Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

208 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIexisterar förbindelser mellan begreppet intresse hos Freud och hos Bourdieuframgår särskilt tydligt i den senares återkommande diskussioner av 'censurfenomenet. Bourdieus censurbegrepp avser något mycket välbekant.~~nske ha~ du som läser dessa rader doktorerat eller umgåtts med planer i denvagen. SkrIvandet aven akademisk avhandling är ett ovanligt tydligt exempel åhur censuren inom ett intellektuellt fålt fungerar, av det enkla skälet att censur~n~r ~å påtagl~~t verksam redan innan verket är fårdigställt (innan respondentenslapps upp , som det heter) och dessutom förkroppsligad av handledare ochbetygsnämndsledamöter . Bourdieu har framför allt uppmärksammat mindreiögonenfa!lande former av censur. Han har försökt visa att Freuds analyser avhur handlmgar, tal eller drömmar springer fram som "kompromisser" mell~n ettuttry.cksintresse och en censur egentligen rör ett individualpsykologisktspecIalfall av de genere~la villkor under vilka varje diskurs med nödvändighetproduceras: ett uttrycksmtresse möter en "censur" som bestämmer vad somsläp~s. fr~~ ~ch r~sultatet blir en "kompromiss".124 Bourdieu har visserligenexph~It ~anvIsat tIll Freuds begreppsapparat för att utlägga sin egen grundtankeatt mannIskors uttryck måste förklaras med hänvisning till mötet mellan derashabitus å ena sidan och den formgivande instans som Bourdieu i sina senarearbeten kallat fålt å den andra, men parallellen skall inte hårdragas. Till skillnadfrån Freuds driftslära, av upphovsmannen på gamla dagar kallad "vårmytologi"125, har Bourdieus habitusteori varit ett försök till positivt utforskandeav de socialt konstituerade drivkrafter som bestämmer människorsuttrycksintresse. Och till skillnad från Freud har Bourdieu förlagt censuren tillyttervärlden: till de sociala fålten - ja, han identifierar rentav censuren med dettvång som falten utövar på människorna. Den interioriserade censuren är förBourdieu al~rig primär;. om självcensuren är fullt ut verksam beror det på attden harmomerar med faltets fordringarl26.typen av drifter, medan termen Libido ofta reserverades för den sistnämnda typen Bo d'tankar ka·tal h ka '>_11. • • ur leuso~ pi oc . pll4ll\.Onvertenng uppvisar vissa likheter med Freuds sätt att hanteraett kvantifierbart ener~l-begrep?,. hämtat från den samtida fysiken. Jfr t.ex. Freuds utläggnin(1~69, pp. 52~!f) av sm egen tidiga driftsteori i den fingerade föreläsningen "Angst und gTnebleben", forfattad 1932, och märk särskilt resonemanget (p 536)'om hur lchfb'domvandlas till Objektlibido och omvänt. . l l o124 Bourdi~us. mest utförliga ~örsök att sociologisera Freuds begrepp Zensur ochKompromi.pblldung. återfinns I hans Heideggerstudie ("L' ontologie politique ...", 1975 särskpp. •• 100f; l .. bokverslonen med samma rubrik ' 1988 , särsk • -nn .t'.t'. 83t) • En ko'" .. t ex t om samma ' .amne var La censure" , 1977. Se äv. t.ex. "Pratique rituelle et discours. (E' lements ..1978, p. 34. ... ,125 "I?riftsläran ~ så ~tt säga vår ~ytologi. Drifterna är mytiska väsen, storartade i sino~estämdhet. VI kan l vårt arbete Icke ett ögonblick bortse från dem och är därvid aldrisäkra på att se dem tydligt." (Freud, op. cit., p. 529)g1~.6 "~ensuren ru.:.ald~g ~er fulls~dig och mer osynlig än då varje agent icke har annat attsaga an det han ar objektivt auktonserad att säga: i ett sådant fall behöver han inte ens varaBourdieu har då och då poängterat att hans eget begrepp investering hari förbindelser med både psykoanalysens och den ekonomiska vetenskapensjKapitel m. Nyckelbegreppen 209För att ackumulera eller bevara kapital krävs investeringar. I studiet avmänniskors sätt att investera har Bourdieu ständigt fåst stor vikt vid den tid somförbrukas. Det är nog så hans investeringsbegrepp enklast kan operationaliseras:helt enkelt i undersökningar av vad människor brukar sin tid till127.investeringsbegrepp.128 Därmed har han signalerat ett samband mellanmänniskors sätt att investera i ett objekt i psykoanalysens mening (på svenskaligger termen "besätta" här kanske närmare till handsl29) och, låt säga, ett objektpå fastighetsmarknaden. Återigen förefaller det som om Freuds driftsekonomimöjligen haft sin betydelse för Bourdieus ide om en de symboliska tillgångarnasekonomi; hur direkt inflytandet i så fall varit är svårt att avgöra, ambitionen attgeneralisera Freuds ekonomibegrepp var närmast allmängods under de år då hanformade sin sociologi.Om det symboliska i det "ekonomiska"Förhållandet mellan symboliskt och ekonomiskt kapital är inte lätt att reda ut.Det är självklart att människor som yrkesmässigt eller i privatlivet medframgång handskas med "ekonomiska" tillgångar måste besitta ett visst mått avsymboliskt kapital: bestämda språkliga förmågor, ett tillräckligt"informationskapital" . Inte nog därmed, det ekonomiska livet är, som Bourdieuofta påtalatl30, i sig självt genompy~t av sådant som tillhör den symboliskasin egen censor, för han är på något sätt en gång för alla censurerad, via de perceptions- ochuttrycksfonner som han interioriserat och som tvingar sin form på alla hans uttryck. ..("L'ontologie politiqu!( ..... , 1975, p. 110. Samma tanke återkommer p. 153 not 154.)127 Jfr t.ex. Homo academicus, 1984, pp. 128f, om den tidskrävande ackumuleringen av"akademiskt maktkapital": en rektor eller prefekt kan sitta i så många styrelser, nämnder ochkommitteer att redan tidsutdräkten förhindfar ackumuleringen av det kapital som Bourdieurubricerar "akademiskt anseende". Ett annat godtyckligt valt exempel: värdet aven vissutbildningsexamen beror enligt Bourdieu på 'dels hur sällsynt den är, dels det mått av tid somde studerande lägger ned på dess förvärvande ("Les intellectuels ..... , 1975, p. 23).128 Se t.ex. "The philosophical institution", 1983, p. 1; ... Reponses ..... , 1984, p. 24.129 Bourdieus ordlek bygger på att den franska psykoanalytiska vokabulärens investissementmotsvarar Freuds Besetzung. Jfr Laplanches och Pontalis' standardverk, 1981 [1967], pp.211-215; författarna definierar investissement som "sakförhållandet att en viss psykisk energiär knuten till en representation eller en grupp av representationer, en kroppsdel, ett objekt,etc", och påtalar att den franska termen i högre grad än tyskans Besetzung uppmuntrar tilljämförelser mellan ekonomi i den freudianska teorins mening och i den ekonomiskavetenskapens mening.130 Så exempelvis i ett föredrag 1981: "ben ekonomiska produktionen fungerar blott i denmån som den först och främst producerar en tro på sina produkters värde [---l; och därtill entro på själva produktionsverksamhetens värde [ ... ]" ("Reponses ... ", 1984, p. 27) Medhänvisning till sin egen undersökning av företagsledarnas fält hävdade Bourdieu att det är lätt