Srebrenica - Göteborgs universitet

serbiska regeringen”. Ifall ingenhänvisning finns för att målaupp uppgiftslämnaren har detklassificerats som en ospecificeradkälla. Här har vi inkluderathänvisningar som ”enligt uppgifter”.I samtliga tidningar som varitmed i vår undersökning, med ettundantag, är specificerade källorvanligast. Süddeutsche Zeitungskiljer sig ur mängden där manvanligtvis refererar till delvisspecificerade källor. I den serbiskatidningen, Politika, är detdock väldigt nära till delvis specificeradekällor. Där har manockså en större tendens än i deövriga tidningarna att användasig av helt ospecificerade informationskällor.Under 1996, året efter folkmordet,ser vi en avvikelse. Härfinner vi att samtliga svenska ochtyska tidningar nu till största delenanvänder sig av delvis specificeradekällor. I Expressens fallligger de visserligen på en deladförsta plats med specificerade”De svenskamedierna harhaft en höggrad av källorsom inte specificeratsfullt ut.källor - men det är intressant attman under en bestämd tidsperiodinte skriver ut fullt namnpå sina källor i samma utsträckning.Endast en bosnienmuslimskcivil källa finns under året,flest gånger figurerar Haagtribunalen/ICCsamt västkälla.2005 är dock majoriteten isamtliga tidningar specificeradekällor igen.Val av källorNär amerikanska regeringen underGulfkriget får uttala sig förväntarman sig kanske inte enlika kritisk utgångspunkt somnär irakiska motståndsmän intervjuas.Därför är det självklartviktigt vilka källor man väljer isin rapportering. Under vår undersökninghar vi funnit att detfinns klara tendenser på vilkakällor som tidningarna väljer.FN utgör den enskilt störstakällan, detta är speciellt tydligti de svenska tidningarna. Ävenom vi bryter ner grupperna imindre enheter hamnar FN påtopp med FN-tjänsteman. Påandra plats finner vi i svenskatidningar ”västkälla övrig”. Dennagrupp inkluderar alla västerländskakällor som inte innefattasav Sverige och Tyskland. Påen god tredjeplats kommer bosnienmuslimer.Om vi jämför alla bosniskaoch serbiska källor som förekommermot den enskilt störstakällan, FN, ser vi det är en störreskillnad mellan de svenska tidningarnaän vad vi hade väntat. IExpressen så utgör källorna ifrånBalkan en mycket större gruppän FN vilket kan antyda att manunder perioden värderade källorpå plats högre.SvD har hela 39 procent avsina källor inom FN, de övriga60%Jämförelse källor50%40%30%20%Bosniska ochSerbiska källorFN-källor10%0%DN Expressen SvDAndelarna är beräknade på varje tidnings totala antal undersökta källor. För DN är detta 168, Expressen 42 och SvD 129.26