Många vill nyttja skogsråvaran”Vad gör vi med skogsråvaran?” Det var frågan när de jämtländskaskogsföretagen arran<strong>ger</strong>ade ett seminarium påFäviken Game Fair i slutet av juli.På plats i panelen fanns de som ville såga den jämtländskaskogsråvaran. Andra i panelen ville koka den, medan ytterligareandra ville elda upp den. Skogsägarföreträdarna villenaturligtvis ha så <strong>bra</strong> <strong>betalt</strong> som möjligt för sitt virke.Att så många i publiken för ettpar timmar avstod från prickskytte,kolbullar och hunduppvisningarför att lyssna på diskussionen, visar attämnet enga<strong>ger</strong>ar.Maximalt mervärdeKenneth Eriksson, VD för <strong>SCA</strong> <strong>Forest</strong>Products, poängterade att skogsägarennaturligtvis ska ta så <strong>bra</strong> <strong>betalt</strong> sommöjligt, men också att det är viktigtför Sverige som nation att regionensutmärkta skogsråvara utnyttjas så attmaximalt mervärde kan skapas.Politiska beslut ändrar marknadensförutsättningar. Den föreslagna kilometerskattenskulle göra stora delar avskogen i Norrlands inland värdelös.Subventioner, koldioxidskatt och grönacertifikat gör det möjligt för värmeverkatt betala bättre för virket än vad denkonkurrensutsatta trä- och pappersindustrinkan göra.Priset helt avgörandeRödéns Trävaror i Svenstavik producerarårligen närmare 100 000 m 3FAKTA: FÄVIKEN GAME FAIRVilt- och jaktmässan Fäviken Game Fairstartade 1994 efter modell från England,där man länge anordnat mässor i periodenmellan höskörd och jakt.I år kom närmare 30 000 besökare ochantalet utställare var fl er än 200, däribland<strong>SCA</strong> Skog som konstaterar att tillströmningenav skogsägare i <strong>SCA</strong>-montern varmycket god.- Fäviken Game Fair är ett <strong>bra</strong> tillfälle attträffa gamla och presumtiva kunder undertrevliga former, sä<strong>ger</strong> Leif Johansson, virkesköparevid <strong>SCA</strong>s skogsförvaltning i Jämtland.Han var en av dem som fanns på plats i mon-sågade trävaror, varav merparten gårpå export. VD Gunnar Rödén ansåg attråvaran ska användas där den gör mestnytta: timmer till sågverket, massavedtill industrin och grot för att produceravärme.För Norrskogs Jan Holmberg är detpriset på skogsråvaran som är helt avgörandeför såväl skogens skötsel, somvad råvaran sedan ska användas till.– Skogsägaren måste ha ett ekonomisktincitament att sköta sin skog såatt förråden ökar, var hans slutsats.Vill ha billigt bränsleIntresset för skogsbränsle för produktionav värme har ökat kraftigt. NärHenrik Grill, VD för Jämtkraft, ser ettträd räknar han därför hellre kilowatttimmarän kubikmeter.I Jämtland värms redan uppemot70 procent av bostäderna med biobränsle.Och i takt med att el och olja blirdyrare lär skogsråvaran i framtiden fåallt större betydelse för värmeproduktion,förutspådde Henrik Grill.tern och presenterade <strong>SCA</strong>s virkesköpsverksamhetmed tillhörande tjänster. <strong>SCA</strong>NorrPlant medverkade också på mässan.– Det är viktigt för Sverige att regionensutmärkta råvara utnyttjas så att maximaltmervärde kan skapas, poängterade KennethEriksson, VD för <strong>SCA</strong> <strong>Forest</strong> Products.– Vi vill ha billigt bränsle och kanelda sådant som inte betingar ett såhögt värde på annat håll, som sågverksavfalloch grot, konstateradeJämtkrafts VD. Om detta inte räcker,så får vi köpa de bränslen som erbjuds,till en kostnad som vi klarar, för attmöta våra kunders efterfrågan.Gynnad positionLRFs Christer Se<strong>ger</strong>sten, tillika ledamotav re<strong>ger</strong>ingens oljekommission,konstaterade också att det idag finnsfler konkurrenter om vedråvaran. Hansslutsats blev därför att skogsägare intaren synnerligen gynnad position närskogens betydelse för den framtidaenergiförsörjningen ökar.– Men, sa han, ska energibehovetkunna tillgodoses när oljan fasas ut,måste vi öka tillväxten av skogen ochproducera mer biomassa, bland annatgenom att beskoga åkermark medsnabbväxande trädslag.I detta fick han medhåll från helapanelen.– Talar vi om fordonsbränslen, såmåste det vara klokare att odla råvarormed hög sockerhalt på jordbruksmarkän att använda industrivirke för etanolproduktioni processer som fortfarandeär på försöksstadiet, sa KennethEriksson.Mats WigardtFoto: Leif Johansson18 D I N S K O G 3 – 2 0 0 6
<strong>SCA</strong> testarstubbar sombiobränsleI början av sommaren testade<strong>SCA</strong> skog stubbrytning på etthygge norr om Sundsvall.Stubbarna togs upp av engrävmaskin med ett specialaggregatoch kommer att utnyttjassom biobränsle påOrtvikens pappersbruk.Vid slutet av sommarenflyttade ekipaget för fortsattaförsök i Västerbotten.Vi vill undersöka om vi kan ut-Vnyttja den resurs som stubbarna Vutgör, sä<strong>ger</strong> Per-Anders Hedström, utvecklingschefpå Norrbränslen. Vi skautvärdera de tekniska, ekonomiska ochmiljömässiga aspekterna på hanteringen.Vi har gott hopp om att stubbar är någotatt satsa på. I Finland har man utnyttjatstubbar på det här sättet i flera år.Utvecklar teknikenBakgrunden till försöken är att efterfråganpå biobränslen ökar.Stubbar kan bli en viktig energiråvara, men först måste metoden testas. Bertil Leijding, chef förNorrbränslen, entreprenören Lars-Erik Brantholm och Norrbränslens utvecklingschef Per-AndersHedström tittar på en nyligen lyft stubbe på ett hygge i trakten av Eksjön på Medelpads förvaltning.– Det finns mer energiresurser i skogenän vad vi för närvarande ut nyttjar, sä<strong>ger</strong>Bertil Leijding, chef för Norrbränslen.Men vi behöver ut veckla tekniken föratt kunna ta fram dem till rimlig kostnad.Problemet är att det är långt mellanråvaran i skogen och de stora värmebehoveni städerna.Stubbar kan vara en del av lösningen.Den kraftfulla grävmaskinen lyfter uppstubbarna och klipper sönder dem. Dekörs sedan på skotare ut till bilväg, därde får torka ett år innan de körs till <strong>SCA</strong>svirkesterminal i Töva utanför Sundsvall.Där krossas de till bränsleflis innan dekörs vidare till pannorna på Ortviken.– Vi tar bara upp granstubbar grövreän femton centimeter, sä<strong>ger</strong> Per-AndersHedström. Mindre stubbar och andraFOTO: PER-ANDERS SJÖQUISTträdslag får ruttna ned och bli svampochinsektsmat. Vi ska också undersökahur väl stubbrytningen fun<strong>ger</strong>arsom markberedning. Om stubbrytningenkan ersätta vanlig markberedning, blirkalkylen naturligtvis mycket bättre.Stort bränsletillskott– Vi bedömer att stubbar i hela landetskulle kunna ge så mycket som 5 TWhbränsle per år, sä<strong>ger</strong> Bertil Leijding.Stubbar är klart intressanta för att viska kunna möta efterfrågan från internaoch andra bränslekunder, men naturligtvisockså för att vi ska kunna undvikaatt industriråvara går till bränsle.Björn LyngfeltPaltrekord i <strong>SCA</strong>s Nolia-monterDet blev nytt besöksrekord närSkogsnolia arran<strong>ger</strong>ades i mittenav juni. 12 028 personer, nästan 500fler än 2004, besökte mässområdeti Hörnefors söderom Umeå.Besöksrekord blev det även i <strong>SCA</strong>smonter, där det bjöds på information,skogliga råd och välsmakandepalt.– Vi hade massor av besökare i vårmonter och serverade inte mindre än1 700 paltar under de tre mässdagarna.Vi fick tillfälle att prata med mångaintresserade skogsägare, så vi är mycketnöjda, berättar Erland Gustavsson,köpledare vid Västerbottens skogsförvaltning.Skogsnolia brukar locka ungefär200 utställare och mässan arran<strong>ger</strong>asvartannat år.Det var rykande åtgång på palt i <strong>SCA</strong>s monter.1 700 paltar, motsvarande 350 kilo, gick det åtunder mässan.FOTO: INGELA JOHANSSOND I N S K O G 3 – 2 0 0 619