Behandlingsbladet 01/2010

som antyder att det förekommerresistens mot de etablerade lössläkemedlen.Smittskyddsinstitutet harnu publicerat resultat från enundersökning som visar att detfinns resistens mot malationhos löss funna i Sverige. Dethar ännu inte gått att beräknaandelen löss som är resistentamen enligt Smittskyddsinstitutetgäller det inte majoriteten avlöss. Det bristande kunskapsunderlagetgör att Läkemedelsverketännu inte kan ta ställningtill om Prioderm också fortsättningsvisska vara förstahandsvalbland läkemedel mot huvudlöss.För läkemedlet Nix har mansett stark resistensutveckling imånga länder och det rekommenderasdärför endast till vissapatientgrupper, till exempelspädbarn. Om behandlingenmed Prioderm inte fungerar rekommenderasi stället läkemedletTenutex.På senare år har nya så kallademedicintekniska produkterför behandling av huvudlösskommit på marknaden ochsäljs såväl på apotek, i hälsofackhandelnsom på Internet.Läkemedelsverket har inte tagitställning till effekten av dessalusmedel. De medicintekniskaprodukterna innehåller växtoljaoch dimetikon - beståndsdelarsom enligt tillverkarna har enkvävande effekt på lössen.Vissa av växtoljorna äreteriska oljor som är potentasubstanser som kan ge biverkningar.Andra är vegetabiliska oljorsom inte ger toxiska effekter.Risken för resistensutvecklingmot växtoljor bedömsvara mycket liten eftersom deinnehåller många olika komponenter.Dimetikonprodukterna harstuderats både i laboratorieförsökoch kliniskt på personermed huvudlöss. Det har framkommitvarierande resultat vadgäller den avdödande effektenav dimetikon på ägg. Även fördessa produkter bedöms riskenför resistensutveckling varaosannolik.Det är av största vikt oavsettvilken behandling som väljsatt följa anvisningarna för hurbehandlingen ska utföras. Misstankepå resistens mot lusmedelska meddelas till Läkemedelsverket.PsykiatriDepressionVid genomgångar av dels densvenska myndigheten TLV ien metaanalys av 85 studierom remission från depressionav antidepressiva, publiceradi december 2008, och dels ien metaanalys av 117 studierav Cipriani et al om responsav antidepressiva vid depressionsbehandling,publicerad ijanuari 2009, visade sig blandannat escitalopram, sertralinoch mirtazapin ha något bättreeffekt och, vid den förra genomgången,bättre kostnadseffektivitetän övriga. Sertralin ochescitalopram tillhörde antidepressivamed bättre tolerabilitetän övriga i båda genomgångarna.Sertralin och mirtazapin harbetydligt lägre pris än escitalopramper DDD.Långvarig psykosMed ”långvarig psykos” avsestillstånd med framträdande ochlångvariga psykotiska symptom.I gängse psykiatriska diagnosmanualer,DSM-IV och avsnittV i ICD-10, är dessa tillståndi regel liktydigt med antingen”schizofreni”, ”schizoaffektivtsyndrom” eller ”bipolärt typ Isyndrom”.Initiering eller ändringav behandling av ”långvarigpsykos” ska i regel alltid ske vidpsykiatrisk klinik.I en fortfarande aktuellCochrane-översikt, av da SilvaFreire Coutinho et al ursprungligenpublicerad 1999, jämfördesi en metaanalys olika så kalladeklassiska antipsykotika i depotformför intramuskulär administreringmed varandra. Härvidtycktes zuklopentixol dekanoatha aningen bättre effekt ochnågot färre extrapyramidalabiverkningar än övriga.I en mycket stor meta-analysav antipsykotika vid peroralbehandling av schizofreni ikorttidsstudier, av Leucht etal publicerad december 2008i The Lancet, var bland annatklozapin (Leponex), olanzapinoch risperidon, så kallade andragenerationens antipsykotika,effektmässigt bättre än äldreså kallade klassiska lågdosantipsykotikaav typ haloperidol.Som grupp ger andragenerationens antipsykotikabiverkan i form av extrapyramidalasymptom i betydligtlägre utsträckning än klassiskalågdos-antipsykotika men, medfå undantag, mer viktökning. Iklinisk praxis har också medlenolanzapin och risperidonsenaste tio åren kommit att bliförstahandsmedel i Sverige.I en finsk, upp till elva årlång observationsstudie, avTiihonen et al publicerad juli2009 i The Lancet, var dödlighetenvid långtidsbehandlinglägre bland klozapin- respektivebland olanzapin-behandladeän bland alla andra behandlademed antingen något annat andragenerationens antipsykotikum,med det klassiska lågdos-antipsykotikumetperfenazin ellerbland patienter med schizofrenisom ej alls antipsykotika-behandlades.Generellt var dödlighetenbetydligt lägre bland desom långtidsbehandlades medperfenazin eller med något annatantipsykotikum än bland desom ej antipsykotika-behandlades.Klozapin-behandling komplicerasav kontinuerligt behovav blodstatuskontroll på grundav risken för agranulocytos.Akut mani, akut, svårtdepressivt blandtillstånd ellerandra akuta psykoserDet som tidigare benämndes”akut psykos” är oftast liktydigtmed akut mani eller akutaffektivt blandtillstånd medLandstingssubventionerpsykotiska symptom, det villsäga med vanföreställningaroch/eller hallucinationer. Medaffektivt blandtillstånd avsestillstånd med affektiva symptomdär samtidigt både för mani ochför depression typiska symptomföreligger. Affektiva symptomkan delas upp i minst fyra olikakategorier, nämligen symptomsom kan beskrivas utifrånpatien tens stämningsläge,utifrån tänkandets form ochinnehåll, utifrån motoriken ochutifrån hypothalamisk funktion(aptit, dygnsvariation, sexuelldrift, m.m.).Generellt är patientensmedverkan vid all behandling,även vid behandling av akutapsykiatriska tillstånd, att föredraur en rad olika aspekter. Så ärbehandlingseffekten långsiktigtbättre när patienten medverkarän när han eller hon ej medverkari den psykiatriska akutbehandlingen.Peroral behandling,i form av till exempel ZyprexaVelotab, förutsätter i regelstörre mått av medverkan ochär därför att föredra framförsådan i injektionsform, som tillexempel Haldol.Tillgänglig evidens (Cochrane-översikteretc.) och kliniskerfarenhet talar för att peroraloch parenteral behandling medantipsykotika av akuta tillståndunder denna rubrik effektmässigtär likvärdiga.Vid akutbehandling medklassiska lågdos-antipsykotikaav typ haloperidol i injektionsformminskar risken förextrapyramidala biverkningarom samtidigt bensodiazepininjiceras.Norrbottens läns landsting har subventioner för vissa läkemedeloch närliggande produkter som ett komplement till de lagstadgadeläkemedelsförmånerna. På läkemedelskommitténs hemsida, längst nedi vänsterspalten, finns alla uppgifter om dessa subventioner och hurapoteken ska gå till väga för att fakturera subventionerna på lämpligtsätt. Subventionerna gäller för patienter som är folkbokförda i Norrbotten.Subventionerna är fem till antalet och utgörs av: kostnadsfrihet förpatienter vid behandling av allmänfarlig sjukdom, preventivmedel,fria läkemedel till patient med allvarlig psykisk sjuk dom, livsmedel tillpersoner fyllda 16 år, landstingsbidrag för vissa apoteksprodukter somanvänds i samband med operation eller andra ingrepp.www.nll.se