Personarkiv

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING2009:2Svenska Arkivsamfundet

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNINGutges av Svenska ArkivsamfundetREDAKTIONhuvudredaktö'rFM Lars Lundqvist, Dokonria(lars.lundqvist®dokonria.se)FK Louise Cederwall Lindström, Riksarkivet(louise.cederwall@riksarkivet.ra.se)FD Staffan Smedberg(staffan.smedberg®tele2 .se)FD Anneli Sundqvist, Mittuniversitetet(anneli.sundqvist®miun.se)REDAKTIONENs ADRESSArkiv, samhälle och forskningdo Stockholms stadsarkiv, Box 22063, 104 22 StockholmFax o8-5o8 28 301REDAKTIONsRÅDDocent Björn Asker, universitetslektor, Uppsala universitetCand. phil. Inge Bundsgaard, landsarkivar,Landsarkivet for Sjd!lland, KobenhavnFK, Bengt Danielsson, förste arkivarie, Landsarkivet i LundDr. philos. Hans-Eyvind Na:ss, Riksarkivet, NorgeFD Marjo Rita Val tonen, Universitetet i TammeiforsGRAFISK FORMJulian BirbrajerORIGINALMatthieu & Kajsa HartigTRYCKLjungbergs Tryckeri AB, KlippanrssN 0349-0505SVENSKA ARKIVSAMFUNDETbildades 1952 och har till ändamål att väcka och vidmakthållaintresset för arkiv i offentlig och enskild ägo,att arbeta för den svenska arkivvårdens utveckling ochatt sprida kännedom om dess uppgifter och villkor.Hemsida: www.arkivsamfundet.seOrdfo'rande (tillika ansvarig utgivare)Prof. Berndt Fredriksson, departementsråd, Regeringskanslietoch Stockholms universitet.Vice ordfo'randeSara Naeslund, arkivarie, Stockholms stadsarkiv.sekreterareGunilla Nordström, avdelningschef, Landsarkivet iGöteborg.skattmästareHans Riben, museichef, Musikmuseet.PRENUMERATIONArkiv, samhälle och forskning utkommer med två häften om året.Den kan erhållas genom medlemsskap i Svenska Arkivsamfundet.Årsavgiften för 2008 är 200 kr för personliga medlemmar. För institutioner (motsv.) 6oo kr.Om du vill prenumenera utan att vara medlem kostar det 400 kr per år.Anmälan om medlemsskap, prenumeration eller adressförändring görs tillSvenskaArkivsamfundet, c/o Stockholms stadsarkiv, Box 22063, 104 22 Stockholm.Fax o8-5o8 28 301www.arkivsamfundet.se

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:25. Det statliga kulturarvet och det privata arkivetStaffan SmedbergMikael KorhonenLars LundqvistÖVERSIKTER6. PersonarkivI 2. Arkiv, minne och glömska2 I . Näringslivsarkiv i SverigeAnders ÅkeifeltDEBATT3 I. Handlingarnas handlingsrationalitetKl:trin BredenbergLars LundqvistBo Lundström & Maria Gussarsson WijkÅ ke NorströmStaffan SmedbergLars LundqvistRAPPORTER42. Rapport från SAA annual meeting51. Rapport från Nordiska arkivdagar54· Med objektet i Centrum58. Memory, Archives and Human Rights62. Temadag om offentlighetsprincipen64. Seminarium om arkivredovisningStaffan SmedbergPekka HentonenHåkan LövbladIngmar FröjdLouise Cederwall LindströmStaffan SmedbergRECENSIONER66. Arkiv och konflikt67. Preserving useful digital objects for the future69. Kulturella och teoretiska perspektiv på arkiv72. Disaster Management in Archives, Libraries and Museums75. I handlingarnas centrum, Registratorer berättar77· Folkrörelsejubileum78. NOTISER79· ATT LÄMNA BIDRAG TILL TIDSKRIFTEN8 I. MEDVERKANDE I DETTA NUMMEROmslagsbild: Kl:trta från Krigsarkivet. Sverige, Topografiska kartor. Serie XV. A: Gö'teborgs- och Bohuslän,Genera/kartor. Referens kod: o4oo: r sA: o o 5. Special Landkordt och Geographisk Afrijttningh öfwer BahuusLå"hn ... jämväll och een deehl afWestergiötlandh och Daahl.., Feltrerus 1658.

Det statliga kulturarvet och det privata arkivetFrågor angående privatarkiv har börjat ta sig ettnytt utrymme inom arkivdiskussionerna. Dettamärktes inte minst på de Nordiska Arkivdagarnai Trondheim som gav möjlighet att belysa en delsvårigheter inom området och också kom att varaden seminarieserie som drog till sig flest åhörare.De nordiska arkiven har också i ett gemensamt projektförsökt titta lite närmare på området utifrån ettNordiskt perspektiv. Det är också intressant för attdet speglar kontrasten mellan två roller som de offentligaarkiven har. Den ena rollen som huvudansvaretför bevarandet av ett kulturarv och det andrasom ett arkiv för den statliga administrationen.Trots privatarkivens relativt stora andel- även setttill antalet hyllmeter motsvarande minst 20 hyllmilhandlingar - får sektorn endast en blygsam del avden ekonomiska tilldelningen. Om detta är fel ellerinte får andra bedöma, men det kan konstateras attdet inte är kulturarvsdelen som utgör den störstabudgetmässiga posten av arkivsektorns verksamhet.Att utgångspunkten varit de statliga arkivenhar också haft som följd att definitionerna ocksåhar styrts av detta. När det gäller privatarkiv utgörurvalet en helt annan aspekt än vad som blirfallet när det rör statliga arkiv. Men också vad enarkivbildare är och vilket syfte som finns bakom deninstitution som insamlar uppgifterna. Den senarefrågan dryftas av Mikael Korhanen angående ettintressant projekt inom Svenska litteratursällskapeti Finland för att utröna den egna historien och hurorganisationen varit verksam som arkivinstitution.Personarkiv utgör också i denna aspekt en problematik.Det handlar inte i dessa fall om en organisationsom skapat arkiv inom ramen för sinverksamhet, utan om att spegla en människas liv.Arkivet har också i sin grund en annan funktion idet egna livet än inom en organiserad verksamhet,även om det förstås också finns likheter. Om dennaproblematik ger Staffan Smedberg en intressantöversikt. Själv bidrar jag till området privatarkivgenom att försöka teckna en bild av företagsarkivensställning i landet och hur den verksamheten ärorganiserad.Avslutningsvis vill jag framföra ett stort tack tillalla medverkande i det här numret!Lars LundqvistHuvudredaktörARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:25

STAFFAN SMEDBERGPersonarkivStaffan Smedberg ger en översikt över personarkivoch dess särställning främst utifrån ettarkivteoretiskt perspektiv. Fdifattaren menar attdet inte går att använda samma begrepp som närdet gäller de offentliga arkiven.InledningArkivverksamhet har en nära koppling till administration,särskilt i offentlig sektor. Detta har präglatarkivbegreppets utformning. Definitionerna avarkiv och arkivbildare brukar emellertid formulerasså att arkiv inte bara bildas av myndigheter,organisationer och företag utan även av fysiskapersoner.' Med Nils Nilssons ord: "arkivbildare ärvarje myndighet, korporation, företag, inrättningeller enskild person, som frambringar och bevararhandlingar, vilka har tillkommit i verksamhetenoch tillsammantagna bildar ett enhetligtbestånd."' Motsvarande definitioner finns på fleraandra språk.J Arkiv bildade av fysiska personer (ifortsättningen kallade personarkiv) förvaras ocksåi stor utsträckning av våra arkivinstitutioner och avandra kulturarvsinstitutioner.Att personarkiven intar en särställning i förhållandetill andra arkiv är allmänt känt. Mitt syfte äratt diskutera personarkiven i förhållande till detvanligen använda arkivbegreppet. Jag kommerockså att ta upp frågor om arkivbildningen i relationtill de bevarade arkiven.ForskningslägePersonarkiven synes i förhållandevis liten utsträckningstuderats från arkivteoretisk eller arkivmetodologiskutgångspunkt. Nils Nilsson fastslår att6ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2

Personarkivarkiv inte bara tillkommer i offentlig verksamhetoch att även fysiska personer bildar arkiv, men kommeregentligen inte längre. 4 Han har också behandlatbrevens ställning, en fråga som jag återkommertill nedan.5 En studie av svensk arkivbibliografiger annars ett nedslående resultat. Det finns ettganska stort antal presentationer av personarkiv,men några mer principiella studier saknas, medett undantag. Martin Grass har i en artikel behandlatordnings- och förteckningsprinciper förpersonarkiv. 6 Grass nämner tre kännetecken sompersonarkiven utmärks av. Dessa är: att arkivbildningenär oreglerad, att den proveniensmässigaintegriteten är sårbar och att personarkiven har enstörre bredd än andra arkiv. Göran Nilzen tar uppdefinitionsfrågan i en artikel 2006. Han ger ocksånågra exempel. 7 En överblick av den internationellalitteraturen är mycket svår att åstadkomma. Grassanknyter till tysk debatt i frågan. Några artiklar iengelskspråkiga tidskrifter från de senaste åren harpåträffats. Det intressanta är att dessa nästan enbartägnas åt "appraisal", dvs värdering och gallringav personarkiv. 8 Det bör dock observeras att värderingsmomentetär mycket viktigt när det gällerbevarande av personarkiv.ArkivbegreppetDet behöver knappast diskuteras huruvida fysiskapersoner skapar handlingar. Alla människor i ettland som Sverige kommer under sin levnad att taemot och skapa handlingar. Frågan är då, hur ochnär uppstår ett arkiv? Kan man säga att alla människorbildar arkiv? Nils Nilsson påstår att så ärfallet. 9 Det är emellertid befogat att fråga sig omdetta verkligen är korrekt. För att så skall vara falletkrävs nämligen att vi tillämpar den offentliga sektornsarkivbegrepp, dvs att ett arkiv finns så forthandlingar har tillkommit. Denna arkivens "omedelbara"tillkomst har fått sitt mest tydliga utslagi arkivlagens definition. Men man behöver baragå tillbaka till äldre statliga bestämmelser för attfinna en annan definition, som delvis inkluderar ettomhändertagande (arkivläggande) moment. 10 Ettarkiv är då en benämning på handlingar som genomnågon form av omhändertagande, någon formav åtgärd har blivit ett bestånd. För att diskussionenom personarkiv skall vara meningsfull tror jag attvi måste gå ytterligare ett steg och tillämpa den internationelladefinitionen av arkiv, alltså att det ärfråga om handlingar som på något sätt är avseddaför bevarande på längre sikt.Det är därför knappast möjligt att påstå att allamänniskor skapar arkiv. Det finns däremot medall säkerhet embryon till arkiv. En intressant frågaär då vad som krävs för att ett bevarande på långsikt skall komma till stånd. Regler för långsiktigtbevarande saknas som bekant. Det måste alltsåfinnas någon form av intresse hos den presumtivearkivbildaren för att ett bestånd skall skapas.Terminologin är alltså inte lika entydig somför andra typer av arkiv. Det är symptomatiskt attpersonarkiv ibland kallas för "papper" eller "samling".11För en privatperson är arkivets avgränsning motbiblioteksmaterial knappast entydig. Detta innebäratt många personarkiv innehåller material som traditionelltinte räknas som arkivhandlingar. 12En annat avgränsningsproblem gäller arkivbildaren.I många fall talar man om fmniljearkiv ellersläktarkiv, eftersom beståndet skapas först i efterhand.Ett bra exempel är breven. Många brev är juställda till en fainilj snarare än en enskild person.Gårdsarkiv är en annan benämning som ofta avserbåde personliga handlingar och företagshandlingar.1JArkivbildarens verksamhetEtt arkiv bildas som bekant av handlingar somtillkommer i arkivbildarens verksamhet. Menvilken är då en fysisk persons verksamhet? Ett sättatt beskriva verksamheten är att tala om ett antalroller som en person kan inta under sitt liv. Någraexempel är rollen inom fainilj, vänkrets, ekonoini,utbildning, hobbies, föreningsaktiviteter och slutligenarbetslivet. Summan av de handlingar somtillkommer i dessa roller blir personarkivet. DetARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:27

Staffan Smedbergär lätt att inse att många bevarade personarkiv begränsastill handlingar från en eller några roller. Enförklaring till detta kan vara att sambandet mellanhandlingar som härrör från olika roller inte ärsjälvklar. En annan är att handlingar från en ellerflera roller anses vara de mest intressanta. Handlingarfrån vissa roller kan dessutom vara svåra attavgränsa från andra arkivbildares handlingar. Dettagäller handlingar med anknytning till rollerna somförtroendeman eller anställd.När blir de privata handlingama ett arkiv?De handlingar som ingår i arkiv tillkommer i deflesta fall som ett led i arkivbildarens verksamhetoch sparas för att de behövs i denna verksamhet.Det samma gäller för personarkivens handlingar.De tillkommer alltså inte för att bevaras och ingå iett arkiv som skall bevaras för framtida forskning.De flesta människor har ingen tanke på att derashandlingar skall bevaras för framtiden, och knappastnågon önskan att så skall ske. I den mån derashandlingar ändå kommer att bevaras är det i de flestafall fråga om handlingar som har råkat bli kvar.Men i ett personarkiv kan det trots allt förekommahandlingar som har skapats för att bevaras. Hit hörsjälvbiografiska anteckningar av olika slag. ' 4Det finns naturligtvis personer som anser att derashandlingar kan ha ett visst värde för framtiden.Detta gäller i första hand personer som har haftnågon form av offentlig position.De handlingar som blir kvar kan så småningomkomma att betraktas som ett arkiv och kanske överförastill en arkivinstitution för framtida förvaring.Skälen kan vara en aktiv insats från institutionenssida eller att arkivbildaren eller hans/hennes anhörigavill att handlingarna skall sparas för att pånågot sätt visa på personens betydelse eller insats.Det är ofta först vid detta tillfälle som handlingarnakommer att ses som ett arkiv. Eftersom de flestapersoner inte betraktar sina handlingar som ettenhetligt bestånd har det hänt att personarkiv harsplittrats genom att delar av arkivet har lämnats tillen institution och andra delar till en annan institution.'5 Hjalmar Branting lämnade vissa handlingartill ARAB kort tid efter det att de hade tillkommit,eftersom han ansåg att de hade ett stort historisktvärde 16Det finns dock personarkiv som har betraktatssom sådana av arkivbildaren själv. Denne har då valtut vilka handlingar som skall ingå i arkivet och ordnatdet samma. Ett exempel är förre ärkebiskopenGunnar Hultgren, vars arkiv nu finns i landsarkiveti Uppsala.'? En arkivbildare som uppenbarligen insågarkivets betydelse för sitt eftermäle var SvenHedin. Hans arkiv ordnades noggrant av familjen. 18I många andra fall däremot har oordnade handlingarsamlats ihop efter arkivbildarens död ochsammanställts till ett bestånd av anhöriga eller avarkivarier vid en institution. I vissa fall har arkivetsammanställts i efterhand av olika delar som haröverlämnats av olika personer vid flera tillfällen. 1 9VIlka personarkiv bevarasAv naturliga skäl bevaras endast ett fåtal personershandlingar. För att ett personarkiv skall tas omhand och lämnas till en arkivinstitution krävs detju en aktiv insats. I vissa fall tar arkivbildaren själveller en anhörig initiativet, i andra fall tas detta aven arkivinstitution (eller annan kulturarvsinstitution).Detta leder till att urvalet blir slumpmässigt.En stor del av de bevarade personarkiven härrörfrån personer som varit verksamma inom politik,förvaltning, näringsliv, universitet, litteratur ochkonst samt folkrörelser. Till viss del torde dettabero på att bevarandeinstitutionerna har fokus påjust dessa områden. Detta kan också leda till att dearkiv som bevaras i första hand gäller en eller ettfåtal av arkivbildarens roller. Det är t ex tydligt attKrigsarkivet i sin insamlingsverksamhet har koncentreratsig på att ta hand om de delar av högreofficerares arkiv som berör den militära verksamheten.'0En nationell strategi för bevarande av personarkivsaknas.8ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2

Pe1'SonarkivPersonarkivens innehållInnehållet i de bevarade personarkiven beror delspå vilka handlingar arkivbildaren sparar, dels påvilka handlingar som anses intressanta när arkivetförs över till en institution. De handlingar som enperson sparar för framtida bruk är av olika karaktäroch har olika typer av värde. Det kan vara intressantatt diskutera personarkivens innehåll med utgångspunktfrån arkivbildarnas roller. Till den personligarollen hör uppväxt, utbildning och familjebildning.Bland handlingar som hör till denna roll kan nämnasbetyg och andra handlingar från skolgång samtprivat korrespondens och räkenskaper. Hit hörockså dagböcker och annat material av självbiografisktinnehåll. En annan form av handllngar somde flesta personer har i sin ägo är fotografier. Dessabehandlas inte heller alltid som en del av arkivet.Fotografier och andra bilder har en tendens att levasitt eget liv eftersom bilden ofta behandlas som ettföremåL' 'Det finns flera skäl till att det finns handlingari personarkiven som har koppling till arkivbildarnasyrkesverksamhet. För många finns det starkakopplingar mellan yrke och personliga intressen.Många ~änstemän har t ex också varit aktiva i organisationermed koppling till yrket. Många kollegerhar också varit personliga vänner, med vilkaman korresponderat privat. Detta har lett till atthandlingar med nära koppling till yrkeslivet harkommit att förvaras i vederbörandes hem och betraktatssom privata handlingar. I andra fall hardenna typ av handlingar förvarats på arbetsplatsen.Av tradition har högre stats~änstemäns arkiv oftabetraktats som ett bihang till myndighetsarkivet.De kan t ex förtecknas under huvudavdelning Öi förteckningen. Sådana bestånd kan innehållaämbetshandlingar lika väl som handlingar frånandra verksamheter. Dessa personer har ofta andrauppdrag inom den offentliga sfären. Ett flertalbestånd av detta slag förvaras som delar av departementsarkiveni RA, bl a de s k handarkiven i UD:sarkiv." Men i många andra fall har handlingar medursprung i arbetsplatsen kommit att bli en del avpersonarkivet. I Krigsarkivet förvaras officersarkivsom innehåller handlingar som uppenbarligen börbetraktas som allmänna handlingar. ' 3När det gäller rollen som förtroendeman i politiskaeller andra organisationer är gränsen mellanprivata handlingar och uppdragsgivarens mindretydlig. Politisk korrespondens är ett exempelpå handlingar som ofta har betraktats som privategendom. Några exempel är de statsministerarkivsom förvaras av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek(ARAB), och borgarrådsarkiv i Stockholmsstadsarkiv. ' 4Handlingar som anknyter till föreningsverksamhetav olika slag, liksom handlingar med anknytningtill arbetslivet, har i modern tid ofta karaktärenav kopior. Tidigare kunde det vara fråga omoriginal, vars proveniens ofta kunde vara tveksam.''Korrespondens har ibland setts som friståendefrån den övriga arkivbildningen. ' 6 De har ocksåibland i efter hand ordnats för sig, i alfabetisk ellerkronologisk ordning, rena privatbrev tillsammansmed brev med koppling till t ex yrkesverksamhet.En orsak till detta är att ett brev kan behandla fleraäinnen samtidigt. Breven har en speciell ställningockså därför att det ofta är brevskrivaren somanses viktig, inte mottagaren i vars arkiv brevetfinns. Detta har lett till att brev har tagits ut urarkiven och placerats tillsammans med brevskrivarenshandlingar. Strindbergssamlingen i Kungligabiblioteket är ett exempel. '7Den tekniska utvecklingen har på många sätt revolutioneratarkivbildningen. Detta gäller inteminst personarkivens innehåll. Redan telefonenminskade brevskrivandet på ett sådant sätt att detansågs försvåra för forskarna. ' 8 Dagens datoriseradetillvaro har inte minskat informationsmängden.Den skriftliga korrespondensen är tillbaka, nui form av e-post. Många människor publicerar ocksådagböcker på Internet. ' 9 Den digitala tekniken harockså ökat antalet bilder. Frågan om långsiktigtbevarande av digitala handlingar i personarkiv harknappast tagits upp till seriös behandling.Även om ett personarkiv har bedömts vara in-ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:29

Staffan Smedbergtressant att bevara innebär detta inte att alla handlingarskall tas om hand. Ett urval måste i mångafall göras. Tanken att bevara alla handlingar kringen viss person är knappast rimlig. Ett i Riksarkivetförvarat arkiv sägs dock vara samlat för att belysaen "vanlig" persons liv. Tanken är uppenbarligen attbevara alla handlingar.l 0Gallringsfrågan försvåras av att de handlingarsom sparats kan vara ett subjektivt urval. Ett skälkan vara att den som gör urvalet bedömer att vissahandlingar inte är intressanta att bevara. Ett annatkan naturligtvis vara att man vill dölja vissa handlingar.Men i många fall är det som bevaras ett ganskaslumpmässigt urval, dvs det som har råkat blikvar.Överförandet till en arkivinstitution kan ocksåpåverka arkivets innehåll. Om detta sker genomett aktivt insamlingsarbete kan arkivarierna få ettinflytande på vilka handlingar som skall bevaras.Detta leder rimligen till att det urval som tas omhand görs mer objektivt. Arkivarien kan då argumenteraför ett bevarande.AvslutningPersonarkiven är intressanta från teoretisk utgångspunkt,bl a därför att de i flera avseenden avvikerfrån andra arkiv. Detta gäller bl a arkivbildningen,där många bevarade personarkiv kan sägas bestå avflera delar med olika karaktär. Gränserna till andraarkiv är också oklara i många fall, liksom gränsernamot bibliotek och museer. Vi kan alltså inte utan vidaretillämpa den offentliga sektorns arkivbegrepppå personarkiven.Äldre personarkiv har använts flitigt av forskningen.Stora användare har varit forskare inompolitisk historia och litteraturvetare)' Breven haranvänts i stor utsträckning av författare till biografiskaframställningar. En modern undersökning avforskarnas användning av arkivmaterial saknas.NoterI Svensk standard SS 62 8o IO, Arkivteknik- ordlista2 Nilsson, Nils,Arkivkunskap, s. 19.3 I förslag till ny !CA-terminologi definierasarchives sålunda: The DOCUMENTS created orreceived and accumulated by a person or organizationin the course of the conduct of affairs, and preservedbecause of their continuing value.http:/ /www.narc.fi/nat/4 Nilsson, Nils,Arkivkunskap, 1973, s. r9f.5 Nilsson, Nils, Arkiv i fo'rvandling, I 983, s. 20f,40f.6 Grass, Martin, Principer för ordnande och förtecknapersonar kiv. Exemplet Hjalmar Branting.Arkiv, samhälle och forskning I 989, s. r 7ff7 Nilzen, Göran, Personarkiv -vad är det och tillvilken nytta? Liv i eftervärldens spegel, Arsbokfdr Riksarkivet och landsarkiven 2006, s. r9ff.8 Cunningham, Adrian, The archival managementof personal records in electronic form: somesuggestions, Archives and Manuscripts vol 22,no. I, s. 94ff samt McKemmish, Sue, Evidenceof me, Archives and Manuscripts vol 24 s. 28ff.I Archivaria, nr 52 finns två artiklar på sammatema: Hobbs, Catherine, The Character ofPersonal Archives: Reflections on the Value ofRecords of Individuals, och Pollard, Riva A, TheAppraisal of Personal Papers:A Critical LiteratureReview.9 "I grund och botten skapar nästan varje människaett privatarkiv .. .".Arkivkunskap, s. 19ro Allmänna arkivstadgan (r96r:59o), "Det hosmyndighet bildade beståndet av arkivhandling-I Iar .."I Nationella arkivdatabasen finns många exempelpå arkiv som har något av dessa ord i sinbenämning.r 2 Grass, Martin, a a, s. 2 2.13 Se t ex Hjorth, Börje, afForselleska släktarkivet.ASF r973, s. 65ff.14 I samlingsvolymen Egodocuments and History.Autobiographical writing in its social Context sincethe Middle Ages. Edited by Rudolf Dekker,Publicaties van de Faculteit der Historische enKunstwetenschappen Maa tschappi jgeschiedenislOARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2

PersonarkivXXXVIII, Rotterdam 2002, finns ett antal artiklarom denna typ av handlingar.I 5 Ernst Wigforss brevsamling lä~nnades till Lundsuniversitetsbibliotek. Övriga delar av arkivetlä~nnades vid ett senare tillfälle till ARAB. Karlsson,Eva, Ernst Wigforss arkiv. Arbetarhistori,_-'83/84. s.64. Ett annat exempel är Sven Hedin,som själv lä~nnade vissa handlingar till Krigsarkivet,under det att huvudparten av arkivettestamenterades till Vetenskapsakadrnien (numeradeponerat i RA). Holm, Nils, Sven Hedinsarkiv,ASF I6, s. I5ff.I6 Grass, Martin Hjalmar Erantings arkiv. Arbetarhistoria39/40, I986, s 67-74I7 Ryman, Björn, Två ärkebiskopars arkiv. l: Livi eftervärldens spegel, Årsbok fo'r Riksarkivet ochLandsarkiven 2006, s.I52ff.I8 Holm, Nils F, Sven Hedins arkiv, Arkiv, samhälleoch forskning I 6 (I 97 4), S. I 5ff.I9 Ett exempel är Hjalmar Erantings arkiv, senedan.20 Wallberg, Eva-Britta, Krigsarkivets enskildaarkiv. Arkiv, samhälle och forskning I 992:2, s. 7f.2 I Smed berg, Staffan, Bilden som arkivhandling.ASF20o5:22 2 Riksarkivets beståndsiiversikt, Del 1: I-2, pas sim.2 3 Wallberg, Eva-Britta, Rikets säkerhet. Försvarssekretesseni ett historiskt perspektiv. Meddelandenfrån Krigsarkivet XXI, passim.24 Se t ex Grass, Martin Hjalmar Erantings arkiv.Arbetarhistoria 39/40, I986, s 67-74. Törnell,Birgitta, Per Albin Hanssons arkiv. Arbetarhistoria39/40, I986, s.6Iff. samt förteckningar överYngve Larssons och Helge Berglunds arkiv.http://www.nad.ra.se/search_arch.aspx2 5 Exempel är Per-Albin Hanssons arkiv (ARAB)och högre officerares arkiv i KrA.26 Nilsson, Nils, Arkiv i fo'rvandling, I983, s 20f,40 f.2 7 http:/ /www.kb.se/samlingarna!handskrifter/personarkiv/strindbergsrummetl28 Bohlin, Sture, Samtidshistoriens fiender. 1: FrånTacitus till Tage Erlander, I963, s. 204ff.29 Schulte Nordholt, Gerhard, Online Diaries andWebsites on Egodocuments. 1: Egodocuments and History,se not I4 ovan.30 Nilzen, Göran, a a, s.2 I3 I Smed berg, Staffan, Den akademiska forskningensefterfrågan på arkivaliskt källmaterial. ASF22 (I98o), s. 79ff.ARKIV, SAMHÄLL'E OCH FORSKNING 2009:2I I

MIKAEL KORHONENArkiv, minne och glömska -Analys av Svenska litteratursällskapets i Finlandarkivverksamhet och samlingarMikael Korhonen berättar om ett forskningsprojektsom bedrivs av Svenska litteratursällskapeti Finland for att bland annat problematiseraarkivinstitutionernas uppkomst och roll.Ordet arkiv har som känt många betydelserberoende på i vilket sammanhang det används.Det är inte ett entydigt ord, utan det kan tolkaspå många olika sätt och dess betydelse kan växlafrån land till land.' Det finns också många elementi definitionen av arkiv, men enligt den allmäntaccepterade beskrivningen kan det vara fråga omen lokal för förvaring av handlingar, en myndigheteller en institution som förvarar och vårdar handlingareller också ett bestånd av handlingar. 2Dethär är det vanligaste arkivterminologiska sättet attförklara ordet arkiv. Men arkivbegreppet kan ocksåbetraktas ur ett historiskt perspektiv och definierasutgående från varför arkiv grundas, hur det harvuxit fram och utvecklats. En sådan betraktelse gerintressanta arkivteoretiska ramar för forskning ioch analys av hur ett arkiv uppstår och vilka samlingarsom prioriterats och bevarats under olikatider. Arkivet placeras in i en historisk kontext somförklarar dagens verksamhet, syfte och fokuseringpå olika samhällsområden och befolkningsgrupper.Hur ett arkiv kommer till och utvecklas är intefristående från omvärldens värderingar, såväl politiskasom ideologiska. Tvärtom, alla arkivinstitutionerfyller någon mission eller uppgift för vilkade är grundade. Redan under antiken hade arkivenklart definierade roller och uppgifter i samhället,bl. a. genom att ta tillvara och bevara dokument somgaranterade juridiska och ekonomiska förpliktelser.De gamla arkiven uppvisar i detta avseende storalikheter med moderna arkiv.3 Franska revolutionenlade grunden till uppkomsten av de nationellaarkiven och demokratiseringen av arkivbegreppet.Arkiven skulle vara till för medborgarna ochhandlingarna skulle vara offentliga. Det var allas!2ARKIV; SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2

Arkiv, minne och glömskarätt att få ta del av nationens förflutna. Arkivenvar nationalegendom till skillnad från de tidigarefurstarnas, kungarnas och regenternas arkiv. De varförbehållna endast en liten samhällselit.4Men det fanns också en annan sida. Det nygrundadefranska nationalarkivet var bevarare av nationensminne och historia. Därmed utövade det samtidigtmakt över samlingama och styrde vad somskulle förvaras och vad som skulle göras tillgängligtför medborgare och vad som tilläts för forskning.J ennifer S. Milligan påpekar i sin artikel "What isan Archive?" in the History of Modern France att dethandlar om kontroll över minnet och statens maktatt mobilisera eller gripa in i hur minnet används,hur nationens historia skrivs. Istället för att accepteraatt nationens arkiv i första hand och framför alltoch enbart består av samlingar av historiska dokumentså skall forskningen söka svar på frågan huroch varför arkivet har uppstått och hur det används,i komplexiteten av ideer och makt som möjliggöranvändning av samlingama för olika forskargrupper.Det intressanta är relationen mellanarkivens historia, historieforskamas krav på arkivmaterialoch statens historia i arkivet.sAtt manifestera det förflutna i dokument ocharkiv eller att institutionalisera historien, nationensgemensamma minne, såsom ovan, är en orsak tillatt grunda arkiv. Det gäller alla arkivinstitutionervilka vill "äga och förvara" det förflutna. Denna rolldelar arkiven med andra kultur- och minnesorganisationersåsom museer. Men det finns också andraorsaker. Den juridiska grunden att försvara sinarättigheter och existens i handlingar är en sådan.Sedan kan det vara fråga om att informera och upplysa"på rätt sätt" om den bakomliggande organisationensverksamhet som upprätthåller arkivet.Det symboliska värdet av att driva ett arkiv, samlain och förvara handlingar av central betydelse förnationens eller en organisations historia är ettmycket starkt motiv till att grunda ett arkiv. Mendet är inte enbart det symboliska i sig som kan varaavgörande, utan makthavarna vill ofta legalisera,stärka och t.o.m. föreviga sin makt. I försöken attkontrollera det förgångna kan makthavarna beslutaom vad som skall glömmas och vad som skall kommasihåg. 6 Det är en evig kamp och symbios mellanmakt och minne, som har sin aktualitet genomtiderna, även idag. Arkiven står här i centrum.Det finns således många orsaker till att arkiv grundasoch upprätthålls. Ofta är det en kombination avdessa. Detta gäller också Svenska litteratursällskapetsi Finland arkiv, som denna artikel handlar om.Det är inom denna arkivteoriska ram som forskningsprojektetArkiv, minne och glömska. En analysav Svenska litteratursällskapets arkivverksamhet ochsamlingar opererar. Projektet finansieras av sällskapetoch dess syfte är att beskriva varför sällskapetsarkiv grundades och hur arkivsamlingarna haruppstått samt analysera de värderingar och övervägandensom styrt verksamheten. Vilka handlingarhar man ansett tillräckligt värdefulla att ta tillvaraoch av vilken orsak? Insamlingsverksamheten ochinsamlingspolicyn - medveten eller omedveten -återspeglar sällskapets egen kultursyn och självbildav vad som vid olika tider har prioriterats och uppfattatssom centralt och viktigt ur sällskapets ideologiskamanifestation om den svenska kulturen ochbefolkningen i Finland.7Forskningsprojektet tar också upp frågan omhur insamlingen och arkivsamlingarna återspeglarden bild av "folket" eller "den svenska befolkningenoch kulturen" i Finland som sällskapets tidigastyrelse hade. 8 På samma sätt kan man fråga sig hurSvenska litteratursällskapets syften påverkar dagensarkivverksamhet. Hur styrs sällskapets ideologiskautgångspunkter arkivets uppgift att bevara ochtillhandahålla det svenska kulturarvet även på detnationella planet? Arkivet arbetar med en dubbelprocess, dels att skapa eget traditionsmaterial genomaktiv insamling och intervjuer och dels att taemot arkivalier. Med en genomtänkt och noggrantformulerad och definierad insamlingspolicy styrsinsamlingen till relevanta intresseområden för sällskapet.Hur har man lyckats med detta och på vilketsätt? Det här är en övergripande frågeställningenför forskningsprojektet.ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:213

Mikael KorhanenSvenska litteratursällskapets arkivSvenska litteratursällskapet i Finland grundades1885 till minnet av nationalskalden Johan LudvigRuneberg. Sällskapets uppgift är "att samla, bearbetaoch offentliggåra vittnesbå"rden om den svenskakulturens uppkomst och utveckling i Finland, att främjainhemsk forskning rå·rande svenska språket och litteraturensamt att främja inhemsk litterär verksamhetpå svenska medelst pris och stipendier" (ur sällskapetsstadgar, § 1). Denna s.k. syftesparagraf har ocksågenom tiderna varit vägledande för sällskapet ochdess verksamhet, idag dock mera mångskiftat änvid starten. Bevis för den svenska bildningen ochspråket i Finland och i sista hand för att berättigaden svenskspråkiga befolkningens existens i ett alltmer kärvare språkpolitiskt klimat under slutet av18oo-talet ansågs finnas i historiska handlingar,uppteckningar om folksång och saga, biografiskaunderrättelser, litterära alster, brev m.m. Materialetskulle samlas in, bearbetas och offentliggöras, d.v.s.publiceras och spridas. För att förverkliga detta målgrundades arkiv.Insamlingen av handlingar och historiska dokumentkom också snabbt igång och resulterade redanunder de första åren i ett stort antal samlingar somarkiverades och vårdades. I enlighet med folkloristikens,i språkforskningens och hembygdsforskningensintressen sände sällskapet ut fältstipendiater föratt ta tillvara folktraditioner och folkmål bland allmogebefolkningeni de svenska bygderna. F olkkultursarkivet(inrättades 1937) arbetade systematisktmed att samla in och undersöka den s.k. "äkta ochursprungliga allmogekulturen", som man uppfattadeatt höll på att försvinna. Kompletteringen avdet äldre traditionsmaterialet fortsatte ännu in på1960-talet och var inriktad på att dokumentera t.ex.den gamla vistraditionens och folktrons överlevnad.Senare har den moderna insamlingen tagitformen av lokalstudier, stadsundersökningar ochgranskningar av olika subkulturers såsom barns,ungdomars och skolors traditionsvärldar bara föratt nämna några specialområden.Den dialektologiska verksamheten och insamlingenav ortnamn räknar sina traditioner likasåfrån slutet av 18oo-talet. Insamlingen av språkligtmaterial hade också samma ursprungliga mål attdokumentera bondekulturen. Under senare tiderhar nya insamlingsprojekt kompletterat de äldresamlingarna, bl.a. under 198o-talet genomfördesprojektet Finlands svenska ortnamn, vars syfte varatt dels samla in nytt namnmaterial, dels publiceradet Finlandssvenska namnförrådet. I börjanav 2000-talet satsade Språkarkivet på det taladespråket. Projektet Spara det finlandssvenska talet gavöver tusen timmar nytt inspelat talspråk från heladet svenska Finland.Brevsamlingar, handskrifter och historiska handlingaromhändertogs av handskriftsarkivet, senareHistoriska och litteraturhistoriska arkivet kallat.Det förvarar material främst från 18oo-talet tillnutid och innehåller såväl person- och släktarkivsom gårdsarkiv och olika typer av samfundsarkiv.Det personrelaterade materialet omfattar brev,manuskript och anteckningar av olika slag, dagböcker,personliga dokument, fotografier, ljudbandm.m. I föreningars och gårdsarkiv finns vanligtvisprotokoll, verksamhetsberättelser, ekonomiska ochjuridiska handlingar samt annat material som anknytertill verksamheten eller gårdshushållningen.Förutom de ovan nämnda arkiven upprätthållerSvenska litteratursällskapet Österbottens traditionsarkivoch Finlands svenska folkmusikarkivi Vasa, Österbotten. De koncentrerar sig dels påfolkliga traditioner och insamling av regionallokaltarkivmaterial i Österbotten, dels på folkmusik,forskning, publicering och arkivering avfolkmusikmaterial samt aktiv insamlings- och informationsverksamhetinom sina egna specialområden,som för institutet omfattar hela Svenskfinland.Svenska litteratursällskapets arkivfunktion beståridag alltså av Folkkultursarkivet, Språkarkivet,Historiska och litteraturhistoriska arkivet, Österbottenstraditionsarkiv och Finlands svenska folkmusikinstitut.Arkivmaterialet består av allt frånARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2

Arkiv, minne och glömskatraditions- och språkmaterial till handskrifter ochfolkmusik: I 200 hyllmeter handskrifter, 460 ooofotografier, I ooo ritningar, 8 soo inspelningar och6oo smalfilmer och videoband. Till samlingarnahör också kartor och en del annat material. Detär ett mycket mångsidigt material som omfattaralla samhällsklasser och beskriver såväl bonde-,arbetar- som industrisamhällen, bruksorter, stadsochherrgårdsliv samt författarskap, vetenskap ochkonstnärsliv under mer än ett drygt sekel. Det ären viktig del av det svenska kulturarvet i Finland.TraditionsinsamlingenForskningsprojektetArkiv, minne och glömska bestårav tre delundersökningar.9 Förste arkivarie CarolaEkrem fokuserar i sin undersökning, "B elysandet avvår svenska allmoges andliga lif". Ideologiska utgångspunkteroch metodologiska strategier i traditionsinsamlingen, på hur insamlingen av traditionsmaterialstyrdes av ideologiska värderingar om de finlandssvenskafolktraditionerna. Denna sektor fick genastfrån början en central plats i sällskapets arbetsprogram.En nationell finlandssvensk väckelse underslutet av I8oo- och början av I9oo-talet samt argumentenom hotande modernitet kontrasteradmot en uppvärderad försvinnande bondekultur lågbakom insamlingsverksamheten. Tillvaratagandetav de försvinnande frukterna av "den svenska allmogensandliga lif'' uppfattades som en brådskanderäddningsaktion.Styresmännen för den äldre insamlingen manifesteradesin uppfattning om vilken kulturbild manville bevara genom en sträng granskningsprocedurav inkommet fältmateriaL Utgivandet av monumentalverketFinlands svenska folkdiktning medavsikten att göra de insamlade "skatterna" tillgängligaför en bred allmänhet reglerade också synen påvad som skulle konserveras som äkta finlandssvensktradition. Finlands svenska folkdiktning baserarsig på det traditionsmaterial som samlades in ochbestår av 2 I band. Den första volymen utkom I 9 I 7och den sista I98o. IoEtt bra exempel på den självstyrda insamlingen ärjust den tidiga och ända in på I96o-talet fortgåendedokumentationen av allmogekulturen, en kultursom de facto aldrig existerat, utan skapades genomaktiv styrning av vad man uppfattade som någotgenuint och oersättligt och som man befarade attskulle gå förlorad om man inte i tid dokumenteradeden. En jämförelse kan göras med Sverige därAgneta Lilja i en avhandling har granskat traditionsinsamlingenvid Dialekt- och folkminnesarkivet iUppsala. Hon menar att det material som underarkivets första årtionden samlades, bearbetades ochutgavs knappast avspeglar någon levd verklighetutan att materialet istället blev ett monument överett samhälle som aldrig funnits, ett idealt tillstånd. I IHur ligger det till med materialet i Folkkultursarkiv?Ekrem har genom en kritisk närläsning avdokumenten kring den äldre traditionsinsamlingenoch utgivningen vid sällskapet kommit de ideologiskautgångspunkterna och metodologiska insamlingsstrategiernapå spåren. Protokoll och korrespondensmed anknytning till de organ och personersom ledde verksamheten, fältdagböcker ochandra handlingar med anknytning till arkivsamlingarnastillkomst är endast delvis utnyttjad källa fördetta studium. Hennes undersökning visar ocksåhur insamlingsarbetet till slutet av I9oo-talet utformadesig under inflytande av växlande traditionsvetenskapligatrender och hur det insamladematerialet är ett bevis för detta.Ekrem har också ingående analyserat själva traditionssamlingarna,för texterna i arkivet är inte dödavittnesbörd om en förfluten tids vetenskapligaställningstaganden och vägval. I uppteckningarnaär trots allt alltid sagesmännen närvarande ochhär avspeglas hur berättarna såg på det förflutna- i ljuset av den samtid då materialet produceradesunder ledning av, men också i samarbete med enfåltinsamlare.Vad handskrifterna avslöjarFörste arkivarie Petra Hakala har i sin undersökningArkivsamlingarna i SLS - en spegling avkultursyn och självbild behandlat vilka arkivsamling-ARKiv, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2

Mikael Korhonenar närmast av historisk, litterär och kulturhistoriskart, sällskapet allt sedan starten I 88 5 tagit emot ochvilka värderingar som styrt valet av arkivmaterial:vad som har tagits emot, vad har avböjts och påvilka grunder. Uppgiften att samla vittnesbördenom den svenska kulturens uppkomst och utvecklingi Finland formulerade också ganska långt synenpå vilka slag av dokument och handlingar somintresserade sällskapet i begynnelseskedet. Detfanns likaså stort intresse att enligt stadgarnas formulering"bearbeta och offentliggöra" intressantadokument och manuskript som inkommit och på såvis göra dem tillgängliga för forskningen och denintresserade allmänheten. Materialet publiceradesoch presenterades i sällskapets skriftserie.Under de första årtiondena mottogs till arkivetbrevsamlingar, dagböcker samt historiska dokumentvilka räknades upp vid styrelsemöten, däräven intressanta inkomna aktstycken presenterades.I årsberättelser framgår hur samlingarna växte, dethistoriska och litterära materialet främst genompassiv insamling. Kring sekelskiftet I 900 bedrevsdock även aktiv insamling med hjälp av kampanjeroch upprop, t.ex. gällande I8o8-I8o9 års krig ochkulturhistoriskt betydelsefulla personer.Vilka insamlingsstrategiska synvinklar kan anläggaspå det insamlade materialet? Har det underårens lopp funnits handlingar som avvisats eller harallting tagits emot utan urskillning? Hakala harföljt upp arkivsamlingarnas tillkomst och utvecklingvid Historiska och litteraturhistoriska arkivetoch jämfört dem med de ideologiska utgångspunkteroch värderingar som styrt mottagandet av handlingaroch dokument över hundra år av sällskapetstillvaro. Hon har också jämfört insamlingen motvetenskapliga trender inom närstående discipliner,t.ex. mikrohistoria och vardagslivets historia, ochhur det eventuellt kan ha påverkat insamling avmaterial och prioriteringar av vad som tagits emot.En annan intressant fråga är i hur hög grad arkivariernasoch arkivtjänstemännens egna intresseområden,preferenser och kontaktnät har påverkatinsamlingen.Hakala har använt sig av ett mycket digert källmaterial,bl.a. styrelse- och funktionärsmötesprotokoll,arkivariens berättelser och korrespondens,donationsurkunder, verksamhetsplaner, korrespondensoch accessionskataloger. Därtill har degamla arkivariernas brevsamlingar och privatarkivgenomgåtts i mån av möjlighet.Arkivet och omvärldenArkivchef Mikael Korhon en behandlar i SLS arkivoch omvärlden dels arkivets historia, verksamhet underde senaste tre årtiondena och hur ett moderntarkiv växer fram, dels hur olika syner på arkivetsroll och uppgifter i relation till omvärlden, tillandra arkivinstitutioner, forskningen och till samhälleti övrigt påverkat arkivets utveckling ochdess verksamhet. Undersökningen baserar sig påen helhetsanalys av sällskapets samtliga arkivenheter."Dagens arkivverksamhet går tillbaka på enlång historisk tradition att ta tillvara handlingar.Den bygger på en etablerad verksamhet och ettbrett kontaktnät både till den akademiska världen,forskare, traditions- och hembygdsforskare ochtill flera andra grupper som är intresserade av densvenska befolkningens historia och kultur i Finland.Arkivmaterialet belyser på ett mångsidigt och fascineradesätt kulturella, historiska och språkligaförändringar och livsformer bland finlandssvenskarnai olika sociala befolkningsgrupper ochgeografiska miljöer från mitten av I8oo-talet tillmodern tid. Arkivsamlingarna är betydande ochkompletterar på ett värdefullt sätt det skriftligadokumentära nationella kulturarvet med det svenska.Idag ser man det som viktigt att bygga vidare pågamla insamlingstraditioner och därmed säkerställakontinuiteten i samlingarna. Men samtidigtskall insamlingen ske inom sådana samhällsområdenoch nutidsfenomen som är centrala för sällskapetoch med tanke på den framtida forskningen.De prioriteringar som görs inom insamlingen idagär, såsom tidigare, beroende av nutidens värderingaroch synsätt på vad som är "historiskt viktigt"I6ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2

Arkiv, minne och glö'l11skaoch som forskningsmässigt anses betydelsefulltframöver. De till sällskapet närstående humanioravetenskapsdisciplinerna och deras forskningsfält,framför allt historia, litteratur-, språk-, traditionsochsamhällsvetenskaperna, spelar naturligtvis enbetydande roll i vilken riktning insamlingen skallstyras.Korhanen placerar in sällskapets arkiv i ett störrenätverk av s.k. kulturarvs- eller minnesorganisationer(arkiv, museer och bibliotek) och ser på vilkauppgifter och vilken roll arkivet har idag i enlighetmed sällskapets syften att dokumentera det svenskai Finland. Arkivet verkar inte i ett vakuum och styrsinte enbart av egna intressen, utan man måste ocksåta i beaktande övriga aktörer inom kulturarvsområdet.Arkivet placeras in i ett större sammanhangmed andra arkiv- och universitetsinstitutioner,vilka för forskning och andra ändamål tar tillvaradet svenska i Finland och vilka därmed är centralasamarbetspartner för sällskapets arkiv. '3 Men ramenför arkivets intressesfär måste också utsträckas tillatt omfatta hela arkivfältet i Finland och se vilkenroll arkivet spelar i relation till den finskspråkigasidan, arkivverket, de privata centralarkiven, hembygds-och lokalhistoriska arkiven. Förhållandettill Finska litteratursällskapet (Suomalaisen KirjallisuudenSeura) är viktigt. Arkivsamlingarna vidde finska och svenska sällskapen har kommit tillmed liknande ideologiska och kulturella utgångspunkter.En jämförelse mellan dessa arkiv gervärdefull kunskap om likheter och olikheter i insamlingsstrategier.Korhanen försöker visa hur omvärlden och relationernatill andra kulturarvsinstitutioner påverkatarkivets utveckling och verksamhet samt valav insamlingsstrategi. Vilka insamlingsområdenär viktiga idag dels för att trygga kontinuiteten iarkivbestånd et, dels för att säkerställa relevanta källorför forskning och andra ändamål i framtiden?Vilka strategiska avgörande bör göras för att säkerställaatt ett tillräckligt brett och jämlikt utbud avarkivmaterial från olika svenska befolknings- ochintressegrupper och organisationer i samhället frånolika tidsperioder tas tillvara?'4Till omvärldsrelationerna hör den utåtriktadeverksamheten. Informationssökningen i arkivenöverflyttas idag i allt högre grad till det öppna nätverketoch ett centralt villkor för synlighet är digitaliseringav arkivmaterial. Vilken roll spelar dennya datatekniken och digitaliseringen för arkivetatt nå ut till en större allmänhet, till nya användargrupper,inte enbart inom utan även utanför landetsgränser (t. ex. Europeana'5)? Hur påverkar den nyatekniken arkivets verksamhet på sikt och vilka möjligheterger den att bättre betjäna forskare och andraanvändare? Det här är ett framtidsperspektivsom berör alla kulturarvs- och minnesorganisationeroch följaktligen även Svenska litteratursällskapetsarkivs strategiska val för den kommandeverksamheten.' 6Arkivprojektets resultatForskningsprojektet Arkiv, minne och glömskastartade 2007 och avslutas hösten 2010 då en rapportom resultaten publiceras. I den knyts sammande frågor som väckts i de tre delundersökningarnaoch en gemensam syntes presenteras. Några slutligaresultat kan här ännu inte presenteras men endel saker kan lyftas fram från de pågående undersökningarna.Projektet har en ide- och kulturhistoriskoch arkivvetenskaplig infallsvinkel. Arkivvetenskapär ett relativt nytt begrepp, men allmäntär dess uppgift att producera kunskap som byggerpå forskning och som i sin tur stöder det praktiskaarkivarbetet. ' 7 För Svenska litteratursällskapetbetyder det att forskningsuppgiften ligger på sådanaområden som är centrala för arkivet och som·därmed förstärker och förbättrar förutsättningarnaför arkivpersonalen att sköta sina uppgifter.En av arkivens centrala uppgifter är att ta tillvaramaterial för den kommande forskningen. Det härär den svåraste biten: vad behöver forskningen iframtiden? Det finns som känt inte något slutgiltigteller uttömmande svar på denna fråga, men projektetger fördjupad kännedom om samlingarna vilketi sin tur bidrar till att öka arkivpersonalens kom-ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2

Mikael Korhonenpetens och kunnande att betjäna forskningen bådeinom och utanför sällskapet. Analysen av samlingarnager värdefull information om de insamlingsområdensom idag och för framtiden är aktuellaoch centrala. Det här har särskild betydelse för denkontinuerliga uppföljningen och uppdateringen avarkivets insamlingspolicy.Den arkivteoretiska referensram som i inledningenpresenterades kan väl appliceras på Svenskalitteratursällskapets arkiv, alltså det fanns bådeideologiska, symboliska, juridiska och legaliseradeorsaker till att grunda arkiv. Sällskapets syfte varfrån början att ta tillvara och förvara handlingar omden svenska kulturen i Finland. Det här inskrevs isällskapets syftesparagraf, sällskapets mission ellerideologiska manifestation om man så vill, och somhar stått oförändrad i I 2 5 år. Utgångspunktengrundade sig på ideologiska ställningstaganden;sällskapet skulle garantera en rättfärdig existensför den svenska befolkningen i Finland i en givenpolitisk situation under slutet av I 8oo-talet genomatt förvalta centrala dokument till dess historia.Sällskapet kan sägas ha "ägt det svenska förflutna"genom sina dokument. Det symboliska värdet fördet svenska i Finland återspeglas i de arkivsamlingarsom förvaras i arkivet, som främsta exempel nationalskaldenJohanLudvig Runebergs arkiv.Arkivets status som förvaltare av det svenska kulturarvethöjs ytterligare av andra centrala finlandssvenskaarkivbildares arkiv såsom betydande författares,konstnärers och forskares skriftliga kvarlåtenskapersamt de breda svenska folklagren genom detinsamlade traditions- och språkliga materialet. Dethär var i början ett starkt motiv till att grunda ochatt upprätthålla arkiv. Upplysning och informationom den svenska kulturen var och är fortsättningsvisen central del av sällskapets verksamhet, d.v.s. att"offentliggöra vittnesbörd" om det svenska med attsamla in historiska dokument och att analysera ochsammanställa material och publicera det i sällskapetsskriftserie. Det här gäller särskilt traditionsmaterialmen även handskrift- och språkmaterialpubliceras för vetenskapliga och andra ändamål.Sällskapet "legaliserar" därmed sin ställning medett arkiv som inte enbart förvarar utan även för utmaterial om det svenska i Finland.Arkivet uppvisar två trender i insamlingen. Denena vänder sig mot "folket" och bondekulturen.Traditionsinsamlingens uppgift var särskilt i början,som tidigare har konstaterats, att ta tillvara ochrädda de sista resterna av en genuin och tynandeallmogekultur. Senare tiders insamling har rört siginom mera specifika lokala studier på landsbygden,urbana miljöer och olika samhälleliga fenomenbland olika sociala befolkningsgrupper. Den andratrenden var att till först samla in central dokumentom den svenskspråkiga befolkningens historia.Denna del av verksamheten vände sig mot den hildadeallmänheten, eliten och först mycket senare,från I970-talet mot bredare befolkningsgrupperinom olika sociala och ekonomiska skikt. Det här isin tur återspeglar nya vetenskapliga trender inomt. ex. historieforskning, som riktades mot mikrohistoria,lokalhistoria och den s.k. vanliga människanshistoria.Forskningsprojektet Arkiv, minne och glömska ärett pionjärprojekt, för det finns inte från tidigare,åtminstone inte i Finland, någon egentlig forskningi eller genomförd helhetsanalys av varför arkivgrundas, hur det utvecklas och vad det består avmed utgångspunkt i en sådan arkivteoretiskt formuleradfrågeställning som här tillämpas. Utgångspunktenär inte så mycket i att beskriva arkivetshistoria, fast det är viktigt, utan meningen är att fåsvar på frågor om hurudana bakomliggande värderingaroch ställningstaganden, ideologier som styren arkivinstitutions, en organisations verksamhet.Analysen av arkivsamlingarna och insamlingsstrategiskaval vid olika tider skall ge svar på arkivetsinnersta väsen. Arkivet skall också placeras in i ettstörre sammanhang och studeras mot bakgrundenav motsvarande andra arkivinstitutioners syften,uppgifter och strategier. Omvärldsanalysen är nödvändigför att få en så bred helhetsbild som möjligtav arkivet och dess uppgifter i egenskap av en kulturarvs-eller minnesorganisation på nationell nivå.I8ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2

Arkiv, minne och gliimskaNoter1 Nils Nilsson, "Det svåra ordet arkiv" i Nordiskearkivstudier tileg;nat Iandsarkivar dr phil. HaraldJorgensen den 3.januar 1977. K0penhavn 1977, s.53- s8.2 Nils Nilsson, Arkivkunskap. Malmö 1973, s. 19;T.R. Schellenberg, ModernArchives: Principals &Techiques. 1956, s 11 - r6; Jari Lybeck et al, Arkistotyhteiskunnan toimiva muisti, s. 228. http://www.narc.fi/ Arkistolai to s/ oppikirjal asiakirjahallinnon_oppikirja.pdf.3 Maria Brosius, "AncientArchives and ConceptsofRecord-Keeping in the Ancient World".AncientArchives andArchival Traditions. 2003,s. 15.4 schellenberg 1956, s. I- lOj Adrian Cunningham,"Archival institutions".Archives: Recordkepingin Society. Sue McKemmish etc. (pub.).zoos, s.28- 30; Judith M. Panitch, "Liberty,Equality, Posterity?: Some Archival Lessonsfrom the Case of the French Revolution".American Arehivat Studies: Readings in Theory andPractice av Randall C.Jimerson (ed.). zooo,s. 101- 122.5 Jennifer S. Milligan, "What is an Archive? In theHistory of Modern .Francs". Archive Stories: Facts,Fictions, and the writing of History av AntoinetteBurton (ed.). zoos, s. 159- 178 (se särskilts. r6o- 161).6 Cunningham zoos, s. 22-24.7 Finlandssvenskar är finländare med svenskasom modersmål, 5 - 6 procent av Finlandsbefolkning. De är en nationell minoritet och ärföreträdesvis bosatta l~gs kusten i Österbotten,längs Finlands södra kust samt i så kalladespråköar i vissa finskspråkiga städer. År 2oo6fanns det ungefär 2 90 ooo personer i Finlandsom talar svenska som modersmål. Andelenfinländare som talar eller förstår svenska är dockbetydligt större, eftersom båda språken är officiellaspråk. Likaså förstår de flesta finlandssvenskarfinska, och många finländare är funktionellthelt tvåspråkiga.8 Det mångtydiga begreppet "folket" eller "densvenska befolkningen i Finland", som underolika tider och i olika sammanhang uppfattats påolika sätt, problematiseras dock intenärmare, förutom att arkivmaterialet sätts ini sin rätta kontext och att den från tidigarebreda forskningen kring ämnet fungerar somen viktig referensram för projektet. I Svenskalitteratursällskapets skriftserie har utkommitav Derek Fewster (red.) Folket. Studier i olikavetenskapers syn på begreppet folk. (Skrifter utgivnaav Svenska litteratursällskapet i Finland 626.Helsingfors zooo) som ger en bra översikt avolika vetenskapers syner på folkbegreppet ochbidrar med infallsvinklar på insamlingsverksamheten.I boken Gränsfolkets barn. Finlandssvenskmarginalitet och självhädelse i kulturanalytisktperspektiv av Ann-Maria Åström, Bo Lönnqvistoch Yrsa Lindqvist (Helsingfors 2001) diskuterasbl. a. hur begreppet finlands-svenskhet skapasoch upprätthålls vilket även har relevans förprojektet. Vrigen till arkivet av Ulrika Wolf-Knuts(red., Åbo 1999) breddar problematiken ytterligarefrån uppteckning i etnologi, dokumentationoch forskning, utopi och realitet i fältarbetet tilldet digitala arkivet.9 Carola Ekrem, "B elysandet av vår allmoges /if".Ideologiska utgångspunkter och metodologiska strategieri traditionsinsamlingen inom Svenskalitteratursällskapet (manuskript 2009); PetraHakala, Arkivsamlingarna i SLS - en spegling avkultursyn och självbild (manuskript 2009); MikaelKorhonen, SLS arkiv och omvärlden (manuskript2009).10 Finlands svenska folkdiktning I-XXI. Skrifterutgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland.Verket är föremål för en digitalisering och under2010 ges de två första volymerna om folkmusikut i digital format på sällskapets hemsida.1 1 Agneta Lilja, Fdreställningen om den ideala uppteckningen.En studie av idi och praktik vid traditionsinsamlandearkiv - ett exempel från Uppsala1914- 1945· Skrifter utgivna av Dialekt ochfolkminnesarkivet i Uppsala. Ser.B.22. Uppsala1996.12 Se Svenska litteratursällskapets hemsida www.sls.fi.13 Nära samarbetspartner är bl. a. Helsingforsuniversitets och Åbo Akademis handskriftsavdelningar,Svenska centralarkivet, Riddarhuset,ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2

Mikael KorhanenRiksarkivet, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura(Finska litteratursällskapet), Näringslivets arkiv iS:t Michel och de lokalhistoriska arkiven. Vid despråkvetenskapliga, folkloristiska och etnologiskainstitutionerna i Helsingfors och Åbo finnssamlingar av språk- och traditionsmaterial somhar relevans för sällskapets arkiv.I4 I de nordiska länderna, såsom också i Finland,har man diskuterat skapandet av en nationellinsamlingspolicy för de privata arkiven. Diskussionenhar bl.a. tagit fart av motsvarandeorganisering av de privata arkiven i Norge, dens.k. "norska modellen". Vilhelm Lange m.fl.,Privatarkiver. Bevaring og tilgjengeliggnring. Oslo2ooi; Matti Lakio, "Yksityisarkistojen hankintapolitiikka",s. I7- 21.Arkistoviesti 4/zoo3;Mikael Korhonen, "Yksityisen kulttuuriperinnöntalteenottaminen", s. I7- 2o.Arkistoviesti3/zoos.I 5 Svenska litteratursällskapets arkiv har digitaliseratoch överfört till den europeiska portalenEuropean bl.a. äldre kartor, finlandssvenska ljudprovpå dialekter och över tusen digitaliseradebrev av den internationellt kända konstnärenAlbert Edelfelt. Se www.europeana.eu.I6 Mikael Korhonen, "Arkiv och bibliotek i endigital tid". Källan rlzoo6, s. 35-40.I7 En allmänt accepterad definition är att arkivvetenskap"innefattar det vetenskapliga studietav arkivens natur, betydelse och utveckling ochav de metoder, som krävs för att vidmakthållaarkiven, gallra dem och göra dem funktionsdugliga.Kärnan i denna vetenskap är teoribildningenom arkivens natur om systematiseringen ochordningsprinciperna". Anna Christina Ulfsparre(red.), Arkivvetemkap, s. I, 2 74-2 77· I995i JariLybeck 2006, s. 2I7- 2I9. 2oo6. Pekka Renttonen,"Teorian, tutkimuksen ja käytännönsuhde". Alustus Suomen 7· arkistopäivillä Helsingissä24·5.2006.20ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2

LARS LUNDQVISTNäringslivsarkiv i SverigeInledningFöljande översikt är tänkt att ge en bild av hurnäringsarkiv handhas och förvaras i Sverige och ären artikelversion av en rapport för NAF- Näringslivsarkivensförening. Tyvärr har det hitintillssaknats en modern inventering av näringslivsarkivför Sveriges del. Riksarkivet håller dock just på medett projekt som - på ett övergripande plan ger svarpå vissa av dessa frågeställningar. 1Denna översikt får alltså delvis sägas kompletteraoch överlappa de insatser som görs från Riksarkivetssida. Efter att vissa avgränsningar för artikelnoch vissa definitioner klarlagts, behandlas i följd:lagstiftningen, organisatorisk uppbyggnad ochnäringslivsarkivsinstitutionernas verksamhet. Avslutningsviskommer också en komparativ ansats .att göras, främst gentemot de nordiska länderna.DefinitionerArkiv har flera olika betydelser och skapar lätt problemi en text som både har som uppgift att beskrivaarkiv i bemärkelsen arkivbildare- d.v.s. "Bestånd avhandlingar som har uppkommit hos en arkivbildaretill följd av dennes verksamhet" 2 och i bemärkelsenarkivinstitution. Någon enhetlig definition saknasav vad en arkivinstitution är. Nils Nilsson definierartermen arkivdepå som en institution "eller uppsamlingsplatsför ett flertal särskilda arkiv, vilkaförvaras utan inbördes sammanblandning, ordnandeoch förtecknade vart och ett för sig."3 Dennadefinition innehåller dock flera gränsdragningsproblemoch är därför inte tillräcklig. Det finnsdock en fördel med att tala om både arkivdepåoch arkivinstitution. Den senare behöver intesjälv i faktiskt mening ha en arkivdepå kopplad tillorganisationen. Däremot kan det finnas arkivdepåersom i egentlig mening inte är att betrakta somarkivinstitutioner. En arkivinstitution skulle därförkunna definieras som en juridiskt självständig organisationmed huvudsaklig uppgift att inom ett definieratområde sö'rja fo'r bevarandet av arkiv. Området kanvara både geografiskt begränsat och eller utifrånARKiv, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:221

La1'! Lundqvistverksamhetsområde. En grupp som kommer medi detta är näringslivsarkiv som förvaras med stödav en stiftelse med ansvar att omhänderta det egnaarkivmaterialet. I det fall företaget har en särskildorganisation för ändamålet, får de alltså anses passain i den ovan nämnda organisationen och definitionen.Att göra någon mer specifik indelning vorevare sig speciellt meningsfullt eller funktionellt. Enmer specifik definition skulle också lätt kunna missaorganisationer som rätteligen är att betrakta somarkivinstitutioner.I diskussionen kring näringslivsarkiv/företagsarkivbör det poängteras att det är den verksamhetsom arkivbildaren bedrivit som är det primära förbedömningen, inte i vilken juridisk form verksamhetenbedrivits. Det kan alltså vara både företag,stiftelser och föreningar som är utförare av näringsverksamheten.Inte minst har olika former av ekonomiskaföreningar varit ett stort inslag av näringslivsverksamheterunder 1900-talet.Det skall också betonas att när det här talasom näringslivsarkiv, avses privata företag. Gränsdragningenär dock långt ifrån given, då många avde bolag som ägs av staten också kan ha externaägare. Dessutom lyder de inte alltid under offentlighetsprincipen.Detta medför att det i vissa fallkan vara tveksamt om de inte huvudsakligen skallräknas till kategorin privat näringslivsverksamhet.Det omvända kan också förekomma när bolagköpts upp av stat och eller kommun. I begreppetinkluderas också organisationer med anknytningtill näringslivet såsom exempelvis branschorganisationer.LagregleringDen lagstiftning som finns i Sverige när det gällernäringslivsarkiv (och privata arkiv) är tillliten delreglerad i lagstiftningen. Det finns dock någraregler som i olika fall ställer upp krav även när detgäller privata arkiv. En mer allmän reglering finns ikulturminneslagen. I denna regleras frågor rörandeexport av arkivhandlingar ut ur landet.4 Den göringet undantag för privata arkiv. Här finns det alltsålagfåst att även äldre privata arkiv är en del av detnationella kulturarvet.I arkivlagen regleras endast möjligheterna förarkivinstitutioner att motta handlingar även frånenskilda och att dessa handlingar skall förvarasavskilt och inte är att betrakta som allmänna handlingar.Även viss speciallagstiftning finns med avseendepå bevarande av privata företags arkivmaterialoch att detta material i vissa fall kan omhändertas.I dessa situationer finns dock i regel en tidsgränssom begränsar omhändertagandet till dess att behovetav ett bevarande av arkivet upphör. Enligt patientdatalagenkan Socialstyrelsen tvångsomhändertaarkiv från privatläkare - om det finns risk föratt journalerna i andra fall kan riskera att förstöras.Arkivet skall i samband med ett omhändertagande,bevaras avskilt på en arkivinstitution.s I detta fallfinns det dock ingen möjlighet att godkänna forskningpå materialet - utan patientens medgivande,dock kan även nära anhörig få ta del av materialet.I sammanhanget bör det betonas att om patientenavlidit gäller evig sekretess. Någon reell möjlighetatt använda materialet för forskning finns därförinte. Det får alltså ses som ett bevarande endastför att garantera patientens säkerhet vid framtidavård tillfällen.Ett kanske mer känt krav på bevarande gäller deekonomiska kraven enligt bokföringslagen. I dettainkluderas också en del handlingar med ekonomiskbetydelse men som inte primärt är att ansesom ekonomiska handlingar. Exempelvis omfattasäven protokoll och avtal. Här gäller regeln ocksåendast i tio år.D et skall dock betonas att även om det inte finnsuttryckt i lagtext, har bevarandet av näringslivsarkivuppmärksammats i förarbetena till Arkivlagen ochäven i den föregående arkivutredningen "Öppenhetoch minne" som föregick lagstiftningen. I propositionentill den nya arkivlagen, anges enskilda arkivsom ett prioriterat område. 6 Det anges också somcentrala i förståelsen av historien:22ARKiv, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2

Näringslivsarkiv i SverigeDet bör därför poängteras att det från forskningsochkulturpolitisk synpunkt primärt inte är ett arkivsproveniens eller ursprung som motiverar behovet avbevarande utan arkivets informationsinnehåll, oavsettvem arkivbildaren är.7Särskilt utpekas bildandet av Näringslivsarkivensförening som en viktig faktor i sammanhanget, sommed stöd och stimulans från Riks- och landsarkivenär tänkta att bygga upp ett system för att "tillgodosebevarandebehoven i fråga om näringslivetsarkiv". 8 Detta var också ett resultat av den nämndaarkivutredningen. Något formellare uttryck för deprivata arkivens ställning har alltså inte getts frånlagstiftarnas sida. Det är också tveksamt om lagstiftarensintentioner blivit helt uppfyllda med avseendepå den roll som föreningen var tänkt att få.Uppbyggnaden av historiskanäringslivsarkivsinstitutionerFörslaget att låta ansvaret för näringslivsarkivenorganiseras ideellt kan- troligtvis - både ses i ljusetav en korporativistisk tradition och av faktiskaomständigheter. I samband med att frågan omnäringslivsarkivens värde hade aktualiserats, hadedet bildats organisationer för näringslivsarkivinstitutioneroch det fanns redan sedan länge några väletablerade regionala organisationer. Härigenomkom dessa också att fungera som en pendang tillfolkrörelsearkivens verksamhet - även om de organisatorisktkunde komma att inrymmas inomdem. På folkrörelsesidan fanns dock en central organisationför tillvaratagandet av arbetarrörelsenshistoriska arkiv. Någon sådan motsvarande organisationfanns inte på näringslivssidan. Även omStockholms företagsminnen - som bildats 1974- av naturliga skäl genom sin geografiska placering- haft en stor andel av de mer betydande industriföretagen-har den först på senare år getts enstatus som ett nationellt centrum för bevarande avföretagsarkiv- genom den därtill sammankoppladeorganisationen Centrum för Näringslivshistoria.Näringslivsarkiv utanför de regionalanäringslivsarkivsinstitutionernaDet finns även privata arkiv utanför de regionalanäringslivsarkivinstitutioner som nedan behandlas.Här skall endast ett par exempel på denna typ avverksamhet nämnas. Två kända exempel kan i sammanhangetnämnas med relativt omfattande material.Båda är - kanske föga förvånande - handlingarsom genererats från familjeföretag. StockholmsEnskilda bank har således ett eget arkiv bevaratsom är tillgängligt för disputerade forskare efteratt tillstånd inhämtats och drivs av stiftelsen förekonomisk forskning. Även N ordstjernan erbjuderforskare tillgång till arkivmaterial i sina lokaler.Båda driver detta i form av stiftelser och de kandärför båda anses utgöra ett exempel på arkivorganisationersom tar hand om en viss verksamhetsarkiv. Det kan också påpekas att många företag somhar material vilket naturligt genererar stort intressefrån forskning och eller privatpersoner ofta är generösamed att ge tillgång till arkiven på plats i deegna lokalerna. Ett problem är dock att det intefinns någon modern inventering av dessa företagoch att det därför är svårt att veta hur stor andelsom har historiska arkiv bevarade i egen regi. Entrolig slutsats är ändå- om än den inte går att förai bevis- att en stor del av de företag som har betydandehistoriska arkiv och inte av särskilda skäl villbehålla dem i den egna verksamheten-har överförtdem till en arkivinstitution.Det finns också några företag som arbetar medatt huvudsakligen ta hand om och bevara tioårsmaterialfrån företag och organisationer. Naturligenfinns det som en del av detta handlingar som harbevarandestatus och även historisk betydelse hosdessa förvaringsföretag. Materialet är dock intetillgängligt och det struktureras endast utifrån denstruktur som handlingarna levereras i. Arkivaliernakan därför inte anses som tillgängliga i detta sammanhang.ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:223

Lars LundqvistDe statliga arkivinstitutionernaInom Statens arkiv (Riksarkiv och Landsarkiv) finnsdet en rad arkiv från privata verksamheter. På vissahåll i landet har arkiv levererats från landsarkiv tillde regionala näringslivsarkiven. Detta har skett iolika stor grad och till viss del också beroende påden form som de regionala institutionerna har haft.Framförallt har gods- och gårdsarkiv varit ett områdedär både ett aktivt insamlande och konkursermedfört att det funnits ett relativt stort bevarandeinom kategorin.På Riksarkivet finns ett fåtal näringslivsarkiv somkan anses ha ett stort historiskt värde. Här finnsockså vissa insamlingsinitiativ, såsom ett presshistorisktarkiv. Det bör också påpekas att Riksarkivetäven tagit en aktiv del både för att säkra att det påregional nivå har funnits organisationer med ansvaratt ta hand om arkiv och deltagit i allmänna uppropför bevarande av företagsarkiv.Kommunala sektornNär det gäller den primär- och sekundärkommunalasektorn är skillnaderna väldigt varierande påhur stor andel näringslivsarkiv som bevaras. En delkommuner har också haft samarbete med regionalanäringslivsarkivsinstitutioner och har därigenomöverfört näringslivsarkiven dit. Andra kommunerhar aldrig sett det som en del av sin huvudsakligauppgift och inte heller haft en tradition att ta emotexterna arkiv. Däremot finns det både inom denprimär- som den sekundärkommunala verksamhetenföretag som uppkommit inom den offentligaverksamheten och även, som nämndes i lagstiftningsavsnittet,exempelvis privata läkararkiv inomlandstinget - som dock även kan vara mottagnasom deposition/gåva och inte nödvändigtvis somen följd av ett omhändertagandebeslut. Gränsenmed en relativt stor del entreprenörer inom kommunalverksamhet har också fått till följd att vissagränsdragningsproblem uppstår, bl.a. om statusenför journaler. Här har också olika sätt att hanterasituationen på uppstått. Exempelvis Stockholmsstad ställer i sina entreprenadavtal krav på att utförarnaskall använda sig av stadens gemensammasystem för journalföring. Däremot har man ingaformella krav på verksamhetens behandling avövriga arkivhandlingar.NäringslivsarkivinstitutionernaSom redan beskrivits är de arkivinstitutioner sombevarar näringslivsarkiv fördelade på en nationellorganisation - Centrum för Näringslivshistoria,samt institutioner på regional nivå av olika konstellationeroch med olika ursprung. De flestahar bildats utifrån ett lokalt initiativ, bland annatfrån stads (kommun)- och eller landsarkiv. I vissafall har ursprunget och initiativet kommit frånde regionala folkrörelsearkiven. Detta innebärockså att tyngdpunkten och sättet organisationernaarbetar på i landet skiljer sig kraftigt. Detfinns också en relativt stor skillnad i vilket lokaltstöd organisationerna får. Samtliga får även ettstatligt stöd från Riksarkivet genom nämndenför enskilda arkiv. Hur detta ser ut är dock olikaför respektive område. Flera av organisationernafinns också i samma lokaler som andra arkivinstitutioner.Värmlandsarkiv inrymmer numera ävenlandsarkiv medan man i Örebro har ett arkivcentrummed endast privatarkiv från näringslivssidanoch folkrörelsedelen. En institution har gjort enintressant uppdelning, Centrum för Näringslivshistoria.Här finns en sidaorganisation med ansvarför det herrelösa stockholmsanknutna materialet(Föreningen Stockholms Företagsminllen), medanden förra ansvarar för det material som är deponeratoch övriga herrelösa arkiv.Uppskattning av volymmängder inomarkivsektornAtt genomföra en fullständig inventering av mängdenarkivhandlingar som finns bevarade i Sverigeär ett stort projekt. Det är också svårt - som ovanbeskrivits i definitionsavsnittet-att riktigt göra enrimlig avgränsning för vilka organisationer somskall betraktas som arkivinstitutioner i egentlig mening.Dock säger erfarenhet (som det dock inte gåttARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2

Nå'ringslivsm·kiv i Sverigeatt närmare verifiera i denna översikt) att när detkommer tilllokala museer och hembygdsföreningarär ofta de arkivhandlingar som inlämnats avrelativt lågt historiskt värde. Inte sällan rör det sigom samlingar av pressklipp och privata fotografiersom inte primärt är att anse som arkivhandlingarmed en proveniens i företagets arkiv. Det förekommerockså att arkivmateriel splittras mellan olikainstitutioner. Inte sällan har bildmateriallevereratstill museer, samtidigt som det övriga arkivmaterialetdeponeras på någon av de regionala näringslivsarkivsinstitutionerna.I en rapport som gjorts av detnorskaABM-institutetkonstateras att särskilt när det gäller näringslivsarkivfinns det stora skillnader i storleken ochkvaliten på de arkivhandlingar som bevarats frånolika arkivbildare.9 Särskilt kan skillnaden vara stormellan olika former av institutioner. Detta medföratt en stor del av arkiven, särskilt de som bevaras påmuseer- på företagssidan endast kan vara vad sombetraktas som fragment. Det vill säga någon ellernågra enstaka volymer utan inbördes relation.Arkivbildarbegreppet tillämpas också väldigtolika. En tidigare tradition med att använda delarkivemot en mer sammanhållen syn på arkivbildarengör att arkivbildarbegreppet inte blirentydigt ifall en jämförelse görs mellan olika institutioner.Det finns också ett annat problem närdet gäller arkivbildarbegreppet inom den privatasektorn kontra den offentliga som sammanhängermed att det kan finnas väldigt många bolag inomen koncern. Ofta hanteras dessa mindre bolagpå den gemensamma ekonomiavdelningen ochskulle alltså kunna sägas inte inneha en positionsom motiverar att kalla dem för egna arkivbildare- men å andra sidan är de ur skattesynvinkel ochur ett återsökningsperspektiv av central betydelseatt på ett enkelt sätt se vilka handlingar som härrörtill den enskilda arkivbildaren. Problemet ärsamtidigt att handlingar som inte är av ekonomisknatur (exempelvis korrespondens) kan utgöraen gemensam serie med huvudarkivet. Dettaproblem blir inte mindre av att en del av verksam-heterna initialt kan ha haft en mer självständig rollsom arkivbildare än vad den senare kommer att fåinom moderbolaget. Problemet är inte exklusivtför den privata sektorn - även mellan kommunaloch statlig verksamhet förekommer detta problem,exempelvis på universitetssjukhusen. Att arkiv frånföretagskoncernen ofta kan innehålla en rad olikaföretag innebär också att det kan finnas en radarkivbildare bland handlingarna om arkivet inte ärordnat eller förtecknat.Att frågan om respektive arkivbildares omfång ärså pass mycket större när det gäller näringslivsarkivän andra organisationers arkiv har förstås även ennaturlig förklaring i den stora mängd handlingarsom ett sådant arkiv kan innehålla. Därför sägerinte måttet på antal arkivbildare speciellt mycketom hur det faktiskt har sett ut när det gäller storlekenpå arkiv. Men att bara titta på antalet hyllmeterär också vanskligt, eftersom - vilket frainkommernedanför - den gallring som genomförts i regel ärrelativt ojämnt i företagsarkiv och att detta kan innebäraatt den totala hyllmetersumman inte speglarkvaliteten i materialet.Representerade branscherEtt område där det också behövs en mer utförliganalys och som inte har varit möjligt att i dettaskede närmare få klarlagt, är från vilka branschersom det finns verksamhet bevarade av företagsar kiv.Däremot visar en översiktlig genomgång på en storbredd. Ett område som delvis är kopplat till dettaär verksamhet från mindre företag. På detta områdefinns dock även ett annat problem som mer äratt hänföra till verksamhetens natur - det behövsi regel en viss storlek på verksamheten för att organisationenskall producera handlingar- förutomde ekonomiska - som har ett bevarandevärde. Detkan helt enkelt förklaras med att en stor del av denskriftliga kommunikation som sker är intern och iett litet företag finns inget behov av att formaliserakommunikationen. I detta avseende är det förståsingen skillnad gentemot andra mindre verksamheter,dock kan en del mindre företagsverksamheterARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:225

Lars Lundqvisti huvudsak endast ha ekonomiska handlingar somuppkommer i verksamheten och detta skapar ettsärskilt problem med avseende på vilken del arkivenavspeglar verksamheten. Samtidigt är detta en följdav att det inte skapas handlingar inom detta områdeoch även om det har tagits initiativ för att användaandra metoder att spegla företagens historiagenom intervjuer m.m., är inte detta något som kanförväntas att institutionerna har resurser till. Arkivär helt enkelt inte - i alla lägen - tillräckliga föratt få kunskap om ett företags verksamhet. Vissa avorganisationerna-såsom Centrum för näringslivshistoriaägnar sig åt att genomföra den här typen avprojekt och även åt att berätta företagens historia iform av storytelling m.m.Ett sätt som näringslivsarkiv har inkommit tillarkivinstitutioner är i egenskap av konkursarkiv.Detta både som akter kopplade till konkurser- därarkiven ingått som bilagor - samt mer regelrättaarkiv som bevarats av konkursförvaltaren efter kronofogdemyndigheternaskrav. Dessa är - av naturligaskäl- koncentrerade på det ekonomiska materialetoch har därför intresse främst för forskningom konkurser. skillnaden på kvaliten i den härtypen av arkiv är också skiftande. I vissa fall kan debestå av en ganska begränsad mängd huvudböckeroch i andra av en betydande del av bokföringen ochandra handlingar av väsentlig vikt och intresse fören bredare forskning.ArkivhandlingarnasägarförhållandeEn särskild egenhet med näringslivsarkiv-och intebara i Sverige - är att en stor del av dem inte ägsav arkivinstitutionerna, utan förvaras som depositioner.Detta kan sägas vara ett nödvändigt sätt attarbeta på för att företagsarkiven skall kunna bevaras.En deposition är inte alltid förknippat meden avgift - även om samtliga institutioner förnäringslivsarkiv idag anger att de tar betalt.Det kan noteras både för- och nackdelar medden här typen av system. Ifall det är önskvärt att enlevande arkivbildare skalllämna ifrån sig betydelsefulladokument och den juridiska äganderätten, såriskerar företaget därmed en stor risk. Visserligenskulle de ha tillgång till informationen men samtidigtinte möjlighet att styra över den. Med ettgävoförfarande måste alltså riskerna framstå somså stora att det material som företaget är berett attlämna ifrån sig, är av mindre historisk betydelseoch att de för företaget väsentliga handlingarna dåförvaras internt. En ytterligare fördel med depositionssystemetär att det därmed finns en störremöjlighet att behålla en kontakt med den deponerandeorganisationen från institutionens sidaoch på det sättet till att också kunna få arkivhandlingarframöver från en nyare period. Nackdelenmed systemet är förstås att företaget har möjlighetatt ta tillbaka arkivet från institutionen och att detdärmed kan riskera att gå förlorat för eftervärlden.I realiteten är dock ett sådant förfarande sällsynt.Ett problem som förekommer är dock att det integår att hitta någon som säger sig- av olika anledningar- ha möjlighet att betala för depositionen.I regel har dock även dessa frågor kunnat lösas. Dethar i vart fall inte uppkommit någon situation därnågot betydelsefullt material har destruerats av dettaskäl. Verksamheterna bedrivs ofta i ett nära samarbeteoch med ekonomiskt stöd från primär- ocheller sekundärkommun. Enskilda Nämnden som ärknutet till Statens arkiv- är också bidragsgivare tillverksamheterna. Detta gör det möjligt att till vissdel också ta emot s.k. herrelösa arkivbildare ochäven arkiv där det finns en deponent som inte harmöjlighet att betala för depositionen. Det normalaär i sådana fall att arkivet överlämnas som gåva.En nackdel men också en fördel med depositionssystemetär att arkivbildarna i vissa fall kanbevara ett större arkiv för eftervärlden, än vad somkanske hade varit möjligt om än mer ekonomisktstyrd gallring förekommit . I enstaka fall kan detförstås vara en omvänd situation; Det går inte atthindra en deponent att göra sig av med delar av detegna arkivmaterialet. Samtidigt är det ytterst få exempelpå att handlingar har kasserats av detta skälsett till de möjligheter som ändå åstadkoms genomatt detta möjliggör att ta hand om arkivhandlingarpå ett tryggt sätt.ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2

Näringslivsarkiv i SverigeDen centrala samordningenDen lösning som ovan nämndes där statens arkivinte haft det huvudsakliga ansvaret för bevarandetav näringslivsarkiv i landet har medfört en nackdeli avseende på den centrala samordningen. Särskiltsom det ekonomiska utrymmet inte har delgivits.Den regionala uppdelningen har dock haft andrastora fördelar som ovan nämnts. Vissa delar harockså Riksarkivet haft ansvaret för på en nationellnivå- det gäller exempelvis NAD (Nationellaarkivdatabasen). Den CD-rom skiva som tidigaredistribuerats innehöll en rad felaktigheter och dethar inte funnits några rutiner för införande av nyinformation i databasen. Framförallt får detta hänförastill tidsbrist och att de ekonomiska ramarnaför att verkställa den typen av verksamhet harsaknats.I den version av NAD som ligger ute på Internetfinns endast delar av näringslivsarkivens handlingarmed. Äldre beståndsregister är inlagt, men pågrund av databasens begränsade användargränssnitt,går det inte på ett enkelt sätt att se vad somfinns på en specifik institution. 10 Däremot så harflertalet av institutionerna utlagda beståndsregisterpå de egna hemsidorna som med en enkellösningger en bra bild av beståndet på respektive institution.I regel dock utan att några förteckningar finnssökbara digitalt. Ofta finns dock en lista där en vissvägledning ges om innehållet, exempelvis genomatt de handlingstyper som finns enligt allmännaarkivschemat anges.Arkivinstitutioner för näringslivsarkivI dag fungerar centrum för Näringslivshistoria somen nationell arkivinstitution. Det finns också regionalainstitutioner på en rad platser i landet. Dock ärdet ingen enhetlig uppdelning. Orsaken ligger tillstor del i att organisationerna har bildats som enföljd av lokala initiativ och därmed utan någon styrningfrån centralt håll. På några ställen är bildandetav arkivinstitutioner för ändamålet relativtnytt. En vanlig utveckling på senare år är att de harutvecklats utifrån de regionala folkrörelsearkiven,men även andra initiativ har förekommit, med bl. a.kommunarkiv som en pådrivande kraft. I de fall dethar funnits ett landsarkiv som har påtagit sig uppdragetatt ta tillvara arkiv från företag har utvecklingentill ett regelrätt näringslivsarkiv i regel tagitbetydligt längre tid och skett senare i tid.De första initiativen att bilda en institution förbevarande av näringslivsarkiv gjordes i Karlstadnär Värmlandsarkiv bildades I970, FöreningenStockholms Företagsminnen bildades I974· Detfinns alltså en stor regional skillnad och inte minsthar denna sin grund i hur kommuner har sett pånäringslivsarkiv, liksom landsarkivens inställning.I Göteborgsområdet med omnejd finns ingen särskildinstitution för ändamålet, däremot har landsarkivetsamlat in näringslivsarkiv från I 9 I 1.I Skåne är näringslivsarkivet relativt ungt, där harockså organisationen en begränsad del av de företagsarkivsom finns bevarade i regionen. I andraregioner har verksamheten i det närmaste endasthunnit påbörja verksamhet inom området. Särskiltgäller detta några av folkrörelsearkiven varsverksamhet med näringslivsarkiv i vissa fall är enrelativt nystartad del av verksamheten.Arkivbestånd avseende företagsarkivDet totala arkivbestånd som anges när det gällerföretagsarkiv, uppgår till ganska exakt IOO ooo hyllmeter."Den ojämförligt största arkivinstitutionenär Centrum för Näringslivshistoria i Stockholm,som har 6o ooo hyllmeter. 12 Spridningen är dockrelativt stor - även inom organisationerna. Ettproblem med näringslivssarkiv är att de till omfångetkan vara omfattande -medan en större andelkan utgöras av ett fåtal volymer. Centrum förNäringslivshistoria pekar på en relativt stor fördelninggentemot antal hyllmeter med sin beräkningav 7000 arkivbildare. Detta utgör ett medel på 8hyllmeter - i detta ligger dock en rad arkivbildaremed ett omfattande bestånd på ett antal hundrahyllmeter. På många institutioner ligger dock medelvärdetsnarare på 3-4 hyllmeter. Det absolutARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2

Lars Lundqviststörsta beståndet som deponeras för Riksarkivetsräkning i Dalarnas arkivcentrum är Stora Kopparbergsarkiv som beräknas till 19 ooo hyllmeter.Även om alltså medelvärdet hamnar relativt bra, ärdet dock en stor del arkiv som inte består av merän en volym eller ett par. Möjligheten att bedrivaforskning kan därför sägas variera stort mellanarkiven men kan inte i normalfallet sägas vara mindreän i andra sektorer.Till detta kommer att det hos de statliga institutionernafinns 96 ooo hyllmeter privatarkiv inomstatliga myndigheter och totalt 165 ooo utanför. '3Detta inkluderar dock även andra former av institutioner-inteminst utgör arkiv från folkrörelsernaen betydande del.Insamlingspolicy och strategierTill följd av att man i Sverige valt att arbeta mednäringslivsarkiv på regional nivå är ett resultat attman inte har gjort några samlade insatser på ettnationellt plan med att göra några insamlingar efternågra särskilda urvalsprinciper. Här kan jämförasmed det danska Erhversarkivet som med sitt privatarkivsurvalpå ett systematiskt sätt försökt se tillatt täcka branscher och begära in arkiv till institutioner.'4 Det har inte eller funnits någon tanke påatt formellt begära in privatarkiv i Sverige på detviset. F rågan är också om det skulle ha någon störreeffekt - i alla fall inte om företaget samtidigt vartvungen att betala för förvaringen.Istället har arbetet varit fokuserat på att motiveraföretag att ta hand om sin historia och deponerahandlingar hos arkivinstitutionerna. Det torde ocksåvara få större och mer väsentliga företag som inteblivit uppvaktade av någon av institutionerna - påde platser en sådan finns och är aktiv.I de nordiska grannländerna, framförallt i Danmarkoch Finland, och på senare tid även Norge,har till viss del en betydligt mer systematisk hanteringav arkiv från näringslivet gjorts. Bland annatgenom olika försök att se på vilka arkiv som kanvara aktuella att bevara och genom att systematisktuppvakta företag som anses ha arkiv som bör bevaras.Både Finland och Danmark har också samlatdessa mer väsentliga näringslivsarkiv till en särskildarkivinstitution. Denna metod har därmed på ettannat sätt än för svensk del, betonat forskningsaspektenpå materialet.I praktiken bör dock inte skillnaden vara så passstor som den initialt kan verka. Flytt av näringslivsarkivinitieras ofta och får ett intresse hos företageti samband med att en lösning för arkivet måsteordnas i samband med flytt etcetera, oavsett policyeller ej .En skillnad till att den centrala insamlingspolicynmöjligen kan ha varit svagare i Sverige- förutomtidigare nämnda orsak, kan också tänkas liggai att även de enskilda myndigheterna har haft enstarkare position i bevarandet av det egna materialet,än i de nordiska grannländerna. De andranordiska länderna har alla krav på att arkivhandlingarskall inlevereras till respektive arkivinstitutionett visst antal år efter att handlingen upprättats.Något sådant motsvarande krav finns inte försvenska myndigheter - här är det först i sambandmed att myndigheten upphör som inieverans är ettkrav. Detta kan möjligen göra att det är rimligt atttala om en tradition i Sverige där myndigheter i denaspekten har ett större mandat. Däremot inbegriperförstås den svenska traditionen en stark tillsyn avmyndigheternas arkiv och dessutom med arkivariersom arbetar ute i verksamheterna och förestår dethistoriska arkivet. Detta medför att behovet av attfå in handlingarna till arkivinstitutionen inte hellerhar vari t primärt eftersom de i regel har haft en braförvaring hos den enskilda myndigheten. Detta göratt det är en främmande tanke för svenskt arkivväsendeatt formellt begära in arkivmaterial från enlevande arkivbildare.Däremot sker förstås förtidaleveranser på såväl offentlig som privat sida.Dokumenthantering och arkivvårdDe flesta institutionerna erbjuder medlemmarnahjälp och konsulttjänster även för dokumenthanteringoch arkivvård. Detta är också en viktig aspekt föratt säkra relationer och framtida arkivhandlingar.28ARKIV; SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2

Näringslivsarkiv i SverigeTillgänglighet och tillgängliggörandeTillgängligheten varierar mellan arkivinstitutionerna.Flera har öppet normal kontorstid, ochnågra endast efter överenskommelse. På någrahåll - främst de som har skapat ett arkivcentrumtillsammans med andra institutioner - har ävenöppet vissa lördagar under vinterhalvåret. Någrahar också kvällsöppet.Ett sätt att tillgängliggöra arkiven är också genomolika former av produkter. Centrum förNäringslivshistoria är i detta sammanhang den somär mest produktiv, men även exempelvis Bergslagsarkivenhar gett ut produkter om deras arkiv.SammanfattningDet kan konstateras att den form Sverige har valtför att arbeta med näringslivsarkiv är ganska unik.Folkrörelsearkiv har varit mer vanligt förekommandei övriga nordiska länder och där kan ocksåkanske en större likhet ses. Ett viktigt inslag förinstitutionerna i Sverige har varit att samarbetamed näringslivsorganisationer, både genom nätverkoch i mer fast form. Någon mer ordnad struktur påarbetet har inte genomförts för insamlandet, menutgångspunkten har ofta varit att se till bredden.Ovan citerades propositionen som var resultatet avden arkivutredning som genomfördes inför arkivlagensinförande. Enligt den valde man att inte göranågon distinktion mellan värdet av bevarande avolika typer av verksamheter. På detta sätt kan manalltså hävda att man inte velat särskilt peka ut enskildaarkiv som kan vara väsentliga, utan att se tillinformationsinnehållet i det enskilda arkivet. Denbrist man kan se med det svenska systemet är dockatt det inte finns någon garanti för att alla företagav väsentlig betydelse för kulturarvet har kontaktats.Det är förstås i detta sammanhang lättare attframstå som en tung part att lyssna på, om det ären statlig arkivinstitution som kommer och framhävervikten av att ett arkiv bevaras, än en regionalförening. På senare tid har dock Näringslivsarkivensförening påtagit sig en sådan roll, vilket geren större tyngd. Samtidigt är det väl viktigt attpåpeka att de som har arkivmaterial och inte villlämna ifrån sig det till en institution knappast gördet utifrån att det historiska materialet skulle varaointressant- utan för att man vill bevara det egnamaterialet. Däremot saknas det i Sverige en inventeringav vilka typer av näringslivsarkiv som finnsbevarade respektive saknas och hur luckorna ser ut.En sådan mer utförlig orientering vore önskvärd.Den mängd näringslivsarkiv som finns bevaradepå arkivinstitutioner visar också på att arkiventill stor del har tagits om hand. För statens arkiv(Riksarkivet inklusive landsarkiv och Krigsarkiv)beräknas det finnas omkring 6o hyllmil handlingar,att i jämförelse med detta kunna konstateraatt det bevaras omkring 10 hyllmil näringslivsarkivi landet måste i sammanhanget betraktas som enmycket god siffra. Det kan konstateras att näringslivsarkivenutgör en betydande del både kvantitativtoch kvalitativt sett av den totala mängdenarkivhandlingar. En jämförelse med Danmarksom länge har haft en central organisation för atthantera näringslivsarkiven, visar på en liknandenivå i detta avseende (ca 5 hyllmil av totalt drygt30 hyllmil inom det danska statliga arkivväsendet).I den svenska siffran skall dock tillägg göras föratt det finns en hel del ytterligare näringslivsarkivinom det svenska arkivverket.NoterI Riksarkivet arbetar dels med en benchmarkingrapporti ett gemensamt nordiskt projekt,dels har Riksarkivets Enskilda nämnd gjort enspecifik förfrågan till de organisationer som fårbidrag därifrån.2 SeNils NilssonArkivkunskap, s. 36.3 Se Nilsson, s. 36.4 Se SFS 1988:950ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2

Lars Lundqvist5 Patientdatalagen, 2008:355, 9 kapitlet.6 Prop I9891I99o, 72, bilaga I, s. 65 f.7 Ibid, s. 66.8 Ibid.9 Til Kildene! Ktzrtleggning av regionale och lokalearkiver (Oslo 2007)IO Det går att med hjälp av institutionskoden attgöra en sökning på vad som finns på respektiveinstitution. Databasen är dock utvecklad förenkel och avancerad sökning och det går alltsåinte att genom en trädstruktur söka sig till enviss institution.I I Siffran är delvis tagen från en rapport frånRiksarkivet som anger 38 636 hm, se "Rapportom de enskilda arkivens situation i Sverige och denstatliga bidragsgivningens effekter", Dnr RA 04-200917I32. I den siffran är vare sig Centrum förNäringslivshistoria inräknat, med motsvarande6o ooo hyllmeter eller 2000 enligt uppgift förNäringslivsarkivet i Norrland.I 2 I siffran ingår även vissa till företagsvärldenknutna organisationer som branschorganisationerm.m.13 Uppgifter från föredrag av Ann Hörseli i föredragunder Nordiska arkivdagar i Trondheim,3 september 2009. Beräkningen skall dock uppfattassom mycket preliminär.I4 SeJörgen Fink: "Indsainling, bevaring og kassationaf erhvervsarkiver" i Ehrvervshistorisk årsbog2000 (vol 49), meddelser fra Erhvervsarkivet, s.I2I-I6I.30ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2

ANDERS ÅKERFEL THandlingarnas handlingsrationalitetAnders Åkeifeldt diskuterar arkivvetenskapensroll och for fram tanken på en aktiv arkivvetenskap,som diskuterar teori och metod på ett insattoch kritiskt g;ranskande sätt och som belyser denegna verksamhetens forhållande till handlingar,arkiv och kontext med en strävan att synliggörasåväl de yttre teoretiska, såväl som pragmatiskaramverken.InledningProveniensprincipen spelar en viktig roll för att urett teoretiskt perspektiv berika arkivens varandeoch vetande. Utifrån detta arkivteoretiska grundantagandeska verksamheters arkivbildning avgränsasmot omgivande arkivbildare,. bevaras som enhelhet och ges en inre struktur som avspeglar handlingarnasursprungliga ordning. Handlingarna kandärför ses som den minsta gemensamma nämnarenmedan arkivets helhet och handlingarnas betydelsei förhållande till det sammanhang där de ingår gerförståelse av handlingarnas struktur i verksamheten.Proveniensprincipen som arkivteoretisk utgångspunktär därmed att betrakta som en teori avkaraktären, metodologisk idealtyp där begrepp ochrelationer mellan begrepp bildar instrument att utforska,systematisera och presentera en verklighet.Med risk för att generalisera och förenkla kanman påstå att proveniensprincipen är ett uttryckför den logik och verklighetsuppfattning som deti tiden rådande vetenskapsteoretiska paradigmetpositivismen stod för. Här i konvergens med denkällkritiska granskningen grundlades och utveckladesden dubbla proveniensen inom den civilastatliga verksamheten där arkivbildningen beskrivssom en organisk helhet under såväl sin livstidsom efter slutarkivering i enlighet med allmännaarkivschema t.'Proveniensprincipen är dock inte en statisk teori-ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2

Anders Ake1feltbildning utan korresponderar över tid kontinuerligtmed i tiden rådande vetenskapsteoretiskaströmningar eller paradigm vilket har inneburit etti tiden förskjutet fokus. Från att ursprungligen hafokuserat på den minsta gemensamma nämnaren,handlingarna och deras förhållande till helhetenhar teorin över tid zoomat ut mot arkivbildarenssamlade meningsinnehåll och vidare till verksamhetensmönster av aktiviteter.Det är av intresse att studera denna utveckling iljuset av rationell valhandlings teori. I en teoretiskamodell vill jag belysa hur meningsinnehåll och aktivitetsmönstersammantaget bildar den handlingsrationalitetsom är och förklarar en verksamhet.Därmed har den rationella valhandlingsteorin ocharkivteorin med dess proveniensprincip mycket gemensamt.Arkiven som är ett uttryck för verksamhetenborde återspegla verksamhetens handlingsrationalitetd.v.s. verksamhetens motiv och aktivitetsmönsteri konvergens.Det är det här den text som här föreligger kommeratt behandla. Jag vill beskriva de vetenskapsteoretiskaså väl som de arkivteoretiska grundvalarnaför slutsatsen att arkivets proveniens är god omarkiveringen sker efter principer som beaktar såvälmeningsinnehåll som mönster av aktiviteter. Jagvill också peka på nödvändigheten av att utvecklaarkivvetenskapen i kritisk riktning i syfte att bättrekunna korrespondera med de i tiden tongivandeparadigmen. Arkiven måste bildas och bevaras efterprinciper med förmågan att reaktivt fånga verksamhetenefter dess egna förutsättningar till gagn förframtidens forskare. Arkiven får inte bli en produktav en proaktiv likriktad tvångströja med få framtidaforskningsmöjligheter.Varandet och vetandetDe grundläggande teoretiska utgångspunkternaför vetenskap har som bekant djupa rötter ochhar följt människan under mycket lång tid. Redanunder antiken är de två problemområden tydliggjorda,vilka fortfarande står sig som fundament idiskursen. Det ontologiska området som är fokuseratpå vad som egentligen är, varandet, verklighetensinnersta väsen, och epistemologin kunskapsteori ellervetenskapsteori med frågan om hur kunskap egentligenuppnås.'De ontologiska riktningarna visade sig tidigtvara disparata. Herakleitos (Efesos ca soo fvt)sätter fdrändringen i centrum och konflikt utgörförändringens drivande princip. "Man kan inte tvågånger stiga ner i samma flod" och "Ur strid uppkommerharmoni" o.s.v. En grundföreställning somin i vår tid har satt avtryck i historiematerialismen.lParmenides (Elea Syditalien soo fvt) ser å andrasidan verklighetens innersta väsen som det"varande", en statisk föreställning där förändringarrunt omkring oss är skenbara, funktion ochnödvändighet utgår från förnuft och rationalitet.Tankegångar vilka är betydande inom funktionalismen.4Även de epistemologiska slutledningarna gledäven de tidigt i två riktningar. Parmenides förespråkarvikten av att "se med tanken" .Insikt är att seinåt. Platon (428-348 fvt) talar om ideernas världbortom tid och rum som bärare de verkliga sanningarna.Det är därmed språket och begreppenoch den bakomliggande iden, skapande av förnuftetsom är avgörande. slutsatsen blir att sinnena intehar förmågan att förmedla tillförlitlig kunskap.Tvärtom är rationalism, idealism, relativism;hermeneutik nödvändiga teoretiska inriktningarför att skapa den inre förnuftsmässig verkligheten.Aristoteles (384-322) uppfattningar har haft ochhar en stark inverkan på vetenskapsteorin. Empiri,observationer utgör det första grundläggande stegeti en kunskapsprocess. Med denna utgångspunktkan sedan kausala förklaringar byggas utifrån förnuftet,för att via abstraktion skapa definitionersom leder till att generaliseringar uppnås om detallmänna och väsentliga. Därmed är materialism,empirism, realism och empiriska studier av enyttre verklighet grundvalen för kunskapen och dekausala sambanden.sKonklusionerna kring vad som är verklighetensinnersta väsen och hur kunskap ernås blir därmedARKiv, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2

Handlingarnas handlingsrationalitetdikotomier. Varandet som drivs framåt antingenförmedels oberäkneliga förändringar eller enoföränderlig ström av nödvändigheter. Kunskapsom uppnås antingen genom observationer av enyttre verklighet, empiri d.v.s. erfarenheter inhämtademed hjälp av våra sinnen, den nakna yttresanningen, eller medels rationalitet där de verkligainsikterna vinns genom det inre dialektiska samtalet.Man kan därmed knappast undgå den mycketgamla men för den här texten intressanta slutsatsen,att vetandet såväl inhämtaodet som bevarandet avkunskap, tidigt ansetts vara beroende av en inre meningoch ett yttre mönster av aktiviteter.Synen på (arkiv-)teoriVetenskap består av empiri och metod, d.v.s. de datasom utgör forskarens råvara och de verktyg somnyttjas i syfte attvaska fram och ordna empirin hänemot målet, vetande. För att detta ska låta sig göraskrävs ett system av begrepp, i förståelsen begripligheter,som kan förklara vad empiriska data ochsammanhang betyder och innebär, alltså en teori.Begreppen fungerar som byggstenar och bränsle- såväl i själva teoribygget som i metodutvecklingen.Man kan dock se på och använda sig av teorierpå flera olika sätt även om utgångspunkten ärden redan nämnda, att teori är en samling begreppeller ideer om verkligheten som är sammanlänkadetill ett begripligt sammanhang.Syftet kan vara att låta pröva den teoretiska utgångspunktenmot empiriska data för att se om teorinshypoteser efter prövning visar sig vara sanna.Man skulle kunna använda sig av en trappstegesom illustration. Varje steg på trappstegen utgören hypotes som kan bestigas med ett förutsagtresultat, vilket kan verifieras eller falsifieras närman kliver upp på och prövar stegpinnen. Om resultatetkan verifieras övergår hypotesen till faktaoch det samlade värdet på teorin ökar. Teorier kandärmed förstås både som obekräftade hypoteseroch etablerade fakta.Om å andra sidan teorin består av begrepp relateradetill varandra vilka skapar en modell av verk-ligheten. Om dessa begrepp bildar stora mönsterav förklarande helheter vilka endast partiellt kanbeläggas och prövas utifrån oberoende empiri. Omsjälva modellen utifrån sin övertygande logiskasammansättning når en omfattande acceptans. Jadå kan de teoretiska antagandena och den övertygandeförklaringsmodellen sägas utgöra ett paradigmvilket svårligen låter sig prövas eller kanskeinte är önskvärd att pröva i sin helhet. Trappstegenbehöver i det här avseendet inte prövas steg försteg i verkligheten som i föregående exempel, utananses så trovärdig att dess avsikter, insikter ochutsikter inte anses behöva beläggas empiriskt. Teorikomplexetär närmast att anse som en tro ellerlära i sin empiriskt obevisbara men övertygandehelhet. Systemet av antaganden och teorier är medandra ord allmänt erkända inom ett vetenskapligtområde. 6Teori kan som ett tredje alternativ ta sig övergränsen och skapa sig metodologiska kontureroch bli ett instrument. De begrepp som teorinbygger på är då att anse som hjälpmedel att tolkaverkligheten med. Teorin är enkelt uttryckt självatrappstegen och kan användas för att undersökaskilda verkligheter utan att därför göra anspråk påen egen inbyggd förståelse av densamma. SociologenMax Webers användning och beskrivningav "idealtyper" är en del av ett sådant synsätt ochresonemang. När We ber använder sig av uttrycketidealtyp säger han sig avse en teoretisk bild som" ... förenar bestämda relationer och händelser iden historiskt givna verkligheten till en i sig motsägelsefrivärld av tänkta sammanhang."? En idealtypkan därför sägas vara den renodlade formen aven företeelse med vilken verkligheten eller aspekterav verkligheten kan belysas. Syftet med teorin är intehär att påstå något om eller förklara, utan att utifrånsin instrumentella karaktär undersöka aspekterav verkligheten.Sammansättningen av teori och metod till ettinstrument ligger därmed ganska nära arkivteorinsnyttjande av proveniensprincipen även omarkivteorins metodologiska tyngdpunkten måsteARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:233

Anders Akerfeltanses väga över. Som en tankens idealtyp skulle denhär kunna betraktas som just ett instrument medvilkens hjälp man kan se och beskriva och förståverksamheter och dess arkivaliska avtryck.Proveniensprincipen som arkivteoretisk tankebildmed yttre avgränsning och bevarande av inrestruktur står dock inte opåverkad i tiden. 8 Principenkorresponderar ständigt med de vetenskapsteoretiskaparadigmen. Låt oss därför göra en kortaregenomgång av proveniensprincipens utvecklingunder 100 år i syfte att visa hur de arkivteoretiskagrundantagandena attraherats och böjts av i tvåför den här texten mycket intressanta riktningar.Förutom att det välbekanta spänningsfältet mellaninre mening och yttre empiriska mönster framträder,kommer vi att kunna se faran med en svagarkivteoretisk diskurs där proveniensprincipensutrymme begränsas. Vi kommer å andra sidan, utifrånden dualism som växer fram ges möjlighetenatt formulera proveniensprincipen på ett annat sätt.Denna formulering öppnar i sin tur vägen för ennygammal arkivteoretisk diskurs där framtidensforskare står i fokus. Vi börjar där proveniensprincipensvagga stod, i positivismen.Paradigmen och ProveniensprincipenPositivismen har sitt ursprung i naturvetenskapenoch upplysningstidens upphöjande av förnuftet.Sociologen Auguste Comte (1798-1857) myntaruttrycket under 18oo-talets första hälft och syftardå p:i att man vill bygga på positiv d.v.s. "säker"kunskap. Det finns en oberoende yttre verklighetmed objektiv kunskap hämtad ur empiri. Denexakta naturvetenskapen vilken styrker dettapåstående, bör menar man ligga till grund förall vetenskap. Det gäller att rensa bort allt sominte kan bevisas (värderingar etc.) för att utifrånlogiken erhålla den fasta kärnan av hårda empirisktbelagda fakta. Vetenskapens huvudsyfte är attservera generaliserbara kausala förklaringar medvilkas hjälp det sedan är möjligt att förutsäga framtiden.Den källkritiska granskningen blir i detsammanhanget ett viktigt instrument i syfte attfastställa äkthet och trovärdighet.9Under 18oo-talets slut och 1900-talets börjanexpanderar mängden arkivhandlingar i takt medsamhällsomvandlingen. Att fysiskt ordna arkivhandlingarefter sakinnehåll eller ämne blir praktisktohållbart.Det är ur denna bakgrund proveniensprincipenfastställs. Principen står med ett ben i det praktiskautgångsläget i syfte att b~mästra den växandemassan av handlingar. Det andra är teoribaseratoch avser att förklara och beskriva arkivens speciellanatur, dess ontologi. Proveniensprincipenoch den positivistiska historisk-kritiska forskningmed dess strikt källkritiska metod integreras medvarandra under den här perioden med ett fruktbartforskningsklimat som följd.Handlingarna i ett arkiv utgör 1:1tifrån det härsynsättet avtryck av en yttre (objektiv) verklighet.Dokumenten är opartiska biprodukter av beslutoch handlanden och kan inte tala annat än sanning.Därmed är sanningen/verkligheten att sökaoch hämta upp ur handlingarna, vilka utgör arkivetsminsta gemensamma nämnare. ' 0 Att gå naken in iarkivet för att hämta upp insikten direkt ur källornaär det optimala vetenskapandet. Med detta framträderbetydelsen av proveniensprincipen mycketklart eftersom den är i fullständig konvergens medden källkritiska granskningen. Det är av störstabetydelse att inte manipuleras till att ge en annanbild än den som arkiverades.Hilary Jenkinson gav 1922 ut A manual ofarchiveadministration. Han resonerade utifrån den härvetenskapsteoretiska grundvalen och menadeföljaktligen att ett arkiv består av handlingar ochrelationer mellan dessa varför bevarande, urval ocharkivering av handlingar skall ske hos förvaltningenpå myndigheten/verksamheten. Arkivariensfrämsta uppgift är att vara en beskyddare ochtjänare av det arkiv som överlämnats till honom.Han/hon kan inte förmätet gallra utifrån urvaloch värdering eftersom arkivaliernas vikt ochbetydelse avgörs av den fråga som ställs till demav forskaren. Arkiven måste hållas samman och34ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2

Handlingarnas handlingsrationalitetskyddas mot manipulation och förfalskning."Kort sagt; kunskapen hämtas alltså ur en objektivyttre verklighet, ur empirin. Informationsbärare förkunskapen i arkivet fås enligt detta reduktionistiskasynsätt från de dokument arkivet består av. Handlingarnautgör den fokuserade minsta gemensammanämnaren.Hermeneutiken och arkivenUnder andra hälften av 1900-talet präglas arkivvetenskapenav ett alltmer modernistiskt förhållningssätt.Den offentliga sektorns expansion skaparmotsvarande tillväxt i mängden arkivhandlingar. Eneffektiv arkivvård handlar under perioden om attkunna försvara ett aktivt bemästrande av arkivmassorna.Det vetenskapliga anslaget riktar in sig påatt lyfta ut och hermeneutiskt värdera handlingarnaför att möjliggöra en större utgallring. Lämpligaurvalskriterier för den kvantitativt inriktade samhällsforskningenutvecklas samtidigt i form av intensivdataområdenoch urval av personrelateradehandlingar efter datum.Hermeneutik är tolkaodets konst och vetenskap.Det handlar om tolkningen av innebörder i dessvidaste mening, att förstå.Låt oss se på några huvudpunkter inom Hermeneutiken:• Att förstå innebörder i texter, symboler,upplevelser etc.• Att erkänna (subjektiviteten) den förförståelsepå basen av språk och kulturellgemenskap som tolkaren ofrånkomligenhar med sig, forskaren är aldrig naken iarkivet.• Talkandet innebär en växling mellandel och helhetsperspektiv (den hermeneutiskacirkeln). Härmed växer successivtinsikten om del och helhet, om detförflutna och det framväxande.• Tolkningen måste också ta hänsyn till enkontext (den situation i vilken en text hartillkommit och i vilken situation läsarenbefinner sig i)."Hermeneutiken lägger tyngdpunkten på att människansförmåga att förstå utgår från introspektion(reflektion utifrån sig själv). Inifrån kan hon sedanförstå andra (igenkännande empati). Utan dennaförförståelse är det omöjligt att förstå något alls,man måste kunna tolka något som något. Förförståelsenoch den kunskap som uppnås är därmedrelativ. Ett sätt att uppnå säkrare kunskap ur dennainifrånverklighet sker med hjälp av den hermeneutiskacirkeln, där förförståelse slipas genomupprepade erfarenhetsmässiga revisioner.'JUtifrån den här teoribildningen där verklighetenutgår från subjektet är kunskapen att betrakta somrelativ. Därmed är ju utgångsläget ett helt annatän det positivistiska. Det är inte objektiv informationutan meningsinnehållet, minnet som är detprimära. Det kollektiva minnet bör korresponderamed dess delar i ett arkiv.Theodore R. schellenbergs metod för värderingoch urval utgick just från den här grunden. Schellenbergsåg arkivinformationen som en kollektivenhet och argumenterade för ett bevarande avarkivhandlingar utifrån premissen att helhetenutgör grundvalen för informationens värde ochmening. ' 4 Handlingarnas värde bestod i det bevisvärdede har för den arkivbildande myndighetensverksamhet. Det sekundära värdet var knutet till detinformationsvärde handlingar kunde vara bärare avför andra myndigheter eller privatpersoner. schellenberghävdade därmed vikten av en hermeneutiskutvärdering av det kollektiva minnet i arkivet i syfteatt avgöra vad som är värt att komma ihåg, värt attbevara.'; Därmed måste arkivarien inta en delvisny roll. Det är nödvändigt att lära känna, tolka, taansvar och presentera den helhet som växer fram uren tolkningsprocess. Det är nödvändigt att trängain i och förstå arkivbildarens motiv och verksamhet.Utifrån denna insikt kan sedan arkivläggning,ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:235

Ande-rs Akerfeltdokumenthantering och gallring i arkivet utföras isyfte att bevara verksamhetens samlade meningsinnehållutifrån ett helhetsperspektiv.Hur uppnås verklig kunskap utifrån en hermeneutisksynvinkel på arkiv? Verkligheten uppfattasinifrån medelst en tolkningsprocess. Kunskapär relativ och den verkliga insikten är holistisk.Helheten interagerar med dess delar varmeddet bakomliggande och genomsyrande meningsinnehålletsynliggörs. Utifrån insikter om meningoch motiv kan sedan det meningsbärande arkivetavskärmas och bevaras.System/processteori och arkivenUnder det sista decenniet av 1900-talet och framtill nuet har den informationsvitalitet som präglatsamhället förmedels den nya tekniken smittat avsig på arkivvetenskapen och stressat forskningen tillnya frågeställningar. Ett postmodernistiskt anslagtillåter ett ifrågasättande av normer som längeansets fundamentala. Arkiven och arkivhandlingarnabör analyseras utifrån sin kontext som en systemfunktion.' 6System kan definieras som en grupp av objektvilka på något sätt är relaterade till varandra. Syftetär att skapa överblick genom indelning av systemi delsystem. Att skapa överblick och förståelse av ettfenomen för att kunna beskriva dem. ' 7I en systemteoretisk analys frågar man sig vadsom är systemets funktion? Vilka delar (delsystem)består det av och hur är de ordnade? Vilka motiv,mål och fenomen blir urskiljbara? Vilka flöden avmateria, energi och information är synliga. ' 8Systemteorins utveckling under 1900-talet följertre steg; Slutna mekaniska system, vilket helt enkeltavser relationssammanhang mellan givna element.Öppna system, mjuk systemteori med orienteringmot omgivningen vilka är öppna för energi och informationfrån omvärlden (input, output och feedback).Därefter en generell teori om öppna systemvilka även är självrefererande. '9Som ett tvärvetenskapligt ramverk för analys ochbeskrivning har dock den generella systemteorinpresenterat. skilda varianter av teoretiska anslagända sedan upplysningen. Som exempel kan Linnesbotaniska system nämnas. Systemteorin växer i betydelseoch styrka mot slutet av 1 96o-talet, dels somen kritik mot positivismen starka band till kausalasambandsförklaringar, dels som ett försök att sammanfattagenerella drag i en utveckling som redanvar på gång inom biologin, teknik och planeringsteorierm. m. Systemtänkandet uppstår alltså ur ettbehov att följa, förstå och planera tillväxt och förändringi komplexa sammanhang där en rad faktorerväxelverkar med varandra.Målet är att förstå helhetengenom att bryta ner system i delsystem tillsövergriplighet uppnås. Systemteorin har därmedmycket gemensamt med positivismen i sin reaktivakartläggning av de faktiska förhåll-andena. 20Processteori är att betrakta som en utlöpare frånsystemteorin. Denna teoribildning har en starkanknytning till förändring och effektiviserandeåtgärder och är därför inte att anse som renodladvetenskapsteori, utan är starkt färgad av sittändamål, att skapa mervärde. Det som skiljer processtänkandefrån systemteori är att medan systemteorivill kartlägga ett fenomen från en helhet tilldess sammanlänkade växelverkande delar, är processenbunden till ett ändamål och går på en ledd,"från ax till limpa". Processer styrs alltid av ett syfte.Process kan definieras som "en kedja av aktivitetersom i ett återkommande flöde skapar värde för enkund". Man skulle därför kunna säga att systemteorinbetonar inre relationer mellan delsystemsamt hierarkiska relationer mellan system och delsystemmedan processteorin har en horisontell ochflödesorienterad syn på verksamheter och fokuserarhorisontella värdeökande aktivitetsked j or."Vilken påverkan har det här vetenskapsteoretiskaanslaget på vetenskapen om arkiv? Verklig kunskapinhämtas, inte genom källkritisk granskningav själva handlingarna, inte heller medelst analysav handlingarnas meningsinnehåll i verksamheteneller arkivets utmärkande drag som bärare av ettkollektivt minne. Det är i stället nödvändigt att sökaförståelse av de verksamheter, arbetsflöden ochARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2

Handlingm7las handlingsrationalitettransaktioner som ligger till grund för handlingarnastillkomst d.v.s. handlingarnas funktioner isitt ursprungliga sammanhang. Därmed förflyttasfokus från en yttre eller inre verklighet, objektiviteteller tolkning, till den funktion arkiv eller handlingarhar i process eller system. Förståelse av deverksamheter, arbetsflöden och transaktioner somligger bakom de existerande handlingarna, självaden kontext som omger skapandet av handlingarnaoch arkivet är det primära studieobjektet. Processteoriär därför ett uttryck för en helhetssyn därprocesser består av aktiviteter vilka marscherar itakt mot samrna mål, repetitivt. Teorin har därmeden stark hermeneutisk anknytning och söker proakivtförädla verksamheter mot ett önskvärt idealtillstånd.Ur system och processteoretisk synvinkel är olikamönster fokuserade. Arkivvetenskapen påverkas ihög utsträckning av det processteoretiska perspektivetdär mönster av aktiviteter organiseras i processervilka förklarar handlingarna, ger dem derasvärde och mening i överensstämmelse med denidealiserade helhetssyn som utgör processteorinsgrund. Arkivariens roll är att beskriva systemenoch den processmodellerade verksamheten ochavgränsa och strukturera i handlingarna i överensstämmelsemed den idealiserade bilden av verksamheten.Även om proveniensprincipens doktrin om bevarandetav helheten och dess innehåll efter ursprungligordning ibland ifrågasätts utifrån en postmodernistiskvinkel är den med sin positivistiskatyngdpunkt i tydliga kausala förklaringar svår attpå allvar ifrågasätta och kullkasta. Det hermeneutiskaoch det system och processteoretiska paradigmenspåverkan på arkivteorin visar oss dock attproveniensens fokus kan förflyttas dels mot helhetensmeningsinnehåll dels fokusera verksamhetensmönster av aktiviteter. Att proveniensprincipen lättattraheras och påverkas i dessa riktningar torde beropå att arkivteorins ontologiska och epistemologiskaexistensberättigande står på båda dessa fasta grundvalar.Därmed kan vi med fog anta att den arkiv-teoretiska principen även är avhängig sambandetmellan verksamhetens meningsinnehåll och mönsterav aktiviteter för en optimal tillämpning. Proveniensprincipenbör därför kunna utryckas som:ett bevarande av arkivets minsta gemensamma nämnareutifrån meningsinnehåll och verksamhetsmönsteri konvergens - med andra ord ett bevarande efter"handlingarnas handlingsrationalitet".Handlingamas handlingsrationalitetSociologer, kriminologer och likställda har längevarit intresserade av den handlingsrationalitet somolika verksamheter och beteenden kan förklarasutifrån. Utifrån det resonemang som jag framhärdari, menar jag att just detta samband mellanmening/motiv och det mönster av aktiviteter enverksamhet visualiserar, också är av stort intresseutifrån ett arkivteoretiskt perspektiv.Den teoretiska grundvalen är hermeneutisk ochemanerar från en teoribildning som etableradesredan på 1700- och 18oo-talen av ekonornen ochmoralfilosofen Adam Sinith (172 3-1790). Teoringår under beteckningen rationell valhandlingsteori(Rational Choice Theory) och har sin tydligasterenodling och starkaste företrädare inom den ekonoiniskasfären. Egenintresse och nyttamaximeringutgör då grundvalar för de kausala sambanden.Teorin knyter an till Max Weber (1864- 1920)och dennes resonemang om människors olika motivtill sitt handlande. Det teoretiska ramverketvidgas genom att meningsfulla motiv förklarasstå på en bas av emotioner och behov. Mänskligtbeteende har sitt ursprung i en samverkan mellandetta behov och förnuft. Weber använde sig av ettantal idealtyper för att klarlägga aktiviteters/handlingarsmeningsinnehåll. I hans handlingstypologiingår målrationella, värderationella, traditionellaoch affektiva handlingar."En mänsklig praktik d.v.s. handling, företeelseeller social situation, står på en motivbild som bas.Detta innebär att praktiken har ett meningsinnehållvilket korresponderar med verksamheten idet att den både är ett resultat av motiv och självARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:237

Anders Akerfeltskapar mening. Mänskliga praktiker i mening empiriskaföreteelser med koppling mellan människa -mening-verksamhet utgör fenomen vilka sammanbindermotiv och aktiviteter till ett mönster som ärsignifikativt för just den praktiken. Utgångspunktenför perspektivet är metodologisk individualismoch försöker beskriva och förklara sociala fenomenutifrån enskilda människors handlingar. 2 3 J ag kommerdock att visa att i simplifierad form är delarav det teoretiska resonemanget även fruktbart vadgäller avgränsade institutionaliserade verksamhetereller verksamhetstyper där meningsinnehåll ochaktivitet skapar kausala samband och mönster i enstörre fenomenologi. Den teoretiska tillämpningenkommer därför att ske utifrån kollektivt organiseradeaktörer som t.ex. en myndighet, ett företageller en ideell förening.En verksamhet är ett uttryck av rationalitet hämtadur en motivbild. I syfte att utifrån ett aktörsperspektivklarlägga och förstå mänskliga praktikerbetonar valhandlingsteorin betydelsen av olika elementoch kombinationer av dessa. Sådana elementkan t.ex. vara bakomliggande olikheter i meningoch motiv för de praktiker som studeras. Det sättpå vilket olika element kombineras och betonasger upphov till mönster. Dessa mönster betecknassom handlingsrationalitet. skillnaderna mellan demönster som studerats har under teoriutvecklingengett upphov till ett antal dominerande begreppsochförklaringsmodeller. Man talar om strategisk,instrumentell, expressiv, normativ och kommunikativhandlingsrationalitet. 2 4Utifrån den här teoretiska överbyggnaden är detmöjligt att skapa en för ändamålet anpassad modelldär de olika begreppen samlas in under tre dimensioner,orienteringar eller analytiska kategorier, omman så vill. Dessa kan i Webersk anda betraktassom dimensionerade idealtyper. De utgörs av denobjektiva, den subjektiva och den sociala dimensionen.Värdet av detta förfarande ligger i möjligheten attnå övergripande generaliserbara slutsatser. Det ärav samma orsak värdefullt att bibehålla det teoretiskainstrumentet i renodlad form varför vi härkommer att drar isär dimensionerna till dess deidealiserade typerna framträder med skarpa konturer.Först då nås de bästa förutsättningarna tillsåväl överblick som insikt. Därför:• Den objektiva dimensionen fångar in enpraktik vilken domineras av en handlingsrationalitetav normativ karaktär.Dimensionens meningsinnehåll hämtasur det gemensamma normsystem somskapar mening. Överordnade principeroch allmännytta är nyckelord. Målet äratt fördela, förvalta och skapa efterlevnad.• I den subjektiva dimensionen är handlingsrationalitetenav instrumentell, strategisknatur. Mening och motiv är att söka iegennytta utifrån vetande, och taktiskthandlande utifrån omvärldsförståelse.Målet är att skapa mervärde genom atttillfredställa yttre aktörer.• Den sociala dimensionen domineras aven expressiv och kommunikativ handlingsrationalitet.Strävan efter aktning,erkännande och gemenskap med tilltänktjämbördiga aktörer skapar meningåt denna rationalitet. Målet är att blisynliggjord och social gemenskapen. 2 sJ ag vill nu visualisera det teoretiska resonemanget ien metodologisk figur med vilken sambanden mellanmening/motiv och verksamhet framträder tydligare.F rågan vi ställer oss är vilken bild som framträdernär man anknyter myndighetspraktiken ochdess mönster av aktiviteter mot nämnda ideal typer?Låt mig göra några klarlägganden angåendeovanstående figur. En praktiks (t. ex. en myndighets)handlingsrationalitet och meningsinnehåll är inteav en renodlad idealtyp, vilken endast kan knytastill en av de polariserade vinkelspetsarna. Självklartkan praktikens eller delar av en verksamhets me-ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 200 9:2

Handlingarnas handlingsrationalitetning och motiv positionera sig olika i dimensionerna.Partiella företeelser inom praktiken kan ocksåbära sitt eget meningsinnehåll eller korresponderamed mening och motiv utanför.Det ligger dock ett värde i att här låta meningsinnehålletsnågot simplifierade tyngdpunkt framhävasi renodlad form. Det är då den bästa möjlighetentill överblick kan uppnås vilket är av storvikt när det gäller att nå grundläggande generaliserbaraslutsatser.Metoden att renodla praktikers meningsinnehålli syfte att klarlägga proveniensprincipens innerstaväsen visar när den kopplas till verksamhetensmönster av aktiviteter handlingarnas handlingsrationalitet.Vi kan därför utifrån figuren sluta osstill att en myndighets eller förvaltnings handlingsrationalitetär starkt knutet till en objektiverandedimension, bärare av ett normativt meningsinnehålldär förtroendekapitalet grundas på de överordnadeprinciper som verksamheten har som sinuppgift att opartiskt tillämpa. Praktikens aktiviteterstyrs av det normativa uppgiftsbaserade meningsinnehålletvilket presenterar sig i ett mönster avupprätthållande funktioner.En affärsdrivande verksamhet har å andra sidansin tyngdpunkt i den subjektiverande dimensionenmed en instrumentell, strategisk handlingsrationalitetdär egenintresse, mervärde ochkundtillfredsställelse utgör de vitala delarna avverksamhetens strategiska mening och motiv.Det mönster av aktiviteter som ofta överensstämmermed denna motivbild uttrycks med fördel imervärdesskapande processer.En ideell förenings verksamhet kan slutligenhämta tyngdpunkten av sitt meningsinnehåll i densociala dimensionen där synliggörande av gruppenoch gemenskapen skapar erkännande och dehiktighet.En sådan praktik är bärare av en expressiv/kommunikativ mening. Praktiken består i sitt idealatyptillstånd av ett aktivitetsmönster av expressivaoch kommunikativa uttryck.Av den presenterade modellen kan man blandannat dra slutsatsen att ett objektiverat menings-innehåll starkt avhängigt överordnade instruktioneroch allmängiltiga och stabilt tillämpade principer,inte kan bortse från ett objektiverande ochbyrå-kratiskt förfarande för bibehållen säkerhetoch kontroll.'7 Det handlingsmönster som är ettresultat av ett sådant normativt ursprung förklarasdärför med nödvändighet utifrån verksamhetensbakomliggande uppgifter/funktioner. En sådanpraktik kan därmed svårligen presenteras enkomtutifrån aktivitetsmönster av mervärdesskapandeoch kundtillfredsställande processer. Ett processteoretisktaktivitetsmönster är tvärtom ett uttryckför ett instrumentellt, strategiskt meningsinnehåll.Myndighetsutövningens innersta väsen, dess ontologiär otvivelaktigt knuten till allmännytta, attfördela och utöva rättvisa, inte egennytta eller attförmera genom att tillfredsställa. Däremot uppvisaren affärsdrivande verksamhets instrumentella ochstrategiska motiv och dess flexibla och målinriktadeprocesser en tydlig handlingsrationalitet eftersommotiv och aktivitetsmönster här kan förväntas varai överensstämmelse. Av modellen kan man ocksåsluta sig till att en ideell förening, en praktik avsocialiserande karaktär utifrån en expressiv ellerkommunikativ motivbild inte kan beskrivas utifrånett processorienterat aktivitetsmönster med bibehållenhandlingsrationalitet. Det är också tveksamtom ett funktionellt aktivitetsmönster återspeglarverksamhetens aktiviteter mer än partiellt vadgäller styr- och stödfunktioner. Lämpligen bör deexpressiva uttrycken utgöra grunden i det mönsterav aktiviteter som bäst korresponderar med praktikenssamlade motivbild.En praktiks eller delar av verksamheters handlingsrationalitetär därmed möjlig att bedömautifrån motivbildens positionering i och mellandimensionerna i modellen. Lämplighet till anpassningoch framgångsrik gränsöverstigning mellanden positionerade motivbilden och det aktivitetsmönstersom den presenteras av står att finna ien mer exakt analys av praktikens samlade rationalitet.Avståndet mellan meningsinnehåll/motivbildoch det önskvärda aktivitetsmönster arkivprinci-ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:239

Ande-rs Aklnfeltperna uttrycker avgör graden av vad man skullekunna kalla för "handlingarnas handlingsrationalitet".Rigida arkivprinciper där det råder bristandekorrespondens eller rentav alienering mellan motivoch aktivitetsmönster skapar ovillkorligen problemvid tillämpande av proveniensprincipen.Med proveniensprincipen som grund blir därmeden generell konklusion av föregående resonemangatt de arkivprinciper som tillämpas inte bör ha enhög grad av rigiditet som kännemärke, utan snararekännetecknas av flexibilitet. Målsättningen måste juvara att kunna fånga upp och bevara arkivbildarensarkivalier i konvergens med verksamhetens handlingsrationalitet.Arkivvetenskapens rollAtt tillåta arkivvetenskapen att ta stark styrning avi tiden populära teoribildningar medför en risk, enrisk för övergrepp på arkivteorins innersta väsen.En över tid stabil tillämpning av proveniensprincipenär en förutsättning för att forskare ska kunnanärma sig arkivens handlingar utifrån skilda teoretiskautgångspunkter och metoder med bibehållenreliabilitet och validitet. Om arkivvetenskapenanammar och låter sig förföras av i tiden starkateoretiska paradigm och tillåter dessa att luckraupp eller förändra förutsättningarna för principenstillämpande över tiden, riskerar arkiven som källaför forskning att bli en av det rådande paradigmetavböjd produkt. I sämsta fall kan detta resultera i attforskaren företrädesvis "måste" närma sig verksamhetensarkiv utifrån samma teoretiska resonemangsom styrde arkiveringen. Vi kan därför märka ochförstå betydelsen av att inte förlora den minsta gemensammafysiska nämnaren ur sikte i det arkivvetenskapligaperspektivet, d.v.s. verksamhetenshandlingar. Med detta primära säkerställt är bevarandeav arkivbildarens förståelse av sin egenverksamhets mening och aktivitetsmönster grundläggandeför proveniensens praktiska tillämpning.Däremotfyller strävanden att beskriva och arkiveraverksamheter i enlighet med en rigid och snävt ideologistyrdteoretisk ~odell, inte något som helstbehov för den framtida arkivforskningen. Man kanmed fog anta att sådana principer snarare kommeratt ses som en försvårande och hämmandeomständighet av framtidens forskare.Det är intressant att konstatera att arkivteorinöver tid tydligt attraherats av analyser av såvälverksamheters meningsinnehåll som yttre kontextuellamönster av aktiviteter. Verksamhetens meningsinnehålloch aktivitetsmönster i konvergensutgör som vi har sett grundvalen för handlingarnashandlingsrationalitet d.v.s. handlingarnas proveniens.Om verksamhetens, praktikens handlingar skabevaras i överensstämmelse med proveniensprincipenmåste de arkivprinciper som styr tillvaratagandetav informationen med nödvändighet varaflexibelt reaktiva till sin karaktär. Det är verksamhetensmotiv och aktiviteter som skall återspeglas ide bevarade handlingarna inte en proaktiv likriktningefter i tiden populära effektiviseringsideal ochverksamhetsstyrning. Om inte de arkivprincipersom tillämpas tillåter att tillräcklig konvergensuppnås mellan motiv och mönster av aktiviteterkommer arkivbildningen med nödvändighet attsakna handlingsrationalitet. En sådan icke önskvärdarkivbildning resulterar i tvingande, verklighetsavvikandeomskrivningar av verksamhetensmotiv och/eller en ständig tendens till upplösningoch sönderfall i de visualiserade processerna.Det vore därför i sin förlängning önskvärt att utvecklaarkivprinciper vilka även har förmågan attfånga upp och arkivera i överensstämmelse medskillnader, förändringar eller partiella olikheter iarkivbildarens handlingsrationalitet.Vetenskapens drivkraft att förstå och förklarakräver en varsam hantering av den empiri som utifrånskilda teorier och metoder används som materiali byggandet av insikter. Nu är arkivvetenskapensom egen forskningsdisciplin till sin natur begränsad.Den är per definition låst inom ett ramverk.Forskningsdisciplinen begränsas av knappa resurseroch få utövare. Men just den tydliga avgränsningenär samtidigt arkivvetenskapens styrka. Denmöjliggör ett testområde där komplexa teoribild-ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2

Handlingarnas handlingsrationalitetningar lättare kan utsättas för prövning och kritik.Det är ju just här inom arkivvetenskapen som vitydligt kan visualisera verkningarna av positivism,hermeneutik, systemteori/processteori. Här kanman förfina, anpassa det teoretiska anslagen ochhär avslöjas svagheterna obarmhärtigt.Det är därför nödvändigt med en aktiv arkivvetenskapvilken är väl insatt i och kritiskt diskuterarteori och metod. Arkivvetenskapen bör ihög utsträckning ägna uppmärksamhet åt analyserav den egna verksamhetens förhållande till handlingar,arkiv och kontext med en strävan att synliggörasåväl de yttre teoretiska, såväl som pragmatiskaramverken. En kritisk, ifrågasättande hållningbör vara premissen i syfte att bevaka, belysa ochaktivt diskutera effekterna av olika fusioner mellanarkivteori och skilda vetenskapsteoretiska strömningar.Arkivteorin måste fortsätta att utveckla sinförmåga att aktivt korrespondera med de vetenskapsteoretiskaparadigmen. Ett livfullt deltagandei skilda forskningsmiljöer ger oss därmed bränsleoch analysverktyg till formerande av en arkivvetenskapsom är att räkna med.NoterI Burell, Mats, "Det perfekta arkivet - Om proveniensprincipensdubbla tillämpning", ArkivSamhälle och Forskning 1999:1 s.3oNilsson, Nils, Arkiv kunskap, Lund, I 973 s. 3 I f2 Walh!n, Göran, Vetenskapsteori och forskningsmetodik,Lund I996 s.I23 Ambjörnsson, Ronny, Europas Idehistoria.Antiken : Människors Undran, Stockholm I997s.64ff4 Alnbjörnsson I997 s.67 ff5 Alnbjörnsson I997 s.I22 ff6 Kuhn, Thomas De vetenskapliga revolutionernasstruktur, Stockholm I9621I997 s.22ff"} We ber, Max, Vetenskap och politik. GöteborgI99I S.I38 ff.8 Hilde brand, Emil, Om den s k ursprungsprincipenstillämpning vid ordnande af offentligaarkiv, Meddelanden från svenska Riksarkivet1903, s.88f9 Thuren, Torsten, Vetenskapsteori fiir nybörjare,Stockholm I99I s.I4 ffIO Nilsson, Nils, Arkivkunskap, Lund, I973 s.22I I Lövblad, Håkan, "Munk knekt eller konstnär?(II)- Arkivarien, hammaren och städet", ArkivSamhälle och forskning 2002:1 s.2oI2 Wallen I996 s.3IfI3 Thuren I999 s.58fI4 Schellenberg Theodore, R., Modern archives.Principles and techniques, Melbourne Cheshire,I956s.67I 5 Lövblad 2002 s.2 II6 Fredriksson, Berndt," Arkivvetenskap ­historia och framtid", Arkiv Samhälle och Forskning2002:2 s.82I 7 Lind, Mikael, Från system till process - kriterierfo'r processbestämning vid verksamhetsanalys, Linköping200I S.26,3 II8 Wallen I996 s.29I9 Lind 2000 s.4020 Wallen I996 s.28f2 I Rentzhog, Olof, Processorientering-En grund fo'rmorgondagens organisation, Lund I998 s.29f2 2 Lindgren, Sven Åke, Om brott och straff- Frånsociologins klassiker till modern kriminologi,Lund I998 s.6If2 3 Engdahl, Oskar, Larsson, Bengt, Sociologiskaperspektiv -grundläggande begrepp och teorier,Lund 2oo6 s.I9f24 Engdahl, Oskar, (Red.) Handling, praktik ochrationalitet, Modern sociologisk teori, Lund zoo Is.56ff2 5 Engdahl, Oskar, I finansvärldens bakre regioner.En studie om internationella offshore-marknader ochekonomisk brottslighet, Göteborg 2003 s-42ff26 Figuren bygger på en förebild hämtad ur Engdahl2003 s-452 7 Ljungberg, Anders, Larsson, Everth, Processbaseradverksamhetsutveckling, Lund 200ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2