Personarkiv

Ande-rs Akerfeltdokumenthantering och gallring i arkivet utföras isyfte att bevara verksamhetens samlade meningsinnehållutifrån ett helhetsperspektiv.Hur uppnås verklig kunskap utifrån en hermeneutisksynvinkel på arkiv? Verkligheten uppfattasinifrån medelst en tolkningsprocess. Kunskapär relativ och den verkliga insikten är holistisk.Helheten interagerar med dess delar varmeddet bakomliggande och genomsyrande meningsinnehålletsynliggörs. Utifrån insikter om meningoch motiv kan sedan det meningsbärande arkivetavskärmas och bevaras.System/processteori och arkivenUnder det sista decenniet av 1900-talet och framtill nuet har den informationsvitalitet som präglatsamhället förmedels den nya tekniken smittat avsig på arkivvetenskapen och stressat forskningen tillnya frågeställningar. Ett postmodernistiskt anslagtillåter ett ifrågasättande av normer som längeansets fundamentala. Arkiven och arkivhandlingarnabör analyseras utifrån sin kontext som en systemfunktion.' 6System kan definieras som en grupp av objektvilka på något sätt är relaterade till varandra. Syftetär att skapa överblick genom indelning av systemi delsystem. Att skapa överblick och förståelse av ettfenomen för att kunna beskriva dem. ' 7I en systemteoretisk analys frågar man sig vadsom är systemets funktion? Vilka delar (delsystem)består det av och hur är de ordnade? Vilka motiv,mål och fenomen blir urskiljbara? Vilka flöden avmateria, energi och information är synliga. ' 8Systemteorins utveckling under 1900-talet följertre steg; Slutna mekaniska system, vilket helt enkeltavser relationssammanhang mellan givna element.Öppna system, mjuk systemteori med orienteringmot omgivningen vilka är öppna för energi och informationfrån omvärlden (input, output och feedback).Därefter en generell teori om öppna systemvilka även är självrefererande. '9Som ett tvärvetenskapligt ramverk för analys ochbeskrivning har dock den generella systemteorinpresenterat. skilda varianter av teoretiska anslagända sedan upplysningen. Som exempel kan Linnesbotaniska system nämnas. Systemteorin växer i betydelseoch styrka mot slutet av 1 96o-talet, dels somen kritik mot positivismen starka band till kausalasambandsförklaringar, dels som ett försök att sammanfattagenerella drag i en utveckling som redanvar på gång inom biologin, teknik och planeringsteorierm. m. Systemtänkandet uppstår alltså ur ettbehov att följa, förstå och planera tillväxt och förändringi komplexa sammanhang där en rad faktorerväxelverkar med varandra.Målet är att förstå helhetengenom att bryta ner system i delsystem tillsövergriplighet uppnås. Systemteorin har därmedmycket gemensamt med positivismen i sin reaktivakartläggning av de faktiska förhåll-andena. 20Processteori är att betrakta som en utlöpare frånsystemteorin. Denna teoribildning har en starkanknytning till förändring och effektiviserandeåtgärder och är därför inte att anse som renodladvetenskapsteori, utan är starkt färgad av sittändamål, att skapa mervärde. Det som skiljer processtänkandefrån systemteori är att medan systemteorivill kartlägga ett fenomen från en helhet tilldess sammanlänkade växelverkande delar, är processenbunden till ett ändamål och går på en ledd,"från ax till limpa". Processer styrs alltid av ett syfte.Process kan definieras som "en kedja av aktivitetersom i ett återkommande flöde skapar värde för enkund". Man skulle därför kunna säga att systemteorinbetonar inre relationer mellan delsystemsamt hierarkiska relationer mellan system och delsystemmedan processteorin har en horisontell ochflödesorienterad syn på verksamheter och fokuserarhorisontella värdeökande aktivitetsked j or."Vilken påverkan har det här vetenskapsteoretiskaanslaget på vetenskapen om arkiv? Verklig kunskapinhämtas, inte genom källkritisk granskningav själva handlingarna, inte heller medelst analysav handlingarnas meningsinnehåll i verksamheteneller arkivets utmärkande drag som bärare av ettkollektivt minne. Det är i stället nödvändigt att sökaförståelse av de verksamheter, arbetsflöden ochARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2