Så spräcker vi glastaket 1.4 MB pdf - SNS
Så spräcker vi glastaket 1.4 MB pdf - SNS Så spräcker vi glastaket 1.4 MB pdf - SNS
”Vi väljer oftast bland ingenjörer beroende på att Sverige harmånga industriföretag. Att vi väljer ledare från de tekniska högskolornaminskar antalet tänkbara kvinnor, eftersom få kvinnor studerardär.Leif Johansson, vd för VolvoKvinnlig framryckning– utom i det privata näringslivetIMÅNGA AVSEENDEN blev 1990-talet kvinnornas genombrottsdecenniumi de utvecklade industriländerna. I politikenhar svenska kvinnor gått från en knapp tredjedel av förtroendeposternatill över 40 procent. Hälftenrepresentationligger inom räckhåll.På kulturområdet är andelen kvinnor i toppositioner numeraknappt en tredjedel mot en knapp fjärdedel för tio år sedan. Inommassmedier står kvinnliga chefer för en fjärdedel, precis som inomsvenska organisationer. Inom förvaltning och vetenskap närmarsig andelarna en tredjedel efter en mycket snabb förändring.Till och med den svenska kyrkan, där »kvinnan teg i församlingen«tidigare, har numera närmare en femtedel av ledarna som ärkvinnor.Det finns egentligen bara ett mycket tydligt undantag i bildenav en stark förändring, det privata näringslivet. Där är andelenkvinnor klart lägre om man räknar de allra högsta befattningarna.Längre ned i chefskadrarna är skillnaderna mindre. Men påöversta toppen visar privata företag stor tröghet jämfört med allaandra områden.Den främsta förklaringen är att företagen opererar inom enmarknadsekonomi där »stora steg« inte tillhör arbetsordningen.Jämställdhet är ett begrepp som förknippas med den demokratiskasfären och är där ett mål i sig. De stora förändringarna inomövriga sektorer, utom när det gäller privata delar av massmedia,21
är styrda av politiska ramar och beslut. Till och med den svenskakyrkan har haft politisk överhöghet.Företags framgång eller mål kan inte mätas efter hur deras ledarkadrarär sammansatta. För privata företag handlar verksamhetenom att bygga överskott, att skapa avkastning på det investeradekapitalet. Valet av chefer och styrelser är inte kopplat till representationeller rättvisekrav, det är helt enkelt fråga om konkurrensvapen.Om näringslivet ska få en jämnare fördelningmellan kvinnor och män, måste ägare och investerare först övertygasom att kvinnliga chefer ger ett ekonomiskt mervärde.Hittills har uppenbarligen inte alla de som deltar i urvals- ochutbildningsprocessen när det gäller företagens chefsförsörjningövertygats om värdet av en sådan jämnare fördelning. Det störstaproblemet är kanske inte, som det förefaller i media, att kvinnorär så svagt representerade i företagens styrelse utan på den överstaoperativa nivån. Som framgår av andra avsnitt i boken krävsdet oftast en lång karriär för att bli vd i ett storföretag, och det ärsvårt för den som inte varit vd att bli styrelseledamot. Styrelsernahar dessutom under den gångna tioårsperioden krympts ochkonkurrensen om platserna har ökat. Företag söker en styrelsekärnaav före detta direktörer med erfarenhet av internationellaaffärer på hög nivå. Vid sidan om detta vill de ha specialister medinsikter i sådant som redovisning, juridik och företagsstrategi.Med den sökprofilen kommer andelen kvinnor att förbli liten ändatills det finns en större kader kvinnliga chefer. Om inte ägarnabestämmer sig för att ökad kvinnlig representation har ett värdebåde som förändringssymbol och som ny erfarenhetsbas. Det ärockså troligt att styrelser med jämnare könsfördelning – precissom alla andra arbetsgrupper – arbetar mer kreativt.Kraven på snabba och stora förändringar av styrelserna utgårfrån en föreställning om att styrelsen i ett företag ska vara ett representativtorgan precis som i demokratins värld. Men en styrelsesom inte tillförs den rätta kompetensen och de nödvändigaerfarenheterna kan snabbt bli ett hot mot företagets överlevnad.De stora problemen i de båda största svenska börsföretagen Ericssonoch abb illustrerar hur svår ägarstyrningen är.Frågan om kvinnlig representation i privata företag rör sig in-22
- Page 1 and 2: RONALD FAGERFJÄLLSå spräcker vi
- Page 4: onald fagerfjäll•så spräckervi
- Page 8 and 9: förordDen senaste tidens intensifi
- Page 10: del i
- Page 14 and 15: främst tävlar om i modern ekonomi
- Page 16 and 17: Varför just 30 procent? Jo med det
- Page 18 and 19: len med detta och devalvera den kvi
- Page 20 and 21: na avvika negativt från den manlig
- Page 24 and 25: te i första hand om att hundra man
- Page 26 and 27: heter då dessa verksamheter inte h
- Page 28 and 29: ”Kvinnor som nått högst upp bli
- Page 30 and 31: så borde underlätta för kvinnorn
- Page 32 and 33: la skillnader tar lång tid att fö
- Page 34 and 35: män mellan familjerna och klanerna
- Page 36 and 37: ”Välj en trygg man som kan vara
- Page 38 and 39: na »gummor« utan av yngre och fr
- Page 40 and 41: Flickor presterar som grupp allt b
- Page 42 and 43: ”Kvinnor brukar vara praktiskt sn
- Page 44 and 45: Att frågan om hur företaget hante
- Page 46 and 47: ”Hotet om lagstiftning för att f
- Page 48 and 49: nistrerade servicesektor och värld
- Page 50 and 51: att svenska unga män i karriären
- Page 52 and 53: ”Om jag skulle ge ett råd till e
- Page 55 and 56: tagarfamilj. Hon startade tillsamma
- Page 57 and 58: Telia. Birgitta Johansson-Hedberg -
- Page 59 and 60: En sak tycks de flesta vara överen
- Page 62 and 63: ”Min organisation ställer höga
- Page 64 and 65: • Det ses som positivt att arbeta
- Page 66 and 67: • Ett mätsystem för att följa
- Page 68 and 69: kris«, säger han. »Vi måste spa
- Page 70 and 71: Processen får inte avstanna och ak
är styrda av politiska ramar och beslut. Till och med den svenskakyrkan har haft politisk överhöghet.Företags framgång eller mål kan inte mätas efter hur deras ledarkadrarär sammansatta. För privata företag handlar verksamhetenom att bygga överskott, att skapa avkastning på det investeradekapitalet. Valet av chefer och styrelser är inte kopplat till representationeller rätt<strong>vi</strong>sekrav, det är helt enkelt fråga om konkurrensvapen.Om näringslivet ska få en jämnare fördelningmellan k<strong>vi</strong>nnor och män, måste ägare och investerare först övertygasom att k<strong>vi</strong>nnliga chefer ger ett ekonomiskt mervärde.Hittills har uppenbarligen inte alla de som deltar i urvals- ochutbildningsprocessen när det gäller företagens chefsförsörjningövertygats om värdet av en sådan jämnare fördelning. Det störstaproblemet är kanske inte, som det förefaller i media, att k<strong>vi</strong>nnorär så svagt representerade i företagens styrelse utan på den överstaoperativa nivån. Som framgår av andra avsnitt i boken krävsdet oftast en lång karriär för att bli vd i ett storföretag, och det ärsvårt för den som inte varit vd att bli styrelseledamot. Styrelsernahar dessutom under den gångna tioårsperioden krympts ochkonkurrensen om platserna har ökat. Företag söker en styrelsekärnaav före detta direktörer med erfarenhet av internationellaaffärer på hög nivå. Vid sidan om detta <strong>vi</strong>ll de ha specialister medinsikter i sådant som redo<strong>vi</strong>sning, juridik och företagsstrategi.Med den sökprofilen kommer andelen k<strong>vi</strong>nnor att förbli liten ändatills det finns en större kader k<strong>vi</strong>nnliga chefer. Om inte ägarnabestämmer sig för att ökad k<strong>vi</strong>nnlig representation har ett värdebåde som förändringssymbol och som ny erfarenhetsbas. Det ärockså troligt att styrelser med jämnare könsfördelning – precissom alla andra arbetsgrupper – arbetar mer kreativt.Kraven på snabba och stora förändringar av styrelserna utgårfrån en föreställning om att styrelsen i ett företag ska vara ett representativtorgan precis som i demokratins värld. Men en styrelsesom inte tillförs den rätta kompetensen och de nödvändigaerfarenheterna kan snabbt bli ett hot mot företagets överlevnad.De stora problemen i de båda största svenska börsföretagen Ericssonoch abb illustrerar hur svår ägarstyrningen är.Frågan om k<strong>vi</strong>nnlig representation i privata företag rör sig in-22
Change language