HÃ¥llbar utveckling och stadsplanering - Skolporten

olika förhållningssätt till bedömning av elevers kunskaper hos lärarna. I ena klassen varloggböckerna individuella, vilket gjorde att dessa fick större vikt vid bedömningen av denenskilde elevens insats.En av svårigheterna som identifierades i den pedagogiska gruppen var: Vilken tyngd skaelevers resultat i ämnesöverskridande projekt ha för betygssättning på kursen? I de fördjupadereflektionerna nåddes ingen konsensus men problemet förtydligades. Resonemanget ovanvisar att underlaget från projektet har olika relevans för de olika kursbetygen då ämnesplanentäcks in i olika omfattning. Om omfånget av uppgiften täcker många kursmål och elevernasreflektioner knyts till läromål i kursplaner kan underlaget få större påverkan på kursbetyget.Matrisen byggde på relevanta formuleringar ur ämnesplanerna, men dessa formuleringar hadebehövt kopplats tydligare till uppdraget, alternativt att reflektionsfrågorna varit mer styrandeför loggböckerna.Bedömningssituationen påverkar även på vilken status eleverna tillmäter de olika ämnena iprojektet, vilket i sin tur återverkar på relationen till olika lärare och uppdragets tolkning ochproblemlösning. Detta syntes tydligast i förhållningssättet till naturkunskap då projektveckornainföll i slutet av kursen, nära betygssättningen.Samtidigt kan ett ensidigt betonande av kunskapskrav utifrån ämnesplaner bli kontraproduktivtför elevers motivation för ämnesöverskridande arbete i projektarbetsform. Fleraelever uppfattade att projektet innebar ett större risktagande för dem än traditionell undervisningmed tanke på kursbetyget. Undersökningar på gymnasieskolor visar att relationen mellanlärare och elev utsätts för påfrestningar om bedömningen är traditionell men undervisningenexperimentell (Blossing 2008, s. 106). Läraren blir på så sätt benägen att återgå till etttraditionellt arbetssätt, där relationen till eleverna upplevs som mer harmonisk. Samtidigtkan eleverna bli negativt inställda till projekt. Det är därför av stor vikt att lärarna är överensom vad projektet syftar till, det vill säga dess övergripande mål kopplat till skolans visionså att bedömningsfrågan därefter kan diskuteras, till exempel hur bedömningen ska påverkakursbetygen.Varför ska eleverna arbeta med förmågor och samarbete om det inte värderas i bedömningen?Svaret är att undervisningen och gymnasieskolans uppdrag sträcker sig bortom ämnesplaner(förmågor utifrån arbetslivskrav, personlig utveckling och värdegrund). Ett alternativ är attlåta elever få ett gruppomdöme och skriva reflektioner i grupp, se projektet mer formativt,och att låta varje ämne lyfta fram sitt läroplansperspektiv, förutom de för projektet relevantaämnesmålen och kunskapskraven. Precis som i arbetslivet påverkas elevernas resultat avgruppdynamik och gruppsammansättning.Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan ARTIKEL NUMMER 1/201315