Personarkiv

Arkiv, minne och gliimskaNoter1 Nils Nilsson, "Det svåra ordet arkiv" i Nordiskearkivstudier tileg;nat Iandsarkivar dr phil. HaraldJorgensen den 3.januar 1977. K0penhavn 1977, s.53- s8.2 Nils Nilsson, Arkivkunskap. Malmö 1973, s. 19;T.R. Schellenberg, ModernArchives: Principals &Techiques. 1956, s 11 - r6; Jari Lybeck et al, Arkistotyhteiskunnan toimiva muisti, s. 228. http://www.narc.fi/ Arkistolai to s/ oppikirjal asiakirjahallinnon_oppikirja.pdf.3 Maria Brosius, "AncientArchives and ConceptsofRecord-Keeping in the Ancient World".AncientArchives andArchival Traditions. 2003,s. 15.4 schellenberg 1956, s. I- lOj Adrian Cunningham,"Archival institutions".Archives: Recordkepingin Society. Sue McKemmish etc. (pub.).zoos, s.28- 30; Judith M. Panitch, "Liberty,Equality, Posterity?: Some Archival Lessonsfrom the Case of the French Revolution".American Arehivat Studies: Readings in Theory andPractice av Randall C.Jimerson (ed.). zooo,s. 101- 122.5 Jennifer S. Milligan, "What is an Archive? In theHistory of Modern .Francs". Archive Stories: Facts,Fictions, and the writing of History av AntoinetteBurton (ed.). zoos, s. 159- 178 (se särskilts. r6o- 161).6 Cunningham zoos, s. 22-24.7 Finlandssvenskar är finländare med svenskasom modersmål, 5 - 6 procent av Finlandsbefolkning. De är en nationell minoritet och ärföreträdesvis bosatta l~gs kusten i Österbotten,längs Finlands södra kust samt i så kalladespråköar i vissa finskspråkiga städer. År 2oo6fanns det ungefär 2 90 ooo personer i Finlandsom talar svenska som modersmål. Andelenfinländare som talar eller förstår svenska är dockbetydligt större, eftersom båda språken är officiellaspråk. Likaså förstår de flesta finlandssvenskarfinska, och många finländare är funktionellthelt tvåspråkiga.8 Det mångtydiga begreppet "folket" eller "densvenska befolkningen i Finland", som underolika tider och i olika sammanhang uppfattats påolika sätt, problematiseras dock intenärmare, förutom att arkivmaterialet sätts ini sin rätta kontext och att den från tidigarebreda forskningen kring ämnet fungerar somen viktig referensram för projektet. I Svenskalitteratursällskapets skriftserie har utkommitav Derek Fewster (red.) Folket. Studier i olikavetenskapers syn på begreppet folk. (Skrifter utgivnaav Svenska litteratursällskapet i Finland 626.Helsingfors zooo) som ger en bra översikt avolika vetenskapers syner på folkbegreppet ochbidrar med infallsvinklar på insamlingsverksamheten.I boken Gränsfolkets barn. Finlandssvenskmarginalitet och självhädelse i kulturanalytisktperspektiv av Ann-Maria Åström, Bo Lönnqvistoch Yrsa Lindqvist (Helsingfors 2001) diskuterasbl. a. hur begreppet finlands-svenskhet skapasoch upprätthålls vilket även har relevans förprojektet. Vrigen till arkivet av Ulrika Wolf-Knuts(red., Åbo 1999) breddar problematiken ytterligarefrån uppteckning i etnologi, dokumentationoch forskning, utopi och realitet i fältarbetet tilldet digitala arkivet.9 Carola Ekrem, "B elysandet av vår allmoges /if".Ideologiska utgångspunkter och metodologiska strategieri traditionsinsamlingen inom Svenskalitteratursällskapet (manuskript 2009); PetraHakala, Arkivsamlingarna i SLS - en spegling avkultursyn och självbild (manuskript 2009); MikaelKorhonen, SLS arkiv och omvärlden (manuskript2009).10 Finlands svenska folkdiktning I-XXI. Skrifterutgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland.Verket är föremål för en digitalisering och under2010 ges de två första volymerna om folkmusikut i digital format på sällskapets hemsida.1 1 Agneta Lilja, Fdreställningen om den ideala uppteckningen.En studie av idi och praktik vid traditionsinsamlandearkiv - ett exempel från Uppsala1914- 1945· Skrifter utgivna av Dialekt ochfolkminnesarkivet i Uppsala. Ser.B.22. Uppsala1996.12 Se Svenska litteratursällskapets hemsida www.sls.fi.13 Nära samarbetspartner är bl. a. Helsingforsuniversitets och Åbo Akademis handskriftsavdelningar,Svenska centralarkivet, Riddarhuset,ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2