Personarkiv

Mikael Korhonenar närmast av historisk, litterär och kulturhistoriskart, sällskapet allt sedan starten I 88 5 tagit emot ochvilka värderingar som styrt valet av arkivmaterial:vad som har tagits emot, vad har avböjts och påvilka grunder. Uppgiften att samla vittnesbördenom den svenska kulturens uppkomst och utvecklingi Finland formulerade också ganska långt synenpå vilka slag av dokument och handlingar somintresserade sällskapet i begynnelseskedet. Detfanns likaså stort intresse att enligt stadgarnas formulering"bearbeta och offentliggöra" intressantadokument och manuskript som inkommit och på såvis göra dem tillgängliga för forskningen och denintresserade allmänheten. Materialet publiceradesoch presenterades i sällskapets skriftserie.Under de första årtiondena mottogs till arkivetbrevsamlingar, dagböcker samt historiska dokumentvilka räknades upp vid styrelsemöten, däräven intressanta inkomna aktstycken presenterades.I årsberättelser framgår hur samlingarna växte, dethistoriska och litterära materialet främst genompassiv insamling. Kring sekelskiftet I 900 bedrevsdock även aktiv insamling med hjälp av kampanjeroch upprop, t.ex. gällande I8o8-I8o9 års krig ochkulturhistoriskt betydelsefulla personer.Vilka insamlingsstrategiska synvinklar kan anläggaspå det insamlade materialet? Har det underårens lopp funnits handlingar som avvisats eller harallting tagits emot utan urskillning? Hakala harföljt upp arkivsamlingarnas tillkomst och utvecklingvid Historiska och litteraturhistoriska arkivetoch jämfört dem med de ideologiska utgångspunkteroch värderingar som styrt mottagandet av handlingaroch dokument över hundra år av sällskapetstillvaro. Hon har också jämfört insamlingen motvetenskapliga trender inom närstående discipliner,t.ex. mikrohistoria och vardagslivets historia, ochhur det eventuellt kan ha påverkat insamling avmaterial och prioriteringar av vad som tagits emot.En annan intressant fråga är i hur hög grad arkivariernasoch arkivtjänstemännens egna intresseområden,preferenser och kontaktnät har påverkatinsamlingen.Hakala har använt sig av ett mycket digert källmaterial,bl.a. styrelse- och funktionärsmötesprotokoll,arkivariens berättelser och korrespondens,donationsurkunder, verksamhetsplaner, korrespondensoch accessionskataloger. Därtill har degamla arkivariernas brevsamlingar och privatarkivgenomgåtts i mån av möjlighet.Arkivet och omvärldenArkivchef Mikael Korhon en behandlar i SLS arkivoch omvärlden dels arkivets historia, verksamhet underde senaste tre årtiondena och hur ett moderntarkiv växer fram, dels hur olika syner på arkivetsroll och uppgifter i relation till omvärlden, tillandra arkivinstitutioner, forskningen och till samhälleti övrigt påverkat arkivets utveckling ochdess verksamhet. Undersökningen baserar sig påen helhetsanalys av sällskapets samtliga arkivenheter."Dagens arkivverksamhet går tillbaka på enlång historisk tradition att ta tillvara handlingar.Den bygger på en etablerad verksamhet och ettbrett kontaktnät både till den akademiska världen,forskare, traditions- och hembygdsforskare ochtill flera andra grupper som är intresserade av densvenska befolkningens historia och kultur i Finland.Arkivmaterialet belyser på ett mångsidigt och fascineradesätt kulturella, historiska och språkligaförändringar och livsformer bland finlandssvenskarnai olika sociala befolkningsgrupper ochgeografiska miljöer från mitten av I8oo-talet tillmodern tid. Arkivsamlingarna är betydande ochkompletterar på ett värdefullt sätt det skriftligadokumentära nationella kulturarvet med det svenska.Idag ser man det som viktigt att bygga vidare pågamla insamlingstraditioner och därmed säkerställakontinuiteten i samlingarna. Men samtidigtskall insamlingen ske inom sådana samhällsområdenoch nutidsfenomen som är centrala för sällskapetoch med tanke på den framtida forskningen.De prioriteringar som görs inom insamlingen idagär, såsom tidigare, beroende av nutidens värderingaroch synsätt på vad som är "historiskt viktigt"I6ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2