn 10,6 0,0Sundsvall Oljehamn 1,6 0,1 5,7Sundsvall Logistikpark 3,0 1,9Medelpads Räddningstjänstförbund 7,2 77,7Svenska Kommun Försäkring 0,0 10,5Norra Kajen 0,4 0,1Scenkonst Västernorrland 0,0 17,6Totalt 393,6 393,6 4 057,9 4 057,9 42,8 42,8Aktieägartillskott och borgenVillkorade aktieägartillskott, mnkr 2012-12-31 2011-12-31Från kommunen till Mitthem 15,0 15,0Från kommunen till Stadsbacken 82,3 82,3Från Stadsbacken till Mitthem 215,0 215,0Ovillkorade aktieägartillskott, mnkr 2012-12-31 2011-12-31Från kommunen till Mitthem 44,1 44,1Från Stadsbacken till Mitthem 26,7 26,7Från kommunen till Norra kajen 17,0 17,0Borgen, mnkr 2012-12-31 2011-12-31Från kommunen till Stadsbacken 578,0 578,028 ÅRSREDOVISNING 2012

DriftredovisningDriftredovisningVerksamheternas nettokostnadper nämnd, mnkrBudget2012Utfall2012Utfall2011BudgetavvikelseAckumuleratöver/underskottKommunstyrelse -434,4 -383,4 -365,2 51,0 84,9administration -120,5 -115,8 -116,8 4,7hushållsavfall 0,0 0,0 0,0 0,0räddningstjänst -81,3 -80,1 -80,0 1,2kollektivtrafik -101,5 -112,8 -93,7 -11,3näringslivsverksamhet -28,0 -25,1 -15,1 2,9övrig kommungemensam verksamhet -86,3 -47,9 -43,5 38,4politisk verksamhet -22,8 -21,4 -21,8 1,4intern service 6,0 19,7 5,7 13,7Barn- och utbildningsnämnd -1 847,6 -1 874,1 -1 809,3 -26,5 52,6förskola -468,2 -476,7 -471,3 -8,5grundskola -889,9 -905,2 -868,9 -15,3gymnasieskola -326,7 -333,5 -319,2 -6,8kulturskola -19,8 -19,6 -19,0 0,2särskola -72,2 -73,6 -68,8 -1,4administration och övrigt -69,1 -63,8 -60,4 5,3politisk verksamhet -1,7 -1,7 -1,7 0,0Socialnämnd -1 650,6 -1 687,7 -1 637,3 -37,1 19,7omsorg om funktionshindrade -387,1 -387,9 -374,2 -0,8individ- och familjeomsorg -323,3 -334,1 -316,3 -10,8äldre- och handikappomsorg -850,0 -864,9 -847,9 -14,9administration och övrigt -87,3 -98,0 -96,1 -10,7politisk verksamhet -2,9 -2,8 -2,8 0,1Kultur- och fritidsnämnd -311,0 -307,0 -305,0 4,0 23,7kulturverksamhet -112,9 -115,3 -113,1 -2,4fritidsverksamhet -184,6 -177,8 -178,4 6,8administration och övrigt -12,2 -12,4 -12,0 -0,2politisk verksamhet -1,3 -1,5 -1,6 -0,2Stadsbyggnadsnämnd -228,8 -233,2 -225,8 -4,4 61,1bostadsanpassning -11,0 -15,9 -14,1 -4,9infrastruktur -39,7 -34,4 -37,3 5,3väghållning -139,1 -153,1 -145,8 -14,0park -16,6 -16,6 -14,8 0,0administration och övrigt -20,9 -11,6 -12,0 9,3politisk verksamhet -1,5 -1,6 -1,8 -0,1Nämnden för arbetsmarknad,vuxenutbildning och integration -101,7 -81,2 -84,2 20,5 28,0arbetsmarknad -24,6 -27,7 -22,2 -3,1vuxenutbildning -66,3 -49,0 -46,2 17,3integration -2,3 4,4 -4,0 6,7administration och övrigt -7,4 -7,8 -10,7 -0,4politisk verksamhet -1,1 -1,1 -1,1 0,0Miljönämnd -17,2 -16,3 -16,6 0,9 3,8förebyggande och granskande miljöarbete -16,0 -15,1 -15,3 0,9politisk verksamhet -1,2 -1,2 -1,3 0,0Lantmäterinämnd -1,1 -1,2 -1,1 -0,1 0,0Överförmyndar- och förtroendenämnd -7,7 -6,8 -6,9 0,9 1,0Kommunrevision -2,4 -2,4 -1,3 0,0 1,6Valnämnd -0,1 -0,1 -0,1 0,0 0,8Finansiering 16,6 43,0 33,3 26,4SUMMA -4 586,0 -4 550,4 -4 419,5 35,6 277,2ÅRSREDOVISNING 2012 29

InvesteringsredovisningInvesteringsredovisning mnkrInvesteringsbudget2012ÖverfördbudgetTotalbudgetUtfall2012Budgetavvikelsefortsättning StadsbyggnadsnämndenKommundelslyftet -6,0 -4,8 -10,8 -8,5 2,3Gemensamt, maskiner och bilar -2,0 -5,6 -7,6 -3,6 4,0Kollektivtrafikprojektet -6,2 -6,2 -1,4 4,8Exploatering inkl Birsta 41,9 41,9 -25,0 -66,9Exploatering Alliero 21 fd Berners -4,0 -4,0 -1,9 2,1Exploatering Sidsjö fd. sjukhusområdet -3,9 -3,9 -1,1 2,8Industrispår bangården -20,0 -20,0 0,0 20,0Övrigt -0,5 -0,5 -3,0 -2,5Summa -191,0 -202,3 -393,3 -129,6 263,7MiljönämndMaskiner och utrustning -0,3 -1,6 -1,9 0,0 1,9Summa -0,3 -1,6 -1,9 0,0 1,9Summa -444,5 -448,1 -892,6 -218,5 674,1ÅRSREDOVISNING 2012 31

MedarbetareMedarbetareUnder 2012 minskade antalet anställda något. Totaltminskade de månadsavlönade med 145 personer vilketmotsvarar 80 årsarbetare. Barn- och utbildningsförvaltningenminskade med 52 tillsvidareanställda och 45månadsvikarier. Även förvaltningen för arbetsmarknad,vuxenutbildning och integration (FAVI) minskade sinatillsvidareanställda med 17 personer medan service ochteknik minskade sina månadsvikarier med 13 anställda.Vid årsskiftet 2011-2012 ändrade socialtjänsten sättetatt registrera anställda utan fast placering vilket harinneburit en sänkning av antalet tillsvidareanställda ochen ökning av antalet månadsavlönade visstidsanställda.Månadsavlönade per förvaltningMånadsavlönade perförvaltningTillsvidareanställda Visstidsanställda Antal totalt Årsarbetare2012 2011 2010 2012 2011 2010 2012 2011 2010 2012 2011Koncernstaben 59 65 59 11 18 12 70 83 71 68 74Barn och utbildning 2 840 2 892 2 896 204 249 280 3 044 3 141 3 176 2 958 3 015Socialtjänsten 2 794 2 938 2 935 235 107 92 3 029 3 045 3 027 2 839 2 840Kultur och fritid 240 239 190 22 23 23 262 262 213 248 248Stadsbyggnadskontoret 153 146 90 9 9 9 162 155 99 164 153FAVI 158 175 156 38 40 61 196 215 217 189 208Miljökontoret 32 33 31 9 5 7 41 38 38 40 37Service och teknik 467 467 520 15 28 32 482 495 552 467 480Lantmäterikontoret 15 15 15 1 0 1 16 15 16 16 15Överförmyndarkontoret 8 7 7 0 0 1 8 7 8 8 7Totalt 6 766 6 977 6 899 544 479 518 7 310 7 456 7 417 6 997 7 077Andelen män har ökat med en procent men kvinnorna fortsätter att vara dominerande till antalet i kommunen.Medelåldern är oförändrad från förra året med 48 år som genomsnitt. Lägsta medelåldern har miljökontoret med46 år och den högsta har överförmyndarkontoret med 54 år.82 procent av våra anställda arbetar heltid.Antal anställda, kön, pensionsavgångarÅr Månadsavlönade Årsarbete Kvinnor Män Pensionsavgångar2012 7 311 6 997 82 % 18 % 2012011 7 456 7 077 83 % 17 % 1572010 7 417 7 028 83 % 17 % 2952009 7 594 7 206 83 % 17 % 195Totalt har 428 personer slutat sin anställning inom kommunen. Av dessa har 160personer slutat på egen begäran och 201 personer på grund av pension. Av de somgick i pension var det 86 personer som slutade före 65 år.32 ÅRSREDOVISNING 2012

MedarbetareHälsolägeApril 2010 bytte Sundsvalls kommun lönesystem och beräkningsmodell för sjukfrånvaro. Det innebär att vi nuföljer Sveriges kommuner och landstings (SKL) rekommendationer för sjukfrånvaroberäkning. Det är därför svårtatt göra direkta jämförelser från år 2010 då sjukfrånvaron stadigt minskade till en genomsnittsnivå på 4,9 % 2010.I den nya beräkningsmodellen är trenden att sjukfrånvaron ökar och att sjukfrånvaron fortsatt är högre blandkvinnor än män. Kvinnor är sjuka i snitt 7,4 dagar per år att jämföra med 4,2 dagar per år för männen. Under 2012är det framförallt de yngre som har ökat sin sjukfrånvaro jämfört med 2011.SjukfrånvaroSjukfrånvaro i % av de anställdas sammanlagda arbetstid 2012 2011 2010 2009Total sjukfrånvaro 6,3 5,8 4,9 5,4Långtidssjukfrånvaro 60 dagar och mer 55,3 56,0 57,3 52,2Kvinnor 7,4 6,4 5,3 5,9Män 4,2 3,2 3,0 3,329 år eller yngre 7,5 3,3 5,0 3,730-49 år 6,3 5,3 4,2 4,850 år och äldre 7,4 7,1 5,7 6,4FrisknärvaroUnder 2012 har 58 procent av de anställda i Sundsvallskommun varit helt friska eller frånvarande högst5 dagar på grund av sjukdom. Det är en försämringjämfört med 2011 då siffran var 62 procent.Andelen helt friska 2012 har sjunkit 2 procent ijämförelse med 2011 och sjukfrånvaro över 29 dagarhar ökat med tre procent till 14 procent.Utveckling av medarbetarenkätI Sundsvalls kommun har en medarbetarenkät genomförtsungefär vartannat år sedan 1999. Under 2012 haren översyn av medarbetarenkätens syfte och genomförandegjorts som utgör underlag för utveckling av medarbetarenkäten2013. Sundsvalls kommun planerar attgenomföra nästa medarbetarenkät hösten 2013.Personalkostnaderna har ökatSumman av personalkostnaderna har ökat med cirka 3procent vilket är något högre än i fjol. Däremot har andelenpersonalkostnad av den totala verksamhetskostnadenminskat något under 2012.Mest har pensionskostnaderna ökat. Detta beror på attkommunfullmäktige beslutade att nyttja 50 mnkr tillomställningsåtgärder. Dessa pengar användes till att ge103 personer avtalspension. De som fick möjligheten tillavtalspension kommer att avsluta sina anställningar löpandeunder 2013.Personalkostnader januari-decembermnkr 2012 2011 2010 2009Personalkostnader i % av verksamhetskostnad 63,3 % 63,4 % 65,2 % 65,8 %Lön och ersättningar 2 328,5 2 283,2 2 192,5 2 209,9Sociala avgifter 704,2 692,5 668,7 674,2Pensionskostnader 345,8 293,9 347,8 217,6Övriga personalkostnader 23,3 28,2 21,8 18,2Summa personalkostnader 3 401,8 3 297,8 3 230,8 3 119,9ÅRSREDOVISNING 2012 33

MedarbetareKompetensförsörjningStora pensionsavgångar gör att behovet att nyrekryteramedarbetare kommer att öka samtidigt som kommunengenomgår en utveckling som innebär nya roller ochkompetensbehov. Kompetens kommer i större utsträckningvara en färskvara och för kommunen innebär deten större utmaning i att kunna behålla, nyttja och attraherakompetenta medarbetare.Under 2012 har Sundsvalls kommun startat ett samarbetemed sju andra kommuner kring ett traineeprogramsom syftar till att ta vara på akademisk kompetensoch aktivt arbeta med den pågående generationsväxlingen.Under 2012 har kommunen tre pågående traineesom är placerade inom miljökontoret, koncernstabenoch socialtjänsten. Under 2013 kommer ytterligareminst två traineeplatser att tillsättas inom kommunen.Utbildning i värdskapFör att nå målet att bli en av landets bästa kommuneri kommunikation med kommuninvånarna har Sundsvallskommun påbörjat ett aktivt och långsiktigt arbetemed värdskap. Under 2012 har närmare 4000 medarbetaregenomgått första delen av en värdskapsutbildningsom utgår från koncernens värdegrund.Målet med utbildningen är att anställda med ettstort mått av värdskap ska leverera god service med högkvalité till de människor som av olika anledningar hareller tar kontakt med Sundsvalls kommun. Det är ettstrukturerat och målmedvetet sätt att bygga ett medarbetarskapoch en gemensam kultur för hela organisationen.Inom ramen för ledarakademin har en koncerngemensamintroduktionsdag för medarbetare genomförtsvid två tillfällen med totalt omkring 190 deltagare.Medarbetarintroduktionen är en heldag för medarbetaresom är nyanställda under året.Ledarakademin erbjuder även ledningsgruppsutveckling,stöd i chefsrekrytering och utbildning i omvärldsanalysoch scenarioplanering samt genomför programför chefsförsörjning.Totalt har över 700 personer deltagit i någon av ledarakademinsinsatser under 2012.LönebildningEn viktig del i kommunens lönebildning är den årligalöneöversynen. Inför 2012 års löneöversyn blev de flestacentrala avtal klara i maj och lärarnas avtal i september.I början av året beslutade den centrala samverkansgruppen(Cesam) en kommunövergripande gemensamprocess för löneöversyn i nio steg. En ambition var attförbättra dialogen kring förvaltningsledningarnas ochfackliga företrädares löneprioriteringar inför beslut omramar. I dialogen har faktaunderlag från Sveriges kommuneroch landstings (SKL) nationella statistik tillsammansmed kommunens egna använts för att skapa engemensam bild av kommunens övergripande löneläge.I den lokala löneöversynen 2012 togs det tredje ochsista steget för att höja lärarnas löner till ett riksgenomsnitt.För det avsattes 15 mnkr. Därutöver gjordes motbakgrund av kommunens lönekartläggning en riktadlönesatsning på gruppen skolsköterskor.u u uLedarakademinLedarakademin syftar till att befästa koncernens värdegrundoch vara en arena för chefer att träna önskvärtledarbeteende. Värderingsstyrt ledarskap, löne- ochutvecklingssamtal, leda och styra med coachande förhållningssätt,ekonomi och förändringskommunikationär några av de utbildningar som erbjuds. Under 2012har även en omfattande utbildningsinsats i mutor ochbestickning, jäv, meddelarskydd, arbetsrätt och samverkangenomförts.34 ÅRSREDOVISNING 2012

Koncernens miljöarbeteUppföljning av kommunkoncernens arbete enligtSundsvalls Agenda 21Sundsvalls Agenda 21 är ett uppdrag från kommunfullmäktigesom ska visa vägen för hur kommunens nämnderoch bolag ska arbeta för att Sundsvall ska vara etthållbart samhälle år 2020.Kommunkoncernens största inverkan på en hållbarutveckling ligger i hur kommunens förvaltningar ochbolag utför sina huvuduppdrag, vilket i sin tur påverkarsamhället vi lever i. Som en vägledning för kommunkoncernensarbete finns RIKARE – en hållbar tillväxtstrategitill 2021.Kommunkoncernens interna miljöarbete påverkarockså utvecklingen i samhället, dels genom en direkt påverkanpå miljö och hälsa. Internt miljöarbete handlar ombeteenden, val av produkter och åtgärder som bidrar tillhushållning med resurser och minskad miljöbelastning idet dagliga arbetet. I den här redovisningen lyfts någraexempel på utvecklingen inom det interna miljöarbetet.Energieffektivisering och minskning avkoldioxidI februari 2012 fastställde kommunfullmäktige en strategiför kommunkoncernens energieffektivisering ochkoldioxidreducering med mål för 2014 och 2020. Strateginomfattar kommunkoncernens energiförbrukningför byggnader och transporter. Regeringen satsar på lokaltoch regionalt energi- och klimatarbete och kommunenfår ekonomiskt stöd för det strategiska arbetet medenergieffektivisering. Syftet med strategin är att bli ettgott exempel för energieffektivisering, att medverka tillatt nå nationella och europeiska mål inom energi- ochklimatområdet samt att minska kostnader och miljöbelastningenfrån kommunens energianvändning.Mål för energieffektiviseringEnergianvändningen ska minska med (jämförelsemed 2009):• 10 procent för fastigheter och 3 procent förtransporter till 2014• 20 procent för fastigheter och transporter till2020Systematiskt arbete driver utvecklingen framåtFram till 2020 planerar koncernen en årlig satsning på60 mnkr i energieffektivisering, varav 40 mnkr till åtgärderinom kommunen och 20 mnkr för åtgärder inom bolagen.Ett antal åtgärdsområden ska brytas ned till handlingsplanerför förvaltningar och bolag.Kommunens fastighetsavdelning, har planerat upphandlingarför ett antal större objekt för att nå målenmed energieffektiviseringsstrategin. Mitthem har beslutatatt de ska minska energianvändningen med 20 %från 2008 till 2016 och de fortsätter med sitt systematiskaarbete med energieffektivisering.Mål för minskat koldioxidutsläpp• koldioxidutsläpp från byggnader ska minskamed 10 procent till 2014 och 48 procent till• 2020• koldioxidutsläpp från transporter ska minskamed 50 procent till 2014 och 90 procent till2020• energiproduktionen ska minska utsläpp av fossilkoldioxid med 66 procent till 2020Fossila bränslen byts utSundsvall Energi AB arbetar för att minska oljeanvändningeni Korstaverket, det påverkar både målen för fossilkoldioxid i energiproduktionen och utsläpp koppladetill byggnadernas energianvändning. Under året harsolkraftsanläggningen på Stödebadet tagits i bruk. Anläggningenär den största i sitt slag i Europa och harblivit av genom ett samarbete mellan kommunens fastighetsavdelningoch Sundsvall Energi AB.Det har skett en stor förändring av kommunens bilpark,framför allt är det bensinbilar och etanolbilar sombytts ut till biogasbilar. Koncernen har även utökat antaletelbilar. Det finns nu nio elbilar i koncernen.Bränslekvaliteterna är viktiga, andelen fossilfrittbränsle i bränsleblandningarna för diesel och fordonsgashar stor betydelse för hur stora utsläppen från kommunensbilar blir. Gas står idag för 14 % av fordonsbränsletoch bensin 8 %. Men den övervägande delen är dieselsom utgör 77 % av fordonsbränslet. Uppgifter omfördelningen av fossilt och fossilfritt saknas i skrivandestund för att kunna beräkna utsläppen.Resor i tjänstenResereglerna för kommunkoncernen som antogs 2009,ska minska miljöbelastningen från tjänsteresorna, menäven kostnaderna. Genom att ändra resvanorna kanbåde direkta kostnader för transporter och indirektakostnader för arbetstid minska. Under året har ingasystematiska insatser gjorts för att påverka resvanornai tjänsten.ÅRSREDOVISNING 2012 35

Koncernens miljöarbeteMatens miljöpåverkanFlera skolor och förskolor arbetar aktivt med matensmiljöpåverkan trots det har utvecklingen av andelenekologiskt vänt. 2011 var andelen ekologiskt 13,5 %under 2012 minskade andelen ekologiskt till 12,8 %.I MRP för 2013-2014 finns ett uppdrag om att ta framen strategi för att nå ett mål på 35 % ekologiskt. Ettlångsiktigt och systematiskt arbete behövs.Bättre vanor, bra material och ny teknikDe förändringar som beskrivits ovan kring internt miljöarbetehandlar mest om investeringar i ny och bättreteknik. Men kommunen behöver också uppmärksammaden betydelse som vanor och beteendet har för attminska miljöpåverkan. Särskilt eftersom kombinationenav ny teknik och ändrat beteende ger mycket störreeffekt. När det kommer till beteende har vi alla någotatt bidra med, men det övergripande ansvaret ligger hoskommunens chefer som har stora möjligheter att drivapå och påverka utfallet av det interna miljöarbetet.36 ÅRSREDOVISNING 2012

3. Nämnder, bolagoch kommunalförbundÅRSREDOVISNING 2012 37

NämndsuppföljningNämndsuppföljningKommunstyrelseKommunstyrelsen redovisar överskottKommunstyrelsen redovisar ett överskott på 51 mnkr.I kommunstyrelsens verksamhet ingår koncernstaben,service- och teknik samt kommungemensamverksamhet. De främsta orsakerna till överskottet ärföljande:• Personalkostnadsökningarna har blivit lägre än närberäkningarna gjordes i början av 2011 för MRP2012-2014, vilket bidrar till ett överskott på 38,4 mnkr.• Kostnaderna för intern service har blivit 13,7 mnkrlägre än budget.• Personalvakanser och minskade köp av tjänster föradministrationen har givit ett överskott på 4,5 mnkr.• Behov av lägre pensionsavsättningar för räddningstjänstenhar givit ett överskott på 1,2 mnkr.• Anslaget för oförutsedda händelser har inte förbrukatshelt vilket har givit ett överskott på 1,4 mnkr.• Kollektivtrafiken redovisar dock ett underskott på11,3 mnkr, på grund av att kostnaderna för kollektivtrafikhar ökat för kommunen.Investeringsbudgeten har inte förbrukatsKommunstyrelsens investeringsutgifter för 2012 uppgårtill 76,6 mnkr, en avvikelse mot budget med 399,2 mnkr.Detta innebär att hela 399,2 mnkr av investeringsbudgeteninte har förbrukats under året.Större delen av överskottet finns inom anslaget förförvaltningsfastigheter, med en avvikelse mot budgetmed 212,3 mnkr beroende på planerade projekt sominte påbörjats. Bergsåkers skola och Skönsmons förskolaär två större planerade projekt som tillsammansutgör 75 mnkr. Service- och teknik har i en särskildrapport redovisat vilka åtgärder som är nödvändiga föratt investeringstakten ska öka.För närvarande pågår cirka 80 olika projekt avvarierande storleksordning inom service- och teknik.Några av de större projekten är:• Ombyggnad av kök i förskolor och äldreboendenpå grund av myndighetskrav som har utreds ochåtgärdas successivt enligt önskemål från hyresgäst.• Energiprojektet Stödehuset.• Ombyggnad av lokal i före detta AMU-center försocialtjänsten där ny lokal har ställts i ordning underåret.Andra planerade stora projekt är Resecentrum och Sporthallsbadet,där 107,8 mnkr är budgeterade men inte förbrukade.Stora investeringsbehovFörvaltningsfastigheterna har stora behov av investeringaroch underhåll, samtidigt som nyttjarna ser storabehov av förändring och modernisering. Detta i kombinationmed ökat behov av skollokaler i vissa stadsdelarsamt ett stort ökat behov av särskilda boendeplatser,äldreboenden, ger ett sammanlagt investeringsbehovom cirka 3 200 mnkr fram till år 2021. Den största delenav service- och tekniks inventerade underhållsskuldhar då beräknats in. Under 2013 kommer de förvaltningarsom är stora nyttjare av förvaltningsfastigheteratt analysera behov och göra lokalförsörjningsplaner.Det stora investeringsbehovet innebär att kommunensbehov av upplåning kommer att öka avsevärtjämfört med dagens nivå. Kommunen har tidigare haften ambition att investeringar ska finansieras av egnamedel men nu är behovet så stort att detta inte är möjligt.Det gör att belåningen måste öka men det medförockså att återbetalningsförmågan behöver säkras redaninnan investeringarna påbörjas.Framtida utmaningarSundsvalls kommun står inför en rad utmaningar.En utmaning är uppdraget att effektivisera kommunensadministration. För att lösa detta är det viktigtatt kommunstyrelsen sköter samordningen mellannämnder samt värnar kommunens värderingar mod,• Ombyggnad av Bergsåkers skola.• Ny skola i Skönsberg.38 ÅRSREDOVISNING 2012

Nämndsuppföljningöppenhet och helhetssyn. Det är viktigt att fortsättaarbeta kontinuerligt både på kort och lång sikt med destyrdokument och strategier som har antagits, och atthålla sig uppdaterad på samhällsförändringar, såväl lokaltsom utanför regionen. Kommunstyrelsen har ocksåett viktigt ansvar för att se till att det sker en koncerngemensamutveckling för att organisationen ska kunnahantera de närmaste årens ekonomiska utmaningar.Strategi för hållbar tillväxtEn stor utmaning som kommunstyrelsen står inför2013 och de närmaste åren därefter, handlar om att avsättatillräckliga resurser till att samordna arbetet medatt genomföra strategin för hållbar tillväxt – HT21.Genomförandet av RIKARE ska ske inom ramen förkommunens ordinarie styrsystem. För att strategin skabli framgångsrik behöver ett kompetenshöjande arbeteinledas i hela organisationen i hållbar tillväxt. I ett sådantperspektiv är en förvaltnings- eller bolagschef också enutvecklingschef, och bär således ansvar att nå samsyn ochsamverkan kring strategin i hela koncernen.Projekt Lika Värda II fortsätter 2013Ett av kommunstyrelsens mål har varit att kvalitetssäkragod och jämställd service i kommunen (mål 4). Ett framgångsriktresultat i projektet Lika Värda II, som avslutasunder 2013, är viktigt för att uppnå det målet. Kommunstyrelsenhar genom resurser från koncernstaben särskiltstöttat projektet, och frågan har inarbetats i det löpandearbetet med mål- och resursplanering i hela koncernen.Utveckling av styrningDet finns ett behov av utveckling av styrningen och ledningenav kommunen, och en utmaning för kommunstyrelsenunder 2013 blir att ta beslut för vägval angåendeorganisatoriska lösningar för stödet till kommunens verksamheter,men också fastighetsfrågor och investeringar.Kommunkompassen visar vägenUnder hösten 2012 har kommunen genomfört Kommunkompassen,vars resultat ligger till grund för potentiellautvecklingsmöjligheter under 2013. Totalt fickSundsvall 484 poäng av 800 möjliga, vilket är ett godkäntresultat, men det finns utvecklingsområden. Följandeområden identifieras i kommunkompassen somutvecklingsområden inför kommande år:• ökad systematik• enhetlig ansvarsfördelning• ledarskapskommunikation• näringslivskoppling• en tydlig strategi för resultatstyrning och kvalitetsstrategier8. Kommun somsamhällsbyggare7. Verksamhetsutveckling6. Kommunen somarbetsgivare,personalpolitik1. Offentlighetoch demokrati1008060402005. Resultat ocheffektivitet2. Tillgänglighet ochbrukarorienteringDiagram: Sundsvalls kommun i Kommunkompassenhösten 2012, utvecklingsområdenBarn- och utbildningsnämnd3. Politisk styrningoch kontroll4. Ledarskap, ansvaroch delegationBarn- och utbildningsnämnden redovisarunderskottBarn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskottpå 26,5 mnkr. Störst avvikelse mot budget visar grundskolan(-15,3 mnkr) men även förskolan (-8,5 mnkr)och gymnasieskolan (-6,8 mnkr) visar underskott.Den främsta orsaken till underskotten i samtligaverksamheter är ökade personalkostnader. Totalt settredovisar grundskolan det största underskottet och i denverksamheten finns också den största budgetavvikelsennär det gäller personalkostnaderna.Orsaken till att många förskolor redovisar underskottär bland annat att verksamheterna har svårt att klara attfinansiera stöd till barn med särskilda behov. För gymnasieskolanberor underskottet på att antalet elever harminskat för Sundsvalls gymnasium, delvis som en följdav att antalet elever i åldersgruppen för gymnasieskolanhar minskat samt att elever i högre grad väljer friståendegymnasieskolor.Både grundskolan och gymnasieskolan har en utmaningatt anpassa verksamheterna till tilldelat ekonomisktutrymme för att komma i fas planeringsmässigt. I förskolanär svårigheten att se till att planera så att verksamheternaekonomiskt klarar perioder med få barn.Trots att antalet årsarbetare inom barn- och utbildningsförvaltningenhar minskat med 60 medarbetareunder året är personalkostnaderna för stora. Barn- ochutbildningsnämnden skulle behöva genomföra personal-ÅRSREDOVISNING 2012 39

Nämndsuppföljningminskningar med minst 20 mnkr för att komma i balansmed de medel som mål- och resursplanen tillåter.Barn- och utbildningsnämnden har under åretarbetat med en åtgärdsplan för en ekonomi i balansi enlighet med kommunstyrelsens beslut. Åtgärdsplanenhar följts upp varje månad med skolledarna i varjeskolområde. Med hjälp av åtgärdsplanen var ambitionenatt kostnader för vikarier, kurser och konferenserskulle minska. Utfallet för åtgärdsplanen visar tyvärratt dessa kostnader inte har minskat och det förväntaderesultatet av åtgärdsplanen har inte uppnåtts.Investeringar i skolmöbler och sovplatserBarn- och utbildningsnämndens investeringsutgifterupp går till 1,5 mnkr av investeringsbudgeten på 2 mnkroch avser till största del inköp av möbler till skolor, byteav tak och sovplatser utomhus vid förskolor.Sveriges bästa skola 2021Barn- och utbildningsnämnden arbetar för att Sundsvallskommun ska ha Sveriges bästa skola 2021. Förutsättningarför att lyckas är personalens höga kompetensoch erfarenheter samt ett stort engagemang i kombinationmed en tydlig ledningsorganisation, stödfunktioneroch elevhälsoplan. För att lyckas har nämndenett antal utvecklingsområden att hantera de närmasteåren. Måluppfyllelsen för alla skolformer måste ökaoch elevernas lust att lära i grundskolan måste öka. Enutmaning är också arbetet med att tidigt upptäcka debarn som är i behov av särskilt stöd. På agendan ståräven en förestående generationsväxling av lärare somkräver planering och att arbeta vidare med lokalförsörjningsplanenså att resurser frigörs från outnyttjadelokaler och kan användas till undervisning i stället.Anpassning till nya förutsättningarEn utmaning framåt för barn- och utbildningsnämndenär att hitta former för att snabbare anpassa organisationentill förändringar vad gäller elevantal och arbetaför att minska lokalkostnaderna. När antalet eleveri fristående skolor ökar så ökar också kostnaderna förlokalbidrag till de fristående skolorna. Om den kommunalagrundskolan inte kan minska sina lokalkostnaderså ökar lokalkostnaderna totalt sett. Kommunenfår i praktiken dubbla kostnader för de elever som byttskolhuvudman till fristående skola. Dessutom så ökarden genomsnittliga kostnaden per elev i den kommunalagrundskolan om antalet elever där minskar ochdå ökar lokalbidraget för samtliga elever i friståendegrundskolor.Den ekonomiska konsekvensen är att medel underen lång följd av år har omfördelats från verksamhetskostnadertill lokalkostnader. Arbetet med lokalförsörjningsplanenhar därför varit av största betydelseför nämnden under året, för att minska lokalytornaoch därmed lokalkostnaderna och återföra medlen tillverksamheten och undervisningen.Lika förutsättningarBarn- och utbildningsnämnden har arbetat med enstrategiplan för att skapa och kvalitetssäkra likvärdigaförutsättningar för flickor och pojkar i Sundsvalls skolor.Uppdraget kommer att vara klart i juni 2013.40 ÅRSREDOVISNING 2012

NämndsuppföljningSocialnämndSocialnämnden redovisar underskottSocialnämnden har under året haft som utmaningatt genomföra en ekonomisk anpassning på cirka 32mnkr. Socialnämnden redovisar ett underskott på 37,1mnkr och har inte klarat sitt ekonomiska åtagande.Störst avvikelse mot budget visar äldre- och handikappomsorgen(-14,9 mnkr). Men även individ- och familjeomsorgen(-10,8 mnkr) och administration (-10,7mnkr) visar underkott.Orsaken till underskottet inom äldre- och handikappomsorgenär främst att kostnaderna för bemanningför hemtjänst och boenden har ökat. Socialnämndenhar ställts inför nya utmaningar med att bemannaefter uppdragets komplexitet och kundens behov. Andraorsaker till underskottet är ökade kostnader förkorttidsplatser, fler komplexa ärenden, kostnader förny larmorganisation samt avvecklingskostnader.En orsak till underskottet inom individ- och familjeomsorgenär ökade kostnader för antalet placeringarför barn, vuxna och familjehem. En annan orsak är attkostnaderna för försörjningsstöd har ökat under åretoch uppgår till 120 mnkr för 2012. Antalet personersom är berättigade till försörjningsstöd har inte blivitfler, men dessa personer har försörjningsstöd underlängre tid än tidigare.Av socialnämndens underskott finns 10,7 mnkrinom administrationen. I underskottet ingår kostnaderför omställningsarbete för tidigare års besparingar sominte har klarats av.Investeringar i inventarier och fysiska hjälpmedelSocialnämndens investeringsutgifter uppgår till 7,9 mnkr2012, vilket är 1,9 mnkr mer än årets budget. Av nämndensinvesteringsutgifter för 2012 avser 5 mnkr inventarieroch 2,9 mnkr fysiska hjälpmedel.Bemanningsfrågor - en utmaningSocialnämnden är mitt i ett stort omställningsarbete.Hela verksamheten anpassas till en ny verklighet sompräglas av konkurrensutsättning och ökade krav påkvalitet i leveranserna, effektivitet och styrbarhet. Arbetetbedrivs parallellt med tuffa besparingskrav ochen betydande generationsväxling bland medarbetarna.Den största utmaningen för socialnämnden i dag ochkommande år är bemanning.Förändrade krav, behov och förväntningarPengar➤2010 2015 2021Diagram: Socialnämndens utmaningar.Socialnämnden beskriver sina utmaningar som”glappet” mellan förväntade krav, behov, förväntningarfrån medborgare och de tillgängliga resurser som finns.Lean i centrumFör att klara omställningsarbetet behöver socialnämndenockså arbeta med att utveckla ledningskulturen.Socialnämnden har påbörjat ett större förändringsarbete,med ansats i systemteorierna som omfattas avlean 1) . I centrum ställs ”hjälpt kund”, och med ökadmedvetenhet om hur all arbetstid används förväntasdet inte bara ge effekter så som uppskattning frånmedborgarna och bra arbetsmiljö utan också det ekonomiskaresultatet.Chefer har utbildatsHösten 2012 utbildades den sista gruppen områdescheferi hur man kan se arbetsuppgifterna i ett flödeoch möjligheten att identifiera och eliminera slöserier.Cirka 130 områdeschefer har genomgått utbildningenmed tillhörande praktisk övning i sin arbetsgrupp. Enav utmaningarna nu är att chefer på alla nivåer utvecklarsig i chefsrollen, mot ett stödjande och coachandeförhållningssätt. En annan utmaning är att utformaverksamhetsstödet så att det ger de bästa förutsättningarnaför medarbetarna att utföra kärnverksamheten.En försöksverksamhet pågår inom Skönsmonshemtjänstgrupp där systemsynsättet i sin helhet prövasi praktiken. Parallellt med detta har socialförvaltningensledningsgrupper och ledamöter i socialnämndenutbildat sig i systemsynsätt.Behovet av äldreboendeplatser ökarSocialnämnden bedömer att behovet av äldreboendeplatserkommer att öka. En utmaning blir att tillgodose1) Lean är en filosofi om hur man hanterar resurser. Syftet med Lean är att identifiera och eliminera alla faktorer i enproduktionsprocess som inte skapar värde för slutkunden.➤”GLAPPET”ÅRSREDOVISNING 2012 41

Nämndsuppföljningdet ökade behovet att äldreboendeplatser. I Sundsvallskommun ökar antalet personer över 80 år från, 5000idag, till, 8000 personer år 2030. Om 17 % av alla iåldersgruppen, precis som idag bor på äldreboende såbehövs ytterligare 600 platser. Socialnämnden har bedömtatt under de närmaste åren måste planering påbörjasför cirka 200 platser, och har genom beslut getti uppdrag till kommunens fastighetsavdelning att planeraför 100 platser i de centrala delarna av Sundsvall.17016015014013012011010090802010201220142016202020222024202620282030Fler besökareVerksamheten vid Norra berget, Svartvik och Gudmundstjärnhar, tack vare tydligt uppdrag och höjdaanslag, ökat i både kvantitet och kvalitet det senasteåret. Arbetet med att utveckla verksamheten ytterligareska fortsätta och det finns goda förutsättningar för attantalet besökare ska fortsätta att växa.Workshop för nämndenKultur- och fritidsnämnden har haft en workshop samten temahalvdag för att granska nämndens ansvarsområdenur ett jämställdhetsperspektiv. Förvaltningen haranalyserat besöksstatistik som visar jämn könsfördelningfrån badanläggningar och kulturmagasinet samtjämnt fördelade träningstider i attraktiva hallar. Allaavdelningar har också haft en eller flera utvecklingsinsatserför att kvalitetssäkra jämställt och likvärdigt inflytande,service och deltagande i verksamheten.Diagram: Prognosförändring för åldersgrupperi Sundsvalls kommun.Kultur- och fritidsnämnd25-64 år65-79 år80-W årKultur- och fritidsnämnden redovisar överskottKultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på4 mnkr. Orsaken till överskottet är ökade intäkter förfritidsverksamheten. Både allmänheten och kommunanställdaanvänder kommunens anläggningar i störreutsträckning för friskvård. Sporthallen och Himlabadetredovisar ett överskott på 3,9 mnkr.Under året har kultur- och fritidsnämnden uppmanatde olika verksamheterna till återhållsamhet.Kulturverksamheten redovisar trots återhållsamhetett underskott på 2,4 mnkr. Orsaken till underskottetinom kulturverksamheten är bland annat ökade kostnaderför biblioteken och museets utställningsverksamhet.Investeringar i snökanoner och kulturarvKultur- och fritidsnämndens investeringsutgifter uppgårtill 2,6 mnkr, vilket är 9,1 mnkr lägre investeringsutgifterän vad som budgeterats. Anledning till fördröjningav investeringsprojekt är att upphandlingar gällandemaskiner försenats, vilket beror på att kommunen harförändrat arbetssättet kring fordonshantering.Under året har kultur- och fritid köpt tre snöskotrarsamt inventarier till Norra berget och kulturarvet.Lokalkostnaderna - en utmaningKultur- och fritidsnämnden har många olika typer avlokaler för sina verksamheter. Lokalkostnaderna utgörnästan hälften av budgeten och behoven av underhåll,renoveringar och nybyggnationer är påtagliga. De ökadehyreskostnaderna har under en rad av år finansierats viaverksamhetsmedel, vilket innebär att dessa har urholkatsväsentligt. En lokalförsörjningsplan ska tas fram under2013, som grund för prioriteringar och förslag till åtgärder.Friluftskommun av högsta rangÅr 2010 fick Sundsvalls kommun utmärkelsen ”Sverigesbästa Friluftskommun” av Naturvårdsverket. Sundsvallkom på andra plats vid utnämningen av ”Sveriges Friluftskommun2012”. Det arbete som lagts ner på det tätortsnärafriluftslivet kommer att fortsätta och Sundsvallhar goda möjligheter att behålla en hög placering på listanöver ”bästa friluftskommun”. En friluftsplan kommeratt presenteras under 2013 och arbetet med S:t Olavsledenpågår inom SÖT-projektet fram till 2014.Planering för Sundsvall 400 årSundsvall firar 400 år som stad 2021 och förvaltningenkommer att arbeta för att på olika sätt lyfta fram Sundsvallshistoria och Stenstaden. Planeringen startar de närmasteåren och extra resurser kan behövas för genomförandet.42 ÅRSREDOVISNING 2012

NämndsuppföljningNämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildningoch integration (NAVI)NAVI redovisar överskottNämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning ochintegration redovisar ett överskott på 20,5 mnkr. Orsakentill överskottet är främst att vuxenutbildningeninte har startat så många utbildningar som planerat eftersomdet har varit svårt att ställa om verksamhetentill nya förutsättningar. Arbete och integration uppvisarett resultat på 3,6 mnkr. Huvudorsaken till resultatetär den anpassning till en förväntad sämre ekonomi2013 som har givit effekt redan under 2012.Anpassning till nya förutsättningarVuxenutbildningen fick i samband med kompletteringsbudgetoch beslut i kommunfullmäktiges junisammanträdeett tillskott på 8 mnkr. I början av 2012var beskedet från statsmakterna att statsbidragen tillden gymnasiala yrkesvuxenutbildningen i stort settskulle upphöra från och med 2013. Samtidigt var bildeni kommunen att kommunala sparkrav skulle bliverklighet. Verksamheten påbörjade en anpassningtill mindre kostym redan vid ingången av 2012. Effektiviseringaroch personalminskningar som skulle gefull effekt först 2013 medförde lägre kostnader redanunder 2012.Samtidigt med neddragningarna i början av åretställdes organisationen om för den stora vuxenutbildningsreformen,Vux-12, som trädde i kraft 1 juli 2012.För att inte ha med för mycket av gamla kurser till hösten2012 och för att ha utrymme för nya kurser trotsbegränsade resurser, reducerades kursutbudet undervåren 2012.Planering viktigtAtt under löpande verksamhetsår snabbt hantera storasvängningar i de ekonomiska förutsättningarna harinte kunnat göras fullt ut. Broms- och startsträckornaär långa inom utbildning. Det tar tid att rekryterapersonal eftersom behöriga lärare oftast har en uppsägningstid.En utmaning framåt är därför att bättreanpassa, planera och köpa utbildningar i nivå med befintligaresurser.Kompetens allt viktigareKompetens kommer att bli ännu mer avgörande iframtiden. När det gäller att förbättra förutsättningarnaför de arbetssökande som kommer att få svårastatt etablera sig på arbetsmarknaden är utbildningsinsatsernacentrala. En utmaning för nämnden är därförfortsatt arbete för att höja utbildningsnivån generellt,men också att skapa intresse och utrymme för tekniskaoch naturvetenskapliga utbildningar för att underlättaindustrins rekrytering av arbetskraft.Vuxenutbildningen står även inför utmaningen attskapa utbildningar som lockar både män och kvinnor,då det har varit lättare att rekrytera kvinnor till traditionelltmanliga yrken än tvärtom.Andelen elever som inte går ut med ett fullständigabetyg i gymnasieskolan är cirka 30 procent. Många avdessa elever kommer att tillhöra nämndens målgruppframöver. Kullarna på gymnasiet minskar nu, vilket pålängre sikt påverkar nämndens arbete. Antalet sökandetill gymnasiets yrkesprogram minskar också, vilketkan påverka efterfrågan på yrkesutbildningar på vuxenutbildningen.Komijobb för minskad ungdomsarbetslöshetGenom kommunens satsning på projektet Komijobbär förhoppningen att hundratals arbetslösa kommer attkunna erbjudas anställningar. Då ökar kommunensskatteintäkter medan försörjningsstödet skulle kunnaminskas under ett antal år framåt.StadsbyggnadsnämndStadsbyggnadsnämnden redovisar underskottStadsbyggnadsnämnden redovisar ett underskott på4,4 mnkr. Orsaken till underskottet är främst ökadekostnader för vinterväghållningen som innebär ettunderskott på 14 mnkr. I genomsnitt genomförs 12plogsvängar/år, men bara i december 2012 genomfördes14,5 plogsvängar. Även bostadsanpassning visar ettunderskott på 4,9 mnkr.En del av underskotten täcks upp av ökade intäkterinom infrastruktur som ersättningar av engångskaraktärför intrång i samband med projekt E4 Sundsvalloch utökade byggrätter i planer för Logistikparken ochKorstaverket.Stormen Dagmar har även medfört mer avverkningav skog än planerat under året, vilket har genererat intäkter.En justering av taxan som gjordes i sambandmed den nya plan- och bygglagen har också fått genomslagi form av ökade intäkter.Investeringar i vägar, gång- och cykelbanorStadsbyggnadsnämndens investeringsutgifter uppgårtill 129,6 mnkr, 61,4 mnkr lägre än investeringsbudgetenför 2012 som är 191 mnkr. 45,9 mnkr har investeratsi kommunens vägar och 20,4 mnkr har investeratsi gång- och cykelvägar.ÅRSREDOVISNING 2012 43

NämndsuppföljningAnledning till att investeringsmedlen inte har förbrukatsi den takt som budgetmedlen är fördelade,beror till stor del på att medlen fördelas teoretiskt ochinte utifrån hur kostnader vanligtvis faller ut i projekt.Utrednings- och planeringsfasen i investeringsprojekt ärtidskrävande men inte kostnadskrävande. Den störstadelen av kostnaderna upparbetas sedan i ett projekts genomförandefas.Stora investeringsprojekt på gångStadsbyggnadsnämnden har flera stora investeringsprojekt,komplexa projekt som alla har sina egna utmaningar.Exempel på sådana större investeringsprojekt är Birstainfrastruktur, Sundsvalls vardagsrum, Resecentrum,Bergsåkersbron, Norra kajen, Industrispår bangården,Kajupprustning, Selångersån och översiktsplanen.Upprustning längs SelångersånUpphandling av entreprenad inför nästa etapp i kajupprustningenpå den södra sidan Selångersån pågår.Målsättningen är att denna etapp skall vara helt färdigställdunder våren 2015. Förutom nya kajer kommeräven satsningarna att ge en ökad trygghetskänsla genomny belysning längs gång- och cykelvägarna, möjlighet förmänniskor att komma närmare vattnet, ytterligare ökadkajsäkerhet och bättre tillgänglighet för funktionshindrade.Bergsåkersbron har planeratsUnder året har bland annat markfrågor, geotekniskundersökning, profil- och lägesutredning och informationsinsatserhanterats. Dialog med Trafikverket avseendetimmervägen och järnvägens dragning är ett viktigtoch tidskrävande arbete.Ny parkeringsorganisationUnder 2012 överfördes parkeringsverksamheten till förvaltningen.Arbetet med att samordna den nya parkeringsverksamhetenhar pågått under året.Boendeplanering 2021Förberedelser inför ett seminarium i samverkan medprojekt Lika Värda pågår och i februari kommer politiker,tjänstemän och externa aktörer diskutera jämställdboendeplanering, ”Hur vill vi bo och leva i Sundsvall2021?”Utifrån jämställdhetsplanen kommer nämnden även attarbeta med att skapa bättre förutsättningar för att förenaförvärvsarbete med föräldraskap som en del i MRP-uppdrag nr 6.MiljönämndMiljönämnden redovisar överskottMiljönämnden redovisar ett överskott på 0,9 mnkr för2012. Överskottet beror främst på ökade intäkter förtillsyn inom miljö- och hälsoskydd.Högre kostnadstäckningsgradMiljönämnden har beslutat att kostnadstäckningsgraden,det vill säga skillnaden mellan de intäkter somnämnden tar för tillsyn och kontroll och kostnader förverksamheten, ska förbättras så att mer av verksamhetenfinansieras via tillsyns- och kontrollavgifter. Intäkternakommer ytterligare att förstärkas under 2013. Avden anledningen har nämnden föreslagit att alla skattemedelinte ska förbrukas under 2013. 0,2 mnkr skaredovisas som överskott på grund av att mer av verksamhetenska finansieras med avgifter. På motsvarandesätt planerar nämnden för ökad bemanning ochhöjda ambitioner eftersom intäkterna ökar påtagligtäven för 2013.Fler ärendenArbetet med förorenade områden har ökat för Sundsvallskommun. Antalet ärenden som ska hanteras, bådemed tillsyn och direkta kommunala åtgärder, har vuxit.Miljökontoret har under verksamhetsåret 2011 tagitfram en utredningsrapport om föroreningssituationen ikommunen. Under året har 12 verksameter analyseratsoch tillsyn bedrivs nu på 5 objekt där ansvarsfrågan,vem som har ansvaret för föroreningen i fråga, är tydliggjord.Det möjliggör för nämnden att nå målet att 20av 70 verksamheter med kända föroreningar ska utredasoch tillsynas under mandatperioden, vilket bidrar tillatt arbeta mot det nationella miljökvalitetsmålet ”Giftfrimiljö.”44 ÅRSREDOVISNING 2012

NämndsuppföljningEn utmaning för miljönämnden är att tillsammansmed andra nämnder optimera samhällsbyggnadsprocessen.Nämnden kommer att öka samverkan medstadsbyggnadsnämnden, framförallt genom att samarbetai tidiga skeden. Den nya plan- och bygglagen ställeräven krav på samverkan vid prövning av vissa ärendenoch tillsammans med stadsbyggnadskontoret skahandläggningsprocesser för detta tas fram.Ny riskklassningDen nya riskklassningen inom livsmedelskontrollenhar inneburit lägre intäkter för verksamheten i jämförelsemed 2011. Livsmedelsgruppen har dock inrättatett nytt arbetssätt med inne- och uteveckor som gör attmängden utförd kontroll har ökat påtagligt utan extraresurser.LantmäterinämndLantmäterinämnden redovisar ett resultat på -0,1mnkr. Avvikelsen beror på lägre intäkter på grund avvakanser i bemanningen under året. Under året har rekryteringav lantmätare genomförts.ÖverförmyndarnämndÖverförmyndarnämnden redovisar överskottÖverförmyndarnämnden redovisar ett överskott för2012 på 0,9 mnkr. Orsaker till överskottet är en vakanspå grund av en tjänstledighet inom kansliet samt lägrekostnader för ensamkommande barn och ställföreträdararvoden.Ny förvaltarenhetSedan 2011 bedrivs överförmyndarverksamheten i engemensam nämnd, där Sundsvall, Timrå, Ånge ochNordanstig ingår. 1 september 2012 inrättades också enförvaltarenhet i socialnämndens organisation med syfteatt arbeta med de svårare uppdragen som god man ochförvaltare, uppdrag där det inte går att finna en lekman.En utmaning för nämnden är planerna på att utökaantalet platser för ensamkommande barn, en utökningsom kan komma att innebära behov avmera resurser. Nämnden behöver ocksårekrytera nya ställföreträdare, målet är1 050 ställföreträdare 2014.KommunrevisionGranskar kommunstyrelsen och nämndernaRevisionens uppgift är att för kommunfullmäktiges räkningfölja upp kommunens verksamhet och ekonomi.Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligtoch ur ekonomisk synpunkt tillfredställandesätt. Revisionen består av sju förtroendevalda revisorer.De förtroendevalda revisorerna anlitar normalt sakkunnigabiträden för sin granskning av styrelser ochnämnder samt de kommunala bolagen. De sakkunnigabiträdena är yrkesrevisorer från någon av de större revisionsbyråerna.Upphandling av sakkunnigt biträde harskett under året för resterande del av mandatperioden.Revisionens budget uppgick till 2,4 mnkr och den visarett överskott på 21 tkr.Revisionsgranskningar 2012Revisionen har under året bland annat granskat kommunstyrelsensoch nämndernas ansvarsutövande, kommunensmålstyrning, skolans organisation och struktur,systematiskt kvalitetsarbete i fritidshem, kvaliteten i äldreomsorgenssärskilda boenden samt IT-säkerhetsarbetet.Tillsammans med granskning av delårsrapport ochårsredovisning är dessa underlag för den revisionsberättelsei vilken revisorerna ska uttala sig om ansvarsfrihetför ledamöter i kommunens styrelser och nämnder.ValnämndResultat enligt budgetValnämndens uppgift är att ansvara för genomförandetav allmänna val. Då valnämndens skattemedel på 20 tkrinte täckte kostnaderna för nämndens verksamhet, förrådshyrasamt arvoden för 2012, ansökte valnämndenom att få ta i anspråk 80 tkr av nämndens egna kapital.Valnämnden förbrukade 99 tkr.Planering inför valen 2014Inför valen 2014 krävs en mer omfattande budgetplaneringdå valnämnden har att hantera två val. Valen tillriksdag, kommun- och landstingsfullmäktige är 14 september2014. Val till Europaparlamentet infaller i junivart femte år, datum beslutas av Europaparlamentetunder 2013/2014. Bedömningen är att nämndenbehöver lägga ner mer resurser på hantering avförtidsröster, ytterligare informationsinsatser,utökad utbildning för röstmottagare samt nyrekryteringav röstmottagare. Arbetet med dettakommer att påbörjas under 2013.ÅRSREDOVISNING 2012 45

Bolag och kommunalförbundStadsbackenkoncernenFör Stadsbackenkoncernen har en separat årsredovisningframställts. Det som redovisas här är utdrag urdenna årsredovisning.Stadsbacken ABStadsbacken AB äger och förvaltar aktier i de bolagsom kommunen använder till sina verksamheter.Stabilare ekonomiStadsbackens resultat för 2012 uppgår till -33,8 mnkr,en positiv avvikelse med 2,5 mnkr i jämförelse medMRP.Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkrMRP2012Bokslut2012Bokslut2011Bokslut2010AvvikelseMRP/utfall-36,3 -33,8 -33,3 -32,3 2,5 42,8Ekonomin ser ljusare ut i ett längre perspektiv genomen markant resultatförbättring hos Sundsvall EnergiAB. Däremot kommer Mitthem att redovisa klartsämre resultat framöver enligt antagen MRP.Andra prioriterade frågor är utvecklingen av ägarstyrningen,effektivisering inom koncernen samt marknadsföringsinsatser.Sundsvall Logistikpark ABSundsvall Logistikpark leder och samordnar kommunkoncernenför att uveckla ett transportcentrumför hamn-järnväg-landsväg i området Tunadal-Korsta-Ortviken.Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkrMRP2012Bokslut2012Bokslut2011Bokslut2010AvvikelseMRP/utfallKoncernbidragKoncernbidrag0,0 0,0 0,0 0,7 0,0 0,0Förslag till logistiskt centrumFramtagande av tekniska, ekonomiska och affärsmässigaförslag för ett logistiskt centrum mellan hamnjärnväg-landsvägkommer att redovisas under våren2013.Mitthem ABMitthem är ett bostadsbolag som äger och hyr ut bostädermed hyresrätt. De flesta av fastigheterna finns iSundsvalls tätort.Mitthem redovisar överskottMitthem redovisar för 2012 ett överskott på 8,6 mnkr.Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkrMRP2012Bokslut2012Bokslut2011Bokslut2010AvvikelseMRP/utfall22,0 30,6 36,1 27,6 8,6 -16,7Av koncernbidraget har 11,1 mnkr återförts till bolagetsom villkorat aktieägartillskott. Årets koncernbidraghar beräknats enligt den modell som Boverket rekommenderar.Totala hyresintäkter uppgick till 357,1 (345,6)mnkr. Kostnader för reparationer och underhåll för2012 uppgick till 94,5 (81,2) mnkr, eller 250 (215) kr/kvm.Under året har investeringar skett i företagets fastighetermed 30,0 mnkr. Det består främst av investeringför nybyggnation av en fastighet på Alnö samt badrumsrenoveringari Skönsberg.Under året färdigställdes ett åttavåningshus påAlnö efter en investering på 63 mnkr.Stor efterfrågan på bostäderDet finns en stor efterfrågan på bostäder i centrala Sundsvall.Utmaningar de närmaste åren handlar därför om attkunna bygga bostäder till rimliga hyror. I november togstyrelsen beslut om att de kommande åren intensifiera underhållssatsningari miljonprogramsbostäderna.Sundsvall Vatten ABSundsvall Vatten äger de allmänna vatten- och avloppsanläggningarnai SundsvalIs kommun. Drift ochunderhåll av anläggningarna utförs av MittSverigeVatten på uppdrag av Sundsvall Vatten.Sundsvall Vatten AB redovisar överskottSundsvallVatten AB redovisar ett resultat på 11,4mnkr, vilket är en avvikelse med 18,4 mnkr mot MRP.Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkrMRP2012Bokslut2012Bokslut2011Bokslut2010AvvikelseMRP/utfallKoncernbidragKoncernbidrag-7,0 11,4 -4,9 10,7 18,4 0,046 ÅRSREDOVISNING 2012

Bolag och kommunalförbundBolagets nettoomsättning uppgick till 226,2 (212,3)mnkr, varav VA-avgifter utgjorde 95,6 % (94,8).Den ökade omsättningen på 1,8 mnkr påverkar resultatetpositivt, vilket även lägre avskrivningskostnadergör, som är orsakat av senare avslut av investeringsprojektenän budgeterat, 8,2 mnkr. Räntekostnadernahar påverkats positivt av det gynnsamma räntelägetoch är 3,3 mnkr lägre än budget. Utöver ovanståendehar minskade kostnader i MittSverigeVatten AB medförtatt kostnader för dessa köpta tjänster har minskatmed 4,5 mnkr jämfört med budget.Intäkterna under 2012 har ökat med 15,4 mkr, jämförtmed 2011. Största orsaken till intäktsökningen ärSundsvall Vattens höjda VA-avgifter med 7 % (3,6),Under 2013 ökar omsättningen med 3,8 % på grundav att VA-avgifterna höjs.Totalt uppgick investeringarna till 247,2 mnkr, vilketär 6,3 mnkr lägre än budget. Det lägre utfallet berorfrämst på fördröjning av beslut för byggnationen påden södra delen av E4:a projektet, vilket i sin tur föranletten fördröjning av bolagets VA-arbeten på dennasträcka. Samtidigt har det varit en bättre framdrift ide av fullmäktige beslutade omvandlingsområdena påAlnö och Lubban/Galtström.Stora projekt för vatten och avloppSundsvall Vatten AB finansierar och slutför stora ombyggnaderinom VA-systemet, kopplade till förbifartSundsvall (E4), cirka 200 mnkr totalt. Bolaget kommeräven att genomföra omvandlingsområden på södraAlnö och Lubban-Galtström, cirka 420 mnkr totalt.Det har inneburit att investeringsnivåerna har varit extremthöga under de sista 2-3 åren.Under 2013 slutförs stora delar av ovan nämndaprojekt vilket gör att belastningen och behovet frånMittSverige Vattens kompetenser är som allra högstunder 2013 och första delen av 2014.Ägarnas önskemål och styrelsernas ambitionerom låga avgiftsökningar sätter verksamheten på prov.Standardiserade arbetssätt, nya rutiner och förbättraddokumentation ska tillsammans med den gemensammaprojektmodellen och djupare utredningsunderlaggöra att bolaget får ut maximalt av sina investeringar.Sundsvall Arena ABSundsvall Arena avvecklasFrån 2011-01-01 finns ingen verksamhet i bolaget dåden förts över till kommunal förvaltning. Styrelseni Stadsbacken AB har beslutat om att fastigheterna ibolaget ska säljas till kommunen varefter bolaget skaavvecklas.Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkrMRP2012MRP2012Bokslut2012Bokslut2011Bokslut2010AvvikelseMRP/utfallKoncernbidrag0,0 0,3 -0,2 -23,3 0,3 -0,3Sundsvall Energi ABSundsvall Energi medverkar till att energiverksamheteni Sundsvall byggs ut och utvecklas för att uppnågoda energilösningar inom kommunen samt för attuppnå en miljövänlig och långsiktigt hållbar utveckling.Sundsvall Energi AB redovisar överskottResultatet för Sundsvall Energi AB uppgår till 51,6mnkr, vilket är en positiv avvikelse med 29,7 mnkr ijämförelse med MRP.Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatt,mnkrBokslut2012Bokslut2011Bokslut2010AvvikelseMRP/utfallKoncernbidrag21,9 51,6 20,6 40,6 29,7 -15,0Bolagets resultat före bokslutsdispositioner och skatt mnkrMRP2012Bokslut2012Bokslut2011Bokslut2010AvvikelseMRP/utfallKoncernbidrag-5,9 7,1 -6,3 9,7 13,0 -2,1Förbrukningen av eldningsolja i Korstaverket har sjunkitytterligare under året med 5000 ton. Energikostnadernaförbättrades med 20 mnkr i jämförelse medbudget.Resultatet för elhandeln blev +3 mnkr. Resultatförbättringenförklaras främst med en bättre prisstrategi,starkare försäljning samt lyckade kampanjer.Bolaget har 3 805 fjärrvärmeanslutna anläggningar.Under 2012 har 25 (93) småhus och 16 (34)anläggningar med näringsverksamhet anslutits. Medanledning av det ekonomiska läget har endast småhusdär möjlighet till förtätning funnits, fått erbjudandeom fjärrvärme.Investering i nytt styrsystem för KorstaDen totala investeringskostnaden för året är 66 mnkr,vilket är 123 mnkr lägre än nivån i budget. Året harpräglats av en återhållsamhet avseende investeringarom man jämför med tidigare för bolaget. De störstainvesteringarna under året hänför sig till Korsta mednytt styrsystem, uppgradering av turbin samt ändraddetaljplan.ÅRSREDOVISNING 2012 47

Bolag och kommunalförbundOljefri fjärrvärmeBolaget har i december undertecknat ett avtal medSCA om att möta kundernas ökade efterfrågan påoljefri fjärrvärme och på så sätt stärks fjärrvärmenskonkurrenskraft till nya och befintliga kunder. Avtaletinnebär att bolaget under 2013 investerar cirka100 mnkr i fjärrvärmeledningar till Östrands massafabrikoch Ortvikens pappersbruk samt att SCA investerari ombyggnad av pannor. I full drift minskasbolagets oljeanvändning med 15-20 000 ton/år ochkoldioxidutsläppen med 70 000 ton/år. Full effekt avavtalet förväntas ske under 2014.Under 2013 planerar bolaget planerar att lägga neravfallspanna F1 och krossanläggningen på blåberget.Reko Sundsvall ABReko Sundsvall arbetar med kommunens avfallshanteringoch renhållning. Bolaget har uppdraget genomavtal, att biträda kommunen vid fullgörande av uppgifteravseende avfallshantering och renhållning, enligtmiljöbalkens bestämmelser samt gällande renhållningsordningoch avfallsplan.Reko Sundsvall redovisar överskottResultatet för Reko Sundsvall AB uppgår till 4,4 mnkr,en avvikelse med 2,2 mnkr i jämförelse med MRP.Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkrMRP2012Bokslut2012Bokslut2011Bokslut2010AvvikelseMRP/utfall2,2 4,4 3,7 1,8 2,2 -1,5Utredning om organisatorisk placeringEn utredning gällande Rekos kommande placeringinom Stadsbacken eller inom förvaltning i kommunenpågår hos Stadsbacken, förslag väntas under 2013.Korsta Oljelager ABKorsta Oljelager äger och driver oljeanläggningen iKorsta och lagrar oljeprodukter.Resultat enligt MRPResultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkrUppsagda hyresavtalFramtiden för bolaget beror på om bergrummet i Korstakommer att vara uthyrt eller ej. Tidigare avtal äruppsagda från och med 2012-04-01 och i nuläget finnsingen extern hyresgäst.Sundsvall Elnät ABSundsvall Elnät arbetar med att utveckla infrastruktureni Sundsvall vad gäller nätanläggningar.Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkrMRP2012Bokslut2012Bokslut2011Bokslut2010AvvikelseMRP/utfallKoncernbidrag25,6 36,1 20,2 24,5 10,5 -11,4Minskad efterfråganResultatet för 2012 uppgår till 36,1 mnkr, en avvikelsemed 10,5 mnkr i jämförelse med MRP.Tillväxtmöjligheten i elnätsverksamheten styrs tillstörsta delen av samhällsutvecklingen i Sundsvall. Enexpansion i näringslivet och en ökning av bostadsbyggandetleder till en volymökning för nättjänsterna. Bolagethar under de senaste tre åren upplevt en minskningi distribuerad energi som, förutom den allmännanedgången i ekonomisk aktivitet det senaste året, harskett till följd av konvertering från direktel till andrauppvärmningsformer samt en ökad medvetenhet omenergibesparingar. Det är sannolikt att denna trendfortsätter och förstärks av de nationella ambitionernaatt spara el.Investeringar i fiberutbyggnad och elnätÅrets totala investeringar uppgår till cirka 64 mnkrföre erhållna investeringsbidrag som uppgick till 13,9mnkr. Detta är i nivå med de budgeterade investeringarna.De erhållna bidragen är ifrån Tillväxtverket ochLänsstyrelsen och avser bidrag för fiberutbyggnad utanförtätorter.Ombyggnationen av E4 påverkar verksamheten underde kommande åren. Det leder till nyinvesteringar i elnätetoch i lokaler, utöver de planerade reinvesteringarna.En rad olika områden som kommer att omfattas avstora förändringar framöver och påverkar bolaget ärTimmätning, Smarta elnät och mätare samt Nordiskslutkundsmarknad.MRP2012Bokslut2012Bokslut2011Bokslut2010AvvikelseMRP/utfallKoncernbidragKoncernbidrag0,0 0,0 4,4 4,2 0,0 0,048 ÅRSREDOVISNING 2012

Bolag och kommunalförbundServaNet ABServanet är ett öppet stadsnät som finns i Sundsvall,Härnösand, Timrå och Ånge.ServaNet redovisar överskottResultatet för ServaNet uppgår till 5 mnkr, en avvikelsemed 3,9 mnkr i jämförelse med MRP.Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkrMRP2012Bokslut2012Bokslut2011Bokslut2010AvvikelseMRP/utfallKoncernbidrag1,1 5,0 1,8 1,6 3,9 0,0Ökad efterfråganTrenden mot en ökad IT-användning i allt fler sammanhanghar nu pågått i mer än 30 år och allt tyderpå att denna utveckling kommer att fortsätta. Enförväntan finns därför att efterfrågan på kommunikationstjänsterkommer att öka. En ökad samverkaninom regionen har inletts inom bredbandsverksamheten.Denna samverkan skall vidareutvecklas så att stordriftsfördelarkan skapas, spetskompetens kan behållasoch utvecklas och kundnyttan ökas med ett bredaretjänsteutbud till fördelaktiga priser.Under 2011 kom Ånge kommun in som delägarevilket ytterligare stärkte ServaNet AB. Inom de kommandeåren kan fler stadsnät komma att ingå i samarbetetkring ServaNet AB, dialoger och samarbeten försmed ett antal andra aktörer i närområdet.Riksdagen har sagt ja till att införa EU:s datalagringsdirektiv.Direktivet innebär en skyldighet föroperatörer att lagra trafikuppgifter från internet- ochtelefontrafik för brottsbekämpande syften. Det är idagsläget inte klart hur detta kommer att påverka ServaNetsverksamhet men olika tillvägagångssätt att levaupp till direktiven utreds fortfarande, både inom bolagetoch i branschen.SKIFU ABSKIFU arbetar för att främja utveckling och nyetableringi Sundsvall genom att förvärva, äga och förvaltafastigheter som är strategiskt viktiga för kommunen,och att avyttra sådana fastigheter med bästa möjligaekonomiska resultat.Resultatet bättre än MRPResultatet för SKIFU uppgår till 6,7 mnkr, en avvikelsemed 2,8 mnkr i jämförelse med MRP.Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkrMRP2012Bokslut2012Bokslut2011Bokslut2010AvvikelseMRP/utfallKoncernbidrag4,0 6,7 11,3 7,1 2,8 -5,0Det bättre resultatet beror främst på underhållskostnadersom flyttats fram och kommer under 2013. Intäkternaför 2012 uppgår till 62,0 (71,5) mnkr vilketär 152 tkr lägre än prognos och 1 559 tkr bättre änbudget.Ansvaret för parkeringsverksamheten flyttades övertill stadsbyggnadsnämnden i april 2012. SKIFU kommeräven i fortsättningen att äga parkeringshusen menhyr ut dessa till kommunen.Fusion av SKIFU bolagenStyrelsen tog i slutet av 2011 beslutet att fusionera allabolagen i SKIFU-koncernen till moderbolaget Sundsvallskommuns Industrifastighetsutveckling AB. Fusiongenomfördes i augusti 2012.Nya lokaler för MittuniversitetetBeslut har tagits under 2012 att bygga om fastighetenGrönborg 8. Projektet innebär att fastigheten kommeratt bli en integrerad del av Mittuniversitetets Campusmed uppgift att stödja utveckling av bolag och kommersialiseringav forskningsidéer genom att erbjudadynamiska tillväxtmiljöer.SKIFU fick under hösten uppdraget att ge förslagpå lämpliga lokaler till lärarutbildningen för Mittuniversitetet.Ett förslag har lämnats till Mittuniversitetetsom kommer att ta ett beslut under början av 2013.Nya hyresgästerI Stadsbackens effektivitets- och organisationsutredninguppmanas Sundsvall Energi AB och SundsvallElnät AB att sälja sina fastigheter till SKIFU som taransvar för skötsel och förvaltning. De säljande bolagenblir hyresgäster hos SKIFU och tecknar sedvanliga hyresavtal.Sundsvall Vatten, Sundsvall Energi, Sundsvall Elnätoch Norra Kajen tecknar avtal med SKIFU omyttre skötsel och förvaltning av verksamhetsspecifikafastigheter där detta leder till ökad samordning ochlägre kostnader.Under 2013 fortsätter utredningen för att nå enstörre enhetlighet i arbetssätt inom områdena ekonomi,löner/HR och dokumenthantering.ÅRSREDOVISNING 2012 49

Bolag och kommunalförbundSundsvalls Hamn ABSundsvalls Hamn ansvarar för hamndrift och infrastrukturi Tunadalshamnen och är samordningsansvarigför skydd, säkerhet, miljö och arbetsmiljö i området.Resultat något sämre än MRPResultatet för Sundsvalls Hamn AB uppgår till -0,1mnkr, en avvikelse med -0,4 mnkr i jämförelse medMRP.Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkrMRP2012Bokslut2012Bokslut2011Bokslut2010AvvikelseMRP/utfallKoncernbidrag0,3 -0,1 -0,5 0,4 -0,4 0,0Orsaken till avvikelsen är bland annat de vattenläckorsom uppstod under våren inom hamnen i anslutningtill huskroppar, vilket troligtvis berodde på tjälen, medökad kostnad som följd. Under sommaren och höstenhar ”Ramning” av hamnbassängen gjorts för att säkerställaatt uppgivet vattendjup till kaj stämmer.Kajinventering och blivande kombiterminalEtt väl fungerande förebyggande underhåll gör attkostnaderna kan hållas på en låg nivå och här pågår ettförbättringsarbete. Så inom de närmaste åren kommerdet att belasta underhållsbudgeten men på sikt gör detatt kostnader kan planeras bättre.Under sommaren och hösten har också en kajinventeringgenomförts för att utreda kajstatus.Samarbetet med Sundsvalls Logistikpark AB för attfå fram bra lösningar för den blivande kombiterminalenhar under året tagit allt större tid i anspråk.Sundsvall Oljehamn ABOljehamnen ligger på Vindskärsudde på södra sidanav Sundsvallsfjärden. Hamnen är centrum för hanteringenav petroleumprodukter för mellannorrland.Hamnen ansvarar för säkerhets- och miljöarbetet inomsitt verksamhetsområde samt samordnar i övrigt detövergripande säkerhets- och miljöarbetet i oljehamnen.Resultat något bättre än MRPResultatet för Sundsvall Oljehamn AB uppgår till 5,7mnkr, en avvikelse med 0,7 mnkr i jämförelse medMRP.Ett väl fungerande förebyggande underhåll gör attkostnaderna kan hållas på en låg nivå och här pågårett förbättringsarbete. Inom de närmaste åren kommerdet att belasta underhållsbudgeten men på sikt gör detatt kostnader kan planeras bättre.Ramning av hamnbassängenUnder sommaren och hösten har ”Ramning” av hamnbassängengjorts för att säkerställa att uppgivet vattendjuptill kaj stämmer. Under sommaren och hösten harockså en kajinventering gjorts för att utreda kajstatus.Nytt kontrollprogramProjektet ”Grundvattensaneringen” inom Oljehamnenhar i samarbete med oljebolagen och miljökontoret resulterati att ett nytt kontrollprogram håller på att tasfram som ska ersätta de tre nu pågående kontrollprogrammen.Föroreningarna i marken är inte borta menenligt de undersökningar som gjorts så är risken förspridning liten.Oljehamnens arrendeområde har minskats och kommertroligtvis att minskas ytterligare på grund av nyaväglösningar i och med byggandet av nya E4:an, dessaförändringar påverkar dock inte funktionen av oljehamnennegativt.Näringslivsbolaget i Sundsvall ABNäringslivsserviceNäringslivsbolaget är ansvarigt för kommunens näringslivsserviceoch syftet är att på lång sikt stärka företagsklimatetgenom att öka företagens konkurrenskraft ochförnyelsen i näringslivet. Bolaget ska även ansvara förturistbyråverksamheten samt arbeta med att marknadsföravarumärket Sundsvall.Bolaget är 2013 inne på sitt andra verksamhetsår ochformerna för inriktningen på arbetet har utkristalliseratsig. En osäkerhet för bolaget är storleken på uppdragsersättningenfrån Sundsvalls kommun vilken beslutas avkommunfullmäktige i februari 2013.Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkrMRP2012Bokslut2012Bokslut2011Bokslut2010AvvikelseMRP/utfallKoncernbidrag-0,4 0,5 - - 0,9 -0,1Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkrMRP2012Bokslut2012Bokslut2011Bokslut2010AvvikelseMRP/utfallKoncernbidrag5,0 5,7 6,2 4,8 0,7 -5,750 ÅRSREDOVISNING 2012

Bolag och kommunalförbundÖvriga bolag ochkommunalförbundMedelpads RäddningstjänstförbundPositivt resultatResultatet för 2012 uppgick till 3,4 mkr. Förbundet harklarat av de finansiella målen för god ekonomisk hushållningsom var satta för resultat och budgetföljsamhet.Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkrMRP Utfall Bokslut utfall Budget-2012 2012 2011 avvikelse0,9 3,4 3,0 2,5Budgeten för investeringar i fordon med mera var 6,7mnkr, men utfallet blev 3,9 mnkr beroende på att inköpav lastväxlarbil och lätt lastbil kommer att ske 2013. Dethar också gjort att kostnaden för avskrivningar blivit 0,4mnkr lägre än budget. Förbudet har också erhållit återbetalningav sjukförsäkringspremie från AFA med 1,8 mnkr.Räddningstjänstförbundet bedömer att man klararsina verksamhetsmål utom inom de områden där förbundetär beroende av andra aktörer. Här måste förbundetarbeta med mer långsiktiga åtgärder för att nå framgång.Fokus på förebyggande arbeteÄgaruppdraget innehåller utmaningar med ett ökat ocheffektiviserat förebyggande arbete och förbundet ska sökalösningar för att de hjälpsökande ska få hjälp snabbare.Dessa utmaningar innebär nytänkande och nya lösningar.Under 2013 kommer förbundet att arbeta med degrundläggande värderingar som styr när vi möter varandraeller andra människor. Det handlar om att lyftafram de vardagsbeslut som vi som individer fattar ochhur vi väljer att agera i olika situationer.Norra Kajen Exploatering ABResultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkrUtfall 2012 Utfall 20111,8 1,1Positivt trots minskade intäkterVerksamheten har två inriktningar, dels att hyra ut ochförvalta det bestånd som bolaget äger och dels att planeraför en förändring av hela området till ett strandnära bostads-och verksamhetsområde där staden ska utvidgasfrån centrum. Under året har hyresintäkterna minskat.Framförallt beror det på att två av lagerbyggnaderna harrivits under 2011-2012. Resultatet på 1,8 mnkr får sessom bra med tanke på områdets omvandling.Bolaget ägs till 50% av Norrlandspojkarna Fastighetsaktiebolagoch till 50% av Sundsvalls kommun.Försäljningsarbetet som pågick under första halvan av åretledde inte till något påskrivet kontrakt.Kommunens beslut att köpa Norrlandspojkarnas andelav bolaget överklagades. Under andra halvan av året harbolaget inte bedrivit något aktivt försäljningsarbete i avvaktanpå domstolarnas beslut. Domstolarna har avvisatklagomålen. Under 2013 kommer kommunen att bli helägaretill bolaget.Byggstart närmar sigBolaget har tagit fram en fördjupad översiktsplan och enförsta detaljplan. Därefter ska det ske en försäljning avbyggrätter. Bolaget har tagit fram en saneringsplan överde tre första kvarteren och saneringen kan påbörjas då deförsta byggrätterna är sålda. Intresset för att bo i områdetär fortfarande stort. Den kö som bolaget administrerar äruppe i drygt 1 700 personer.Scenkonst Västernorrland ABResultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkrUtfall 2012 Utfall 20110,3 0,6Ökad omsättningBolagets nettoomsättning uppgick 2012 till 109,6 mnkr(107,3). Bidragen från staten, landstinget samt Sundsvallsoch Härnösands kommuner uppgår till 97,0 mnkr(95,8). Övriga intäkter, däribland produktionsintäkter,uppgår till 12,6 mnkr (11,5).Publikmålen uppnåddaUnder 2012 påbörjades ett omfattande värdegrundsarbete.Samtliga medarbetare deltog i framtagandet avbolagets nya mission och vision. Under 2013 kommerdetta arbete att fördjupas med ett övergripande strategiarbete.Bolaget har verksamhetsmål för publikantal, antalevenemang, andel föreställningar utanför hemmascen,andel föreställningar som riktar sig till barn och ungdomar,att hålla föreställningar i samtliga kommuner samtatt ge pedagogiskt stöd till samtliga kommuner i sambandmed föreställningar för barn och ungdom. Bolagetbedömer att de nått de uppsatta målen.Svenska Kommun Försäkrings ABResultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkrUtfall 2012 Utfall 201117,0 7,7Syftet med bolaget är att genom skadeförebyggande arbeteoch samlad styrka på försäkringsmarknaden uppnå över tidenfördelaktiga försäkringslösningar för aktieägarna.ÅRSREDOVISNING 2012 51

52 ÅRSREDOVISNING 20124. Räkenskaper

Resultat- och balansräkningKommunenKoncernenRESULTATRÄKNING, mnkr Not Utfall2012Utfall2011Budget2012Utfall2012Utfall2011Verksamhetens intäkter 1 960,7 972,6 950,0 2 264,1 2 260,9Verksamhetens kostnader 2 -5 327,4 -5 183,8 -5 311,0 -6 119,8 -6 004,6Jämförelsestörande poster 3 37,5 - - 39,3 -Avskrivningar -221,2 -208,3 -225,0 -448,4 -425,4Verksamhetens nettokostnad -4 550,4 -4 419,5 -4 586,0 -4 264,8 -4 169,1Skatteintäkter 4 4 102,7 3 997,4 4 074,4 4 102,7 3 997,4Generella statsbidrag och utjämning 5 561,3 560,5 549,3 561,3 560,5Finansiella intäkter 6 173,1 180,3 179,1 4,4 2,6Finansiella kostnader 7 -176,9 -172,9 -177,9 -205,1 -197,0Jämförelsestörande finansiell kostnad 8 - -11,3 - - -13,6Resultat före extraordinära poster och skatt 109,8 134,5 38,9 198,5 180,8Extraordinära intäkter och kostnader - - - - -Skatt på årets resultat - - - 0,8 -6,8Årets resultat 109,8 134,5 38,9 199,3 174,0KommunenKoncernenBETALNINGSFLÖDESRAPPORT, mnkr Not 2012 2011 2012 2011Den löpande verksamhetenVerksamhetens intäkter 1 960,7 972,6 2 264,1 2 260,9Verksamhetens kostnader 2 -5 327,4 -5 183,8 -6 119,8 -6 004,6Jämförelsestörande poster 3 37,5 - 39,3 -Skatteintäkter och statsbidrag 4-5 4 664,0 4 557,9 4 664,0 4 557,9Finansiella intäkter 6 173,1 180,3 4,4 2,6Finansiella kostnader 7 -176,9 -172,9 -205,1 -197,0Jämförelsestörande finansiella kostnader 8 -11,3 - -13,6Justering rörelsekapitalförändring 9 67,4 -343,9 96,1 -399,5Verksamhetsnetto 398,4 -1,1 743,0 206,7InvesteringarInköp av materiella och immateriella tillgångar -177,8 -204,6 -680,4 -737,4Avyttrade materiella och immateriella tillgångar 0,4 0,1 28,7 23,8Inköp av finansiella tillgångar -0,1 0,0 -0,1 -17,0Avyttrade finansiella tillgångar 3,0 0,4 3,0 0,0Investeringsnetto -174,5 -204,1 0,0 -730,6FinansieringUtlåningÖkning av långfristiga fordringar -1 231,5 -1 032,9 -7,0 -0,9Återbetald utlåning 1 146,4 692,5 0,0 0,0Ökning av kortfristig utlåning - -Återbetald utlåning 43,3 21,5 - -UpplåningLångfristig upplåning 4 078,0 6 345,0 4 175,1 6 357,7Amortering -4 245,8 -5 800,8 -4 245,0 -5 801,0Finansieringsnetto -209,6 225,3 - 769,3 555,8Förändring likvida medel 14,3 20,1 17,3 31,9ÅRSREDOVISNING 2012 53

Resultat- och balansräkningKommunenKoncernen2012-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2011-12-31BALANSRÄKNING, mnkrNotTILLGÅNGARAnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar 10 12,1 9,5 18,2 16,8Materiella anläggningstillgångarMark, byggnader och tekniska anläggningar 11 3 021,9 3 106,1 7 859,0 7 632,9Maskiner och inventarier 12 105,7 100,8 387,9 407,8Pågående investeringar 119,3 86,2 392,2 396,0Summa materiella anläggningstillgångar 3 246,9 3 293,1 8 639,1 8 436,7Finansiella anläggningstillgångarAktier och andelar 13 305,5 308,1 2,2 4,8Bostadsrätter 3,4 3,4 3,4 3,4Långfristiga fordringar 14 4 063,1 3 978,5 15,1 8,1Uppskjuten skattefordran 15 - - 0,0 0,8Summa finansiella anläggningstillgångar 4 372,0 4 290,0 20,7 17,1Summa anläggningstillgångar 7 631,0 7 592,6 8 678,0 8 470,6OmsättningstillgångarFörråd mm.Exploateringsmark 128,6 90,2 128,6 90,2Övriga förråd och lager 1,3 1,2 135,8 192,1Summa förråd mm. 129,9 91,4 264,4 282,3FordringarKundfordringar 53,9 32,0 189,3 174,3Övriga kortfristiga fordringar 16 534,0 640,9 521,9 575,8Summa fordringar 587,9 672,9 711,2 750,1Kortfristiga placeringar 17 580,0 580,0 612,2 604,3Kassa och bank 18 53,9 39,5 66,0 48,7Summa omsättningstillgångar 1 351,7 1 383,8 1 653,8 1 685,4SUMMA TILLGÅNGAR 8 982,7 8 976,4 10 331,8 10 156,054 ÅRSREDOVISNING 2012

Resultat- och balansräkningBALANSRÄKNING, mnkrNotKommunenKoncernen2012-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2011-12-31EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCHSKULDEREget kapital 19 2 455,1 2 345,3 2 469,5 2 270,1varav årets resultat 109,8 134,5 199,3 174,0AvsättningarAvsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 20 241,7 185,8 288,5 227,2Övriga avsättningar 21 149,1 159,8 187,9 215,9Minioritetsintresse - - 7,5 6,9Uppskjuten skatteskuld 22 - - 129,3 132,3Summa avsättningar 390,8 345,6 613,2 582,3SKULDERLångfristiga skulderRäntebärande skulder 23 5 156,7 5 326,0 5 799,7 5 969,0Övriga långfristiga skulder 24 39,4 45,2 208,8 117,7Summa långfristiga skulder 5 196,1 5 371,2 6 008,5 6 086,7Kortfristiga skulderSemesterlöneskuld och upplupna löner 208,4 205,0 213,2 208,9Kortfristiga räntebärande skulder 46,5 45,9 47,3 45,9Leverantörsskulder 228,2 256,5 293,5 321,6Övriga kortfristiga skulder 457,6 406,9 686,6 640,5Summa kortfristiga skulder 940,7 914,3 1 240,6 1 216,9SUMMA SKULDER 6 136,8 6 285,5 7 249,1 7 303,6SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCHSKULDER8 982,7 8 976,4 10 331,8 10 156,0Ansvarsförbindelser och panter, mnkrPensionsförpliktelser som inte har tagits25upp bland skulder eller avsättningar2 453,9 2 446,8 2 501,8 2 495,0Borgensåtaganden 26 648,8 652,0 70,8 74,0Pensionsförpliktelser, kommunala bolag mm. 27 16,4 16,7 - -Intjänad visstidspension 28 2,4 3,2 2,4 3,2Summa ansvarsförbindelser 3 121,5 3 118,7 2 575,0 2 572,2ÅRSREDOVISNING 2012 55

NoterNoter kommunen och koncernen, mnkrNot Kommunen Koncernen1 Verksamhetens intäkter kommunen 2012 2011 2012 2011Avgifter 259,2 249,7 425,1 424,8Bidrag 315,6 339,7 347,4 373,6Realisationsvinster 12,2 37,3 12,7 37,3Hyror 189,2 178,1 527,4 509,0Övriga intäkter 184,5 167,8 915,5 916,2Summa 960,7 972,6 2 264,1 2 260,9Not Kommunen Koncernen2 Verksamhetens kostnader kommunen 2012 2011 2012 2011Bidrag -374,1 -351,0 -374,1 -351,0Personalkostnader -3 350,9 -3 278,1 -3 700,7 -3 705,1Köp av varor -324,1 -331,6 -680,2 -560,2Köp av tjänster -1278,3 -1 223,1 -1 364,8 -1 388,3Summa -5 327,4 -5 183,8 -6 119,8 -6 004,6NotAvtalade leasingavgifter att betalasKommunenMark, byggnaderoch tekniska anl.Maskiner ochinventarierTotaltInom 1 år 18,5 25,4 43,91-5 år 74 32,9 106,9> 5 år 38,3 0 38,3Not Kommunen Koncernen3 Jämförelsestörande intäkter 2012 2011 2012 2011Återbetalning från AFA-försäkring 88,1 - 89,8 -Avsättning till avtalspensioner -40,7 -40,7 -Avsättning löneskatt avtalspensioner -9,9 - -9,9 -Summa 37,5 0,0 39,3 0,0Not Kommunen Koncernen4 Skatteintäkter 2012 2011 2012 2011Preliminära skatteintäkter 4 058,7 3 914,0 4 058,7 3 914,0Prognos för slutavräkning 43,3 69,6 43,3 69,6Differens slutavräkning tidigare år 0,7 13,8 0,7 13,8Summa 4 102,7 3 997,4 4 102,7 3 997,4Not Kommunen Koncernen5 Generella statsbidrag och utjämning 2012 2011 2012 2011Inkomstutjämningsbidrag 457,9 417,8 457,9 417,8Regleringsbidrag 47,3 98,0 47,3 98Kostnadsutjämningsavgift -100,2 -102,3 -100,2 -102,3Avgift till LSS-utjämning -3,5 -1,7 -3,5 -1,7Kommunal fastighetsavgift 159,8 148,7 159,8 148,7Summa 561,3 560,5 561,3 560,556 ÅRSREDOVISNING 2012

NoterNot Kommunen Koncernen6 Finansiella intäkter 2012 2011 2012 2011Ränteintäkter 1,4 1,1 3,3 2,1Ränteintäkter från bolagen 171,6 178,5 - -Räntebidrag 0 0,1 1,0 0,3Valutakursvinster 0,0 0,1 0,0 0,1Utdelning koncernbolag 0,0 0,4 - -Övriga finansiella intäkter 0,1 0,1 0,1 0,1Summa 173,1 180,3 4,4 2,6Not Kommunen Koncernen7 Finansiella kostnader 2012 2011 2012 2011Ränta på långfristiga lån och koncernkonto -160,0 -163,4 -174,9 -176,9Ränta på pensionsavsättningar -7,6 -5,7 -7,6 -5,7Övriga finansiella kostnader -9,3 -3,8 -22,6 -14,4Summa -176,9 -172,9 -205,1 -197,0Not Kommunen Koncernen8 Jämförelsestörande finansiell kostnad 2012 2011 2012 2011Förändrad beräkning av ränta på pensionsskuld - -11,3 - -13,6Summa 0,0 -11,3 0,0 -13,6Not Kommunen Koncernen9 Justering av rörelsekapitalets förändring 2012 2011 2012 2011Ökning (-) eller minskning (+) av kortfristiga fordringar 41,6 -161,1 31,0 -137,5Ökning (-) eller minskning (+) av förråd och exploateringsfastigheter-38,6 -38,8 17,8 -173,6Överföring från exploateringsfastigheter till anläggningstillgångar0,1 -0,2 0,1 -0,2Minskning (-) eller ökning (+) av kortfristiga skulder 25,9 -147,4 22,4 -142,7Realisationsvinster -0,7 -0,5 -0,8 -0,5Pensionsavsättning 55,9 -10,9 61,3 -3,2Övriga avsättningar -10,7 10,3 -29,6 70,8Betald skatt -1,4Uppskjuten skatt 2,2Periodiserad realisationsvinst redovisad som kort skuld -6,9 -6,9 -6,9 -6,9Utrangering 9,2Övrigt 0,8 2,4 0,5Summa 67,4 -343,9 96,1 -399,5Not Kommunen Koncernen10 Immatriella anläggningstillgångarIT-system 2012 2011 2012 2011Nyttjandeperiod 5 årAnskaffningsvärde vid året början 20,8 20,7 20,8 20,7-varav internt upparbetade 4,0 4,0 4,0 4,0Anskaffningar under året 6,8 0,1 6,8 0,1Försäljningar och utrangeringar 0,0 0,0forts. not 10 ➤ÅRSREDOVISNING 2012 57

NoterNot 10 forts. Kommunen KoncernenAvskrivningar tidigare år -11,3 -7,2 -11,3 -7,2Avskrivningar under året -4,2 -4,1 -4,2 -4,1Planenligt restvärde 12,1 13,5 12,1 9,5KommunenKoncernenElcertifikat och utsläppsrätter 2012 2011 2012 2011Nyttjandeperiod 1 årAnskaffningsvärde vid året början - - 6,4 9,6Anskaffningar under året - - 7,5 16,1Försäljningar under året - - -9,6 -19,3Planenligt restvärde 0,0 0,0 4,3 6,4KommunenKoncernenNyttjanderätter 2012 2011 2012 2011Nyttjandeperiod 20 årAnskaffningsvärde vid året början - - 1,0 1,0Anskaffningar under året - - 0,0Försäljningar under året - - 0,0Avskrivningar tidigare år - - -0,1 0,0Avskrivningar under året - - -0,1 -0,1Planenligt restvärde 0,0 0,0 0,8 0,9KommunenKoncernenGoodwill 2012 2011 2012 2011Nyttjandeperiod 5 årAnskaffningsvärde vid året början - - 0,0 0,0Anskaffningar under året - - 1,2 0,0Avskrivningar under året - - -0,2 0,0Planenligt restvärde 0,0 0,0 1,0 0,0KommunenKoncernenTotalt immateriella anläggningstillgångar 2012 2011 2012 2011Anskaffningsvärde vid årets början 20,8 20,7 28,2 31,3Årets investeringar 6,8 0,1 15,5 16,2Årets försäljningar 0,0 0,0 -9,6 -19,3Anskaffningsvärde vid årets slut 27,6 20,8 34,1 28,2Ackumulerade avskrivningar vid årets början -11,3 -7,2 -11,4 -7,2Årets avskrivningar -4,2 -4,1 -4,5 -4,2Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -15,5 -11,3 -15,9 -11,4Bokfört värde 12,1 9,5 18,2 16,8Not Kommunen Koncernen11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2012 2011 2012 2011Markreserv mmAnskaffningsvärde vid årets början 54,2 52,5 54,2 52,5Årets investeringar 1,2 1,7 1,2 1,7Försäljningar och utrangeringar 0 -Anskaffningsvärde vid årets slut 55,5 54,2 55,4 54,2Bokfört värde 55,5 54,2 55,4 54,258 ÅRSREDOVISNING 2012

NoterNot 11 forts. Kommunen KoncernenVerksamhetsfastigheter 2012 2011 2012 2011Anskaffningsvärde vid årets början 3 453,4 3 395,5 3 447,9 3 390,0-varav leasade verksamhetsfastigheter 243,5 243,5 243,5 243,5Från pågående anläggning 19,4 18,7 19,4 18,7Årets investeringar 6,4 41,9 6,4 41,9Köp av leasad fastighet 22,7 22,7Försäljningar och utrangeringar -60,1 -2,7 -60,1 -2,7Anskaffningsvärde vid årets slut 3 441,8 3 453,4 3 436,3 3 447,9-varav leasade verksamhetsfastigheter 208,6 243,5 208,6 243,5Ackumulerade avskrivningar vid årets början -1 669,7 -1 563,7 -1 667,8 -1 561,4- varav leasade verksamhetsfastigheter -117,5 -101,3 -117,5 -101,3Årets avskrivningar -110,3 -108,1 -110,3 -108,5Försäljningar och utrangeringar 31,8 2,1 31,8 2,1Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -1 748,2 -1 669,7 -1 746,3 -1 667,8- varav leasade verksamhetsfastigheter -121,0 -117,5 -121,0 -117,5Bokfört värde 1 693,6 1 783,7 1 690,0 1 780,1KommunenKoncernenFastigheter för affärsverksamhet 2012 2011 2012 2011Anskaffningsvärde vid årets början 924,7 924,7 7 702,0 7 328,2-varav leasade fastigheter för affärsverksamhet 626,8 626,8 626,8 626,8Från pågående anläggning 0,0 60,4 152,8Årets investeringar 0,0 429,6 221,5Försäljningar och utrangeringar -0,4 0,0 -20,4 -0,5Anskaffningsvärde vid årets slut 924,3 924,7 8 171,6 7 702,0-varav leasade fastigheter för affärsverksamhet 626,8 626,8 626,8 626,8Ackumulerade avskrivningar vid årets början -251,2 -208,5 -2 498,1 -2 280,4-varav leasade fastigheter för affärsverksamhet -151,9 -115,7 -151,9 -115,7Årets avskrivningar -42,9 -42,7 -227,3 -218,1Försäljningar och utrangeringar 0 0,0 24,8 0,4Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -294,1 -251,2 -2 700,6 -2 498,1-varav leasade fastigheter för affärsverksamhet -187,9 -151,9 -151,9Bokfört värde 630,2 673,5 5 471,0 5 203,9KommunenKoncernenPublika fastigheter (gator, vägar parker) 2012 2011 2012 2011Anskaffningsvärde vid årets början 877,4 808,5 877,4 808,5Från pågående anläggning 10,0 0,0 10,0 0,0Från pågående exploatering 0,0 0,2 0,0 0,2Årets investeringar 66,7 68,7 66,7 68,7Anskaffningsvärde vid årets slut 954,1 877,4 954,1 877,4Ackumulerade avskrivningar vid årets början -347,3 -319,3 -347,3 -319,3Årets avskrivningar -29,5 -28,0 -29,5 -28,0Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -376,8 -347,3 -376,8 -347,3Bokfört värde 577,3 530,1 577,3 530,1forts. not 11 ➤ÅRSREDOVISNING 2012 59

NoterNot 11 forts. Kommunen KoncernenFastigheter för annan verksamhet 2012 2011 2012 2011Anskaffningsvärde vid årets början 114,6 110,6 114,6 110,6Från pågående anläggning 3,2 1,7 3,2 1,7Årets investeringar 0,1 2,3 0,1 2,3Försäljningar och utrangeringar -0,2 -0,2Anskaffningsvärde vid årets slut 117,7 114,6 117,7 114,6Ackumulerade avskrivningar vid årets början -50,2 -47,7 -50,2 -47,7Årets avskrivningar -2,5 -2,5 -2,5 -2,5Försäljning och utrangeringar 0,2 0,2Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -52,5 -50,2 -52,5 -50,2Bokfört värde 65,2 64,4 65,2 64,4KommunenKoncernenÖvriga fastigheter 2012 2011 2012 2011Anskaffningsvärde vid årets början 0,4 0,4 0,4 0,4Anskaffningsvärde vid årets slut 0,4 0,4 0,4 0,4Ackumulerade avskrivningar vid årets början -0,3 -0,2 -0,3 -0,2Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -0,3 -0,2 -0,3 -0,2Bokfört värde 0,1 0,2 0,1 0,2Totalt mark, byggnader och tekniska anläggningarKommunenKoncernen2012 2011 2012 2011Anskaffningsvärde vid årets början 5 424,7 5 292,2 12 196,5 11 690,2Från pågående anläggning 32,6 20,4 93,0 173,2Från pågående exploatering 0,2 0,0 0,2Årets investeringar 74,4 114,6 504,0 336,1Köp av leasad fastighet 22,7 22,7Försäljningar och utrangeringar -60,7 -2,7 -80,7 -3,2Anskaffningsvärde vid årets slut 5 493,7 5 424,7 12 735,5 12 196,5Ackumulerade avskrivningar vid årets början -2 318,6 -2 139,4 -4 563,7 -4 209,0Årets avskrivningar och nedskrivningar -185,2 -181,3 -369,6 -357,1Försäljningar och utrangeringar 32,0 2,1 56,8 2,5Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -2 471,8 -2 318,6 -4 876,5 -4 563,6Bokfört värde 3 021,9 3 106,1 7 859,0 7 632,9I balansräkningsposten mark, byggnader och tekniska anläggningar ingår leasingobjekt med följande beloppKommunenKoncernenLeasingavtal 2012 2011 2012 2011Anskaffningsvärde vid årets början 870,3 870,3 870,3 870,3Årets avslutade leasingavtal -34,9 - -34,9 -Anskaffningsvärde vid årets slut 835,4 870,3 835,4 870,3Ackumulerade avskrivningar vid årets början -269,2 -217,0 -269,2 -217,0Årets avskrivningar -51,9 -52,2 -51,9 -52,2Ackumulerade avskrivningar avslutade leasingavtal 12,2 12,2Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -308,9 -269,2 -308,9 -269,2Bokfört värde 526,5 601,1 526,5 601,1forts. not 11 ➤60 ÅRSREDOVISNING 2012

NoterNot 11 forts. Kommunen KoncernenNuvärde av framtida minimileasavgifterVerksamhetsfastigheterInom 1 år 17,2 18,4 17,2 18,4Mellan 1-5 år 69,1 73,5 69,1 73,5Senare än 5 år 18,0 50,8 18,0 50,8Nuvärde totala minimileasavgifter 104,3 142,7 104,3 142,7Totala minimileasavgifter 157,2 197,5 157,2 197,5Leasingskuld enligt balansräkningen 104,8 147,3 104,8 147,3Variabla avgifter som ingår i periodens resultat 1,4 1,9 1,4 1,9Fastigheter för affärsverksamhetInom 1 år 26,6 26,2 26,6 26,2Mellan 1-5 år 106,3 104,7 106,3 104,7Senare än 5 år 106,3 130,9 106,3 130,9Nuvärde totala minimileasavgifter 239,2 261,8 239,2 261,8Totala minimileasavgifter 278,9 309,9 278,9 309,9Leasingskuld enligt balansräkningen 476,3 506,4 476,3 535,7Variabla avgifter som ingår i periodens resultat 38,3 38,8 38,3 38,8Not Kommunen Koncernen12 Maskiner och inventarier 2012 2011 2012 2011Anskaffningsvärde vid årets början 451,3 426,3 1 049,5 991,7Från pågående anläggning 1,0 4,7 2,2 6,8Årets investeringar 25,7 22,4 46,8 59,8Försäljningar och utrangeringar -21,3 -2,1 -43,9 -8,8Anskaffningsvärde vid årets slut 456,7 451,3 1 054,6 1 049,5Ackumulerade avskrivningar vid årets början -350,5 -329,9 -642,0 -584,4Årets avskrivningar -21,8 -21,7 -65,2 -63,3Försäljningar och utrangeringar 21,3 1,1 40,5 6,0Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -351,0 -350,5 -666,7 -641,7Bokfört värde 105,7 100,8 387,9 407,8Not Kommunen Koncernen13 Aktier och andelar mm 2012 2011 2012 2011Ackumulerade anskaffningsvärden vid årets början 308,1 308,1 4,8 4,8Årets förvärv 0,1 0,1 0,0Årets försäljningar -2,7 - -2,7 0,0Bokfört värde vid årets slut 305,5 308,1 2,2 4,8forts. not 13 ➤ÅRSREDOVISNING 2012 61

NoterNot 13 forts. Kommunen KoncernenSpecifikation av aktier och andelarBokfört värdeÄgarandelBokfört värdeÄgardelAktier och andelar i koncernföretagStadsbacken AB 270,0 100,0% - -Norra Kajen Exploatering AB 17,5 50,0% - -Svenska Kommun Försäkrings AB 7,5 26,9% - -Medelpads Räddningstjänstförbund 8,2 75,3% - -Scenkonst Västernorrland AB 2,0 40,0% - -Summa aktier och andelar i koncernföretag 305,2 - - -Övriga aktier och andelarLillhällom AB 0,1 100,0% 0,1 100,0%Stadshuset i Sundsvall AB 0,2 9,0% 0,2 9,0%Norrsken AB - - 1,5 10,0%Efokus AB - - 0,2 50,0%Övriga aktier och andelar - - 0,2Summa övriga aktier och andelar 0,3 2,2Summa aktier och andelar 305,5 2,2Not Kommunen Koncernen14 Långfristiga fordringar 2012 2011 2012 2011Utlämnade lån till kommunala bolag 4 056,4 3 975,9 - -Övriga långfristiga fordringar 6,7 2,6 15,1 8,1Summa 4 063,1 3 978,5 15,1 8,2Specifikation av utlämnade lån till kommunala 2012 2011bolagSundsvall Arena AB 524,2 524,2SKIFU 309,5 173,1Sundsvalls kommuns Parkerings AB 0,0 138,6Mitthem AB 1 031,7 1 026,7Sundsvall Energi AB 1 085,0 1 160,0Sundsvall Vatten AB 770,0 620,0Sundsvall Elnät AB 312,5 310,5Reko Sundsvall AB 25,0 25,0Summa 4 057,9 3 978,1Avgår kortfristig del -1,5 -2,2Summa 4 056,4 3 975,9Specifikation av kommunens utlämnade lånräntejustering räntebärande fordringar inom; Belopp Ränta12 månader 1 349,9 3,49%2 år 937,5 3,65%3 år 1 106,5 3,44%4 år 276,5 2,94%62 ÅRSREDOVISNING 2012forts. not 14 ➤

NoterNot 14 forts.Kommunen5 år 387,5 3,03%5- 10 år - -Summa 4 057,9Not Kommunen Koncernen15 Uppskjuten skattefordran 2012 2011 2012 2011Ingående värde - - 0,8 0,9Årets förändring - - -0,8 -0,1Utgående värde 0,0 0,0 0,0 0,8Not Kommunen Koncernen16 Övriga kortfristiga fordringar 2012 2011 2012 2011Nettofordran koncernkonto 175,3 218,7 0,0 0,2Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 302,2 309,4 378,5 474,0Kortfristig del av långfristig fordran 1,5 2,2 0,0 0,0Övriga kortfristiga fordringar 55,0 110,6 143,4 101,6Summa 534,0 640,9 521,9 575,8Not Kommunen Koncernen17 Kortfristiga placeringar 2012 2011 2012 2011Ingående värde 580,0 580,0 604,3 605,7Årets förändring - - 7,9 -1,4Utgående värde 580,0 580,0 612,2 604,3Beräknat marknadsvärde 635,0 621,7 667,2 646,0Not18 Kassa och bank 2012 2011 2012 2011Sundsvalls kommun 53,9 39,5 53,9 39,5Stadsbacken AB - - 0,0 0,0Medelpads Räddningstjänstförbund - - 0,0 0,0Scenkonst i Västernorrland AB - - 6,4 6,4Sveriges Kommun Försäkrings AB - - 4,6 1,8Norra kajen Exploatering AB - - 1,1 1,0Summa 53,9 39,5 66,0 48,7Not19 Eget kapital 2012 2011 2012 2011Vid årets början 2 345,3 2 210,8 2 270,1 2 096,1Justering - 0,1 -Årets resultat 109,8 134,5 199,3 174,0Vid årets slut 2 455,1 2 345,3 2 469,5 2 270,1ÅRSREDOVISNING 2012 63

NoterNot Kommunen Koncernen20 Avsättningar för pensioner och liknande2012 2011 2012 2011förpliktelserAvsättningar för pensionerVid årets början 149,5 158,3 182,8 185,4Intjänad förmånsbestämd ålderspension 10,8 13,0 14,0 13,3Intjänad särskild avtalspension 5,8 9,7 6,1 12,7Intjänad PA-KL 2,1 7,3 2,1 7,3Nya efterlevandepensioner 1,2 1,8 1,2 1,8Utbetalda pensioner -21,5 -37,5 -22,2 -38,4Ränteuppräkning 3,4 4,2 4,1 5,0Basbeloppsuppräkning 4,2 1,3 5,1 1,5Sänkning av diskonteringsränta 0,0 11,3 0,0 13,7Ändrad samordning -0,7 -1,9 -0,7 -1,9Justering pensionsavsättning tidigare år -16,3 0,0 -16,3Övrig post -1,0 -1,7 -1,0 -1,3Avsatt till avtalspensioner 2012 40,7 - 40,7 -Vid årets slut 194,5 149,5 232,2 182,8varav utlöst visstidspension för förtroendevalda 8,3 10,1 8,3 10,1Avsättning till löneskatt 2012 2011 2012 2011Vid årets början 36,3 38,4 44,4 45Justering av löneskatt pensionsavsättning tidigare år -3,9 0 -3,9Förändring av löneskatt 1,0 1,8 2,0 3,3Löneskatt avsatt till avtalspensioner 2012 9,9 - 9,9 -Vid årets slut 47,2 36,3 56,3 44,4varav avsatt särskild löneskatt till utlöst visstidspension-till förtroendevalda 2,0 2,5 2,02,5Summa avsättningar för pensioner ochliknande förpliktelser vid årets slut 241,7 185,8 288,5 227,2Aktualiseringsgrad 97% 97% 97% 97%Not Kommunen Koncernen21 Övriga avsättningar 2012 2011 2012 2011Avsättning för återställande av avfallsupplagRedovisat värde vid årets början 120,8 124,0 169,8 49,0Nya avsättningar 0,0 124,0Ianspråktagna avsättningar -10,4 -5,4 -10,9 5,4Uppräkning av värde avsättning 0,1 2,2 0,1 2,2Utgående avsättning 110,5 120,8 159,0 169,8Pensioner och löneskatt MedelpadsRäddningstjänstförbundRedovisat värde vid årets början 33,3 25,5 0,0 0,0Nya avsättningar 5,3 7,8 0,0 0,0Utgående avsättning 38,6 33,3 0,0 0,064 ÅRSREDOVISNING 2012forts. not 21 ➤

NoterNot 21 forts. Kommunen KoncernenAvsättning kostnader i samband med uppsägningav avtal av IT-systemRedovisat värde vid årets början 5,7 0,0 5,7 0,0Nya avsättningar - 5,7 0,0 5,7Ianspråktagna avsättningar -5,7 - -5,7 0,0Utgående avsättning 0,0 5,7 0,0 5,7Försäkringstekniska avsättningarRedovisat värde vid årets början 0,0 0,0 40,4 42,9Nya avsättningar 0,0 0,0 1,5 0,0Ianspråktagna avsättningar -13,0 -2,5Utgående avsättning 0,0 0,0 28,9 40,4Totalt övriga avsättningar 92,2Redovisat värde vid årets början 159,8 149,5 215,9 91,9Nya avsättningar -0,4 13,5 1,5 129,7Ianspråktagna avsättningar -10,4 -5,4 -29,6 -7,8Uppräkning av värde avsättning 0,1 2,2 0,1 2,2Utgående avsättning 149,1 159,8 187,9 215,9Not Kommunen Koncernen22 Uppskjuten skatteskuld 2012 2011 2012 2011Ingående värde - - 132,3 127,4Årets förändring - - -3,0 4,9Utgående värde 0,0 0,0 129,3 132,3Not Kommunen Koncernen23 Långfristiga räntebärande skulder 2012 2011 2012 2011Lån hos kreditinstitut 250,0 325,0 893,0 968,0MTN 3 625,0 3 450,0 3 625,0 3 450,0Certifikatlån 747,1 943,2 747,1 943,2Leasing 581,1 653,7 581,1 653,7Summa långfristiga räntebärande skulder 5 203,2 5 371,9 5 846,2 6 014,9Avgår kortfristig del av långfristig skuld -46,5 -45,9 -46,5 -45,9Summa 5 156,7 5 326,0 5 799,7 5 969,0KommunenKoncernenRäntejustering räntebärande skulder inom ; Belopp Ränta Belopp Ränta12 månader 1 022,1 3,08% 1 515,1 2,75%2 år 1 225,0 2,80% 1 375,0 2,82%3 år 950,0 2,38% 950,0 2,38%4 år 500,0 2,52% 500,0 2,52%5 år 466,6 2,87% 466,6 2,87%10 år 563,2 3,68% 563,2 3,68%forts. not 23 ➤ÅRSREDOVISNING 2012 65

NoterNot 23 forts. Kommunen Kommunen12 månader leasing 476,3 0,77% 476,3 0,77%Summa 5 203,2 5 846,2Ränteswapar vid årets slut, nominellt värde 4 050,0 4 050,0Not Kommunen Koncernen24 Övriga långfristiga skulder 2012 2011 2012 2011Periodiserad realisationsvinst, leasing 32,4 39,4 32,4 39,4Förutbetalda intäkter som regleras över flera år 6,0 5,8 155,4 56,7Övriga skulder 1,0 0,0 1,0 0,0Anslutningslån Fjärrvärme - - 20,0 21,6Summa 39,4 45,2 208,8 117,7KommunenKoncernenSpecifikation av periodiserad realisationsvinst 2012 2011 2012 2011Ingående värde 46,3 53,2 46,3 53,2Varav intäktsfört -6,9 -6,9 -6,9 -6,9Utgående värde periodiserad realisationsvinst 39,4 46,3 39,4 46,3Omfört till övrig kortfristig skuld -7,0 -6,9 -7,0 -6,9Utgående värde 32,4 39,4 32,4 39,4Specifikation av förutbetalda intäkter somreglerasöver flera år 2012 2011 2012 2011InvesteringsbidragVid årets början 2,1 1,2 23,2 22,3Årets investeringsbidrag 0,0 1,0 62,4 1,0Intäktsfört under året -0,1 -0,1 -0,6 -0,1Erhållna investeringsbidrag vid årets slut 2,0 2,1 85,0 23,2-återstående antal år (vägt snitt) 25,6 25,6 33 33AnläggningsbidragVid årets början 3,7 0,2 3,7 0,2Årets anläggningsbidrag 0,4 3,6 0,4 3,6Intäktsfört under året -0,1 -0,1 -0,1 -0,1Erhållna anläggningsbidrag vid årets slut 4,0 3,7 4,0 3,7återstående antal år (vägt snitt) 31,0 32,2 31 32,2AnslutningsavgifterVid årets början 29,8 13,7Årets anläggningsbidrag 36,6 16,8Intäktsfört under året 0,0 -0,7Erhållna anslutningsavgifter vid årets slut 66,4 29,8återstående antal år (vägt snitt) - - 31,8 32,8Bokfört värde 6,0 5,8 155,4 56,766 ÅRSREDOVISNING 2012

NoterNot Kommunen Koncernen25 Pensionsförpliktelser som inte tagits uppbland skulder eller avsättningar 2012 2011 2012 2011PensionerPensioner vid årets början 1 969,1 1 772,3 2 007,9 1 808,2Pensionsutbetalningar -88,6 -80,2 -90,1 -81,8Aktualisering 0,7 0,0 0,5 0,0Ränteuppräkning 27,2 31,4 28,3 32,2Basbeloppsuppräkning 70,4 23,5 71,7 23,9Bromsen 0,0 69,7 0,0 70,0Sänkning diskonteringsränta 0,0 142,7 0,0 145,1Övrig post -4,0 9,7 -5,0 10,3Vid årets slut 1 974,8 1 969,1 2 013,3 2 007,9LöneskattVid årets början 477,7 430,0 487,1 438,7Förändring av löneskatt 1,4 47,7 1,4 48,4Vid årets slut 479,1 477,7 488,5 487,1Summa pensionsförpliktelser vid årets slut 2 453,9 2 446,8 2 501,8 2 495,0Aktualiseringsgrad 97% 97% 97% 97%Not Kommunen Koncernen26 Borgensåtaganden 2012 2011 2012 2011Egna hem och småhusSBAB 5,5 6,6 5,5 6,6Boverket 0,9 1,9 0,9 1,9AB Balken Finans Sweden 0,3 0,3 0,3 0,3Summa egna hem och småhus 6,7 8,8 6,7 8,8ÖvrigaFöreningen Folkets Hus och Park, Sundsvall 8,8 9,3 8,8 9,3Sundsvalls Tennisklubb, tennishall 12,4 12,4 12,4 12,4Skönsberg-Ortvikens Folkets Husförening 0,8 0,9 0,8 0,9Riksbyggen Brf Axhöjden 42,1 42,6 42,1 42,6Stadsbacken AB 578,0 578,0 - -Summa övriga 642,1 643,2 64,1 65,2Summa borgensåtaganden 648,8 652,0 70,8 74,0Not Kommunen Koncernen27 Pensionsförpliktelser kommunala bolag mm 2012 2011 2012 2011Medelpads Räddningstjänstförbund 16,4 16,7 - -Not Kommunen Koncernen28 Intjänad visstidspension 2012 2011 2012 2011Antal förtroendevalda med rätt till sk fallskärm 2 2 2 2Intjänad visstidspension 1,9 2,6 1,9 2,6Särskild löneskatt, intjänad visstidspension 0,5 0,6 0,5 0,6Summa intjänad visstidspension 2,4 3,2 2,4 3,2ÅRSREDOVISNING 2012 67

68 ÅRSREDOVISNING 20125.Uppdrag

UppdragRedovisning av uppdrag i Mål- och resursplan2012 med plan för 2013-2014I redovisningen anges rubriken för respektive uppdrag. Mer om uppdragets innehåll finns att läsa i mål och resursplan2012 med plan för 2013-2014.Uppdrag i processen Vård och omsorgUppdrag Vad har hänt 2012?1a-b)Omställningspott, fleraktörer inom äldreomsorgen(Se även 5 Näringsliv ocharbete)2) Investeringssatsning socialnämndenUppdraget är klart och ska slutredovisas under våren 2013.Kommunstyrelsens del i uppdraget har hanterats inom ramenför uppdrag 15 LED/VHT. Det uppdraget har avslutats.Uppdraget är klart. Plan för investeringar finns till och med 2015.När del gäller budget som finns avsatt för parboendegarantin såfortsätter dialogen kring vem som ska ansvara för denna.3) Matkvalitet Uppdraget är klart och kommer att slutredovisas ikommunfullmäktige under 2013.AnsvarignämndKS/SNSNKS/SN4) Parboendegaranti Uppdraget slutredovisades i kommunfullmäktige i oktober 2012. KS/SN5a-b) TräffpunkternaUppdraget pågår med avvikelser. Socialtjänsten har inlettSN/KFNsamtal med Kultur & fritid. En organisationsöversyn krävs förde verksamheter som inte omfattas av LOV. Utredningen kankomma igång efter årsskiftet 2012/2013.6) Höj stimulansbidraget förfunktionshindradeUppdraget har inte startat. Åtgärd 2013. Förberedelsearbetet ärklart men beslutad MRP för 2013-14 omfattar inte detta uppdrageller tidigare beslutad ramjustering.SN7) Fältverksamhet, förebyggandearbeteUppdraget omfattar två delar, dels att utveckla en modell församverkan i tidigt skede avseende barn som riskerar att fara illa,samt att göra en kartläggning av förekommande förebyggandeåtgärder beträffande barn och unga.Kartläggningen är genomförd och utformning av förslag till fortsattarbete pågår och beräknas vara klar under första kvartalet 2013.8) Trygghet Uppdraget slutredovisades i kommunfullmäktige i septemberKS2011.9) Samordnad organisation Se uppdrag 3, Utbildningsprocessen.BUN/SNoch resurser inom elevhälsovårdoch förebyggande arbeteför barn och unga10) Samhällsplanering Uppdraget slutredovisas i kommunfullmäktige 2013. KS11) Socialpsykiatri Uppdraget är inte startat. Omställningsarbetet, det vill sägaförberedelser för konkurrensutsättning av personlig assistansoch boendestöd har prioriterats och därför har arbetet medhandlingsplanen försenats. Utredningen har påbörjats ochprioriteras våren 2013.SN12) Utöka familjecentralensverksamhetUppdraget pågår enligt plan. Dialog förs med landstingetom gemensam arbetsgrupp för att utforma lämpligasamverkansformer.SNSNforts ➤ÅRSREDOVISNING 2012 69

UppdragForts. Uppdrag processen Vård och omsorgUppdrag Vad har hänt 2012?Ansvarignämnd13) Alkohol och droger. Uppdraget flyttat till processen Fritid och kultur. SNUppdraget pågår med avvikelser. Socialnämnden har behandlatfrågan om framtidens behov av vård- och omsorgsboende14) Trygghetsboendeoch utredning om behov av trygghetsboende kan påbörjasunder hösten 2013.15) Läkemedelsgenomgångar Uppdraget pågår enligt plan. Uppdraget redovisades försocialnämnden februari 2012. Utvärdering sker 2013.16)AnhörigstödUppdraget pågår enligt plan. Socialnämnden har fastställt enanhörigstödsstrategi. Strategin omfattar hela socialtjänstensverksamhet och verksamheten ska följas upp och rapporteras tillsocialnämnden 2013.17) Hemrehabilitering Uppdraget pågår enligt plan. Uppdraget samordnas medöverlämnande av hemsjukvård från landstinget till länetskommuner. Ett genomförande planeras till 1 januari 2014.18) Nattbemanning på demensboendeUppdraget är klart och ska slutredovisas i kommunfullmäktigeunder våren 2013.19) Förvaltarenhet Uppdraget är klart och slutredovisas i kommunfullmäktige undervåren 2013.20) Förstärkning av överförmyndarnämndensbudgetÖverförmyndarnämnden tillfördes 0,5 mnkr 2012. Nämndensverksamhet gav ett överskott på 0,8 mnkr 2012.SNSNSNSNSNSNÖFNUppdrag i processen UtbildningUppdrag Vad har hänt 2012? Ansvarignämnd1) Höjd och utvecklad skolpeng2) Omställningsstöd till skolorganisationen3) Samordnad organisationoch resurser inom elevhälsovårdoch förebyggande arbeteför barn och ungaUppdraget pågår med avvikelse. En ny resursfördelningsmodell blirklar 2013.Uppdraget har inte startat. Medel finns inte anvisade.Uppdraget pågår enligt plan. Organisation är klar och personal harrekryterats. Organisationen kallas närvaroteamet.BUNBUNBUN/SN4) Öppna förskolor Uppdraget har inte startat. Medel finns inte anvisade. BUN/SN5 a-b) Förstärkt fortbildning Uppdraget pågår enligt plan och beräknas vara klart 2013. En BUNoch löneutveckling för lärarna särskild lönesatsning under tre år. En kompetensförsörjningsplanska utarbetas.6a-b) Kulturskolan/Kom Tek Barn- och utbildningsnämnden bedömer att det inte finns medelatt genomföra KomTek.BUN7) Rektorers pedagogiskauppdrag8) Lektorstjänster inrättas ochforskning uppmuntrasUppdraget pågår med avvikelser. Rektorsutbildning pågår. Minskatantal anställda per chef samt lönesatsning återstår.Uppdraget pågår.9) Kom Ut Uppdraget pågår enligt plan. Inga förändringar är genomförda. BUNBUNBUNforts ➤70 ÅRSREDOVISNING 2012

UppdragForts. Uppdrag processen UtbildningUppdrag Vad har hänt 2012?10) Valfrihet i barnomsorgen Uppdraget har inte startat. Antalet barn i förskolor i egen regihar ökat under året. Uppdraget skulle ha ingått i Valfrihet ochmångfaldsprojektet.11) Framtid för landsbygdsskolornaUppdraget är inte startat. Det utvärderas i samband översyn avresursfördelningsmodellen.Ansvarignämnd12) Fritt skolval Uppdraget har inte startat. En utredning sker våren 2013. BUN13) Stärkt arbete mot mobbningProjektet är avslutat. Det ingår som en naturlig del i varje skolas BUNplanering.14 a-b) Höjd kvalitet inomförskolan15) Barngruppernas storlek iförskolan16) Barnomsorg på obekvämaarbetstiderUppdraget pågår med avvikelse. Barnskötarutbildning är avslutad.Uppdrag om jämställda personalgrupper är inte genomfört.Uppdraget pågår med avvikelser. Barn- och utbildningsnämndenbedömer att det saknas ekonomiskt utrymme för att minskabarngruppernas storlek.Uppdraget pågår ständigt. Normalt sett motsvarar verksamhetensomfattning behovet. Kö kan uppstå vid vissa tidpunkter.17) Näringslivspraktik och Uppdraget är inte startat. En analys ska göras under 2013.College18) Ge stödjande insatser tidigt Uppdraget pågår. En slutrapport från läsa-, skriva, räknasatsningkommer under våren 2013.19) Skolmat av hög kvalitet Uppdraget pågår. Målet har uppnåtts. Projekt för att minskamatsvinn påbörjas jan 2013.20) Förskola och skola förjämställdhetUppdraget pågår. Arbetet med att ta fram en genusstrategi harpåbörjats.21) Kvalitet i fritidshemmen Utvecklingsarbete pågår på samtliga fritidshem. BUN22) Pedagogisk omsorg - barnomsorgspengUppdraget är avslutat och ska slutredovisas.BUN23) Förskola för treåringar Uppdraget är avslutat och ska slutredovisas. BUN24) Gratis kulturbuss i helakommunenUppdraget är avslutat och ska slutredovisas.BUNBUNBUNBUNBUNBUNBUNBUNBUNBUNUppdrag i processen Fritid och kulturUppdrag Vad har hänt 2012?Ansvarignämnd1a-b) Sporthallsbadet /(Sporthallen)Uppdraget slutredovisas i kommunfullmäktige 2013.KS/KFN2) Sundsvall Arena Uppdraget är slutredovisat i kommunfullmäktige 2011. KS/KFN3a) Norra berget/Kulturarvet Uppdraget slutredovisas i kommunfullmäktige 2013. KS/KFN3b) Norra berget/Kulturarvet Uppdraget slutredovisas i kommunfullmäktige 2013. Kulturochfritidsnämnden har beslutat om utvecklingsprogram ochinvesteringar i mars 2012.4) Domsaga, musikverksamhetför ungdomarUppdraget slutredovisas i kommunfullmäktige 2013.Verksamheten drivs som kontinuerlig välbesökt verksamhet inomKultur & Fritid.KS/KFNKFNforts ➤ÅRSREDOVISNING 2012 71

UppdragForts. Uppdrag processen Fritid och kulturUppdrag Vad har hänt 2012?5) Höjda föreningsbidrag I beslutet om MRP 2012 senarelades höjningen avföreningsbidragen till 2013.6) InvesteringstilläggmaskinparkUppdraget slutredovisas i kommunfullmäktige 2013.Investeringsanslaget är fördelat enligt beslut i kultur- ochfritidsnämnden. Ett antal större maskiner/fordon kommer attföljas från 2012 för att skapa ett underlag för en utbytesplan.7) Ungdomens hus Uppdraget slutredovisas i kommunfullmäktige 2013. UngaMagasinet öppnade oktober 2011 och etablerat sig som enattraktiv mötesplats för ungdomar 16-25 år.8a-b) Fria teatergrupper Uppdraget slutredovisas i kommunfullmäktige 2013. Denutökade budgetramen ger förvaltningen möjlighet att gede fria teatergrupperna ett bättre stöd än tidigare. ÄvenScenkonstbolaget har som kompetens- och resurscentrum förscenkonst i länet en viktig roll som stöd till de fria grupperna.10) Utveckla scenkonsten Uppdraget pågår enligt plan. Kultur- och fritidsförvaltningen harett nära samarbete med Scenkonstbolaget framför allt kringverksamhet, lokalfrågor, personalsamarbeten och ekonomi.11) Lokala kulturcentra ochkulturaktiviteter i kommunensytterområden12) Tillgängliggör våra rekreationsområden13) Utveckla turismen längsKustvägen14a-c) Alkohol och drogmissbrukUppdraget pågår men vilar i avvaktan på kompletterandesynpunkter från kultur- och fritidsnämnden.Uppdraget kommer att avslutas och frågan behandlas i uppdraget”Sveriges bästa friluftskommun”, MRP 2013-2016.Förvaltningen medverkar genom Svartviks industriminnen ochKustplanen.Uppdraget pågår enligt plan.14 a) Deluppdrag ”förebyggande arbete”- Arbetet med föräldrastödsmetoden Effekt fortsätter. Enutbildningsdag genomfördes hösten 2012 för den skolpersonalsom tidigare utbildat sig till presentatörer. 10 av 39 utbildadepresentatörer deltog.AnsvarignämndKFNKFNKFNKFNKFNKFNKFNKFNKS- Arbetet med studiecirkeln Familjeverkstan i samarbetet medstudieförbunden har fortsatt. Under 2012 var inriktningengrundskolans lägre klasser.14 b) Deluppdrag ”samarbete med frivilligorganisationer omstöd till anhöriga till missbrukare” har startat. Socialtjänstensfamiljebehandlingsteam och stödgruppsverksamhet vidSkeppet har samarbetat med Vileda, NBV och IOGT-NTOkring uppmärksamhetsveckan ”Vart femte barn”. Samarbetethar bland annat handlat om föreläsningar men också riktadeaktiviteter till personal.14 c) Deluppdrag ”ökat engagemang i nätverket ECAD(European Cities Against Drugs)”. Kommunen hade endeltagare på ECAD:s årsmöte i Gävle hösten 2012.72 ÅRSREDOVISNING 2012

UppdragUppdrag i processen SamhällsbyggnadUppdrag Vad har hänt 2012?Ansvarignämnd1) Exploateringspott Uppdraget är slutredovisat i kommunfullmäktige 2011. SBN2) Bergsåkersbron Arbete pågår.Under året har markfrågor, geoteknisk undersökning, profil- ochlägesutredning och informationsinsatser bland annat hanterats.Dialog med Trafikverket avseende Timmervägen och järnvägensdragning är ett viktigt och tidskrävande arbete.SBN3) Logistikparken Uppdraget är slutredovisat i kommunfullmäktige. KS/SBN4) Sundsvalls vardagsrum Oasen – arbetet med upprustningen avslutat.Parken vid Kulturmagasinet – projektering pågår.Hedbergska Parken - förberedelser inför den planeradeupprustningSammanhängande grönstråk – arbetet pågår och bedrivstillsammans med miljökontoret.Stora torget – arbete pågår, skisser har kommunicerats medmedborgare och näringsliv i olika forum.Olof Palmes torg – arbete pågår, byggstart planeras till våren2014.Storgatan – arbete pågår, byggstart planeras till 2014.SBN5) Gång- och cykelvägar Uppdraget pågår enligt plan.2012 års projekt avseende huvudstråk är Rådhusgatan, Norravägen och Fridhemsgatan. Arbete längs Fridhemsgatan fortsätter2013. De huvudstråk som vägvisats under 2012 är de som ledermot Sidsjön, Bergsåker, Birsta samt Granloholm.I ”Hela Sundsvall cyklar” har trafikantveckan genomförts medfokus på hållbart resande. Broschyrer som förespråkar gång ochcykel har delats ut till skolor. ”Prova på vintercykling” erbjödspå Stora torget mars 2012. Kampanjen Vintercyklisten drogsigång i slutet av 2012 där kommunen samlar in synpunkter påkommunens vintercykelstråk av vintercyklister.MRP-uppdraget avslutas och ersätts med MRP-uppdraget”Tillgängligare och bättre vägar” enligt kommunfullmäktiges beslut.KS/SBN6a) Landsbygdsutveckling/KommundelslyftetMatfors kommundelscentrum upprustades under 2012.Under 2012 startade även planering av upprustning Alnö centrummed interna möten samt information till medborgare ochnäringsidkare samt insamling av synpunkter.MRP-uppdraget avslutas och ersätts med MRP-uppdraget ”Satsapå kommundelscentrumen” samt ”Hela Sundsvall ska leva”.KS/SBN6b-c) Landsbygdsutveckling/Kommundelslyftet(Se även 4 N&A)6b Uppdraget är slutredovisat Deluppdrag ”årlig utvecklingpott.för landsbygdsutveckling” slutredovisades till kommunfullmäktige,oktober 2012.6c Uppdraget slutredovisas i kommunfullmäktige 2013.Deluppdrag ”revidering landsbygdsprogram”.forts ➤ÅRSREDOVISNING 2012 73

Uppdragforts. uppdrag processen SamhällsbyggnadUppdrag Vad har hänt 2012?7a-i) Satsning på Biogasutveckling/miljötrafik7a Uppdraget pågår enligt planDeluppdrag ”förprojektering av biogasanläggning”: Östersunds ochSundsvalls kommuner har sedan 2010 drivit en förstudie för engemensam anläggning för produktion av flytande biogas. Projektetkommer under januari 2013 att lämna en slutrapport somberäknas redovisas i respektive kommunfullmäktige våren 2013.AnsvarignämndKSProjektet har dock konstaterat att en förutsättning för attanläggningen ska få ekonomisk bärkraft är att fler kommunerförbinder sig att leverera matavfall eftersom den samlade mängdeni Östersund och Sundsvall är för liten. Ett slutligt ställningstagandetill eventuell byggnation kommer därför att kunna tas först senare.7b Uppdraget pågår enligt planDeluppdrag ”öka andelen miljöbilar i fordonsparken”: Antaletmiljöbilar har ökat och motsvarade vid årsskiftet 2012-2013 cirka35%. Kommande fordonsupphandling kommer att ytterligareöka andelen miljöbilar betydligt. Målet om att nå en minskning avfossila koldioxidutsläpp med 50% till 2014 bedöms kunna uppnåsmed nuvarande utbytestakt.7c Pågår enligt planDeluppdrag ”upphandling av kollektivtrafik”# minst 30 bussar skall drivas med biogas under förutsättning attinvestering i tankanläggning i Gärde beslutas:# uppdra till kollektivtrafikmyndigheten att ta fram förslag på hureldrivna fordon kan fasas in under avtalstiden# uppdra till kollektivtrafiken att utifrån teknikneutrala fordonprecisera vilka övriga villkor som skall gälla för bussar i Sundsvallsstadstrafik.7d SlutredovisatDeluppdrag om sammanförande av kommunens bilparkslutredovisades i kommunfullmäktige i oktober 2012.7e Pågår med avvikelserDeluppdrag ”medlemskap i Kompass”. Enligt förslag frånkommunstyrelsens infrastruktur- och serviceutskott ska ansökanom medlemskap ske, och finansieras i kompletteringsbudget.7f Pågår enligt planDeluppdragen ”bilar med nollutsläpp” och ”green highway”.Under hösten köptes 8 st elbilar in för att testas undervinterförhållanden. Ytterligare elbilar kommer att köpasin under 2013. Arbete pågår även med upphandling avsnabbladdningsstationer. Tillsammans med Blekinge TekniskaHögskola inleddes under 2012 ett samarbete som syftar till attgenomföra försök med elbussar i stadstrafiken 2013-2014.KSKSKSKS/SBNKS/SBNforts ➤74 ÅRSREDOVISNING 2012

Uppdragforts. uppdrag processen SamhällsbyggnadUppdrag Vad har hänt 2012?8a-c) Kollektivtrafik/billigapensionärsresor7g Pågår enligt planOm det blir gasdrift för minst hälften av kollektivtrafikens bussarser möjligheterna till etablering av ytterligare ett publikt tankställeför gasfordon ut att vara mycket goda. Därutöver har under 2012upphandlingsenheten arbetat med framtagande av styrmedel föratt främja användningen av fossilfria bränslen, inklusive biogas, iolika transporttjänster som kommunen upphandlar.7h Pågår enligt planSamråd mellan politiker och tjänstemän från kommuner i södraoch mellersta Norrland om lokala och regionala möjligheter tillutveckling av biogasproduktion har genomförts. Uppföljning medytterligare en träff kommer att genomföras under våren 2013.Uppdraget slutredovisas i kommunfullmäktige 2013.9) Vägunderhåll Underhåll av asfaltsbeläggning, belysningsanläggningar,trafikanordningar samt brokonstruktioner har genomförts under2012. Ett nytt ramavtal tecknades avseende asfaltsbeläggninginför 2012 och det har krävt en viss inkörningsperiod. Därföranvändes inte hela budgetramen. Ärendet är en ständigt pågåendeverksamhet.10a-b) Parkeringsinformation/skyltningUppdraget pågår enligt plan. Under 2012 genomfördes enförstudie med förslag till genomförandeplan. Innan genomförandekan ske behövs samnyttjande av parkeringsplatser, det vill säga attde platser som hyrs ut inte är platsspecifika.Planen att få till samnyttjande i våra parkeringshus är framflyttadfrån januari 2013 till april 2013.AnsvarignämndKSKSKS/SN/SBNSBNSBN11) Utökade resurser till Uppdraget är slutredovisat i kommunfullmäktige 2012.SBNstadsbyggnadsförvaltningen pågrund av arbetsanhopning12) Gratis parkering, helger Uppdraget är slutredovisat i kommunfullmäktige 2012.SBNoch efter 16.0013) Vinterväghållning Uppdraget är slutredovisat i kommunfullmäktige 2012. SBN15) Ostkustbanan Uppdraget är slutredovisat i kommunfullmäktige 2011. KS16) Resurser till miljökontoretpå grund av arbetsanhopning17) Sammanhängandegrönområden/biologiskmångfald18) Vindkraft är bra förkommunenFörstärkning med 0,5 miljöhandläggare med inriktning påsamhällsplanering har tillsatts. På grund av besparing 0,5 mnkr harsatsningen halverats i omfattning 2012.Se MRP-uppdrag nr 4 ”Sundsvalls vardagsrum”.Sundsvall Energi AB har fört diskussioner med kommunen(service och teknik) om hur uppdraget kan lösas.MNMN/SBN19) Strandskyddet längs kusten Uppdraget är slutredovisat i kommunfullmäktige 2012. SBN20) BelysningsstrategiUnderlag lämnat för politisk behandling, förvaltningen avvaktar SBNlandsbygdbesked.SEABforts ➤ÅRSREDOVISNING 2012 75

Uppdragforts. uppdrag processen SamhällsbyggnadUppdrag Vad har hänt 2012?21) Förändrad parkeringsorganisationUppdraget slutredovisas i kommunfullmäktige 2013.AnsvarignämndKS/SBN22) Norra kajen Kajentreprenad pågår. Projektering av gator nästan klar. SBN23) Klimatsmart byggande Uppdraget slutredovisas i kommunfullmäktige 2013. SBN24) Hyresgaranti, enligtStatens Bostadskreditnämnd(BoverketUppdraget pågår enligt plan. En första information lämnad tillkommunstyrelsens finans- och näringslivsutskott i januari 2013.KS25) Hyresgaranti för personermed försörjningsstödUppdraget pågår enligt plan. En första information lämnad tillkommunstyrelsens finans- och näringslivsutskott i januari 2013.KSUppdrag i processen Näringsliv och arbeteUppdrag Vad har hänt 2012?1) NAVI Integrations- ochetableringsinsatser2a-b) NäringslivsutvecklingUppdraget pågår enligt plan. Uppdraget ingår i nämndens uppdrag”Välkommen till Sundsvall – en inkluderingspolitik”Förvaltningen arbetar för att en övergripandekommunorganisation angående integration skapas.2a Uppdraget är slutredovisat Deluppdrag ”rekrytering avnäringslivschef”.2b Deluppdrag ”servicegarantier” Uppdraget slutredovisas ikommunfullmäktige 2013.AnsvarignämndNAVIKSKS3) Varumärkesarbetet Uppdraget slutredovisas i kommunfullmäktige 2013. KS4) Landsbygdsutveckling/ Identisk med uppdrag 6 a-) i samhällsbyggnadsprocessen.SBNkommundelslyftet5) Omställningspott, fler aktörer Se vård och omsorgsprocessen.KS/SNinom äldreomsorgen6) Satsa på social ekonomi Slutredovisas i kommunfullmäktige 2013. KS7) Förebyggande arbete – Tidiga Slutredovisas i kommunfullmäktige 2013.KSinsatser (FATI)8) Utmanarrätt Slutredovisas i kommunfullmäktige 2013. KS9) Fram för lokalt och regionalt Slutredovisat i kommunfullmäktige 2011.KSföretagande10) Stadsvisionen Stadsvisionens delar ingår i andra uppdrag inomKS/SBNsamhällsbyggnadsprocessen.11a-b) Genomförande av Slutredovisas i kommunfullmäktige 2013.KSkonkurrensutsättningsprogram12) SFI Uppdraget pågår enligt plan. Antalet elever på Sfi har fortsatt ökaunder året. Genom de extra medlen har vi kunnat klara av atthålla kön på samma nivå, eller kortare, som tidigare.NAVIforts ➤76 ÅRSREDOVISNING 2012

Uppdragforts. uppdrag processen Näringsliv och arbeteUppdrag Vad har hänt 2012?13) Satsning på Yrkesvux ochYrkeshögskoleutbildningarUppdraget pågår med avvikelser.Vuxenutbildningen har under året aktivt tillsammans med olikaaktörer undersökt olika yrkesområden för att kunna sökautbildningar inom YH. Efter noggranna utredningar tillsammansmed näringslivet söktes två nya utbildningar. De ansökningar somvuxenutbildningen lämnande in för YH blev inte beviljade. Beskedkom januari 2013. Två utbildningar beviljades dock i januari 2012och dessa har startats under året.Inom Yrkesvux har utbildningar bedrivits med de statliga medelsom erhållits. De kommunala medlen har inte använts i fullutsträckning.14) Feriejobb Sammanlagt 160 ungdomar med varierande bakgrund kom ut iferiearbete om fyra veckor.15) SAMT-projektet Projektet pågår enligt plan.SAMT- projektet (Samverkan för tillväxt) i Sundsvall och Timråpågår 2012-2013. Syftet är att öka konkurrenskraften hoskommunernas små och medelstora företag. Under året har72 företag gjort behovsanalyser (mål 125) för att ta reda påhur respektive verksamhet kan bli mer hållbar. 8 seminarierhar genomförts på teman Grönsamma affärer, Social hållbarhet(2), Effektiv belysning (2), Kemikalier, Digitala möjligheteroch Budskapskommunikation. Tio företag söker gemensamtenergieffektiviseringsmedel för bättre belysning i sina butiker. Fyraföretag har fått stöd i affärspositionering och ett tiotal har aviseratintresse för miljöledningssystem. SAMT har en hemsida och finnsäven på facebook med hållbarhetsråd och tips om evenemang etc.16) InrättaUppdraget är slutredovisat till kommunfullmäktige 2012.företagshandläggare för bättreföretagsservice17) Samlokalisering Uppdraget pågår enligt plan. Lokalutredning har genomförtstillsammans med service och teknik. Slutsatsen är att ensamlokalisering är möjligt, men kräver vissa lokalinvesteringar.För att gå vidare med samlokalisering krävs att kommunen iinvesteringsbudgeten avsätter medel till detta.18) Nyanlända SFI Uppdraget pågår enligt plan. Uppdraget ingår i nämndens uppdrag”Välkommen till Sundsvall – en inkluderingspolitik”.AnsvarignämndNAVINAVIKSKSNAVINAVIFörvaltningen arbetar för att en övergripandekommunorganisation angående integration skapas.ÅRSREDOVISNING 2012 77

Uppdragforts. uppdrag processen Lednings- och verksamhetsstödUppdrag Vad har hänt 2012?14 a-b) Återställning, besparingskrav,service och teknik15) Utveckling av valfrihet ochmångfald16) Mer optimerad ocheffektiviserad lokalanvändning17) Kundorientering, värdskap,bemötande och service14a) Deluppdraget pågår enligt plan.14b) Uppdrag 14b) pågår med avvikelser. Service och teknikåterredovisade denna del av uppdraget vid kommunstyrelseni april 2012. Ärendet återremitterades, då kommunstyrelsenville se mer detaljerade konsekvenser för nämnderna.Koncernstaben tog då över ansvaret vad gäller att redovisaen kommunövergripande bild. Behovet av ökade hyresintäkterhar redovisats i syntesrapport inför beslut om MRP 2013-16.Fullmäktige beslutade om en ökad underhållsbudget med 15mnkr jämfört med planeringsförutsättningarna, vilket är ett stegpå vägen men täcker endast en mindre del av den ackumuleradeunderhållsskulden och de löpande underhållskostnaderna. En delav underhållsskulden har koncernstaben föreslagit kan hanterasgenom en utökad investeringsbudget. Främst gäller det fastigheterdär Barn- och utbildning bedriver verksamhet. Ärendet ”Mål ochresursplan 2013-2016 – fastställande av investeringsbudget förFörvaltningsfastigheter” återremitterades vid KS i december 2012för vidare utredning och handläggning. En annan viktig utmaningär att finansiera en ökad hyresnivå. Det finns behov av attsamordna denna utmaning med MRP-uppdrag Marknadsanpassadehyror (VHT 2013:6), och att synkronisera med en översyn avkommunens internhyressystem.Koncernstaben kan i dagsläget inte bedöma när detta deluppdragkan avslutas.Arbetet med uppdraget har bedrivits i projektform. Underinledningen av året togs förslag till inriktning för utvecklingenav valfrihet och mångfald fram. Inriktningen presenterades förkommunfullmäktige i Program och riktlinjer för Valfrihet ochmångfald. Fullmäktiges beslut i april 2012 att avslå dessa dokumentinnebar att utvecklingen av Valfrihet och mångfald avstannade.Projektet fokuserade under hösten på att genomföra de övrigaMRP-uppdrag som projektet fått ansvar för inom ramen förbefintliga styrdokument. Uppdraget är avslutat.Uppdraget är slutredovisat i kommunfullmäktige.Uppdraget pågår med avvikelserDelprojekt Utbildning. Uppskattningsvis 4300 medarbetarehar nu deltagit i den första dagen av värdskapsutbildningen,föreläsningen.Delprojekt Välkomnande lokaler kommer att försenas vadgäller den fysiska ombyggnaden av entrén. Ärendet som gäller denfysiska ombyggnaden ingår numera i kommunens investeringsplansom sträcker sig till 2021. Däremot kommer tidplanen attkunna hållas vad gäller den ökade servicegraden i receptionen.Bruttolistan för samtliga förvaltningar klar och hanteringenav enklare byggärenden kommer inom kort att kunna göras ireceptionen.Delprojekt e-tjänster beräknas kunna hålla sitt mål om 6nya e-tjänster inom tidplanen. Kravspecifikationen är klar ochupphandlingen igång. Kostnaden för verktyget tas via kommunenIT-plansbudget för 2013.Delprojekt Öppettider förväntas kunna hålla tidplanen och varaiscensatt innan utgången av 2013.AnsvarignämndKSKSKSKSforts ➤ÅRSREDOVISNING 2012 79

Uppdragforts. uppdrag processen Lednings- och verksamhetsstödUppdrag Vad har hänt 2012?18) Utvecklad måltidshantering19) Stopp för osund konkurrensUppdraget uppskjutet till 2013 efter beslut i kommunfullmäktige.Uppdraget pågår enligt plan.Uppdraget har hanterats inom ramarna för projektet valfrihetoch mångfald. Projektet har haft som mål att ta fram riktlinjer förkonkurrensstörande verksamhet samt ringa in områden som kanligga i riskzonen. Riktlinjer för konkurrensstörande verksamhetär påbörjade men inte beslutade, detta beräknas färdigställasunder 2013. Projektet har gett i uppdrag till Service och teknikatt se över sin restaurangverksamhet, samt till Kultur och Fritidatt se över sin kringverksamhet. Båda förvaltningarna har utförtsina uppdrag men inväntar riktlinjerna innan de gör en slutligbedömning.AnsvarignämndKSKS20 a-b) Investeringsbudget Uppdraget är slutredovisat i kommunfullmäktige 2012. KS21) Upphandling Slutredovisas i kommunfullmäktige 2013. KS80 ÅRSREDOVISNING 2012

6. ÖvrigtÅRSREDOVISNING 2012 81

RevisionsberättelseKommunrevisionenRevisionsberättelse för 2012Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat denverksamhet som bedrivits i styrelse och nämnder samtgenom utsedda lekmannarevisorer den verksamhetsom bedrivits i kommunens företag.Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamhetenbedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjersamt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Deansvarar också för att det finns en tillräcklig internkontroll och återredovisning till fullmäktige.Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, internkontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamhetenbedrivits enligt fullmäktiges uppdrag ochmål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten.Granskningen har utförts enligt kommunallagen, godrevisionssed i kommunal verksamhet och kommunensrevisionsreglemente.Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnderi Sundsvalls kommun i allt väsentligt har bedrivit verksamhetenpå ett ändamålsenligt och från ekonomisksynpunkt tillfredsställande sätt.Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt ärrättvisande.Vi bedömer att styrelsens och nämndernas internakontroll har varit tillräcklig men vi har dock noteratbrister i efterlevnaden av internkontrollreglementet.Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningenär förenligt med de finansiella mål som fullmäktigeuppställt.Vår granskning visar att utfallen inte är förenligamed fullmäktiges verksamhetsmål. Två av målen kanej bedömas, två bedöms delvis uppnådda och två haruppnåtts.Sundsvalls kommun den 13 mars 2013Bilagor:Till revisionsberättelsen hör bilagorna:Bilaga 1: Revisorernas redogörelseBilaga 2: Granskningsrapporter samt revisionsberättelserUlf BromanOrdförandeElisabet BergströmLena BrunzellEwa Hägglund Bengt Nilsson Göte StenlundOlle Åkerlund82 ÅRSREDOVISNING 2012

RedovisningsprinciperFörpliktelser för pensionsåtaganden för anställda ikommunen är beräknade enligt RIPS 07. Pensionsåtagandeför anställda i de företag som ingår i kommunkoncernenredovisas enligt Bokföringsnämndensallmänna råd.För avtal med samordningsklausul utgår beräkningenfrån de förhållanden som är kända vid bokslutstillfället.Om inget annat är känt görs beräkningenutifrån att ingen samordning kommer att ske.Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspensionredovisas som avsättning när det är troligt attde kommer att leda till utbetalningar. Avtal som intelösts ut redovisas som ansvarsförbindelse.Jämförelsestörande posterJämförelsestörande poster är resultat av händelser ellertransaktioner som inte är extraordinära men som ärviktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andraperioder. Som jämförelsestörande poster redovisas intäkteroch kostnader som uppgår till minst 10 mnkroch är av engångskaraktär.Sammanställd redovisningDen sammanställda redovisningen för Sundsvallskommun omfattar kommunen, företag samt kommunalförbundsom kommunen på grund av andelsinnehaveller annan anledning har ett bestämmande ellerväsentligt inflytande över. Ett samägt företag ingår iden sammanställda redovisningen med motsvarandeägd andel.Den sammanställda redovisningen har för de dotterbolagdär kommunen har en röstandelsmajoritet på 20procent eller mer upprättats enligt förvärvsmetoden medproportionell konsolidering. Vissa bolag där kommunenäger 20 procent eller mer ingår ej i koncernens räkenskapermed hänvisning till bolagens obetydliga storlek. (LillhällomAB, Samordningsförbundet i Sundsvall, EfokusAB).I det fall kommunen genom sitt bolag äger ett annatbolag tillsammans med utomstående intressenter konsoliderasdet helägda bolaget i sin helhet. Minoritetsägarensandel av årets resultat redovisas som en intäkt ellerkostnad beroende på dotterbolagets årsresultat. Minoritetsdelägarensandel av det egna kapitalet i det delägdadotterbolaget redovisas som en långfristig fordran alternativtavsättning. Delägarens andel av ett positivt egetkapital redovisas med andra ord som en avsättning.UppdragsföretagKommunala uppdragsföretag redovisas i anslutning tillkommunens organisation. I redovisningen anges inomvilka verksamheter uppdragsföretag förekommer. Enskildaföretag som erhållit 5,0 mnkr eller mer under 2012redovisas med namn. Sammanställning, se sidan 4.AvsättningarAvsättning har gjorts för återställande av pågående avfallsupplagvid Blåberget när den avslutas. Avsättninghar gjorts för återställande av gamla kommunala avfallsupplag.Avsättningen är beräknad att tas i anspråkfram till 2021.Det genomsnittliga värdet under året av avsättningen,har räknats upp med förändringen av KPI frånnovember 2011 till och med KPI, december 2012.LeasingLeasingkostnader för operationella ej uppsägningsbaraavtal redovisas för kommunen. Finansiella leasingavtalunderstigande 1 prisbasbelopp redovisas som operationella.Hyresavtal för äldreboenden som kommunensålt och återhyr redovisas som finansiell leasing av verksamhetsfastigheter.Kommunen hyr sedan 2011-01-01samtliga fastigheter från Sundsvall Arena AB på ettsätt som skulle kunna redovisas som finansiell leasing.Kommunen har dock valt att inte redovisa detta somfinansiell leasing eftersom investeringarna redan harfinansierats via kommunens internbank. Att redovisadessa som finansiell leasing skulle inte förbättra ochförenkla den finansiella informationen.SkatteintäkterDen preliminära slutavräkningen för skatteintäkterbaseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendationRKR 4.2. Efter bokslutets upprättandehar SKL publicerat en ny prognos i februari 2013 sompekar på ett utfall som avviker från tidigare prognosmed 7,1 mnkr.84 ÅRSREDOVISNING 2012

Ekonomiska begreppEkonomiska begreppAnläggningstillgångTillgång avsedda att användas under lång tid; Immateriella(goodwill m.m.), materiella (mark, byggnader,maskiner m.m.) eller finansiella (aktier, andelar m.m.).Avkastning på eget kapitalResultat efter finansnetto exklusive jämförelsestörandeposter i förhållande till genomsnittligt eget kapital.AvskrivningPlanmässig värdeminskning av anläggningstillgångberäknat utifrån förväntad ekonomisk livslängd.BetalningsflödesrapportSammanställning av kommunens betalningsflöden indelati löpande verksamhet, investeringar samt finansiering.BalanskravKommunallagens krav om god ekonomisk hushållning,ekonomi i balans. Intäkterna (realisationsvinstej medräknat) ska vara större än kostnaderna.Balansräkning (BR)Sammanställning av tillgångar, eget kapital, avsättningaroch skulder på balansdagen.DriftredovisningRedovisar de kostnader och intäkter som har ett direktsamband med produktionen av kommunal service.Eget kapitalSkillnaden mellan kommunens tillgångar och skulder.GoodwillBetalning för framtida ekonomiska fördelar som integår att enskilt identifiera och heller inte redovisas separat.InvesteringsredovisningRedovisar kommunens investeringar i anläggningstillgångaroch utgifter för dessa.Jämförelsestörande postEkonomisk händelse som är av engångskaraktär ochav betydande storlek vilket påverkar jämförelser.KassalikviditetOmsättningstillgångar exklusive förrådstillgångar iförhållande till kortfristiga skulder.Kommunalt uppdragsföretagAnnan juridisk person till vilken kommunen med stödav kommunallagen har överlämnat vården av en kommunalangelägenhet, men där överlämnandet skett påett sätt så att ett betydande inflytande inte har erhållits.Kortfristig fordran/skuldFordringar/skulder som förfaller till betalning inomett år från balansdagen.Leasing/leasingavtalMed leasing/leasingavtal avses ett avtal enligt vilkenen leasegivare enligt avtalade villkor under en avtaladperiod ger en leasetagare rätt att använda en tillgång iutbyte mot betalningar. Leasingavtal kallas ibland hyresavtal,särskilt när det gäller leasing (hyra) av fastighet.LikviditetKortfristig betalningsförmåga – förmågan att betalaskulder i rätt tid.Långfristig fordran/skuldFordran/skuld som förfaller till betalning senare än ettår från balansdagen.MinimileaseavgiftDe betalningar, exklusive avgifter så som serviceavgifteroch skatter, som ska erläggas av leasetagaren tillleasegivaren under leasingperioden med tillägg av eventuelltbelopp som garanteras av leasetagaren.NedskrivningOm en tillgångs verkliga värde på balansdagen är lägreän anskaffningsvärdet minus gjorda avskrivningar,görs nedskrivning om värdeminskningen är bestående.NettoinvesteringInvesteringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag.NettokostnadDriftkostnad efter avdrag för driftbidrag, avgifter ochersättningar. Finansieras med skattemedel.OmsättningstillgångTillgång i form av kassa, bank, kortfristiga placeringaroch kortfristiga fordringar.PeriodiseringFördelning av kostnader och intäkter på den redovisningsperiodtill vilken de hör.Resultaträkning (RR)Sammanställning över årets redovisade intäkter ochkostnader.RänteswapAvtal om byte av räntebindning från fast till rörlig räntaoch tvärtom.SoliditetAndelen eget kapital i förhållande till totalt kapital,graden av egenfinansierade tillgångar.Stängningsbar swapEn ränteswap med en tillhörande option som tillåterena parten att avsluta kontraktet i förtid, det vill sägaföre swapen fulla kontraktstid.UtdebiteringAvser hur stor andel per intjänade hundrakronor sombetalas i kommunalskatt.ÅRSREDOVISNING 2012 85

Förklaringar/förkortningarFörkortningsförklaringarFörklaringar av förkortningar somanvänds i ÅrsredovisningenBUNFATIFAVIFINUIFOKFNKFKSLSSMdkrMnkrMNMRPNAVIPLGSBNSEABSKIFUSKLSNSÖTRBLRIKAREÄDHBarn- och utbildningsnämndProjekt för förebyggande arbete i tidigt skede.Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integrationKommunstyrelsens finans- och näringslivsutskottIndivid- och familjeomsorgenKultur- och fritidsnämndKommunfullmäktigeKommunstyrelseLag om stöd och service till vissa funktionshindradeMiljarder kronorMiljoner kronorMiljönämndMål- och resursplan, kommunens budgetNämnd för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integrationProcessledningsgruppStadsbyggnadsnämndSundsvall Energi ABSundsvalls kommuns industrifastighetsutveckling ABSveriges Kommuner och Landsting, arbetsgivar- och intresseorganisationSocialnämndSundsvall, Östersund, Trondheim samarbetetRegler för beställare och leverantör i Sundsvalls kommunRelationer, Infrastruktur, Kompetens, Attraktivitet, Region,Effektiv kommun. Kommunens strategi för hållbar tillväxtÄrende- och dokumenthantering86 ÅRSREDOVISNING 2012

esöksadress: Norrmalmsgatan 4postadress: 851 85 Sundsvalltelefon: 060- 19 10 00www.sundsvall.se