LUM nr 8 - 14 oktober - Humanekologi Lunds universitet

LUMLunds universitets magasin | Nr 8 | 2005LundaforskarekonstruerarjätteteleskopSOL-centrumcentraliserarHÄSTKRAFT

MASSAKERI DET GRÖNA2 LUM NR 8 | 2005

Centrala Nordströmverkdonerade tilluniversitetetMed den senaste gåvan, bilden”Stilla vatten”, förvaltar nu Lundsuniversitet en sammanlagd miljondonationav Gerhard Nordström.– Och det rör sig om mycket centralaverk i konstnärens produktion,säger konstintendent Lars-GöranOredsson, som arbetar med den förstastora biografin om Nordström.Att Gerhard Nordström har donerat såmånga verk till Lunds universitet berormycket på kontakten med Lars-GöranOredsson, berättar konstnären en vackerhöstdag över en kopp kaffe i Gamla biskopshusetsträdgård.– Jag har aldrig varit speciellt intresseradav att se bakåt, men Lars-Göranhar fått mig nyfi ken. På mig själv, skrattarden åttioårige konstnären som fortfarandeär aktiv i ateljén i Ystad.Målningen ”Stilla vatten” är konstnärenGerhard Nordströms senaste donation tillLunds universitet. Den ingår i sviten ”Sommaren1970” och räknas som central i svensknittonhundratalskonst. FOTO: KENNET RUONADEN SENASTE DONATIONEN ingår i sviten”Sommaren 1970”. ”Stilla Vatten” rekonstrueradesdelvis av konstnären i vintras,trettiofem år efter dess tillkomst. När vivecklar ut de två masonitskivorna mot envägg ser vi idyllen och helvetet konfronteras.Lars-Göran Oredsson pekar med intensivagester och ord ut målningens olikadelar. Solljus och grönska speglas i englimmande damm, i samma vatten liggerdöda vietnamesiska barn och bönder.Gerhard Nordström målade svitenunder en intensiv period som startadeannandag jul 1971. Hösten 1972 ställdesden ut på Doktor Glas i Stockholm ochväckte sensation. Det var åren efter SongMy-massakern avslöjades, och amerikanskaveteraner började vittna om vad somverkligen skedde i det fasansfulla krigetnär de kom hem nerknarkade och rullstolsbundna.▼LUM NR 8 | 2005 3

▼Gerhard Nordströms konstnärliga liv och verk står i fokus i den biografi Lars-Göran Oredsson(t.v.) arbetar med. Den kommer att publiceras under 2006. FOTO: THORE SONESON▼UniversitetetskonstsamlingUniversitetets konstsamling innehåller verkfrån slutet av 1400-talet fram till våra dagaroch består till största delen av donationer.En del verk ur samlingen finns spriddapå institutioner och lärosalar, men den storadelen finns i Gamla Biskopshuset. Blandannat ett rum med 1600-tals konst av holländskamästare, enbart dessa värderas tillmellan 10 och 15 miljoner kronor.För Gerhard Nordström har samarbetetmed Lars-Göran Oredsson kringden pågående biografin levandegjorthans egna minnesbilder av idéerna bakomSommaren 1970-sviten.– Jag ville måla naturen på Österlen,men verkligheten i världen infiltreradeskuggorna och trängde sig in i bilden, berättarhan. Utan de sammansatta motiven– idyllen och vidrigheterna – hade verkenaldrig blivit så uppmärksammade.I Gamla biskopshuset står flera centralaverk i sviten – bland andra ”SommarbordII” och ”Song My” – ett styckesvensk konsthistoria som överlevt den politiskasjuttiotalskonstens paroller. Lars-Göran Oredsson berättar hur den nya generationenskritiker också har insett hurcentrala dessa verk är.– Kulturskribenten Dan Jönsson kalladedem i Sydsvenskan 1998 för ”ett avden svenska nittonhundratalskonstensstora, inspirerade ögonblick”, säger han.SOM HALVTIDSANSTÄLLD intendentansvarar Lars-Göran Oredssonför Gerhard Nordströmsmiljondonation och hela universitetetskonstsamling som består avcirka tusen verk till ett uppskattatvärde av över 100 miljoner kronor.– Till detta kommer en grafikochteckningssamling innehållandeett tusental blad som jag tackvare medel från Ebbe Kocks stiftelsefått möjlighet att katalogisera. Enkonservator har hjälpt till för att bevaradenna skatt där blad av MartinSchongauer, Dürer och Rembrandt ärhöjdpunkter, berättar han.Lars-Göran Oredsson har digitaliseratoch lagt samlingen på CD-skivorså att forskare och museer kan få tillgångtill den.För att vårda och förvalta denna sammanlagdakonstskatt anslår Lunds universitetvarje år drygt 100.000 kronor.Lars-Göran Oredsson jämför med SkissernasMuseums årsbudget på elva miljonerkronor.– Bristen på tid och medel gör att jagkonsekvent tvingas säga nej till att hållavisningar och att arbeta aktivt för att förnyaoch förädla samlingen.Ett annat problem för Lars-GöranOredsson är att hitta en passande placeringför Gerhard Nordströms verk.De laddade bilderna i sviten ”Sommaren1970” behöver stor yta och en platsdär deras berättelse om denna tids fasoroch drömmar kan samsas med verksamheten.– Kanske är lösningen att planera indem i ett rum redan på arkitektbordet,funderar Lars-Göran Oredsson. För meningenmed donationen är inte att denska förvaras i ett magasin. Den ska varatillgänglig, visas upp och hjälpa oss attaldrig glömma.Biografin om Gerhard Nordström beräknasbli klar under våren 2006.THORE SONESONSom intendent för universitetets konstsamlingförvaltar Lars-Göran Oredsson en miljonskatt.Gerhard Nordströms målningar– på bilden ”Song My” – hör till de mer framträdande.FOTO: KENNET RUONA4 LUM NR 8 | 2005

LUMLunds universitets magasinLunds universitets magasin LUM utkom förstagången 1968. Den når i dag samtliga anställdaoch nästan lika många utanför universitetet. LUMhar en upplaga på 14.000 ex och utkommer medtio nummer per år.ADRESS:LUM, Informationsenheten,Lunds universitet, Box 117, 221 00 LundFax: 046-222 47 11Internpost: Hs 31E-post: LUM@info.lu.seLUM på nätet:www.lu.se/lumREDAKTION:Maria Lindh, redaktör046-222 95 24, Maria.Lindh@info.lu.seEva Johannesson, ansvarig utgivare046-222 70 08, Eva.Johannesson@info.lu.seIngela Björck, forskningsjournalist046-222 76 46, Ingela.Bjorck@info.lu.sePetra Francke, journalist och layout046-222 03 16, Petra.Francke@info.lu.seGöran Frankel, journalist naturvetenskap046-222 94 58, Goran.Frankel@info.lu.seMats Nygren, journalist teknik046-222 70 86, Mats.Nygren@kansli.lth.seUlrika Oredsson, journalist046-222 70 28, Ulrika.Oredsson@info.lu.seThore Soneson, journalist046-222 31 58, Thore.Soneson@info.lu.seBritta Collberg, journalist (tjänstledig)ANNONSER:tomat annonsbyrå, www.tomat.setel 046-13 74 00/02, fax 046-5400150e-post PC: info@tomat.see-post Mac: material@tomat.sePRENUMERATIONER, NOTISER:Eva Mattisson: 046-222 70 10Eva.Mattisson@info.lu.seAnställda vid LU får LUM gratis.Enskilda abonnenter – 190 kr/10 nr. Inbetalas påpostgirokonto 15650-5 med angivande av ”Prenumerationsavgiftför LUM” samt namn ochadress.ADRESSÄNDRING:Anställda anmäler ändringar till katalogansvarigavid institutionen (motsv). Övriga skickar ändringsuppgiftertill LUM, gamla adressrutan bifogas.TRYCK: VTT Grafiska i VimmerbyNÄSTA LUM: Manusstopp 31 oktober. Utkommer11 november.ISSN: 1653-2295UR INNEHÅLLET6 Nio kan bli enDe nio institutionerna vid Språk- och litteraturcentrum(SOL) förslås bli en enda. Alla på SOL-centrumär dock inte odelat positiva till förslaget.8 Bolognaanpassning igångLU har börjat förbereda sig på Sveriges övergång tillBolognasystemet den 1 juli 2007. Centrala arbetsgrupperär utsedda och fakulteterna gör sig redo.12 Hanterar riskerLU är först i Norden med en professur i det alltmeraktuella ämnet risk- och säkerhetshantering. Försteinnehavare är Kurt Petersen.15 Energiforskare samlasDet forskas om energi på många institutioner påLTH. För att öka samarbetet har en grupp energiforskaretagit initiativ till en s.k. Energiportal.18 Hästgödsel blir biogasSkånes hästar lämnar ifrån sig en halv miljon ton gödselper år – en outnyttjad energikälla. Lovisa Björnssonleder ett projekt om biogas från hästgödsel.21 I fablernas världI fablernas värld vinner den starke över den svage,och den smarte över den dumme. Erik Zillén skrivernu fabelgenrens svenska 16- och 1700-talshistoria.23 Siktar mot stjärnornaEtt förslag från forskare på LU vann nyligen en tävlingom ett jättelikt teleskop som EU vill bygga. Med dethoppas man kunna se många ljusår tillbaka i tiden.28 Rektor utan hattOm Stein Kleppestø på Företagsekonomiska institutionenvore rektor för en dag skulle traditionerna skrotasoch rektorshatten åka av!OMSLAG: Stefan Nylén på Lunds CivilaRyttarförening hanterar en ny energikälla.Foto: Kennet Ruona.LUM NR 8 | 2005 5

Utåt sett kan det verka som om SOL-centrum redan är en institution, men centrumet består i själva verket av nio institutioner. Nu föreslås ensammanslagning. FOTO: MARIA LINDHSOL-centrum föreslås blien enda institutionRATIONALISERING. Nio institutionerblir en. All administration lyfts bortfrån de nuvarande institutionernaoch sköts centralt.Det är några konsekvenser avett förslag till nyorganisation vidSpråk- och litteraturcentrum, SOL.Områdesstyrelsen för humanioraoch teologi tar ställning till förslagetden 19 oktober.Idag finns åtta institutioner på SOL-centrum.Tre av dessa har, på grund av vikandestudentantal, så dålig ekonomi att denmåste skötas centralt från kansli HT.– Institutionerna kan inte fortsätta attskötas på samma sätt som de gör idag.De är i många fall alldeles för små enheterför att hantera en så stor administrativapparat, säger Eva Wiberg, prefekt vidRomanska institutionen.Själv blev hon övertygad om att detnuvarande systemet är ohållbart när honunder sin första termin som prefekt fickägna all sin tid åt att lägga budgetar.Eva Wiberg anlitades av områdesordförandeJan Svensson och ekonomichefHåkan Werner för att medverka till ettförslag till nyorganisationavSOL-centrum.Hon menar attdet kan bli denstörsta och mestgenomgripandeförändring somnågonsin gjortsinom området.– Nyorganisationenkom-Eva Wiberg.mer inte att ge mer pengar i kassan, däremotslipper man förhoppningsvis att gåpå knäna som man gör idag, säger hon.EN RADIKAL FÖRÄNDRING i förslaget äratt institutionsprefekterna försvinner.De ersätts av tre verksamhetsprefekter;en med ansvar för grundutbildningen, enannan ansvarar för forskning och forskarutbildningoch en tredje med ansvarför teknik och administrationsfrågorsamt biblioteksfrågor. Institutionsstyrelsernaförsvinner och ersätts av lärarochforskarkollegier. Dessa kollegier skata hand om pedagogisk förnyelse, forskningsfrågorsamt vissa verksamhetsfrågor.Studierektorerna kommer att varaordförande i lärarkollegierna och få ettutvidgat ansvar jämfört med idag. Alladministration, det vill säga sekreterare,personal- och ekonomihandläggarelyfts från dagens institutionsnivå, och fåristället arbeta med att serva hela SOLcentrum.Tre chefer har i uppdrag attbasa över SOL-biblioteket, teknikgruppenoch Humanistlabbet samt administrationen.– En mycket positiv konsekvens, närman lägger all administration centralt,är att studenter och personal får sammaadministrativa service, oavsett institutionstillhörighet,säger Eva Wiberg. Såser det inte ut idag med fattiga och rikainstitutioner.Sektionsdekanen ska vara prefekt förden samlade institutionen Språk- och litteraturcentrum.Han eller hon ska ha detövergripande arbetsgivaransvaret och detekonomiska ansvaret för hela centrum,men genom en tydlig delegationsordningska verksamhetsprefekterna ansvara förden egna dagliga verksamheten.Dekanen ska vara ordförande i dennya SOL-styrelsen, det styrande organet,6 LUM NR 8 | 2005

som fattar beslut i policyfrågor och omverksamhetens principiella inriktning. Istyrelsen sitter också de tre verksamhetsprefekterna.Två av verksamhetsprefekternahar ansvarsområden som matcharde nya områdesnämnderna, dvs. de somersätter fakultetsråden, när dessa avskaffasvid årsskiftet (se LUM 3/2005).Resurstilldelningen ska, enligt förslaget,ske ämnesvis och delas upp pågrundutbildning, forskarutbildning ochforskning.– Det innebär att man inte längrekommer att kunna bolla resurser mellanolika ämnen som man kan idag när fleraämnen ingår i en och samma institution,säger Eva Wiberg.Det har förekommit kritik om att ämnesidentitetenskulle försvinna när dengamla institutionsindelningen försvinner,men den kritiken ser inte Eva Wibergsom något problem. Hon menar attden vanlige lektorn eller professorn mestkommer att märka omorganisationen genomatt han eller hon blir av med sina administrativasysslor.– Genom det nya förslaget kan lektoreroch professorer ägna mer tid åt detsom de är anställda för, det vill säga undervisaeller forska.En annan stor fördel är, enligt Eva Wiberg,att nyorganisationen underlättar förBolognaprocessen. Verksamhetsprefekternakommer att bana vägen för samarbetenmellan olika ämnen i mycket högregrad än vad som görs i dag, tror hon.– Exempelvis kommer det att bli enklareatt samarbeta kring mastersutbildningar.Eftersom vi antagligen bara kommeratt ha råd med två eller tre stycken,gäller det att göra dem så breda att allaämnen kan använda sig av dem.Vilka är svagheterna i det nya förslaget?– Tidsaspekten, säger Eva Wiberg. Attvänta ytterligare ett år med att omorganiseraoss är ett problem, både för de institutionernamed dålig ekonomi och medtanke på att vi måste komma igång medarbetet med Bolognaprocessen. Det optimalavore att komma i gång redan tillårsskiftet, men då är tiden knapp…TEXT & FOTO: ULRIKA OREDSSON▼Kommentarer”Lärarna får minskat inflytande”– Jag tror att förslaget kommeratt leda till minskad insyn ochminskat inflytande för lärarna,säger Gunlög Josefsson, biträdandeprefekt på Institutionenför nordiska språk.Hon är kritisk till mycket i detförslag som har lagts fram.Gunlög Josefsson ser vissa samordningsvinstermed förslaget, men anseratt dessa vinster skulle kunna uppnåsutan så radikala förändringar. Tillexempel är den teknisk-administrativapersonalen sedan den 1 juli anställdcentralt vid SOL-centrum och kanalltså redan idag stödja varandra ochtäcka upp ifall någon är sjuk.Dessutom ställer sig Gunlög Josefssonfrågande till hur institutionsprefekternasarbete ska kunna ersättasav en studierektor på den nivå somkommer att motsvara den nuvarandeinstitutionsnivån, och till att tre gemensammaverksamhetsprefekter skaserva alla ämnen inom SOL.– Antingen kommer en alldelesför stor börda att läggas på studierektorneller så kommer uppgifter att fallamellan stolarna, tror hon.– Vi är positiva till förslaget, sägerLena Eile på Klassiska och semitiskainstitutionen. Vår nuvarandeinstitution är för liten somekonomisk enhet och förslagetinnebär många fördelar för vårverksamhet.Förutom de ekonomiska fördelarnatror Lena Eile att centraliseringenkommer att bryta de små ämnenas isoleringoch hon ser fram emot mer samverkanoch ett större utbyte över ämnesgränserna.– Det ärmöjligt att dettaär problemsom går attlösa, men innanman fattarett så stort beslutmåste manha ett bättreunderlagGunlög Josefssonär ävenGunlög Josefsson.kritisk till hela processen kring förslaget.Hon menar att det är en miss attinte institutionsstyrelserna har varitmer inblandade och fått tycka till i etttidigare skede.– Prefekterna har haft informelladiskussioner med ledningen för området,men det räcker inte. Ett sådantstort beslut kan man inte ta utan breddiskussion.På Institutionen för nordiska språkvill många att de som har lämnat förslagettar ett steg tillbaka innan beslutetfattas.– Det har aldrig blivit riktigt utrettvarför man inte kan behålla ettpar tre av de stora institutionerna ochbara låta de mindre institutionerna”Många fördelar med förslaget”– Men vissadelar av förslagetär inteanpassade efteross små institutioner,sägerLena Eile.Hur ska vi exempelviskunnaha lärarkollegiermed Lena Eile.fyra lärare ivarje ämne när vi i vissa ämnen intehar fyra lärare sammanlagt?LUM NR 8 | 2005 7

BOLOGNAPROCESSENAnpassningen till Bolognasystemeti full gång vid LUEU-ANPASSNING. Den 1 juli 2007 skaSverige ha övergått till Bolognasystemet,men eftersom kursplaneroch anmälningskataloger måste görasi förväg innebär det att mycketska vara klart redan om ett år.– Den närmaste tiden kommerdet att sättas stor press på arbetetmed information och studievägledning,påpekade vicerektor Eva Åkessonnär hon bjöd på seminarium iett välfyllt Palaestra om universitetetsinternationaliseringsarbete.I sitt inledningsanförande sa rektor GöranBexell att arbetet med Bolognaprocessenmåste ges högsta prioritet eftersomdet innebär en unik möjlighet tillförnyelse och kvalitetsförbättring.Statssekreterare Karin Röding var inbjudenatt tala om regeringens förslagtill förändringar i högskoleförordningen.Förändringarna handlar om internationalisering,breddad rekrytering ochförändrade antagningsregler. De visarriktlinjerna för hur Sveriges universitetoch högskolor ska arbeta vidare med Bolognaprocessen.Eva Åkesson presenterade ett antalarbetsgrupper vid Lunds universitet därarbetet med internationalisering enligtBolognamodellen just nu pågår för fullt.Bland ska universitetets kvalitetsråd tillsammansmed en mindre arbetsgrupplägga fram ett förslag till hur kvalitetsgranskningenav program och kurser skaorganiseras. En annan arbetsgrupp, somleds av Erik Hedberg på Examensavdelningen,arbetar med vilka kriterier somska gälla när kurser och program ska delasin i grund- och avancerad nivå. Entredje grupp, med chefen för StuderandeenhetenTarmo Haavisto i spetsen, arbetarmed frågor som rör förändringar i detnationella regelverket. Vad får exempelvisförändringar i det nationella regelverketför konsekvenser för universitetets lokalaexamens- och antagningsordning?Slutligen finns en grupp som försökerse vad uppdelningen i grund- och avanceradnivå kommer att få för konsekvenserför dimensioneringen av utbildningen.Den arbetsgruppen leds av Malou Engbergde Carvalho vid Planeringsenheten.Läs mer om universitetets Bolognaarbetepå www.lu.se/BolognaULRIKA OREDSSON”Områdena är vakna och på hugget”EU-ANPASSNING. – Det märks att områdenaär vakna och på hugget. Detfinns en förväntan och en glädje ävenom det är ett stort arbete som liggerframför oss.Så sammanfattar vicerektor EvaÅkesson det Bolognaarbete somjust nu pågår ute på universitetetsolika områden.Seminariet om Bolognaprocessen avslutadesmed en paneldebatt där representanterfrån alla områden redogjorde för sitt arbetemed att europaanpassa sina utbildningar.Just nu arbetar man efter riktlinjer sominte är helt klara, eftersom riksdagen fattarsitt beslut först i början av nästa år.– I väntan på riksdagsbeslutet kännsarbetet med Bolognaprocessen som ennattorientering utan karta, lampa ochkompass, sa Bertil Holmberg, prodekanmed särskilt ansvar för grundutbildningenvid Naturvetenskapliga fakulteten.För att öka anställningsbarheten hossina studenter planerar naturvetarna attinföra en praktikperiod på kandidatnivå.Ett problem som man brottas med vid fakultetenär sammansvetsningen mellanmaster- och forskarnivå.– Hälften av våra studenter fortsättertill forskarutbildningen och tillgodoräknandetav kurser kan bli ett dilemma, saBertil Holmberg.Per Warfvinge, vicerektor vid LTHsgrundutbildning, såg det som ett stortproblem att regeringen inte vill förlängacivilingenjörs- och arkitektutbildningarnafrån fyra och ett halvt till fem år.– Vi i Sverige riskerar att få en B-utbildningoch Bolognaprocessen kan tvärtemotsitt syfte i göra att anställningsbarhetenoch utbytbarheten försvåras, sa PerWarfvinge.Kristina Eneroth från Ekonomihögskolanoch Annika Nilsson från Juridiskafakulteten var däremot glada över atthögskolepropositionen talar för att varkenekonomutbildningen eller juristutbildningenmåste förlängas.Däremot ger Juridiska fakulteten friståendemagisterprogram som nu ska gö-8 LUM NR 8 | 2005

▼Propositionen”Ny värld – ny högskola”Regeringens förslag i propositionen ”Nyvärld – ny högskola”, som innebär en anpassningtill Bolognasystemet, som blir gemensamtför flera EU-länder• Utbildnings- och examensstrukturen förändrasgenom en indelning i tre nivåer: grundnivå, avanceradnivå, forskarnivå. För tillträde till nästa nivåkrävs en fullgjord examen.• Samtliga kurser ska klassificeras att tillhöra antingengrund- eller avancerad nivå.• En ny tvåårig mastersexamen införs.• Den ettåriga magisterexamen ska finnas kvar.• Högskolepoäng ska utformas efter den europeiskamodellen ECTS. Ett högskolepoäng motsvarasav ett och ett halvt ECTS-poäng.En nyanländ utbytesstudent får hjälp att hitta till sitt studentrum. När Bolognasystemetväl är infört ska det bli lättare för studenter att läsa delar av sin utbildningutomlands, eftersom universitetssystemen kommer att vara likadana imånga EU-länder. FOTO: KENNET RUONATIDSPLANBÖRJAN AV 2006: Riksdagen fattar beslut om propositionen”Ny värld – ny högskola”.1 JULI 2007: Universitet och högskolor i Sverige skaha gått över till Bolognasystemet.2010: Bolognasystemet ska vara infört i samtliga ländersom ingår i överenskommelsen, f.n. 45 stycken.ras om till antingen ett- eller två årigamastersprogram. För trots att regeringenföreslår att den gamla magisterexamenska finnas kvar så anses mastersexamenmer internationellt gångbar.Gunnar Hjert från Medicinska fakultetenpåpekade att nivåindelningen intehar en naturlig plats i yrkesutbildningarsom läkarutbildningen.– Den traditionella ämnesindelningenär på väg att försvinna, vilket försvårarutbytet och gör att indelningen i grundochavancerad nivå försvåras. Vi arbetarmycket med problembaserat lärande ochprogressionen mellan nivåerna är steglös.Men även medicinarna är intresseradeav ökat utbyte, så därför kommer läkarutbildningenatt läggas upp på ett sätt somunderlättar för den som vill byta lärosätenågonstans mellan termin fem och sex.Utbildningschef Johannes Johanssonfrån det konstnärliga området tycker attområdet har kommit långt, även om t.ex.musiklärarutbildningen inte omedelbartkan inordnas i nivåindelningen enligt Bologna.Man samarbetar dock internationelltmed Bolognaanpassningen, och dethar bl.a. skrivits en handbok som musikutbildningarrunt Europa använder.– Arbetsmarknaden är aldrig lätt fördem med konstnärliga yrken och därförär anställningsbarheten något som vi arbetarhårt med, sa Johannes Johansson.Av dem som gått ut Musikhögskolan arbetar85 procent med musik, men bara 17procent har en arbetsgivare. Detta är enverklighet som vi måste förbereda vårastudenter för.Eva Wiberg representerade Områdetför humaniora och teologi i paneldebatten.Genom en omorganisation avämnena inom Språk- och litteraturcen-trum tror hon att en del av Bolognaarbetetkommer att underlättas. Omorganisationeninnebär bl.a. ett ökat samarbeteöver ämnesgränserna på grund- och forskarutbildningsnivå(se artikel på sid. 6).Ett annat led i Bolognaarbetet är attdet stora antalet fristående kurser ska sesöver.– Vi måste också bli tydligare med vaden humanist är och på vilket sätt som viär gångbara i samhället, sa Eva Wiberg.Kjell Hansson från Samhällsvetenskapligafakulteten beskrev hur fakultetensedan en tid tillbaka utvecklar ett antalmastersprogram som ska vara gemensammaför hela fakulteten, samtidigt som deslår vakt om ämnesfördjupningen. På detsättet försöker man komma runt den merkostnadsom det innebär att förlänga utbildningarnafrån magister till master.ULRIKA OREDSSONLUM NR 8 | 2005 9

BOLOGNAPROCESSENInformationskompetensblir allt viktigareEU-ANPASSNING. – Från bibliotekshållser vi Bolognaprocessen som enmöjlighet att höja studenternas informationskompetens,säger LenaLandgren, bibliotekarie vid Språkochlitteraturcentrum.Enligt Lena Landgren och hennes kollegaAnnakim Eltén är studenternas informationskompetensen viktig ingrediensi arbetet med att kvalitetssäkrauniversitetets utbildningar enligt Bolognamodellen.Dessutom pekar mångamåldokument – från högskolelagen tilluniversitetets strategiska plan – på viktenav höjd informationskompetens somett led i det livslånga lärandet.– I Finland där man redan infört Bolognamodellenfullt ut låter man studenternata ett ”körkort” i informationskompetens,berättar Lena Landgren.Där han man bestämt att man på Bolognamodellensgrundläggande nivå skaha en viss kompetens i informationssökning.Sedan ökar kraven något på den avanceradenivån och på forskarnivån ställsytterligare krav.Annakim Eltén ochLena Landgren påSOL-centrums bibliotekser framemot Bolognasystemet.FOTO:ULRIKA OREDSSONBIBLIOTEKEN som serviceinstitution, dåbibliotekarien hjälpte studenten ellerforskaren att hitta rätt hylla, tillhör ensvunnen tid.– Idag lever vi en mer kompliceradvärld, säger Annakim Eltén. Ofta räckerdet inte att man lär sig en viss text, utansjälva informationssökningen måste varaen del av utbildningen. Inom vissa utbildningar,som exempelvis läkarutbildningen,där man arbetar mycket med problembaseratlärande, ingår poänggivandekurser i informationskompetens.Sedan ett par år har Lunds universitetsbibliotek utvecklat det elektroniskahjälpmedlet ”Mitt kursbibliotek”. Därlägger kursanordnare, ofta med hjälp avuniversitetets bibliotekarier, upp länkartill kurslitteratur och listor över annanrekommenderad bredvidläsning.– Man kan säga att ”Mitt kursbibliotek”är ett hjälpmedel för att höja studenternasinformationskompetens, sägerAnnakim Eltén.NÄR MAN ORGANISERADE det nya biblioteketvid SOL-centrum har man haft Bolognaprocesseni åtanke. Exempelvis trorman att upplägget där varje bibliotekariearbetar särskilt mot ett visst ämne kommeratt ha positiva konsekvenser för studenternasinformationskompetens. Enganska stor del av bibliotekariernas arbetstidgår åt till att utbilda både studenteroch forskare i informationssökning.– Det stärker samarbetet mellan biblioteketoch institutionerna, säger LenaLandgren.Dessutom har man redan nu märkt avatt det gemensamma biblioteket på SOLöppnar för nya kontaktytor och samarbetenöver ämnesgränserna.Men även om biblioteket efter sammanslagningenhar ett intensivare samarbetemed institutionerna tycker bådeLena Landgren och Annakim Eltén attlärarnas insikt om vikten av informationskompetenskan bli bättre. Därföranordnade de i början av oktober enworkshop i hantering av undervisningsmaterialdär bland annat kompendiehanteringoch undervisning i hur mananvänder sig av ”Mitt Kursbibliotek”stod på schemat.ULRIKA OREDSSON10 LUM NR 8 | 2005

LU får 1500 nya platserLUS-ordförande orolig för utbildningskvalitetenHÖGSKOLEUTBYGGNAD. Närmare1.500 nya studieplatser och 26 miljonerkronor för att höja kvaliteten iutbildningarna.Det är vad Lunds universitet kammarhem i nästa års budgetproposition.Sammanlagt satsar regeringen 1,25 miljarderkronor på 17.500 nya högskoleplatserfram till år 2007. Enligt statssekreterareKerstin Eliasson, som presenteradeårets budgetproposition för universitetetsanställda i Gamla biskopshuset, harregeringen aldrig gjort en så stor utbyggnadi så snabb takt.REKTOR GÖRAN BEXELL är nöjd med regeringenssatsning på utbildningskvaliteten.– Detta är pengar som vi och andra lärosätenhar efterlyst länge, säger han ochberättar att arbetet med att höja kvalitetentill stor del kommer att ske inom ramenför Bolognaprocessen.Sammanlagt kommer Sveriges lärosätenunder två års tid att dela på 268miljoner kronor till kvalitetsförbättringarinom områdena humaniora, samhällsvetenskap,juridik, teologi, naturvetenskap,teknik och farmaci.Av Lunds 1.475 nya studieplatser är 55öronmärkta till läkarutbildningen. EftersomLunds universitet redan har enöverproduktion på studenter kommertillskottet på 106 miljoner kronor att gåbåde till förstärkning av befintliga utbildningaroch till utbyggnad av antalet platservid framför allt Campus Helsingborgoch Naturvetenskapliga fakulteten.SAMMANLAGT GICK 17 procent av de nyahögskoleplatserna till Skåne. FörutomLunds universitet fick Malmö högskola1.215 och Högskolan i Kristianstad 250nya platser.Regeringen avsatte också 30 miljonerkronor till arbete med Bolognaprocessen.Pengarna ska gå via Sveriges nätuniversitet,som har fått ett utvidgat uppdrag,men det är ännu inte klart hur medlenska fördelas bland lärosätena.En förbättring från förra årets budgetpropositionär att årets procentsatsför den så kallade pris- och löneomräkningenär 2,1 procent. Siffran ska jämförasmed förra året då procentsatsen baravar 1 procent. Men den reella ökningen,om man tar hänsyn till höjda löner ochinflation, borde vara 3,5 procent.ULRIKA OREDSSONMer energipengarENERGIKICK. Regeringens höstbudgetinnehåller ett lättnadens besked för allaenergiforskare: Energimyndigheten, somär den största anslagsgivaren till svenskenergiforskning, får återställd budget tillungefär samma nivå som tidigare.I april förra året drabbades nämligenden svenska energiforskningen av en kalldusch:helt utan förvarning beslutade regeringenatt halvera Energimyndighetensbudget. Beskedet lade flera forskningsprojekti träda och många forskare protesteradehögljutt. Nu höjer regeringen anslagentill 815 miljoner kronor per år. LTH brukarvara en av myndighetens största anslagsmottagare.FOTO: ULRIKA OREDSSONElisabeth Månsson, ordförande i LUS.Vad tycker studenterna vid Lunds universitetom att antalet utbildningsplatser ökar?– Det är synd att regeringen satsar merpå kvantitet och inte på kvalitet, sägerElisabeth Månsson som är ordförandeför Lunds universitets studentkårer,LUS. Vi är oroliga för hur det kommeratt gå med lärarresurser och lokalerom ännu fler studenter ska studerahär. Men om man nu väljer att göraden här satsningen så hoppas vi attstatsmakterna låter universitetet göraen långsiktig planering så att man intetar bort platserna igen efter ett par år.– Vi anser att utbildningar ska gestillräckliga resurser eller inte ges alls. Idag ges inte universitetet nog med resurserför att tillgodose både kvaliteteni utbildningen och regeringens kvantitativa50%-mål, säger hon och tilläggeratt det är nästintill oförskämt att låtaen massa människor dra på sig högastudieskulder när om man inte kan garanteraen utbildning av god kvalitet.LUM NR 8 | 2005 11

Ny professor i risk- och säkerhetshanteringBättre beredskap görsamhället mindre sårbartRISKFYLLT. Kurt Petersen är LTHs senasteprofessor. Hans ämne heterrisk- och säkerhetshantering ochmed det är han unik i åtminstoneNorden.– I Stavanger i Norge finns det enprofessor i tillförlitlighet, men denär mest inriktad på oljehantering,säger han på en svenska som klingarstarkt av danska.Katastrofer händer hela tiden: tsunaminoch översvämningen i New Orleans ärett par av de senaste.– Vad vi kan göra är att förbereda vårtsamhälle så att det blir mindre sårbart.Kurt Petersen har sin bas i statistikensom han studerat och arbetat med på Köpenhamnsuniversitet och DTU. Tillförlitlighetsanalysär ett statistiskt ämnemed inriktning mot säkerhetsfrågor. Förutomstatistik handlar hans ämne om feli tekniska system, om mänskligt beteende,ledning och kontrollåtgärder.KURT PETERSEN ARBETADE i 22 år påForskningscenter Risö, där han ingick ien grupp som arbetade med säkerhetsforskning.I åtta år sysslade han sedanmed transportsäkerhet vid det statliga institutetDanmarks Transportforskning.Inom riskhantering vill man utvecklaen metodik och skapa bättre instrumentför t.ex. kommunalt beslutsfattande.Krisberedskapsmyndigheten iStockholm ansvarar för koordineringenav samhällets insatser och behöverbättre underlag för bedömningar, merstöd från forskningen. Kurt Petersennämner fågelinfluensan som ett exempelpå risker som vi saknar beredskapför. Det gäller att väga riskerna och vidbehov finna skyddsinsatser mot dem.Samhället blir mer och mer sårbart,menar han.– En orsak till vår sårbarhet – tänkt.ex. på elavbrottet i Sverige för två år sedansom även drabbade delar av Danmarki flera timmar – är att vi kommerallt närmare gränsen för vår kapacitet.Det gör vi för att vi vill vara effektiva ochekonomiska, säger Kurt Petersen.I den situationen krävs det en plan förvad som kan hända och hur det ska åtgärdas.Nu fanns det hushåll som ännu25 dagar efter stormen Gudrun inte hadeelström!– Klimatförändringarna ökar riskerna.I Danmark beräknar vi att oljeplattformarska klara de stormar som bara inträffaren gång på 50 år. Men hur går detom vi vill öka livslängden på plattformarnaoch klimatet förändras?Kurt Petersen har söktsig till Lund av två skäl;dels för den helt unikautbildningen i riskhantering,dels för forskningsnätverketLUCRAM,där han nu blivit ordförande.LUCRAM haråtta doktorander vid olikainstitutioner, de flestaännu inom LTH.Kurt Petersen bor kvarmed sin familj i västra delenKurt Petersenär förste innehavareav dennya professureni risk- och säkerhetshantering.av Storköpenhamn. På fritiden springerhan gärna halvmaraton utanför Roskilde,det är bra både för kroppen och förden mentala hälsan, tycker han. Det behövsockså eftersom han tycker om godmat och vin. Vinet köper han gärna självpå små franska vingårdar under semestern.– Har jag tid spelar jag också gärna fotbollmed mina gamla vänner från Risö.TEXT & FOTO: MATS NYGRENFOTNOT: Den 1 september efterträdde KurtPetersen Sven-Erik Magnusson vars ämnehette byggnadstekniskt brandskydd. Dessförinnanvar Kurt Petersen adjungerad professorpå 20 procent på LTH.12 LUM NR 8 | 2005

Samma forskare väntarpå pengar från olika hållFORSKNINGSMEDEL. Många forskargruppervid Lunds universitet harvarit och är fortfarande sysselsattamed sina ansökningar till tre storaanslagsgivare – Vetenskapsrådet,Strategiska stiftelsen och Vinnova.Den första att falla ut blir Vetenskapsrådet– de s.k. Linnéansökningarna. Denansökningsprocessen startade redan i vårasdå forskarna kom in med ansökningartill sina fakulteter. Fakulteterna gallradehårt och skickade vidare sammanlagt35 ansökningar till en ledningsgrupp påcentral universitetsnivå där ytterligare engallring gjordes. Man valde ut 16 ansökningarsom nu returnerats till gruppernaatt gå vidare med. Ansökningarna ska sedanskickas till Vetenskapsrådet som skata beslut i december för att kunna dela utpengarna senare i vår.– Men det är bara ca 15 procent av ansökningssummansom vi kan räkna med attfå, säger vicerektor Björn Wittenmark.Strategiska stiftelsen ska dela ut 600+ 200 miljoner och där ligger Lund bratill, enligt Björn Wittenmark. Av totalt 53från Lund finns det nu kring 15 forskargrupperkvar – och det är många bra ansökningar,menar vicerektor. Strategiskastiftelsen är i slutet av sitt arbete medansökningarna och beräknas också fattabeslut i början av december.Slutligen är det Vinnova som utlysts.k. ”Vinn Excellence Centres”– en fortsättningpå de tidigare kompetenscenter.Också här är det cirka 15 grupper frånLund som är med och söker pengar somska delas ut nästa år.Gemensamt för de tre anslagsgivarnaär att de söker forskare i s.k. excellenta miljöer,och även om LU är stort kan dessamiljöer ringas in rätt väl. Det innebär attdet till stor del är samma forskare som sökerhos alla tre anslagsgivarna – även omsjälva ansökningarna och gruppsammansättningarnakan se lite annorlunda ut.MARIA LINDHMiljoner att spara på lokalerSPARSATSNINGAR. Rationaliseringarska ge Lunds universitet cirka 160miljoner kronor till olika framtidssatsningar.Det blir de sammanlagdaeffekterna av Excellensprojektet,som universitetsstyrelsen nu har beslutatatt gå vidare med.Målet med Excellensprojektet är dels attfrigöra medel för att förstärka resursernaför forskning och utbildning, dels atthöja kvaliteten inom samma områden,samt inom ledning och administration.Inom sju olika delprojekt har man nu settöver universitetets hyror, upphandling,administration och budgetprocess. Manhar också kommit med förslag till åtgärderför att få fram framgångsrika forsknings-och utbildningsmiljöer och tillhur universitetets kommunikation ochprofilering ska förbättras.Tre av delprojekten ska ge besparingar.Lokalkostnaderna ska sänkas med 50 miljonerkronor och driftskostnaderna med60 miljoner, bl.a. genom elektronisk fakturahanteringoch elektroniska inköp.Genom organisatoriska förändringaroch effektivare administration beräknarman kunna spara drygt 50 miljoner kronor.Det handlar dels om roll- och ansvarsfördelningenmellan institutioner,områden och universitetsgemensam nivåför att minska dubbelarbete, dels om atteffektivisera institutionernas administrativaarbete genom att de bildar störreenheter. Läs mer om Excellensprojektetpå www.lu.se/excellensULRIKA OREDSSON3 SVARTycker du att arbetsmarknadenska styraintaget av studentertill universitet?Maria Johansson,student, snart färdigmed en magisterexameni sociologi:– Ja, de måste ju åtminstonevara relateradetill varandra.Fast, man kan ju så klart fråga sig vilkenvärld som ska styra, universitetsvärldeneller samhällets tillfälliga behov. Manhoppas givetvis att fler arbetsgivare skainse vårt värde och att det ska skapasnya jobb som efterfrågar vår kunskap.Sune Sunesson,professor och dekanusför Samhällsvetenskapligafakulteten:– Arbetsmarknadenhar alltid en betydelse,men med de dåligaprognosmetoderna vi har springer åtsamma håll och utbildar till samma sak.Och det har vi dåliga erfarenheter av.Då är det bättre att låta tillgången påduktiga, intresserade och motiveradestudenter styra utbildningsutbudet.Carin Andersson,universitetslektor imekanisk teknologioch verktygsmaskiner:– Absolut. För mig ärdet en självklar hänsynmot studenternaatt inte lura dem tillen utbildning där det inte finns plats påarbetsmarknaden.LUM NR 8 | 2005 13

Färre nämnderi LTHs nyaorganisationOMORGANISATION. De 16 nuvarandeutbildningsnämndernareduceras till fyra på LTH.De nuvarande tre forskningsnämndernaersätts med en storforskningssenat bestående av27 forskare/lärare och tre studenter.Alla institutioner ärdärmed representerade i senaten.Ett förslag till omorganisation av LTHsverksamhet, ledning och styrning harutarbetats under sommaren.När styrelsen behandlade förslageti mitten av september ville denha arbetsfördelningen kring grundutbildningenbättre belyst. Förslaget hardärför – i samverkan med LTHs ledning– analyserats i detalj av en arbetsgruppmed professorerna Anders Axelsson,Gustaf Olsson och vice studentkårsordförandeNils Mattisson. Deras förslagingår nu i det reviderade förslagsom den 12 oktober åter behandlas avLTHs styrelse.Ärenden om disputationer skaenligt förslaget behandlas av forskarutbildningsnämndenmedan lärarförslagsnämndenansvarar för rekryterings-och befordringsärenden.Syftet med reformen är att öka effektivitetenoch flexibiliteten i organisationenoch anpassa den till dagenstuffa situation då 75 procent avforskningen finansieras via externa finansiärer.Forskningen blir därmed iallt högre grad gränsöverskridande.En förhoppning är att ett tiotalforskningsportaler ska bildas som enbredare mötesplats för forskare inombesläktade områden. De ska bl.a.kunna vara bas för gemensamma ansökningarom forskningsmedel (seäven faktaruta på sidan 15).MATS NYGRENKåkstad i Lima. Enligt FN:s milleniemål ska livet för minst 100 miljoner invånare i slummen förbättras.Det görs bäst i små lokala projekt, menar David Satterthwaite. FOTO: KARIN GRUNDSTRÖMFattigdom bekämpasbäst i lokala projektURBANISERINGSKONFERENS. – Vemlånar ut 20.000 dollar till 300 fattigakvinnor? Världsbanken? Nej. Internationellautvecklingsbanken? Nej.Bilaterala myndigheter som SIDA?Möjligen i undantagsfall.David Satterthwaite, från InternationalInstitute for Environment and Development,IIED, i London fick förra åretVolvos miljöpris. I mitten av septemberbesökte han LTH under konferensen N-AEARUS.– Lite ironiskt att jag fick pris av Volvo,jag som inte har någon bil, kommenteradehan.David Satterthwaite deltog i den gruppsom formulerade förslagen till FN:s milleniemål.Ett mål är att livet för minst 100miljoner invånare i slummen ska förbättrasbetydligt samtidigt som man skaparalternativ till att nya kåkstäder bildas.Hans budskap var att det internationellautvecklingsarbetet måste anlita lokala(gräsrots)-organisationer för att lyckasbekämpa fattigdomen.– När utvecklingshjälp startades på50- och 60-talen handlade det om stödtill central infrastruktur i de fattiga länderna.Hjälpen kanaliserades via de lokalaregeringarna. Och så ser bilden fortfarandeut, men det håller inte när målet ärfattigdomsbekämpning, förklarade DavidSatterthwaite.Hans egna erfarenheter startade justmed ett projekt där 300 hemlösa familjeri Zimbabwe behövde låna 20.000 dollar.Det löstes genom ett kvinnligt nätverksom såg till att pengarna återbetaldes.Sådana lokala organisationer finns detgott om, berättade David Satterthwaite.De kan hjälpa till med att förvalta kapitaloch sköta organisationen, administreravatten, skolor, husbyggnad etc. Sådanagrupper utför dessutom saker somexempelvis bygger toaletter. Och det tillen kostnad av en fjärdedel mot när proffsska göra samma saker. ”Bottom up-development”kallas denna form av biståndoch det finns många exempel på lyckadeprojekt.– Det är sådana småskaliga projektsom är långsiktigt effektiva. De ger inflytandeåt de tilltänkta understödstagarnaoch involverar deras arbetskraft. Menfederationer av bostadslösa har mäktigafiender, t.ex. bland markägarna.SIDA HÖR DOCK TILL de bättre statligabiståndsorganisationerna, enligt DavidSatterthwaite. De har grundat hälftenav de goda exempel han känner till.David Satterthwaites framträdande varett av många under N-AERUS, som i årarrangerades av Avdelningen för boendeoch bostadsutveckling med stöd av SIDA.N-AERUS står för ”Network-Associationfor European Researchers on Urbanizationin the South” (www.naerus.net).MATS NYGREN14 LUM NR 8 | 2005

Energiforskare på LTHbildar samarbetsportalTVÄRENERGI. Hur ska vi klara klimatfrågan?Hur kan trafikens utsläppminskas?Energifrågorna är många och angelägnaoch sysselsätter därför fleraforskare på framförallt LundsTekniska Högskola. Men eftersomenergiforskarna är många ochspridda på nästan alla institutionerkan det vara svårt för både utomståendeoch kollegor att skaffa sigen överblick. Därför har en gruppenergiforskare på LTH nyligen tagitinitiativ till en s.k. Energiportal föratt öka samarbetet och lotsa kollegoroch andra rätt i organisationen.▼ForskningsportalerLTH:s ledning har fattat beslut om att inrättaett antal s k forskningsportaler, vidLTH, och på sikt förhoppningsvis vid helauniversitetet. Idén är att i någon informellform gruppera forskningen och den kunskapsom finns i ett antal övergripandeämnesområden. Till skillnad från dagensorganisationsstruktur, som kan te sig svårbegripligför utomstående, är tanken atten mer logisk beskrivning kan bilda mötesplatsför forskare och en plattform för externakontakter.ningssamarbeten och gemensamma ansökningar,förklarar Lars J. Nilsson.– Forskningsstiftelser och andra finansiärerefterlyser allt oftare större,mångvetenskapliga projekt och då måsteman kunna se över institutionsgränserna.Dessutom ställer de allt högre krav på attuniversiteten själva ska göra en första sållning,och då kan portalen fungera somett ledningsstöd. Förändringarna har letttill att vi lägger mer tid på ansökningarmen också att vi tvingas tackla större problemkomplex,tillägger Bengt Sundén.UTÖVER FINANSIERING och samordningav utbildning är alltså en tanke att synliggörasig utåt, inte minst eftersom energifrågorär en angelägenhet för var och en.– Energi är ett område som de flestakan relatera till och där de flesta kan påverkagenom sitt eget beteende. Energiär som blodomloppet – utan ljus, värmeoch transporter skulle samhället stanna,påpekar Lars J. Nilsson.Han menar att den offentliga debattenhar varit olyckligt låst kring kärnkraftsfrågan.Många energifrågor har tagit utgångspunkti för och emot kärnkraft.– Jag tror vi är på väg bort från det ochatt man allt mer kan föra en fruktbar debattom förnybara energikällor och energieffektiviseringpå sina egna meriter.Vår uppgift är dock inte att arbeta medopinionsbildning utan att föra ut kunskapinom området, betonar han.ENLIGT BENGT SUNDÉN handlar de storaframtida energifrågorna bl.a. om klimatfrågan,att trygga elförsörjningen, samtse till att det finns teknologi och resurserför att på ett miljövänligt sätt lösa transporterav gods och personer.– Regeringen har en uttalad ambitionatt minska oljeberoendet, och transportsektornär i princip helt oljeberoende.En annan viktig fråga är hur vi kanklara avfallshanteringen där energiåter-Exempel på förnyelsebar energi: de tre kommunalavindmöllorna Anna, Bella och Clarastrax väster om Lund. FOTO: MATS NYGRENLars J. Nilsson, professor i miljö- och energisystem,och Bengt Sundén, professori värmeöverföring och prefekt på Institutionenför energivetenskaper, har utsettstill ordförande respektive vice ordförandei den styrgrupp som koordinerar arbetet.– Det finns flera fördelar med en sådanhär satsning. Grundtanken är attLunds universitet ska bli synligare ochännu bättre på forskning och undervisninginom energiområdet. Vi kan t.ex.samordna grundutbildning och doktorandkurseri högre utsträckning än idag.Det finns även potential för mer forskvinningär en del av lösningen, menarBengt Sundén.Energiforskningen på LTH är bred.Förbränning, energiomvandling och energianvändningbrukar lyftas fram somstarka forskningsområden liksom alternativabränslen, bl.a. etanol.I ett första steg kommer styrgruppenatt begära medel av LTH:s ledning för attdeltidsanställa en sekreterare och ta framen hemsida. Även seminarier och workshopsför såväl specialister som en intresseradallmänhet står på dagordningen.Projektmöten och informella lunchträffarär redan på gång. Att få med andra delarav LU är viktigt för att utnyttja denfulla potentialen.KRISTINA LINDGÄRDELUM NR 8 | 2005 15

Juridikens dagOm trovärdighet,trafficking ochtvångslicencerLAGLIGT. Hade den åtalade verkligenhotat och svurit åt den kvinnahan råkade i bråk med på bilparkeringenvid Center Syd? Eller är dethon som förtalat honom, upprördöver sin påkörda bil?Det var en ”riktig” domare, hovrättsassessorAnette Ohlsson, som ledde förhandlingarnavid det välbesökta rättegångsspeletpå Juridikens dag i början avoktober. Nämnden och representanternaför åklagare och försvar var däremot yngreän vanligt: de bestod av juridikstudenteroch besökande skolungdom.Spelet hade planerats av de juridikstuderandefakultetsambassadörerna, ochengagerade både deltagare och publik.– Den tilltalade verkar opålitlig. Hansa att det inte märktes när han körde in ihennes bil, men det borde han ha märkt!Och så påstod han först att han inte svuritåt henne, men ändrade det sen till attbåda svurit åt varann, sa en flicka i publiken.SÅDANA FRÅGOR om trovärdighet kommerofta upp i rätten, förklarade AnetteOhlsson. I det verkliga fall som rätttegångsspeletbyggde på fanns dock ettvittne, vilket gjorde att man slapp utgåbara från bedömningar (mannen dömdesockså i slutändan till 100 dagsböterför olaga hot).Andra inslag vid Juridikens dag varrundvandringar på Juridicum, visning avbiblioteket samt föredrag om EG-rättensroll i svensk arbetsmarknad, könsfördomari samband med sexualbrottsmål,Juridicum hade öppet hus på Juridikens dag.FOTO: BJÖRN LARSSON/HAGBLOM FOTOsambolagens regler vid separation, traffickingoch patent på HIV-mediciner.Två olika perspektiv på traffickingdiskuterades av docenten i folkrätt GregorNoll. I det ena perspektivet sätts offreti fokus, och en prostituerad kvinnases som ett utnyttjat offer oavsett villkoren.I det andra är statens perspektiv i fokus,och människor anses inte som offerom de frivilligt valt att ta risker för att fåett bättre liv. Har man det perspektivetkan kampen mot trafficking bli en del avvästvärldens allmänna strävan att stängagränserna mot världens fattiga.– Vi måste vara noga med att upprätthållaskiljelinjen mellan människohandeloch människosmuggling, menadedärför Gregor Noll. Den första inbegriperfalska löften och våld, den andra omett medvetet accepterande av risker ochsvåra villkor.Han menade att de internationellaorättvisorna borde få en större platsi diskussionen om trafficking. Visst ärpåtvingad prostitution ett brott mot demänskliga rättigheterna, men det kanden ursprungliga misären i hemlandetockså vara. Och visst är illegal invandringett brott, men att förfölja människosmugglarnanyttar föga, så länge de uslavillkoren i invandrarnas hemländer inteförbättras.SAMMA INTERNATIONELLA klyftor berördesav Hans Henrik Lidgard, professori civilrätt. Han talade om den handelsochpatentlagstiftning som tidigare gjortbl.a. HIV-medicin oöverkomligt dyr föru-länderna.Numera är det dock möjligt för aidsdrabbadeländer att få bromsmedicin vias.k. tvångslicenser, som de patentägandeläkemedelsföretagen är tvungna att gåmed på vid nationella nödlägen. Amerikanskaläkemedelsindustrin, som tidigareförsökt stoppa sådana tvångslicenser,har nu gett upp dessa försök.– Vid mjältbrandslarmet som följdepå elfte september började USA tala omtvångslicenser på mjältbrandsmedicin.Efter det kunde man inte gärna stoppatvångslicenser för den mångdubbelt störreaidskatastrofen, sa Hans Henrik Lidgard.HAN SER IDAG inte den internationellalagstiftningen som största hindret föru-ländernas tillgång till livsviktig medicin.Nu utgörs problemen snarare av korruptionenoch bristen på teknologi inommånga av dessa länder. För att systemetmed tvångslicenser ska fungera måstedet nämligen vara säkert att de billiga, licenstillverkademedicinerna inte smugglastillbaka till i-världen och säljs där tillett högre pris. Medlen ska också helst tillverkasav de aktuella länderna själva, vilketförutsätter bättre hjälp med teknologiöverföringfrån i-länderna.INGELA BJÖRCK16 LUM NR 8 | 2005

CTR-dagarnaBuddister, sikher, hinduer och muslimer i Sverige,jungfru Maria i den samiska religionen och ökenfädernastänkespråk från 300-talet – det och mycketmer stod på programmet vid CTR-dagarna hosCentrum för teologi och religionshistoria.Stor variation bland svenska buddisterOTYPISKA. Underhållaren ClaesMalmberg, som berättat om sitt livsom buddist i SJ:s tågtidning Kupé,är en av företrädarna för buddismeni Sverige. Men knappast enav de mest typiska, enligt KatarinaPlank som doktorerar på detta område.– De flesta buddister i Sverige är inte konvertiter– svenskar som övergått till buddismen– utan asiater. Det finns kanske15–20.000 asiatiska buddister och baranågra tusen konvertiter i landet, men desenare är mycket mer synliga, sa hon vidCTR-dagarna.Båda dessa grenar av buddismen ärmångfasetterade. I den första finns bl.a.thailändsk, lankesisk och taiwanesiskbuddism, medan konvertiterna främstägnar sig åt zen eller tibetansk buddism.Men medan konvertiterna har lokalerinne i storstäderna, så ligger de asiatiskatemplen i regel mer undanskymt i förorterna.Praktiken skiljer sig också. Konvertiternabrukar träffas varje vecka för studiereller meditation, medan de asiatiskabuddisterna besöker templen mer sällanoch oftast i samband med festivaler ellerritualer.Buddismen ses i Sverige mer positivtän andra icke-västerländska religioner.Av flera skäl, tror Katarina Plank:– Den uppfattas som fredlig och rationell,samt betonar individualitet ochegna erfarenheter snarare än dogmer. Varoch en kan därför välja sitt sätt att blandastudier, meditation och ritualer, sägerhon. Avsaknaden av dogmer gör detBuddhas lärorpraktiseraspå mångaolika sätt iSverige.också möjligt att hitta kristen zen, ochatt vissa konvertitgrupper kallar sig ”religiöstobundna”.INGELA BJÖRCKÖkenfäder gör comebackSANDPAPPOR. – Det är märkligt attökenfäderna kan väcka intresseidag. Både öken och fäder – ofruktbarhetoch patriarkat – är ju helt feli vår tid!Det sa Samuel Rubenson, professori kyrkohistoria, som talade vidCTR-dagarna under rubriken ”Ökenfädernascomeback”.Ökenfäderna är de kristna asketer somdrog ut i den egyptiska öknen på 300-talet.Deras tänkespråk nedtecknades ochblev viktig läsning i den tidiga kyrkan.I väst glömdes de sedan så småningombort, ända till sin comeback ganska nyligen.Samuel Rubenson har själv bidragittill denna genom en uppsats om tänkespråken.Han är ändå förvånad över attdessa gamla texter idag citeras av prästeroch pastorer i både frikyrkorna, svenskakyrkan och katolska kyrkan.– Någon har sagt att ”det är som attfå sand i munnen att läsa tänkespråken”.Och några av dem är verkligen svårförståeligaeller rent obehagliga, menade han.Som exempel på motsatsen tog hanen anekdot om Amma Sara (ja, även endel kvinnor var med i öknen). Hon skaha sagt att hon ”hellre ville be om ettrent hjärta än om att vara så att människorblev nöjda med henne”, vilket Rubensonsåg som en uppmaning att ståemot grupptryck och anpasslighet.Även ett tänkespråk om Abba Pambo,som bad Gud att inte ”förhärliga honompå jorden”, kan ha sitt värde idag.– Det talas så mycket om att man ska”bejaka sig själv” och ”ta sin plats i rampljuset”.Men ökenfäderna insåg att bristpå självkänsla inte botas med glada tillropom att bejaka sig själv. Mot bristen påsjävkänsla ställde de meningen i en kallelse,en uppgift utanför det egna jaget,sa Samuel Rubenson. Enligt hans åsiktkan ökenfädernas teologi ses som ett sättatt göra tron brukbar, vilket är viktigtför många som söker andlig vägledning.INGELA BJÖRCKLUM NR 8 | 2005 17

SKITBRA!Det luktar inte särskilt mycket om biogasproduktionenpå Annebergs gård.De stora biogaskamrarna är tomma ochresten av produktionen sker i slutna cisterner.Inte ens restprodukterna som liggerframme likt rutten tång i olika karluktar särskilt starkt. De är biologisktstabiliserade.18 LUM NR 8 | 2005

LUM har besökt gården Annebergpå slätten utanför Billebergaoch forskningsprojektetAgrigas. Här arbetar man medatt ta fram energi ur jordbrukets restprodukter.Speciellt aktuellt är hästgödseln.Skånes 45.000 hästar lämnar efter sigen halv miljon ton gödsel varje år! Dennagödsel utnyttjas dåligt, näringen tasofta inte till vara. Dessutom bildas storamängder metan- och kväveoxidgasernär gödslet deponeras. Sådan deponeringblir dessutom olaglig från och med i år.EN LÖSNING PÅ DE HÄR problemen kanvara att tillverka biogas av hästskiten.Ordet hästkraft kan då få en helt ny mening.Gasen skulle kunna ge över 300GWh (gigawattimmar) bara i Skåne, vilketär jämförbart med den gas som framställsidag i sopdeponier över hela landeteller hälften av den nuvarande svenskavindkraften.– Av något som nu är ett landsbygdsproblemvill vi skapa en resurs, förklararteknologie doktor Lovisa Björnsson, somleder försöken.För att undersöka de här möjligheternafick hon och professor Bo Mattiassonvid Avdelningen för bioteknik tillsammansmed lantmästare Kjell Christensson,som är projektets koordinator motlantbrukssidan, 200.000 kronor av regionSkåne i våras. Agrigasprojektet vannockså nyligen region Skånes klimatpris.I ännu ett nytt projekt ska man undersökaom det går att få ekonomi i att odlaenergigrödor direkt för rötning (bioförgasning).Dessa grödor skulle bevattnasmed toalettvatten. Resterna från rötkammarenska sedan användas som biogödseli livsmedelsodlingar.LANTBRUKARE Kjell Christensson är ägaretill Anneberg och ansvarig för anläggningen.– Efter nedbrytning är mer av kväveti växtresterna tillgängligt för växterna.Fältförsök som vi gör i samarbetemed SLU Alnarp visar att vi genomatt röta växtrester och återföra rötrestensnäringsämnen till odlingen kan bevara60 kg kväve per hektar. I ekologiskodling, där kravgodkända gödningsmedelkan vara en bristvara, både ökar detskördeutbytet samt förbättrar kvaliténpå produkten (t.ex. genom ökad proteinhalti vete, vilket förbättrar vetemjöletsbakningsbarhet). Det enda vi egentligenpillar bort i gasbildningen är litekol, säger han.HÄSTGÖDSELN INNEHÅLLER mycket näringmen är också uppblandad medmycket svårprocessad halm. Den kangivetvis komposteras på vanligt sätt. Då▼I gaskamrar som dessa sker den första behandlingenav hästgödslet. Det värms upp av varmvatteni slingorna på golvet. Emma Kreuger visar var gasensamlas in.Emma Kreuger och Lovisa Björnsson testar gasbildningenvid olika processer i laboratoriet. Närgas utvecklas fylls foliebladen som ballonger.▼BiogasI syrefri mikrobiell nedbrytning bildas metan och koldioxid, biogas. Processensker ofta i två steg. Nytt material tillförs kontinuerligt reaktornoch gammalt tas bort. Gasen samlas upp under iakttagande av strängasäkerhetsföreskrifter.Efter att koldioxid och svavelväte har renats bort kan gasen medfördel användas som bränsle i bilar, bussar eller traktorer med specialanpassademotorer.Samtidigt minskar man utsläppen av växthusgaser och den kväveurlakningsom annars sker när organiskt material bryts ner spontant utei naturen eller på soptippar. Man förbättrar hästgödselns potential ävensom växtnäring, och näringen blir lättare att sprida på åkern efter attmaterialet varit igenom biogasprocessen. Även om man tillför värme föratt få fart på processen är energiutbytet klart positivt.På Lunds Civila Ryttarförening samlas tonvis medgödsel från de cirka 45 hästarna. Snart kan mankanske göra något nyttigt av detta miljöproblem.Gerda Wissler mockar.NEDAN: Så här ser slutprodukten (slurryn) ut efterförgasningen. Växtdelarna blir ett utmärktjordförbättringsmedel.LUM NR 8 | 2005 19

▼stabiliseras den och kan sedan användassom gödning, men man tar inte vara påmycket av energin och 50–90 procent avammoniumkvävet går förlorat. Det gördet inte i en biogasreaktor.För att undvika dyra transporter tänkersig Lovisa Björnsson att det i framtideni stort sett finns en biogasreaktor förvarje gård.– Svårigheten idag är inte att göra gasutan att få ekonomi i produktionen. Omdet finns ytterligare ett motiv eller behovmed i bilden kan det löna sig. Till exempelär det viktigare för ekologiska odlare atthålla alla näringsämnen kvar på gården.– Men energipriserna avgör det mesta.Nu börjar bensinpriserna göra det attraktivtatt som vi köra en biogasdrivenbil. Det finns ett 45-tal gasmackar i landetoch det är som fordonsbränsle gasensmiljöeffekt är störst.Biogas kan också spridas via det existerandenaturgasnätet i Skåne/Västsverige.I Tyskland används gasen till att görael. Det är en omväg, men beror på att alternativelproduktion stimuleras.JUST NU KÖR Lovisa Björnsson och projektanställdaEmma Kreuger det förstaprovet på hästgödsel i sin reaktor. Detsker med torrötning som är en annan metodän den vanliga. Vanligen gör man ensoppa (slurry) med 90–98 procent vatten,men här låter man en mindre mängdvätska cirkulera över materialet och värmer(till ca 37 grader) och låter gasen utvecklasnär mikroorganismerna startarsitt nedbrytningsarbete. Dessa mikroorganismerbehöver aldrig tillföras, definns naturligt i materialet.Tillsammans har Lovisa Björnssonoch Kjell Christensson visioner av lantbrukensom ett slags förädlingsstationeri framtiden. Kanske kan de göra lantbrukarnai Sverige självproducerande på energi.Många nya jobb skapas i så fall, 650per terrawattimme, beräknar man.– Idag räcker en deciliter olja för enkrona till att vinscha upp en bil till toppenav Eiffeltornet. Bortsett från att detär en konstig parkeringsplats verkar detorimligt billigt för så mycket arbete. Prisernapå fossila bränslen kommer att fortsättastiga, och då blir de förnybara alternativenintressantare, säger EmmaKreuger.– Här kan politisk enighet och tydligabeslut göra Sverige världsledande påområdet, liksom Brasilien blivit världsledandepå etanolproduktion, menar KjellChristensson.TEXT & FOTO: MATS NYGRENAKADEMISKA HUS ANNONS20 LUM NR 8 | 2005

Erik Zillén är landetsende fabelforskare.FOTO: MARIALINDHFÅNGADAV FABLERVi är många som är uppvuxna medPentti Varg, fröken Stork och de andratrivsamma och lite snusförnuftigadjuren i 70-talets stora barn-TVserie”Fablernas värld”.– Men den ursprungliga fablernasvärld är inte alls särskilt trevligutan rå, hård och egoistisk. Där vinnerden starka över den svaga ochden smarta över den dumma.Erik Zillén vet – han är landetsende fabelforskare och finns på Litteraturvetenskapligainstitutioneni Lund.Ett bra exempel på en klassisk fabel ärden om vargen och tranan. Vargen harfått ett ben som fastnat i strupen. I sinnöd ber han tranan sticka in sin långanäbb i hans hals och dra ut det. Om hongör det ska hon få en fin belöning. Tranandrar ut benet och när hon ber om sinbelöning skrattar vargen hånfullt och säger”Är det inte belöning nog att du haftditt huvud i mitt gap och fått dra ut dethelskinnat?!”Erik Zillén är förvånad över att han ärså ensam som fabelforskare . Även om fabelninte har samma starka ställning somden hade på 1600- och 1700-talen är denfortfarande rätt så livaktig. Och jämförtmed annan äldre litteratur så är den en▼I fablernas värld. Bild av ArthurRackham ur ”Aisopos´fabler”.LUM NR 8 | 2005 21

▼stark överlevare. Den har klarat sig ändafrån 500 före Kristus då Aisopos kändadjurfabler beräknas ha kommit till.– Det är ju dessutom en komisk, lustfylldofta dråplig litterär form som det ärkul att jobba med, säger Erik ZillénHan ser sin genre som ett gemensamteuropeiskt kulturarv med rötter i dengrekiska antiken.– En fabel vore en bra EU-symbol!VAD ÄR DÅ EN FABEL? Ja, inte vilken djursagasom helst, även om gränserna är porösa.Latinets fabula betyder påhittad berättelse.Och med en aisopisk fabel menasen kort berättelse med moralisk poäng –oftast är gestalterna djur, men det finnsockså växtfabler (Eken och vasstrået) ochfabler med människor och gudar.– Fabeln är en bruksgenre, en illustrationtill en tes eller ett budskap. Dentolkas normalt allegoriskt – det är ju ensorts bild.Med djurens hjälp förstoras sådantsom finns hos människan, med syftetatt göra människan mindre djurisk. Enfabel fungerar för det mesta uppfostrande.Därför är det inte svårt att förstå attfabeln blomstrade under upplysningstidenpå 1700-talet. Och att den med sinadidaktiska pekpinnar fick svårt att hävdasig senare under romantiken då fantasinoch kreativiteten stod i fokus.Illustration avArthur Rackhamtill denklassiska fabelnom vargen ochtranan.Erik Zilléns uppdrag är att skriva fabelgenrenssvenska 1600- och 1700-talshistoria,men med ett europeiskt perspektiv.Intressant är att samma fablerkommer igen hela tiden fast i nya skepnader.– Man kan tala om en europeisk fabeltrafik.En fabel går från Frankrike tillTyskland, kanske via England och sentillbaka igen – ibland med samma budskapmen ibland med ett helt annat.I Norden blev ”Räven och druvorna”till ”Räven och rönnbären” (som ävenblev till ordspråket ”surt sa räven omrönnbären”).De flesta, av 1600- och 1700-talets fablerhar sitt ursprung långt tidigare. Denberömde fabeldiktaren Jean de La Fontaineändrade lite på fabelns karaktärmed sin samling som kom ut 1668.– Den byggde också på Aisopos fabler,men La Fontaine gjorde fabeln mer litteräroch dämpade det moraliska inslaget,säger Erik Zillén.Den första fabelsamlingen på svenskakom 1603. Det var en översättning av”Hur fabeln har påverkat dagens kulturochnöjesutbud ser man kanske tydligastgenom hela Disneys produktion.”en tysk samling med en stark luthersk influens.Martin Luther var förtjust i fableroch använde den formen ofta. Under reformationenanvändes bl.a. fabeln ”Magenoch fötterna” för att stävja uppror genomatt visa att även sådant som inte serut att arbeta (magen = kyrkan) faktisktär nödvändigt för hela samhället (fötterna= folket).Den mest kända litterära fabelskaldeni Sverige är nog Gustaf Fredrik Gyllenborg.Hans cirka hundra fabler kom i ensamling i slutet av 1700-talet.– Annars är Sverige ett land i provinsennär det gäller fabler. Det är en genresvenska författare har importerat ochinte nyskapat, säger Erik ZillénDet var Gustaf Fröding (som Erik Zilléndisputerade på 2001) som visade honomvägen till fablernas värld. Vid olikatillfällen citerar Fröding Anna MariaLenngrens fabel ”Björndansen”.– Jag blev mycket fascinerad av denoch sedan tog det inte lång tid innanjag förstod hur stark och rik fabelgenrenverkligen är. Och nu är jag fast, ler han.UNDER 1800-TALET började en nedgångför fabeln. Den blev en del av den framväxandebarnlitteraturen (som inte fannstidigare). De klassiska fablerna kom alltmeratt anpassas till unga läsare.– De blev snällare och det var viktigtmed lyckliga slut.Hur fabeln har påverkat dagens kulturochnöjesutbud ser man kanske tydligastgenom hela Disneys produktion. Men denursprungliga fabeln är absolut inte död.Erik Zillén visar en ledare ur Dagens Nyheterom Irak-kriget där vargen och lammetfår tjänstgöra som Saddam Husseinoch George Bush. Och visst gjorde serien”Fablernas värld” sitt till för att upprätthållaoch kanske sprida fabeltraditionenvidare. Så – som ugglan sa i slutet av varjeTV-avsnitt – simma lugnt!MARIA LINDH22 LUM NR 8 | 2005

Universums uppkomst och utveckling är ett bokstavligt talat gigantisktforskningsområde för astronomer och fysiker.LU har nyligen haft besök av årets Crafoordpristagare som får priset försina bidrag till förståelsen av universums storskaliga struktur.I Lund studerar Paula Eerola frågor kring bristen på antimateria och vaddet har inneburit för universums skapelse. Och det är också lundaforskaresom ligger bakom det enorma teleskop som EU nu planerar att bygga – ettteleskop som man kan se långt, långt tillbaka i tiden med.RYMDEN, HALLÅ!Lundaforskare konstruktörer av planerat jätteteleskopÄr det en jättelik brödrost? Eller ettskovelhjul i en vattenkvarn?Nej, det är ett teleskop, ett såkallat extremely large telescope,som EU planerar att bygga. Kanskestår det till beskådande på enbergstopp på Kanarieöarna eller iChile om tio år.Än så länge finns teleskopet endast i datornhos lundaforskare på Astronomiskainstitutionen och institutioner på LTHsom tillsammans med en rad företag föreslårdenna visuella tappning. En tävlingmed olika förslag till konstruktioninom EU:s sjätte ramprogram vanns nyligenav Lunds universitet. Arkitektenbakom detta förslag heter John Crameroch han är adjunkt i formlära på LTH.LUNDS UNIVERSITET kommer alltså attha en stor roll i projektet. AstronomiprofessorernaArne Ardeberg och TorbenAndersen har i flera år drivit idénom att konstruera ett teleskop av sådanadimensioner som kollegor runt om ivärlden bara för några år sedan skakadepå huvudet åt, men som idag alltså ären EU-satsning. Lundagruppens förslag,Euro50, anger huvudriktlinjerna jämteett annat sameuropeiskt förslag, Owl.Med det nya teleskopet hoppas forskarnakunna se så långt, och därmed sålångt tillbaka i tiden▼Teleskopet har en bildupplösning som kan liknas vid att det skulle gå att stå på jorden och läsafotnoterna i en bok som fanns på ett flygplan 10 km upp i luften. ILL: JOHN CRAMERLUM NR 8 | 2005 23

▼Teleskopet planeras bli 200 meter högtmed en primärspegeln på 50 meter i diameter.ILL: JOHN CRAMER(ju fler ljusår bort, desto längre tillbakai historien ser man), att de kan förståuniversums uppkomst och även fåveta om det finns möjlighet till liv påandra planeter. För att nå dessa svindlademål är teleskopet just ”extremelylarge”: primärspegeln, teleskopetshjärta, är 50 meter i diameter. Motsvarandemått på dagens största landfastateleskop, Keck-teleskopet på Hawaii,är knappt tio meter.– MED DET NYA teleskopet blir ljussamlingenoch bildupplösningen enormtmycket bättre. När vi med Keck-teleskopetendast kan se en enda ljusfläckfrån en avlägsen galax, kan vi medEuro50 i samma galax urskilja tiotusentalsstrukturer. Självfallet ger dettaradikalt förbättrade förutsättningarför detaljstudier och förståelse av exempelvisgalaxer, förklarar Arne Ardeberg.Hittills har forskningen främst ägnatsåt adaptiv optik, reglerteknik,mekanisk konstruktion och datoralgoritmer.Att exempelvis förstå hurvinden påverkar stora strukturer ochbildkvalitet i ett observatorium har varitcentrala frågor. Formen på sekundärspegeln,som är 12 m 2 och endast2 mm tjock, ändras tusen gånger persekund för att motverka bilddeformationenav gravitationskraft, temperaturförändringar,vind och den egnalångsamma rotationen när den spanarmot en fixpunkt på himlen.– Spegelstorleken är absolut avgörandeför bildens skärpa. Jordbaseradeteleskop har därför ett försprång motteleskop som är placerade i rymden,t.ex. Hubble, som inte kan ha så storaspeglar. Dessutom är teleskop på jordenbilligare och lättare att underhålla,påpekar Arne Ardeberg.–Däremot kan rymdteleskop fångaupp ljus som inte tränger ned till jordatmosfären,så de olika typerna kompletterarvarandra, menar han.DET SÄGER SIG SJÄLVT att ett sådantteleskop är en ingenjörsmässig utmaningsom ställer invanda begrepp påända. Därför har flera forskare frånAstronomiska institutionen och LTHlänge varit engagerade i projektet. Itakt med att byggtekniken kommitallt mer i fokus har även svenska konstruktörerinvolverats.Enligt Göran Sandberg, professori byggmekanik på LTH och projektledareför Lundagruppens konstruktionsförslag,är ett sådant här projektett tillfälle för företag att generera nyakunskaper och arbetsmetoder som kankomma vanliga byggprojekt till godo.– Dessutom är det en möjlighet försvensk byggindustri och svensk ingenjörskonstatt vara delaktig i att utvecklaett projekt från koncept till avanceradprodukt. Därför är det särskilt roligtnu när svensk industri får var med iett sånt här prestigefullt projekt, tillläggerhan.KRISTINA LINDGÄRDEDarth Vader kom inte till årets Crafoordsymposiumi Lund. Men TheDark Force var trots detta i allrahögsta grad närvarande. Det taladesom mörk materia, mörk energi,universums Mörka Tidsålder, svartahål…Mörkret är tydligen det cementsom håller samman stjärnhimlensvalvbågar. Det finns fem gångermer osynlig mörk materia i universumän den synliga lysande materien.Och så var det då The DarkForce, dvs. den mörka energin somkallas ”mörk” därför att ingen vetvad den är för något.Det började i mörker och det kommer attsluta med mörker. Innan de första stjärnornahade tänts låg universum i mörker.Sedan dess har det expanderat. Tankenvar att denna expansion antingen skulleavstanna eller fortsätta i all evighet;det skulle bero på hur stor massan ochdärmed också gravitationen är. Men förnågra år sedan gjordes den överraskandeupptäckten att det finns ”mörk energi”som accelererar universums expansionoch som inte har något med gravitationenatt göra.– Åtta miljarder år efter Big Bang varden mörka kraften större än gravitationensom håller samman universum. Omhundra miljarder år kommer alla andragalaxer att befinna sig på ett avstånd frånvilket deras ljus inte kan nå oss. Vi kommeratt vara omgivna av mörker.FÖR DENNA DYSTRA PROFETIA svaradeJames Gunn från Princeton University.Tillsammans med James Peebles frånsamma universitet och Sir Martin Reesfrån Cambridge belönas han med en halvmiljon dollar ”för bidrag till förståelsenav universums storskaliga struktur”.Pristagarna håller presskonferens i dets.k. Charlier-rummet som bl.a. innehållerlundaprofessorn Charliers bibliotek.James Gunn får syn på ett porträtt av24 LUM NR 8 | 2005

RYMDEN, HALLÅ!MÖRKRETSKRAFTERMystisk mörk energi drivkraft i universums utvecklingCharlier (1862–1932) och utbrister:– Han var ju en pionjär som tidigtintresserade sig för hur galaxerna varfördelade på himlen. Det var han somupptäckte att det finns en anhopning avgalaxer i Virgo (Jungfrun).I DE KARTERINGAR av galaxerna somgjorts med dagens teleskop framträderett mönster. Galaxerna ligger ordnadei långa trådar. Mellan dem finns svartatomrum. Det ser ut som maskorna iett nät och har kallats för ”den kosmiskaväven”. En enda nätmaska kan varacirka hundra miljoner ljusår stor. På fråganom hur en sådan struktur kan tänkasuppkomma svarar James Gunn att det ären s.k. fraktal. Typiskt för en fraktal ärett mönster som upprepar sig: mönster imönster i mönster i olika skalor. Fraktalernaär spontana bildningar i naturen.Samma självorganisation kan man finnai konturen av ett moln eller hur ett trädeller deltalandskap fögrenar sig.Det finns en berömd karta som Crafoordpristagarnagång på gång refererartill. Den kallas WMAP (Wilkinson MicrowaveAnisotropy Probe) och visar hurde mikrovågor som når oss är fördeladepå himlen. Mikrovågorna är rester frånBig Bang. Deras energi är inte jämt utsmetad:det finns mer eller mindre ”heta”områden. Vad kartan avslöjar är att denmateria som fanns 380 000 år efter BigBang var ojämt fördelad; här fanns redanden obalans i form av förtätningar somskulle leda till bildandet av galaxer. Deäldsta galaxer man hittills upptäckt harbildas en miljard år efter Big Bang.Men det räcker inte med den synligamaterien för att förklara hur galaxernaroterar och hur de har bildats. Det ärdärför man har tvingats anta att det finnsen osynlig mörk materia.– Vi vet inte vad denna materia är förnågot och inte heller om den avger någonform av strålning som gör det möjligtatt detektera den i framtiden, sägerJames Peebles.Icke desto mindre görs nu stora ochavancerade datorsimuleringar där manmed hjälp av antaganden om hur denmörka materien är fördelad försöker beskrivahur det universum vi ser i dag harfått sin struktur.SOM UTOMSTÅENDE betraktare kan mantycka att sådana antaganden är en aningfrivola. Flera gånger har ofullkomligheteri Big Bang-teorin räddats med dramatiskaantaganden som mörk materia och”inflationen”, en extremt snabb uppblåsningav världsalltet kort efter Big Bang.Nyligen samlades en grupp dissidenter iMoncao i Portugal till en konferens påtemat ”Kris i kosmologin” och där ifrågasattesäven Big Bang-teorin.– Visst finns det folk som inte accepterarBig Bang-teorin. Men deras ställningär i dag lika marginell som de biolo-Crafoordpristagarna tillsammans med MargaretaNilsson (en av Holger Crafoords döttrar).Fr. v. James Gunn, sir Martin Rees och JamesPeebles. FOTO: GÖRAN FRANKELger som inte tror på Darwin eller fysikersom anser att Einstein hade fel, menarSir Martin Rees.Nästa år utdelas inget Crafoordpris.År 2007 är det 25-årsjubileum för Holgeroch Anna-Greta Crafoords Stiftelse.Då kommer kungen att utdela priseti Lund och tidigare pristagare kommeratt inbjudas.GÖRAN FRANKELLUM NR 8 | 2005 25

ANTIMATERIANSMYSTERIERBrist på antimateria räddade universumPaula Eerola är professor i experimentell högenergifysikvid LU, och studerar det s.k. symmertibrottet.FOTO: GÖRAN FRANKELNär materia och antimateria mötsutplånar de varandra i en urladdning.Lyckligtvis är antimateria väldigtsällsynt. Om det hade bildatslika mycket antimateria som materiaskulle universum inte alls hakunnat uppstå. Det måste finnas enobalans. Varför? Varför råder inteen perfekt symmetri?Medan teologerna rådbråkar sinahjärnor med Syndafallet grubblarfysikerna över Symmetribrottet ochförsöker förstå det med hjälp avsinnrika experiment i sina acceleratorer– så även lundafysikerna.– Antimateria, säger professor Paula Eerolai experimentell högenergifysik vidLU, är materia sammansatt av antipartiklar.För varje typ av partikel finns deten antipartikel. Mot protonen svararanti-protonen, mot elektronen anti-elektronensom även kallas positron osv. Partikeloch motsvarande antipartikel harsamma massa, samma livslängd, ja de äridentiska i alla avseenden utom laddningen.Protonen är positivt laddad, menantiprotonen är negativt laddad… Tänkdig en antiproton runt vilken en antielektronrör sig. Vad är det? Jo, antiväte!PAULA EEROLA HAR intresserat sig försymmetribrottet sedan 90-talet och ärmed och planlägger experiment för attstudera det när den nya LHC-acceleratornpå CERN tas i bruk 2007. Hon försäkraross att för en fysiker är antimateria”inte något exotiskt”. Men nog kittlardet fantasin. Författaren till ”DaVincikoden”,Dan Brown, förlägger sin roman”Änglar och demoner” till CERN. Därbeskriver han hur religiösa extremisterstjäl antimateria för att spränga Vatikaneni luften. Varför inte gammaldags hederligdynamit? Kanske Antikrist tyckeratt antimateria är mer stilenligt.DET ÄR INTE SVÅRT att framställa antipartiklar.Det görs i acceleratorerna genomatt låta protoner träffa bly eller något annatstrålmål. Det svåra är att isolera ochförvara de antipartiklar som då uppstår.Men forskarna har nu arbetat med antipartiklari nästan ett halvt sekel. Historienbörjar på 20-talet när kvantfysikenspionjärer hävdade att vissa av deras ekvationerhade lösningar som förutsatte attdet fanns ”negativ energi”. Det var enabsurd tanke. Paul Dirac föreslog att deti stället rörde sig om antipartiklar. 1933hittades den första antipartikeln – antielektronen– i den kosmiska strålningen.1955–59 hade acceleratortekniken utvecklatsdärhän att man producerade denena antipartikeln efter den andra.– Antipartiklarna blev intressanta avtvå skäl, säger Paula Eerola. Man vill låtapartiklar frontalkollidera med hög energii acceleratorerna, men det har varit svårtatt få partiklar med samma laddning attröra sig i motsatt riktning i två banor. Dåhade man varit tvungen att ha två uppsättningarmed magneter och elektriskaaccelerationsfält. Men om man exempel-26 LUM NR 8 | 2005

RYMDEN, HALLÅ!vis utnyttjar protoner och antiprotonerkan en och samma uppsättning magneteroch accelerationsfält få dem att rörasig i motsatt riktning därför att de harmotsatt laddning.– Det andra skälet är det stora intressetför symmetribrottet. De första observationernaav detta gjordes av C.S. Wu,en kvinnlig kinesisk fysiker i USA. Tillen början tyckte många att det här var enudda och ointressant företeelse.C.S. WU UNDERSÖKTE hur radioaktivt kobolt60 sönderföll. Det fanns ett ”paritetsbrott”;sönderfallsprodukterna bordekastas ut i godtyckliga riktningar, mendet fanns alltid en tendens åt det ena hellreän åt det andra hållet. Skillnaden blevännu tydligare när man hittade en liknandeosymmetri i bildandet av antipartiklari förhållande till bildandet av partiklar.Man började tala om ”CP-brottet”där C stod för partiklarnas laddning ochP för paritet. 1967 formulerade den ryskefysikern Andrei Sackarov – som senarefick Nobels fredspris – CP-brottets kosmiskainnebörd. Vad är det som gör attuniversum finns till? Vad är den grundläggandemekanismen som skapar CPbrottet?– VI VET ÄNNU INTE OM denna obalansmellan materia och antimateria fannsredan vid universums uppkomst ellerom den beror på mekanismer som börjadeverka på ett senare stadium. Dagensastronomer försöker ta reda hur mycketantimateria det finns och var den finns,säger Paula Eerola och tillägger:– Man kan mycket väl tänka sig attavlägsna galaxer eller stjärnhopar bestårav antimateria. Problemet är att vi intekan upptäcka det. På avstånd beter sigantimateria precis som materia. Och detljus som produceras skiljer sig inte frånannat ljus. Fotoner – ljuspartiklar – harvarken laddning eller massa. Fotonen ärsin egen antifoton…Som framgår av föregående artikelhandlar årets Crafoordpris om exotiskmateria och exotisk energi. En av pristagarna,James Gunn från Princeton University,säger till LUM:– Jag tvivlar på att det finns några regionerav universum som är uppbyggdaav antimateria. Den ursprungliga antimaterianmåste vara förintad. Om vi villstudera antimateria får vi själva framställaden.Det är precis vad Paula Eerola ochhennes kollegor gör. Man har på senaretid hittat en bra arbetshäst i form avB- och anti-B-mesoner. De är en tungapartiklar som ger upphov till många sönderfallsprocesserdär B- och anti-B-mesonerförväntas sönderfalla olika. Sådanaprocesser kommer bl.a. att studeras vidATLAS, en av experimentstationerna vidLHC-acceleratorn. Paula Eerolas gruppär med och konstruerar en del av AT-LAS´ detektorsystem. Förhoppningarnapå vad den ska kunna prestera är stora.Om världen är full av underbara gåtorvad ska vi då inte hitta i antivärlden?GÖRAN FRANKEL▼Naturvetarpristill partikeljägareAras Papadelis, en av Paula Eerolas studenter,har i dagarna belönats med Naturvetarprisetför bästa examensarbete– och det är just om hur man finnerantipartiklar som arbetet handlar. Papadelishar visat hur man kan filtrera framintressanta händelser när B-mesonensönderfaller.– Egentligen kan man säga att hanhar gjort två examensarbeten, sägerPaula Eerola. Han har visat hur hans metodbåde kan användas vid ATLAS ochen annan typ av experimentstation somkallas LHCB. I LHC inträffar 40 miljonerpartikelkollisioner i sekunden. Vår datakapaciteträcker bara till för att analyseracirka 100 sådana händelser i sekunden.Papadelis har visat hur man kan filtrerafram de mest intressanta händelserna.I dag har Aras Papadelis en doktorandtjänstvid Amsterdams internationellainstitut för högenergifysik.Det är i acceleratorer som denna vid CERN som forskarna kan framställa antipartiklar.LUM NR 8 | 2005 27

Stein Kleppestø, universitetslektorvid Företagsekonomiska institutionen:OM JAG VORE REKTOR FÖR EN DAG...…skulle hatten åka av!Fast det var flera timmar sedan jag tände brasankunde jag fortfarande ana de glödanderesterna genom fönstret i rektors kontor. Jagbörjade faktiskt oroa mig för cykelturen hemi kvällsmörkret, nog skulle det kännas naket att lämnauniversitetshuset utan hatt. Likväl var det skönt attha tagit ett beslut och nu gick det inte att ångra. I mitthuvud snurrade fortfarande ljudet av den ljusa barnrösten:”Du Stein, varför har Rektor och Påven så konstigahattar?” Det var då det föll på plats. Om universitetetskulle bli detvår strategiska plan såtydligt utlovade, fannsdet trots allt ingen annanlösning.Mina egna ordfrån mitt senaste middagstalklingade falskaoch tomma redannär jag skrev dem i gårkväll: ”Universitetet är en organisation med stor öppenhetgentemot samhället i övrigt och gentemot enskildamedborgare. Vi vill samverka med det omgivandesamhället för att bidra till den kulturella ochekonomiska utvecklingen i världen. Nytänkande ären grund för all verksamhet vid vårt universitet. Hososs hittar du en miljö som präglas av öppenhet för nyaidéer, nyfikenhet på det okända och där humor är ettnyckelord.” Tomheten var inte mindre när jag faktiskthöll talet nu i kväll.”I mitt huvud snurrade fortfarandeljudet av den ljusabarnrösten: Du Stein, varförhar Rektor och Påven så konstigahattar?”MAN MÖTER INTE FRAMTIDEN genom att bevara traditioner.Man bygger inte nytt genom att hårdnackatbevara det gamla. Man kan inte vara öppen om manenvisas med att stänga dörrar. Man kommer inte attuppfattas som tillmötesgående om man hela tiden görsig märkvärdig. Det säger sig självt!Under tiden vi ägnat oss åt att bevara de föråldradetankefigurer som ger mening åt begrepp som prefekt,dekan, fakultet och institution (!), har övriga världentagit rejäla kliv in i kunskapssamhället. Medan om-givningen sedan länge insett att kunskap är färskvaraägnar vi oss åt en långbänk som inte sällan minskaraktualiteten i det vi skapar. När alla andra börjat inseatt rörlighet, dynamik och gränsöverskridande mötenär viktiga ingredienser i all kunskapsutveckling, förvissarvi oss om att bevara den rigiditet som livslångaprofessurer, stelbenta principer för resurstilldelningoch kurskataloger skapar. Detta kom jag att inse dennakväll.Ska vi ha en sportslig chans att lyckas bli det vi sägeratt vi redan är måste vi börja frigöra oss från vårtvångströja. Vi måste göra upp med vår elitism och stiganed från elfenbenstornet. Vi måste våga organiseraoss annorlunda. Ha mod att ta bort allt det som låseross fast i gamla mönster. Drista oss till att öppna dörrarnatill nya människor, nya föreställningar och nyamöjligheter.HUR DET SKA GÅ TILL vet inte jag, men just nu kännsdet rätt att ha gjort det som står i min makt. Aldrigmer skall ett nyfiket barn undra över varför rektorerbär en så konstig hatt. Det har eldenoåterkalleligen åstadkommit.På grusgången utanföruniversitetshuset glöderfortfarande resterna efterelden där rektors medeltidahatt och mantel, allatalarerna och en förfärligmassa doktorshattar gåttupp i rök inför ögonen pådekanrådet och universitetsstyrelsen.Det är välklart att det var en förhastadhandling, mennog var det en tydligsymbol. Någon stansmåste uppgörelsenbörja, annars….STEIN KLEPPESTØ28 LUM NR 8 | 2005

Socialarbetare har ontom tid för forskareFORSKNINGSNYTTA. Hur kan forskningi socialt arbete på ett bättresätt komma till användning för demsom arbetar ute på fältet?Att forska med praktiker var ettav ämnena när Socialhögskolan höllöppet hus i början av terminen.I en lektionssal på Socialhögskolan sitterett antal forskare och socialarbetare ochsamtalar om hur de ska kunna dra nyttaav varandra. Forskarna berättar om ettsamarbete som de under ett par års tidhar haft tillsammans med socialförvaltningeni Helsingborg.– Vi kontaktade olika enheter på socialförvaltningenoch frågade vad de hadeför behov och vilka områden som de villeutvecklas inom, berättar Leili Laanemets,som är forskare vid Socialhögskolan.Resultatet blev att forskarna i samrådmed både socialarbetare och klienter fickhjälpa till att reda ut begrepp som barnetsdelaktighet i vårdutredningar eller relationenmellan socialarbetare och klient.LEILI LAANEMETS anlitades själv av Maskrosen,en sysselsättningsenhet för missbrukandekvinnor, är man ville ha hjälpmed att utvärdera sin verksamhet.– Vid missbrukarenheten gjordes enuppsjö av olika insatser och personalenville ha hjälp med att bena ut vilka insatsersom ledde till det positiva resultatetoch vilka som man lika gärna kundevara utan, säger hon.Leili Laanemets intervjuade socialarbetareoch missbrukare för sig och sedandiskuterades resultaten.– Socialarbetarna var nöjda med att deEtt universitet för alla?TILLGÄNGLIGHET. ”Självförklarande”var ett begrepp som Arne Svenskfrån Certec återkom till flera gångernär han talade på ”Universitet förAlla”, ett nordiskt seminarium omtillgänglighet som arrangerades avByggnadsenheten i september.– Byggnader och fysisk planeringska vara ett stöd för tanken, inteskapa begränsningar eller problem.Att studera vid ett universitet är en rättighetför alla. Men för många funktionshindradeinnebär det en utmaning bara atthitta till föreläsningssalen. Eller som LindaLindstrand, aktiv i föreningen UngaSynskadade, drastiskt uttryckte det:– ”Var är universitetet” är den vanligastefrågan man ställer sig som ny iLund. Det är förvirrande bara att hittatill institutionen, och väl där ska manhitta inuti den också …Linda Lindstrand menade att det idagär en ovärderlig hjälp att kunna förberedasig vid datorn. Webben ska vara funktionelloch det ska vara lätt att söka informationpå kartor i förväg. Själv studerarhon på distans till bibliotekarie i Boråsparallellt med föreläsningar i religionshistoriai Lund.– Jag får mycket stöd och hjälpmedelpå universitetets avdelning för funktionshindrade,men de kan inte vara närvarandealltid, påpekade hon.PÅ LU HAR MYCKET ARBETE lagts ned påatt förbättra den fysiska tillgängligheteni nya lokaler, inte minst på Designcentrumdär ledstråk lagts i golven ochtalande hissar planerats in under byggprocessen.Samtidigt finns det logiskabrister också i detta goda exempel, påpekadeArne Svensk, som forskar i rehabiliteringsteknikpå Certec.fick bättre kunskap om vilka insatser somhade verkan och missbrukarna tyckte attdet var bra att de fick tillfälle att reflekteraöver sin behandling, säger hon.Men Leili Laanemets berättade ocksåatt en del socialarbetare som lundaforskarnakommit i kontakt med hadeen kluven inställning till dem.– Alla inser att ett närmare samarbetemellan forskare och praktiker har ettvärde, men idag är många socialarbetaresarbetssituation så pressad att de inteanser sig ha tid för den här typen av samarbeten.SAMARBETET I HELSINGBORG är en avfem delar inom projektet Kunskapsbaseradsocialtjänst (KUBAS) som finansierasav Socialstyrelsen. I höst tar projektpengarnaslut, men nu permanentasverksamheten i Helsingborg genom ettpraktikcentrum. Där ska två praktikansvarigalärare från Socialhögskolan finnastillgängliga som en länk mellan skolaoch socionomernas praktiktermin.ULRIKA OREDSSON– Det handlar om att eliminera allonödig komplexitet, menar han. Bra designska vara logisk och självförklarande,som örat på en kaffekopp.Att LU har blivit mycket tillgängligarevisar en rapport från Högskoleverket år2000. Nittio procent av studenterna tycktelokaltillgängligheten var bra, medandet bara var hälften fem år tidigare.– Under några år i slutet av 90-taletsatsade vi mycket på att förbättra för rullstolsburna,berättar Lars Lavesson, chefför Byggnadsenheten. Nu har vi fokus påsynskadade och arbetar mycket med ledstråki utemiljön. Vi kommer att gå igenomlärosalar och titta på hörselslingor,belysningar och andra hjälpmedel.Satsningar på tillgänglighet har ingenegen budget, utan måste rymmas inomdriftskostnaderna. Lars Lavesson hoppasatt det i framtiden blir möjligt att ha engenerell plan för universitetets satsningar.En handlingsplan för det fortsatta arbetetmed tillgänglighet ska vara klar imars 2006.THORE SONESONLUM NR 8 | 2005 29

USA-anslag tilllymfom-forskningCANCERFORSKNING. Professor CarlBorrebaeck och en grupp forskare vidAvdelningen för immunteknologi, LTH,har fått ett stort amerikanskt anslagför att ta fram bättre diagnostik ochterapi för lymfom, bland annat genomatt använda mikromatriser.Stiftelsen Leukemia & LymphomaSociety har, efter en granskning och ikonkurrens med hela världens cancerforskare,gett Lundaforskarna ett anslagpå cirka 4,5 miljoner svenska kronorfördelat över tre år.– Det är uppmuntrande att få medelfrån en stor stiftelse som står öppenför hela världens forskare. Jag, Sara Ekoch Eva Ortega ska nu arbeta vidaremed en ganska patientnära forskningsom pågått i fyra år och redan kommiten bit på väg, säger Carl Borrebaeck.Lymfkörtelscancer är en ökandecancersjukdom. Ungefär 2000 människorinsjuknar varje år i olika typer avlymfom i Sverige.Orsakerna till lymfom är inte heltkända, men såvitt man vet är sjukdomeninte ärftlig. Man brukar skilja påtvå huvudtyper av lymfom: Hodgkinssjukdom och non-Hodgkins lymfom.Tiina Rosenbergkandidat tillgenusprofessurPROFESSORSTILLSÄTTNING. Det serljust ut för genusprofessuren på Samhällsvetenskapligafakulteten.Dekanus Sune Sunesson har nyligen,tillsammans med de sakkunniga, träffatoch intervjuat tre, som han betecknar,intressanta kandidater. Det är Tiina Rosenberg(känd från Feministiskt initiativ,FI) Stockholm, Anne Jorun Berg Trondheimoch Antje Hornscheidt, Berlin.Förhoppningsvis enas de sakkunnigaom ett förslag inom ett par veckoroch i bästa fall kan professuren tillsättasvid årsskiftet. Genusprofessuren harvarit vakant nu i två år.Minister imponeradesav arbetsmiljökunskaperARBETSMILJÖEXAMEN. I slutet avseptember examinerades 24 fackombudi arbetsmiljökunskap. Kursdeltagarnavar först ut i Arbetsmiljöhögskolanssamarbete medKommunalarbetarförbundet. Sommedexaminator hade ingen mindreän arbetslivsminister Hans Karlssonanlitats.– Jag är jätteimponerad av hela den härsatsningen på vidareutbildning i arbetsmiljökunskap,sa Hans Karlsson. Tyvärrär det bara att konstatera att ni skyddsombudkan mycket mer om arbetsmiljölagenän vad arbetsgivarna kan.Hans Karlsson var med under redovisningenav examensarbetena och fick äventa emot en bok där de samlats.Examensarbetena bjuder på en odyssébland svenska kommunalarbetarmiljöer.Ett centralt tema är stress och psykosocialohälsa i olika former, men kursdeltagarnabehandlar även arbetsmiljöproblemsett ur ergonomiska, tekniska ochlagstiftningsmässiga perspektiv.– EN VIKTIG DEL i kursupplägget har varitatt utgå från ett problem som berör,gärna från den egna arbetsplatsen, sägerprofessor Mats Bohgard, som bland annatundervisat kursdeltagarna i ergonomi.Därefter har Arbetsmiljöhögskolanskräddarsytt en kursplan efter det specifikabehovet. Det kan handla om medicin,teknik, juridik, ekonomi, psykologi,rättssociologi, etik, historia, sjukgymnastik,projektledning etc.Anncatrin Ivansen är skyddsombudför personliga assistenter i Sundsvall,och hennes arbete handlade om ensamarbete.– Många personliga assistenter träffarkanske bara sin chef en gång i månadenoch då finns ofta inte tid för att dryftaproblem som dyker upp i arbetet.Nadja Lyberg som är undersköterskaoch regionalt skyddsombud från KalmarHans Karlsson (t.h.) tillsammans med KennethSahlin vid examensceremonin.har skrivit om den stress det innebar förmånga när sjukvården i Kalmar län köptein olika IT-system– Ofta köpte ledningen in ett systemutan att först ha diskuterat det med personalen,säger Nadja Lyberg. För människorsom aldrig har använt en dator lederdatorisering inte nödvändigtvis tillavlastning och rationalisering, utan skaparstress som de i det långa loppet kanbli sjuka av.Nadja Lyberg menar att arbetsmiljölagentydligt pekar på att tekniken skaanpassas till de anställdas förutsättningar,men att arbetsgivarna struntar i lageneftersom den inte har sanktionsmöjligheter.Hans Karlsson håller med om att lagenhar sina brister, men uppmanadeändå skyddsombuden att vara tuffa ochställa tydligare krav på arbetsgivarna.Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitethar sedan starten för två år sedansålt uppdragsutbildningar för närmaretvå miljoner kronor. Kommunalarbetarnasom är den i särklass största kundenhar nu även köpt en 10-poängskurs i handelsrättsom kör igång till våren.TEXT & FOTO: ULRIKA OREDSSON30 LUM NR 8 | 2005

Wifstrand – nu också på engelskaÖVERSÄTTNING. Nu finns en del avAlbert Wifstrands essäer och idéhistoriskauppsatser, som hittills barafunnits på svenska, översatta tillengelska i boken ”Epochs and Styles”.Bakom verket står docent LarsRydbeck som studerade grekiskaför professor Wifstrand under 50-och 60-talen.Arbetet med den engelska boken startadei mars 2001. Då var det 100 år sedanAlbert Wifstrand föddes, och det firadesmed ett symposium med minnesföreläsningaroch diskussioner om den legendariskeprofessorn och hans verk.Lars Rydbeck, som var värd för symposiet,blev medveten om behovet att spridaAlbert Wifstrands skrifter till en bredareoch mer internationell publik. Han påbörjadedå arbetet med att välja ut de essäeroch uppsatser som senare översattes tillengelska och samlades i boken. Främstär det verk från Wifstrands två samlingar”Tider och Stilar” från 1945 och ”Bakgrunder”från 1962 som boken består av.Essäerna handlar om språk och stil i Nyatestamentet samt om det grekiska språketshistoria i allmänhet. De idéhistoriskauppsatserna, som nog var det som AlbertWifstrand blev mest känd för, handlarom allt möjligt. Ett exempel är den omsynen på barnet under senantiken.ALBERT WIFSTRAND var professor i grekiskaoch verkade i Lund mellan 1935 och1964. Lars Rydbeck berättar att hans essäsamlingarlästes och uppmärksammadesav alla humanistiskt intresseradesvenskar.– ”Bakgrunder” recenserades t.ex. iDN av Olof Lagercrantz.Lars Rydbeck tycker att goda akademiskaforskare glöms bort för lätt och förfort. Han tycker också att alltför få humanistiskaoch teologiska forskare är kändautomlands.Med denna bokhoppas han bidratill att hålla liv ioch sprida AlbertWifstrands idéerutanför Sverigesgränser.– Det Wifstrandskrev för50 år sedan kännsprecis lika aktuelltidag, säger Lars Rydbeck.Albert Wifstrand.MARIA LINDHFOTNOT: Boken ”Epochs and Styles” har tillkommiti samarbete mellan Lars Rydbeck ochden kanadensiske teologen Stanley E. Porter.Den engelska översättningen har gjortsav Denis Searby som forskar i grekiska i Uppsala.Boken ges ut av det tyska vetenskapsförlagetMohr Siebeck i Tübingen (ISBN 3-16-148627-7).FOTO: THORE SONESON.ForskarcellernaTvå glashus och två gårdsgestaltningar av Maaria Wirkkala, BMC 2001.”Forskarcellerna” är ett ovanligt komplextoch mångbottnat konstverk, tillkommet efteren inbjuden tävling i Statens Konstrådsregi. Maaria Wirkkala är en internationellkänd finsk konstnär som bl.a. deltagit i biennalernai Venedig och Istanbul.”Forskarcellerna” är inte en traditionellutsmyckning utan en gestaltning av två gårdari det väldiga BMC-komplexet. På varderagården står ett glashus med omgivandeplanteringar av ört- och medicinalväxter –som i en gammal klosterträdgård. Det störreglashuset ”Meeting Place” är egentligentvå med ett hus i huset. Som hörs av namnetär detta en öppen mötesplats, vi kan gåin och slå oss ned. I planteringarna runt husetfinns ljuslådor med enstaka ord som AN-DAS; ENSAM; MÖRKER och ANANKE, Detandra glashuset, som är högt och smalt, bärnamnet ”Confession Dialogue”. I detta kanbara två människor mötas för samtal – ellerför att spela schack.”Forskarcellerna” är i lika hög grad en immaterielltankekonstruktion som ett fysisktpåtagligt konstverk. Under 1990-talet börjademan i konstvärlden tala om ”interaktivkonst”. Wirkkalas glashus och gårdsgestaltningarkan ses som metaforer för stillhet ochkontemplation, som komplement och motvikttill de vetenskapliga aktiviteterna i BMCkomplexet.Det grekiska ANANKE för ocksåtankarna till naturens processer och detobönhörliga ödet.JAN TORSTEN AHLSTRANDFOTNOT: ”Forskarcellerna” invigdes den 23maj 2001. Samma dag öppnades en utställningav Maaria Wirkkala på Skissernas Museum.BLICKFÅNGETLUM NR 8 | 2005 31

GRATTISFREDRIK HÖÖK...… professorvid Enhetenför fasta tillståndetsfysik,LTH. Duutsågs nyligentill rådsforskareavVetenskapsrådets ämnesråd förnaturvetenskap och teknik i ämnet”Proteomic – parallelliseradproteindetektion och analys”.Vad betyder det här för dig?– En fantastisk möjlighet att utveckladet projekt som jag ansökt om. Dethandlar om att skapa verktyg för framtidaanalys av människans alla proteiner.”Parallelliserad” betyder att viundersöker hundratals eller tusentalsproteiner samtidigt.– Jag samarbetar nära med CarlBorrebaeck och Christer Wingren påImmunteknologi, liksom med ThomasLaurell, Institutionen för elektrisk mätteknik,och fysikern Jonas Tegenfelt.Hur långt har ni kommit?– Målet är ultrakänsliga sensorer inanoskala där inbindning av ett proteinska vara tillräckligt för att genereraen mätbar signal. Utifrån analys av fleraolika sorters protein ska man sedankunna se om vi har en viss sjukdom.Där är vi inte än, men vi har gjort storaframsteg i mikroskala och idag räckernågra hundra eller tusen proteiner föratt generera en mätbar signal.Och vad innebär det att bli rådsforskare?– Att jag är lönefinansierad i sex år.Eftersom jag också har ett anslag frånSFF är chansen god att vi bygger uppen ny verksamhet vid LU. Men undervisningenär också otroligt viktig, såden släpper jag inte.TEXT & FOTO: MATS NYGRENFOTNOT. Forskarassistent Ian Snowballvid kvartärgeologi vid LU, har också fåtten rådsforskaranställning.Fysiker sammanstråladeom superacceleratorerACCELERATORNYTT. Fysiksamhälletrustar sig för den framtida forskningen.LUM har skrivit om ESS ochom LHC i Genève, men det finns ytterligareett namn att lägga på minnet,nämligen FAIR (Facility forAntiproton and Ion Research). FAIRär ett system av superacceleratorersom kommer att uppföras i södraTyskland, men som berör åtminstonetvå lundensiska forskargrupper.De framtida FAIR-användarna sammanstråladenyligen i Lund.FAIR byggs i anslutning till det stora acceleratorcentretGSI (Gesellschaft fürSchwerionenforschung) i Darmstadt.Man hoppas på byggstart redan 2007.Under mötet i Lund diskuterade svenskafysiker vilken forskning man vill satsapå vid FAIR. Även Finn Karlsson frånVetenskapsrådet samt Walter Henning,GSI:s vetenskaplige direktör, deltog.FAIR KOMMER ATT vara specialiserad föratt accelerera och kollidera tunga atomkärnoroch producera antiprotoner ochradioaktiva kärnor. Den kommer att användasför forskning kring kollisionermellan joner, skapandet av antiprotonerantimateria samt kring exotiska atomkärnor;de senare har en sammansättningsom gör dem så instabila så att deinte kan upptäckas i naturen. Två lundensiskaforskargrupper är direkt berördanämligen de som leds av professorernaBo Jakobsson (joner) och Claes Fahlander(exotiska atomkärnor). På längre siktFörslag till kvalitetssäkring klartNu finns ett förslag om kvalitetssäkringav utbildning vid Lunds universitetframtaget av Kvalitetsrådet. Tankenär att det ska diskuteras på områdenaär det också tänkbart att också de lundaforskaresom undersöker s.k. kvarkgluonplasmakan nyttja FAIR. Dessa gör f.n.sina experiment i Brookhaven, USA.Professor Örjan Skeppstedt är en avFAIR:s talesmän i Sverige. Han är knutentill Manne Siegbahn-laboratoriet iStockholm.– Sverige har deklarerat att man villbidra till att realisera FAIR om det finnstillräckligt stort intresse även i andra europeiskaländer. För närvarande är detåtta eller nio nationer som avgivit sådanadeklarationer, säger professor Skeppstedtoch tillägger:– FAIR kommer att organiseras somett aktiebolag. Det är en ovanlig konstruktionför forskningsanläggningar.Det innebär att man som delägare harskyldigheter men också rättigheter – enmöjlighet att påverka utvecklingen.Det skulle kosta ca elva miljarder kronoratt bygga FAIR. Tyskland har förklaratsig villigt att stå för 75 procent avinvesteringarna om de övriga intressenternasatsar resterande 25 procent. I fortsättningenskulle Sveriges andel av drifskostnadernabli ca 2–4 procent, vilketkanske skulle uppgå till 30–40 miljonerkronor om året.Det är dyrt för ett litet land somSverige att ensamt driva en acceleratoranläggning.Två acceleratorer ska läggasner, och delar av dem ska faktiskt fraktastill Tyskland för att ingå i FAIR. Debåda acceleratorerna är CELSIUS i Uppsalaoch CRYRING i Stockholm.GÖRAN FRANKELunder hösten och skickas på remiss ibörjan av 2006.Kvalitetssäkringen är ett viktigt led iBolognaprocessen.32 LUM NR 8 | 2005

Unga forskarehjärnstormarom klimatKLIMATKONFERENS. Den 26–28 oktobersamlas trettio unga klimatforskarepå Geocentrum i Lund.Det är de bästa unga forskarnafrån Storbritannien, Danmark ochSverige som samlas för att ”hjärnstorma”om klimat och klimatförändringar.Stefan Perssonär först ut att doktorera vid den nationella forskarskolan i historia vid LU.Historisk historikerPREMIÄRDOKTOR. Den första avhandlingeninom den nationellaforskarskolan i historia är nu klar.Det är Stefan Persson i Lund somdoktorerar med ”Kungamakt ochBonderätt” efter fyra års arbete.Forskarskolan är organiserad i ett nätverkdär Historiska institutionen i Lundär värduniversitet och Växjö universitetoch Södertörns högskola är partnerskolor.En skillnad mot en vanlig doktorandutbildningär att alla har en garanteradfast anställning och lön, berättar StefanPersson, som är nöjd med studieformernainom forskarskolan.– Det mest positiva är att jag hafthandledare också från andra institutioneroch löpande kunnat få synpunkter genomdet elektroniska nätverket LUVIT.ANSTÄLLNINGSTRYGGHET och samverkanmellan institutioner och forskare vargrundläggande för de 16 forskarskolor sominitierades 2001 av regeringen. Nätverksmodellerinnebar att ämnet och innehålleti Stefan Perssons avhandling tidigt ventileradesav handledare och i den gruppav tolv doktorander som antagits till Forskarskolani historia det första året.– Jag fick värdefulla kommentarer påmina första texter. Under hela utbildningenhar vår grupp haft ett större utbytemed varandra än vad jag tror är normalti en traditionell doktorandgrupp.En viktig roll i detta spelar internatseminarierdär man presenterar texteroch deltar i kurser, en mötesplats som ärtänkt att öppna för samarbeten.– Och det är ett positivt klimat att arbetai, men man kan ifrågasätta vilkenstrategi forskarskolan har. Varför utbildaoss om man inte samtidigt ser till framtidaforskningsmöjligheter? Som historikermåste man hela tiden legitimera sinexistens och samhällsnyttan av utbildningen.– I framtiden kommer mycket forskningatt bedrivas inom tvärvetenskapligaprojekt och här kunde forskarskolanvara tydligare inriktad.Under sina doktorandtid har StefanPersson utnyttjat möjligheten att gå kurserpå andra universitet. I Köpenhamnhar han läst ”Den militära revolutionen”,och så har han läst en kurs i riskanalystillsammans med matematiker och naturvetare.TEXT & FOTO: THORE SONESONFOTNOT: Forskarskolan i historia har 33 anställdadoktorander, av dem är 15 placeradei Lund. Lunds universitet är också värd förForskarskolan i mångvetenskaplig naturvetenskap.Forskarna ska delta i en workshop somkallas ”International Networking forYoung Scientists” (INYS). INYS är ett BritishCouncil initiativ som stimulerar ungaforskare till ökat internationellt samarbete.Temat är ”Climate Change – A multidimensionalchallenge”.– Här på Geocentrum i Lund får dessaduktiga klimatforskare möjlighet att utbytaerfarenheter, säger kvartärgeologenIan Snowball som organiserar arrangemanget.De unga forskarna kommer att få inspirationav inbjudna gästföreläsare,bl.a. den rutinerade klimatforskaren BertBolin som var en av grundarna till Klimatpanelen(IPCC).– Klimat och klimatförändringar påverkaross alla, säger Ian Snowball. Vihar sett hur orkanerna Katrina och Ritadrabbade södra USA med våldsam kraft.Vi måste bli bättre på att lokalisera områdensom riskerar att drabbas av orkaneroch översvämningar. De unga klimatforskarnakommer bl.a. att diskuterahur klimatmodeller kan förbättras.Den 27 oktober har Geocentrum bjuditin 100 gymnasielever och lärare. Defår möjlighet att träffa klimatforskarnaoch följa med på en ”klimatexpedition”till Barsebäcks mosse.Arrangemanget är ett samarbete mellanCentrum för geobiosfärvetenskap vidLU , The Climatic Research Unit (CRU)vid University of East Anglia, Danmarksog Grönlands Geologiska Undersögelse(GEUS), SMHI, Hadley Centre, Met OfficeUK och British Council.JOHAN NYMANLUM NR 8 | 2005 33

Kinesisk tillväxtdiskuteradesDOKTORSEXPLOSION. Kina har pådrygt ett decennium blivit en av världensmest expansiva tillväxtekonomier.På seminariet ”China goes global” somhölls på Ekonomihögskolan i september,berättade Sonja Opper, professorvid Nationalekonomiska institutionen,hur den snabba takten i utvecklingenav teknologi och forskning kan avläsasi antal examina och doktorander vid universiteten.På drygt tio år har dessa nästanfördubblats.Seminariet är ett led i ett partnerskapmed Fudan University i Shanghai-regionen.Den kinesiska delegationen på åttapersoner leddes av professor Hua Minfrån Fudan University som tidigare arrangeratett ekonomiskt forum i Kina.Ny enhet förcancerforskningBRÖSTCANCER. Kampradhuset påsjukhusområdet i Lund har fått en nyenhet, ”Gunnar Nilssons forskningsavdelning”,som bekostats av den cancerstiftelsesom satts upp till den f.d. Formel1-föraren Gunnar Nilssons minne.Fyra forskargrupper kommer att arbetapå avdelningen. Alla är inriktadepå frågor om bröstcancer, t.ex. tumörenskaraktär på molekylär nivå,nya behandlingsmöjligheter och hurman väljer rätt behandling för varje enskildpatient.Bokbinderi på UBUTSTÄLLNING. I UBs entréhall har enny utställning med bokbinderikonstöppnats. Där visas verk av bokbindarenNanna Grönvall i 55 nyinköpta bandsom nu tillhör bibliotekets kulturarvssamling.Nanna Grönvall var en av fleraframgångsrika kvinnliga bokbindarekring förra sekelskiftet. Hon studeradekonsten i Tyskland och belönades bl.a.med en silvermedalj vid en Konstindustriutställningi Lund 1905.Lunchseminarierom hållbar utvecklingHÅLLBART. – Vi behöver inte baranationalekonomi utan också ”globalekonomi”– ett nytt vetenskapligttänkande som inriktar sig på deglobala intressena!Det sa professorn i humanekologiAlf Hornborg vid inledningen tillLUCSUS ambitiösa serie med veckovisalunchseminarier om rättvisaoch hållbar utveckling.LUCSUS står för Lund University Centrefor Sustainability Studies, en tvärvetenskapligparaplyorganisation som inteär knuten till någon viss fakultet. Seminarieserienär ett samarrangemangmellan LUCSUS och nystartade AGE-SI (Arena for Global Equity and SustainabilityIssues), finansierat av RiksbankensJubileumsfond. Hållbar utveckling,ett av LUs prioriterade forskningsområden,är ett brett område som berör naturvetenskap,teknik, humaniora och samhällsvetenskap.PROVDOCKOR. Virtuell verklighet, simuleradetitthålsoperationer, datorstyrdadockor, sega råttor ochkycklingar – allt detta är undervisningsmaterialpå Universitetssjukhusetsnya medicinska träningscentrumPracticum.Förr tränade sig blivande läkare och sjuksköterskori huvudsak genom att följa erfarnaäldre kollegor i deras praktiska arbete.Men nu ger tempot i vården mindretid till sådan handledning, och patienternaställer mindre gärna upp på att vara övningsobjekt.”Är hållbar utveckling självklart rättvis?”var rubriken för det första lunchseminariet.Nej, menade ekonomen ochförfattaren Kenneth Hermele. En hållbarvärld med samma orättvisa fördelning avresurserna som idag är fullt tänkbar, ochsäkert lättare att åstadkomma än en bådehållbar och rättvis värld.Nej, menade också Alf Hornborg.Han såg begreppet hållbar utvecklingdelvis som ett sätt att skapa en falsk enighetoch skyla över den reella konfliktenmellan fattiga och rika, Nord och Syd.Mest positiv var professorn i ekonomiskhistoria‚ Christer Gunnarsson, somtyckte att utvecklingen i stora delar avtredje världen var på väg åt rätt håll.– Jag bekymrar mig mindre om demänniskor i t.ex. Kina som nu skaffarbil än om de många miljoner för vilkaen bil fortfarande är något fullkomligtouppnåeligt, sa han och hävdade att världeninte har för mycket industrialiseringutan för lite.Medicinskt träningscentrum invigtDärför startade sjukhuset förra vårenKTC, Kliniskt träningscentrum, där Medicinskafakultetens studenter kunnat övaolika praktiska moment. Det blir nu en delav det mycket större Practicum, vars planeringfakulteten varit delaktig i ända frånbörjan. Här kan man träna på att ta blodprovi armen, att söva krockoffer inför enakut operation, att försegla blodkärl i titthålsoperationeroch att sy ihop sårkanterefter ett snitt. En hel studentgrupp i enföreläsningssal kommer också att i realtidkunna följa en pågående operation påsjukhuset. Även övningar i beslutsfattande,svåra patientsamtal och samarbete i34 LUM NR 8 | 2005

– Men om tredje världen ska bli likaindustrialiserad som i-länderna behövervi tre extra jordklot, invände Alf Hornborg.Han tog också upp klimataspekten –till alla andra orättvisor är ju också följdernaav växthuseffekten orättvist fördelade.– Om man sätter en prislapp på deorkaner, översvämningar, torkkatastroferoch annat som anses följa i klimatförändringarnasspår, så hävdar somliga attLatinamerikas skulder till USA redan ärutjämnade, och att det är USA som ståri skuld till Latinamerika, sa han.Talare i LUCSUS-seriens andra seminariumvar den internationellt kändestatsvetaren Ken Conca från Universityof Maryland, som behandlade frågan omvatten som en mänsklig rättighet. Detär ett begrepp som dykt upp allt mer idebatten i takt med att konflikter kringvatten blivit allt vanligare. Här kolliderarindustrins, städernas, jordbruketsoch de vanliga hushållens behov, samtidigtsom alla dessa tillsammans kolliderarmed den hållbara utvecklingens kravpå en ren vattenmiljö.För information om kommande seminarierse www.lucsus.lu.se.INGELA BJÖRCKBabydocka för medicinare att öva på.krissituationer kommer att göras på Practicum.Centret är till för både studenter ochyrkesarbetande, och för hela södra sjukvårdsregionenoch Öresundsregionen.TEXT & FOTO: INGELA BJÖRCKPÅ GÅNG17–19 OKTOBER Programvarudagar iLund. Ett arrangemang av LUCAS – Centerför industriell programvaruteknik tillsammansmed SPIN-Syd. Info: www.lucas.lth.se/.19 OKTOBER Konferens om samhällsbilder.”Bilder av samhället – har forskare,författare, journalister och entreprenörernågot gemensamt när debeskriver verkligheten?” Kl 10.15-17.00 iGamla biskopshuset, Biskopsgatan 1, Lund.Info: claes-goran.holmberg@litt.lu.se19 OKTOBER Scandinavian SCM dayin Lund. A Lund Software Days event. TheSCM day is an opportunity for people fromacademia and industry with a passion forSoftware Configuration Management to gettogether. Kl 10.00–16.00 at LTH, Lund. Info:www.cs.lth.se/SNESCM/SCMday.html19 OKTOBER Forum för interkulturellpedagogisk forskning. Johan Åberg, teologiedr. judaistik, Centrum för teologi ochreligionsvetenskap presenterar: Hur gestaltasen judisk identitet i ett mångkulturelltsamhälle? Kl 15.15–17.30 på Pedagogiskainstitutionen, Allhelgona kyrkogata14, Lund. Info www.pedagog.lu.se/forskning/ikpedforum/20 OKTOBER LUCSUS Lunch Seminars.Governance and Equity. Karin Bäckstrand,Dept. of Political Science. Kl 12.30–15.00Geocentrum 1, Sölvegatan 10, Lund. Info:www.lucsus.lu.se20 OKTOBER Biology Seminar ”Polyaminedepletion as an anticancer strategy– success or faillure?” Research seminarby Heather Wallace, Department ofMedicine and Therapeutics, University ofAberdeen, Scotland. Kl 15.00 Zoology Bld,Helgonavägen 3, Lund. Info: www.biol.lu.se/cellorgbiol/21 OKTOBER Professorsinstallation.Universitetshusets aula kl 16.00 i Lund. Info:Karin Dahlgren 046-2220978.24 OKTOBER MusikMåndag på Athen.Lyssna på ”Lucifer Sweet”. Gratis inträde.Café Athen har öppet före och under spelningen.Kl 20.00 AF-borgen. Info www.af.lu.se24 OKTOBER IVA Syd inbjuder tillmöte: ”Kan kompetensutveckling räddaproduktion och arbete i Sverige?”.IVA Syd i samarr. med Skånska Ingenjörsklubben.Kl 17.30 i Ideon, Beta-huset, lokal:Enoch Thulin, Lund.25 OKTOBER Seminarium. The wobblehypothesis revisited: Synthesis andfunction of the modified nucleoside uridine-5-oxyaceticacid in rRNA of Salmonellaenterica. Research seminar by professorGlenn Björk, Department of molecularbiology, Umeå University. Kl 15.15–16.15,Biology Buildning, Sölvegatan 35, Lund.26 OKTOBER Poeternas estrad. AF:s litterärautskott Ordkonst ordnar estrad.Gratis för AF-ledamöter, 40 kr för övriga.Välkomna. Kl 19.00. Info: www.ordkonst.af.lu.se/27 OKTOBER Handikappsforskningensdag. ”Aktivitet och delaktighet i ett livsperspektiv”.Arr: HAREC (Centrum för handikapp-och rehabiliteringsforskning i samarbetemed Malmö högskola, Malmö stadoch Region Skåne. Kl 9.30–17.00 Malmöhögskola. Info: www.harec.se27 OKTOBER LUCSUS Lunch Senimars.Fair Trade? Non-monetary measures ofglobal resource flows. Prof Alf Hornborg,Human Ecology. Kl 12.30–15.00 på Geocentrum1, Sölvegatan 10, Lund.27 OKTOBER Biology seminar: EUCommission FP7; future perspectives forfunctional genomics research and otherbioschiences”. Kl 15.00, Biology building,Sölvegatan 35, Lund.27 OKTOBER STUDENTAFTON. Dennorska antikorruptionsdomaren Eva Joly talarom sin mångåriga kamp mot korruptionoch hur hon ser på framtiden. Kl 19.00, AkademiskaFöreningen, Lund. Info: www.studentafton.af.lu.28 OKTOBER Lärande Lund seminarium:Reflections on developing the scholarshipof teaching and learning”. MickHealy, professor i geografi på universitetet iGloucestershire. Kl 13.15. Info: www.ll.lu.se/index.htm#calendar/seminarium.html31 OKTOBER Studentafton med CarolinaGynning. Medverkar på aftonen göräven medförfattaren till Carolina Gynningsbok ”Ego girl”, Ingrid Carlqvist. Kl 19.00▼LUM NR 8 | 2005 35

17 OKTOBERPub och pianomed Hans PålssonLunds kammarmusiksällskap arrangerarfyra ”after-work”-konserter med HansPålsson i SOL-centrum. Mellan 17.00 och17.30 är det pub och konserterna börjar17.45. Arrangemangen sker i SOLs föreläsningssalmed ingång från Helgonavägen.Studenter betalar 50 kronor, medlemmar60 och övriga 100 kronor.Första konserten ges den 17 oktober”Tre romantiker”, andra konserten den 5december ”Franskt”, den tredje 13 februari”Sonatens Wien” och den fjärde konsertenden 27 mars ”Tolvton”.29 OKTOBERFotograf & skulptörpå SkissernasDen 29 oktober klockan 15.00 inviger rektorGöran Bexell höstens stora utställningi de nya gallerierna på Skissernas museum.Utställare är skulptören Pål Svenssonoch fotograf Hans Hammarskiöld. Utställningenblir den avgående museichefen JanTorsten Ahlstrands sista vernissage.FOLKUNIVERSITETET▼22 OKTOBER–19 NOVEMBERTvå pjäser på en kvällDen som ännu inte har besökt Teaterhögskolansnya fräscha teater har chansen nu i oktober ochnovember. Då spelar studenterna i avgångsklassenpjäserna ”Först föds man ju” av Line Knutzonoch ”Löparen” av Mattias Andersson.Båda pjäserna ges varje spelkväll, den ena kl18 och den andra kl 20 (kl 16 och 18 om söndagar).Går man på en föreställning kostar det 30kronor, går man på två samma kväll kostar det40 kronor. Genrepet den 21 oktober är gratis.Premiär den 22 oktober. Pjäserna ges påBryggeriteatern i Mazettikvarteret i Malm,Bergsgatan 31 B. Biljetter beställs via Kulturcentralen,040-103020, www.kulturcentralen.nu.För speldagar se www.thm.lu.sepå Akademiska Föreningen i Lund. Info: www.studentafton.af.lu.se1–2 NOVEMBER Forsknings dag. ”Denmedicinska bilden – en resa i vårt inre”.Den 1 nov kl 14.00-18.00 i Jubileumsaulan,universitetssjukhuset i Malmö och den 2 novi aulan på universitetssjukhuset i Lund. Info:www.med.lu.se/forskning/forskningens_dag2 NOVEMBER Brain, Genes and Behaviour.Brain-mind-behaviour Workshop. Kl10.00–17.00 på Universitetssjukhuset i Lund.3 NOVEMBER LUCSUS Lunch Seminars.Theological Perspectives of EnvironmentalEquity. Anders Melin, Norwegian Universityof Science and Technology. Kl 12.30-15.00Geocentrum 1, Sölvegatan 10, Lund.7 NOVEMBER MusikMåndag på Athen.Lyssna på ”PT3” spela. Gratis inträde. Kl20.00, AF-borgen, Lund. Info: www.af.lu.se8 NOVEMBER Studentafton med dr.Panos Zavos som talar om sina försök att klonamänniskor och sin syn på de etiska aspekterna.Kl 19.00 AF-borgen i Lund. Info: www.studentafton.af.lu.se8 NOVEMBER Föreläsning ”Steriliseringsfrågan– då och nu”. Carl-Gustaf Andrén,f duniversitetskansler och Gunnar Broberg, professori idé-och lärdomshistoria. Arr: SydsvenskaMedicinhistoriska Sällskapet. Föreläsningenäger rum kl 18.15.i AstraZenecashörsal,Scheelevägen 4 i Lund.Info: www.medicinhistoriskasyd.seMarek Kostrzewski är regissörav ”Först föds man ju”.9 NOVEMBER Seminarium. Centrumför genusvetenskap inbjuder till seminariumkring (själv)biografi, ”(Homo)erotik ochestetik i brev från förra sekelskiftet”.Christine Sarrimo, Konst, kultur och kommunikation,Malmö högskola. Kl 14.00-16.00 ikonferensrummet på Centrum för genusvetenskap.Info: www.genus.lu.se9 NOVEMBER Studentafton. Kristallnatten– en minnesafton. Medverkar görHelena Svantesson, läkare och överlevandefrån Auschwitz. Henrik Bachner, idéhistorikervid LU och författare till avhandlingen”Återkomsten” om nynazismen i Sverige.Bashia Frydman, bland annat känd frånbarnprogrammet Lillstrumpa och Syster Ystersjunger på jiddisch. Kl 19.00 AkademiskaFöreningen, Lund. Info: www.studentafton.af.lu.se10 NOVEMBER LUCSUS Lunch Seminars.Today’sexpansion of nuclear power:Lessons from the past. Dean Abrahamson,University of Minnesota. Kl12.30-15.00 på Ceocentrum 1, Sölvegatan10, Lund. Info: www.lucsus.lu.se/10 NOVEMBER Biology seminar: Nonvisualobject perception and environmentalimaging in weakley electric fish.Research seminar by Gerhard von der Emde,Institut für Zoologie, Poppelsdorfer Schloss,Bonn, Germany. Kl 15.00 Zoology building,Helgonavägen 3, Lund. Info: www.biol.lu.se/cellorgbiol/FOTO: KENNET RUONA36 LUM NR 8 | 2005

DISPUTATIONER21 OKTOBERPer Blomqvist i brandteknik: ”Emissionsfrom fires – Consequences for human safetyand the environment”. Kl 14.15 i sal V:A, V-huset,John Erikssons väg 1, Lund.Anders Lönnermark i brandteknik: ”Onthe characteristics of fires in tunnels”. Kl 10.15i sal V:A, Vv-huset, John Erikssons väg 1, Lund.Fredrik Innings i livsmedelsteknik:”Drop break-up in high-pressure homogenisers”.Kl 13.15 i sal K:A, Kemicentrum, Lund.Christine Bozier i franska med språkvetenskapliginriktning: ”La solliciatationdans l’interaction exolingue en françis”. Kl14.30 i Humanisthusets hörsal, Helgonabacken12, Lund.Maria Gårdängen i företagsekonomi:”Share liquidity and corporate efforts to enhanceit – A study on the swedish stock exchange”.Kl 14.15 i Crafoordsalen, EC I, Lund.22 OKTOBERÅse Piltz i religionshistoria: ”Seger åt Tibet!Den tibetanska diasporan och den religiösanationen”. Kl 13.15 i Spoletorps hörsal, Spolegatan1 R, Lund.28 OKTOBERUlrik Josefsson i kyrkovetenskap: ”Liv ochöver nog. Den tidiga pingströrelsens spiritualitet”.Kl 13.15 i hörsalen, Palaestra, Universitetsplatsen,Lund.Martin Engström i anestesiologi ochintensivvård: ”Progressive traumatic intracerebralcontrusions – Studies of the correlationto the biochemical environment and the coagulationsystem”. Kl 9.00, Centralblocket, FöreläsningssalF1, Universitetssjukhuset i Lund.Mirja Varpio i slaviska språk: ”Evangeliumcyrillicum cothoburgense. A codicological,palaeographical, textological and linguisticstudy of a church slavonic tetraevangel”. Kl13.15 i Humanisthusets hörsal, Helgonabacken12, Lund.Camilla Josephson i ekonomisk historia:”Growth and business cycle – Swedishmanufacturing industry 1952–2001”. Kl 10.15 iCrafoordsalen, EC 1, Lund.29 OKTOBERJohan Modée i religionsfilosofi: ”Artifactsand Supraphysical Worlds. A conceptual analysisof religion”. Kl 10.15 i Spoletorps hörsal,Spolegatan 1 R, Lund.12 NOVEMBERJoakim Westerlund i nationalekonomi:”Essays on panel cointegration”. Kl 11.15 i Ekonomihögskolan,EC3:210, Lund.Följande disputationer har ägt rum:Andrea Möllenkvist i medicinsk mikrobiologi:”Identifacation and characterizationof the moraxella catarrhalis IgD-binding proteinMID”.Ole Kongstad Rasmussen i kardiologi:”Sequence and dispersion of ventricular repolarizationon the endocardium and epicardium.Studies using the monophasic action potentialmapping technique in humans and pigs”.Kajsa Paulsson i experimentell kliniskgenetik: ”Trisomies in hematologic malignancies”.Fred Kjellson i ortopedi: ”Non-ioniccontrast media in acrylic bone cement”.Johanna Mercke Odenberg i experimentellklinisk farmakologi: Studies on intrinsicand extrinsic sources of variability inpharmacokinetics and pharmacodynamics”.André Stranne i radiosystem: ”Throughpusanalysis of interfering packet radio networks”.Jutta Falkengren i humanekologi: ”Djurensskepnader: Närhet och distans i diskursoch livsvärld”.Stefan Persson i historia: ”Kungamaktoch bonderätt. Om danska kungar och bönderi riket och i Göinge härad ca 1525–1640”.Jani Saarinen i ekonomisk historia:”Innovations and industrial performance inFinland 1945–1998”.Joakim Appelquist i ekonomisk historia:”Informationsteknik och organisatoriskförändring – Teknik, organisation och produktivitetinom svensk banksektor 1975–2003”.Maria Strömvik i statsvetenskap: ”Toact as a union: Explaining the development ofthe EU´s collective foreign policy”.Monne Wihlborg i pedagogik: ”A pedagogicalstance on internationalising education:An empirical study of Swedish nurse educaitonfrom the perspectives of student and teachers”.Erik Green i eknomisk historia: ”Peasantproduction and limits to labour: Thyoloand Mzimba districts in Malawi, mid-1930s tolate-1970s”.Patrik Stenroth i limnologi och marinekologi:”The different roles of crayfish in benthicfood webs”.Marita Jabet i franska med språkvetenskapliginriktning: Omission de l´article et dupronom sujet dans le français abidjanais”.Johannes Stripple i statsvetenskap:”Climate change after the international.Rethinking security, territory and authority”.UCLUSOCIOLOGISKAINSTITUTIONENLUM NR 8 | 2005 37

Gissur Ó. Erlingsson: ”Varför bildas nyapartier? Om kollektivt handlande och partientreprenörer”.Simone Grethe i experimentell patologi:”p38 MAPK signalling in endothelial apoptosis”.Johan Hellsten i psykiatri, molekylärpsykiatri: ”Neurogenic and angiogenic actionsof electroconvulsive seizures in adult rat brain”.Thord von Schewwlov i ortopedi: ”Clinicaland experimental studies on wear andosteolysis in total hip joint replacement”.Emma Smith i stamcellsbiologi: ”Geneticnetworks dictating early lymphoid lineagedecision events”.Aleksandra Sebastian i medicinsk mikrobiologi:”Characterisation of the microbialcommunity in indoor environments: a chemical-analyticalapproach”.Fredrik Florén i radiosystem: ”Aspectson interference and diversity in wireless networks”.Ingegerd Rosborg i kemiteknik: ”Mineralelement contents in drinking water– aspects on quality and potential links tohealth”.Christos Gekas i stamcellsbiologi: ”Studieson hematopoietic stem cell developmentand lymphoid regulation”.Percy Nilsson i pediatrik: ”Pennicillinnonsusceptiblestreptococcus pneumoniae inMalmö, Sweden. Aspects of epidemiology,and genetics”.Erik Hedström i klinisk fysiologi: ”Acutemyocardial infarction. The relationship betweenduration of ischaemia and infarct size inhumans – assessment by MRI and SPECT”.Henrik Hussein El-Ali i medicinsk radiofysik:”Evaluation of automatic quantificationprograms”.Catarina E. L. Lindquist i molekylär ochcellulär fysiologi”: Physiology and pharmacologyof GABAA receptors: The brakes in thebrain”.Annika Staaf i rättssociologi: ”Rättssäkerhetoch tvångsvård: En rättssociologisk studie”.Rikard Loman i litteraturvetenskap:”Avstånd – Närhet. Ingmar Bergmans Vintersagan”.Per Henning Uppstad i allmän språkvetenskap:”Language and literacy. Some fundamentalissues in reseach on reading and writing”.Cesar Bolivar Daniel i limnologi ochmarinekologi: ”The importance of terrestrialcarbon in plankton food webs”.Sebastian Hansson i molekylär biofysik:”Insights into protein synthesis. Structuralaspects of elongation factor G and fusidic acidinhibition”.Catarina Petersson i matematik: ”Obstacleproblems for green potentials and forparabolic quasiminia”.Mattias Ekerholm i zoologi, funktionellmorfologi: ”Chemical communication in matingshore crabs . Carcinus maenas.Stefán Jónsson i organisk kemi: ”Applicationof the 2-pyrodone hydrogen-bondingmofif in supramolecular catalysis and in phenanthrolinebased ligands”.Charlotta Lindwall i zoologisk cellbiologi:”JNK/c-Jun signaling and peripheral nerveregeneration”.Agneta Mallén i sociologi: Trygghet iskärgårdsmiljö: En studie om rädsla för brott iÅboland”.Virginia Vargas Calle i bioteknik: ”Alkaliphilicbacillus species and an alkaline activelipolytic enzyme”.Murat Mirata i industriell miljöekonomi:”Industrial symbiosis – A tool for moresustainable regions?”.Joachim Neves Rodrigues i tillämpadelektronik: ”Development and implementationof cardiac event detectors in digitalCMOS”.Anna Ryding i socialt arbete: ”Välviljansvariationer: Moraliska gränsdragningar inombrottsofferjourer”.Anders P. Lundberg i socialt arbete:”Om gemenskap: En sociologisk betraktelse”.Tomas Bokedal i systematisk teologi:”The scriptures and the LORD: Formation andsignifacance of the christian biblical canon. Astudy in text, ritual and interpretation.Ingrid Runesson i socialt arbete: ”Liv,arbete och förändring: De första åren medkronisk ledgångsreumatism”.Lena Petersson i systematisk teologi:”Kärlekens måltid – en studie av mässliturgier iSvenska kyrkan perioden 1986–2004”.Oliva Constatin i matematik: ”Hankeloperators and atomic decompositions in vectorvaluedBergman spaces”.Erik Green i ekonomisk historia: ”Peasantproduction and limits to labour, Thyoloand Mzimba Districts in Malawi, med-1930s tolate- 1970s”.Jonas T Larsson i mikrobiologi: ”Redoxregulation and stress responses – studies in bacillussubtilis”.Maria Småberg i historia: ”Ambivalentfriendship. Anglican conflict handling and educationfor peace in Jerusalem 1920–1948”.Ulf Göransson i brandteknik: ”Determinationof material properties for fire modelling”.Martin Ugander i klinisk fysiologi:”Dysfunctional but viable myocardium.Ischemic heart disease assessed by MRI andSPECT”.Staffan Sandgren i cell- och molekylärbiologi:”Regulated uptake of biopolymersrole of cell surface proteoglycans implicationsfor drug and gene delivery”.Martin Stagmo i medicin: ”Aspects onimplementation of coronary heart disease preventionin clinical practice”.Stefan Carlsen i medicinsk inflammationsforskning:”Caratilage proteins and theirarthritogenic properties in arhritis”.TJÄNSTERBiträdande universitetslektor i förpackningslogistik.Ref nr 1152, ans 18 okt. Info:046-222 9437.Doktorand i fysik. Ref nr 1227, ans 19 okt.Info: 046-2227657.Ett studiestöd i arkeologi med inriktningtextilforskning med experimentell arkeologi.Ref nr 1172, ans 21 okt. Info: Eva.Andersson@ark.lu.se, Kristina.Jennbert@ark.lu.seUtbildningsbidrag i biologi, inriktningmot integrativ zoologi. Ref nr 436, ans 24okt. Info: 046-2224678.Professor i slaviska språk, särskilt ryska.Ref nr 4412, ans 24 okt. Info: 046-221406.Professor i teoretisk filosofi. Ref nr 4411,ans 24 okt. Info: 046-2227595.Doktorand i astronomi och astrofysik. Refnr 4936, ans 7 okt. Info: 046-2221568.KONFERENSER9–10 NOVEMBER: Utbildnings- & rekryteringsmässa.Plats: Örebro. Info 019-7664511. Info: www.conventum.se16–17 NOVEMBER: Kurs ”Säkerhet förreceptionister”. Plats: Landskrona. Arr: Tech-Furturum. Info: www.techfuturum.se24–25 NOVEMBER: International Conference”ICT, Media & Learning – MovingTechnology, Changing Society”, at the DanishUniversity of Education in Copenhagen,Denmark. Info: www.dpu.dk/ictMEDDELANDEHörselprov. Möjlighet finns att nu kostnadsfrittfå sin hörsel testad. Såväl LU-anställdasom studenter är välkomna. Testet utförs avstudenter vid audionomprogrammet. För tidsbokningring 046-177154, Ewa Holst eller IngridLennart.38 LUM NR 8 | 2005

HÄNT!FERNSTRÖMPRIS-TAGARE. UdoHäcker från Institutionenför experimentellmedicinskvetenskap har fåttdet lokala Fernströmprisetför sin”fundamentala utvecklingsbiologiskaforskning om samspeletmellan till-Udo Häcker.växtfaktorer, cellen och dess omgivning”. UdoHäcker har bananflugan som modellorganismoch forskar om generna bakom de signalvägarsom är gemensamma för både bananflugoroch högre djur.FYSIOGRAFPENGAR. 34 yngre forskare vidLunds universitet har fått totalt nära 350 000kronor av Fysiografiska sällskapet för resor tillvetenskapliga möten. Hälften av resmålen liggeri USA, de andra är spridda från Australientill Ukraina, Portugal och Cuba.PRISAD MATEMATIKER. Vid en ceremonivid Oxford University har docent Nils Denckervid Matematikcentrum i Lund mottagit ClayResearch Award för ett forskningsgenombrottinom analysen. Clay Research är ett prestigeladdatmatematikpris. I år finns det två pristagare;den andre är professor Manjul Bhargavafrån Princeton University som belönasLU Yongxin (till vänster) lyssnar intresseratpå Nils Mårtensson på MAX-Lab.FOTO: MATS NYGRENför insatser inom talteorin. Det handlar om ettbevis som kommer att presenteras i tidskriftenAnnals of Mathematics. För något år sedanbelönades Nils Dencker med Kungliga FysiografiskaSällskapets Gårdingpris för sammaarbete. Då var beviset ännu inte allmänt accepterat;priset var ett erkännande av att Denckeranvända nya grepp för att belysa problematiken.Själva priset utgörs av en statyett som haren matematiskt intressant yta.ÖGONMILJONER. Synskadades RiksförbundSRF stödjer den kliniska och experimentellaforskningen vid Nationellt forskningscenterför ärftliga degenerativa ögonsjukdomar vidLunds universitet. 1,2 miljon kronor under treår går till Avdelningen för oftalmiatrik och professorSten Andréasson.NY REKTOR VID KU. Köpenhamns universitethar fått en ny rektor. Det är professorn, överläkarenoch dekanen på Sundhedsvidenskab,Ralf Hemmingsen. Han blir universitetetsförsta rektor som anställts efter ansökan, ochhan efterträder Linda Nilsen som blev Köpenhamnsuniversitets sista valda rektor.DUALKARNEVAL. Efter att flera intressantatemaförslag ratats, som palestinasjalkarnevaloch genitalkarneval, släppte karnevalkommitténunder högtidliga former nyheten att nästakarneval blir en dualkarneval! Som vanligtkommer temat att återspeglas i stora delar avkarnevalen. Den som har lust kan delta i karnevalensidétävling där det bl.a. gäller att hittapå tågvagnar, nöjen, affisch, karnevalsmelodi,visor, prylar, noveller och karnevalsparoller.För mer information se www.lundakarnevalen.nu. Dualkarnevalen kommer att äga rum 19–21 maj 2006.Kinesisk presidentbesökte LULunds universitet hade fint besök från Kinai början av september. Det var presidentenför den kinesiska vetenskapsakademien, LUYongxing, som återgäldade besöket i vårasav rektor Göran Bexell m.fl.LU Yongxin och hans kollegor hann medstudiebesök på MAX-Lab, Ingvar KampradDesign Center och de besökte Lars Samuelsson,professor i fasta tillståndets fysik (nanoteknik).Vid besöket undertecknades också ettsamarbetsavtal mellan Lunds universitet ochden kinesiska vetenskapsakademien som ärnationell i Kina med 60.000 anställda.SPETSFORSKARE.Annika Wallin vid Avdelningenför kognitionsforskningvid Filosofiskainstitutionenhar blivit uttagen tillPro Futura, som är ettspetsforskningsprogramför yngre forskareinom humaniora ochsamhällsvetenskap. Annika Wallin.Sammanlagt har endastsju forskare från hela Sverige tagits ut tillprogrammet som finansieras av RiksbankensJubileumsfond och Stiftelsen för internationaliseringav högre utbildning och forskning. AnnikaWallin kan nu se fram emot en fyraårigforskarassistenttjänst, där ett år ska förläggastill SCASS, det nationella institutet för samhällsvetenskapoch humaniora vid Uppsala universitetoch ett år vid något utländskt universitet.Hon får bedriva forskning på 75 procent avsin tid, och om hon efter fyra år anses vara en”exceptionellt lovande” forskare så väntar ytterligaretre års finansiering av Riksbanken.ProfessorsinstallationUniversitetsaulan21 oktober kl 16.00OLLE QVARNSTRÖM, religionshistoriaELISABETH MANSÉN, idé- och lärdomshistoriaBO CARLSSON, rättssociologiINGEGERD CARLSSON, personlighetsochsocialpsykologiERIC OLSSON, socialt arbeteJERKER HOLM, nationalekonomiDIPAK KHAKHAR, informatikANNE LOFT, företagsekonomi särskilt redovisningSONJA OPPER, internationell ekonomi ochinternationellt företagande särskilt KinaSALAM AL-KARADAGHI, molekylär biofysikRONALD KRÖGER, neuroetologiMICHAEL LJUNGBERG, radiofysikHANS-ERIK ÅKERLUND, växtbiokemiMIKAEL AKKE, fysikalisk kemiJAN-OLLE MALM, oorganisk kemiLARS-ERIK WERNERSSON, nanoelektronikSIDNEY DEKKER, människa-system interationinom flygMATS RONDIN, violoncellLUM NR 8 | 2005 39

Posttidning ALunds universitetBox 117221 00 LundHALLÅ ANNA GISLÉN…… som organiserade den första Vetenskapskarnevaleni Lund där en detektivjakt i Lundagård varhuvudnumret.Hur gick det medVetenskapskarnevalen?– Det var ett lyckat arrangemang, och dessutom roligtoch lärorikt. Över fyrahundra barn från mellanstadietkom och invaderade tälten där forskare stod bereddaatt svara på frågor. För mig som arbetar med att populariseraforskning är det fantastiskt roligt att se hur nyfiknabarn är, hur vetgiriga och frågvisa de är.Vilket evenemang var populärast?– Det var ”Lek detektiv” som placerats i Lundagård.Klasserna fick boka in sig och lösa en gåta medhjälp av ledtrådar och experiment. Det man fick vetavar att den berömde godisuppfinnaren Viina Gammyhittats mördad i sitt lab. Åtta personer var misstänktaoch uppdraget skolklasserna fick var att avslöjamördaren.Hur gick de till väga?– De fick gräva upp fynd, leta DNA-spår och medhjälp av ledtrådarna kunde de allra flesta lösa gåtan.Nu efteråt kan jag avslöja vem mördaren var – det varsekreteraren!Röstimitatören Anders Mårtensson var ocksåmed – hur gick det?– Hans föreställning innehöll bl.a. Göran Perssonoch Leif ”Loket” Olsson. Hans talang har använts föratt hjälpa forskarna att testa gränser – kan man avslöjaförbrytare och intrång i säkerhetssystem med rösten?Elisabeth Zetterholm på Institutionen för lingvistikhar samarbetat med honom i sitt arbete.Vad lärde du dig av Vetenskapskarnevalen?– Att det finns fantastiska forskare med mängder av idéerpå universitetet visste jag redan, men att så många villberätta om det och hade förslag till karnevalen överraskademig. Under min forskartid som biolog arbetade jag medvetenskapsteater och olika sätt att göra kunskap tillgängligoch populär.– Ett annat sådant projekt är Athena där vi åker ut tillgymnasieskolor med en Fråga Lund-panel och svarar på frågori alla tänkbara ämnen. Det ligger tonvikten mer på attförmedla kunskap och väcka intresse för vad universitetetkan erbjuda studenter. Karnevalen var mer en mer lekfullförmedling av vetande.Kommer Vetenskapskarnevalen tillbaka nästa år?– Jag skulle gärna göra om det om det finns pengar. Åretsarrangemang var en del av ett EU-initiativ där forskare överhela Europa visade sin forskning på ett underhållande sätt.Därifrån finns inga nya medel och planer. Men varför inte,kan Lundakarnevalen återkomma så …THORE SONESONFOTNOT: Under Vetenskapskarnevalen arrangerades även ettvetenskapscafé på Athen där forskare inom ekologi, kärnfysik,statsvetenskap och idéhistoria samtalade med publiken på temat”Framtiden – hot och /eller löfte?”.40 LUM NR 8 | 2005