Personarkiv

Lars Lundqvisti huvudsak endast ha ekonomiska handlingar somuppkommer i verksamheten och detta skapar ettsärskilt problem med avseende på vilken del arkivenavspeglar verksamheten. Samtidigt är detta en följdav att det inte skapas handlingar inom detta områdeoch även om det har tagits initiativ för att användaandra metoder att spegla företagens historiagenom intervjuer m.m., är inte detta något som kanförväntas att institutionerna har resurser till. Arkivär helt enkelt inte - i alla lägen - tillräckliga föratt få kunskap om ett företags verksamhet. Vissa avorganisationerna-såsom Centrum för näringslivshistoriaägnar sig åt att genomföra den här typen avprojekt och även åt att berätta företagens historia iform av storytelling m.m.Ett sätt som näringslivsarkiv har inkommit tillarkivinstitutioner är i egenskap av konkursarkiv.Detta både som akter kopplade till konkurser- därarkiven ingått som bilagor - samt mer regelrättaarkiv som bevarats av konkursförvaltaren efter kronofogdemyndigheternaskrav. Dessa är - av naturligaskäl- koncentrerade på det ekonomiska materialetoch har därför intresse främst för forskningom konkurser. skillnaden på kvaliten i den härtypen av arkiv är också skiftande. I vissa fall kan debestå av en ganska begränsad mängd huvudböckeroch i andra av en betydande del av bokföringen ochandra handlingar av väsentlig vikt och intresse fören bredare forskning.ArkivhandlingarnasägarförhållandeEn särskild egenhet med näringslivsarkiv-och intebara i Sverige - är att en stor del av dem inte ägsav arkivinstitutionerna, utan förvaras som depositioner.Detta kan sägas vara ett nödvändigt sätt attarbeta på för att företagsarkiven skall kunna bevaras.En deposition är inte alltid förknippat meden avgift - även om samtliga institutioner förnäringslivsarkiv idag anger att de tar betalt.Det kan noteras både för- och nackdelar medden här typen av system. Ifall det är önskvärt att enlevande arkivbildare skalllämna ifrån sig betydelsefulladokument och den juridiska äganderätten, såriskerar företaget därmed en stor risk. Visserligenskulle de ha tillgång till informationen men samtidigtinte möjlighet att styra över den. Med ettgävoförfarande måste alltså riskerna framstå somså stora att det material som företaget är berett attlämna ifrån sig, är av mindre historisk betydelseoch att de för företaget väsentliga handlingarna dåförvaras internt. En ytterligare fördel med depositionssystemetär att det därmed finns en störremöjlighet att behålla en kontakt med den deponerandeorganisationen från institutionens sidaoch på det sättet till att också kunna få arkivhandlingarframöver från en nyare period. Nackdelenmed systemet är förstås att företaget har möjlighetatt ta tillbaka arkivet från institutionen och att detdärmed kan riskera att gå förlorat för eftervärlden.I realiteten är dock ett sådant förfarande sällsynt.Ett problem som förekommer är dock att det integår att hitta någon som säger sig- av olika anledningar- ha möjlighet att betala för depositionen.I regel har dock även dessa frågor kunnat lösas. Dethar i vart fall inte uppkommit någon situation därnågot betydelsefullt material har destruerats av dettaskäl. Verksamheterna bedrivs ofta i ett nära samarbeteoch med ekonomiskt stöd från primär- ocheller sekundärkommun. Enskilda Nämnden som ärknutet till Statens arkiv- är också bidragsgivare tillverksamheterna. Detta gör det möjligt att till vissdel också ta emot s.k. herrelösa arkivbildare ochäven arkiv där det finns en deponent som inte harmöjlighet att betala för depositionen. Det normalaär i sådana fall att arkivet överlämnas som gåva.En nackdel men också en fördel med depositionssystemetär att arkivbildarna i vissa fall kanbevara ett större arkiv för eftervärlden, än vad somkanske hade varit möjligt om än mer ekonomisktstyrd gallring förekommit . I enstaka fall kan detförstås vara en omvänd situation; Det går inte atthindra en deponent att göra sig av med delar av detegna arkivmaterialet. Samtidigt är det ytterst få exempelpå att handlingar har kasserats av detta skälsett till de möjligheter som ändå åstadkoms genomatt detta möjliggör att ta hand om arkivhandlingarpå ett tryggt sätt.ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2