Från Kullavik till Skottorp.pdf

Från Kullavik till Skottorp- ut ur klassrummen och in i samverkan

Företagsamt Halland– ut ur klassrummen och in i samverkanFöretagsamhet kan beskrivas som ett uttryck för deaktiviteter som individer utför när idéer genereras ochomsätts till något värdeskapande. Företagsamhet finnsoch behövs i alla delar av samhället, i befintliga företagoch organisationer, i offentlig verksamhet, i föreningslivet,i skolan och inom den sociala ekonomin. En företagsamindivid är någon som tar tillvara, upptäcker, utvecklaroch förverkligar idéer inom alla delar av samhället.filter på deras görande; ”stopp, nej, akta, gör inteså, klättra inte där, den får du inte röra…” Detblir som blöta filtar som läggs i lager på lager, tillsde gör som vi vill, eller inte gör någonting alls. Vimåste bli bättre på att rikta deras nyfikenhet ochta-sig-församhet, så att den kan komma till uttryckoch utvecklas, istället för att begränsa den och sättastopp för den.Barn är naturligt företagsamma, de har självtillit, deär kreativa, tar initiativ, är nyfikna och engagerade”doers”. Detta är egenskaper som bör stimulerasredan i för- och grundskolan, medan gymnasieskolanbör stimulera eleverna att utveckla en förmågaatt i samarbete med andra utföra skapande verksamheter.Högskolans uppgift bör vara att mer direktinrikta sig på att stimulera studenternas förmåga attutveckla och etablera egna verksamheter.Redan när barnen är små hämmar vi derasföretagsamhet genom att ständigt lägga vuxen-2Tiden i skolan ska vara meningsfull och lustfylld.Lärandet går till på olika sätt för olika barn ochungdomar. Skolan måste bli bättre på att möta allapå ett konstruktivt sätt och därför öppnas upp motomvärlden genom att fler arenor än klassrummetanvänds för lärandet. Skolarbetet måste bli merverklighetsbaserat och kunna ge fler elever lust attlära och lust att utvecklas.Som lärare upptäcker man ganska snart vilkenpåverkan det har på elevernas motivation ochengagemang, när de ställs inför verkliga uppdragMadeleine JanssonProjektledare035-17 98 74madeleine.jansson@regionhalland.seUlf MattssonUtvecklingsledare entreprenörskap och nyföretagande035-17 98 72ulf.mattsson@regionhalland.seJonaz BjörkProjektledare0300-332 43jonaz.bjork@regionhalland.se

Ut ur klassrummetoch in i samverkanMellan Kungsbacka och Göteborg ligger Kullavik, somär begåvat med Hallands nordligaste skola. Där pågårfebril aktivitet och där räds inte lärarna nya pedagogiskagrepp. Som exempelvis att delta i det världsomspännandeprojektet Volvo Adventure.Volvo Adventure är ett webbaserat utbildningsprogramsom Volvo och UNEP erbjuder gratisöver hela världen. Syftet med programmet är attinspirera ungdomar i åldern 10 – 16 år till att”tänka globalt och agera lokalt” i olika miljöfrågor.Programmet är utformat som en tävling däreleverna kan välja att agera för en bättre närmiljöinom olika teman; energi, vatten, transport, avfalleller biologisk mångfald. Eleverna ska identifieraett problem, ta reda på hur situationen är idag,formulera den förbättring som de vill åstadkomma,agera för denna förändring och avslutningsvis redovisasitt arbete och sina mätbara resultat genomatt publicera en rapport på programmets hemsida.6De grupper som tar sig till den internationellafinalen får komma till Göteborg i sex dagar för attpresentera sitt arbete, delta i ”work-shops” runtmiljövårdsfrågor, uppleva Sverige och Göteborgoch har dessutom möjlighet att vinna 4 000, 6 000eller 10 000 US$.”Det är ett fantastiskt projekt”, konstaterar HelenaSagar, som är den drivande kraften på Kullaviksskolannär det gäller att integrera omvärlden iundervisningen. ”Den största vinsten gör elevernasom tidigt får lära sig att ta kontakter med företagoch organisationer. Det är nervöst och svårt ibörjan, men man växer oerhört mycket som individnär man märker att det inte är så farligt. Detta göreleverna väl rustade inför framtiden. Även för migsom lärare innebär samverkan med omvärlden enrejäl vinst eftersom det innebär en kontinuerligkompetensutveckling. Det är oerhört positivt.”Samverkan med Volvo uttrycks inte bara genomVolvo Adventure, utan omfattar många fler nivåer.Helena SagarKullaviksskolanhelena.sagar@edu.kungsbacka.se

Genom resorna och projekten integreras ävenmånga av gymnasieskolans andra ämnen.Exempelvis praktiserades såväl språk somgeografi under resan till London. Det får ansessom trevliga bieffekter av det företagsammalärande som präglar ”MIF” på Peder Skrivaresskola.”Här experimenterar vi i verkligheten ocheleverna ser en helhet i det vi gör. Vi sätter uppkortsiktiga och långsiktiga mål, arbetet ska alltidleda någonstans. Vi är inte heller rädda för samarbetenmed företag och vi fixar resurser utifrån närinte skolan kan erbjuda det som vi vill ha”, berättarRikard och hans kollega Leif Andersson.När lärarlaget kommer i kontakt med ett uppdrag,eller intressant projekt, sätter han genast deti händerna på eleverna. De ansvarar för att ta framen kalkyl på jobbet, offerera kunden samt utföraarbetet och fakturera.”Vi gör väldigt många olika saker i utbildningenoch individanpassar efter varje elevs förutsättningar.Jag har varit lärare i 30 år och märker en helt annanrespons hos eleverna när vi började jobba merföretagsamt och med verkliga uppdrag. Desto skarpareprojekt – desto större engagemang. Vi är ettbra gäng här. När vi tar raster, för det gör vi faktisktibland, pratar vi ändå bara jobb”, konstaterar han.“Vi är inte rädda församarbeten medföretag och vi fixarresurser utifrån närinte skolan kanerbjuda det som vivill ha”Rikard Rahmn Mark AxelssonMan märker att det glöder i ögonen på elevernanär de är i verkstaden. Trots svårigheter och olikaförutsättningar hittar lärarna uppgifter som göratt alla känner sig betydelsefulla. ”Alla har någonform av begåvning, det gäller bara att locka framden”, som Rikard säger.Hela filosofin som präglar gruppens arbete kansammanfattas i det motto som klassen samlas kring;”Ingenting är omöjligt.”19

Själv kommer Lars G från näringslivet och haringen forskarbakgrund. Det är kanske därför somhan ser på högskoleutbildningar med ett lite merpraktiskt perspektiv. Vad ger det för nytta och hurskapar man en utbildning som anpassar studenternatill framtida anställningar är de frågor somhan sätter främst.”Vi har inte som fokus att studenterna skaforska och göra en akademisk karriär. Istället villvi motarbeta de fördomar som finns bland mångasmåföretagare mot att anställa akademiker ochbidra till att näringslivet i regionen kan växa ochbli starkare. Det finns egentligen bara positivaaspekter med samverkan och samarbete”, avslutarLars G.”Vi har två studenter som för tillfället gör sina examensarbetenoch som redan har fått anställning hos sinafadderföretag. Det känns verkligen bra – det är ettkvitto på att utbildningen och konceptet fungerar.”Lars G Johansson23

”Det är viktigt att varai Kina och lära sig…””När de tvekade att tamöte med oss sa vi att vårchef har varit i branschenlika länge som vi har levt.Då blev de tysta”Mark AxelssonTänk dig att du är företagsledare och går på en mässa iVarberg. Plötsligt kommer det fram en nervös yngling i18-års åldern som frågar om det är du som är Evert, kändfrån TV. Vad gör du? Startar företag med gossen såklart!Detta är den fantastiska historien om Mark Axelssonoch David Morin som när de drev företag pågymnasiet träffade Evert Grahn, garvad företagsledarefrån Halmstad, och tycke uppstod.Under gymnasietiden startade Mark och David etthandelsbolag som importerade diverse tekniska prylarfrån Asien, exempelvis USB-minnen och MP4-spelare. Verksamheten var trevande till en börjanoch det var svårt att få kunderna att tro på två ungakillar utan erfarenhet, som dessutom utseendemässigtmest förde tankarna till punk-kulturen, medpiercing och kajalpenna som kännemärken. Kanskeinte arketypen av en företagare?Vändningen kom dock på Ung Företagsamhetsmässani Varberg 2007 då David alltså fick syn24på Evert Grahn, som han kände igen från SVT:sdokumentär om att göra affärer i Asien; ”Kinesiskarelationer”. David gjorde det som många andrainte vågar. Han gick fram och presenterade sig.”Han var så nervös att han inte visste vad hanhette. Men jag tycker att det var modigt gjort.De ville ha ett möte och det kändes självklart attställa upp på det”, kommenterar Evert, som är entämligen rak, ärlig och lite hårdför affärsman somhar byggt upp ett företag i profilreklambranschen,Keback AB, med en imponerande export.Väl på mötet presenterade Mark och David fleraintressanta tankar som Evert direkt kände skullekunna kompletta hans nuvarande verksamhet.”För oss är samarbetet med Evert och Keback somatt hoppa 20 år framåt i utvecklingen. Vi slippergöra alla nybörjarmisstag själva och Keback harrutiner och kapital, som är ett måste för att lyckas ivår bransch”, förklarar Mark.Mark AxelssonAxel & Morin ABmark@axelmorin.seEvert GrahnKeback ABevert.grahn@keback.seDavid MorinAxel & Morin ABdavid@axelmorin.se

En skola i vildmarkenI Unnaryd råder lugnet. Tempot verkar inte så högtnär ortsborna vandrar genom samhället med den lokalaICA-butiken som destination. Några tittar förstrött närvi svänger in mot centrum, på jakt efter Vildmarksgymnasiet.Inte heller där råder febril aktivitet denna tidigamåndagstimme skulle det visa sig. ”Vi börjar inte förrän13:00 på måndagar”, berättar Johan Voxell, som ärsistaårselev på skolan.Att inte börja förrän efter lunch låter ganskaslappt, men har sin naturliga förklaring. Många aveleverna är nämligen långväga ifrån och bor påskolan under veckorna. På helgerna är dock JohanVoxell ganska ensam. Eftersom han ursprungligenär från Eskilstuna finns det ingen anledning attåka hem, det tar för lång tid. Vilken tur att han harflickvän inne i Halmstad!”Jag valde skolan på grund av mitt vildmarksintresse.I framtiden hoppas jag kunna bli fritidspedagogoch då tror jag att denna utbildning bildaren bra grund. Dessutom har det visat sig varaen väldigt trevlig miljö här och det blir en speciellutbildning när vi bara är drygt 60 elever. Vi kommernära varandra och lärarna, vilket ger mycket30mer än en vanlig gymnasieutbildning”, konstateraren upprymd Johan som samtidigt som vi pratarfilar på sitt projektarbete – en ram till en bärmes.Grunden till Vildmarksgymnasiet lades av nuvarandeskolchefen Tommy Fock, som startadeskolan för fyra år sedan, med en bärande idé omatt alla elever skulle få testa hur det är att drivaeget och bygga utbildningen på praktiska momentsom komplement till teorin.”Vi har två huvudben som vi bygger verksamhetenpå. Dels är det entreprenörskap och delsär det ämnesintegrering. Det känns självklart attexempelvis matte är lättare att lära sig omövningarna sätts i ett verkligt sammanhang. Mendet ställer högre krav på lärarna, att vara lärarehandlar mycket om att hänga med i sin tid. Olikautbildningsmoment blir mycket bättre om de äri skarpt läge och inte en övning. Eleverna måstekänna att det finns en anledning till att läsa matte.”Ämnesintegreringen är något som inte praktiserasi alla skolor, men enligt Tommy borde fler tautgångspunkt i ett sådant synsätt.”Det spelar ingen roll om det är en stor skola,vilket annars brukar anföras som orsak till attman inte jobbar ämnesintegrerat”, menar han ochfortsätter med att beskriva hur han har gjort för attfå in synsättet i hela organisationen:”Vi gjorde en tidsaxel från augusti till juni därrespektive lärare skissade upp hur årets undervisningi de olika ämnena var upplagd. Många gångervet man inte från lärare till lärare vad som händeroch då är det svårt att hitta beröringspunkter.Ritar man upp det blir det mycket mer överskådligtoch det skapas idéer om allehandasamarbeten över de traditionella gränserna.Ytterligare ett sätt att stimulera ämnesövergripandesamarbeten och tankar var att låta de olikalärarna auskultera, för att på så sätt få perspektiv påandra ämnen. ”Avslutningsvis kan Tommy Focks filosofi somskolledare sammanfattas med följande citat:”Det gäller att locka fram känslan av att nå sålångt som möjligt hos både lärare och elever. Dåhar man en lyckad skola!”Tommy FockVildmarksgymnasiettommy.fock@hylte.se

”Genom att investera vinsten i maskiner och liknandesom behövs vid yrkesinriktade utbildningar, medverkarvi och medlemsföretagen till att höja kompetensen påde elever som snart ska ut på arbetsmarknaden”Anders Stegmarkingar, medverkar vi och medlemsföretagen till atthöja kompetensen på de elever som snart ska ut påarbetsmarknaden”, berättar Anders.I gengäld får företagen, som framförallt finns iHalmstad med omnejd, möjlighet till specialanpassadekurser och nätverk där man kan delaerfarenheter och bolla idéer. Arbetsmarknaden isin tur, som i många branscher skriker efter folk,får högutbildad personal som har skolats med denbästa utrustningen.”Ungdomar kan idag se fram emot en lysandeframtid, såvida de har rätt attityd och vilja. Detär fantastiskt att kunna höja nivån inom skolan.Faktum är att eleverna på Kattegattskolans yrkesinriktadeprogram har jobb redan innan de tagitstudenten”, konstaterar Anders avslutningsvis meden välförtjänt nöjd min.Anders Stegmarks tips för ett bra samarbetemellan näringslivet och skolan:• Motivera lärare att utbyta erfarenheter mednäringslivet.• Höja statusen på yrkesinriktade gymnasieprogram.”Tillsammans med NäringslivetsStipendiefond införde jag, några år innan TEK:sverksamhet drog igång, ett stipendium för eleverinom yrkesinriktade program. Gör man bra ifrånsig ska man få belöning.”• Få eleverna att känna ”feel good-känsla” införskolverksamheten. ”Genom att låta eleverna vistasi skolan även utanför skoltid och ge dem egetansvar och tillgång till skolans maskiner främjaslusten att vara i skolan.”• Ta hjälp av djungeltelegrafen. ”Trivs elevernapå skolan så får andra veta det och det generarofta fler ansökningar. Och med ökat intresse förutbildningen kan man höja statusen ochförutsättningarna.”35

Barnen är den störstadrivkraften på SkottorpskolanOm alla vuxna var fostrade i en skola som den iSkottorp skulle Sverige säkert ha fler företagsammaledare. På den kommunala låg- och mellanstadieskolani Laholm styr eleverna själva läroplanen genom attkomma med idéer som sätts i verket med hjälp av lärare,istället för vice versa. Företagsamt lärande - inte såmärkvärdigt som det låter.”Uteklassrum”, smaka på ordet. Visst låter detexotiskt. Genom flitiga elever och stöttande lärarehar Skottorpskolan begåvats med ett eget klassrumi det fria. Den ”vanliga” skolundervisningenappliceras på arbetet med lin- och biodlingen,våtmarken och allt annat som måste hållas efter iden härliga utemiljön.”Det är helt och hållet barnens förtjänst att vårtuteklassrum finns och är såhär utvecklat. Tillsammanshjälps vi åt att hålla efter och vårda projektet,men det är barnen som är initiativtagare och görallt från att plantera potatis till att fylla i blanketterför ansökan om EU-bidrag”, säger Annika Palm,36rektor vid Skottorpskolan, som tar emot pårektorsexpeditionen med öppen dörr.”Vi på skolan jobbar väldigt familjärt. Dörren intill mig är bara stängd om jag sitter i ett viktigtmöte, annars vill jag att det ska vara fritt fram attkomma in och snacka lite. Samma sak är det medpedagogerna, det spelar ingen roll vilken ålderman undervisar”, fortsätter hon.Annika har bakgrund inom Montessoriskolansverksamhet och har tidigare jobbat på förskola.Innan hon tillträdde som rektor för Skottorpskolani slutet av förra året läste hon Arbetsvetenskapligaprogrammet vid Högskolan i Halmstad.”Det passade mig väldigt bra att komma tillSkottorpsskolan, som har ett ovanligt fritt lärandeför att vara en kommunal skola. Här står varjeenskilt barn verkligen i centrum.”Annika PalmSkottorpskolanannika.palm@laholm.se

Genom olika intressegrupper, som eleverna självaväljer vilka de vill vara med i, underhålls varjedel av uteklassrummet med största entusiasm. FörDaniel Johansson, från årskurs fem, är det våtmarkensom har lockat mest.”Det är vi och några av våra kompisar som harbyggt bryggan. Innan hade vi en mycket mindreoch man fick hela tiden akta sig för att inte trilla ivattnet”, berättar han.Till sin hjälp med bryggan hade de slöjdlärarenPer Wikholm, som varit med från våtmarkensplanereringsstadie till att den blev verklighet.Även många av pedagogerna på skolan hargenom det annorlunda lärandet fått ökad kunskapinom olika områden. Att till exempel veta hurman slungar honung från en biodling är ju intekunskap som var man sitter på…”Det passade mig väldigtbra att komma tillSkottorpsskolan, somhar ett ovanligt frittlärande för att vara enkommunal skola. Härstår varje enskilt barnverkligen i centrum.”Annika PalmMark AxelssonNästa steg för eleverna på Skottorpsskolan bliratt ta med sig sina erfarenheter om företagsamtlärande och föreläsa för barn i andra skolor.Genom att berätta om sitt uteklassrum och aktiviteternasom det medför hoppas Skottorpskolankunna inspirera andra till att arbeta efter sammaprincip. Det är i verkligenheten som de bästaexemplen finns.39

Lördag Morgon Medieproduktion AB www.lordagmorgon.seFöretagsamt HallandFöretagsamt Halland är ett samlingsnamn på Region Hallands insatser för att stärka ett entreprenörielltförhållningssätt bland ungdomar och vuxna, samt etablera strukturer som kan stödja det kontinuerligaarbetet med att stimulera entreprenörskap i Halland.I Tillväxtprogrammet för Halland 2007-2010 lyfts tre stora insatsområden upp, bland annat att främjaentreprenörskap och nyföretagande.KontaktRegion HallandBox 538301 80 HalmstadBesöksadress: Kristian IV:s väg 1Tel: 035-17 98 00Fax: 035-17 98 98Ulf Mattsson, Utvecklingsledare entreprenörskap och nyföretagandeTel: 035-17 98 72ulf.mattsson@regionhalland.sewww.foretagsamt.sewww.regionhalland.se