Personarkiv

Lars LundqvistDe statliga arkivinstitutionernaInom Statens arkiv (Riksarkiv och Landsarkiv) finnsdet en rad arkiv från privata verksamheter. På vissahåll i landet har arkiv levererats från landsarkiv tillde regionala näringslivsarkiven. Detta har skett iolika stor grad och till viss del också beroende påden form som de regionala institutionerna har haft.Framförallt har gods- och gårdsarkiv varit ett områdedär både ett aktivt insamlande och konkursermedfört att det funnits ett relativt stort bevarandeinom kategorin.På Riksarkivet finns ett fåtal näringslivsarkiv somkan anses ha ett stort historiskt värde. Här finnsockså vissa insamlingsinitiativ, såsom ett presshistorisktarkiv. Det bör också påpekas att Riksarkivetäven tagit en aktiv del både för att säkra att det påregional nivå har funnits organisationer med ansvaratt ta hand om arkiv och deltagit i allmänna uppropför bevarande av företagsarkiv.Kommunala sektornNär det gäller den primär- och sekundärkommunalasektorn är skillnaderna väldigt varierande påhur stor andel näringslivsarkiv som bevaras. En delkommuner har också haft samarbete med regionalanäringslivsarkivsinstitutioner och har därigenomöverfört näringslivsarkiven dit. Andra kommunerhar aldrig sett det som en del av sin huvudsakligauppgift och inte heller haft en tradition att ta emotexterna arkiv. Däremot finns det både inom denprimär- som den sekundärkommunala verksamhetenföretag som uppkommit inom den offentligaverksamheten och även, som nämndes i lagstiftningsavsnittet,exempelvis privata läkararkiv inomlandstinget - som dock även kan vara mottagnasom deposition/gåva och inte nödvändigtvis somen följd av ett omhändertagandebeslut. Gränsenmed en relativt stor del entreprenörer inom kommunalverksamhet har också fått till följd att vissagränsdragningsproblem uppstår, bl.a. om statusenför journaler. Här har också olika sätt att hanterasituationen på uppstått. Exempelvis Stockholmsstad ställer i sina entreprenadavtal krav på att utförarnaskall använda sig av stadens gemensammasystem för journalföring. Däremot har man ingaformella krav på verksamhetens behandling avövriga arkivhandlingar.NäringslivsarkivinstitutionernaSom redan beskrivits är de arkivinstitutioner sombevarar näringslivsarkiv fördelade på en nationellorganisation - Centrum för Näringslivshistoria,samt institutioner på regional nivå av olika konstellationeroch med olika ursprung. De flestahar bildats utifrån ett lokalt initiativ, bland annatfrån stads (kommun)- och eller landsarkiv. I vissafall har ursprunget och initiativet kommit frånde regionala folkrörelsearkiven. Detta innebärockså att tyngdpunkten och sättet organisationernaarbetar på i landet skiljer sig kraftigt. Detfinns också en relativt stor skillnad i vilket lokaltstöd organisationerna får. Samtliga får även ettstatligt stöd från Riksarkivet genom nämndenför enskilda arkiv. Hur detta ser ut är dock olikaför respektive område. Flera av organisationernafinns också i samma lokaler som andra arkivinstitutioner.Värmlandsarkiv inrymmer numera ävenlandsarkiv medan man i Örebro har ett arkivcentrummed endast privatarkiv från näringslivssidanoch folkrörelsedelen. En institution har gjort enintressant uppdelning, Centrum för Näringslivshistoria.Här finns en sidaorganisation med ansvarför det herrelösa stockholmsanknutna materialet(Föreningen Stockholms Företagsminllen), medanden förra ansvarar för det material som är deponeratoch övriga herrelösa arkiv.Uppskattning av volymmängder inomarkivsektornAtt genomföra en fullständig inventering av mängdenarkivhandlingar som finns bevarade i Sverigeär ett stort projekt. Det är också svårt - som ovanbeskrivits i definitionsavsnittet-att riktigt göra enrimlig avgränsning för vilka organisationer somskall betraktas som arkivinstitutioner i egentlig mening.Dock säger erfarenhet (som det dock inte gåttARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2