Högtryck på sågverken ger bra betalt för timret - SCA Forest ...

Nr 3 • 2006– FÖR SKOGSBRUKARE I NORRLANDFRÅN SCA SKOGETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAGHögtryck på sågverkenger bra betalt för timretAvverkning påSveriges högsta öAnsvarig förandras skräpMunksunds sågverk– bäst i klassenStartskott förårets älgjakt

innehållStor efterfrågan och höga priser 3Järnvägar vilket lyft! 4Tunadal investerar i nya kammartorkar 5Avverkning på Sveriges högsta ö –då krävs flyt i arbetet 6Stark efterfrågan på sågade trävaror 8Med fokus på naturen 10Noga med ersättningen därjärnvägen drar fram 12Rekordinvesteringgav lyckat resultat 1416 Första dagen på passetMånga vill nyttja skogsråvaran 18SCA testar stubbar som biobränsle 19TENA – en okänd svensk exportsuccé 20Skogen – självklar del av tillvaron 22Bra betalt för fri aptering 24Förenklad redovisning för näringsidkare 25Olaglig soptipp kan bli ditt ansvar 2627EfterlängtatgrankottårSkogens konung– sedd på annat sätt 28FOTO, OMSLAGSBILD: OLLE HEDVALL/NledarenStarka sågverkger bra betalt för timretFå skogsägare har väl missat att priset på sågtimmer hargått upp i sommar. På en del håll har det höjts i flera omgångar.Orsaken är att det går bra för sågverken. Till en del ärdet yttre förutsättningar som förändrats. I Finland har sågverkendragit ned på produktionen. Avverkningarna harminskat, bl a beroende på förändrade skatteregler, menframför allt har importen av virke från Ryssland minskat tillföljd av högre pris och restriktioner. På den europeiska kontinentenhar brist på råvara drivit upp priserna och mångasågverk har fått dra ned produktionen. I Nordamerika harrestriktioner och insektshärjningar medfört att avverkningarnakommer att minska.Men det är inte bara konkurrenterna som fått det kärv are.SCAs sågverksrörelse har genom investeringar och produktutvecklingblivit en av Europas lönsammaste. Vi har effektivasågverk, där samtliga slog produktionsrekord i fjol. Vi har utvecklatprodukter, marknadskanaler och kund service, så attvi i betydligt mindre grad än tidigare säljer standardprodukterpå en marknad där priset far upp och ned varje kvartal.Vår sågverksrörelse är stark och efterfrågan på våra produkterär god. I somras körde samtliga sågverk för fullt, utannågra semesterneddragningar, och utsikterna framåt är goda.Därför behöver vi sågtimmer och därför höjer vi ocksåpriserna. Det är de bästa sågverken som har den störstabetalningsförmågan för råvaran. Med Europas starkastesågverksrörelse ska SCA därför kunna vara prisledande påsågtimmer. Vi har också en effektiv avverkningsorgani sation,som gör ett jobb med hög kvalitet till lägsta kostnad. Densom säljer sitt virke direkt till SCA, behöver heller inte se atten del av pengarna ska försörja mellanhänder på vägenmellan skogen och industrin.Det är viktigt för skogsägaren att det går bra för sågverken.Sågtimret står för den störstadelen av skogsägarens intäkter. Det ärstarka och konkurrenskraftiga sågverksom har möjlighet att investera i nyteknik och nya produkter, som sättervärdet på skogen, på kort och lång sikt.Jerker KarlssonVD SCA SKOGUpplaga: 35 600Adress: SCA Skog AB, 851 88 SundsvallTel: 060-19 30 00 Fax: 060-19 31 75Ansvarig utgivare: Björn Lyngfelt bjorn.lyngfelt@sca.comRedaktör: Kerstin Olofsson kerstin.olofsson@sca.comProduktion: Fryklunds kommunikation & design, HärnösandTryck/repro: Color Print Sweden, BorlängeSGS-COC-1050Tidningen distribueras gratis tillpersoner som äger skog i något avde fyra nordligaste länen. Om duinte får tidningen idag, men vill haden i fortsättningen, går det bra attmeddela detta per brev eller telefon.Du kan också skicka e-post till:kerstin.olofsson@sca.comTryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Reprint 150 g.2 D I N S K O G 3 – 2 0 0 6

Stor efterfrågan ochhöga priserFOTO: TORBJÖRN BERGKVISTDet är en mycket hög efterfrågan på virke och höga virkespriserinom SCA Skogs verksamhetsområde.– SCAs sågverk kör så det ryker och har ett stort behovav råvara. Vi har därför höjt timmerpriserna rejält och vårambition är att vara prisledande, säger Kristian Areskog,chef för Virke Syd.SCAs sågverk producerar för hög -tryck. I fjol slog samtliga sju sågverkproduktionsrekord och flera av demser ut att öka ytterligare i år.– Den höga produktionen gör attvi behöver mycket sågtimmer, framförallt talltimmer, och därför har vi höjtpriserna, säger Kristian Areskog.Bra betaltDet brukar normalt bli en svacka ivirkesutbudet under höstmånaderna,eftersom många skogsägare väntar påvinter och tjäle innan de avverkar.– Men vi hoppas att höjningarna skastimulera fler att avverka under hösten,medan priserna ligger så högt. Skogsägarnafår riktigt bra betalt för sitt virkeför tillfället, säger Kristian Areskog.Det är inte bara sågverken som gårför högtryck, även massa- och pappersindustriernaproducerar för fullt. Efterfråganpå massaved är därmed stor.– Vi har särskilt stort behov av färskfrisk granmassaved, FFG. Flödena avbarrmassaved och lövmassaved är goda,säger Kristian Areskog.Satsar på lokala köpHan konstaterar nöjt att satsningen pålokala virkesköp har givit resultat ochSCA har kunnat minska importen avmassaved markant.– Vi har gått från 20 till 45 virkesköparepå bara några år och vi kommeratt fortsätta satsningen. Att köpa virkei närområdet kring våra industrier ärgivetvis en fördel för oss och det under -lättar planeringen av virkesflödet, kom -menterar Kristian Areskog.Kerstin OlofssonSCA SKOGS TIMMERPRISER:Fr o m 1 septemberVirke Syd(Medelpads, Jämtlands ochÅngermanlands skogsförvaltning)Grantimmer 398 kronor/m 3 fubTalltimmer 415 kronor/m 3 fubVirke NordVästerbottens skogsförvaltningGrantimmer 389 kronor/m 3 fubTalltimmer 444 kronor/m 3 fubNorrbottens skogsförvaltningGrantimmer 360 kronor/m 3 fubTalltimmer 463 kronor/m 3 fubLeveransvirkeInom hela SCAs område gäller attför sågtimmer levererat fram till31 oktober betalas en leverans -tidspremie på 30 kronor/m 3 to.Mer röta tillåts i massavedFrån och med augusti gäller nya kvalitetskrav för skogsrötai barrmassaved. Nu får upp till två tredjedelar av stockensändyta vara angripen av skogsröta.Det innebär mer pengar i plånboken för skogsägarna,samtidigt som industrin får ökad tillgång på barrmassaved.När man bedömer om en stock skaNklassas som rötved eller inte, kon- Ntrollerar man hur stor andel av stockensändyta som är angripen av skogsröta.– Tidigare gick gränsen vid 50 procentav arean, men nu accepterar vi 67 procent,säger Kristian Areskog, chef förVirke Syd.– Det här är positivt både för skogsägarnaoch för industrin, fortsätter han.Skogsägarna får nu fullt betalt för en delvirke som tidigare klassats som rötvedoch därmed sålts till lägre pris. För SCAoch övriga industrier innebär förändringenen ökad tillgång på barrmassaved.De nya reglerna har tagits fram avVirkesmätningsrådet, VMR. Anledningentill förändringen är att industrins pro -cesser har utvecklats så att de nu kanutnyttja massaved med en högre andelröta än tidigare.D I N S K O G 3 – 2 0 0 63

Järnvägar vilket lyft!Tack vare ett nytt industrispår till Östrands massafabrik kan virket transporteras på tåg direktin till fabriken. Antalet virkesbilar som kör till Östrand har därmed kunnat minskas med mer än50 procent, vilket sparar både pengar och miljö.FOTO: PER-ANDERS SJÖQUISTVarje morgon klockan sex står ett fullastat virkeståg påÖstrandsfabrikens vedplan. På eftermiddagen kommerännu ett.De två tågen ersätter 50 virkesbilar per dag och detnya transportsättet ger både lägre kostnader och mindrebelastning på miljön.För ett par år sedan investeradeFSCA 18 miljoner kronor i ett nyttFindustrispår till Östrands massafabrik.Tanken var att slippa omlastning vidTöva-terminalen strax utanför Sundsvall.Tidigare kom virket till terminalenmed järnväg och man var sedan tvungenatt lasta om det till virkesbil, för vidaretransport till Östrand.Ellok utan utsläppVid juletid 2004 gick det första tågetpå banan och under 2005 kom trafikenigång på allvar.Spåret har blivit en succé och i daggår det normalt två tåg varje vardag,plus ett vardera på lördag och söndag.Det motsvarar sammanlagt cirka 300virkesbilar i veckan! För hela 2006handlar det om cirka 600 000 kubikmetervirke som levereras till Östrandvia järnväg.– Antalet virkesbilar som kör tillÖstrand har minskat med mer än50 procent och det innebär en stor vinstför miljön. Elloken som används harinte några utsläpp alls, konstaterar BjörnÖstblom, transportledare vid SCAsvirkesenhet Virke Syd. Han ser ävenandra vinster.– Vi får ett jämnare råvaruflöde. Detär betydligt enklare att koordinera tvåtåg än 50 virkesbilar.Transporten blir också mycket effektivareeftersom momentet med omlastningi Töva försvunnit.– Det ger bättre ekonomi och mindreskador på veden, säger Björn Östblom.Lättare att lossaStaffan Eriksson är ansvarig för vedhanteringenvid Östrand. Han ser barafördelar med järnvägen.– Vi får in en stor volym på en gångoch det tycker vi om. Vi vet exakt närvirket kommer, eftersom tågen är punktliga.Det är också lättare att lossa frånjärnvägsvagnar än att lossa från virkesbilar.En farhåga innan var just lossningen.Vedplanen på Östrand är trots sina140 meter alldeles för kort för att kunna4 D I N S K O G 3 – 2 0 0 6

ta in hela tåget på en gång. För det mestahar tågen 30 vagnar och är 400 meterlånga.– Vi måste växla och ta in tio vagnari stöten, men det har inte inneburitnågra problem. Lossningen har faktisktfungerat mycket bra, berättar StaffanEriksson.Satsningen på industrispåret tillÖstrand gör att virket nu går per järnväghela vägen från SCAs terminaleri Hoting, Krokom, Bensjöbacken ochÖstavall. Virket som avverkas närmastkusten transporteras även fortsättningsvismed virkesbilar.Thomas EkenbergHector Rail ochSveriges starkastelok tar överSCA Skog har skrivit avtalmed Hector Rail om järnvägstransporterav virke iMellannorrland. Totalt handlardet om 1,8 miljoner tonvirke årligen som lastas vidSCAs terminaler.Transporterna går inte bara tillTÖstrands massafabrik utan även Ttill Töva-terminalen utanför Sundsvallsamt Iggesunds pappersbruk och Domsjöfabriker i Örnsköldsvik.För att klara åtagandet kommerHector Rail att använda sju ellok,ett diesellok och 94 fyraxliga vagnar.Dieselloket blir Sveriges starkaste meden effekt på 2 700 kW, vilket är merän dubbelt så mycket som de dieselloksom är vanliga på svenska spår idag. Dieselloket uppfyller de hårdastekraven för avgasutsläpp och skatrafikera järnvägen mellan Hoting ochForsmo som inte är elektrifierad.Hector Rail tar över trafiken vidårsskiftet och avtalet löper på tio år.Henrik Annerman, projektledare för investeringen i nya kammartorkar vid Tunadals sågverk.Tunadal investerari nya kammartorkarTunadals sågverk investerar25 miljoner kronori tre nya kammartorkar.De nya torkarna ska varai drift kring årsskiftet.Idag har sågverket 24 vandringstorkar,varav de äldsta är byggdapå 1960-talet. Dessutom finns detSCA investerar sex miljoneri sågverket i StugunSCA investerar sex miljonerkronor i sågverket iStugun.Investeringarna kommerfrämst att ske i råsorteringenoch strö läggarenoch innebär att flaskhalsarförsvinner.Genom de här investeringarnakommer vi att kunnaminska antalet oplanerade stoppoch öka tillgängligheten i sågverket.Det innebär också att vi kom -mer att öka produktionen ochförbättra sågverkets lönsamhet,säger Lars-Olof Alm, som tillträttFOTO: PER-ANDERS SJÖQUISTelva moderna kammartorkar. De nyakammartorkarna som byggs kommeratt ersätta några av de äldre vandringstorkarna.– Det här är en viktig investering föross eftersom det höjer kvaliteten på våraprodukter, säger Henrik Annerman,projektledare. Den gör det också lättareatt uppfylla våra kunders önskemål omnedtorkade produkter, med fuktkvoterlägre än 18 procent.som sågverkschef efter att ha fungeratsom SCAs representant på sågen iStugun sedan i våras.I våras träffade Jämtlamells ägareMaths O Sundqvist och SCA en över -enskommelse om att SCA förvärvar enandel av trävaruföretaget Jämtlamell,med option att köpa hela företaget.EUs konkurrensmyndighet har nugodkänt förvärvet.– Vi är i färd med att samordnaproduktion och försäljning av trävarorfrån sågverket i Stugun med SCAs sjusågverk, säger Lars-Olof Alm. Detkommer att innebära bättre produktionsförutsättningar,när man kanstyra tillverkningen av olika produktertill de sågverk som har bäst förutsättningaratt tillverka dem.D I N S K O G 3 – 2 0 0 65

Avverkning på Sveriges högsta ö– då krävs flyt i arbetetDen 83 meter långa pråmen ”Carrier 2” lastar 1 500 kubikmeter per vända – det motsvarar drygt 30 virkesbilar med släp.Skidor och båt var färdmedlennär SCA Skog avverkadepå Mjältön i HögaKusten.Det var ett uppdrag somi hög grad påverkades avväder och vind.SCA Skogs virkesköpare MagnusHamberg rattar den lilla båtenmedan hans kollega Anna Forsén stårframme i fören och spanar. På grundav dimman är sikten begränsad tillbara några meter. Men överfarten frånfastlandet är inte så lång.– I vintras när vi planerade för avverkningenåkte vi skidor över isen,berättar Anna.Båten tuffar in genom ett smalt sundoch när vi ankrat lättar dimman. Dåframträder en stillsam och fantastisktvacker lagun, Baggviken, omgiven avtyst granskog i branta sluttningar nermot vattnet. En ensam svan cirklar iden vindstilla lagunen. Den skyddadeviken är en populär naturhamn förbåtfolket och under högsäsong trängssegelbåtarna vid pontonbryggan.Bra dialogTotalt handlar det om drygt 30 hektar,mestadels gran, som SCA har avverkatpå skogsägaren Jeanette Vedins uppdrag.– Jag åker ofta ut hit bara för att fåvara ute i den här härliga miljön ochfå ny energi, säger hon.Jeanette är nöjd med avverkningen.– De har gjort ett bra jobb och detblev finare än vad jag trodde. Jag haranlitat SCA även för återplanteringen.Hon berättar att det var en kombinationav ekonomi och personkemisom gjorde att valet föll på SCA föravverkning och återplantering.– Jag har haft en väldigt bra dialogmed SCAs virkesköpare och det ärviktigt för mig. Sedan har alltid prisetbetydelse, konstaterar hon.SCA Skogs virkesköpare Anna Forsén och Magnus Hamberg tittar närmare på virket från avverkningensom gjorts på Mjältön, Höga Kusten.Extra hänsynMjältön är en av de främsta pärlornai hela Höga Kusten. Det finns inga bofastapå ön och inte heller några regelrättasommarstugor, utan endast ettpar enklare övernattningsstugor.Jeanette Vedin berättar att hon och6 D I N S K O G 3 – 2 0 0 6

hennes sambo brukar övernatta underbar himmel.På dem som ska avverka i denna miljöställs speciella krav.– Vi försöker vara extra hänsynsfullamed tanke på att ön används så flitigtför rekreation. Det ska se trevligt utefteråt, säger Kjell Sjödin, som äger KjellSjödin Skogsavverkning, den entreprenörsfirmasom avverkat på SCA Skogsuppdrag.Det avverkade området är delvismycket brant och stenigt.– I de brantaste partierna har detvarit manuell fällning, konstaterarMagnus Hamberg.Känslig transportAvverkningen har krävt extra förberedelser.Bland annat har Mikael Thybeck,produktionsledare vid SCA Skog, haftmöten med entreprenör och virkesköpareför att diskutera logistik ochrekognosera på plats.– Det blir fler steg i kedjan. Det ärinte bara att köra ut i skogen och börjaavverka. Skördare och skotare måstetransporteras med pråm ut till ön. Avverkningenmåste flyta på vilket kräverextra back-up av reservdelar. Timretfår inte bli liggande med tanke påindustrins färskhetskrav, konstaterarMikael Thybeck.Samtidigt är pråmen som ska hämtavirket beroende av väder och vind.– Transporten är känslig. Om detblåser för mycket kan vi inte lossa,vilket gör det svårt att planera. Dessutommåste det finnas plats för pråmenatt lasta av virket i hamn också, sägerMikael Thybeck.Väder och vind styr i stor utsträckning arbetet på ön. Transporten är känslig. Blåser det förmycket går det varken att lasta eller lossa.Att logistiken är väderberoende blirtydligt när Din skog besöker ön. I ettavlägg i bortre änden av viken liggergran- och talltimmer och väntar på den83 meter långa pråmen ”Carrier 2”,som ska ta virket till fastlandet.– Den är försenad, berättar KjellSjödin och suckar:– Det blåser för mycket, sydligavindar, så pråmen har tvingats sökaskydd söder om Umeå i natt.Pråmen är den enda i sitt slag iBottenviken och har sin hemmahamni Piteå. När den väl kommer, någradygn försenad, lastar den 1 500 kubik-FAKTA: MJÄLTÖNmeter per vända. Det motsvarar drygt30 virkesbilar med släp.När pråmen ligger stabilt börjarskotaren lasta virket som ligger ochväntar vid strandkanten. Sedan körden upp på pråmen via en metallrampoch lossar i travar på pråmens storadäck.Sakta men säkert fylls pråmen medvirke samtidigt som solen glittrar i detblågrå havet och Höga Kusten brederut sig framför ögonen.Thomas EkenbergFoto: Bo FernströmÖn ligger utanför Docksta i Höga Kusten och är Sveriges högsta ö. Från Bastutobergets topp,236 meter över havet, har man en storslagen utsikt.Mjältön är 5,5 kilometer från norr till söder och 2,5 kilometer tvärs över på bredaste stället.Ön är skild från fastlandet av ett sund, endast 400 meter brett på smalaste stället.Skogsskiftena fördelas på fem privata skogsägare och ett naturreservat på 147 hektar.Mjältön Norra UlvönSödra UlvönD I N S K O G 3 – 2 0 0 67

Stark efterfråganpå sågade trävarorDet har varit brist på sågade trävaror av furu under en längreperiod. Den starka efterfrågan ledde till snabbt stigandepriser under våren och sommaren.Efterfrågan på trävaror av gran har stärkts ytterligare ochmarknaden upplever en akut brist på granprodukter underhösten. Som en följd stiger nu granpriserna snabbt.Konsumtionen av sågade trävarorKär generellt god på SCA Timbers Kmarknader, vilket i första hand är ettresultat av den goda allmänekonomiskautvecklingen.– Det är en stor efterfrågan på attbygga nytt och renovera på de flesta avvåra marknader. I jämförelse med andrabyggmaterial har trä under senare årstärkt sin position, säger Anders Ek,marknadschef SCA Timber.Enda marknad ”mot strömmen”är i dagsläget USA, där den tidigarestarka byggmarknaden nu bromsar.– Man kan säga att den går från överhettningtill ett läge som bara är ”starkt”,säger Anders Ek.HuggsexaKombinationen av ett minskat utbudoch en hög aktivitet på SCA Timbersmarknader ledde under våren och sommarentill en huggsexa om tillgängligavolymer av furuprodukter, och därmedökade priserna snabbt.Men nu när produktionen av furuökar och är något högre än vad marknadenförväntat sig, kan det på siktmedföra att efterfrågan minskar ochpriserna försvagas.Granmarknaden har i stället stärktskraftigt under våren och sommaren,som ett resultat av låga lager och enlägre produktion än förväntat.Hög produktionstaktProduktionstakten i Sverige liggerfortsatt på en högre nivå än för ett årsedan. De svenska sågverkens orderstockär god och sågverkens lager harsjunkit successivt.Utvecklingen i Finland är splittrad.Furuproduktionen ökar nu efter enlängre tids nedgång, medan produktionenav granprodukter fortsätter attminska, som en följd av brist på sågtimmer.Utvecklingen inom övriga storaproducentländer är ojämnt fördelad.Tyskland producerar rekordvolymer,medan de stora producenterna Österrikeoch Ryssland av olika anledningarrapporterar minskad produktion.Den starka efterfrågan på sågade trävaror harlett till stigande priser.FOTO: PER PETTERSSON8 D I N S K O G 3 – 2 0 0 6

TidningspapperEfterfrågan på standard tidningspapp eri Europa har varit god hittills under året.Anledningen är att annonsmark nadenär stark, att antalet gratistidningar växersamt trenden att allt mer reklam tryckspå standard tidningspapper.Vad gäller UMI, ljusare obestruketoffsetpapper, är tillväxten god för pappermed höga ljusheter. Produkter inom delägre ljushetssegmenten tappar däremotmark.Med begränsad tillgång på papperser balansen i marknaden ut att fortsättavara god under resten av åretsamt under början av nästa år.BiobränslenLWC-papperEfterfrågan på LWC-papper har underårets första sju månader uppvisat en svagökning. I Europa steg efterfrågan medtre procent medan den globala efterfråganökade med en procent.Nyligen tillkännagav den finska koncernenUPM att LWC-bruket Voikkaai Finland stängs och därmed försvinneren årskapacitet på 410 000 ton. Samtidigthar Stora Enso stängt två LWCmaskineri Frankrike, med en årlig kapacitetav 250 000 ton. Därmed har ca sexprocent av den europeiska LWC-kapacitetentagits bort. Ännu ser vi dockinga positiva effekter av borttagandetav kapacitet.LWC-produktionen vid SCAs pappersbrukOrtviken har fortsatt att gå mycketbra, med ett litet undantag för juli.FOTO: PER-ANDERS SJÖQUISTInför den stundande vintern har rekordmångavillaägare konverterat från oljeeldningoch direktverkande el till pelletseldning.Det statliga bidraget för konverteringenhar säkert bidragit, menframför allt är kalkylen för pelletsuppvärmningmycket bra, jämfört medandra uppvärmningskällor.Produktionen av bränslepellets vidSCA BioNorr slår åter nya rekord ochden FSC-certifierade pelletsen är en hetprodukt på marknaden. Att pelletsenär FSC-certifierad innebär att råvarankommer från ansvarsfullt skötta skogar,vilket verifieras av en oberoende certifierare.De stora kraftvärmeprojekten överhela landet medför att efterfrågan ökarmarkant på skogsbränslen för stor skaligproduktion av värme och el.De hittills outnyttjade skogsbränsleresurserna,framför allt i form av grot,d v s grenar och toppar, är huvudsorti -ment et till dessa anläggningar. SCAstartar nu ett stort försök med grotbuntning,vilket kan bli en del i framtidenseffektiva biobränslesystem.FOTO: BO SCHILLINGMassaDet har varit stor efterfrågan på massaunder årets första sju månader och pris -erna har ökat kraftigt.– Även hösten ser ut att bli fortsattstark, säger Rolf Johannesson, marknadsdirektörvid SCA Graphic Sundsvall.Den starka efterfrågan beror på attdet funnits en brist på massa på marknaden.Anledningen är att kanadensiskamassaproducenter haft lönsamhetsproblemoch tvingats stänga fabriker,tillfälligt eller permanent, vilket letttill att produktions kapacitet på två mil-LinerDet är god efterfrågan på såväl kraftlinersom testliner. SCAs linerbrukplanerar för full produktion under hela2006, förutom planerade underhållsstopp.SCA genomför just nu betydandenedskärningar av produktionskapacitetenför testliner, förpackningspapperbaserat på returpapper. SCAs danskatest linerbruk Djursland stoppades förgott i slutet av mars. Den andra storaaktören, Smurfit, har också annonseratnedläggningar och i USA genomförsjoner ton för svunnit från marknaden.Vid SCAs massafabrik Östrand harproduktionen av både sulfat massa ochCTMP gått mycket bra hittills i år.– Nu ser vi fram emot starten av dennya sodapannan, vilket ökar produktionskapacitetenför sulfatmassan medca 20 000 ton. Med tanke på den starkaefterfrågan så är timingen bra! Vi skaäven investera i CTMP-fabriken underhöststoppet, vilket ökar kapaciteten medca 7 000 ton, säger Rolf Johannesson.nedläggningar av relativt stora linerbruk.Linerbrukens konkurrenskraft drabbasav kraftiga höjningar av energipriserna,liksom kostnads ökningar för massaved.För att kompensera för de ökadekostnad erna genomfördes prisökningarpå såväl kraftliner som testliner underdet första halvåret. SCAs kraftlinerbrukObbola utanför Umeå och Munksundutanför Piteå genomför också omfattandeeffektiviserings program.D I N S K O G 3 – 2 0 0 69

Leif Johansson, virkesköpare och fotografMed fokus på naturenMed jakten i blodet och kameran som ständigföljeslagare har Leif Johansson tagit platssom virkesköpare vid SCAs skogsförvaltningi Jämtland.– Det är en tuff marknad, konstaterar han.Men jag tycker nog att jag är med i matchen.Leif Johansson är ett känt och respekterat namn när detgäller såväl exklusiva jaktarrangemang som uppmärksammadenaturbilder.Uppvuxen i Storuman visste han tidigt att det var ute inaturen som han ville ha sin arbetsplats. Ambitionen var attbli skogsmästare och praktiken fick han som manuell huggarehos MoDo. Men drastiska nedskärningar hos arbetsgivarenfick honom att lägga studieplanerna på hyllan.I stället valde han turistnäringen och att utveckla sittfotograferande.– Det var en hobby jag hade hållit på med sedan jag varliten, berättar han när vi slagit oss ner på en saftigt grönlägda i det inre av Jämtland.Virkesköparen, fotografen, jägaren, friluftsmänniskan Leif Johansson.FOTO: JESSICA JONASSONTillsammans med några andra naturintresserade fotograferfrån Storuman med omnejd startade han bildbyrån”Bildarkiv 65 0 N”. Gemensam nämnare för alla delägare varatt de var fjälledare, utbildade på Storumans folkhögskola.Hans egen specialitet är, och har alltid varit, bilder medanknytning till jakt och fiske. Genom bildbyråns försorg10 D I N S K O G 3 – 2 0 0 6

har hans bilder publicerats i många turistbroschyrer ochi flertalet av landets större jakt- och fisketidningar. På dethär uppslaget kan du se ett smakprov.MångsysslareMen fotograferandet har varit mer hobby än försörjning.Leifs huvudsakliga inkomstkälla var i närmare femton årolika anställningar inom turistnäringen samt det egna företaget”Naturupplevelser i Lappland”. På programmet stodexklusiva jakt- och fiskearrangemang i Storuman, Sorseleoch Ammarnäs med omnejd.– Det går inte att livnära sig på fotograferandet om maninte satsar hundra procent, och gärna mer ändå, säger han.Men inte heller jaktarrangemangen har alltid kunnat geen tillräcklig inkomst. Skogligt mångsyssleri har därförvarit Leifs metod att få lite över när månaden närmat sigsitt slut.– Det roligaste jag gjort var ändå att hugga timmer, minnshan med en nostalgisk blick i backspegeln. Då kunde manverkligen se resultat av sitt arbete när dagen var slut.Trivs som virkesköpareEfter många år i turistbranschen valde han att återupplivadrömmarna om en utbildning med koppling till skogen.Han sökte sig till jägmästarlinjen i Umeå. Och efter avslutadutbildning öppnade sig en dörr hos SCA i Östersund.– Sedan februari i år är jag virkesköpare i Jämtland påheltid, konstaterar han muntert. Och jag måste säga att jagtrivs förträffligt, med såväl arbetsuppgifter som kollegor.Men det är en tuff marknad där många andra aktörer slåss omskogsägarnas gunst.Hittills har stora delar av Leifs arbetstid använts åt attskapa rutiner och bygga upp kontaktnät.– Det gäller att knacka på ute i stugorna, säger han. Ochöver kaffet kommer mina erfarenheter som jaktarrangör vältill pass. Så jag tror man kan säga att jag nu är med i matchen.Kameran alltid medEn bonus med det nya jobbet är att fasta arbetstider ochlånga resor har givit Leif tillfälle att återuppta ett mer aktivtfotograferande. Kameran, som blivit digital, finns numeraständigt med i bilen och bildbyrån har fått många nyaleveranser.– Tänk att det behövdes ett fast arbete för att få tid attägna sig åt sin hobby, funderar han.Mats WigardtFoto: Leif JohanssonD I N S K O G 3 – 2 0 0 611

Noga med ersättningen därjärnvägen drar framBotniabanan är det störstasvenska järnvägsbyggeti modern tid. 19 mil järnvägska byggas och det är mångaskogsägare som berörs.– Det är många faktoreratt ta hänsyn till när ersättningenför markintrånget skaräknas ut, säger lantmätarePeter Näsholm på SCA Skog,stab Markjuridik.Iprojekt Botniabanan byggs 19 milny järnväg från Nyland, via Örnsköldsviktill Umeå. Samtidigt pågårarbetet med att uppgradera den 18 millånga järnväg som binder sammanSundsvall med Långsele, den så kalladeÅdalsbanan.Tillsammans bildar de båda banornaen länk mellan södra och norra Sverige,avsedd för såväl snabba persontåg someffektiva godstransporter.Vid järnvägsbyggen löser staten in merparten av marken med permanent äganderätt. Förutomersättning för den skog och mark som behövs för själva järnvägen, ska markägaren ersättas förpåverkan på angränsande mark.FOTO: MICHAEL ENGMANStaten löser in markEn av de viktigaste pusselbitarna vidbygget är att göra marken tillgängligför åtgärder. Och när sammanlagtnärmare 40 mil järnväg ska byggasrespektive rustas upp, är det naturligtvismånga markägare som påverkas.– När allmänna vägar byggs bytermarken inte ägare. Då disponerar Vägverketmarken med en form av tillfällignyttjanderätt, så kallad vägrätt. Vidjärnvägsbyggen däremot löser staten inmerparten av marken med permanentäganderätt, förklarar Peter Näsholm.Förutom själva järnvägsområdet– en korridor med en bredd av cirka30 meter – behöver Banverket tillgångtill mark för exempelvis tillfälliga vägaroch upplag av berg och massor. Denmarken tas i anspråk med nyttjanderätt,men återgår till fastighetsägarennär järnvägen väl tagits i drift.Planen ställs utI god tid före byggstart anordnas informationsmötenför allmänhet och markägare,där planerade byggåtgärder ochprocessen med marklösen beskrivs. Brevmed motsvarande information skickasockså ut.När sedan järnvägsplanen är färdigställs den ut och i samband med dettafinns det också möjlighet att överklagahos regeringen. I planen redovisas meri detalj hur mycket mark som behöverlösas in och vilka fastigheter som berörs.När planen vunnit laga kraft värderasmarken av opartiska värderingsmän.Markgränser snitslas och skogen inventerasoch stämplas.– Skogsägaren har nu två val, berättarPeter Näsholm. Antingen säljsmarken med skogen kvar och då är detupp till köparen att avverka. Det andraalternativet är att sälja virket som enrotpost eller själv avverka skogen ochdärefter genomföra själva markförsäljningen.Vilket alternativ man väljer beroroftast på den enskilde skogsägarensskattesituation. Inkomst från rotposterbeskattas på ett annat sätt än inkomstfrån försäljning av mark som inte avverkats.Det vanligaste, och det alter-12 D I N S K O G 3 – 2 0 0 6

Stora skador påtallskog i norrTörskatesvampen, Cronartiumflaccidum, hotar10 000 hektar tallskog inorra Sverige.– Situationen är mycketbekymmersam, konstaterarHeine Krekula som ärskötselspecialist på Skogsstyrelseni Luleå.– Det är många faktorer att ta hänsyn till när ersättning för markintrång ska räknas ut, sägerlantmätare Peter Näsholm på SCA Skog, stab Markjuridik.FOTO: PER-ANDERS SJÖQUISTnativ som Banverket förordar, är attmarkägaren säljer skog och mark tillsammans.Inskränkningar i jakt?Vid förhandlingarna om ersättningensstorlek är det sedan många olika faktoreratt ta hänsyn till. Förutom värdetpå den skog och mark som behövs försjälva järnvägen ska även påverkan påangränsande mark prissättas.– Det kan till exempel vara inskränkningari jakten, vägar som bliravskurna av järnvägen och risk förstormskador på den skog som gränsartill den nya järnvägskorridoren, sägerPeter Näsholm.– Markägaren ska också kompenserasför ej avverkningsmogen skogsom han tvingas avstå, tillägger han.Däremot ersätts inte affektionsvärdetpå den inlösta marken.Prissättning utredsMetoden att prissätta den mark somska lösas in när nya järnvägar skabyggas härstammar från 1950-talet,men med hänsyn tagen till aktuellprissättning.För närvarande pågår emellertid endiskussion huruvida det är rimligt att50-talets ersättningsnormer fortfarandeska utgöra riktmärke för prissättningen.Till exempel skiljer sig dagens modernaskogsbruk avsevärt från det dåtidasättet att bruka skogen. En utredningär därför tillsatt för att se över hur denframtida ersättningen ska räknas ut.För SCAs del har Botniabanan inneburitatt man har sålt drygt 50 hektarmark och upplåtit omkring 240 hektarmed nyttjanderätt.– Överlag har förhandlingarna ommarkinlösen med Banverket och Botniabananfungerat bra, med ett givandeoch tagande i gott samförstånd, menarPeter Näsholm.FAKTA: BOTNIABANANBotniabanan är en enkelspårig, 19 millång helt ny järnväg mellan Nyland, norrom Kramfors, och Umeå.I projektet ingår140 broar och 2,5 miltunnlar. Kostnaden är beräknad till13,2 miljarder kronor (2003). Botniabananska enligt de ursprungligaplanerna vara färdig att tas i drift 2010.FAKTA: ÅDALSBANANMats WigardtÅdalsbanan är den drygt 18 mil långajärnväg som binder samman Sundsvallmed Långsele. Den ansluter till Botniabanannorr om Nyland.Projektet består dels av upprustning avdagens järnväg, dels av byggande avny järnväg där den gamla bedömtssom alltför dålig. Flera tunnlar ingårockså i projektet.Svampangreppen fortsätteratt skörda stora offer i Norrbotten.Under de senaste fem årenhar skadorna ökat i omfattning.Enligt Heine Krekula är det tallskogi alla åldrar som drabbas avtörskatesvamp, även om plant- ochungskog dominerar, särskilt om denväxer på bördig mark med mycketskogskovall där det tidigare vuxitgran.Det finns dock inget som tyderpå att föryngringsmetoden skullepåverka trädets motståndskraft.Heine Krekula hävdar att skadornaär stora i såväl självföryngradebestånd som i planterad skog.– Däremot vet vi att frön frånträd som drabbats av svampangreppger plantor som är mer utsatta försjukdomen, säger han.På SCAs mark i Norrbotten ärdock skadorna av mindre omfattning.– Vi har sett spridda områden medangrepp på mer än enstaka träd, menhittills inget som ger anledning tillstörre oro, summerar Evert Kastebopå Norrbottens skogsförvaltning.·Råd vid skogsvård och avverkning:Inga skadade träd bör lämnas som·fröträd eller miljöträdHårt drabbade bestånd bör slut -·avverkas i förtidPrioritera gran- och lövföryngring·i skadedrabbade bestånd.Återplantera skadade områdenmed gran där så är möjligt.Mats WigardtD I N S K O G 3 – 2 0 0 613

Rekordinvestering gavlyckat resultatI Munksund utanför Piteå har det sågatstimmer sedan mitten av 1800-talet. Efter enmångmiljonsatsning på ny teknik är nuMunksunds sågverk ett av landets störstaoch modernaste.– Vi har gått från medioker till bäst i klassenvad gäller produktivitet, konstaterar sågverkschefAnders Nordmark.Anders Nordmark, chef för ett av landets största och modernastesågverk – Munksunds sågverk. Här i samspråk med Stefan Johansson,skiftgående elektriker.FOTO: JÖRGEN WIKLUNDImitten av 90-talet beslutade SCA att ersätta Munksundsgamla sågverk med ett nytt. Den 30 augusti 1999 kundedåvarande näringsminister Björn Rosengren och SCAs dåvarandekoncernchef Sverker Martin-Löf inviga det nya sågverketi Munksund. 400 miljoner kronor hade då satsats påbland annat ny timmersortering, två nya moderna såglinjer,hyllsortering och kammartorkar. Produktionen beräknadestill 265 000 kubikmeter sågade trävaror.– Det är som att ta steget från att cykla till att köraFormel 1, kommenterade dåvarande sågverkschefen UlfLarsson, numera VD i SCA Timber.Komplett sågverkNågra år senare kom nästa investering i Munksund: åtta nyavirkestorkar och ett justerverk till ett värde av ytterligare130 miljoner kronor. Med resultat att kapaciteten kundehöjas till 400 000 kubikmeter, nedtorkat, exaktkapat ochspecialsorterat.Årligen köps ca 350 000 kubikmeter timmer in från privata skogsägare.Omkring 500 000 hämtas ur egen skog.FOTO: PER PETTERSSON– Då hade vi fått ett komplett nytt sågverk, säger AndersNordmark, som sedan några år tillbaka axlat rollen somsågverkschef.En smidig organisation och flera nyanställningar av yngrecivilingenjörer, med förmåga att på bästa sätt utnyttja dennya tekniken, gav Munksund förutsättningar att snabbt fålönsamhet i verksamheten.Inom fem år var hälften av produkterna i sortimentetnya och avsevärt bättre anpassade efter kundernas behov.Dessutom producerade till en lägre kostnad, samtidigt somproduktionen ökat.– Det är sannolikt en smått unik ekvation, konstaterarAnders Nordmark med en belåten blick mot det rödmåladesåghuset som byggts helt i trä.Några större bakslag har man sluppit uppleva. Den störstamotgången var när det gamla såghuset brann strax innaninvigningen och hotade hela sågverket. Men vinden blåsteåt rätt håll och den nya anläggningen förblev intakt.14 D I N S K O G 3 – 2 0 0 6

Med rejäla investeringar i ny teknik och kompetens har Munksunds sågverkgått från medioker till bäst i klassen vad gäller produktivitet.FOTO: JÖRGEN WIKLUNDRåvaran utgörs av senvuxen norrländsk fura. Omkring500 000 kubikmeter per år hämtas ur egen skog, cirka350 000 köps av privata skogsägare. Marginella volymerkommer från Finland och Ryssland.– Visst har konkurrensen om råvaran hårdnat, och virkesköparnafår jobba hårt för att förse oss med virke, men idagsläget ser jag inga mörka moln på himlen, försäkrarAnders Nordmark.Prioriterade kunder är träindustrier som tillverkar möbleroch golv i Skandinavien samt fönsterproducenter i Italien,Danmark och England.Omkring 60 000 kubikmeter av produktionen från Munksundvidareförädlas också, bland annat genom ett samarbetemed Bodensågen där virket förvandlas till fönsterkomponenteroch impregnerat trallvirke avsett för den engelskamarknaden.– Det är en av de stora förändringarna, menar Nordmark.För bara 1,5 år sedan hyvlade vi över huvud taget inget virke.Hot blir möjlighetEtt annat projekt, som dock fortfarande är under utveckling,är att tillverka treskiktslimmade och fingerskarvade fönsterkomponenteri Kina – av råvara som skickas från Sverige.Produkten har visat sig vara mycket konkurrenskraftignär den återvänt till Europa, för att genom SCAs organisationsäljas till kunder i England och Italien.– Ett sätt att förvandla hotet från låglöneländerna till enmöjlighet, samtidigt som det ger oss en komplett produkt -portfölj för fönsterindustrin, summerar Anders Nordmark.För att ytterligare säkerställa produktionen vid Munksundssågverk fortsätter man även på den inslagna bananatt ta tillvara på de möjligheter som ny teknik kan ge.I samarbete med TCN i Skellefteå pågår till exempel ettforskningsprojekt där man redan i timmersorteringen kikarunder ytan på stocken, med hjälp av röntgen. Tjurved ochandra defekter avslöjas obönhörligt. Och felprocenten kansänkas ännu mer.– Vi vill veta vem som ska ha respektive stock, förklararAnders Nordmark. Vet man då hur den ser ut innanförbarken blir det lättare att fatta rätt beslut.Man arbetar också med att utveckla sågklingorna såatt det blir mindre spån – och därmed mer trä kvar – närstocken sönderdelas. Och i råsorteringen används en laserstråleför att bedöma kvaliteten på virket som passerar.– Med så små marginaler som det är i den här branschenmåste vi vara så träffsäkra som det över huvud taget ärmöjligt, säger Anders Nordmark. Och då kommer ny teknikväl till pass. Och kunskap att använda den på rätt sätt.FAKTA: MUNKSUNDS SÅGVERKProduktion: 400 000 m 3 sågad fura per år. Har ansökt om att få höjaproduktionen till 600 000 m 3 .Antal anställda: 130, inklusive entreprenörer.Mats WigardtMarknad: Skandinavien 45 %, England 20 %, Japan 15 %, Italien 10 %.Resten säljs till bl a Marocko, Kina och Vietnam.Sågade trävaror från Munksund används till fönster, limträ, golv och möbler.FOTO: MIKAEL LINDSTRÖMD I N S K O G 3 – 2 0 0 615

Första dagenDet håller just på att ljusna i sydost när jaktlagetträffas den första jaktdagen, utanför skolan i Dödre,5-6 mil söder om Östersund.Redan står många bilar parkerade lite kors och tvärs.Handslag och ryggdunkar skapar en genuin känsla av attgamla bekanta träffas under trivsamma förhållanden.Minnen, hundar och händelser i jaktsammanhang ventileras.Men vad ska hända idag framför gevärsmynningarna,årets första dag på septemberjakten. Spänningen känns litekittlande.Typiska skämt och skratt hörs lite då och då som inramningnär jaktledaren, Sören Olsén, manar till samlinginne i stugan. Efter lottdragning om passfördelning bär detav mot välkända ställen där älgjägare sedan långa tider tillbakasuttit tysta och väntat.Snart avslöjar ljudet av skott i fjärran att grannlaget hargrejer på gång. Strax efteråt visar två djur upp sig ävenframför det egna lagets gevärspipor och får böta för dettamed säkert placerade kulor i bogen.Till kvällen blir det en trivsam middag. För jaktlaget ärtrivseln viktig. Inte enbart för att skapa en gemytlig inramning.Trivsel och god kamratanda ligger också till grundför säkerheten, ansvaret och inte minst grovarbetet, somhör till älgjakten.Emma Andersson på pass.Text & foto: Göran EkströmPassfördelningen, förbjudnavinklar med mera diskuteras.Från vänster Herje Andersson,Lennart Linjamaa, Krister Bergmansamt Simon Linjamaa,som står lite bakom de andra.16 D I N S K O G 3 – 2 0 0 6

på passetDavid Svensson njuter på sitt pass, vackert beläget vid ett sund mellan två sjöar.Traktorförare David Svensson lastar bytet med hjälp av Krister Bergmanoch Simon Linjamaa.Med ett perfekt skott fällde Krister Bergman en ko.D I N S K O G 3 – 2 0 0 617

Många vill nyttja skogsråvaran”Vad gör vi med skogsråvaran?” Det var frågan när de jämtländskaskogsföretagen arrangerade ett seminarium påFäviken Game Fair i slutet av juli.På plats i panelen fanns de som ville såga den jämtländskaskogsråvaran. Andra i panelen ville koka den, medan ytterligareandra ville elda upp den. Skogsägarföreträdarna villenaturligtvis ha så bra betalt som möjligt för sitt virke.Att så många i publiken för ettpar timmar avstod från prickskytte,kolbullar och hunduppvisningarför att lyssna på diskussionen, visar attämnet engagerar.Maximalt mervärdeKenneth Eriksson, VD för SCA ForestProducts, poängterade att skogsägarennaturligtvis ska ta så bra betalt sommöjligt, men också att det är viktigtför Sverige som nation att regionensutmärkta skogsråvara utnyttjas så attmaximalt mervärde kan skapas.Politiska beslut ändrar marknadensförutsättningar. Den föreslagna kilometerskattenskulle göra stora delar avskogen i Norrlands inland värdelös.Subventioner, koldioxidskatt och grönacertifikat gör det möjligt för värmeverkatt betala bättre för virket än vad denkonkurrensutsatta trä- och pappersindustrinkan göra.Priset helt avgörandeRödéns Trävaror i Svenstavik producerarårligen närmare 100 000 m 3FAKTA: FÄVIKEN GAME FAIRVilt- och jaktmässan Fäviken Game Fairstartade 1994 efter modell från England,där man länge anordnat mässor i periodenmellan höskörd och jakt.I år kom närmare 30 000 besökare ochantalet utställare var fl er än 200, däriblandSCA Skog som konstaterar att tillströmningenav skogsägare i SCA-montern varmycket god.- Fäviken Game Fair är ett bra tillfälle attträffa gamla och presumtiva kunder undertrevliga former, säger Leif Johansson, virkesköparevid SCAs skogsförvaltning i Jämtland.Han var en av dem som fanns på plats i mon-sågade trävaror, varav merparten gårpå export. VD Gunnar Rödén ansåg attråvaran ska användas där den gör mestnytta: timmer till sågverket, massavedtill industrin och grot för att produceravärme.För Norrskogs Jan Holmberg är detpriset på skogsråvaran som är helt avgörandeför såväl skogens skötsel, somvad råvaran sedan ska användas till.– Skogsägaren måste ha ett ekonomisktincitament att sköta sin skog såatt förråden ökar, var hans slutsats.Vill ha billigt bränsleIntresset för skogsbränsle för produktionav värme har ökat kraftigt. NärHenrik Grill, VD för Jämtkraft, ser ettträd räknar han därför hellre kilowatttimmarän kubikmeter.I Jämtland värms redan uppemot70 procent av bostäderna med biobränsle.Och i takt med att el och olja blirdyrare lär skogsråvaran i framtiden fåallt större betydelse för värmeproduktion,förutspådde Henrik Grill.tern och presenterade SCAs virkesköpsverksamhetmed tillhörande tjänster. SCANorrPlant medverkade också på mässan.– Det är viktigt för Sverige att regionensutmärkta råvara utnyttjas så att maximaltmervärde kan skapas, poängterade KennethEriksson, VD för SCA Forest Products.– Vi vill ha billigt bränsle och kanelda sådant som inte betingar ett såhögt värde på annat håll, som sågverksavfalloch grot, konstateradeJämtkrafts VD. Om detta inte räcker,så får vi köpa de bränslen som erbjuds,till en kostnad som vi klarar, för attmöta våra kunders efterfrågan.Gynnad positionLRFs Christer Segersten, tillika ledamotav regeringens oljekommission,konstaterade också att det idag finnsfler konkurrenter om vedråvaran. Hansslutsats blev därför att skogsägare intaren synnerligen gynnad position närskogens betydelse för den framtidaenergiförsörjningen ökar.– Men, sa han, ska energibehovetkunna tillgodoses när oljan fasas ut,måste vi öka tillväxten av skogen ochproducera mer biomassa, bland annatgenom att beskoga åkermark medsnabbväxande trädslag.I detta fick han medhåll från helapanelen.– Talar vi om fordonsbränslen, såmåste det vara klokare att odla råvarormed hög sockerhalt på jordbruksmarkän att använda industrivirke för etanolproduktioni processer som fortfarandeär på försöksstadiet, sa KennethEriksson.Mats WigardtFoto: Leif Johansson18 D I N S K O G 3 – 2 0 0 6

SCA testarstubbar sombiobränsleI början av sommaren testadeSCA skog stubbrytning på etthygge norr om Sundsvall.Stubbarna togs upp av engrävmaskin med ett specialaggregatoch kommer att utnyttjassom biobränsle påOrtvikens pappersbruk.Vid slutet av sommarenflyttade ekipaget för fortsattaförsök i Västerbotten.Vi vill undersöka om vi kan ut-Vnyttja den resurs som stubbarna Vutgör, säger Per-Anders Hedström, utvecklingschefpå Norrbränslen. Vi skautvärdera de tekniska, ekonomiska ochmiljömässiga aspekterna på hanteringen.Vi har gott hopp om att stubbar är någotatt satsa på. I Finland har man utnyttjatstubbar på det här sättet i flera år.Utvecklar teknikenBakgrunden till försöken är att efterfråganpå biobränslen ökar.Stubbar kan bli en viktig energiråvara, men först måste metoden testas. Bertil Leijding, chef förNorrbränslen, entreprenören Lars-Erik Brantholm och Norrbränslens utvecklingschef Per-AndersHedström tittar på en nyligen lyft stubbe på ett hygge i trakten av Eksjön på Medelpads förvaltning.– Det finns mer energiresurser i skogenän vad vi för närvarande ut nyttjar, sägerBertil Leijding, chef för Norrbränslen.Men vi behöver ut veckla tekniken föratt kunna ta fram dem till rimlig kostnad.Problemet är att det är långt mellanråvaran i skogen och de stora värmebehoveni städerna.Stubbar kan vara en del av lösningen.Den kraftfulla grävmaskinen lyfter uppstubbarna och klipper sönder dem. Dekörs sedan på skotare ut till bilväg, därde får torka ett år innan de körs till SCAsvirkesterminal i Töva utanför Sundsvall.Där krossas de till bränsleflis innan dekörs vidare till pannorna på Ortviken.– Vi tar bara upp granstubbar grövreän femton centimeter, säger Per-AndersHedström. Mindre stubbar och andraFOTO: PER-ANDERS SJÖQUISTträdslag får ruttna ned och bli svampochinsektsmat. Vi ska också undersökahur väl stubbrytningen fungerarsom markberedning. Om stubbrytningenkan ersätta vanlig markberedning, blirkalkylen naturligtvis mycket bättre.Stort bränsletillskott– Vi bedömer att stubbar i hela landetskulle kunna ge så mycket som 5 TWhbränsle per år, säger Bertil Leijding.Stubbar är klart intressanta för att viska kunna möta efterfrågan från internaoch andra bränslekunder, men naturligtvisockså för att vi ska kunna undvikaatt industriråvara går till bränsle.Björn LyngfeltPaltrekord i SCAs Nolia-monterDet blev nytt besöksrekord närSkogsnolia arrangerades i mittenav juni. 12 028 personer, nästan 500fler än 2004, besökte mässområdeti Hörnefors söderom Umeå.Besöksrekord blev det även i SCAsmonter, där det bjöds på information,skogliga råd och välsmakandepalt.– Vi hade massor av besökare i vårmonter och serverade inte mindre än1 700 paltar under de tre mässdagarna.Vi fick tillfälle att prata med mångaintresserade skogsägare, så vi är mycketnöjda, berättar Erland Gustavsson,köpledare vid Västerbottens skogsförvaltning.Skogsnolia brukar locka ungefär200 utställare och mässan arrangerasvartannat år.Det var rykande åtgång på palt i SCAs monter.1 700 paltar, motsvarande 350 kilo, gick det åtunder mässan.FOTO: INGELA JOHANSSOND I N S K O G 3 – 2 0 0 619

TENA – en okänd svenskexportsuccéIKEA, Volvo, H&M. Ja, visst finns det ett antal världs-kända svenska varumärken. Men hur många kännertill TENA? Det är också ett stort globaltvarumärke – men förvånansvärtokänt i Sverige.SCAs affärsområde Personal Care till-verkar inkontinensskydd för män ochkvinnor. Det handlar enklare uttryckt om skyddvid ofrivilligt urinläckage – eller ännu enklare –skydd som tar hand om urinen om man skulle kissa på sig.FramgångssagaTENA är en framgångssaga. 1971 gjorde SCAs dotterbolag,som då hette Mölnlycke och var baserat i Göteborg, det förstaspecialdesignade skyddet mot urinläckage. I dag säljer manför mer än 10 miljarder kronor per år i mer än 90 länder.Företaget är marknadsledande – man har drygt 25procent av världsmarknaden och är större än världstvåan ochvärldstrean tillsammans. Och det är inga småaktörer mankämpar mot: huvudkonkurrenter är de stora amerikanskadrakarna Kimberly Clark och Procter & Gamble.– Lönsamheten och tillväxten är god, mer vill inte BengtEriksson, varumärkesansvarig för inkontinensprodukter,säga. Men en indikation kan vara att Dagens Industri i enkommentar till en av SCAs senaste kvartalsrapporter nämneraffärsområdet Personal Care som ”ett glädjeämne”. TENAsvarar för en stor del av denna glädje.TENAs marknad växer i takt med att befolkningen i denutvecklade världen blir allt äldre. För även om problemenkan drabba alla åldrar, så är det bland de äldre som behovetav inkontinensskydd är störst.Ofrivillig inkontinens kan vara ett problem för både mänoch kvinnor, men kvinnor dominerar och besvären ökar oftaefter barnafödande och vid menopausen. Vanligast är såkallad ansträngningsinkontinens, det läcker lite när manhostar, skrattar eller gymnastiserar. Man räknar med att såmånga som en av fyra kvinnor kommer att drabbas avinkontinens någon gång i livet.Tidigare pratade man inte om det här – ämnet var ”skämmigt”och tabubelagt. Den drabbade led i det tysta och försöktelösa problemet så gott det gick – med toalettpapper,med en barnblöja, med en dambinda eller på något annatsätt så det inte skulle märkas att man kissat på sig. Det härvar inga bra lösningar, det läckte och framför allt kunde detbörja lukta. Många människor isolerade sig för att inte bliavslöjade.20 D I N S K O G 3 – 2 0 0 6

– För alla dem har de nya lätta inkontinensskydden bliviten välsignelse. De har en fantastisk absorptionsförmåga ochhåller sig därför torra, säger Bengt Eriksson. Och så är desmå och anatomiskt utformade så att de inte märks.Bra namnI Sverige är det normalt distriktssköterskan som skriver utett recept på inkontinensskydd, som då skickas till hemadressen.Många konsumenter väljer också att själva köpaprodukterna på apoteket eller i detaljhandeln.– Namnet TENA kommer från en av de tidigaste produkterna– ett T-format skydd för nattbruk. Det blev T-nattsom sedan blev TENA. Det är ett bra namn globalt, sägerBengt Eriksson. På de allra flesta språk betyder det ingetalls, vilket ju är bra. Spanska är ett undantag, där Tena ärett ganska vanligt efternamn. Och så på swahili, där tenabetyder ”åter” eller ”igen”.Aktiv marknadsföringHur har då TENA kunnat bli en så här stor global spelare?Ja, enligt Bengt Eriksson är det framför allt fyra faktorersom bidrar till framgångarna:• Vi var först i världen med att tillverka den här typen avprodukter. Det gav ett försprång som vi behåller än i dag.• Vi har utvecklat produkter för olika kundgrupper och i ettnära samarbete med användare och vårdgivare. Vi har nuöver 800 olika produkter på marknaden och vi fortsätteratt utveckla nya produkter och produktionsprocesser.• Vi har aktivt förvärvat lokala företag i olika länder för attkomma in på marknaden.• Vi har satsat mycket på att minska hysch-hyschet kringinkontinens. I TV-reklam och tidningsannonser har vi lyftfram att det här är ett vanligt problem. Kunderna har dåvågat fråga efter våra skydd.Carl Henrik PalmérFAKTA: SCAs VARUMÄRKENSCA har fl era varumärkensom är mycket stora i Sverige.Libresse, Libero och Edetkänner du nog igen frånbutikernas hyllor med blöjor,bindor respektive hushållsochtoalettpapper.Och om du tittar på pappershållarnanästa gång du besökeren offentlig toalett så är det storchans att du ser SCAs varumärkeTork.Bengt Eriksson, varumärkesansvarig för inkontinensprodukter vid SCAsaffärsområde Personal Care. Inkontinensskyddet TENA säljs i dag i merän 90 länder.FOTO: SVEN EKETRÄD I N S K O G 3 – 2 0 0 621

Skogen – självklar delNär Benny Gustafsson i Lycksele blevskogsägare var det en gammal dröm somgick i uppfyllelse. Intresset för skog har hannedärvt i generna och någon betänketidbehövdes knappast när ett intressantskogsskifte blev till salu härom året.– Att äga skog är ungefär som att varapräst, det är ett kall, slår han fast.Den luftiga och föredömligt gallrade tallskogen, någrakilometer utanför Lycksele, kan få vem som helst attkänna suget efter en bit egen skog.Halvgamla tallar, mjuka lingontuvor, sammetslen mossa,en värmande sensommarsol – detta är ett exempel på norrländskskog när den är som vackrast.Benny Gustafsson kan bara hålla med. Han är 30 år ochuppfödd på ett småbruk utanför Lycksele. Hans pappa vartimmerhuggare, mamman skötte hemmet och tog hand omfamiljens 3-4 mjölkkor ända fram till tidigt 90-tal.Skogen har därför alltid funnits utanför dörren ochutgjort en självklar del av tillvaron.Skogsskifte till saluEfter treårig ekonomisk linje blev det ett ekonomiskt påbyggnadsåri Umeå innan han gjorde lumpen för att därefteråtervända till Lycksele. Han fick jobb på LRF Konsult ochflyttade med sin flickvän till ett torp en bit utanför tätorten.– När så ett stort skogsskifte med tillhörande boningshusblev till salu la vi ett anbud, berättar han.De räknade ut att de på tio år skulle ha betalat omkring400 000 kronor i hyra för en lägenhet inne i stan. Och ändåinte ha någonting kvar. Då var det roligare att betala för någoteget, resonerade de.– Den ekonomiska kalkylen talade sitt tydliga språk, sägerBenny. Här fick vi på samma gång både bostad och skog.Och med de låga räntorna var affären mycket förmånlig.För 1 135 000 kronor blev paret ägare till 405 hektarskog, varav 303 hektar var produktiv skogsmark med jämnåldersfördelning och resten var impediment. Dessutom fickman ett hus som visserligen var i dåligt skick, men somskulle gå att renovera.Benny Gustafsson är uppvuxen med skogen utanför dörren.Idag är han nöjd ägare till ett skogsskifte utanför Lycksele.22 D I N S K O G 3 – 2 0 0 6

av tillvaronDet fanns gott om avverkningsmogen skog som bidrog tillatt betala tillbaka delar av lånen, resterande skog skullesedan trygga familjens framtid.– Med skog måste man tänka långsiktigt, förklarar Benny.Det är inte alls som med aktier där vinster – eller förluster –genereras mycket snabbare. Dessutom är skog roligare attäga, aktier är ju bara papper och siffror.– Jag är ute i skogen varenda dag efter jobbet, försäkrarBenny. Och det är stor skillnad när det är min egen mark jagrör mig i. Det handlar ju om min framtid. Och mina barnsoch barnbarns.”Det här är en bra affärom tio år, ännu bättreom 20 år ochkalasbra om 30 år.”Själv har han lagt ner avsevärd tid på att sätta 15 000 plantpå den mark som slutavverkats. Och han försöker hinnamed att röja så mycket det bara är möjligt.Gallring och avverkning lejer han däremot bort, och attdet hittills blivit SCA som dragit längsta strået har berott påbra anbud och god service.Håll i pengarnaTrots att han och hans förra sambo nu gått skilda vägar ochdelat marken mellan sig ser Benny Gustafsson ingen anledningatt ångra beslutet att bli skogsägare.– Det här är en bra affär om tio år, ännu bättre om 20 åroch kalasbra om 30 år, sammanfattar Benny belåtet och kisarmot solen.Hans råd till andra som funderar på att köpa skog är atthålla hårt i pengarna. Och att vara beredda på att lägga nerbåde tid och arbete. Ingen ny bil eller ny skoter efter envirkesförsäljning innan skatten är betald – det är grundregeln.Hur mycket skog man väljer att köpa beror helt på vilkaplaner man har med förvärvet. Och hur stort intresset är.För att leva på skogen behövs sannolikt omkring 500 hektarproduktiv mark, jämnt åldersfördelad.– Men då ska man helst ha ärvt marken så att man slipperbetala räntor på köpeskillingen, säger Benny. Annars blirdet svårt.Vill man däremot varva lönearbete med några dagarsarbete i skogen varje vecka uppstår genast större marginaler.Grundläggande kunskaperDet är också viktigt, säger han, att ha grundläggande kunskaperi både ekonomi och skogsskötsel.Själv har Benny Gustafsson gjort sina misstag. Till exempelborde han ha lämnat större kantzoner och fler skärmträdför att få ett bättre skydd mot frosten på den nyplanterademarken.– Men man lär sig med tiden, konstaterar han tryggt.Skogen växer ju i 150 år så det finns gott om tid att förkovrasig.Om sin egen framtid har han av naturliga skäl lite svårtatt uttala sig i bestämda ordalag. Ett alternativ är att fortsättaarbeta heltid på LRF Konsult i 20 år till och att därefter,fram till pensionen, arbeta halva tiden med skogenoch resten som skattekonsult.Och tanken på ytterligare skogsförvärv känns lockande,om bara rätt objekt dyker upp.– Räknar man på lång sikt är skogsägande aldrig en dåligaffär, summerar Benny. Dessutom håller man sig frisk.Mats WigardtFoto: Jörgen WiklundD I N S K O G 3 – 2 0 0 623

Bra betaltför fri apteringDe vanliga sågtimmerprislistorna är uppbyggda med ett prispå en kombination av stockens längd och diameter, oavsetttill vad den sedan ska användas. En vanlig prislista innehållervidare via längdpremieringen en styrning mot vissa längderpå sågtimret.Men när slutkundens krav ökar finns behov av större träffsäkerhetmot specifika kundkrav, vad gäller stockens längd.Därför har SCA intro ducerat en prislista som premierarmöjligheten att aptera efter marknadens behov.Med rätt längd på virkesråvaranMkan slutkundernas behov bättreMtillgodoses. Fel längder ger helt enkeltlägre lönsamhet i alla led.Tidigare, när merparten av det sågadevirket såldes som standardsortiment ifallande längder, var marginalerna störreoch alla längder kom till användning.Idag, när produkterna i högre utsträckningär kundspecifika och måtttoleransernalägre, är villkoren annorlunda.Till exempel: är en inlevereradstock 4,80 i stället för efterfrågade5 meter innebär det att åtagandetgentemot kunden inte kan uppfyllas.– Det finns inte längre plats förhyllvärmare i lagren, konstaterarvirkesköparen Anders Forsbergi Rundvik.Kompensation till skogsägarenSedan några år tillbaka har SCAkompletterat den vanliga prislistanför leveransvirke med en prislista föravverkningsuppdrag som ger skogsägarenett påslag i utbyte mot attSCA med kort varsel får styra apte-ringen mot marknadens behov.I praktiken fungerar det så attskördaren apterar utvalda stockarmed hög noggrannhet. Det innebäratt apteringen kan avvika från vadsom skulle bli resultatet om prislistanföljdes slaviskt.– En generell premie på 15 kronorför varje kubikmeter ger oss fria hän deroch kompenserar skogsägaren mer änväl för det eventuella bortfall som kanbli resultatet, säger Anders Fors berg.Men för alla parter är det viktigt attkunden blir nöjd och spillet elimi -neras redan i skogen.Betalar för rätt produkterUngefär hälften av det granvirke hanköper till sågverket i Rundvik berörs avden nya prislistan, framför allt avsettför de fyra längder – 3,80, 4,40, 5,00,5,60 – som ska vidare till kunder iUSA.– Det är ju alltid den som är längstbort i kedjan, det vill säga slutkunden,som svarar för täckningsbidraget,konstaterar han.Och i bland annat USA är manvillig att betala för rätt produkter.24 D I N S K O G 3 – 2 0 0 6

S K O G S E K O N O M I– I USA är det också så attprodukterna mäts i fot. Det är lättatt inse att det blir spill om stockarsom avverkas i decimetermoduler skaanvändas för att tillverka produktersom ska vara ett visst antal fot långa.För Anders Forsberg är därförbudskapet enkelt: Ge slutkunden vadhan vill ha. Moderna industrikunderkräver mer anpassade produkter.Och med rätt sortiment blir det merklirr i kassan för skogsägaren.Ökad träffsäkerhetPär-Micael Samuelsson är sågverk s -chef i Rundvik. Han bekräftar attträffsäkerheten på leveransvirketökat avsevärt sedan den nya prislistaninfördes. Och sågverketskonkurrenskraft har stärkts.– Vi måste helt enkelt vara kap ablaatt leverera det våra kunder i USAoch Japan vill ha, säger han. Någotannat existerar inte. Och då har dennya prislistan visat sig vara ett braverktyg.Även virkeschef Morgen Yngvessonpå SCA Virke Nord är entydigtpositiv till vad han kallar en ”friapteringslista”. Han menar att denger möjlighet att med kort varseljustera apteringen så att sågverketfår rätt råvara.Samma prislista har nu ocksåinförts för SCAs övriga sågverk,även om den är mer tillämpbar pågranvirke än på fura, där kvalitetsdifferensernaär större.– Genom att optimera apteringenkan vi i högre grad tillgodose såg -verkens – och därmed även slutkundens– behov, summerar MorgenYngvesson.Mats WigardtFörenklad redovisningför näringsidkareReglerna för redovisning har under senare år anpassatstill EG-rätten och blivit alltför komplicerade för att passamindre företag.Därför har riksdagen nyligen beslutat om nya regler,som innebär förenklingar vid redovisning och beskattningav enskild näringsverksamhet.Hittills har enskild näringsverk-Hsamhet med en omsättningHunder 20 basbelopp inte varit tvingadeatt upprätta årsbokslut. Detta undantagtas nu bort, men i gengäld blir det för -enklingar för årsbokslut i företag somhar en omsättning under tre miljonerkronor per år. Det förenklade bokslutetska kunna utgöra underlag för beskattning.De mindre företagen kan ocksåanvända kontantmetoden för löpanderedovisning och vid redovisning avmervärdesskatt. Det innebär att affärs -händelsen bokförs vid betalnings till -fället. Inför bokslutet ska redovisningav fordringar och leverantörsskuldergöras med avstämning av momsen.Det förenklade bokslutet ska inne -hålla resultat- och balansräkning.FörenklingarUpplupna intäkter och kostnader skainte periodiseras, det vill säga att depåverkar resultatet först det år faktureringensker.Förutbetalda intäkter och kostnaderska bara periodiseras om de överstiger5 000 kronor. Samma beloppgränsgäller för ränteintäkter och -kostnader.Lager ska inventeras post för postoch värderas till senaste inköpspris förprodukten. Värdet av eget och anställdasarbete och andra indirekta kostaderska inte räknas med i anskaffningsvärdet.Avdrag för inkurans får göras medtre procent. (Inkurans = värdeminskninghos en vara på grund av att denblivit gammal, omodern eller skadadoch därför mindre efterfrågad).Lager med ett värde upp till 5 000kronor får dras av direkt som kostnad.InventarierAvskrivningar görs med 20-30 procentpå anskaffningsvärdet. Ett inventariummed anskaffningsvärde under 5 000kronor, exklusive moms, får dras somkostnad på en gång. Om nuvarandeinventarievärde inte uppgår till 5 000kronor får det av skrivas på en gång.De nya reglerna träder i kraft den1 januari 2007.Bertil SandegaardBertil Sandegaard är Din skogs ekonomi skribent.Bertil arbetar gent e mot privat skogsbruket medbl a skatteutredningar, deklarationer, fastig hetsvärderingaroch generationsskiften, inom SkogsbyråGruppeni Sundsvall. Han är även registreradfastighetsmäklare.D I N S K O G 3 – 2 0 0 625

Olaglig soptippkan bli ditt ansvarNågon tippar skräp på din skogsfastighet. Det är brottsligt,men det kan bli du som skogsägare som döms att ta reda påavfallet.Ett fall med den innebörden har prövats i en rad instanseroch ska nu tas upp av Miljööverdomstolen.Två skrotbilar, ett par kylskåp,Tett 30-tal oljefat, tvättmaskiner, Ten spis, färgburkar, takplåt, möbler.Allt tippat i en ravin i skogen cirkahundra meter från Fånån vid Harrsjöni Ström sunds kommun.Ingen vet vem som dumpat skräpetoch den olagliga dump ningen har blivitföremål för en juridisk tvist som såvälmiljöinspek törer, jurister och professorerfunderat över. Frågan är: vem ska tahand om skräpet?Omöjligt att hindra– Det är markägarens ansvar, menarTomas Hedin, miljö- och hälsoskyddsinspektörpå Strömsunds kommun.Hittills har även länsstyrelsen ochmiljödomstolen gått på kommunenslinje, något som markägaren, SCA,har svårt att förstå.– Det är orimligt att lägga ansvaretpå fastighetsägaren som råkat ut förnedskräpningen, säger Mats Kristensson,jurist vid SCA, och menar att ensådan tolkning av lagen skulle få storapraktiska och ekonomiska konsekvenserför landets skogsägare.– Sånt här är ju i princip omöjligt atthindra. Skulle man sätta upp stängseloch vägbommar för att hindra allmänhetenatt komma ut i våra skogar? Detskulle inte uppfattas som positivt. Dessutomblir det dyrt.Tomas Hedin menar å sin sida attmarkägaren har ansvar för att övervakasina marker.– Kommunen har begränsade resurseroch i princip inga möjligheter attförebygga olaglig dumpning. Det endaraka är att lägga ansvaret på markägarensom ändå är den som bäst kanövervaka sin mark.Kommunen har ett generellt ansvarför renhållning i den egna kommunen.Men Tomas Hedin och Strömsundskommun tycker inte att det omfattarstädning på den här fastigheten. Hanser dock ett undantag och det gällerskrotbilar.– Kommunen har ett ansvar att tareda på alla gamla fordon som finnsute i naturen, påpekar han. I det härfallet måste vi ta hand om skrotbilarnaoch markägaren det andra skräpet.Olika bedömningarPeter Karlström, distriktschef vid SCA,Jämtlands skogsförvaltning, var densom upptäckte tippen när han planeradeen avverkning.– Här har det dumpats alla möjligasaker under lång tid, berättar han.Peter Karlström larmade kommunenoch polisanmälde nedskräpningen.– Det är bra att fallet nu prövasjuridiskt, för det finns fler tippar av dethär slaget. Vi ser också att olika kom-Avfallet som dumpats på Harrsjön 1:1 har bliviten juridisk tvist i fl era instanser.FOTO: STRÖMSUNDS KOMMUNmuner gör olika bedömningar av så -dana här fall.Fallet ska nu prövas av Miljööverdomstolen.”Verksamhetsutövare” är ett cent -ralt begrepp i miljöbalken. Frågan idet här fallet är om markägaren kanses som verksamhetsutövare för avfallstippenoch därmed vara ansvarig föratt ta hand om avfallet.Tveksamt argumentStaffan Westerlund, professor i miljörätt,har granskat ärendet och försöktklargöra rättsläget, bland annat genomatt studera tidigare mål i Miljööverdomstolen.Men han har inte hittatnågot fall där ett område använts förmiljöfarlig verksamhet utan markägarensmedgivande och där markägarenändå setts som utövare.– Först om markägaren upplåtermark för dumpning skulle markägarenkunna tolkas som verksamhetsutövare.Nedskräpning är kriminellt enligtmiljöbalken och den som gjort sigskyldig till brott ska då också åläggasatt ta hand om avfallet. Men vadhänder om man inte vet vem somdumpat skräpet?– Att det är svårare att finna densom har begått brottet än att begäraatt markägaren ska städa upp är etttveksamt argument, konstaterarStaffan Westerlund.Thomas Ekenberg26 D I N S K O G 3 – 2 0 0 6

EfterlängtatgrankottårIsommar har granskogen blommat somaldrig förr. I hela södra Norrland ochlängs Norrlandskusten har granens honblommorlyst vackert röda, för att sedanbörja skifta till rödblått och grönt. Det ärdet varma och torra vädret kring midsommari fjol som har resulterat i åretsefterlängtade kottår.– Det är ett ruskigt bra grankottår,konstaterar Jörgen Andersson, chef förSCA NorrPlant.Det är inte ofta som granen blommarså här rikligt, utan det sker med ungefärfem till tio års mellanrum. Ibland ärintervallet ännu längre. Lagren med bragranfrön hinner då sina betänkligt.Under hösten räknar NorrPlant medatt kunna skörda åtskilligt med kottar itrakterna av Sollefteå och Strömsund.– Vi räknar med rejält påfyllda frölager,summerar Jörgen Andersson.FOTO: MICHAEL LANDER/NORRLANDIAGuldkvist till SCA SkogsPer SimonssonPer Simonsson, skogsekolog vid SCA Skog i Sundsvall,har fått utmärkelsen Guldkvisten av FöreningenSkogen.Föreningen delar ut utmärkelsen till personer som påFdet nationella planet gjort värdefulla insatser för skogFoch skogsbruk i enlighet med föreningens ändamål ochFOTO: OLLE HEDVALL/NPer Simonsson, prisad skogsekolog vid SCA Skog.inriktning.I motiveringen står det bland annat:”Genom sitt engagemang, sin oräddhet för att ta debatt,sitt stora kunnande och sin praktiska förankring har Per påett mycket konstruktivt sätt medverkat till att föra natur -vårds frågorna framåt i skogsbruket. Simonsson har gjort enstor insats för naturvården i skogsbruket.”D I N S K O G 3 – 2 0 0 627

SCA SKOG AB851 88 SUNDSVALLBPortobetaltSkogens konung– sedd på annat sättFörsta måndagen i september inleddes älgjakten i norraSverige. Ett par hundra tusen jägare kommer under åretsälgjakt att fälla omkring 100 000 djur. För många är detta enavsevärt viktigare angelägenhet än både julafton och 50-årsfirande.Mycket finns att lära om den svenska skogens okrönte konung.Visste ni till exempel att…★ älgen kan galoppera i 60 km/timme?Med en steglängd ända upp till fyra meter?★ älgen vintertid äter uppemot 3 000 kvistar,mest tallskott, eller 8-10 kilo växtdelar, perdygn? Att kosten resulterar i 14-17 högarmed avfallskulor per dygn? Sommartid äterälgen betydligt mer.★ födan består av omkring hundra olikaarter, bland annat kvistar, skott och barkfrån tall, björk och andra lövträd? Dessutomäts gräs, örter och svamp.★ det går att klappa tama älgar i MooseGarden i Orrviken? Där tillverkas ävenpapper av älgens spillning, liksom påSvartviks handpappersbruk i Sundsvall.★ det finns flera idrottsföreningarmed namn av SkogensKonung? Till exempelIF Älgarna i Härnösandoch boxningsklubben Älgen i Östersund.★ det i Sverige även finns åtta apotekmed namnet Älgen/Elgen?★ älgen blir 20-25 år gammal? Eller att älgtjurenkan bli två meter hög och normaltväger 300-400 kilo?★ det finns sju olika älgsorter? Förutom vårskandinaviska älg finns två sorter i Asiensamt fyra i Nordamerika, däribland denjättelika Alaskaälgen som kan väga uppemot ett ton och ha två meter breda horn.★ älg på latin heter Alces alces? Och att denpå ungerska heter jávorszarvas? Och påisländska elgur?★ älgar är det vanligaste motivet på hällristningaroch hällmålningar?★ det i älgens avföring kryllar av insekter?Bland annat har man påträffat 50 olikaskalbaggar i älgspillningen.28 D I N S K O G 3 – 2 0 0 6★ att det i Älgens Hus i Bjurholm tillverkasälgostparfait av älgmjölk?★ att en måttbeställd kostym i älgskinnhos skräddaren My Moose i Stugun kostaromkring 10 000 kronor?★ att den svenska varningsskylten för älg komtill 1950 och ritades av Kåge Gustafsson?Skylten har blivit en begärlig trofé för blandannat tyska turister.★ bildkonstnären Katarina i Bollnäs ärensam i Sverige om att heta Älg i efternamn?★ många av ovanstående fakta är hämtadei boken och älgbibeln Älskade Älgar!Mats WigardtIllustration: Per MatssonSe även www.algar.se