Etik och moral i mentorsgrupper - Buf

ITiS 2001Etik och moral imentorsgrupperFjälkinge skola 6-9Anja NilssonEva GehanderKenny ÄnghedeRobin JoynerAnette GranbergMarina MattsonMaud JohanssonStefan PerssonAlexander Kaplar

Innehållsförteckning1. Inledning 11.1 Bakgrund till rapporten 11.2 Vår skola 12. Syfte och frågeställning 22.1 Syfte 22.2 Frågeställning 23. Litteraturgenomgång 33.1 Lpo 94 33.2 Tjejjourskunskap 53.3 Du har huvudrollen i ditt liv 63.4 Att tänka med penna och med dator 74. Projektets upplägg och genomförande 94.1 Arbetsgång 94.2 Metodiskt genomförande och resultat 94.2.1 Vecka 1 94.2.2 Vecka 2 124.2.3 Vecka 3 154.2.4 Vecka 4 175. Diskussion och slutsatser 216. Litteraturförteckning 227. Bilagor 23

1. Inledning1.1 Bakgrund till rapportenVåren 2001 lämnade vi in en ansökan om att få delta i den sjätte omgången av ITiS iKristianstads kommun. Intresset var stort bland många lärare på skolan och vi kände ett behovav att hitta en gemensam angreppspunkt. Eftersom vi har arbetat länge med mentorskap ochalla lärare är mentorer, kändes det naturligt att välja ett projekt som kunde genomföras påmentorstiden. Innan sommarlovet fick vi besked om att vi var antagna, men att vår grupp omfjorton behövde delas i två. Efter diverse diskussioner blev vi en grupp på nio personer och vibeslutade oss för att utveckla en långsiktig och fungerande modell för arbetet med etik ochmoral i mentorsgrupperna i årskurserna 6-9 på Fjälkinge skola.1.2 Vår skolaFjälkinge skola är en 0-9 skola där senaredelen har varit verksam sedan 1994. Under de tvåförsta åren bedrevs all undervisning i baracker, men till skolstart höstterminen 1996 intogs denybyggda lokalerna. Hela skolan arbetar åldersintegrerat. På senaredelen innebär det att vi harklasser med 6-7:or och klasser med 8-9:or. I matematiken och språkundervisningen arbetar vidock åldershomogent. I engelska och matematik arbetar vi även nivågrupperat.På senaredelen har vi ca 250 elever som alla är indelade i mentorsgrupper. Dessa är ettresultat av många och långa diskussioner kring missnöjet med det sociala klimatet mellansåväl elev och vuxen som elev och elev. Under våren 1999 började vi se oss om efteralternativ och studerade olika pedagogiska riktningar. Slutligen fastnade vi för mentorskapetoch valde följande modell: I en mentorsgrupp ingår 10-15 elever som är knutna till en lärare.Mentorsgruppen träffas 2x40 minuter per vecka. Mentorsgrupperna har olika utseende, vissaär åldershomogena och andra består av elever från 6-9. När vi sedan inledde arbetet medmentorsgrupper höstterminen samma år var tanken att:• varje elev skulle ha en varaktig och nära relation till en vuxen på skolan• mentorn skulle sköta all föräldrakontakt, t.ex. utvecklingssamtal• att eleven i sin mentorsgrupp skulle känna trygghetVi lärare saknar dock en gemensam uppfattning om vad mentorskap egentligen är och vadtiden kan användas till. Bland både lärare och elever går åsikterna isär. Allt från attmentorstiden är veckans viktigaste tid till att uppfatta tiden som mer eller mindre meningslös.Många av lärarna har använt sig av boken ”Gruppen som grogrund” av Gunilla O Wahlströmsom underlag för att planera mentorstidens innehåll. Resten har genomfört tiden med hjälp avegen planering eller helt enkelt genom att använda tiden som pratstund om veckan som gått.Eftersom mentorstiden, då och idag, ligger inom ramen för lärarnas planeringstid (alltsåräknas den inte som lektionstid) saknas tid och möjlighet för oss alla att sitta ner och göra engemensam planering för mentorstiden. Men vi är alla överens av att det saknas en gemensamplan för innehållet under de 2x40 minuter mentorstiden har till sitt förfogande varje vecka. Attutveckla en långsiktig och fungerande plan för detta såg vi som ett utmärkt ITiS-projekt. Vidinledande diskussioner kom vi fram till att ämnet etik och moral bör ha en central roll undermentorstiden.

2. Syfte och frågeställning2.1 SyfteVi vill att det arbete vi påbörjar i och med ITiS ska resultera i att våra elever ska vara välrustade för att lämna skolan efter årskurs 9 och komma ut i samhället som fullvärdiga ochfungerande medlemmar. Vi ämnar börja i det lilla och arbeta med den tonåriga individen ochhans eller hennes egenvärde för att i förlängningen uppnå denna höga målsättning.2.2 FrågeställningKan det organiserade och medvetna arbetet med etik och moral i mentorsgruppleda till ett positivare klimat och trygga elever på vår skola?Klimatet på skolan (det som är positivt idag):Lite fysiskt våld, sällan slagsmålEleverna kommer ofta till vuxna och pratarÖppet och tillåtande klimat mellan elev-lärare och elev-elevEleverna vågar stå för saker som de gjort (vid konfrontation)Vad vi behöver jobba med:Grovt språkDold mobbningVärderingarVia vårt diskussionsforum på BUF On-line 1 vill vi lära eleverna att våga ta ställning offentligtoch målet är att alla ska kunna, våga och vilja göra inlägg. Med loggböckerna vill vi tränadem i självinsikt och vårt delmål är att eleven ska se syftet med att skriva loggbok och viljaanvända den konstruktivt.1 Kristianstads kommuns intranät för elever i kommunens skolor såväl som för anställda inom barn ochutbildningsförvaltningen.

3. LitteraturEftersom vi var ute efter att ta fram en användbar modell för arbetet med mentorsgruppernaletade vi efter konkreta förslag till upplägg i den litteratur vi granskat. Väldigt mycket ärskrivet inom området etik och moral, men vi hittade ändå inte det vi hade önskat hitta. Nedanföljer dock en sammanfattning av den litteratur som hjälpte oss att komma igång och tänka irätt banor.3.1 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen ochfritidshemmet, Lpo 94”Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhällesgemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. 2 ”Mål att sträva mot 3 :Skolan skall sträva efter att varje elev:• utvecklar sin förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden grundade påkunskaper och personliga erfarenheter,• respekterar andra människors egenvärde,• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samtmedverkar till att bistå andra människor,• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handlaockså med deras bästa för ögonen och• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektivAlla som arbetar i skolan skall:• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet , solidaritet och ansvar förmänniskor också utanför den närmste gruppen,• i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor och• aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupperLäraren skall:• visa respekt för den enskilda elever och i det vardagliga arbetet utgå från ettdemokratiskt förhållningssätt,• klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och desskonsekvenser för det personliga handlandet,2 Lpo 94, s 19-203 Lpo 94, s 10-11

• öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,• tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppenoch• samarbeta med hemmen i elevernas fostran och därvid klargöra skolans normer ochregler som en grund för arbetet i skolan och för samarbetet

3.2 Tjejjourskunskap av Eva Karlsson (red.)Många tjejer som går på högstadiet befinner sig i en värld som är mycket pornofierad. Nästan100 procent av 15-åriga killar konsumerar pornografi mer eller mindre ofta. På många skolorär det vanligt att killar diskuterar och kommenterar pornografin. Under lektioner och raster fårtjejer ofta ta emot förlöjligande kommentarer som vanligtvis anspelar på deras kroppar, bröstoch stjärtar.Tjejerna blir ofta kallade ”hora” och ”fitta”, ibland som skällsord, ibland som hälsningsfras.Detta har blivit så vanligt att tjejerna till och med har börjat kalla varandra för sådana ord. Detbör inte ligga i den trakasserades ansvar att få stopp på olika tillmälen. Istället har det blivitlärarnas ansvar att sätta stopp för sexuella trakasserier. Tyvärr resonerar inte alla vuxna iskolan på detta sätt, utan tvärtom accepteras trakasserierna som en del av vardagen. Problemethar nu börjat uppmärksammas av media och det framställs som förskräckligt.För några år sedan gjordes en undersökning bland alla tjejer i årskurs 9 i grundskolan ochårskurs 2 i gymnasiet i Stockholms skolor. I den svarade varannan tjej att hon någon gångkänt sig sexuellt trakasserad i skolan. Enligt en ny undersökning som Folkhälsoinstitutet gjortbland 272 gymnasieelever i Stockholms län uppgav 80 procent att de dagligen får höra”hora”, ”fitta”, ”bög” eller liknande i skolkorridorerna. Sexuella trakasserier, våld och hot omvåld är alltså en del av elevernas vardag i skolan.Den norska feministen Berit Ås har studerat vilka metoder män och killar använder sig av föratt behålla sin maktposition över kvinnor och flickor i samhället och vardagslivet. Hon komfram till följande fem härskartekniker som skolpersonalen bör vara extra uppmärksam på:• Osynliggörande – till exempel när en tjej säger något, men ingen tar hänsyn till det.När en kille en minut senare säger samma sak, lyssnar alla och säger att han sagt någotjättebra.• Förlöjligande – om en tjej säger något om exempelvis skoltoaletterna, kan hon blibemött med skratt och kommentarer om vad hon gör på toaletten.• Undanhållande av information – det kan vara när killarna i datasalen i skolan tipsarvarandra om hur en datamaskin eller ett program fungerar, men en tjej får inte sammainformation. Sen kan killarna säga att tjejer fattar ju ingenting av det här.• Påförande av skuld och skam – ett tydligt exempel är att en tjej som blivit våldtagenkan få höra att hon får skylla sig själv för att hon hade en kort kjol.• Dubbelbestraffning – lärarna säger ifrån till ”pratiga” tjejer mycket fortare än tillstökiga killar, men de kan samtidigt kräva att tjejerna ska ”ta för sig” och delta mer pålektionerna. Hur tjejer än gör blir det fel.

3.3 Du har huvudrollen i ditt liv av Katrin ByréusForumteaterns mål är 4 :• att förvandla åskådaren från passiv varelse till aktiv medskapare/huvudrollsinnehavare• att ge människan möjlighet att träna sig inför verkligheten, förbereda sig införframtiden• att bryta inre och yttre förtryckForumspel tar upp ett problem som är aktuellt för gruppen, spelet skall övas in och vara cirkafem till tio minuter. Spelet skall inte lösa problemet utan sluta i elände där någon är förtryckt.Börja med att spela upp utan avbrott. Spela sedan upp igen. Frivilliga i publiken ropar stoppför att hoppa in och byta ut den som är förtryckt. Man får aldrig byta ut den som förtrycker.Forumspel bör ha en tydlig konflikt som angår publiken. Det är avgörande för spelets förmågaatt aktörerna är engagerade i problemet som skildras. Det är viktigt att ledaren lyssnar öppettill allas åsikter oavsett egna värderingar. Det finns inga rätta lösningar. Ge inga personligaomdömen men beröm gärna gruppen. Deltag aldrig i övningarna själv det kan påverkaelevernas ställningstaganden. Forumspel är de förtrycktas spel. Det är den förtryckta som skabryta mönstret. Det är viktigt att ge unga människor redskap att bryta stämningar av apati ochhåglöshet.Forumspel kräver:• engagemang, leklust och frivillighet• att arbetet skall bedrivas seriöst• att konflikter skall lösas för målet är inte att vara rolig och spela apa• att de som i vanliga fall är negativa ledare inte ska få nya tillfällen genom forumspeletatt vara detta – rollbyte – försöka rucka på ordinarie hierarkin i gruppen• att förmågan till medkänsla och empati tränasEtt arbetssätt som kan fungera intresseväckande i riktning mot forumspel ärvärderingsövningar. Aktiva värderingar eller värderingsövningar är ett strukturerat sätt attinleda samtal i etiska frågor.Värderingsövningar leder till att deltagarna får:• tänka efter och ta ställning• träna sig i att uttrycka sig i sina åsikter• motivera sina ståndpunkter• träna sig i att lyssna på andra4 Byréus. 1990

Vid arbeten med värderingsövningar får var och en påbörja den mödosamma men ocksåtillfredsställande vandringen mot medvetenhet om sina egna tankar och känslor.”Om jag upplever att mitt liv tar ständigt nya vändningar medan jag själv står och tittar på,hur ska jag då tro på mina möjligheter att påverka skeenden utanför mig – miljöfrågor,politisk-ekonomiska frågor etc.? 5 ”Genom värderingsövningar blir vi medvetna om våra val och vad som styr dem. En aktivvärdering karaktäriseras av:• ett frivilligt val• ett val bland många alternativ• ett eftertänksamt val med hänsyn till konsekvenser• ett val man är stolt och nöjd med• ett val man bekräftar för andra• ett val man handlar efter• handlingar som upprepasTips på värderingsövningar:• Fyra hörns övningar (tre alternativ plus ett valfritt)• Stå på linje• Heta stolen (Ta ställning till olika påstående. Håller man med byter man plats.)• Handuppräckning (Ja eller nej till olika påståenden)• Skriva listor och diskutera i grupp3.4 Att tänka med penna och med dator av Ingegärd Sandström Madsén”[…] alla har rätt till att uttrycka sina tankar, att få en röst i världen och detta är något manbehöver öva sig på, helst i skolan. Hon poängterade lärarnas viktiga uppgift somsamhällsbyggare och skolans roll som en garanti för demokratins fortlevnad. 6 ”Ofta lever de gamla skrivtraditionerna kvar inom skolan och eleverna förväntas skriva enperfekt uppsats på en kort tid men så fungerar inte skrivandet i det verkliga livet. Detviktigaste är att man ger sig tid till följande saker:• Tänka på det man ska skriva• Samla idéer• Göra ett utkast• Skriva olika versioner för att se vad som blir bäst• Ta bort stavfel5 Byréus. 19906 Sandström Madsén. 1999, s 2

Det är viktigt att skrivandet i skolan blir så varierat som möjligt och att man skriver i allaämnen för att underlätta elevers lärande. Som lärare gäller det att genom samtal ochkortskrivande hjälpa eleverna att lyfta ut sina innersta tankar och föreställningar. Hon menarvidare att, ”teorien bakom skriva för att lära bygger däremot på föreställningen att språk ochtanke alltid påverkar varandra samtidigt och ömsesidigt.” Vidare menar hon att:”Ändrade kommunikationsmönster är en viktig faktor för effektivare lärande i skolan. Mankan säga att tala och lyssna respektive skriva och läsa är två sidor av samma mynt och de kanegentligen inte isoleras från varandra, om resultatet ska bli så bra som möjligt. 7 ”Loggbok är en typ av tankebok där eleven får tillfälle att reflektera över sin egen inlärning. Idenna bok är det meningen att lärare och elev ska kommunicera skriftligt med varandra.Loggboken kan även användas i kortskrivande för enskild reflektion. För att läraren ska kunnage respons på det eleven skriver i loggboken krävs det att eleven tar uppgiften på allvar ochlägger tid på sin uppgift. Ibland kan det vara lämpligt att läraren tar upp saker som elevernahar skrivit i sina loggböcker för att diskutera detta i mentorsgruppen. Det är då nödvändigt attläraren har frågat eleven om detta är okej.7 Sandström Madsén. 1990, s 5

4. Projektets upplägg och genomförande4.1 ArbetsgångVi inleder med att genomföra en enkätundersökning i mentorsgrupperna för att kunna mätahur elevernas åsikter och inställning förändrats. Eleverna kommer att använda en loggboksom de personligen får reflektera i. Vi har skapat ett diskussionsforum för inlägg på BUF Onlinesom kallas ”Vad tycker du?”. Där får eleverna lämna åsikter och funderingar kringveckans etiska/moraliska fråga. Forumspel och värderingsövningar kommer att användas somförsök att bryta stagnerade mönster. I vissa elevgrupper är det svårt att få igång diskussioneroch då tror vi att forumspelspel eller sammanslagning av grupper kan göra att det blir lättareatt få igång eleverna.Etik och moral är ett stort och vagt begrepp. Vi har tänkt oss att arbeta med olika teman och viräknar med att hinna börja på ett tema under höstterminen. Förslag på teman i dagsläget ärmobbning, kille – tjej, kroppsideal, invandrare – svensk, alkohol och droger, grupptryck, vemstyr mitt liv och datorvett.Vi delar in temat i fyra veckor, där varje vecka har ett konkret upplägg och området avslutasmed ytterligare en enkätundersökning. Frågorna i dem är av både kvalitativ och kvantitativnatur. Enkäterna återfinns som bilagor i detta arbete.4.2 Metodiskt genomförande och resultat4.2.1 Vecka 1För att få en överblick över hur våra elever upplever mentorstiden både vad det gäller trivseloch innehåll valde vi att inleda temaarbetet med en enkät. Vårt mål är att vi ska använda enliknande enkät i slutet av temat för att se om någon förändring har skett.Enkäten genomfördes vid samma tillfälle i alla grupper. Innan vi genomförde enkätenintroducerades vårt ITiS arbete i samtliga grupper och vi berättade vilka lärare som deltar ochvad det innebär. Vi presenterade också temats rubrik ”Sexuella trakasserier i skolan” och attvi skulle arbeta med detta tema i fyra veckor under mentorstiden. Vi informerade eleverna omatt temaarbetet skulle bestå av diskussioner, värderingsövningar, forumspel och skrivande iloggbok. De fick också veta att vi har startat en ny konferens på BUF On-line med namnet”Vad tycker du?”. I denna kommer de varje vecka att hitta veckans fråga och vi vill attsamtliga elever ska ta ställning till den. Vid introduktionen av temat tyngde vi mycket på hurviktigt det är att alla elever deltar aktivt vid diskussionerna i mentorsgruppen.

Resultat av enkäten:Sammanlagt 65 av våra 85 deltagande elever svarade på enkätfrågorna. Siffrorna i tabellenvisar antalet elever som svarade på varje alternativ.1. Tycker du att det är bra att ha en mentor? (1=nej/6=ja)1 2 3 4 5 63 2 8 15 23 142. Kan du beskriva vad ni har gjort under mentorstiden den här terminen?• Diskuterat olika saker• Skrivit i loggböckerna• Pratat om respekt, vänskap, skolan, lärare, kompisar, mobbning, uppförande,klassen, rasism, USA-katastrofen• Pratat om allt och inget• Skrivit positiva och negativa saker om varandra• Gjort loggböcker• Träffat andra mentorsgrupper• Pratat om saker som vår mentor tycker är viktigt3. Trivs du i din mentorsgrupp?Ja Nej Sådär58 2 5Varför eleverna trivs:• Lugnt• Roligt• Snälla kamrater• Mysig grupp• Bra mentor• Att alla pratar• Man lär känna varandra bra• Får sluta tidigare• Liten grupp• Lättare att diskutera problem• Få möjlighet att skriva och prata av sigVarför eleverna inte trivs:• Andra elever förstör• Inga kompisar• Tråkigt• För att man inte känner alla så bra

4. Känner du att du kan ta upp för dig viktiga saker i din mentorsgrupp?Ja Ibland/det beror på Nej Vet inte/inget svar48 8 4 55. Vågar du stå för din åsikt i mentorsgruppen även om de flesta andra tyckerannorlunda än du?Ja, alltid Ja, oftast Ibland Sällan Nej, aldrig27 25 9 3 16. Vem går du till när du har ett problem?Mentor Annan lärare Ingen av dem Alla tre29 4 26 77. Vad skulle du vilja ändra på?• Annan mentor• Spela mer spel• Prata om annat än skolan• Att bara ha mentorstid en gång i veckan• Ta bort mentorstiden• Göra lite mer än vad vi gör nu• Prata om viktiga saker• Skriva i loggboken när man vill, annars glömmer man• Samma mentor i fyra år• Att alltid vara i mentorsgruppen på mentorstiden, och inte i klassen• Enskilda samtal med sin mentor• Diskutera om invandrare• Ha mera mentorstidBUF On-line fråga 1: Har du kallat någon för bög eller hora den här terminen?47 av våra 85 deltagande elever svarade på denna fråga.37 elever svarade ja.10 elever svarade nej.Vi kunde också se att det är lika vanligt bland tjejer som bland killar att använda sig av de härorden.

Lärarkommentarer till arbetet under vecka 1:Över lag tolkade vi resultaten från enkäten på ett sådant sätt att de allra flesta elever ärpositiva till sin mentor såväl som till träffarna. I några av grupperna var detta ett överraskanderesultat, då lärarna tidigare uttryckt att eleverna i dem varit tysta, likgiltiga och ointresserade.En baksida av enkäten kan tänkas vara att eleverna verkar lite luttrade i det där medenkätskrivande och utvärderingar. De tvingas ta ställning och utvärdera allt de gör i skolan.Presentationen av temat väckte nyfikenhet och intresse hos många elever. Valet av ämneöverraskade en del och en del förhöll sig avvaktande, men ingen visade den annars ganskavanliga negativa inställningen till ett nytt arbetsområde.4.2.2 Vecka 2Vi valde att under temat titta på ämnet från två vinklar:• Sexuella trakasserier genom ord• Sexuella trakasserier genom handlingPlanering till inledning i mentorsgrupperna:Låt eleverna skriva ned de fyra vanligaste grova tilltalsnamn, uttryck eller svordomar som deanvänder mot andra. Dela därefter in eleverna i tre till fyra slumpvis valda grupper. Låt demläsa upp de uttryck som de skrivit ned för varandra. Läraren utser en elev som sammanställergruppens ord. Vilket eller vilka uttryck används av alla. Dela in i gemensamma och ickegemensamma uttryck. Finns det någon som är ensam om ett uttryck?Samla de olika gruppernas svar på tavlan under gemensamma och icke gemensamma uttryck.Fråga hur det kändes att läsa upp uttrycken för varandra. Känns det annorlunda att läsa upputtrycken inför gruppen än hur det känns att använda uttrycken i vardagen? Känns det som omuttrycken får en annan betydelse? Låt eleverna fundera och låt varje elev skriva en litenkommentar. Be någon i varje grupp att säga vad de tycker. Låt var och en i gruppen försökatänka ut hur ofta de använder ett eller två av dessa uttryck. Varje elev skriver ned och berättarför övriga i gruppen. En elev i varje grupp redovisar resultatet.Diskutera med eleverna:• Hör ni dessa uttryck för ofta? I vilket sammanhang i så fall?• Vad betyder ordet bög/hora? -skriv ned -diskutera -slå upp• Tänker du på betydelsen av orden när du blir kallad eller kallar någon annan för det?• Behöver man vara riktigt arg för att kalla någon bög/hora eller kommer det av sig självi brist på annat?• Hör du yngre barn som kallar varandra bög/hora. -Varför -Varför inte• Hör du vuxna som kallar varandra bög/hora. -Varför -Varför inte• Accepterar människor i din omgivning att orden bög/hora används? Hör du någrareaktioner från kompisar eller vuxna?• Tror du att killar och tjejer använder dessa ord lika mycket?

• Förekommer orden bög/hora ofta när man chattar? -Varför -Varför inte• Vad betyder respekt i skolan?• Vad kan du själv göra för att öka respekten för människans olikheter i skolan?Resultat:Efter inledningen i mentorsgrupperna kände vi att valet av tema var helt rätt. Eleverna varintresserade och villiga att diskutera. Många elever tyckte det var pinsamt att läsa upputtrycken för varandra. Många var överens om att ”fula ord” används alldeles för ofta. Någonelev hade åsikten att man aldrig bör kalla någon för något annat än vederbörandes förnamn.Många elever tycker att det är fel att kalla kompisar för bög/hora men de tror att det är svårtatt stoppa. Det är så vanligt att man inte tänker på det längre. Trots allt framkom att de allraflesta tyckte att det inte var så farligt att en kompis riktade uttrycket mot dem, och att de togmer illa vid sig om någon mindre bekant gjorde det. Eleverna ser över lag inte heller ordensom något förnedrande. Men intressant i sammanhanget blir att de ändå inte använder sig avuttrycken som skällsord mot för dem kända vuxna. En del tysta eller osäkra elever (= från delägre årskurserna?) avvaktade med att delge sin åsikt tills ribban var lagd av en säkrare elev. Idiskussionen i några grupper framkom att det var pinsamt att höra sig själv säga de ord mansjälv inte vill höra. Eleverna tyckte att det var fel att bruka de ”fula orden”, men eftersom allaandra säger dem....VärderingsövningarI skolan börjar det att spridas ett rykte om att din bästa kompis är och beter sig som enbög/hora. Ingen kallar din kompis för detta högt. Din kompis vet ingenting men fler ochfler pratar om det. Hur reagerar du?A: Säger upp bekantskapen med din bästis. Man kan inte vara kompis med någon som har ettsådant rykte.B: Låtsas som om du inget hört, säger inget till din bästis. Hoppas att ryktet ska försvinna avsig själv.C: Berättar om ryktet för din bästis så att ni tillsammans kan göra något åt det. Texkonfrontera dem som spridit ryktet eller prata med någon vuxen.D: Eget alternativResultat:De flesta eleverna valde det ”säkraste kortet” och ställde sig på alternativ C. De verkade ta förgivet att ryktet var falskt och reflekterade aldrig över alternativet att kompisen faktiskt kundevara homosexuell. De som ställde sig på eget alternativ hade endast gjort en anpassning avalternativ C och menade att de inte hade försökt göra något åt ryktet, utan endast hade pratatmed kompisen. I en grupp uppstod dock en diskussion och läraren reflekterade i efterhand:Det var mycket roligt att köra detta med gruppen och samtalet efteråt handladeom om det verkligen var ett sant rykte och vad skulle man då göra? Alla tjejervar överens om att det inte spelade någon roll. Alla killar protesterade högt ochville nog inte vara kompis med en sån. De svävade ut och fantiserade om

duschen på gympan och att alla som var bögar skulle börja tafsa på dem. En tjejsa att det inte var någon skillnad, då borde ju alla killar som gillar tjejer springaomkring och tafsa på dem hela tiden.Om du ser någon som du inte känner bli kallad för jävla bög eller hora. Vad gör du?A: Säger ifrånB: IngetC: Tänker men säger ingetD: Eget alternativResultat:Samtliga grupper verkade eniga i åsikten att de hade tänkt, men inte agerat. En läraresfunderingar kretsade kring om han själv hade betett sig annorlunda: ”Känns som ett ärligtsvar. Trodde faktiskt att någon skulle säga att de säger ifrån eftersom det vore det ”riktigaalternativet”. Som lärare skall man naturligtvis reagera men jag tror inte jag hade sagt någotom jag var elev. Hemskt med sant.”Loggbok:Några elevcitat:• ”När vi skrev upp alla orden var det kul, för det var något annorlunda.”• ”Jag tycker att det är bra att prata om detta.”• ”Inte speciellt kul, lärde mig inte mycket, ganska meningslöst.”• ”... det är väl bra att man pratar om det så att alla förstår att man inte slänger ur sigmassa ord som man inte vet vad de betyder.”BUF On-line fråga 2: Under förra veckans arbete på mentorstiden tyckte många av er attdet är okej att använda ordet bög i kompisgruppen utan att någon tar illa upp, dethänder till och med att man bara skrattar åt det. Men om man blir kallad bög av någonman inte känner så bra tar man illa vid sig. Känner du också så? Berätta varför dutycker så!33 av våra 85 deltagande elever svarade denna vecka.19 svarade att de tog illa vid sig10 svarade att de inte tog illa vid sig2 svarade att de tog illa vid sig ibland1 svarade vet ej1 svarade att den tog illa vid sig även när en kompis säger det

4.2.3 Vecka 3Forumspel:Utgångspunkten var att eleverna skulle spela upp scener som hade något att göra med detdiskuterade ämnet. De ordinarie mentorsgrupperna bibehölls och i de flesta delade läraren ineleverna i smågrupper.Resultat:Forumspel var en ny upplevelse för de allra flesta och många förhöll sig avvaktande. Det vardock ingen grupp som vägrade att spela upp eller att delta i aktiviteten. Ofta innehållerelevernas scener flera olika problem, som kan göra det svårt för åskådarna att stoppa och geförslag på lösningar.De flesta elever såg nog inte riktigt värdet i detta moment. Därför känner vi lärare behov avhandledning i forumteater för att kunna hjälpa eleverna att kunna föra en djupare och mergivande diskussion kring spelade scener.BUF On-line fråga 3: Sexuella trakasserier kan förekomma I både ord och handling. Vihar diskuterat att både ”bög” och ”hora” används alltför ofta. Tycker du att det påskolan förekommer att elever utsätts för kränkande handlingar som t.ex. att vissa tafsarpå eller otillåtet rör andra?22 av våra 85 deltagande elever svarade på veckans fråga.10 svarade att sådant inte förekom9 svarade att sådant förekom3 svarade att de inte visste om sådant förekomEn tjej i årskurs 9 svarade: ”Jag tycker att det är för jävligt att det förekommer på skolor attvissa killar eller tjejer tafsar och så på andra som inte vill…Jag har själv blivit utsatt men detär inget man vågar gå och säga till om…”Vi fortsatte veckan med att gå över från att titta på sexuella trakasserier genom ord till attprata om sexuella trakasserier genom handling. Vi satte ihop ett häfte med material hämtatfrån olika tidningar och tidskrifter. Häftet återfinns i en bilaga till detta arbete. Eftersom dettaär ett mycket känsligt ämne och för att båda könen skulle våga yttra sig fritt ville vi delamentorseleverna i tjej- och killgrupper. Vi valde även att sätta manliga lärare att ledakillgrupperna och kvinnliga att leda tjejgrupperna. Detta för att ytterligare försäkra oss om atteleverna skulle våga yttra sig fritt. Vi tvingades ta hjälp av fler kollegor för att lösa detta ochdärför ingick fler än de ursprungliga 85 eleverna i diskussionerna.

Utvärdering av arbetet med häftet:Det uppskattades av både elever och lärare att grupperna delades på detta sätt. Eleverna kändeatt det blev mer lättpratat, de kände sig friare att yttra sin åsikt. Diskussionerna i gruppernavar olika beroende på sammansättning och ledare.Alla elever svarade sedan anonymt på följande fråga: Behöver vi arbeta mer med klimatetmellan pojkar och flickor på vår skola? Hur ska vi göra?41 tjejer svarade.Ja Nej Vet inte19 21 1Varför vi tycker det:• Man måste prata mer. De gör som de vill ibland.• Vi måste säga till dem som gör det.• Killarna har ingen respekt för tjejer, de tror att vi inte har några känslor.• Vi behöver en respektdag.• Tjejer har lika mycket rätt som killar, att prata i delade grupper skulle kunnahjälpa.• De som gör det kan inte sluta för då blir de ju mesar.• Sätt stop för det, att bli utsatt är inte roligt.• Fortsätt att prata, sådana saker ska inte hända.• När man säger saker till varandra, det är inte alla som ta det på skoj även om deinte säger något.• Man ska prata när det händer.• Vi ska prata som så här.• Det är mycket könsord.• Man kan förebygga genom att prata som så här.• Det behövs inte för mig men jag tycker att det är bra för skolan i sin helhet.• Det är många könsord men inget taffsande.• Vi skulle kanske kunna ha killarnas åsikter med i vår diskussion.• Lärarna ska prata med de som blir utsatta men det händer inte så mycket här.Varför vi inte tycker det:• Vi känner de flesta killarna och vet vad de går för.• Det är bra som det är.• Killarna har respekt för tjejer på denna skolan.• Vi har en bra stämning här.• De flest killarna är rätt mogna i alla fall.• Killar slår tjejer på rumpan med det är ju bara på skoj.• Jag klarar mig bra och har sett tjejer som ger igen.• De tar kanske lite på rumpan med inte mer.• Det ska bli kul om samtalen förbättrar/försämrar miljön i skolan.• Vi ska prata om fula ord inget annat.• Det är ingen på vår skola som blir utsatt (nämndes 3 gånger).

46 killar svarade.Ja Nej Vet inte12 30 4Varför vi tycker det:• Det ska bli mindre.• Det kan bli bättre även om skolan inte är särskild drabbad.• Ingen ska behöva vara rädd.• Det händer egentligen inte så mycket på vår skola.• Jag har inte sett något men det kan inte vara felfritt.• Det behövs i vissa klasser men inte i min.Varför vi inte tycker det:• Det är inte mycket men händer väl ibland.• Det förekommer inte så mycket.• De flesta ser det som ord.• Det är bra som det är (nämndes ett antal gånger).• Vi har ett bra klimat (nämndes att antal gånger).• Det har förekommit men det har nästan upphört.• Jag har inte sett något som tyder på oro.• Det är få som håller på med det och de växer ifrån det.• Många killar har tjejkompisar och de snackar mycket med varandra.• Det finns inga konflikter på vår skola.• Vi behöver bli snällare både killar och tjejer när det gäller språket.• Tjejerna är snälla, då är man snäll tillbaka.• Om det förekommer ska man prata om det.BUF On-line fråga 4: Behöver vi arbeta mera med klimatet mellan pojkar och flickor påvår skola? Motivera!18 av våra 85 deltagande elever svarade på veckans fråga.9 var killar och av dem svarade 5 nej och 4 svarade ja.9 var tjejer och av dem svarade 3 nej och 6 svarade ja.4.2.4 Vecka 4Efter övningarna i tjej- och killgrupperna ville vi åter sammanföra de ursprungligamentorsgrupperna för att ha en avrundande gemensam diskussion. Vi valde att göra dettagenom övningen vi kallar alligatorfloden. Övningen återfinns som bilaga i detta arbete.Övningen alligatorfloden går ut på att ta ställning till och rangordna olika personers skuld i ettdrama. Läraren läser upp händelseförloppet mellan en tjej och fyra killar för gruppen och

använder tavlan till hjälp för att illustrera. Elevernas uppgift blir sedan att individuellt taställning till personernas handlingar och därefter diskutera i smågrupper. Efter en gemensamdiskussion i den stora gruppen läser läraren upp händelseförloppet en gång till, men byter dåut tjejen mot en kille och killarna mot tjejer. Detta för att jämföra om eleverna bedömersamma handling men av motsatt kön annorlunda.Resultat:Vi lärare trodde att eleverna skulle göra skillnad på tjejers och killars skuld i en likvärdigsituation. I de flesta grupperna var det dock så att resultatet blev det samma. Som lärare börjarman undra om detta kan bero på att eleverna svarar det de tror att läraren vill höra, i stället föratt verkligen tänka efter vad de tycker i frågan. Diskussionerna var, oavsett resultat, mycketgivande i de flesta grupperna.Slutenkät:Arbetet med temat avrundades med en enkät, som hade för avsikt att ge oss en uppfattning omvad eleverna hade tyckt om att arbeta på detta sätt under mentorstiden. Den skulle även ge osssvar på om deras beredskap att stå för sin åsikt hade förändrats.Resultat:1. Tycker du att det är bra att ha en mentor? (1=nej/6=ja)1 2 3 4 5 60 6 5 18 16 132. Kan du beskriva vad ni har gjort på mentorstiden när ni har arbetat medområdet sextrakasserier?• Pratat om svordomar• BUF:en och svarat på frågor• Lyssnat på en historia - vilken som var värst• Fyra-hörnsövningar• Diskuterat och fyllt i lappar• Uppdelade tjejer och killar för sig• Gjort pjäser• Att man ska respektera varandra3. Vad tyckte du om det? Motivera!• Ganska kul• Bra att prata om det• Lite tjatigt i slutet• Tråkigt men viktigt att göra• Kul att göra pjäser och skriva ”fula ord”• Jag vet inte

• Kortare tid• Inte kul• Bryr mig inte så mycket• Bra att få höra andras åsikter4. Har du trivts i din mentorsgrupp under tiden? Varför?/Varför inte?Ja Nej Sådär49 0 4Varför eleverna trivs:• Behöver inte tänka på att göra bort sig• Inte stökigt• Bra lärare• Oftare tjejer-tjejer och killar-killar• Liten grupp• 6-7 för sig och 8-9 för sig5. Känner du att du kan ta upp för dig viktiga saker i din mentorsgrupp?Ja Ibland/det beror på Nej Vet inte/inget svar40 6 5 26. Har du tagit upp någonting? Varför?/Varför inte?Några av elevernas svar:Ja Nej Vet ej10 36 7• ”Jag har inte tagit upp något på lektionen för det kan bli pinsamt om man säger fel.”• ”Det jag vill säga har redan blivit sagt.”• ”Har inte haft något att ta upp.”7. Vågar du stå för din åsikt i mentorsgruppen även om de flesta andra tyckerannorlunda än du?Ja, alltid Ja, oftast Ibland Sällan Nej, aldrig22 21 8 0 08. Har du svarat på veckans fråga på BUF On-line? Varför?/Varför inte?JaNej21 29

Varför eleverna gjorde det:• Man ska det• Bra för man får veta vad andra tycker och man får chansen att tycka självVarför eleverna inte gjorde det:• Ingen har hjälpt mig• Glömt• Datorerna fungerade inte9. Vad skulle du vilja ta upp och diskutera?• Att prata illa om varandra• Mobbning• Rasism• Hur lärare ska vara i skolan• Vad som händer i skolan• Uppförande

5. Diskussion och slutsatserVår inledande frågeställning löd: Kan det organiserade och medvetna arbetet med etik ochmoral i mentorsgrupp leda till ett positivare klimat och trygga elever på vår skola?Redan i projektbeskrivningen till ITiS sammanfattade vi klimatet på skolan som positivt medlite fysiskt våld. Vi anser oss ha fått bekräftelse för detta genom arbetet med temat och genomelevernas skriftliga utvärderingar och muntliga reaktioner. Eleverna yttrade sig rakt igenompositivt till temat vi hade valt och de ansåg att det var viktigt att prata om sexuellatrakasserier, även om det inte verkar förekomma så ofta på Fjälkinge skola. Däremot anser deatt vi måste arbeta vidare med det grova språket.Trots att eleverna ansåg att det var viktigt att arbeta med och diskutera sexuella trakasserierfick vi dem inte att delta i ökande grad i diskussionen på BUF On-line, snarare tvärt om.Antalet inlägg från elever sjönk konstant från första till fjärde frågan. Vi kunde inte heller seatt svaren utvecklades under veckorna som gick. Därför anser vi inte att vårt delmål att ökaelevernas beredskap till att våga och vilja ta ställning offentligt är uppfyllt än. Detta kandelvis bero på bristande information och uppföljning från oss lärare.Tanken med loggböckerna var att vi ville träna eleverna i självinsikt och få dem att se syftetmed detta. I de flesta mentorsgrupperna såg läraren inte att någon direkt förändring skeddeunder de fyra veckorna. De grupper som tidigare var dåliga på att formulera sig, skrevfortfarande väldigt kortfattat i loggböckerna, medan de grupper som varit bättre på dettidigare fortsatte i samma stil. Vi inser dock att det tar tid att lära sig skrivande med självinsiktoch att detta är en process som måste fortgå under långt mer än fyra veckor. Vi ämnar därförfortsätta det medvetna arbetet med loggböckerna i mentorsgrupperna.Eftersom vi har fått så många positiva reaktioner på upplägget av temat, och även lyckatshjälpa eleverna till insikten att vi faktiskt redan har ett ganska positivt klimat på skolan, anservi oss kunna svara ja på vår frågeställning i detta arbete.Vi har fått bekräftat att det krävs oerhört mycket arbete och framförallt organiserat samarbetemellan lärarna för att arbetet under mentorstiden ska ge oss lärare såväl som eleverna något.Utvecklingsarbete sker inte över en natt och kräver mer än bara lärares engagemang. Vi ärdock villiga att lägga ner mycken möda för att driva projektet vidare.Med en medvetenhet om att vi har en lång väg kvar att vandra avslutar vi denna rapport, mendock inte det mer medvetna arbete som vi påbörjade genom vårt ITiS-projekt.

6. LitteraturförteckningByréus, Katrin. Du har huvudrollen i ditt liv: om forumspel som pedagogiskt metod förfrigörelse och förändring. Stockholm: Utbildningsförlaget, 1990.Heyman, Ellen. Nu får det vara nog: tjejerna som tröttnat på att sextrakasseras i skolan. UrICA-Kuriren 38/01, s 16ff.Karlsson, Eva (red.). Tjejjourskunskap: handbok för er som vill arbeta med tjejer: enmetodhandbok från Stockholms Tjej-jour. Stockholm: Stockholms tjej-jour,2000.Parkrud, E. & Zeiron, Kent. Pojkarnas villebråd: varannan flicka sextrakasseras i skolan. UrGöteborgs-Posten 1998-12-13, s 48-49.Sandström Madsén, Ingegärd. Att tänka med penna och med dator. Delegationen för IT iskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet, 1999.Utbildningsdepartementet. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen ochfritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet, 1999.Utbildningsdepartementet. Studiehandledning för arbetslagen inom ITiS. Stockholm:Utbildningsdepartementet, tredje reviderade upplagan, 2001.Wahlström, Gunilla O. Gruppen som grogrund: en arbetsmetod som utvecklar. Stockholm:Liber, 1993.

7. BilagorBilaga 1:Bilaga 2:Bilaga 3:Bilaga 4:Inledande enkätHäfte med material om sexuella trakasserierAlligatorflodenAvslutande enkät

MentorsgruppenKlass:_____________ Ålder:_____________ Tjej Kille (kryssa för)1. Tycker du att det är bra att ha en mentor? Ringa in på skalan. (1=nej/6=ja)1 2 3 4 5 62. Kan du beskriva vad ni har gjort under mentorstiden den här terminen?3. Trivs du i din mentorsgrupp? Varför? / Varför inte?4. Känner du att du kan ta upp för dig viktiga saker i din mentorsgrupp?5. Vågar du stå för din åsikt i mentorsgruppen även om de flesta andra tycker annorlunda ändu?Ja, alltid ja, oftast ibland sällan nej, aldrig6. Vem går du till när du har ett problem?Mentor annan lärare ingen av dem7. Vad skulle du vilja ändra på? Skriv gärna ner några förslag.

Sammanställning av material kring sextrakasserierÄmnet är mer an känslig och därför tycker jag att vi borde ha killarna och tjejerna för sig.Det spelar nog inte så stor roll hur vi blandar grupperna men killgruppen ska enligt erfarnapersoner inte vara för stor. Det leder bara till att de blir tuffa och gömmer sig i gänget.Tanken är väl att varje grupp för sig ska göra upp med den egna synen på det motsatta könet.Kan vi göra så att Christer, Peter och Lars ta var sitt gäng killar och Eva, Yvonne, Ann ochjag tar tjejerna? Robins grupp arbetar självständigt.Jag sammanställde det vi kunde hitta om sexuella trakasserier men eftersom vi är olika sompersoner ville jag inte bestämma hur ni ska gå till väga. Plocka gärna själva och ta det i denordningen ni vill och känner för.Hälsningar.Anja1.Veckans fråga:Tycker du att det på skolan förekommer att elever utsätts för kränkande handlingar som t exvissa tafsar eller otillåtet rör andra?2. Fakta om könsmobbning ur ICA-Kuriren September 2001-10-25• Könsmobbning innebär att någon kränks på grund av sitt kön. Orden ellerhandlingarna är ovälkomna av den de riktas mot. Det är alltid mottagaren som avgörom de är välkomna eller inte.• Könsmobbning handlar inte om kärlek och ofta inte ens om sex. Det är enmaktdemonstration.• 47 % av alla högstadietjejer har utsatts för sexuella trakasserier. Mest trakasserade blirtjejer i åttonde klass. 38 % har fått ovälkomna kommentarer om utseende, kropp,klädsel eller privatliv. 30 % har blivit ovälkommet tafsade på , t ex uppträngda mot envägg. 54 procent får ofta höra oönskade sexuella skämt. 8 % har blivit trakasserade aven lärare.• Könstrakasserier är tre gånger vanligare i en klass som består av tre fjärdedelar killareller mer.Källa: ”Stopp för sexuella trakasserier!”

3. Ur en artikel i Göteborgs-Posten 1998-12-13 av Eva Parkrud som har pratat medjämnställdhetskonsulenten Doris Marydotter i Stockholm:• Varannan flicka sextrakasseras i skolan. I de flesta fall av jämnåriga kamrater. Gulligakillar som i gäng blir ett hot mot tjejernas säkerhet och självkänsla.• Flickorna är villebråd och killarna förövarna. Att turbulensen innebär tragik för allaparter står som en självklar sanning.Likaså att alla i längden är offer.• Det är uppenbart att både tjejer och killar behöver hjälp.• Ansvaret att tyda signalerna för våld och göra någonting åt dem ska inte ligga påtjejerna. Det är vuxenvärldens ansvar, men kunskapen och insikten kan skapa mindrerisker för utsatthet.• De flesta lärare ( som Doris Marydotter har pratat med) kallar sexuella trakasserier förett pojkstreck. De inser inte problemets storlek.• Rasism, mobbing och sextrakasserier. Allt är jämställdhetsfrågor. De mest basala i endemokrati.4. Här 4 intervjuer med både killar och tjejer ur samma artikel.

MentorsgruppenKlass:_____________ Ålder:_____________ Tjej Kille (kryssa för)1. Tycker du att det är bra att ha en mentor? Ringa in på skalan. (1=nej/6=ja)1 2 3 4 5 62. Kan du beskriva vad ni har gjort på mentorstiden när ni har arbetat med områdetsextrakasserier?3. Vad tyckte du om det? Motivera!4. Har du trivts i din mentorsgrupp under denna tiden? Varför? / Varför inte?5. Känner du att du kan ta upp för dig viktiga saker i din mentorsgrupp?6. Har du tagit upp någonting? Varför?/Varför inte?

7. Vågar du stå för din åsikt i mentorsgruppen även om de flesta andra tycker annorlunda ändu?Ja, alltid ja, oftast ibland sällan nej, aldrig8. Har du svarat på ”veckans fråga” på Buf-online? Varför?/Varför inte?7. Vad skulle du vilja ta upp och diskutera?