Noga med ersättningen därjärnvägen drar framBotniabanan är det störstasvenska järnvägsbyggeti modern tid. 19 mil järnvägska byggas och det är mångaskogsägare som berörs.– Det är många faktoreratt ta hänsyn till när ersättningenför markintrånget skaräknas ut, sä<strong>ger</strong> lantmätarePeter Näsholm på <strong>SCA</strong> Skog,stab Markjuridik.Iprojekt Botniabanan byggs 19 milny järnväg från Nyland, via Örnsköldsviktill Umeå. Samtidigt pågårarbetet med att uppgradera den 18 millånga järnväg som binder sammanSundsvall med Långsele, den så kalladeÅdalsbanan.Tillsammans bildar de båda banornaen länk mellan södra och norra Sverige,avsedd för såväl snabba persontåg someffektiva godstransporter.Vid järnvägsbyggen löser staten in merparten av marken med permanent äganderätt. Förutomersättning för den skog och mark som behövs för själva järnvägen, ska markägaren ersättas förpåverkan på angränsande mark.FOTO: MICHAEL ENGMANStaten löser in markEn av de viktigaste pusselbitarna vidbygget är att göra marken tillgängligför åtgärder. Och när sammanlagtnärmare 40 mil järnväg ska byggasrespektive rustas upp, är det naturligtvismånga markägare som påverkas.– När allmänna vägar byggs bytermarken inte ägare. Då disponerar Vägverketmarken med en form av tillfällignyttjanderätt, så kallad vägrätt. Vidjärnvägsbyggen däremot löser staten inmerparten av marken med permanentäganderätt, förklarar Peter Näsholm.Förutom själva järnvägsområdet– en korridor med en bredd av cirka30 meter – behöver Banverket tillgångtill mark för exempelvis tillfälliga vägaroch upplag av berg och massor. Denmarken tas i anspråk med nyttjanderätt,men återgår till fastighetsägarennär järnvägen väl tagits i drift.Planen ställs utI god tid före byggstart anordnas informationsmötenför allmänhet och markägare,där planerade byggåtgärder ochprocessen med marklösen beskrivs. Brevmed motsvarande information skickasockså ut.När sedan järnvägsplanen är färdigställs den ut och i samband med dettafinns det också möjlighet att överklagahos re<strong>ger</strong>ingen. I planen redovisas meri detalj hur mycket mark som behöverlösas in och vilka fastigheter som berörs.När planen vunnit laga kraft värderasmarken av opartiska värderingsmän.Markgränser snitslas och skogen inventerasoch stämplas.– Skogsägaren har nu två val, berättarPeter Näsholm. Antingen säljsmarken med skogen kvar och då är detupp till köparen att avverka. Det andraalternativet är att sälja virket som enrotpost eller själv avverka skogen ochdärefter genomföra själva markförsäljningen.Vilket alternativ man väljer beroroftast på den enskilde skogsägarensskattesituation. Inkomst från rotposterbeskattas på ett annat sätt än inkomstfrån försäljning av mark som inte avverkats.Det vanligaste, och det alter-12 D I N S K O G 3 – 2 0 0 6
Stora skador påtallskog i norrTörskatesvampen, Cronartiumflaccidum, hotar10 000 hektar tallskog inorra Sverige.– Situationen är mycketbekymmersam, konstaterarHeine Krekula som ärskötselspecialist på Skogsstyrelseni Luleå.– Det är många faktorer att ta hänsyn till när ersättning för markintrång ska räknas ut, sä<strong>ger</strong>lantmätare Peter Näsholm på <strong>SCA</strong> Skog, stab Markjuridik.FOTO: PER-ANDERS SJÖQUISTnativ som Banverket förordar, är attmarkägaren säljer skog och mark tillsammans.Inskränkningar i jakt?Vid förhandlingarna om ersättningensstorlek är det sedan många olika faktoreratt ta hänsyn till. Förutom värdetpå den skog och mark som behövs försjälva järnvägen ska även påverkan påangränsande mark prissättas.– Det kan till exempel vara inskränkningari jakten, vägar som bliravskurna av järnvägen och risk förstormskador på den skog som gränsartill den nya järnvägskorridoren, sä<strong>ger</strong>Peter Näsholm.– Markägaren ska också kompenserasför ej avverkningsmogen skogsom han tvingas avstå, tilläg<strong>ger</strong> han.Däremot ersätts inte affektionsvärdetpå den inlösta marken.Prissättning utredsMetoden att prissätta den mark somska lösas in när nya järnvägar skabyggas härstammar från 1950-talet,men med hänsyn tagen till aktuellprissättning.För närvarande pågår emellertid endiskussion huruvida det är rimligt att50-talets ersättningsnormer fortfarandeska utgöra riktmärke för prissättningen.Till exempel skiljer sig dagens modernaskogsbruk avsevärt från det dåtidasättet att bruka skogen. En utredningär därför tillsatt för att se över hur denframtida ersättningen ska räknas ut.För <strong>SCA</strong>s del har Botniabanan inneburitatt man har sålt drygt 50 hektarmark och upplåtit omkring 240 hektarmed nyttjanderätt.– Överlag har förhandlingarna ommarkinlösen med Banverket och Botniabananfun<strong>ger</strong>at <strong>bra</strong>, med ett givandeoch tagande i gott samförstånd, menarPeter Näsholm.FAKTA: BOTNIABANANBotniabanan är en enkelspårig, 19 millång helt ny järnväg mellan Nyland, norrom Kramfors, och Umeå.I projektet ingår140 broar och 2,5 miltunnlar. Kostnaden är beräknad till13,2 miljarder kronor (2003). Botniabananska enligt de ursprungligaplanerna vara färdig att tas i drift 2010.FAKTA: ÅDALSBANANMats WigardtÅdalsbanan är den drygt 18 mil långajärnväg som binder samman Sundsvallmed Långsele. Den ansluter till Botniabanannorr om Nyland.Projektet består dels av upprustning avdagens järnväg, dels av byggande avny järnväg där den gamla bedömtssom alltför dålig. Flera tunnlar ingårockså i projektet.Svampangreppen fortsätteratt skörda stora offer i Norrbotten.Under de senaste fem årenhar skadorna ökat i omfattning.Enligt Heine Krekula är det tallskogi alla åldrar som drabbas avtörskatesvamp, även om plant- ochungskog dominerar, särskilt om denväxer på bördig mark med mycketskogskovall där det tidigare vuxitgran.Det finns dock inget som tyderpå att föryngringsmetoden skullepåverka trädets motståndskraft.Heine Krekula hävdar att skadornaär stora i såväl självföryngradebestånd som i planterad skog.– Däremot vet vi att frön frånträd som drabbats av svampangrepp<strong>ger</strong> plantor som är mer utsatta försjukdomen, sä<strong>ger</strong> han.På <strong>SCA</strong>s mark i Norrbotten ärdock skadorna av mindre omfattning.– Vi har sett spridda områden medangrepp på mer än enstaka träd, menhittills inget som <strong>ger</strong> anledning tillstörre oro, summerar Evert Kastebopå Norrbottens skogsförvaltning.·Råd vid skogsvård och avverkning:Inga skadade träd bör lämnas som·fröträd eller miljöträdHårt drabbade bestånd bör slut -·avverkas i förtidPrioritera gran- och lövföryngring·i skadedrabbade bestånd.Återplantera skadade områdenmed gran där så är möjligt.Mats WigardtD I N S K O G 3 – 2 0 0 613