Etiketten 1/2011 - Alko

ALKOS KUNDTIDNING1 | 2011tiketten162242644934Ledaren....................................................2Vi tar ansvarProduktsäkerheten och kvalitetenär viktiga beståndsdelar i Alkossamhällsansvar........................................4Viner på ett hållbart sättDe chilenska vinproducenterna vill varafrämst med hållbar produktion .............6FrågatAlkos personal svarar på frågorkunderna ofta ställer .............................15Vintriga sopporVin och öl passar tillmånga slags soppor ............................ 16Ölvärlden öppnar sigAlko har omgrupperat ölen.Nu presenteras mörk lager och ale ....22Sortimentsplaneringen kräverett omsorgsfullt arbeteSortimentet i Alkobutikenbeaktar många faktorer.........................26Chianti åter till rötternaVinproducenterna vill bli kvittchiantins skamfilade rykte ...................30Den finländska dryckeskulturenförändras långsamtAlkoholmonopolet tyglar konsumtionen,säger forskaren Pia Mäkelä ..................34KolumnenJaakko Selin reser i minnet från Florenstill lumparkompisens hem .................. 37Trollvinter i Äkäslompolos AlkoVintern och den tidiga våren är högsäsongi butiken vid Yllästunturi ......... 38Galeasens hemlighetChampagnevraket i Föglöbehåller sin hemlighet .........................42RivetTrendigt & Alko står för service ...........44SmakminnenSångaren Helena Lindgrens käraste matminnetar henne till slåtterängen ........48SlutackordetCrème brûlée med citrongräs ..............491/2011 etiketten 3

| Vi tar ansvar |redaktör Anu Piippo | foto Timo Lindholm, THL och iStockphoto |Förpackningari återvinningsmaterialnu i AlkobutikernaAlko förnyade sortimentet av presentförpackningari slutet av år 2010.I det nya sortimentet ingår nu ocksåpresentförpackningar av återvinningsmaterial.I butikerna hittar mandem med vägledning av namnet Eco.Eco-presentpåsen är till 99procent tillverkad av återvunnetmaterial, och snörhandtagen är avbomull. Eco-presentkartongen är till100 procent av återvunnen kartong.Båda förpackningarna är slitstarkaoch kan användas mer än en gång.Eco-presentkartongerna kandekoreras med presentband, somockså de kan användas på nytt.70Alkoslaboratoriumfyller runda årAlkos laboratorium föralkoholkontroll ACL firari år sin 70-åriga verksamhet.Huvuduppgiftenför labor atoriet, somverkar på Sundholmen iHelsingfors, består i attgranska den kemiska ochmikrobiologiska kvalitetenpå alla varor som säljs iAlkobutikerna.ACL erbjuder därtilltjänster till andra företagoch till myndigheterna.Årligen analyseras cirka10 000 prover.Intressenterna uppskattar attvarorna är säkra och högklassigaAlko utförde i september 2010 en förfrågan för att kartläggaintressentgruppernas förväntningar och åsikterkring Alkos samhällsansvar. Av alla intressentgruppersvarade Alkos kunder flitigast.På basis av svaren sågs produktsäkerheten ochden höga kvaliteten hos varorna som den viktigastedelen i Alkos samhällsansvar. Det gäller att inteheller göra avkall på ansvarsfullt försäljningsarbeteoch säljkontroll – Alko skall sörja föratt varor inte säljs till minderåriga ellerberusade, eller till langning.Av frågor med miljöanknytning uppskattarintressenterna retur- och återvinningssystemenför alkoholförpackningar. Överhälften av alla som svarade önskar att Alko kundeeffektivera sin transportlogistik och 45 % önskaratt Alko skall höja miljö medvetenheten blandkunderna. Också intresset för ekologiskavaror tycks öka.Omkring 75 % anser att det ingår i Alkosuppgifter att tala för ansvarsfulla alkoholvanor.Speciellt önskar man mera informationom måttfullt alkoholbruk och om alkoholenssociala effekter. Informationsverksamhetenborde riktas speciellt till ungdomar och unga vuxna,till problemanvändare och till småbarnsföräldrar. Också den ökade alkohol -konsumtionen bland pensionärer och äldre bekymrar många.Sirpa Alaluukas vald tillgrön ambassadör för AlkoAlko fokuserar kraftigt på miljöfrågor och utvecklingav dem under år 2011. Alkos huvudkontor har sedan2008 tillämpat WWF:s miljösystem Green Office,och under årets lopp kommer ett miljösystem enligtstandarden ISO 14001 att införas i alla Alkobutiker.Försäljaren Sirpa Alaluukas på Alkobutiken iTorneå har valts till ambassadör för miljöhänsyn ochgröna värden inom Alko.För Sirpa är miljöhänsyn en livsstil. Hon iakttarekologiska värden både i sitt arbete och i sitt privatliv.Sirpa vägleder gärna sina kolleger och även kundernai frågor kring återvinning. Hon återanvänder ocksåolika slag av material på ett ytterst fantasirikt sätt.4 etiketten 1/2011

1Ny broschyrför yrkesfolkinom dagvårdenBroschyren Lapsi ja vanhempien alkoholinkäyttö(sv. barnet och föräldrarnas alkoholbruk)ger grundläggande kunskaper om hurföräldrarnas alkoholbruk inverkar på barnet.A-klinikstiftelsen utförde år 2010 en förfrågan somvisade, att en stor andel av dem som arbetar med barnsaknar tillräckliga kunskaper om hur de kan stödja barnsom lider av föräldrarnas alkoholbruk.Enligt en tidigare undersökning uppgav var fjärde avdem som svarade att de hade upplevt att det användesför mycket rusmedel i deras barndomshem. I varjedagvårdsgrupp ingår således sannolikt barn, i vars hemman använder alkohol i störande grad.Broschyren erbjuder tips om hur man kan samtalamed barn om de vuxnas alkoholbruk. Den innehållerockså råd till yrkesfolk inom dagvåden om hur enförälders oroande alkoholbruk kan tas upp till diskussioni arbetsteamet och med föräldrarna.Broschyren är en del avprogrammet ”Hur använder dualkohol i sällskap av barn?”.För redaktionsarbetet svaradeA-klinikstiftelsen. Innehålletproducerades av MarittaItäpuisto och AnnikkaTaitto. Man kan bekantasig med broschyren påwww.lastenseurassa.fiochwww.lasinenlapsuus.fi.Alkos internetsidor fickavdelning för ansvarsfrågorLapsija vanhempien alkoholinkäyttö- Opas varhaiskasvatuksen työntekijöilleNu har det blivit lättare att hitta information om Alkos ansvarsfullaverksamhet – de här frågorna har fått en egen avdelning iAlkos webbsidor. Förutom information om alkohol- och hälsofrågorpresenterar sidorna bland annat principerna förAlkos samhällsansvar, om programmet ”Huranvänder du alkohol i sällskap av barn?”,om återvinning av dryckförpackningar ochövriga miljöfrågor, samt om produktsäkerheten.Du hittar de ny sidorna på adressenwww.alko.fi/vartansvar?!| Text Anu Piippo |Varierar alkoholkulturenfrån land till land?Pentti: På basis av mina arbetsresor ser det utsom om alkoholkulturen nästan överallt skullebygga på nationella traditioner.Jag har lagt märke också till andra likheter.I många länder är alkoholkulturen något somgäller männen. Berusningsinriktat drickande ärpå många håll ovanligt och oönskat. Dessutomkan man vara mycket försiktig med att användaalkohol i sällskap av såna man inte känner.Seder och bruk i de europeiska ländernakänner vi ganska väl. Ändå blev jag sombalkanresenär lite konfunderad, när värdinnanpå en bondgård mitt på ljusan dag bjödgästen på en knäpp klart, kryddat brännvinmed tillhörande önskningar om en god hälsa.I Kina visade sig det lokala ”vitvinet” varastarkt, destillerat brännvin. Det serverades ismå supar före och under måltiden. Trots dettaavslutades kvällen tidigt.I Afrika söder om Sahara lever en starktradition med ölliknande brygder som görspå bynivå, men man har tagit intryck ocksåav de forna kolonialherrarna. I kuststädernaavnjöt man importerade drycker, såsom äktaroséchampagne.Sari: Jag flyttade till Luxemburg för 13 år sedan.Under årens lopp har skillnaderna mellan Finlandoch Luxemburg blivit mindre. Åldersgränsen16 år gäller här för både utskänkning ochutförsäljning av alkohol. Också övervakningenav rattonykterhet har blivit mera minutiös.Vissa skillnader finns kvar. Luxemburg ärett vinproducerande land och alkoholen är endel av livsstilen. Den frisinnade inställningensyns dock i båda riktningarna – man behöverinte dricka alkohol. Inte heller människans kön,ålder eller yrke har någon större inverkan pådryckens kvalitet. Till exempel fina fruar kandricka av det billigaste ölet utan att någon sersnett på dem.Ett särdrag, speciellt i jämförelse medFinland, är att butikerna erbjuder smakproveroch specialpriser på alkohol. Alkohol är ocksåen lockvara, som drar till sig kunder till ochmed från grannländerna. •Pentti Kostamo,69, ingenjör,pensionärSari Kolkka,50, assistent,HSI-sekreterare1/2011 etiketten 5

I Chile experimenterar producenternamed svala växtplatser, som finns blandannat högt uppe på sluttningarna.6 etiketten 1/2011

| Pirkko Koivu | foto Juha Salminen, Matt Wilson/Wines of Chile, Getty Images, Pixmac och iStockphoto |Vinerpå hållbart sättÅret 2011 är viktigt för dechilenska vinregionerna.Då tas hållbar utvecklingunder lupp.1/2011 etiketten 7

Chile har goda förutsättningarför naturenligvinproduktion, och dechilenska vinproducenternahar beslutat attutnyttja den här fördelenbättre än hittills. Målsättningenär att göra hållbar utveckling enfast beståndsdel av de chilenska vinernasvarumärkesidentitet.I Chile växer vinet i förhållanden somnog skulle duga också åt andra vinproducerandeländer. Sol och värme finnsdet tillräckligt av för att druvorna skallmogna, och tack vara det torra klimat -et är växtsjukdomarna ganska sällsynta.Vinstockarna behöver dock vatten, och detfås från bevattningsanläggningar som tarsitt vatten från den snö som smälter påAndernas sluttningar.På grund av sitt geografiskt isoleradeläge har Chile besparats angrepp av blandannat vinlusen, som har varit en plåga påannat håll. Produktionskostnaderna ärlåga, så Chile har lyckats konkurrera medpriset.Härnäst syftar Chile till att bli nya världensledande exportör av kvalitetsvinersom har producerats enligt principernaför hållbar utveckling, säger Juan Somavia,VD för de chilenska vinproducenternaspara plyorganisation Wines of Chile.”Målet är att exporten av buteljeradeviner skall ha nått upp till tre miljarderdollar år 2020.”År 2010 var värdet av Chiles hela vinexportcirka 1,5 miljarder dollar. Cirka 70procent av landets vinproduktion går påexport. Mätt i volym låg Chile år 2009på femte plats bland världens vinexporterandeländer, men som producent låglandet som åtta.Ett rödvinslandChilenskt vin är medstor sannolikhet rött.Blå druvor har planteratspå 88 000 hektar.De gröna druvornasandel är bara omkringen tredjedel därav.•I Chile fäster man allt större vikt vid druvornas växtplatser.Målsättningen är att ta fram skillnaderna mellan ursprungsregionen.8 etiketten 1/2011

•Att skörda för hand går långsammareän maskinell skörd, men handskördenmöjliggör att man kan välja vilkadruvor som plockas.1/2011 etiketten 9

En chilensk specialitetCarmenère är för Chile ungefär vad Malbec är för Argentina. Debåda druvsorterna har en gång i tiden importerats från Frankrike.Allt efter som man har lagt märke till att de ger intressanta viner hardruvsorterna stigit i anseende i det nya hemlandet.Carmenère infördes i Chile kring mitten av 1800-talet. Druvsortenkom från Bordeaux, men i vingårdarna växte den bland Merlotstockar.Så sent som 1994 upptäckte man att det handlade om en annandruvsort, och då började man plantera Carmenère för sig.Man började också söka fram den lämpligaste växtplatsen fördruvan. För att Carmenèredruvorna skall mogna krävs mera värme ochtid jämfört med till exempel Cabernet Sauvignon. I gynnsamma förhållandenger Carmenère fylliga rödviner med kraftfull smak. Förutom förendruvsviner används Carmenère uppblandad med Cabernet Sauvignon,Syrah och Merlot.Numera odlas Carmenère i Chile på 7 000 hektar. Druvan är alltså inte likapopulär som Cabernet Sauvignon, vars odlingsareal uppskattas vara 40 000 hektar.På många håll i Chile kan manutnyttja smältvattnet från Andernatill bevattning av vinstockarna.10 etiketten 1/2011

Hela produktionskedjan viktigJuan Somavia betonar, att de chilenskavinproducenternas målsättning inte ärbegränsad till vad som sker i vingårdarna.Den hållbara utvecklingen skall ses i ettbredare perspektiv. Förutom att man beaktarvinstockarna, jordmånen och denomgivande miljön beaktar man ocksåkolspåret, energiförbrukningen, ekonomin,de anställda och närsamhället.Hela produktionskedjan från vingårdentill konsumentens glas måste gå att spårabaklänges.”Vinproduktion måste vara ekonomisktlönsam, miljöanpassat och socialt rättvist”,sammanfattar Somavia.Det chilenska programmet för hållbarutveckling inom vinproduktionen beröralla vingods vars verksamhetsmetoderuppfyller paraplyorganisationens krav.”Utmaningen består i att få med allaproducenter”, säger Michael Cox, direktörför Wines of Chiles verksamhet i Europa.En del av vingårdarna producerar redandruvor med naturenliga metoder. Debeaktar också sitt sociala ansvar ochsparar energi. I vinhuset Caliterra vaknademan till insikt för några år sedan.”Vi märkte att alla beslut vi tog harlångt bärande konsekvenser för människorna,ekonomin och miljön. Därförbeaktar vi de här sakerna”, säger Caliterraschefsvinmakare Sergio Guarda.”Vi använder lättare buteljer, vi komposterar,planterar träd och ursprungsarter,och vi har automatiska väderstationersom berättar när det lönar sig attbevattna”, radar Guarda upp som exempelpå den nya inriktningen.Gemensam certifieringCaliterra har i samarbete med universiteteti Talca utvecklat och testat ett certifieringssystemför vingårdar. Systemetbeaktar såväl det sociala ansvaret somåtgärder i vingården och vineriet. Arbetethar skapat ett regelverk som definierar tillVin på exportI Chile är vinkonsumtionenper capita lägreän i många andra vinproducerandeländer.År 2008 var konsumtionencirka 16 liter perperson och år, medanden var cirka 53 literi Frankrike. I Finlandär den motsvarande• siffran cirka 8,5 liter.Arbetarnas välfärd är en delav den hållbara utvecklingen.1/2011 etiketten 11

Vinstockarnakräver bevattning.Vingårdarna införsom bäst olikaslags vatten -bespar andemetoder, såsomautomatiskaväderstationer.Högklassiga rödvinermognadslagras påsmå ekfat.exempel hur man använder vatten ellerförebygger sjukdomar i vingården, hurman använder energi i vineriet, hur mantar hand om avfallet och hur man sörjerför de anställdas välfärd.Med hjälp av certifikatet och en gemensamsymbol blir det i framtiden lättare attberätta för konsumenterna om den hållbarautvecklingen.”Certifieringen tas i bruk i år, och vingodsenkan låta ackreditera sig steg försteg. 60 vingårdar har deltagit i det förberedandestadiet”, säger Juan Somavia.Man använder sig också av GRI,Global Reporting Initiative, en internationellinstruktion för rapportering av samhällsansvaret.97 vingods är medlemmari Wines of Chile, och enligt Juan Somaviaförväntas de avlägga sina GRI-rapportersenast i oktober.Tro på hållbar utvecklingDen chilenska vinproduktionen dominerasav de stora bolagen. Landets näststörsta vinexportör är VSPT-gruppen,där bland annat Tarapacá, San Pedro och•12 etiketten 1/2011

Skillnader och regioner framhävsSyrah ser utatt passa brai Chiles klimat.Druvan väntasge toppvineri framtiden.Chilenarna är i färd med att ge sina viner enmångsidigare varumärkesidentitet. De villfrigöra sig från ryktet som bara en producentav fördelaktiga, i och för sig pålitliga viner.Förutom att man nu lyfter upp dyrare viner,vill man nu lyfta fram också de olika regionernaoch skillnaderna mellan dem.Mest intressanta anses nu de svala regionernanära havet och på bergssluttningarna.Druvorna som vuxit i ett svalt klimat germera aromatiska viner med en friskare smakän de som vuxit i en varmare omgivning. Nya,svala produktionsområden är till exempelElqui, Limarí, Choapa och Bío Bío. Druvorsom gör sig bra där är bland andra SauvignonBlanc, Pinot Noir och Chardonnay.Av druvsorterna är Merlot på nedgående,men vid Cabernet Sauvignon ämnar manhålla fast. Dess andel är 35 procent avodlingsarealen.”Cabernet Sauvignon är fortfarande vårtflaggskeppsvin. Dess rentfruktiga smak och mjukatanniner är ett känneteckenför Chile”, berättar MichaelCox, direktör för Wines ofChiles verksamhet i Europa.Som ett nytt alternativintroduceras Syrah, som serut att göra bra ifrån sig i detchilenska klimatet. De förstaSyrahstockarna planterades1995, men därefter har manframskridit raskt. MichaelCox anser att Syrah är framtidens stjärna.”Syrahviner från bergs- eller kusttrakternaskördar priser ute i världen. Vinstilen äråterhållsam, i likhet med vinerna från franskanorra Rhône.Mätt i volym toppar viner från Chile Alkosförsäljningsstatistik både inom rödvin ochvitvin.Också på annat håll i Europa är de chilenskavinerna populära, och exporten av demhar ökat. Exportens värde i pengar har ökatkraftigare än volymen.Chile söker nya konsumenter på marknaderunder utveckling, men också i Skandinavien,där de chilenska vinerna redan sedantidigare innehar en stark ställning.”Under den ekonomiska recessionen harde chilenska vinerna haft nytta av sitt ryktesom förmånliga viner med ett gott förhållandemellan pris och kvalitet. En nackdel har varitden starka peson”, säger Michael Cox.Santiago1/2011 etiketten 13

Cabernet Sauvignonär fortfarandeflaggskeppet blandChiles druvor.Santa Helena ingår. VSPT arbetar sombäst med sin första GRI-rapport.Direktör Andrea Zwanzger, som ansvararför frågor kring hållbar utvecklinginom VSPT, berättar att gruppen redan i15 år har följt ett eget program för hållbarutveckling.”Alltså långt före de här sakerna lyftesfram i rubrikerna”, säger Zwanger ochanger några exempel på hur VSPTgruppenbär sitt sociala ansvar:”Vi stödjer de anställdas studier ochdelar ut stipendier. Vi följer lagarna omarbetstid, vi använder inte barnarbetskraftoch vi erbjuder våra arbetare fritidsprogramoch hobbyverksamhet.”Också vinhuset Emiliana har genomförtmotsvarande program. Emiliana harföljt principerna för hållbar utveckling alltsedan 1998, alltså från första början, ochinriktat sig på ekologisk och biodynamiskodling. Emiliana har sammanlagt 1 200hektar vingårdar på olika håll i Chile.Emilianas kommersiella direktörCristian Rodriguez har en fast tro på detnatur enliga. Han anser att naturenligt ochbiodynamiskt odlade viner också är merapersonliga.”Ekologisk och biodynamisk odling gerfriskare druvor, och av dem kan man fåbättre, unika viner, som inte kan kopieras.De konventionellt odlade vinerna påminnermera om varandra, och vi motsätteross den trenden.” •En del av vingårdarna harredan en längre tid beaktatprogrammen för hållbarutveckling.14 etiketten 1/2011

| Frågat |Anu Piippo | foto Marjaana Malkamäki och iStockphoto |Glöggsäsongen kan fortsätta också efter jul. Nona Kirra,butikschef för Alkobutikerna i Töysä och Etseri, tänker denhär julen prova glögg som en ingrediens i osttårta.Det blev några flaskorglögg kvar efter julen.Hur länge kan glöggförvaras?Glögg håller sig frånett till två år i oöppnadflaska, förutsattatt den förvaras påett mörkt ställe i enjämn, sval temperatur.Ju högre alkohol- och socker haltenär, desto bättre tål glöggen förvaring. Omflaskan har öppnats kommer vinet i kontaktmed luft och börjar sakta förändras. Som ettallmänt råd kan man säga att vinglögg bördrickas inom en vecka.Glögg upplevs ofta som en dryck för jultiden.Min egen glöggsäsong fortsätter docklångt in på senvintern. Ångande, söt glöggvärmer fint i köld och yrväder, som sådanaeller som blandvirke i olika drycker.Tack varse sin aromatiska kryddighetfinner glögg många användningar i denvintriga matlagningen. Den kan användastill exempel i marinader för att möra ocharomatisera kött. Glögg sätter en intressantprägel på vintriga såsbaser och gryträttersamt på kryddlag för sill- och strömmingsrätter.Dessutom kan man trolla fram imponerandeefterrätter med hjälp av glögg. Somavslutning på en måltid har jag trakteratsmed en god glöggparfait, och i vintertänker jag testa glöggi osttårta, enligt ettrecept jag hittat.Jag är en vän avblinier. Vad slagsdryck lönar det sigatt dricka till dem?På den härspaltenbesvarar Alkospersonal frågorkunderna oftaställer.Nona Kirra är visstidsanställd butikschef för Alkobutikerna i Töysä och Etseri.Eftersom blinier steks i fett bör matdryckenha syror för att kunna ta uddenav flottigheten och friska upp helheten.Fiskrom har saltats, så drycken börockså vara lite fruktig.Det traditionella valet till blinier ärlageröl eller torr, lätt fruktig champagne eller annat mousserandevin.Den som gillar humlestark lager väljer pils, som fungerarbra speciellt då blinifyllningarna förutom rom omfattarockså rökt fisk. Kombinationen av smetana och rom klingarutmärkt också med vitvin. Till blinier kan man välja till exempelett friskt vin från Alsace, på druvsorterna Pinot Blanc,Pinot Gris eller Riesling. Också många högklassiga tyskaeller österrikiska rieslingviner har en för blinier lämpligkombination av syror, fruktighet och en aning restsocker.Vännen av heltorrt vin kan fylla sitt glas med till exempel enfriskt mineralisk fransk chablis.Bra dryckalternativ för blinibordet finns också blandalkoholfria drycker, såsom alkoholfritt öl och mousserandevin, mineralvatten inte att förglömma. •1/2011 etiketten 15

Apelsin ger fisk- och skaldjurssoppanen elegantnyans. Spadet serveraspå franskt sätt för sig.16 etiketten 1/2011

Vintrigasoppor|När det är smällkallt ute smakar det meden värmande soppa. Till veckoslutetkan du prova en fransk fisk- ochskaldjurssoppa, en svampsoppa meddeglock eller en kryddig soppa på chorizooch kikärter.Sanna Kekäläinen | foto Laura Riihelä och Juha Salminen |Dryckrekommendationer AlkoGlas och kärl Alko 020 711 11, Stockmann (09) 1211 ochRiviera Maison (09) 661 003. Muru Dining (09) 4289 1213RouilleRouille är en fransk kryddpasta som användsframför allt till fisksoppor. Det finnslika många versioner som det finns kockar,men som regel innehåller pastan åtminstonevitlök, olivolja och lite grann chili.Vanligtvis mosar man in också potatis ellerbröd för att göra blandningen tjockare.Rouille kan smaksättas med paprika,saffran eller majonnäs.Fransk fisk- och skaldjurssoppa med rouilleFör 4 personer500 g filéer av olika slags fisk, t.ex. sik,gös eller lax1 msk citronsaft2–3 vitlöksklyftor1 lök½ purjo2 morötter1 medelstor fänkål4 tomater3 msk olivolja¼ tsk saffran8 dl fiskbuljong2 dl vitvin1 bit tvättat (ekologiskt) apelsinskal(salt)¼ tsk cayennepepparnågra kvistar färsk timjan100 g räkornågra kokta musslor med skal1. Bena fiskfiléerna och skär dem i bitar.Droppa citronsaft på bitarna.2. Skala och hacka löken. Strimla purjon,moroten och fänkålen. Skålla och tärnatomaterna. Häll olivoljan i en kastrull ochfräs löken, purjon, moroten och fänkålenca 1 minut. Tillsätt saffranet, vänd medstekspade och fräs ytterligare en stund.Häll den heta fiskbuljongen och vitvinet ikastrullen. Tillsätt apelsinskalet och kokaca 5 minuter.3. Tillsätt fisken, räkorna och musslorna.Strö kryddorna över soppan. Låt puttraytterligare några minuter på svag värme.Krydda eventuellt med grovmalen vitpeppar.Servera soppan med rouille.Så skållas tomater: Snitta ett kors i tomaternasskinn med en vass kniv. Doppatomaten i kokande vatten för ca en halvminut eller tills skalet börjar lossna. Läggtomaten i kallt vatten för en stund och draav allt skal.½ liten paprika (ca ½ dl som tärnad)1 kokt potatis4 skalade vitlöksklyftornågra droppar chiliolja eller tabasco1 msk finklippt färsk bladpersilja ellerbasilika1. Ansa och fintärna paprikan.2. Koka tärningarna några minuter i saltatvatten. Sila bort vattnet och häll tärningarnai en mixer.3. Tillsätt potatisen, vitlöksklyftorna, chilioljanoch bladpersiljan.4. Servera i soppan.Dryckrekommendation:Av vitvinerna är de bästa valen till fiskochskaldjurssoppan torr riesling ellerlätt ekad viognier, för att hålla stilengärna från Frankrike.•1/2011 etiketten 17

Klassiska sopporfrån stora världenI nästan alla av denationella köken finnsett sopprecept somgår från generation tillgeneration.Ett veritabeltsoppvännens paradisär Frankrike, som hargivit oss bland annatbouillabaisse, en fiskochskaldjurssoppa,crème ninon, ensoppa på färska ärteroch champagne, ochvichyssoise, som är enpotatissoppa med purjo.Våra grannländersbäst kända soppor ärsvenskarnas ärtsoppa,kombinerad medpunsch, och borsjtj,den ryska rödbetssoppan.Från Toscana i Italienkommer de mastigavintersoppornaribollita, med bönor,och minestrone, medvermiceller. Spanskgazpacho är en kallsoppa för heta sommardagar.Öl är en utmärktföljeslagare tillmånga slags soppor.Svampsoppamed deglockentré för 6 eller huvudrätt för 3 personer2 schalottenlökar2 msk smörca 3 dl förbehandlade trattkantareller ellersoppar (t.ex. konserverade eller torkadeoch blötlagda)3 msk vetemjölca 9 dl grönsaks- eller köttbuljong2 dl vispgrädde(salt), grovmalen svartpeppar ur kvarn½ dl finklippt bladpersilja eller gräslök2 msk tryffelolja1 pkt (400–500 g) rågpotatis- ellersmördegtill pensling 1 ägg1. Värm upp varmluftsugnen till 200grader. Receptet lyckas också med vanligugn värmd till 225 grader, men resultatetblir inte lika jämnt.2. Skala och hacka löken. Skiva svampen.Fräs svampen några minuter i smör i enstekpanna på medelvärme. Häll i svampenoch fräs tills vätskan som frigörs frånsvampen har dunstat. Strö mjölet överblandningen och stek en stund underständig omvändning med stekspade.Häll i buljongen och låt den koka upp.3. Låt soppan puttra ca 5 minuter på svagvärme. Häll i grädden och låt soppan blivarm på nytt. Purea soppan med stavmixermen bara så att en del av svampenoch löken förblir hel. Krydda enligt smakmed salt, peppar och örter.4. Fördela soppan i sex portionsskålarà ca 3 dl, eller i tre skålar à ca 5 dl. Hälltryffelolja på ytan. Pensla ca 1 cm avskålkanterna med lätt uppvispat ägg. Tagut rundlar, lite större än skålarna, ur dentinade, kylskåpskalla degplattan. Läggdegrundla rna som lock på skålarna ochtumma ut degen tätt mot skålkanten.Grädda i ugn tills deglocken är vackertbruna och genomgräddade.Tips:Tryffeloljan kan ersättas med oliv- ellervalnötsolja.Dryckrekommendation:Till svampsoppan passar både torrsherry och öl. Av sherry lönar det sigatt välja en knastrande torr fino ellermanzanilla, av öl en fruktig ale medmedelstor humle beska, t.ex. frånBelgien eller England.Soppa med chorizooch kikärterför 4 personer1 lök2 vitlöksklyftor2 morötterca 200 g palsternacka4 chorizor eller andra kryddiga korvar2 msk rybsoljaca 7 dl kyckling- eller köttbuljong1 burk (400 g) skalade tomater på burkca 1 tsk harissa eller en stänk chilipulver½ tsk kanel3 dl kokta kikärter1 pkt (125 g) mozzarella3 msk finklippt färsk bladpersilja1 tsk grovmalen svartpeppar1. Skala och skiva löken. Skala och tärnarotsakerna. Skär korven i små bitar.Bryn korven i olja i en kastrull tills denfår en snygg färg. Ställ korven åt sidanför en stund. Häll löken och rotsakernai kastrullen. Fräs dem cirka en minut.Häll i buljongen, tomaterna och kryddorna.2. Låt soppan koka upp och sedan kokasakta i 15 minuter eller tills rotsakernaär mjuka. Tillsätt korven och kikärterna.Koka tills korven och ärterna är varmaoch korven mogen.3. Ös upp av soppan på tallrikar. Läggtärnad mozzarella i varje portion ochströ persilja på ytan. Mala svartpepparöver varje portion.Tips:Harissa är en nordafrikansk kryddblandningmed bl.a. chili, vitlök och spiskummin.Harissa kan ersättas med t.ex.cayennepeppar.Dryckrekommendation:Till chorizosoppan lönar detsig att prova en medelfylligchianti, som älskar rätttermed tomat i. Också ettfriskt, ljust lageröl jämnar fint ut soppans•kryddighet.Den milt kryddigakikärtssoppan eldaslämpligt av chorizo,här som råkorvsversion.Soppankan enligt smakavrundas med tillexempel mozzarellaeller någon starkare,riven ost.18 etiketten 1/2011

1/2011 etiketten 19

’Deglocket gömmer på en mustigsoppa som flödar av fina smaker.Tryffeloljan framhäver ytterligareelegansen i svampsmaken.20 etiketten 1/2011

’Vinmästarens bästa kökstipsAtt hitta rätt vin till en soppa anses vara en utmanande uppgift. Sommelieren SamuilAngelov tycker att två vätskor dock kan matchas med gott resultat.”Drycken skall alltid stödja matportionen, det må sedan handla om en soppa elleren biff. Drycken skall fräscha upp soppan eller berika dess smak. Soppor har ofta enkoncentrerad smak, så lite uppfräschning är ofta på sin plats”, säger Samuil Angelov.Angelov, som har varit sommelier på bland annat Savoy, är en bland bakgrundskrafternaför den nyligen öppnade restaurangen Muru Dining i Helsingfors.”En önskedröm som gått i uppfyllelse. Vi ville skapa ett personligt ställemed varm atmosfär.”Menyn på den nya restaurangen växlar ständigt, men soppornahar man inte glömt.”Vi har till exempel haft bouillabaisse. Till den avnjuter jag självgärna ett glas tysk spätburgunder eller en god riesling”.Samuil Angelovs sommelierkollega Niki Thieulon svarar förvinlistan.Samuil Angelov äter gärna soppa också i hemförhållanden.”Jag älskar dem. Jag kan inte motstå rödbetssoppa, som matcharperfekt med en fruktig riesling. Till senastefarsdagen fick jag önska mig vadvi skulle äta, och detblev köttfärssoppa,helt enligt ettgrundrecept. Tillden soppan drackvi en valpolicellaclassico superiore.””En vårlig crème ninonpå färska ärter är bäst med champagneeller annat mousserande vin. Ett annat himmelsktäktenskap är en viltconsommé, alltså engod köttbuljong, och sherry oloroso.”Andra utmärkta par av soppa och dryck ärenligt Samuil Angelov till exempel kall potatispurjosoppavichyssoise och en halvtorr tyskriesling, löksoppa och en pinot gris frånAlsace samt en traditionell köttsoppaoch côtes-du-rhône.1/2011 etiketten 21

OLUTErittäin vivahteikasMycket nyansriktÖlensvärldAROMIEN VIVAHTEIKKUUSNYANSRIKEDOM I AROMERNAVivahteikasNyansriktErittäin vivahteikasMycket nyansriktAlkos nya klassificeringLAGERför öltypergör det Kevyt lättare för kundenLättatt orientera sig i ölens värld.Vivahteikas Raikas VEHNÄOLUTAlla åttaNyansriktöltyper kommer attFriskt VETEÖLLAGERpresenteras Pohjahiivaolut i Etiketten underUnderjäst ölårets lopp. Först i tur, lämpligtunder vintersäsongen, är mörkLageritlagerovatochraikkaita,ale.tasapainoisia ja helposti lähestyttäviä.LAGERVAHVA LAGERöppnar sigVEHNÄOLUTVETEÖLKeskitäyteläinenMedelfylligtKevyttä maltaisuutta tasapainottaa miedon aromaattinenhumalointi.KevytFriska, balanserade och Lätt lättdruckna öl. De har en lätt maltighetsom balanseras av en aromatisk humlekaraktär.RaikasKeskitäyteläinenTUMMA Friskt LAGER MedelfylligtMÖRK LAGERPohjahiivaolutUnderjäst ölALEPILSPILSNERKevytTUMMA LAGERMÖRK LAGERLättSTARK LAGER| Mikko Salmi | foto Laura Riihelä och iStockphoto |ALEPILSPILSNERVÄRIFÄRGPORTER& STOUTVEHNÄOLUTVETEÖLLagerit ovat raikkaita, tasapainoisia ja helposti lähestyttäviä. TÄYTELÄISYYSKevyttä maltaisuutta tasapainottaa miedon aromaattinenhumalointi.FYLLIGHETTäyteläinenErittäin täyteläinenFylligt TUMMA LAGERMycket fylligtFriska, balanserade MÖRK LAGER och lättdruckna öl. De har en lätt maltighetsom balanseras av en aromatisk humlekaraktär.HUMALOINTIHUMLEBESKATäyteläinenTÄYTELÄISYYSFYLLIGHET FylligtAROMITAROMRIKEDOMKeltainenGulMietoLitenRaikasFrisktKevytLättVivahteikasNyansriktVAHVA LAGERSTARK LAGERKullankeltainenGyllengulMeripihkaBärnstensgulKeskiasteinenMedelstorRaikasPORTER& STOUTFrisktErittäin täyteläinenKeskitäyteläinenMycket Medelfylligt fylligtKupariKopparbrunVivahteikasNyansriktVoimakasStorTäyteläinenFylligtLAGERRuskeaBrunKeskitäyteläinenMedelfylligtTummanruskeaMörkbrunMustaSvartErittäin voimakasMycket storPehmeä oluttyyppi, jossa yhdistyy helppo nautittavuus TÄYTELÄISYYSja tummanmaltaan tarjoama aromaattisen makea maltaisuus. Tummat maltaattuovat oluisiin hennon karamellisia, kahvisia ja suklaisia FYLLIGHET aromeja.Erittäin täyteläinenMycket fylligtMjuka, lättdruckna öl med en aromatisk sötma som kommer frånmörka maltsorter. Mörk malt ger dem vissa inslag av karamell,kaffe och choklad.Erittäin vivahteikasMycket nyansriktPILPILPehmeä Lagerit ovat oluttyyppi, raikkaita, jossa tasapainoisia yhdistyy helppo ja helposti nautittavuus lähestyttäviä. ja tummanmaltaan Kevyttä maltaisuutta tarjoama aromaattisen tasapainottaa makea miedon maltaisuus. aromaattinen Tummat maltaattuovat humalointi. oluisiin hennon karamellisia, kahvisia ja suklaisia aromeja.Mjuka, Friska, balanserade lättdruckna öl och med lättdruckna en aromatisk öl. De sötma har en som lätt kommer maltighet frånmörka som balanseras maltsorter. av Mörk en aromatisk malt ger humlekaraktär.dem vissa inslag av karamell,kaffe och choklad.PILSPILSNERPohjahiivaolutUnderjäst ölVÄRIKeltainenKullankeltainenMeripihkaFÄRGGulGyllengulBärnstensgulHUMALOINTIHUMLEBESKATÄYTELÄISYYSFYLLIGHETAROMITAROMRIKEDOMMietoLitenRaikasFrisktKevytLättKeskiasteinenMedelstorKeskitäyteläinenMedelfylligtKupariKopparbrunVivahteikasNyansriktVoimakasStorTäyteläinenFylligtRuskeaTummanruskeaBrunMörkbrunMustaSvartErittäin voimakasMycket storPils on tyyliltään maukas, aromaattinen ja perusluonteeltaan kuivahkoolut. Pilsin luonteelle on ominaista selvästi maistuvan humaloinnintuomat yrttiset, kukkaiset ja mausteiset aromit.Erittäin täyteläinenMycket fylligtSmakrika aromatiska öl som är rätt torra till sin grundkaraktär.En tydlig humlebeska sätter sin egen prägel på öltypen och bidrarmed typiskt örtiga, blommiga och kryddiga toner.Erittäin vivahteikasMycket nyansriktÖlets historia har mörka eller två handtag – stånkor, kåsor och stävor. till andra sidan Atlanten. Allt efter sin hemtraktkallade de det botten jästa, kopparrödaPils Pehmeä on tyyliltään oluttyyppi, maukas, jossa yhdistyy aromaattinen helppo ja perusluonteeltaan nautittavuus ja tumman kuivahkoVÄRIKeltainenKullankeltainenMeripihkaKupariRuskeaTummanruskeaMustaFÄRGGulGyllengulBärnstensgulKopparbrunBrunMörkbrunSvartolut. maltaan Pilsin tarjoama luonteelle aromaattisen drag. on ominaista Gamla makea selvästi tiders maltaisuus. maistuvan öl Tummat Ljus humaloinnin malt maltaat lärde man sig göra först i börjantuomat tuovat oluisiin yrttiset, hennon kukkaiset hade karamellisia, ja färgen mausteiset kahvisia av aromit. mörk ja suklaisia av 1800-talet. aromeja. Bryggning av lager, med andra eller gyllengula ölet böhmiskt, bayerskt ellerHUMALOINTIMietoKeskiasteinenVoimakasErittäin voimakasbärnsten, de var rödaktiga,sätter malt sin ger mahognybruna,egen dem prägel vissa inslag på öltypen av redan karamell, och bidrar känt i Bayern. Redan 1420 hade tarjoamaa ma­pyöreyttä. modet, Oluessa och snart voi bryggdes aistia rikasta den maltaisuutta, nya öltypen karamelli-ord efterjäsning av öl i svalkällare, HUMLEBESKASmakrika aromatiska öl som rätt torra till sin grundkaraktär.Vahvan var då lageroluen Litenwieneröl. maussa Ljus Medelstoron makeutta lager kom ja runsaamman Stor allt mer alkoholin påMycket storMjuka, lättdruckna öl med aromatisk sötma som kommer frånEn mörka tydlig maltsorter. humlebeska Mörkmed kaffe typiskt och choklad. örtiga, blommiga och kryddiga toner.suutta, toffeisuutta ja jopa hienoista luumuisuutta tai kaakaota.TÄYTELÄISYYSRaikasKeskitäyteläinenTäyteläinenErittäin täyteläinenmörkbruna VAHVA eller becksvarta.Egentligen fäste att öl inte fick säljas innan det jäst åtta Öl med dagar sötma många i smaken. andra Alkoholstyrkan öltyper föll ger i glömska. dem en rund karaktär.LAGER gistraten i München utfärdat FYLLIGHET ett påbud omFriskt från München Medelfylligt till Mexiko, Fylligt i den grad attMycket fylligtSTARK LAGERSmaken är generös och maltig med toner av karamell och gräddkola.man ingen större uppmärksamhet vid i en sval källare.AROMITMan kan också Kevytkänna inslag av plommon Vivahteikaseller kakao.Erittäin vivahteikasAROMRIKEDOMLättNyansriktMycket nyansriktdryckens färg, för ölet Pohjahiivaolutdracks ur ogenomskinligasejdlar i lergods Underjäst eller öl tenn. ner, när emigranterna tog med sig den nya Öl som gjordes på mörk malt försvann lyck­På 1800-talet vändes ölvärlden upp ochMörka variationer på lagerölI Norden dracks ölet ur laggkärl med ett kyltekniken och konsten att brygga lageröl ligtvis inte helt och hållet. Vid sidan av ljus•Vahvan Pils on tyyliltään lageroluen maukas, maussa aromaattinen on makeutta ja ja perusluonteeltaan runsaamman alkoholin kuivahkotarjoamaa olut. Pilsin pyöreyttä. luonteelle Oluessa on ominaista voi aistia selvästi rikasta maistuvan maltaisuutta, humaloinnin karamellisuutta,tuomat toffeisuutta yrttiset, kukkaiset ja jopa ja hienoista mausteiset luumuisuutta aromit. tai kaakaota.22 Öl Smakrika etiketten med sötma aromatiska 1/2011 i smaken. öl som Alkoholstyrkan är rätt torra ger till dem sin grundkaraktär.en karaktär.Smaken En tydlig är humlebeska generös och sätter maltig sin med egen toner prägel av på karamell öltypen och gräddkola. bidrarMan med typiskt kan också örtiga, känna blommiga inslag av och plommon kryddiga eller toner. kakao.VÄRIKeltainenKullankeltainenMeripihkaKupariRuskeaTummanruskeaMustaFÄRGGulGyllengulBärnstensgulKopparbrunBrunMörkbrunSvartHUMALOINTIHUMLEBESKAMietoLitenKeskiasteinenMedelstorVoimakasStorErittäin voimakasMycket storKesäisen hedelmäinen oluttyyli, jonka oluet vaihtelevat vaaleista,kirkkaista oluista tumman sameisiin. Aromissa voi havaita vaniljaa,sitrusmaisuutta, banaania ja mausteisuutta.TÄYTELÄISYYS RaikasKeskitäyteläinen Täyteläinen Erittäin täyteläinen

OLPILSPILSNERLAGERKevytLättRaikasFrisktKeskitäyteläinenMedelfylligtTäyteläinenFylligtErittäin täyteläinenMycket fylligtTÄYTELÄISYYSFYLLIGHETLAGERPohjahiivaolutUnderjäst ölTUMMA LAGERMÖRK LAGERPohjahiivaolutUnderjäst ölPILSPILSNERPohjahiivaolutUnderjäst ölVAHVA LAGERSTARK LAGERPohjahiivaolutUnderjäst ölVEHNÄOLUTVETEÖLPintahiivaolutÖverjäst ölALEPintahiivaolutÖverjäst ölPORTER & STOUTPintahiivaolutÖverjäst ölERIKOISUUSSPECIALÖLPinta- ja pohjahiivaolut, spontaanikäymisolutÖverjästa och underjästa öl samt spontanjästa ölEn ölkarta för konsumentenKeltainenLagerit ovat raikkaita, tasapainoisia ja helposti lähestyttäviä.Kevyttä maltaisuutta tasapainottaa miedon aromaattinenhumalointi.Friska, balanserade och lättdruckna öl. De har en lätt maltighetsom balanseras av en aromatisk humlekaraktär.HUMALOINTIHUMLEBESKATÄYTELÄISYYS RaikasKeskitäyteläinenTäyteläinenFYLLIGHETFrisktMedelfylligtFylligtAlkobutikernas ölavdelning förnyas under vårens lopp.AROMITKevytVivahteikasAROMRIKEDOM LättNyansriktFrån och med början av februari grupperas varorna ihyllorna enligt öltyp. I fortsättningen indelas ölen påVÄRIKeltainen Kullankeltainen Meripihka Kupari RuskeaFÄRGGul Gyllengul Bärnstensgul Kopparbrun BrunAlko i åtta huvudtyper. För att skapa reda i aromernasHUMALOINTIMietoKeskiasteinenVoimakasHUMLEBESKALitenMedelstorStorvärld får butikerna informationstavlor där systemet medTÄYTELÄISYYS RaikasKeskitäyteläinenTäyteläinenFYLLIGHETFrisktMedelfylligtFylligtfärgkoder för öl förklaras. För varje huvudtyp ges enAROMITKevytVivahteikasAROMRIKEDOM LättNyansriktkort karakteristik och en ”smakmätare”. Dessutom gesmatrekommendationer.VÄRIKeltainen Kullankeltainen Meripihka Kupari RuskeaFÄRGGul Gyllengul Bärnstensgul Kopparbrun BrunFörnyelsen genomförs gradvis i alla butiker.HUMALOINTIMietoKeskiasteinenVoimakasHUMLEBESKALitenMedelstorStorReformen bygger på en brett upplagd kundundersökningsom visade, att intresset för öl ökar kraftigt. Kun­TÄYTELÄISYYS RaikasKeskitäyteläinenTäyteläinenFYLLIGHETFrisktMedelfylligtFylligtAROMITKevytVivahteikasAROMRIKEDOM LättNyansriktderna vill veta mer om de olika ölen, de önskar att detskall bli lättare att handla öl och att förpackningarnaVÄRIKeltainen Kullankeltainen Meripihka Kupari RuskeaFÄRGGul Gyllengul Bärnstensgul Kopparbrun Brunskall vara behändiga.HUMALOINTIMietoKeskiasteinenVoimakasHUMLEBESKALitenMedelstorStor”Systemet är helt kundcentrerat”, sammanfattarTÄYTELÄISYYS RaikasKeskitäyteläinenTäyteläinenFYLLIGHETFrisktMedelfylligtFylligtMika Kauppinen, varugruppschef för öl och cider påAROMITKevytVivahteikasAROMRIKEDOM LättNyansriktAlko.”Kunderna önskade information om skillnadernaVÄRIKeltainen Kullankeltainen Meripihka Kupari RuskeaFÄRGGul Gyllengul Bärnstensgul Kopparbrun Brunmellan öltyperna, en enhetlig klassificering och att detHUMALOINTIMietoKeskiasteinenVoimakasHUMLEBESKALitenMedelstorStorhela skulle förenklas.” Också de mindre insatta konsumenternavill kunna skapa sig en mental ölkarta.TÄYTELÄISYYS RaikasKeskitäyteläinenTäyteläinenFYLLIGHETFrisktMedelfylligtFylligtAROMITKevytVivahteikasAROMRIKEDOM LättNyansriktVid indelningen av ölen i typer försökte man respekteraden vedertagna uppfattningen om öltyperna.VÄRIKeltainen Kullankeltainen Meripihka Kupari RuskeaFÄRGGul Gyllengul Bärnstensgul Kopparbrun Brun”Den största utmaningen låg i att förenkla systemet.HUMALOINTIMietoKeskiasteinenVoimakasHUMLEBESKALitenMedelstorStorTill exempel lagerölens värld är mycket mångsidig, ochTÄYTELÄISYYS RaikasKeskitäyteläinenTäyteläinenFYLLIGHETFrisktMedelfylligtFylligtdet måste gå att se vilka skillnaderna mellan olikaAROMITKevytVivahteikasAROMRIKEDOM LättNyansriktölen är, för de skiljer sig också som matdrycker. Dessutomgällde det att tänka på kundens utgångspunkterVÄRIKeltainen Kullankeltainen Meripihka Kupari RuskeaFÄRGGul Gyllengul Bärnstensgul Kopparbrun Brunoch den finländska ölkulturen”, summerar Kauppinen.HUMALOINTIMietoKeskiasteinenVoimakasHUMLEBESKALitenMedelstorStorFramöver beaktas också säsongen i högre grad än nuTÄYTELÄISYYS RaikasKeskitäyteläinenTäyteläinenFYLLIGHETFrisktMedelfylligtFylligtvid presentationen av öl.AROMITKevytVivahteikasAROMRIKEDOM LättNyansrikt”I och med reformen bemöts kunden i Alkobutiken aven kompetent och servicevillig personal, som med hjälp avVÄRIKeltainen Kullankeltainen Meripihka Kupari RuskeaFÄRGGul Gyllengul Bärnstensgul Kopparbrun Bruntypindelningen och informationstavlorna hjälper kundenHUMALOINTIMietoKeskiasteinenVoimakasHUMLEBESKALitenMedelstorStoratt skapa sig en överskådlig bild av den stolta och mångsidigaölvärlden. Sedan är det lätt för kunden att börjaTÄYTELÄISYYS RaikasKeskitäyteläinenTäyteläinenFYLLIGHETFrisktMedelfylligtFylligtAROMITKevytVivahteikasAROMRIKEDOM LättNyansriktleta efter ett öl som motsvarar det aktuella behovet.”Pehmeä oluttyyppi, jossa yhdistyy helppo nautittavuus ja tummanmaltaan tarjoama aromaattisen makea maltaisuus. Tummat maltaattuovat oluisiin hennon karamellisia, kahvisia ja suklaisia aromeja.Mjuka, lättdruckna öl med en aromatisk sötma som kommer frånmörka maltsorter. Mörk malt ger dem vissa inslag av karamell,kaffe och choklad.Pils on tyyliltään maukas, aromaattinen ja perusluonteeltaan kuivahkoolut. Pilsin luonteelle on ominaista selvästi maistuvan humaloinnintuomat yrttiset, kukkaiset ja mausteiset aromit.Smakrika aromatiska öl som är rätt torra till sin grundkaraktär.En tydlig humlebeska sätter sin egen prägel på öltypen och bidrarmed typiskt örtiga, blommiga och kryddiga toner.Vahvan lageroluen maussa on makeutta ja runsaamman alkoholintarjoamaa pyöreyttä. Oluessa voi aistia rikasta maltaisuutta, karamellisuutta,toffeisuutta ja jopa hienoista luumuisuutta tai kaakaota.Öl med sötma i smaken. Alkoholstyrkan ger dem en rund karaktär.Smaken är generös och maltig med toner av karamell och gräddkola.Man kan också känna inslag av plommon eller kakao.Kesäisen hedelmäinen oluttyyli, jonka oluet vaihtelevat vaaleista,kirkkaista oluista tumman sameisiin. Aromissa voi havaita vaniljaa,sitrusmaisuutta, banaania ja mausteisuutta.Fruktiga öl som smakar sommar. Skalan går från ljusa och klaratill mörka och grumliga veteöl. Man kan förnimma toner av vanilj,citrusfrukt, banan och kryddor.Aleille on ominaista makea karamellinen hedelmäisyys jamonipuolinen aromimaailma. Humaloinnin vahvuus vaihteleeoluttyypeittäin aromaattisesta vahvan kukkaiseen.Ale kännetecknas av söt fruktighet med inslag av karamell och ettrikt spektrum av aromer. De kan ha en mild smak av humlebeskaeller en intensivt blommig humlekaraktär beroende på öltyp.Tummat mallaslaadut antavat värin lisäksi oluille myös vahvan maun.Paahdetussa aromissa voi aistia myös leipää, mämmiä, kahvia jatummaa suklaata.Öl som får sin djupa färg och kraftiga smak av mörka maltsorter.De bjuder även på rostade toner av bröd, memma, kaffe och mörkchoklad.Erikoisuudet ovat harvinaisempia oluttyyppejä tai tyylillisesti vaikeamminyhdistettävissä yleisesti tunnettuihin oluttyyppeihin. Maku vaihteleekirpeän raikkaista miedoista oluista täyteläisen makeisiin vahvoihin oluisiin.Hit räknas sällsynta öltyper det vill säga öl som är svåra att typdefinieraeller sortera efter stil. Smaken varierar från krispig, frisk och mild till fyllig,söt och stark.VÄRIFÄRGGulMietoLitenKullankeltainenGyllengulMeripihkaBärnstensgulKeskiasteinenMedelstorKupariKopparbrunVoimakasStorRuskeaBrunTummanruskeaMörkbrunMustaSvartErittäin voimakasMycket storErittäin täyteläinenMycket fylligtErittäin vivahteikasMycket nyansriktTummanruskeaMörkbrunMustaSvartErittäin voimakasMycket storErittäin täyteläinenMycket fylligtErittäin vivahteikasMycket nyansriktTummanruskeaMörkbrunMustaSvartErittäin voimakasMycket storErittäin täyteläinenMycket fylligtErittäin vivahteikasMycket nyansriktTummanruskeaMörkbrunMustaSvartErittäin voimakasMycket storErittäin täyteläinenMycket fylligtErittäin vivahteikasMycket nyansriktTummanruskeaMörkbrunMustaSvartErittäin voimakasMycket storErittäin täyteläinenMycket fylligtErittäin vivahteikasMycket nyansriktTummanruskeaMörkbrunMustaSvartErittäin voimakasMycket storErittäin täyteläinenMycket fylligtErittäin vivahteikasMycket nyansriktTummanruskeaMörkbrunMustaSvartErittäin voimakasMycket storErittäin täyteläinenMycket fylligtErittäin vivahteikasMycket nyansriktTummanruskeaMörkbrunMustaSvartErittäin voimakasMycket storErittäin täyteläinenMycket fylligtErittäin vivahteikasMycket nyansrikt1/2011 etiketten 23

Den bästa pastan för veckoslutet| Sanna Kekäläinen || foto Tuomas Kolehmainen |Av lammfilé, röd pesto och pinjenöttertrollar du fram en elegant,vintrig pastarätt för veckoslutet.Till den serverar du en lätt avkyldkopparröd ale.Lammfilépastamed pesto rosso-såsför 4 personer2 ytterfiléer av lammsaltnyriven svartpepparca 400 g pasta (spagetti, tagliatelleeller figurpasta)ca ½ dl olivoljaRöd pesto:1–2 vitlöksklyftor1 burk (140 g) soltorkade tomater3 msk riven parmesaneller pecorino1 msk (rostade) pinjenötterca 2 dl olivoljaTill garnering:2 msk rostade pinjenötter1–2 krukor vildrucolaca 1 dl flagad parmesaneller pecorinoTill stekning: olje-smörblandning1. Tag ut köttet i rumsvärme cirkaen halvtimme i förväg. Salta ochpeppra filéerna.2. Gör pestosåsen. Skala vitlökenoch lägg dem i en skål tillsammansmed de övriga såsingredienserna.Mosa med stavmixertill en något grov blandning.Tillsätt olja så att blandningenblir smidig.3. Koka pastan i saltat vattenenligt anvisningarna på förpackningen.4. Bryn lammfiléerna cirka 3minuter på var sida i smör-oljebladningi en stekpanna. Filéernafår bli snyggt ljusröda inuti. Virain de stekta filéerna i aluminiumfolieför en stund.5. Sammanslå pastan, såsen ochrucolabladen. Rör om väl. Skivaköttet och lägg bitarna ovanpåpastan. Garnera med pinjenötteroch ostflagor.Tips:I nödfall kan du använda oljan iburken med de soltorkade tomaternaför peston. Det är dock intedet bästa alternativet, för oljan ikonservburken är inte av högstakvalitet, och ofta innehåller denvinäger. Du kan göra såsen i förvägoch ställa den i kylskåpet. Täcktmed färskfolie står den sig i cirkatre dagar.Så rostar du pinjenötter:Mät upp nötterna på en torr, hetpanna. Stek under omrörningtills nötterna får färg. Häll övernötterna på en flat tallrik för attsvalna. Förvara de rostade pinjenötternai en lufttät burk.Glas Alko, 020 711 11,duk Pihapuoti, 041 524 7276.Tallrikarna och parmesanknivenär fotorekvisita.24 etiketten 1/2011

VAHVA LAGERSTARK LAGER• och frisk lager behövdes också lite fylligareoch sötare alternativ.I Tyskland kallas de mörka lagerölenPohjahiivaolutdunkles, i TjeckienUnderjästtmavýUnderjästellerölčerný.ölTraditionelltanser man att de tyska varianternaär torrare, men i båda länderna bryggs bådeöl med torr, rostad karaktär rostat torra ochöl med söt maltighet.När man vill att ölet skall bli svart, använderman specialmalt som rostats i över 200grader. På köpet får ölet toner av chokladVEHNÄOLUTVETEÖLVahvan Vahvan lageroluen lageroluen maussa maussa on makeutta on makeutta ja runsaamman ja runsaamman alkoholin alkoholintarjoamaa tarjoamaa pyöreyttä. pyöreyttä. Oluessa Oluessa voi aistia voi rikasta aistia rikasta maltaisuutta, maltaisuutta, karamellisuuttasuutta,toffeisuutta toffeisuutta ja jopa ja hienoista jopa hienoista luumuisuutta luumuisuutta tai kaakaota. tai kaakaota.karamelli-och kaffe. En frejdigt rostad, medelfyllig matchar på ett naturligt sätt med de flestaÖl med Öl sötma med sötma i smaken. i smaken. Alkoholstyrkan Alkoholstyrkan ger dem ger en dem rund en karaktär. rund karaktär.schwarzbier räknas också till de Smaken mörka Smaken är lagerölen,och bryggs ända borta Man i Japan. kan Man också kan känna också Aromrik, känna inslag inslag av plommon lite av plommon söt eller lager kakao. eller med kakao. en rundgenerös är julrätterna.generös och maltig och maltig med toner med av toner karamell av karamell och gräddkola. och gräddkola.och till och med lite klibbig munkänsla,Smakrikedom på bordetär en suverän matdryck till all slags korv,Många gillar rököl, speciellt till grillad robusta gryträtter, vilt och grillat kött. Öletsmat. Också rököl är underjäst liksom lager. karamell aktiga, mjuka smak fungerar fintI Finland har de inhemska mörka lagerölen med det kinesiska kökets sötsura eller eldigalänge varit ett välkommet tillskott i vintersäsongensölutbud, både som Kesäisen lättare Kesäisen hedelmäinen och hedelmäinen På oluttyyli, kökssidan oluttyyli, jonka kan oluet jonka man vaihtelevat oluet experimenteravaihtelevat vaaleista, vaaleista,såser.starkare versioner. Den maltiga kirkkaista smaken kirkkaista oluista oluista tumman med mörkt tumman sameisiin. lager sameisiin. i Aromissa till exempel Aromissa voi havaita svampsås. voi havaita vaniljaa, vaniljaa,sitrusmaisuutta, banaania banaania ja mausteisuutta.ja mausteisuutta.PintahiivaolutFruktig, mångsidig alePintahiivaolutÖverjäst Överjäst öl ölFruktiga Fruktiga öl som öl smakar som smakar sommar. sommar. Skalan Skalan går från går ljusa från och ljusa klara och klaratill mörka till mörka och grumliga och grumliga veteöl. veteöl. Man kan Man förnimma kan förnimma toner av toner vanilj, av vanilj,citrusfrukt, citrusfrukt, banan banan och kryddor. och kryddor.ALE ALEPintahiivaolutÖverjäst Överjäst öl ölAleille Aleille on ominaista on ominaista makea makea karamellinen karamellinen hedelmäisyys hedelmäisyys ja jamonipuolinen monipuolinen aromimaailma. aromimaailma. Humaloinnin Humaloinnin vahvuus vahvuus vaihtelee vaihteleeoluttyypeittäin oluttyypeittäin aromaattisesta aromaattisesta vahvan vahvan kukkaiseen. kukkaiseen.Ale kännetecknas Ale kännetecknas av söt av fruktighet söt fruktighet med inslag med inslag av karamell av karamell och ett och ettrikt spektrum rikt spektrum av aromer. av aromer. De kan De ha kan en mild ha en smak mild av smak humlebeska av humlebeskaeller en eller intensivt intensivt blommig blommig humlekaraktär humlekaraktär beroende beroende på öltyp. på öltyp.Kallade vikingarna sin kryddade klarnar ölet, och dess smak balanseras. Ale dryck tar beskan udden av köttets fettsmakkornbrygd aul eller öl, och var det blir oftast färdigt på tre, fyra veckor. Tummat Stark Tummat mallaslaadut ale mallaslaadut och såsens antavat antavat gräddighet. värin lisäksi värin lisäksi oluille Beskt oluille myös öl är vahvan myös en bra vahvan maun. maun.Paahdetussa Paahdetussa aromissa aromissa voi aistia voi myös aistia leipää, myös leipää, mämmiä, mämmiä, kahvia kahvia ja jaursprunget till engelskans ale och kräver några veckor till. tummaa tummaa suklaata. suklaata. följeslagare också till utpräglat salta rätter.finskans olut? I forntyskan ingår Då huvudjäsningen sker vid högre temperaturproducerar jästens ämnesomsättningDe bjuder De bjuder även på även söta, rostade på till rostade toner exempel av toner bröd, mörk av memma, bröd, scotch memma, kaffe ale och och kaffe brown mörk och mörkEn del av aleölen lutar åt söt maltighetPORTER & STOUT & Öl som Öl får som sin får djupa sin färg djupa och färg kraftiga och kraftiga smak av smak mörka av mörka maltsorter. maltsorter.också formen aluth.I dag är ale en Pintahiivaolutsamlande beteckning finkelalkoholer och fruktestrar, choklad. som kan choklad. påträffasi ale i varierande mängder. Den för ale strong ale, india pale ale eller extra specialale. Ale med hög alkoholstyrka, såsomför en brokig ölgrupp, Överjäst Överjäst med ölden öl fruktigasmaken som sammanbindande länk. Bryggeriteknisktär ale överjäst öl vars huvudjäsningsker vid cirka tio graders temperatur.Termen överjäst kommer från att vid avslutadjäsning har all jäst lagt sig på ytan som ettkännetecknande fruktigheten kommer alltsåinte av frukt, utan av jäsningsprocessen.Många traditionella belgiska klosteröl ochale från Nordfrankrike är mycket frodiga idoften, som kan växla från kryddig örtighetbitter, har en mera komplex struktur sommatchar fint med en ostbricka.Kraftfullare överjäst öl bör inte serverasalltför kallt, bara avkylt, så att de intressantaaromerna kommer till sin rätt. •tjockt skum.till blommiga citrustoner. Erikoisuudet De här Erikoisuudet ölen ovat harvinaisempia ovat harvinaisempia oluttyyppejä oluttyyppejä tai tyylillisesti tai tyylillisesti vaikeammin vaikeamminNär jästen har gjort sitt, får också ale dricker man helst ur ett aromglas yhdistettävissä där yhdistettävissä man yleisesti yleisesti tunnettuihin tunnettuihin oluttyyppeihin. oluttyyppeihin. Maku vaihtelee Maku vaihteleekirpeän kirpeän raikkaista raikkaista miedoista miedoista oluista oluista täyteläisen täyteläisen makeisiin makeisiin vahvoihin vahvoihin oluisiin. oluisiin.efterjäsa, vanligtvis ERIKOISUUSi en sval omgivning. Då kan rotera ölet så att dofterna frigörs.Hit räknas Hit räknas sällsynta sällsynta öltyper öltyper det vill det säga vill öl säga som öl är som svåra är att svåra typdefiniera att typdefinieraSPECIALÖLBrygder för matbordet eller sortera eller sortera efter stil. efter Smaken stil. Smaken varierar varierar från krispig, från krispig, frisk och frisk mild och till mild fyllig, till fyllig,söt och söt stark. och stark.◀ Lammfilén gör pastarätten Pinta- Pinta- ja pohjahiivaolut, festlig. Ett spontaanikäymisolutLjus, aromrik ale är ett gott val till skaldjurfulländat smakpar utgör Överjästa rätten Överjästa och med underjästa en och fruktig underjästa öl samt öl och spontanjästa samt fisk. spontanjästa I matlagningen öl öl kan man provaale, som ackompanjerar aromerna i såsen med de här ölen för lätt smaksättning av mat.soltorkade tomater. Ale är ett bra val också tillDe bärstensfärgade brittiska aleölengrillmat och rätter med vitlök. Ett alternativär att grilla lammfiléerna i en grillpanna eller kännetecknas av sin beska, som kommeri grillen.från humlen. Då ale används som mat­1/2011 etiketten 25

Alla kundgrupper beaktasIdén till den här artikeln om Alkos sortiment kom från Rebecca Lindströmpå Alko Arkadia i Helsingfors. Hon har utexaminerats som restonom frånyrkeshögskolan Haaga-Helia. Hennes examensarbete behandlade Alkosinköps- och försäljningsprocesser ur kundens synvinkel.”Jag har utrett varför och hur varorna tas upp i Alkos sortiment, ochundersökt olika kundgrupper och deras köpmotiv”, förklarar Lindström.Den centrala observationen i examensarbetet var att Alko klarar av attbetjäna mycket avvikande kundgrupper bra.”Att ta upp en vara i sortimentet tar lång tid, men processen är mycketjämlik. Ur kundens synpunkt är sortimentet mångsidigt. Bland annat beställningssortimentetkompletterar fint standardsortimentet”, säger Lindström.26 etiketten 1/2011

| Matti Remes | foto iStockphoto |Sortimentsplaneringär exakt arbeteAlkos sortiment av dryckeromfattar cirka 2 100 varumärken.Inte en enda varahar hamnat i hyllan slumpmässigt,utan alla viner, öloch starka alkoholdryckerhar genomgått en väl genomtänktoch minutiös urvalsprocess.” ”Allt utgår från kundernas behov.Målsättningen är att varje butik skall haett sortiment som på bästa möjliga sättmotsvarar köpvanorna hos kunderna iifrågavarande butik”, säger Petri Aalto,varugruppschef för viner på Alko.Varorna väljs i öppen konkurrensDe varor som tas upp till försäljning väljerAlko i ett anbudsförfarande, som är öppetför alla producenter, importörer och agenter.Årligen mottar Alko cirka 6 000 offerter påvaror, varav cirka 500 väljs och tas med ibutikernas standardsortiment.”Grunden för anbudstävlingarna är attalla leverantörer behandlas jämlikt. I densensoriska utvärderingen poängsätter enexpertpanel varorna. Den vara som erhållermest poäng tas med i standardsortimentet.”För att säkra opartiskheten deltar den inköparesom behandlar offerterna inte i juryn.För att säkra att varan kan användas tryggtoch att den motsvarar kraven i EU-lagarna,genomgår den förutom den sensoriska bedömningenockså en laboratorieanalys. Förutomkvaliteten kan också tillgången påverkavalet.Alkobutikernas varusortiment är ennoggrant genomtänkt helhet, därman försöker beakta kundernasönskemål så bra som möjligt.Konsumenterna söker nyheterFör varorna i standardsortimentet gäller ettminimiförsäljninsgkrav. Om en dryck nårupp till gränsen består den i sortimentet.Alkos personal får ibland kundresponsom att det egna favoritvinet har försvunnitfrån hyllan. Å andra sidan får nya produkterberöm.”Konsumenterna villprova på nyheter”.Allt oftare frågar kundernaefter till exempelekologiska eller rättvisemärktavaror. Specielltsortimentet av ekologiskaviner har vuxitunder de senasteåren, och Alko sökerhela tiden efter nyavaror. Lejonpartenav standardsortimentets60 ekologiskavaror bestårav viner. ••1/2011 etiketten 27

Mousserande viner har redan länge varitden varugrupp som ökar mest, och enligtAalto fortsätter trenden. Speciellt de spanskamousserande vinerna faller finländarnai smaken. Också försäljningen av röd- ochvitvin har ökat stadigt, även om ökningstaktenhar avmattats något från 1990-taletdå trenden slog igenom. Försäljningen avstarkvin har minskat, undantaget portvin.”Smakprofilen i Finland har förändratsi samma riktning som i övriga länder därman dricker vin. Undantagsvis har mousserandevin en högre andel hos oss, medanroséviner är mera populära på annat håll.”Tusentals varorAlkos standardsortimentbestår av cirka2 100 varor. I sortimentetingår nästan700 rödviner, över400 vitviner, cirka 150mousserande vineroch över 130 öl.Konjakerna är 80 tillantalet och malt whiskymärkenaöver 40.Alkos beställningssortimentinnehållerdärutöver 1 700 varor.Balansgång mellan önskemålAtt lägga upp varusortimentet är en balansgångmellan kundernas varierande önskemål.Vinentusiasterna önskar ett så heltäckandevinsortiment som möjligt. Vänner av öloch starkvaror har motsvarande önskemål försina intresseområden.Alkobutikerna är indelade i butikstyperenligt storlek och affärsläge. Stora butikerkan erbjuda hela sortimentet, men demindre har hyllplats bara för ett begränsatsortiment.Beställningssortimentet kompletterar utbudetFörutom de drycker som erbjuds iAlkobutikerna kan kunderna köpa varorsom ingår i Alkos beställningssortiment.Det består av varor som leverantörernaerbjuder via Alko ur sitt eget lager. Varornaär sådana som inte platsar i Alkosstandardsortiment på grund av alltförbegränsad tillgång, svag efterfrågan elleralltför begränsad lagringstålighet.Prislistan för beställningssortimentetfinns i alla Alkobutiker. Alla beställningsvarormed högst 22 procents alkoholstyrkafinns dessutom på Alkos nätsidor(www.alko.fi/bestallningsvaror).Beställningen kan göras i vilkenAlkobutik som helst. Kunden meddelas pertelefon när varan har anlänt. Leveranstidenär cirka en vecka. För beställningarur beställningssortimentet uppbärs ingenextra avgift.Varor ur beställningssortimentet kanbeställas buteljvis eller lådvis, beroendepå hur leverantören har önskat att detskall vara. Varor som beställs lådvis harmarkerats i prislistan (till exempel flaska6 x 0,75 l).28 etiketten 1/2011

Nästan vad som helst kan specialbeställasMed en specialbeställning på Alko kankunden beställa också alkoholdryckersom ingår varken i standardsortimenteteller beställningssortimentet. Alkoutreder för kundens räkning tillgångenoch priset på varan.Leveranstiden påverkas avtillgången och leveranssättet. Det tarvanligtvis några veckor att hantera enbeställning.Dryckerna levereras vanligtvis ilådor med 6 eller 12 flaskor. För vissavaror kan leverantörens minimibeställningsgränsvara större.Alko sköter om betalningen avskatter och andra avgifter för varan.Varorna levereras till önskad Alkobutik,varifrån man ringer upp kunden dåleveransen har anlänt.Specialbeställda varor prissättspå samma sätt som varorna istandardsortimentet. Förutom minutförsäljningsprisettar Alko en 40 euroshanteringsavgift per specialbeställning.För beställningar över 2 000 eurofaktureras kunden i förväg.Sortimentet växlar något från den enabutiken till den andra, för butikerna tar invaror som kunderna frågar efter.”Dessutom kan kunden utan tilläggskostnadbeställa vilken produkt som helstur standardsortimentet till önskad butik.”Sortimenten påverkas också av säsongernasom växlar enligt årstiderna ochhelgerna. På sommaren är sortimentet avrosé bredare, och i kräfttider lyfter manfram vitviner som passar till den klofingradedelikatessen.Vid sidan av den dagliga kundresponsenutnyttjar Alko också brett upplagdakundundersökningar vid planeringen avsortimentet. I den färskaste intervjuundersökningenfrågade man bland annat vadslags varor kunden köper och för vilkaändamål man skaffar dem.”Kunderna var i huvudsak nöjda medAlkos service. Förutom ett mångsidigtsortiment utgör kompetent service och enöverskådbar varuplacering en viktig del avhelheten.” •1/2011 etiketten 29

Chianti är ett kuperat område i den bildsköna regionen Toscana, mellan städerna Florens och Siena.| Marko Pasanen | foto Riitta Sourander, Matton och Pixmac |Chiantiåter till rötternaChiantipionjärernaslångsiktiga arbete bär frukt.Vinregionen koncentrerar sig igenmera på kvaliteten än mängden.•30 etiketten 1/2011

Chianti kan iblandha drag av någotvilt och otämjt.I chiantins smak kanman urskilja såvälsyror som tannineroch frukt.•1/2011 etiketten 31

Chianti är en oskiljbar del avdet vykortsvackra toskanskalandskapet. Över det oändligahavet av kullar vilar ett grovtlapptäcke av olivlundar, sädesfältoch vingårdar. Härifrån kommer dettoskanska kökets tre grundstenar – olivoljan,brödet och vinet.När chiantivinet är som bäst har det enfrisk syra, markanta tanniner och saftigfruktighet. Ibland kan man också kännanågot vilt och otämjt i smaken, lite som ettarv efter vildsvinen som i aftonskymningenfortfarande rör sig i dalsänkorna mellankullarna.Precis som i andra vinregioner på dengamla kontinenten har mat och dryck härhaft århundraden på sig för att bli bästisar.Det är otänkbart att dricka något annat änchianti till en mustig ribollita-grönsakssoppaeller en bistecca fiorentina, en enormT-bonestek, och drycken är lika toskansksom den lokala biffboskapen chianina.”Egentligen borde det vara förbjudetatt dricka chianti så här, utan mat”, sägerexportchefen Marco Paier, som sköter besökarnasvinprovningar vid bolaget BaroneRicasoli. Det år 1141 grundade bolaget haritalienskt rekord på att ha varit längst isamma släkts ägo. Ricasoli är också en avde äldsta vingårdarna i Chianti.”Syrorna i chianti gör vinet till en idealiskföljeslagare till mat av alla de slag,naturligtvis till biff, men också till pasta elleren helt vanlig macka, beskriver Marco Paier.Chianti är alltså framför allt ett ordinärtgott vin till ordinärt god mat. Trots sinarustika utgångspunkter kan chianti i bästafall uppnå en otrolig elegans och balans.Efter andra världskriget stod chiantisgoda rykte dock på spel. I slutet av 1970-talet ledde kombinationen av en generöslagstiftning och ivrig odling till försäljningenav enorma mängder fördelaktigtoch ibland halvfärdigt vin. Innehållet iden traditionella, droppformade fiascobuteljenmed sin romantiska halmkorgblev ofta en besvikelse för den förväntansfullaavnjutaren.Nya tänkesätt och moderna produktionsmetoderhar återställt kvaliteten påchiantivinerna. Den negativa stämpelnsitter dock segt.”Det ända sättet för oss att sticka uppur massan är att hålla oss till regionensursprungliga värden och unika egenart.”SäsongenssvampdelikatessPorcini, små karljohansvampar,hör till detoskanska säsongsdelikatesserna,liksomvilt och tryfflar. Bönor,grillat kött och osaltatbröd representerarden lokala matkulturensmera vardagligagrundpelare.Chianti, Sangiovese och supertoscanarnaChianti (uttalas ’ki-an-ti’) är ett italiensktrödvin från Toscana, till minst 80 procenttillverkat av druvan Sangiovese.Vinet som numera kallas ChiantiClassico härstammar från området somungefärligen motsvarar den ursprungligageografiska avgränsningen för chianti.Det redan 1716 definierade kärnområdet,mellan Florens och Siena, utvidgadesi början på 1930-talet i alla riktningar.Numera produceras chianti också i mångaandra underregioner än bara Classico.De viktigaste är Rufina, Colli Senesi, ColliFiorentini, Colline Pisane och Colli Aretini.En chianti classico kan ofta kännas igenpå en svart tupp som pryder sigillet påflaskhalsen.Sangiovese används också för attgöra andra viner än chianti, till exempelbrunello di montalcino och vino nobile dimontepulciano. Brunellovinerna är somregel rundare och rikare än chianti, medanvino nobile di montepulciano har kraftigaretanniner.Supertoscanare är en benämning somuppstod på 1970-talet, när några producenterinom chiantiregionen lanserade ambitiösaviner, som dock inte uppfyllde de dåvarandereglerna för chianti. Också i de här vinernavar huvuddruvan oftast Sangiovese, meni stället för att blanda in av de påbjudnadruvorna Malvasia och Trebbiano, kundeman blanda in främmande druvor såsomCabernet Sauvignon eller Merlot. För attett vin skulle få kallas chianti förutsattesen 30 procents andel av andra druvor änSangiovese. Ett vin som gjorts enbart påSangiovese fick alltså inte kallas chianti.Några av de nya vinerna erhöll snart kultstatusoch betingade skyhöga priser, trotsatt de på grund av klassificerings systemetsåldes som enkelt bordsvin, vino da tavola.De bäst kända supetoscanarna är Sassicaia,Tignanello, Ornellaia och Solaia.32 etiketten 1/2011

Moderna produktionsmetoder har återställtkvaliteten på chianti.Chiantiär framför alltett ordinärt gottvin för ordinärtgod mat.Chianti är rustik till sin grundkaraktär, menkan också uppnå en overträffad elegans.Livslång inlärningFortfarande produceras det årligen enmiljon hektoliter vin inom ursprungsområdetför Chianti Classico, beräknarRenzo Cotarella, vinmakare vid Antinori.Därtill är Sangiovese en besvärlig och sentmognande druva, och klimatet i regionennyckfullt.”Kvalitetsrisken finns alltså alltid där.Å andra sidan är det uttryckligen skillnadernasom skapar personligheter. Attvärna om dem är därför livsviktigt för oss”,säger Cotarella.Antinori gick i främsta ledet då desåkallade supertoscanarna kom fram irampljuset.”Vi förnyade hela vår produktion för 40år sedan, då Tignanello uppstod. Vi villeinte längre blanda in gröna druvor, såsomDOC-lagarna för chianti då krävde”.Antinoris och andra fördomsfriaproducenters initiativ ledde till att manbörjade tänka om inom hela chiantiregionen,och snart ändrades också vinlagarna.Cotarella ser supertoscanarna som en väsentligdel i chiantivinernas utvecklingshistoria.”De representerade produktutvecklingsom hjälpte oss att lyfta fram den verkligapotentialen hos Toscana och Sangiovese”,säger han. Således är det mesta av våruppmärksamhet fortfarande inriktad påSangiovese.”Tillbaka till startrutanPå vingården Fontodi i byn Panzano harman tagit ett konkret steg bakåt. Här gårchianinakossorna omkring bland vinstockarna,och den komposterade spillningengödslar vinet.”Vi försöker göra vinet med så naturligametoder som möjligt”, bekräftar GiovanniManetti, en av gårdens ägare. ”Vår nyhetbestår i att vi experimenterar med gamlaproduktionsmetoder.”Fontodis ekologiska druvor växer på ensydsluttning, som naturen har gett formenav en amfiteater. Lokalt kallas stället Concad’Oro, den gyllene musslan. Sluttningenanses vara en av de bästa växtplatserna förSangiovese.Jordmånen är karg och stenig, vilkettvingar vinstockarna till att skjuta ner sinarötter djupt i marken. På grund av det högaläget och temperaturskillnaderna är ocksåde mogna druvorna angenämt syrliga.”Chiantivinerna från Panzano är rikaoch välstrukturerade, maskulina meneleganta. De kännetecknas av utprägladmineralkaraktär och bärighet. Och så harde en god lagringspotential”, berömmerGiovanni Manetti så anspråkslöst hannågonsin förmår.Tur nog för vinvänner stämmer denbeskrivningen numera in också på mångaandra högklassiga chiantiviner. •1/2011 etiketten 33

| Johanna Paasikangas-Tella | foto Juha Salminen och iStockphoto |Den finländska dryckeskulturenförändras långsamtFinländsk dryckeskultur ansesvara berusningsinriktad. Dethär är ändå bara en del av sanningen.”Redan år 1968, liksom nu,var den typiska mängden alkoholvid varje användningsgång barafrån ett till två glas”, berättar alkoholforskarenPia Mäkelä vid Institutet för hälsa ochvälfärd.Mäkelä vet vad hon talar om. Hon är internationellterkänd forskare och har tilldelatsA-klinikstiftelsens pris för informationkring alkohol- och drogmissbruk. Tillsammansmed kollegerna Heli Mustonen ochChristoffer Tigerstedt var hon redaktör får2010 års upplaga av boken Suomi juo –Finland dricker, en sedan 1968 upprepadkartläggning av finländarnas dryckesvanor.Boken tar upp flera bestående drag i denfinländska dryckeskulturen. Alkohol användsfortfarande oftast utanför vardagen:sent på kvällen, på veckosluten eller underhelgerna. Också fyllan intar en viktig ställningi den finländska dryckeskulturen.Det har också skett förändringar. Underde senaste åren har kvinnornas alkoholkonsumtionnästan sexfaldigats och männensmer än fördubblats. Samtidigt har drickandetförflyttats till hemmen. Tre av fyragånger dricks alkohol nu i hemförhållanden.I sällskap av barn dricker man vanligtvisganska små mängder alkohol. I närapå entionde del av fallen är en vuxen dock kännbartberusad.Som regel skäms man i Finland inte föratt vara full i barns närvaro; över hälften avdem som deltog i undersökningen ansågatt det är godtagbart att bli full i sällskapav barn, om någon nykter vuxen sörjer förbarnens säkerhet.När finländarnadricker alkohol, lyckasde flesta hålla sig tillen måttlig mängd.Totalkonsumtionenpå hela landets nivåorsakar dock en stormängd negativaföljder, som det är skälatt förebygga.De effektivasteresultaten nås, omman lyckas minskakonsumtionen hoshela befolkningen.Ännu långt från vinländernaDe berusningscentrerade mönstren framhävsdå den finländska alkoholkulturenjämförs med andra. Helt unika är de dockinte.”Till exempel i Storbritannien, i Östeuropaoch i de andra nordiska ländernaär dryckesvanorna liknande som hos oss.I ett globalt perspektiv är de sydeuropeiskavinländernas alkoholkultur i själva verket ettstörre undantag än den nordiska dryckeskulturen”,säger Mäkelä.Det handlar inte bara om hur mycketman dricker, utan också om reglerna för hurman får uppföra sig.”I vinkulturländerna vid Medelhavet harman en starkt negativ inställning till att någonblir full”, säger Mäkelä.Dessutom förhåller man sig i olika länderpå olika sätt till när och hur man använderalkohol.”På en kongress hade en italiensk forskareframfört åsikter att ett eventuellt alkoholproblemkan utredas med en fråga: Drickerdu alkohol mellan måltiderna?”Mäkelä uppskattar att även om vår alkoholkulturhar fått nya element utifrån, så ärvi till vissa delar lika långt från den sydeuropeiskadryckeskulturen som förr.”I snitt har vår inställning till fylla inteblivit mera negativ.”Tillgång och pris avgörFörebyggandet av alkoholskador lyckasenligt Mäkelä bäst då man försöker påverkahela befolkningen och inte bara deextrema grupperna.”Uppmärksamheten fästs lätt bara vidproblemanvändarna. På hela befolkningensnivå fås den största nyttan av det förebyggandearbetet om man försöker påverka påså bred front som möjligt, alltså också heltvanliga alkoholanvändare.”Undersökningar har visat att den störstadelen av alkoholskadorna anhopas på medelförbrukarna.Det här beror framför allt påatt de utgör den största gruppen bland demsom använder alkohol.Alkoholkonsumtionen växte kraftigt1969, då mellanölet kom ut i matbutikerna.”Det ökade utbudet ledde till en ökad förbrukningspeciellt på landsorten och blandkvinnor. Också konsumtionen av starkvaror•34 etiketten 1/2011

1/2011 etiketten 35•

Monopolet begränsar konsumtionenökade, trots att deras andel av totalkonsumtionenminskade”, säger Mäkelä.Med konsumtionen ökade också skadorna.”En ökad konsumtion ökar de alkoholrelateradeskadorna i alla alkoholkulturer,också i vinländerna”, konstaterar Mäkelä.Att hålla helhetskonsumtionen underkontroll är enligt Mäkelä det bästa sättetatt förebygga skadorna. Effektivast kommerman åt att påverka konsumtionen medtraditionella konster – priset och tillgängligheten.Mäkelä anmärker dock, att det inte äralldeles lätt att utnyttja de här konsterna tillfullo under importfrihetens era.Alkoholskatten har i Finland höjts tregånger under de senaste åren.”Man kan säga, att skattehöjningarna harhaft en gynnsam effekt på konsumtionenoch förebyggandet av skador, eftersom totalkonsumtionenhar börjar minska”, sägerMäkelä. •Det finns forskningsresultatpå att ettalkoholmonopol hållerkonsumtionen i styr.Enligt Pia Mäkelä ärdet mycket sannoliktatt konsumtionenskulle öka i betydandegrad, om man kundeköpa alkohol fritt ibutiker och kiosker.Att tillåta försäljning av vin i matbutikerna hari offentligheten motiverats bland annat med att detskulle underlätta tillägnandet av vinkultur.”Ändå är Alko för ögonblicket en av de mestbetydande främjarna av vinkultur i Finland. Dessbutiksnät är stort, och det är också urvalet avvin i butikerna. Om vinet skulle flyttas över tillmat butikerna och Alko skulle skära ner på sittbutiksnät, skulle sortimenten sannolikt försvagasutom i Sydfinland och de största städerna, medandra ord nästan i hela landet.”Mäkelä ser ingen orsak till att tro, att det berusningsinriktadedrickandet skulle minska genom attgöra det lättare att få vin.”Vinkonsumtionen i Finland har ökat markantunder de senaste årtiondena. Ändå har detberusningsinriktade drickandet inte minskat.Det berättar att nya användningssituationer intenödvändigtvis uppstår på de gamlas bekostnad: attman dricker vin på söndagsmiddagen betyder inte,att man skulle avstå från fredagsfyllan.”I USA och Kanada har forskarna följt uppkonsekvenserna av att upplösa monopolet.”Resultaten visar att monopolen har hämmatkonsumtionen”, sammanfattar Mäkelä.36 etiketten 1/2011

| Kolumnen |Jaakko SelinMiddagsbordets bästa sidorEn vän som bor i Florens ville visa mig en lantlig restaurang han hittat– en av dessa trevliga salar där stamkunderna serveras lokal mat. I Italiengår sådana värdshus under benämningen osteria. Den ivriga ägarkockenöppnade sitt kök långt före den normala tiden enkom för oss, och snartbörjade köket skicka in portioner på långbordet. Friterade zucchiniblommor,salviablad med ansjovisfyllning, en imponerande T-bonestek…Portionerna vi upplevde som speciella var där vanlig traditionsmat.Mest rörda blev både jag och min vän av hur personalen engagerade sig i måltiden. Mellanrätterna tog sig kocken en pratstund vid vårt bord, och när det liksom inte fanns tillräckligt medatmosfär i salen, ringde personalen upp några vänner och bad dem komma. På eftermiddagen,helt för vår skull. Med de tillhörande två glasen vin tog vår lunch sex timmarNästa fantastiska vardagsmåltid åt jag hemma hos min lumparkompis i Helsingfors. När enensamboende får en inbjudan till en familj är det som om inbjudan skulle ha guldkant. Vid dethär middagsbordet fördes en livlig diskussion om både statliga och privata angelägenheter, ochockså de fullvuxna barnen var inbjudna.Den gräddiga soppan, en svampsoppa på absolut nyplockad svamp, den kokta potatisen ochde mastiga pannbiffarna försvann snabbt från tallrikarna. Vår gemensamma middag, resultatetav husfruns slit under en hel eftermiddag, var över på en knapp timme. Inte tog kvällen slutdär, men förvånade konstaterade vi alla samma sak: varför kan vi inte konsten att tillbringa enlängre tid vid matbordet?Förklaringen kan givetvis sökas i vår agrara bakgrund eller behovet att snabbt tanka energi.Kanske också vår hemvävda husmanskost har något med saken att göra. Vid det finländskamatbordet är det ju vanligt att lägga upp av alla rätter på tallriken på en gång. Detvore möjligt att förlänga den finländska matnjutningen genom att hacka uppmenyn i mindre bitar. Hur vore det att bära in bara lite mat åt gången?Kanske kunde vi gå igenom våra traditionella läckerheter ochbland dem hitta specialiteter som fungerar som för- och mellanrätter?Också de tål att lättas upp, och portionsstorleken kangärna minskas. Och så kunde serveringen funka långsammare.Om man har tid, vill säga.Men ett fint sätt har vi vid det finländska festbordet, en sed som jag intehar stött på någon annanstans. Vi kan ofta fråga värdparet varifrån älgköttetkommer den här gången. Var det pappa i Suomussalmi som skickade det?Än trattisarna då, har ni plockat dem själv? Visst, visst, vi tog oss en rundai skogen i eftermiddags. Äpplena i dessertpajen är Transparente blanche frånsvärmors gård i Månsas. Och det var visst Raila som plockade lingonen igen?Det låter bekant, eller hur? Vänliga fraser i den här stilen hör vi året om vid finländska matbord.Men ta och fråga vid middagsbordet i någon av de europeiska storstäderna varifrån kötteteller grönsakerna kommer. Ni kommer att bli förvånade över hur långt man tittar på er. i •Den finländska matnjutningenkunde förlängasgenom att hugga uppmenyn i mindre bitar.1/2011 etiketten 37

| Johanna Aatsalo-Sallinen | foto Timo Lindholm |ToppsäsongLapplands blåa skymning, vårens flödande ljusoch fritt vandrande renar är en del av allt som gerAlkobutiken i Äkäslompolo en säregen prägel.NyartikelseriebörjarI det här numret ärvi på snöviddernai LapplandEtiketten kommerunder årets lopp attpresentera aktuellaAlkobutiker. Vårt förstabesöksobjekt är Alkobutikenvid skidcentretYlläs i Kolari.Äkäslompolo by i Kolari kommungömmer på en Alkobutik,som ligger inbäddadbland snötäckta fjäll och lågfjällett par hundra kilometernorr om polcirkeln.Den för två år sedan öppnade butikenrepresenterar Alkos moderna butikskoncept.Butikens årsrytm dikteras starkt avturistsäsongerna. Skidcentret Ylläs ochområdets övriga turistanläggningar harsammanlagt 20 000 bäddplatser. Denökade kapaciteten har lett till att Alkos ombudhar ersatts med en fullfjädrad butik iÄkäslompolo köpcentrum.Ett målmedvetet utvecklingsarbete harresulterat i att butiken lever i säsongen medett urverks exakthet. Om en mattidskrift presenterarnya drycker behöver man inte kånkadem med sig från södra Finland. Man köperdem rätt och slätt på Alko i Äkäslompolo.Högsäsongen för Ylläs startar i början avdecember och fortsätter över årsskiftet ochsportloven. Vintersäsongens höjdpunkt infallerpå påsken och under vårskaren. Taktenavmattas först i maj, och följande säsonginleds med höstfärgerna i september. ”Vibörjar förbereda oss för säsongerna på sommaren,då vi står i kontakt med de lokalaföretagen. Vi frågar vilka önskemål de haroch vid behov rekommenderar vi viner”,berättar butikschefen Kristiina Jaako.Internationellt sortimentUnder årets mest hektiska veckor hållerAlkobutiken i Äkäslompolo öppet sexdagar i veckan. Då har butiken cirka6 000 kunder per vecka, tusen per dag.Under lågsäsongen för butiken en stillatillvaro med bara cirka 200 kunder iveckan.På vintern är också sortimentetavsevärt bredare än under den tystaperioden efter skidsäsongens slut och påförsommaren.I december trivs många finländskafamiljer på Ylläs i sällskap med julgubbensgäster från många länder. Tillnyår skänker de ryska turisterna byn enny prägel.Ett pikant inslag i kundkretsen är dejapanska, ryska, nederländska och brittiskagästerna, som alla på sitt sätt vill stiftabekantskap med lokala drycker.”Japanerna letar efter lokala produkteroch allt mer efter vin. Ofta köper de ocksåfinländska starkviner. Turisterna frånJapan är mycket fördomsfria, och de villprovsmaka och experimentera.”Ryssarnas önskelista innehåller enligtJaako ofta prestigedrycker från prislistanstopp. De vet exakt vad de vill ha och är välinsatta i dryckernas egenskaper. Till favor it ­erna hör speciellt konjak och champ agne.•38 etiketten 1/2011

Alkobutikeni Äkäslompolo finnsi köpcentret Jouni.Renen är ingensällsynt gästutanför butiken.på Alko i Äkäslompolo1/2011 etiketten 39

Ylläs lever medturisterna. Ocksåpersonalen på Alkosamlar krafter närsäsongen tynar av.Försäljaren och visualisten Katja Friman-Jatkola sörjer för att det råder ordning ihyllorna och i sortimentet.(Överst)Butikschefen Kristiina Jaako är vinspecialistpå Alko i Äkäslompolo.(Uppe t.h.)Asko Koski och Hannu Koskinen valdeett sydafrikanskt rödvin till biffmiddagen.”Britterna vill också på vintern ha rosé vin,som vi sammankopplar med varma sommardagar.Holländarna söker starka dryckeroch provar våra egna märken. Och trotsatt det inte är långt till Sverige är det fådärifrån som kommer hit för att handla.Om det sker, är de svenska kundernamycket prismedvetna”, säger Jaako.Glögg och den i Centraleuropa populäravarianten glühwein säljs på Alko fram tillfebruari.”Speciellt de europeiska turisterna föredrarglühwein framom vår starkare glögg.”Exotiska äktenskapUnder sportlovssäsongen dricker mångavin till maten. Oftast blir det ett vin i prisklassen9–10 euro. Speciellt företagsgästerbesöker ofta matbutiken intill Alko för atthandla specialdelikatesser, såsom struts-,hjort- och björnstek.”Också till dem kan vi erbjuda lämpligadrycker. Ur professionell synpunkt är detfint att kunna föreslå alternativ också tillde mest speciella och rentav exotiska rätterman kan tänka sig.”I månadsskiftet februari–mars är sportlovssäsongenundanstökad. Då börjarnästa säsong på Ylläs.”Åtgången av likörer ökar något, då liteäldre skidåkare och speciellt damer anländerför att njuta av vårskaren. Sammafenomen syns på hösten då höstfärgernaär finast”, berättar Jaako.”På våren vänder också försäljningskurvanför mousserande viner uppåt.Här i Lappland säger vi att det är kvidevittvårkänningari luften, och det firas medskumpa. Till vårens skidsäsong hör ocksåtill exempel stark rom.”I kundernas rytmYlläs lever sitt eget liv fjärran från södernsjäkt. Också på Alko är atmosfären avspänd,och saken ändras inte av att strömmen avnya kunder är oavbruten.”Här har kunderna inte bråttom. De sägerofta att det inte går någon nöd på dem,de kan köa i lugn och ro”, berättar försäljarenoch visualisten Katja Friman-Jatkola.Alkobutiken i Äkäslompolo sköts avfyra fast anställda försäljare. Vid behovsamarbetar man med butiken i Kolari.”Vi lever med turisterna. När det är säsong,kör vi på högvarv, och när det lugnarner sig efter första maj, samlar vi krafter.I juni vaknar vi och börjar ta upp arbetsrytmenigen. Då förbereder vi oss för dennya säsongen.”Friman-Jatkola njuter av sitt arbete.Många kunder minns sitt senaste besök iminsta detalj och frågar efter ”det sammasom senast”. Medan den här intervjungjordes hände det här två gånger.”Man minns människorna och vadman pratade om, bara man ställer någrapreciserande frågor. Här går det till somi en liten by, och man får en äkta kontaktmed folk”. •40 etiketten 1/2011

FOCACCIA-LEIPÄ.AIKA KIVA KUMPPANI.TAI OIKEASTAAN KOLME.UUTUUSKolmeihanaamakua!Moni tietääkin mistä Focacciassa on kyse: italialaisesta leivästä. Yksinkertainenmutta herkullinen. Sen tekeminen onkin sitten kinkkisempi juttu. Paitsi nyt.Nouda pakkasesta Apetit Focaccia ja laita uuniin 10 minuutiksi. Nauti salaatintai keiton kera, tai ihan vaikka sellaisenaan. www.apetit.fi

Galeasen sjönk i närhetenav Skottskär i denåländska arkipelagen,antagligen i början av1800-talet. Bakgrundsbildenav vraket ärtagen av en dykare.| Inga Blåfield-Aaltonen och Taina Vilkuna | foto Ålands landskapsregering / Anders Näsman | karta Visit Åland |GaleasenshemlighetVraket av en galeas påträffades i juli i djupet av Ålands hav.Champagnen som ingick i lasten har redan provats,men tills vidare har galeasen bevarat sin hemlighet.42 etiketten 1/2011

Ålands hav piskas till skum avvreden i den storm som haröverraskat galeasen. Molnenförmörkar månen och det äromöjligt att urskilja kustenssilhuetter eller ens horisonten. Endastdet svaga ljuset från lanternan belyserskumkaskaderna som sköljer överdäcket.Föröver ligger en svårseglad och förrädiskskärgård fylld av lömska grund.Man försöker hålla kursen, men utanfasta punkter är det i det närmasteogörligt, och det är svårt att manövreraskeppet. Seglen har revats så gott detgår. Varför är det här skeppet inte redani hamn, trots att mörkret har fallit?Stormen är skoningslös. Skrovet tarin vatten och fartyget går allt tyngre isjön. Kaptenen vill vända för att rida utstormen på öppet vatten, men stormenvill annorlunda. Styrmannen ropar: ”Ettav gaffelseglen har gått!” Galeasens fartminskar, men fortfarande är man ovissom fartygets position. Kaptenen beordrar:”Alle man på utkik!” Snart lyder ettrop: ”Bränningar föröver!” Det betyderblindskär och grynnor.”Dikt styrbord!” ropar kaptenen. Försent. Galeasen brakar mot stenarna. Envåg kränger loss fartyget från grundet,men nu stiger vattnet i lastrummetsnabbt.När morgonen gryr och stormen harbedarrat, flyter bara några skeppsplankorpå havet.NutidNästan tvåhundra år senare i det ytterstaav Föglö södra skärgård är julidagenvarm. Året skrivs 2010, havet utanförÅlands största skärgårdskommun vilarlugnt, solen skiner och det är en idealiskdag för dykning.Också ålänningen Christian Ekströmoch svensken Anders Näsman tillbringarsin lediga dag med att dyka. Sikten i vattnetär knappt två meter. De stöter på ettintressant objekt i djupet så de kallar flerdykare till platsen.Ekolodet tecknar något som kan varaett vrak, och dykarnas upptäcktsfärd pådjupet börjar. När de har kommit ner till30 meter kan de urskilja en mast, ochefter en stund en mast till.I ljuset av kraftiga stålkastare undersökerdykarna vraket, vars köl ligger pånästan 50 meters djup. Fyndet visar sigvara en 21,5 meter lång och 6,5 meterbred galeas, vars akterdel är skadad ochakterspegel har lossat. Lastrummet gerintryck av att vara tomt. Bakom stormastenligger en murad spis av tegel och idess närhet en kaffepanna av koppar.Akter över skymtar navigationsutrustningoch husgeråd, såsom tallrikar ochen kittel.I akterdelen vid rodret ser dykarnaglasbuteljer, som ser ut att vila på enbädd av halm. Den här skeppsskattenvisar sig bestå av oöppnade champagneochölbuteljer.Det här vet manÄn så länge har man inte gjort någotarkivfynd om skeppet som förliste söderom Föglö – om varifrån det kom, varfördet sjönk eller när det hände.Det man vet är att det namnlösa vraketär en tvåmastad galeas, som kanskehar byggts i början av 1800-talet. Tvåochtremastade galeaser var på den tidenallmänna som handelsfartyg i nordeuropeiskafarvatten.Galeasens lastrum sträckte sig nästanfrån för till akter, så fartyget lämpadesig utmärkt för stora laster. Mässen, därman åt, låg i akterkajutan, medan skan-sen, där manskapet sov, låg under backeni fören.Tallrikar av den modell som hittadesi champagnegaleasen har ingått i densvenska porslinsfabriken Rörstrands tillverkningsprogramfrån 1780 till 1830. Manhar slutit sig till att fartyget har förlist i enhöststorm, för man har hittat rester av envindruvsklase i sedimentet som har lagtsig i lastrummet. Allt som allt påträffades168 buteljer champagne och fyra buteljeröl i vraket.Skatten tillhör Ålands landskapsstyrelse.En del av champagnebuteljernakommer att överlåtas till ett lokalt museum.Eventuellt kommer en del att säljas, sakenär under utredning. Inte heller ölflaskornahar glömts. Om det är möjligt att återupplivaöljästen kommer man kanske att börjabrygga ett så kallat vraköl. •Hur kan det hålla?Trycket i en champagneflaska ärvanligtvis omkring sex atmosfärer,vilket i normala förhållanden ärnog för att syret inte skall tränga inoch förstöra drycken. I äldre tiderschampagne kan trycket ha varitnågot lägre, men ändå tillräckligtför att hålla sjövattnet på utsidan.På 55 meters djup är trycket påsamma nivå som i champagneflaskorna,och därför har flaskornainte utsatts för påfrestningar. Korkarnahar hållits våta från varderahållet, och i praktiken syrefria.Också många andra faktorer harmedverkat till att vinet har bevarats.Förhållandena nere i djupet harvarit gynnsamma – jämn temperatur,mörkt och skakfritt. Alkoholen,sockret och syrorna i champagnenär utmärkta konserveringsmedel.Resultatet av allt detta är ett vinsom stått sig väl, även om smakenär egenartad.1/2011 etiketten 43

| Redaktör Anu Piippo | Texter Sophia Laroma och Jukka Sopenperä | foto Matti Matikainen, iStockphoto och Iittala || Rivet |TRENDIGT JUST NU1TemamiddagarUnderlätta planeringengenom att välja ett temasom får styra valet av bådemat och drycker. Ytterligarestämningkan du skapa medlämplig dukning och musik.2ÖrtarrangemangDekorera ditt matbord medfärska örter. De sprideren härlig doft , och frånvasen är det lätt att nappa åt sig ettblad eller en kvist på till exempelfrukostsmörgåsen.3ÅtervinningFörutom att man återvinnerråmaterial är dettrendigt att ge gamla sakerett helt nytt liv. Tips kan manhitta till exempel i böcker ochbloggar.En vacker dukningär halva matenEn vacker dukning skapar en trevlig atmosfärtill vardag och fest. Att duka bordetär en skojig och kreativ syssla, till och meden formens och färgernas lek. Då du kännergrundreglerna kan du ge din kreativitetfria tyglar.I vårens dukningar kombinerar vi frisktnytt och gammalt. Gamla prydnadsklenoderur skåpens gömmor får ett nyttliv som blickfång på middagsbordet.Floraktiga tyger och spetsdukar skapar enlätt och gullig stämning. Återhållsammaoch klara linjer kan mjukas upp medprydnader som du själv hittar i naturen,såsom stenar och kvistar. En mörk ochenkelt hållen dukning kan lysas upp medfärglada snittblommor.Snyggt vikta servetter inger feststämningäven i vardagen, och att vikaservetter är trevligt pyssel.Kaj Franck firasmed nya färgerI år har det gått hundraår sedan designern KajFrancks födelse. Iittalauppmärksammar märkesåretgenom att utvidgasin kollektion av Francksdesign.Francks tunnaKartio-glas tas upp tillnyproduktion i sexfärger. Kartio-vaser fåsi två storlekar och femnyanser, av vilka årets nyhetär riobrunt. Franckstunna Kartio-glas tas upptill nyproduktion i sexfärger. Kartio-vaser fåsi två storlekar och femnyanser, av vilka åretsnyhet är riobrunt. Ocksålockförsedda burkar iTeema-serien finns i sexfärger. Vitt, pärlgrått,turkos, blått och svartkompletteras nu medterrakotta.Nyheter frånvinvärldenVinåret 2010 gav enligt de första uppgifterna en god skördpå de flesta områdena. I Australien och på Nya Zeeland blevskörden mindre än vanligt och volymen varierade, menkvaliteten var god.I Argentina blev skörden trots det torra året tämligenriklig och kvaliteten mycket god. Chiles vinodlingar led intestora skador i jordbävningarna. Skörden är något mindreän vanligt, men kvaliteten mycket god. I Kalifornien harkvaliteten karakteriserats som elegantare än vanligt.I Europa har man rapporterat en växlande kvalitetåtminstone i Portugal samt Italiens sydliga delar ochVenetien. I Piemonte och Toscana har skörden däremot varitlyckad. I Spanien blev fjolårets skörd större än vanligt ochkvaliteten hög.I Champagne begränsas skördeuttaget. Skörden blevstörre än 2009 och kvaliteten är lovande. I Bordeaux,Bourgogne och Rhône blev volymerna små, men kvalitetenbeskrivs som god eller högklassig. Samma sak gäller ocksåi Tyskland och i Österrike.44 etiketten 1/2011

Sushin erövradeeuropéernaJapans nationalrätt sushihar blivit mycket populäri Europa, och även häri Finland. Sushi är god,hälsosam och ganskasnabblagad mat, som gillarlätta, lätt syrade vitviner.Ordet sushi syftar tillen risrätt med ättika.Den första stavelsen”su” betyder ättika ochden senare stavelsen”shi” handarbetskonst.Riset kombineras medfisk, skaldjur, grönsakereller ägg, endera somfyllning eller som pålägg.Fyllningen kan vara rå ellerkokt, och riset kan vara enboll, det kan vara inrullat itång, eller serveras i skål.Basingredienserna försushi är sushiris, risvinsvinäger,nori (arkav havstång), wasabi(japansk pepparrotspasta),färsk fisk och färskaskaldjur samt grönsaker.Sushi serveras oftast medtillbehör såsom sojasås,wasabi och syltad ingefära.Ett behändigt hjälpmedelför rullning av sushi är enmakisu-bambumatta.Det finns flera slagssushi. Nigiri-sushi är ensushiboll som rullas förhand. Oftast har risbollenett pålägg av rå fisk ellerkokta skaldjur.Fårkött på bordetMaki-sushi är en risrulleinvirad i nori-havstång.Rullen skärs i skovor. Förutomris kan rullen ha enfyllning av fisk, grönsaker,svamp eller kräftkött.Varianter av maki kanindelas enligt storlekoch form. Tekka makiär en sushirulle medtonfisk, medan kappa makiinnehåller gurkstrimloroch kampyo maki strimladpumpa.Temaki-sushi är lättatt göra och att äta. Denhär handrullade, koniskatypen av sushi passarfint till fester, i en bufféeller till fingermat. De kanfyllas med grönsaker (t.ex.avokado, bladsallat ellergurka), färsk fisk såsomlax, eller med räkor ochjapansk majonnäs.Användningen av fårkött har ökat under hela 2000-talet.Finländaren äter nu i medeltal 600 gram får om året.Mest äter vi djupfryst nyzeeländsk ”mutton”, somär kött från vuxet får. Finländskt fårkött är huvudsakligenlamm, vilket är ett får som är yngre än ett år.Slakt vikten är minst 40 kg. Målsättningen för denfinländska fårköttsproduktionen är att hälften av detlammkött vi äter år 2015 skall vara inhemskt.Inhemskt får kan anses vara ett etiskt val, för desskolspår fördelas på alla fårprodukter – kött, ull ochfårskinn. Fåren kan också göra en insats i landskapsvården.Kär fest harmånga namnAlla hjärtans dag, som i Finland iblandkallas vändagen, är på engelskaValentine’s Day och firas den 14 februari.Tvärtemot vad många tror är valentindagendock inte en uppfinning av amerikanskagratulationskortssfabrikörer. Redan degamla romarna hade en fest så här dagspå året.Den katolska kyrkan känner fler änett helgon med namnet Valentinus,men oftast sammankopplaslegenden medSankt Valentin,biskopav Terni, somdog martyrdödenpå 200-talet.I medeltidahelgonlegender blevValentinus ett skyddshelgonspeciellt för förälskadepar.Valentindagen har långa traditionerspeciellt i England, och Sankt Valentinusnämns också i Shakespeares pjäser.I Finland har Alla hjärtans dag noteratsi almanackan sedan 1987. Du kan uppmärksammadin vän till exempel med enminibutelj mousserande vin från Alko!Umami, kändoch okändAlla människor kan urskilja fyra grundsmaker:sött, salt, beskt och surt. Den femtegrundsmaken, umami, är mindre känd. Äranför att ha identifierat den tillfaller KikunaeIkeda, professor vid kejserliga universiteteti Tokyo.Umami betyder ungefär ”god smak”, ochsammankopplas med adjektiv såsom matig,fyllig, intensiv, köttig och rund.Umami är dock inte en vän av viner. Intesällan är umami skyldig till att ett vin intesmakar gott till vissa rätter. Umami harnämligen förmågan att förstärka de beskatonerna och framhäva syran i vin.Umami är kraftfullast i färska ingredienser,till exempel i grönsaker, svamp, fet fisk,skaldjur, kött och fågel. Salt, fett och surtavrundar umamieffekten, liksom också kokningoch stekning.•1/2011 etiketten 45

| Rivet |Vinet trivs i vinskåpNär vinhobbyn breder ut sig blir det också vanligare med ettvinskåp i hemmet. Vinskåpen indelas grovt i två klasser: skåp förmognadslagring och temperingsskåp.I ett tempereringsskåp finstäms vinets temperatur innan detserveras – vinet avkyls, värms eller förvaras i rätt temperaturfärdigt att avnjutas. De här skåpen är inte avsedda för lång- ellermognadslagring. Den vanligaste skåptypen är ett halvhögt skåpsom placeras under arbetsytan.Önskade egenskaper hos ett vinskåp är att det skall hålla enjämn temperatur och rätt fuktighet. Det skall också vara vibrationsfrittoch mörkt. Det skall vara enkelt att justera och övervakatemperaturen. Hyllornas konstruktion är viktig, för den inverkarpå hur buteljerna hanteras. Det lönar sig att föra bok över vadsom finns i vinskåpet, så man slipper öppna skåpet och böka ombland buteljerna i onödan.Köparen bör noga tänka igenom sitt verkliga lagringsbehovoch jämföra priser på skåpen. Man kan också välja ett skåp somär anpassat till inredningen.ALKO STÅR FÖR SERVICEMera information om öltypernaUnder de senaste månaderna har Alko informerat om dennya indelning av öl i åtta huvudtyper. De här huvudtypernakan ytterligare indelas i flera undertyper. Från och medbörjan av februari kan den här informationen läsas behändigtpå hylletiketten, i prislistan, i broschyren Nya varorsamt givetvis på Alkos nätsidor på adressen www.alko.fi.Goda recept och sederVerna Kaunisto-Feodorowkombinerar recept, småanekdoter ur diplomatkretsarnasamt en gnuttasedes- och gastronomikunskap.Resultatet äröverraskande hemtrevligtoch praktiskt.Verna Kaunisto-Feodorow:Edustuskeittiö. Linnanjuhlista kodin kutsuille.220 s. Gummerus 2010.Strömsöanda också på finskaCharlotta Bouchts trevligamatbok Sik, blåbär,apollofjäril – Matresa medCharlotta Boucht föreliggernu också i finsk översättning.Föga över raskande är de finabilderna minst lika viktiga somrecepten, som det också finnsmånga av.Charlotta Boucht & ystävät:Siikaa, seljankukkaa, sitruunankuorta.162 s. Schildts 2010.RättelseReceptet på pistaschbiscotti i Etiketten 4/2010 innehöll ett litet fel.Det skall vara två ägg i degen, inte ett, som det står i tidningen.Vi beklagar!Alkoombuden till hjälp också på vinternMånga vintersemesterorter har redan en egen Alkobutik,men på en del mindre orter kompletteras butiksnätverketmed Alkoombud. Du kan göra en beställning hosAlkoombudet eller i Alkobutiken som levererar varorna tillombudet. Beställningar som gjorts hos ombudet levererasvanligtvis redan samma dag.Närmaste Alkoombud eller Alkobutik hittar dubehändigt på din egen mobil med m.alko.fi, på Alkosnätsidor www.alko.fi eller med hjälp av vårt servicenummerför öppettider och adresser, 020 711 712.46 etiketten 1/2011

•Aktuellt i ArkadiaVitrinutställningarnapå Alko Arkadiai Helsingfors belyserpå vårvintern aromernaoch historien.I januari–april presenterasaromtrion kaffe,te och kakao. De häraromatiska dryckernahar mycket gemensamtmed viner.I mars–april visasföremål och dryckerfrån svunna decennier.Kom och ta en titt,nostalgi garanteras!Installationenännu frammePå Alko Arkadia kanman fortfarande beundraskulpturen Tähkäpääsom avtäcktesinför jul. Lauri Aaltioskonstverk segradei en tävling som arrangeradesår 2008.Skulpturen bestårav fem 180 cm högasädesax i stål, ek ochalm. Konstverketvisas till påsk.ANNONS

| Smakminnen |’’Sångaren Helena Lindgren älskar det italienska köketsfärska smaker såväl på deras hemmaplan som i detegna köket. Det mest oförglömliga smakminnet förhenne till barndomens höängar vid Vanjärvi i Vichtis.| Kirsi-Marja Kauppala | foto Ari K. Ojala och iStockphoto |Efter måltidenmåste jag absolutfå chokladHelenasblåbärspaj2½ dl helmjölk1 dl socker1 äggen nypa salt6–7 dl vetemjölca 2 tsk kardemumma1 ½ påse torrjästca 80 g smörca 500 g färska eller djupfrysta blåbär1 ½ dl sockerca 2 msk potatismjöltill pensling: smörGör vetedegen som vanligt. Kavla denjästa degen till en platta och lägg den påett bakplåtspapper. Du kan lämna lite avdegen till garnering.Blanda blåbären, potatismjölet ochsockret. Bred ut blandningen på degen.Pensla degkanterna med ägg. Grädda15–20 minuter i 220 grader.Viktigt i din diet?Att råvarorna är rena och färska. Jag gillarfärskpasta, färska grönsaker, sallader samtfrukt- och grönsakssafter. På vintern äterjag ofta ångkokta grönsaker.Vad äter du till frukost?Helt till att börja med dricker jag 3–4 glasvatten som fått stå över natten, med litemineralsalt i. I frukosten ingår också saftmed mjölksyrabakterier, fullkornsgröt ochen stor kopp grönt te.Salt eller sött?Både och. Om mitt blodsocker går ner,äter jag hellre något salt, till exempelrågbröd. Efter måltiden längtar jagefter något sött, såsom en bitchoklad med en cappuccino.Dina favoritdrycer?Vatten och champagne.Din favoritost?Elegant och mjuk Président Madrigal påbröd och getost i sallader.Vilken delikatess kan du inte säga nej till?Jag älskar muffins! Blåbärs-, choklad- ochmorots muffins är härliga. Omjag ser snygga muffins någonstansmåste jag alltidköpa en.Ditt bravurnummeri köket?Jag lagar inte såvärst mycket mathemma, så rörligtsom mitt arbeteär. Om jagkockarnågot, såsvänger jagihop någotsom går snabbtoch lätt, till exempelfärskpasta med ensås på färska tomater ochtonfisk.Dina finländskafavoritsmaker?Färskpotatis, lax, fiskrom och karelskapiroger.Din vinterfavorit?Ångande heta soppor, såsom klar laxsoppamed varmt rågbröd. Jag äter ocksåmera sött på vintern. I Paris blir det oftaen bit tarte tatin med cappuccino.Vilka internationella smakerlängtar du efter?Nyfångad fisk med olivolja, citron ochvitlök, hör till det bästa man kan få i Italien.Också frukt, såsom persika, smakarotroligt saftigt därnere.Ett smakminne du inte glömmer?Ända tills jag blev 15 deltog jag varjesommar i höslåttern på en gård somägdes av en släkting till pappa. Tillhöängen kom någon alltid mednybakad blåbärspaj och kaffe.De här dofterna väckerfortfarande alla de där tjusigaminnena till liv. •48 etiketten 1/2011

•| Slutackordet | Raisa Karilainen | foto Tuomas Kolehmainen | dryckrekommendation Alko | kärl och textiler Stockmann (09) 1211 |Crème brûlée med citrongräs 4 portioner1 ½ dl kokosmjölk1 dl vispgrädde1 dl lättmjölk2 stjälkar citrongräs½ dl socker4 äggulor1 tsk limesaftPå ytan:rörsockerPå ytan:rörsocker1. Kapa citrongräset i ca 1 cmbitar och lägg dem i en kastrull.Häll kokosmjölken, gräddenoch lättmjölken på citrongräset.Ge blandningenett uppkok.2. Rör samman gulor ochsocker till en jämn massa, menundvik att röra till skum.3. Sila bort citrongräset. Hällvätskan i ägg-sockermassanunder försiktig omrörning.Smaksätt med limesaften.4. Häll upp smeten i portionsformar.Grädda småpuddingarna50–60 minuter i 110-gradigugn tills de har stelnat helt.Puddingen får vara dallrande,men innanmätet inte rinnande.5. Låt puddingarna svalna iformen på svalt ställe, helstöver natten.6. Strö rörsocker på puddingarna.Hetta upp under ugnensgrill eller med en liten gasolbrännaretills ytan antar ensnygg guldbrun färg. Serveragenast.Citrongräset kan utelämnas.Då blir kokossmaken meraframträdande. •Dryckrekommendation:Till den här crèmebrûlén medasiatiska nyanserpassar ett mousserandemuscatvin utmärkt.Det lönar sig ocksåatt prova det italienskapärlande vitvinetmoscato d’asti.1/2011 etiketten 49

KURSER OCH VINPROVNINGAR UNDER VÅRENProva tyska och österrikiska vinerTyskland och Österrike är två intressanta klassiska vinländer.Länderna är dessutom starkt på tapeten just nu. De har lyckatsförnya vinindustrin och deras viner ökar i popularitet. Här får dulära dig mer om olika länders vinstilar. Vi kommer framför allt attprova viner gjorda på Riesling och Grüner Veltliner. Mellan provningarnaparar vi ihop druvorna med lämpliga maträtter. Kursenpågår i 1,5–2 timmar.Medlemspriset för föreläsningen är 19 €. Kostnaden för provvinersom delas lika mellan deltagarna blir 14–25 €.Prova viner från SydafrikaHitta nya smakupplevelserEtikettklubben som drivs i Alkos regi ordnar kurser ochprovningar där du kan gå på upptäcktsfärd i vinernasfascinerande värld. Kurserna och provningarna äröppna för alla klubbmedlemmar. Också din vän ellerkompis är välkommen med. Om du inte redan är medlemhos oss så passa på och bli det nu. I högra nedrehörnet på detta uppslag ser du hur det går till.Nykomlingen i vårens kursutbud är en provning avtyska och österrikiska viner, där vi främst fokuserar påde intressanta druvsorterna Riesling och GrünerVeltliner. Samma tema är aktuellt i nästa utgåva avden finskspråkiga vinguiden som vi postar till allamedlemmar i Etikettklubben inom april.I höstas hade vi en champagneprovning för klubbmedlemmarnasom blev mäkta populär. Därför gården i repris nu under våren.Det fortsätter att vara vinter ett tag till, men innanvi vet ordet av är våren och sommaren här. Därför harvi tagit med två provningar med solsken i blick,sydafrikanska viner och typiska sommarviner.Du ser vårt kursprogram här intill. Kom med ochhitta nya smakupplevelser! Våra kurser och provningarbrukar snabbt bli fullbokade. Du gör klokast i att anmäladig så fort anmälningstiden börjar!Aura HedengrenklubbmästareSkaffa dig en bra överblick över vinkulturen, vintyperna och vinnyheternai Sydafrika. Vi provar främst röda viner – men också ettpar vita. Sommaren står ju inför dörren! Vi får en kort introduktiontill vinlandet innan vi provar, kommenterar och ställer frågor omnågra väl valda viner. Kursen pågår i 1,5–2 timmar.Medlemspriset för föreläsningen är 19 €. Kostnaden för provvinersom delas lika mellan deltagarna blir 10–20 €.Lär dig prova sommarvinerChampagneprovningVåren och sommaren nalkas med stormsteg och snart blir detdags för examensfester, grillpartyn och fiskafängen. Vilka vinerpassar till sommarens festrätter, grillmat och fisk? Vi provar aktuellanysläppta viner för vår och sommar och får goda tips om hurman kombinerar vinerna med mat vid sommarsäsongens fester.Först får vi en kort presentation av sommarviner och sedan provaroch kommenterar vi några av dem. Kursen pågår i 1,5–2 timmar.Medlemspriset för föreläsningen är 19 €. Kostnaden för provvinersom delas lika mellan deltagarna blir 9–19 €.Vad menar man med non vintage, blanc de blancs, blanc de noir,vintage och roséchampagne? Vilken stil har de? Hur skiljer de sigåt? Här kommer en efterfrågad provningskurs där du med egnasinnen får uppleva att champagne är drottningen bland mousserandeviner. Vi kommer under kvällen att vägleda dig in i champagnensspännande och mångfasetterade värld. Dessutom får dusmaka på en fin lyxchampagne. Kursen pågår i 1,5–2 timmar.Medlemspriset för föreläsningen är 17 €. Kostnaden för provvinersom delas lika mellan deltagarna blir 32–50 €.ABC om doft och smakDen perfekta grundkursen för en blivande vinentusiast. Du får eninblick i vinernas fascinerande värld och lär dig tekniken att provaviner så att aromerna frigörs på bästa sätt. Upptäck skillnadernamellan viner. Identifiera ett vin med hjälp av sinnena. Kursen kräveringen tidigare vinkunskap eller erfarenhet av vinprovning.Kursen pågår i 1,5–2 timmar.Medlemspriset för föreläsningen är 19 €. Kostnaden för provvinersom delas lika mellan deltagarna blir 6–13 €.KURSSPRÅKET PÅ VINKURSERNA ÄR FINSKA.

Kurser och dryckesprovningar – Våren 2011Orter och kurstider(sista anmälningsdag inom parentes)HELSINGFORS Alkos kurslokal, Salomonsgatan 1, andra vån. (Ring på klockan!)ABC om doft och smak on 30.3 kl. 17.00 (to 17.3)on 6.4 kl. 17.00 (to 24.3)to 14.4 kl. 17.00 (to 31.3)Sydafrikanska viner to 31.3 kl. 17.00 (to 17.3)ti 5.4 kl. 17.00 (to 24.3)on 13.4 kl. 17.00 (to 31.3)to 12.5 kl. 17.00 (to 28.4)Tyska och österrikiska viner to 7.4 kl. 17.00 (to 24.3)ti 12.4 kl. 17.00 (to 31.3)on 4.5 kl. 17.00 (ti 19.4)on 11.5 kl. 17.00 (to 28.4)Champagneprovning on 27.4 kl. 17.00 (ti 12.4)to 5.5 kl. 17.00 (ti 19.4)ti 10.5 kl. 17.00 (to 28.4)to 19.5 kl. 17.00 (to 5.5)Sommarviner on 18.5 kl. 17.00 (to 5.5)ti 24.5 kl. 17.00 (to 12.5)on 25.5 kl. 17.00 (to 12.5)JYVÄSKYLÄ Alko centrum, Kauppakatu 24Tyska och österrikiska viner må 4.4 kl. 18.00 (on 23.3)Sommarviner må 23.5 kl. 18.00 (on 11.5)KARLEBY KPO, bastu- och konferensavdelningen, Prismavägen 1Sommarviner on 8.6 kl. 18.00 (on 25.5)KUOPIOTechnopolis Kuopio, Microkatu 1, byggnad MSydafrikanska viner ti 5.4 kl. 18.00 (to 24.3)Champagneprovning on 13.4 kl. 18.00 (to 31.3)Tyska och österrikiska viner ti 3.5 kl. 18.00 (ti 19.4)Sommarviner to 26.5 kl. 18.00 (to 12.5)LAHTIS Alkos kurslokal, Kauppakatu 18ABC om doft och smak to 7.4 kl. 18.00 (to 24.3)Tyska och österrikiska viner on 4.5 kl. 18.00 (ti 19.4)Champagneprovning to 19.5 kl. 18.00 (to 5.5)Sommarviner to 9.6 kl. 18.00 (on 25.5)ULEÅBORG Alkos regionkontor, Kirkkokatu 14Sydafrikanska viner to 7.4 kl. 18.00 (to 24.3)Tyska och österrikiska viner ti 17.5 kl. 18.00 (to 5.5)Sommarviner on 8.6 kl. 18.00 (on 25.5)ROVANIEMIAlkos regionkontor, Hallituskatu 20 A, andra vån.Sydafrikanska viner on 27.4 kl. 18.00 (ti 12.4)Sommarviner to 9.6 kl. 18.00 (on 25.5)SEINÄJOKI Itämäentalo, Itämäentie 3Tyska och österrikiska viner to 7.4 kl. 18.00 (to 24.3)Champagneprovning to 19.5 kl. 18.00 (to 5.5)Sommarviner to 9.6 kl. 18.00 (on 25.5)TAMMERFORSAlkos regionkontor, Aleksanterinkatu 22 b, tredje vån.Tyska och österrikiska viner ti 3.5 kl. 18.00 (ti 19.4)Sommarviner ti 31.5 kl. 18.00 (to 19.5)ÅBOAlkos regionkontor, Slottsgatan 11 ASydafrikanska viner ti 5.4 kl. 18.00 (to 24.3)Tyska och österrikiska viner on 27.4 kl. 18.00 (ti 12.4)Sommarviner to 19.5 kl. 18.00 (to 5.5)to 9.6 kl. 18.00 (on 25.5)VASAAlkos regionkontor, Handelsesplanaden 9–11, andra vån.Tyska och österrikiska viner to 14.4 kl. 18.00 (to 31.3)Champagneprovning to 28.4 kl. 18.00 (ti 12.4)Sommarviner to 26.5 kl. 18.00 (to 12.5)ANMÄLANAnmälningar till kurserna i Helsingfors tas emot från onsdag9 februari 2011. Övriga kursanmälningar börjar onsdag16 februari 2011. Alla kursanmälningar sker per telefon020 711 5500 (vardagar 9–16).Obs! Anmälan är bindande. Kostnaderna för inköp avprov viner fördelas på antalet anmälda deltagare, så om duuteblir måste de andra stå för det. Kanske kan någon vän ellerbekant komma i stället för dig, ifall du själv får förhinder?En kurs ställs in om det blir färre än tio deltagare.Kurs deltagarna meddelas i så fall personligen och inga fakturorskickas ut.PRISER OCH FAKTURERINGKursavgiften består av två delar, föreläsning och kostnaderför provviner/provöl som delas lika mellan deltagarna.• Föreläsningsavgiften täcker själva föreläsningen plus kurs -material.• Provvinerna köps in gemensamt för alla kursdeltagaregenom Etikettklubben. De debiteras enligt Alkos prislista ochkostnaderna slås ut på deltagarna. Antal deltagare bestämmeralltså hur mycket var och en betalar för vinerna.• Om det är många deltagare innebär det en lägre kostnad förvarje deltagare.• Högsta möjliga pris för en kurs är priset för föreläsningen plushögsta priset på provviner i olika prisspann.• Kursavgiften – för både föreläsning och provviner/provöl –faktureras efter att anmälningstiden gått ut.KOM MED I ETIKETTKLUBBENObservera att bara medlem i Etikettklubben och medlemsmake/maka, sambo eller kompis får delta i kurserna. Om duinte ännu är medlem i Etikettklubben, så är det hög tid!Tidningen Etiketten kan du prenumerera på också på svenska,men all övrig information publiceras enbart på finska.Som medlem i Etikettklubben får du:• Etiketten, enda tidningen om mat och dryckpå svenska i Finland, hem till dig fyragånger per år• ett brett utbud av vin- och ölkurseri Etikettklubbens regi• en spännande vin- och ölguide på20 sidor flera gånger per år• medlemsbrev per e-post en gång per månad med vinfakta,aktuella händelser och nyheter samt förhandsinformationom nya beställningsviner• tillgång till våra medlemssidor där du får stifta bekantskapmed en ny typ av dryck varje månad och annat intressantmaterial som uppdateras regelbundet• förmåner med vinanknytning.ETIKETTIKLUBIN PIENI olutoPASÅrsavgiften är bara 19 € och du anmäler dig enkelt viawebben eller per telefon:• www.alko.fi/etikettklubben• 020 711 715 (vardagar 9–16)OLUTTyypIT ja rUOKaALKO_OLUTOPAS_A5_C5.indd 1 21.10.2010 15.10ANNONS

Ruoka, juoma, välineet,keittiöt, matkailu, ravintolat,ihmiset, ilmiöt. Kaikki.TuTusTu! Klikkaa osoitteeseen www.glorianruokajaviini.fi/tilaa